Jordan Peterson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jordan Peterson
Jordan Peterson by Gage Skidmore.jpg
Född12 juni 1962 (57 år)
Edmonton
NationalitetKanada
Utbildad vidUniversity of Alberta, McGill University och Grande Prairie Regional College Blue pencil.svg
SysselsättningKlinisk psykolog, kulturdebattör, universitetslärare, skribent
BefattningPostdoktoral (1991–1993)
Universitetslärare (1993–1998)
Universitetslärare (1998–)
ArbetsgivareMcGill University (1985–1993)
Harvard University (1993–1998)
University of Toronto (1998–)
Noterbara verkMaps of Meaning: The Architecture of Belief och 12 livsregler: ett motgift mot kaos
NamnteckningJordan Peterson Signature.svg
Webbplatsjordanbpeterson.com
Redigera Wikidata

Jordan Bernt Peterson, född 12 juni 1962 i Edmonton i Alberta, är en kanadensisk klinisk psykolog och författare, verksam som professor i psykologi vid University of Toronto.[1] Hans huvudområden är personlighetsteori, abnormal psykologi samt socialpsykologi, med ett särskilt intresse för personlighetsutveckling samt psykologi relaterat till religiösa och ideologiska övertygelser.[1][2]

Han blev känd för allmänheten i september 2016 genom sin protest mot Bill C-16, en kanadensisk lag som kriminaliserade "hatpropaganda" mot könsuttryck och könsidentitet. En tid senare, januari 2018, hamnade Peterson återigen i rampljuset, nu genom sin ryktbara intervju av Cathy Newman,[3][4] vilken publicerades på YouTube och på kort tid genererade stort antal visningar.[5] Han har vidare uppmärksammats för boken 12 livsregler: ett motgift mot kaos, för sin samhällskritik och sitt fördömande av identitetspolitik samt för sitt försvar av yttrandefriheten.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Peterson växte upp i Fairview i Alberta i Kanada som den äldste av tre barn till bibliotekarien Beverley och läraren Walter.[7] Hans andra förnamn är Bernt efter hans norska farfars far.[8] Som 13-åring introducerades han genom sin skolbibliotekarie till skrifter av bland andra George Orwell, Aldous Huxley, Aleksandr Solzjenitsyn och Ayn Rand.[9] Under tonåren arbetade han också för det socialdemokratiska partiet New Democratic Party (NDP), men han blev besviken på rörelsen eftersom han ansåg den domineras av "den intellektuella, tweed-bärande medelklass-socialisten" vilken "inte gillade de fattiga, utan bara hatade de rika".[7] Han lämnade partiet som 18-åring.[10]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 1979 började Peterson studera statsvetenskap vid Grande Prairie Regional College. Han bytte senare lärosäte till University of Alberta, där han 1982 avlade en kandidatexamen (B.A.) i statsvetenskap. Efter detta tillbringade han ett år åt att resa runt i Europa. Det politiska klimatet under kalla kriget väckte hans intresse för psykologi framför statsvetenskap, varför han 1983 återvände till University of Alberta för att studera psykologi. Han avlade en kandidatexamen (B.Sc.) i psykologi 1984.[2][10] Efter grundexamen flyttade Peterson till Montréal för att bedriva forskningsstudier vid McGill University. Han handleddes av professor Robert Pihl och avlade doktorsexamen (PhD) i psykologi 1991. Han förblev vid McGill som postdoktoral fram till juni 1993. Förutom att bedriva forskning arbetade han vid Douglas Mental Health University Institute.[1][11]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Peterson föreläser på University of Toronto i mars 2017

I juli 1993 flyttade Peterson till Arlington i Massachusetts, där han arbetade som forskarassistent och lektor på psykologiska fakulteten vid Harvard University. Efter fem år vid Harvard, återvände han 1998 till Kanada och påbörjade sin tjänst som professor vid University of Toronto.[1][10]

