Miklós Horthy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Miklós Horthy
(Vitéz Miklós Horthy von Nagybánya)



Född 18 juni 1868
Kenderes, Jász-Nagykun-Szolnok, dåvarande Österrike-Ungern
Död 9 februari 1957 (88 år)
Estoril, Portugal
Yrke Sjöofficer

Miklós Horthy (ungerska vitéz Nagybányai Horthy Miklós, tyska Nikolaus Horthy von Nagybánya), född 1868 och död 1957, var en österrikisk-ungersk sjöofficer, ungersk politiker och militär. Han var Ungerns statschef från 1920 till 1944.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Miklós Horthy föddes 18 juni 1868 i Kenderes i Jász-Nagykun-Szolnok län i dåvarande Österrike-Ungern.

Horthy inträdde efter studier vid sjöstridsskolan i Fiume i den österrikisk-ungerska flottan. Under första världskriget utmärkte han sig som befälhavare på kryssaren Novara, i synnerhet genom anfallet på Otranto maj 1917, där han, efter att ha visat prov på stort personligt mod, blev sårad. 1918 blev han konteramiral och kort före fredsslutet högste befälhavare för österrikisk-ungerska flottan.[1]

Ungerns riksföreståndare[redigera | redigera wikitext]

Efter Österrike-Ungerns sammanbrott och utropandet av den ungerska rådsrepubliken samlade Horthy de kontrarevolutionära trupperna – huvudsakligen från sydöstra Ungern. Han var krigsminister i "Andra Szegedregeringen" och dessutom befälhavare för den nyupprättande nationalarmén. Han tågade november 1919 med denna in i Budapest efter de rumänska ockupationstruppernas avtåg. Horthy övertog därefter högsta armébefälet och valdes 1 mars 1920 till riksföreståndare i Ungern.[1]

Som riksföreståndare blev han tvungen att godta freden i Trianon 1920. Detta avslutade formellt första världskriget för Ungerns del, och fördraget stipulerade att Ungern fick avträda två tredjedelar av sitt territorium.

Exkonung Karls upprepade försök att återvinna den ungerska kronan satte Horthy i en svår ställning mellan de ungerska legitimisternas och ententens krav. Vid Karls sista besök utlämnade Horthy honom dock till ententemakterna. Problemet försvann efter Karls död.[1]

Av revanschistiska skäl[2] kom Ungern att under andra världskriget sluta upp på Tysklands sida. När Horthy 1944 hade försökt initiera en brytning med Tyskland, för att rädda sitt land från nederlag och sovjetisk ockupation, avlägsnades han under Operation Panzerfaust från makten av tyskarna. Dessa placerade istället pilkorsaren Ferenc Szálasi i rollen som Ungernas ledare.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

De sista åren av sitt liv kom Horthy att tillbringa i exil i Portugal. Under denna tid gav han bland annat sitt godkännande till att revitalisera den 1920 instiftade statsorden Vitézi Rend (Vitézorden).

Miklós Horthy var gift med Magdolna Purgly.Han avled 9 februari 1957 i exilen i portugisiska Estoril.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13, 343f.
  2. ^ Mansbach, Steven A. (1991), Two Centuries of Hungarian Painters, 1820–1970: a Catalogue of the Nicolas Salgó Collection, Washington, D.C.: American University Press, s. 15, ISBN 1879383020, http://books.google.se/books?ei=a6ThTfeAN8mg-wbAtsD3Bg&ct=result&id=cpLqAAAAMAAJ&dq=hungary+revanchism+world+war+II&q=revanchism+, läst 2011-05-29 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]