År 1999, efter 13 års ihärdigt skrivande[12], lät Peterson publicera sitt första verk, Maps of Meaning: The Architecture of Belief, som utforskar flera akademiska fält för att beskriva strukturen på trossystem och myter (och deras roll för känsloreglering), meningsskapande samt motivation för folkmord.[13][14] Peterson "försökte inte författa en akademisk bok" utan han "försökte lösa ett problem: Konfronterad med möjligheten att bli Auschwitz-vakt, hur kan man skydda sig själv från att säga ja? Vilket var 1900-talets fundamentala fråga".[15] Boken, som är påverkad såväl av evolutionspsykologi som av Carl Jungs arketypiska syn på det kollektiva omedvetna, innehåller teorier om religion, Gud och vår moderna kulturs ursprung. I sin framställning bygger Peterson på en rad olika framstående tänkare och personer; källförteckningen rymmer så skilda namn som Dante Alighieri, Hannah Arendt, Fjodor Dostojevskij, Johann Wolfgang von Goethe, Bröderna Grimm, Stephen Hawking, Lao Zi, John Milton, Friedrich Nietzsche, Jean Piaget, B.F. Skinner, Aleksandr Solzjenitsyn, Voltaire och Ludwig Wittgenstein.[12][16][17]

Petersons andra bok, 12 Rules for Life: An Antidote to Chaos (på svenska 12 livsregler: ett motgift mot kaos), publicerades i januari 2018 och innehåller etiska levnadsregler, förmedlade i mer tillgänglig stil än Maps of Meaning.[18][19] För att marknadsföra sin bok åkte Peterson på världsturné.[20][21] Som del av sin turné intervjuades han av Cathy Newman på brittiska Channel 4 News – en intervju som fick stor uppmärksamhet och miljontals visningar på YouTube.[4][22]Amazon blev boken den i USA och Kanada nummer ett bästsäljande, i Storbritannien nummer fyra.[23] Boken blev även populär i Sverige, kom inom kort att placera sig högt upp på de inhemska nätbokshandlarnas försäljningslistor, trots att den ännu inte hade översatts till svenska.[24] Den 28 maj, ungefär fyra månader efter verket släpptes ut på marknaden, utgav bokförlaget Mondial en svensk översättning, för vilken Helena Sjöstrand Svenn, Anna Olsson och Ulrika Junker Miranda svarade.[25]

Peterson har författat eller medförfattat mer än hundra vetenskapliga artiklar.[26] Enligt Google Scholar ligger hans h-index på 51 (det vill säga han är medförfattare till minst 51 vetenskapliga artiklar som alla citerats minst 51 gånger) och han har sammanlagt citerats över 10 000 gånger.[27]

Under merparten av sin karriär var Peterson aktiv inom klinisk praktik, såg 20 personer i veckan. Han hade varit aktiv på sociala medier; men i september 2016, när han laddade upp en serie videos på YouTube, i vilka han kritiserade Bill C-16, förändrades han liv grundligt.[9][28] År 2017 bestämde han sig för att lägga sin kliniska verksamhet på is[18] ävensom under 2018 tillfälligt avbryta sin universitetsundervisning på grund av nya projekt.[29][30]

Åsikter[redigera | redigera wikitext]

Bill C-16[redigera | redigera wikitext]

I september 2016 släppte Peterson en serie videoklipp på YouTube, i vilka han kritiserade politisk korrekthet och den kanadensiska regeringens Bill C-16, en lag ämnad att skydda "gender expression and identity" från så kallat "hate speech".[18][19][31] Denna lag, fastslog han, inkräktar på medborgarnas grundläggande yttrandefrihet.[2] Peterson vägrade "överlämna det lingvistiska territoriet" åt sympatisörer av den radikala vänstern, förespråkare av en ideologi han föraktar, vilka använder sig av de förtrampades utsatthet för att själva klättra i hierarkin, dragande ned vemhelst som råkar befinna sig i något av en maktposition.[3]

Många har vantolkat Petersons ställningstagande som att han förbehållslöst motsätter sig själva idén av att någonsin använda det specifika pronomen, en student begär honom att använda om vederbörande. I själva verket, framhäver Peterson, skulle hans beslut "bero på hur de frågade [honom]". "Kunde jag känna på mig", fortsätter han, "att de vare förbittrade och lättretliga, eller att deras begäran hade politiska motiv, då skulle jag antagligen säga nej"; men "hade jag kunnat ha en konversation med dem […] skulle vi antagligen kunna möta varandra på lika villkor".[32]

Tidningen National Post utgav an op-ed av Peterson, i vilken han utarbetade sin protest mot lagförslaget och förklarade varför han offentligt opponerade sig mot det:

Jag har studerat auktoritarianismhöger–vänster-skalan i 35 år. Jag skrev en bok inom ämnet, Maps of Meaning: The Architecture of Belief, vilken utforskar hur ideologier kapar språk och tro. Som ett resultat av mina studier har jag kommit fram till slutsatsen att marxismen är en mordisk ideologi. Jag anser att dess utövare på våra nutida universitet borde skämmas över att de fortsätter att verka för sådana illvilliga, ohållbara och inhumana idéer, och för att de indoktrinerar sina studenter med dessa föreställningar. Jag kommer därför inte ta dessa marxistiska ord i min mun. Det skulle göra mig till en marionettdocka för den radikala vänstern, och det kommer inte ske. Punkt.[en 1][3]"
– Jordan B. Peterson i National Post 2016

Politisk korrekthet[redigera | redigera wikitext]

Petersons kritik mot politisk korrekthet berör ämnen såsom postmodernism, postmodern feminism, "white privilege" och "kulturell appropriering". I en egen studie om relationen mellan politiska åsikter och personlighet framgick att det finns två slags politisk korrekthet: PK-egalitarism och PK-auktoritarianism, av vilka den senare manifesterar "offence sensitivity" (lättkränkthet).[33] Den första representeras av en grupp klassiska liberaler, den senare av så kallade Social Justice Warriors ("sociala rättvisekrigare") som "vapeniserar medlidande".[34] Studien fann också signifikant överlappning mellan PK-auktoritära och höger-auktoritära.[33]

Identitetspolitik[redigera | redigera wikitext]

Peterson har betonat att staten bör sluta finansiera fakulteter och kurser han beskriver som nymarxistiska, och han tillråder studenter att undvika discipliner som "kvinnostudier, etniska studier och rasbaserade studier" samt andra ämnesområden han menar är ideologiskt "korrumperade" såsom sociologi, antropologi och engelska ("English studies").[35][36] Dessa fält, hävdar han, ger sken av att bedriva akademisk undersökning, medan de i själva verket sprider ovetenskapliga metoder, falska expertgranskningar för akademiska tidskrifter, publikationer som inte citeras,[37] sektliknande beteenden,[35] "safe-spaces"[38] och vänsterradikal politisk aktivism för studenter.[39] Peterson har föreslagit att starta en hemsida som använder AI för att identifiera och ådagalägga mängden "ideologisering" i specifika kurser – en idé som han i november 2017 meddelade att han hade lagt på is, därför att "den alltför mycket kunde späda på den nuvarande polariseringen".[40][41]

Peterson har kritiserat användandet av termen white privilege ("vitt privilegium"). Han fastslår: "Att bli anklagad för vitt privilegium, identifierad med en särskild ras och därefter drabbas av konsekvenserna av denna ras existens och dess hypotetiska brott, och liknande saker, det måste få ett slut. [Det är] ytterst rasistiskt."[39] Som svar på protesterna i Charlottesville 2017, kritiserade han högerextremismens användande av identitetspolitik och sade att "de kaukasiska folken inte borde återgå till vit identitetspolitik. Det är en dålig idé, det är en farlig idé, och det sker snabbt nu, och jag gillar inte att se det". Han konstaterade att idén om gruppidentitet är "allvarligt patologisk … klandervärd … folkmordisk" och att "den kommer att störta vår civilisation om vi jagar efter den".[42] Peterson har också varit bemärkt i debatten om kulturell appropriering, ett sociologiskt koncept han hävdar orsakar självcensur inom samhället och journalistiken.[43]

Gudstro[redigera | redigera wikitext]

I en diskussion med Matt Dillahunty från 2018 påstod Peterson att det inte finns konstnärer och poeter som inte agerar som om Gud finns, att de endast tror att de inte agerar som om Gud finns: “There are artists and poets who [only] think they’re godless”.[44] I diskussionen hävdade Peterson också att man inte kan sluta röka utan gudomlig hjälp och menade indirekt att mystiska erfarenheter kan peka på (men inte direkt vara bevis för) Guds existens.[44] Vidare argumenterar han för att välmående inte kan vara grunden för en fungerande moralitet.[44]

Klimatförändringar[redigera | redigera wikitext]

Peterson betvivlar den vetenskapliga konsensusen angående klimatförändringen,[45] och har framfört att han är "mycket skeptisk till de modeller som används för att förutsäga klimateffekter".[46] "Man kan inte lita på dessa data", säger han, "eftersom det är alltför mycket ideologi inblandat".[47]

Kritik från Margot Wallström[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2018 intervjuades Peterson i SVTSkavlan, varefter han höll en föreläsning i Stockholm. I samma veva kritiserade utrikesminister Margot Wallström honom som person på ett nedlåtande sätt under en debatt, dock utan att specificera kritiken.[48] "Jag förstår inte varför människor lägger så mycket tid på den mannen", sade Margot, samt "Jag tycker att han skulle kunna ta och krypa tillbaka under den sten han kom ifrån".[49] I en intervju, hållen av svenska tidskriften Kvartal[50], riposterade Peterson med följande utläggning[51]:

Om hon hade gjort mer än att bara läsa åsikterna från ideologiskt besatta journalister och vad de återger, så hade hon kanske kommit på andra tankar. Jag bjöd in henne till en av mina föreläsningar, så att hon kunde komma och lyssna själv och bilda sig en egen uppfattning; men som jag förstår det, så kom hon inte. Hon kanske hade något bättre att göra, vilket definitivt är en möjlighet, men jag ser inga bevis på att hon vet något alls om vad hon pratade om. Och jag skulle också föreslå att någon i hennes position, med den auktoriteten och det anseendet, är något mer försiktig med att så lättsinnigt förolämpa människor som hon inte vet något om.

Privatliv och livssyn[redigera | redigera wikitext]

År 1989 gifte sig Peterson med Tammy Roberts, med vilken han har en dotter och en son: Mikhaila och Julian.[9][7] Första gången Peterson träffade sin blivande fru var 1969, när hon var åtta och han var sju; de bodde tvärs över gatan från varandra i en liten ort i norra Alberta.[15] Peterson blev morfar i augusti 2017.[52]

Politiskt beskriver han sig själv som klassisk brittisk liberal[53][54] (i USA och Kanada har "liberal" kommit att konnotera en mer socialliberal inriktning) och han har framhållit att han vanligen misstages för att vara höger.[55] Filosofiskt betraktar han sig som pragmatist, skiljer mellan "bokstavliga" och "metaforiska" sanningar.[56] Religiöst är han mera svävande i sitt ställningstagande: i en intervju från 2017 identifierade han sig som kristen,[57] men 2018 gjorde han det inte.[58] Han betonade att hans egen kristna uppfattning antagligen skiljer sig från den gängse och påstod att en kristens etiska ansvar ligger i att efterlikna Kristus, vilket för honom betyder att "du måste ta ansvar för det onda i världen som om du själv frambringat det […], att förstå att du själv bestämmer riktningen som världen tar, vare sig det är mot himlen eller helvetet".[58] På frågan om han tror på Gud svarade han: "jag tror att det korrekta svaret på den frågan är Nej, men jag är rädd att Han kanske existerar".[18] Den brittiske författaren Tim Lott skrev i en artikel i The Spectator att Peterson dels hämtar inspiration från Jungs religionsfilosofi, dels hyser åsikter som påminner om Søren Kierkegaards och Paul Tillichs kristna existentialism.[54] Lott sade även att Peterson har respekt för daoismen, eftersom den ser naturen som en kamp mellan ordning och kaos och postulerar att livet vore meningslöst utan denna dualitet.[54]

Dessutom är Peterson hedersmedlem i en amerikansk urbefolkningsstam, av vilken han, bland annat för sitt arbete emot nazismen och kommunismen, blivit tilldelad ett hedersnamn: Alestalagie, "Stor sökare".[59][60]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Jordan B. Peterson”. ResearchGate. Läst 27 oktober 2018.
  2. ^ [a b c] Johnson, Tucker & Vanden Beukel, Jason (1 december 2016). ”’We’re teaching university students lies’”. C2C Journal. Läst 30 oktober 2018.
  3. ^ [a b c] Jordan Peterson: The right to be politically incorrect” (på en-US). National Post. 8 november 2016. http://news.nationalpost.com/full-comment/jordan-peterson-the-right-to-be-politically-incorrect. Läst 11 mars 2018. 
  4. ^ [a b] Doward, Jamie (21 januari 2018). ”‘Back off’, controversial professor urges critics of Channel 4's Cathy Newman” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/media/2018/jan/21/no-excuse-for-online-abuse-says-professor-in-tv-misogyny-row. Läst 14 mars 2018. 
  5. ^ ”Jordan Peterson Leaves Feminist Speechless”. YouTube. 18 januari 2018. https://www.youtube.com/watch?v=Mufh9oKYf5Y. Läst 21 oktober 2018. 
  6. ^ TT (17 juli 2018). ”Jordan B. Peterson till Sverige i höst”. Göteborgs-Posten. Läst 27 oktober 2018.
  7. ^ [a b c] A professor's refusal to use gender-neutral pronouns, and the vicious campus war that followed” (på en-US). Toronto Life. 25 januari 2017. http://torontolife.com/city/u-t-professor-sparked-vicious-battle-gender-neutral-pronouns/. Läst 11 mars 2018. 
  8. ^ ”I am Dr Jordan B Peterson, U of T Professor, clinical psychologist, author of Maps of Meaning and creator of The SelfAuthoring Suite. Ask me anything! • r/IAmA”. reddit. https://www.reddit.com/r/IAmA/comments/615e3z/i_am_dr_jordan_b_peterson_u_of_t_professor/dfbus5p/?context=3. Läst 11 mars 2018. 
  9. ^ [a b c] Winsa, Patty (15 januari 2017). ”He says freedom, they say hate. The pronoun fight is back” (på en-CA). The Toronto Star. ISSN 0319-0781. https://www.thestar.com/news/insight/2017/01/15/he-says-freedom-they-say-hate-the-pronoun-fight-is-back.html. Läst 11 mars 2018. 
  10. ^ [a b c] ”Jordan Peterson”. Harvard Crimson. Läst 30 oktober 2018.
  11. ^ ”Jordan Peterson”. UofTMindMatters. Läst 30 oktober 2018.
  12. ^ [a b] ”Right Now - Chaos, Culture, Curiosity”. harvardmagazine.com. https://harvardmagazine.com/1998/09/right.chaos.html. Läst 18 november 2018. 
  13. ^ McCord, Joan (på en). Beyond Empiricism: Institutions and Intentions in the Study of Crime. Transaction Publishers. ISBN 9781412818063. https://books.google.no/books?id=bZioQ3X6cQcC&redir_esc=y. Läst 16 december 2017 
  14. ^ Ellens, J. Harold (2004) (på en). The Destructive Power of Religion: Models and cases of violence in religion. Praeger. ISBN 9780275979744. https://books.google.no/books?id=Fp8QAQAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 16 december 2017 
  15. ^ [a b] The Passion of Jordan Peterson” (på en-US). Esquire. 1 maj 2018. https://www.esquire.com/news-politics/a19834137/jordan-peterson-interview/. Läst 12 november 2018. 
  16. ^ What’s So Dangerous About Jordan Peterson?”. The Chronicle of Higher Education. 17 januari 2018. https://www.chronicle.com/article/What-s-So-Dangerous-About/242256. Läst 18 november 2018. 
  17. ^ Jordan Peterson’s Gospel of Masculinity” (på en-US). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2018/03/05/jordan-petersons-gospel-of-masculinity. Läst 18 november 2018. 
  18. ^ [a b c d] Christie Blatchford sits down with ‘warrior for common sense’ Jordan Peterson” (på en-US). National Post. 19 januari 2018. http://nationalpost.com/feature/christie-blatchford-sits-down-with-warrior-for-common-sense-jordan-peterson. Läst 14 mars 2018. 
  19. ^ [a b] What’s So Dangerous About Jordan Peterson?”. The Chronicle of Higher Education. 17 januari 2018. https://www.chronicle.com/article/What-s-So-Dangerous-About/242256. Läst 14 mars 2018. 
  20. ^ The ‘anti-snowflake’ crusader speaks out” (på en-GB). Evening Standard. https://www.standard.co.uk/lifestyle/london-life/jordan-peterson-canadian-psychologist-snowflake-millennial-a3742586.html. Läst 14 mars 2018. 
  21. ^ The curious star appeal of Jordan Peterson | The Spectator” (på en-US). The Spectator. 20 januari 2018. https://www.spectator.co.uk/2018/01/the-curious-star-appeal-of-jordan-peterson/. Läst 14 mars 2018. 
  22. ^ ”Amazon Best Sellers: Best Books”. 31 januari 2018. Arkiverad från originalet den 31 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180131144221/https://www.amazon.com/best-sellers-books-Amazon/zgbs/books. Läst 14 mars 2018. 
  23. ^ Why Jordan Peterson Is Such a Crucial Figure for the Community” (på en-US). Study Breaks. 23 februari 2018. https://studybreaks.com/culture/jordan-peterson/. Läst 14 mars 2018. 
  24. ^ Joel Halldorf (24 februari 2018). ”Han uppfostrar en curlad generation”. Expressen. https://www.expressen.se/kultur/ide/han-uppfostrar-en-curlad-generation/. Läst 21 maj 2018. 
  25. ^ ”12 livsregler – Mondial” (på en). mondial.se. http://mondial.se/utgivning/12-livsregler/. Läst 12 november 2018. 
  26. ^ Wherefore Art Thou Peterson?” (på en). Convivium. https://www.convivium.ca/articles/wherefore-art-thou-peterson. Läst 12 november 2018. 
  27. ^ ”Google-Scholar-profil Jordan B. Peterson”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=wL1F22UAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 19 september 2018. 
  28. ^ ”How U of T’s Jordan Peterson has made money from online notoriety”. https://www.theglobeandmail.com/news/national/education/jordan-peterson-university-of-toronto-free-speech-crowdfunding/article35174379/. Läst 12 november 2018. 
  29. ^ Jordan Peterson is trying to make sense of the world — including his own strange journey | The Star” (på en). thestar.com. https://www.thestar.com/news/insight/2018/03/16/jordan-peterson-is-trying-to-make-sense-of-the-world-including-his-own-strange-journey.html. Läst 12 november 2018. 
  30. ^ ”Jordan Peterson, Custodian of the Patriarchy” (på en). https://www.nytimes.com/2018/05/18/style/jordan-peterson-12-rules-for-life.html. Läst 12 november 2018. 
  31. ^ Lott, Tim (21 januari 2018). ”Jordan Peterson: ‘The pursuit of happiness is a pointless goal’” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/global/2018/jan/21/jordan-peterson-self-help-author-12-steps-interview. Läst 11 mars 2018. 
  32. ^ A Canadian University Professor Is Under Fire For Rant on Political Correctness” (på en-ca). Vice. 29 september 2016. https://www.vice.com/en_ca/read/a-canadian-university-professor-is-under-fire-for-rant-on-political-correctness. Läst 12 november 2018. 
  33. ^ [a b] Kaufman, Scott Barry. ”The Personality of Political Correctness” (på en). Scientific American Blog Network. Arkiverad från originalet den 27 september 2019. https://web.archive.org/web/20190927222216/https://blogs.scientificamerican.com/beautiful-minds/the-personality-of-political-correctness/. Läst 15 mars 2018. 
  34. ^ 'We're teaching university students lies' - An interview with Dr Jordan Peterson” (på en-US). C2C Journal. 1 december 2016. http://www.c2cjournal.ca/2016/12/were-teaching-university-students-lies-an-interview-with-dr-jordan-peterson/. Läst 16 december 2017. 
  35. ^ [a b] U of T profs alarmed by Jordan Peterson's plan to target classes he calls 'indoctrination cults' | CBC Radio” (på en-US). CBC. http://www.cbc.ca/radio/asithappens/as-it-happens-friday-edition-1.4396970/u-of-t-profs-alarmed-by-jordan-peterson-s-plan-to-target-classes-he-calls-indoctrination-cults-1.4396974. Läst 17 mars 2018. 
  36. ^ Jordan Peterson: Certain university disciplines ‘corrupted’” (på en-US). Toronto Sun. 29 juni 2017. http://torontosun.com/2017/06/29/jordan-peterson-certain-university-disciplines-corrupted/wcm/9189041e-131b-4fb7-a501-0136e86790f3. Läst 17 mars 2018. 
  37. ^ Dissident Professor Explains Neo-Marxism; 'Women's Studies Should Be Defunded'” (på en-US). Daily Wire. 28 maj 2017. http://www.dailywire.com/news/16935/dissident-professor-explains-neo-marxism-womens-robert-kraychik#exit-modal. Läst 17 mars 2018. 
  38. ^ ”Drawing Criticism, Jordan Peterson Lectures at ‘Free Speech’ Initiative | News | The Harvard Crimson” (på en). www.thecrimson.com. http://www.thecrimson.com/article/2017/4/11/peterson-talk-draws-criticism/. Läst 17 mars 2018. 
  39. ^ [a b] EXCLUSIVE: Q&A with Prof. Jordan Peterson on Genderless Pronouns and the Left's 'PC Game'” (på en-US). Daily Wire. 4 november 2016. http://www.dailywire.com/news/10387/exclusive-qa-prof-jordan-peterson-genderless-aaron-bandler. Läst 17 mars 2018. 
  40. ^ Jordan Peterson says website plan on hold | Toronto Star” (på en). thestar.com. https://www.thestar.com/news/gta/2017/11/14/jordan-peterson-says-website-plan-on-hold.html. Läst 17 mars 2018. 
  41. ^ Gould, Jens Erik (14 november 2017). ”Jordan Peterson and the media: How one-sided reporting can limit critical thinking | The Knife Media” (på en-US). Huffington Post. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001142852/https://www.huffingtonpost.com/entry/jordan-peterson-and-the-media-how-one-sided-reporting_us_5a0b5179e4b060fb7e59d44d. Läst 17 mars 2018. 
  42. ^ Bite-sized Philosophy (20 augusti 2017). ”Jordan Peterson - Charlottesville and The Role Of The Individual”. https://www.youtube.com/watch?v=ti1Tob5Ceh8. Läst 17 mars 2018. 
  43. ^ Prof. Jordan Peterson responds to CBC cultural appropriation fallout” (på en-US). Toronto Sun. 23 maj 2017. http://www.torontosun.com/2017/05/23/prof-jordan-peterson-responds-to-cbc-cultural-appropriation-fallout. Läst 17 mars 2018. 
  44. ^ [a b c] Pangburn Philosophy (4 maj 2018). ”An Evening With Matt Dillahunty & Jordan Peterson”. https://www.youtube.com/watch?v=FmH7JUeVQb8. Läst 15 september 2018. 
  45. ^ ”Jordan Peterson: ‘One thing I'm not is naive'” (på en-GB). Financial Times. https://www.ft.com/content/7d2e6802-6040-11e8-ad91-e01af256df68. 
  46. ^ ”Samuel Earle: Outselling the Bible” (på en-US). LRB blog. https://www.lrb.co.uk/blog/2018/03/15/samuel-earle/outselling-the-bible/. 
  47. ^ Callaghan, Greg (2018-04-20). ”Right-winger? Not me, says alt-right darling Jordan Peterson” (på en). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/world/north-america/right-winger-not-me-says-alt-right-darling-jordan-peterson-20180417-p4za14.html. 
  48. ^ Wallström om Jordan B Peterson: ”Kan krypa tillbaka under sin sten”
  49. ^ Nyheter, SVT (7 november 2018). ”Wallström om Jordan B Peterson: ”Kan krypa tillbaka under sin sten””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/wallstrom-inte-fortjust-i-jordan-b-peterson. Läst 12 november 2018. 
  50. ^ Huitfeldt, Jörgen (12 november 2018). ”Fredagsintervjun Special – Jordan B Peterson”. Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-special-jordan-b-peterson/. Läst 12 november 2018. 
  51. ^ ”Jordan B Petersons hårda svar till Margot Wallström”. https://www.expressen.se/nyheter/jordan-b-petersons-harda-svar-till-margot-wallstrom/. Läst 12 november 2018. 
  52. ^ Peterson, Jordan B. (12:42 AM - 6 Aug 2017). ”I'm a grandfather. Everyone is fine. Smooth as silk. Good work daughter.” (på en). @jordanbpeterson. https://twitter.com/jordanbpeterson/status/894101411629289472. Läst 8 mars 2018. 
  53. ^ Silicon Valley's liberal bubble has burst, and the culture war has arrived”. Business Insider. http://www.businessinsider.com/silicon-valleys-liberal-bubble-has-burst-2017-8. Läst 8 mars 2018. 
  54. ^ [a b c] Jordan Peterson and the transgender wars | Spectator Life” (på en-GB). Spectator Life. 20 september 2017. https://life.spectator.co.uk/2017/09/jordan-peterson-and-the-transgender-wars/. Läst 8 mars 2018. 
  55. ^ Callaghan, Greg (20 april 2018). ”Right-winger? Not me, says alt-right darling Jordan Peterson” (på en). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/world/north-america/right-winger-not-me-says-alt-right-darling-jordan-peterson-20180417-p4za14.html. Läst 11 november 2018. 
  56. ^ Why Are Non-Believers Turning to Their Bibles? - Quillette” (på en-US). Quillette. 12 november 2017. http://quillette.com/2017/11/12/non-believers-turning-bibles/. Läst 8 mars 2018. 
  57. ^ Jordan B Peterson Clips (1 augusti 2017). ”Am I Christian? | Timothy Lott and Jordan B Peterson”. https://www.youtube.com/watch?v=RIB05YeMiW8. Läst 8 mars 2018. 
  58. ^ [a b] Walking the Tightrope Between Chaos and Order—An Interview with Jordan B Peterson - Quillette” (på en-US). Quillette. 27 januari 2018. http://quillette.com/2018/01/27/walking-tightrope-chaos-order-interview-jordan-b-peterson/. Läst 8 mars 2018. 
  59. ^ Brown, Mick (31 mars 2018). ”How did controversial psychologist Jordan Peterson become an international phenomenon?” (på en-GB). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/men/thinking-man/did-controversial-psychologist-jordan-peterson-become-right/. Läst 11 november 2018. 
  60. ^ The Story Behind Jordan Peterson’s Indigenous Identity” (på en-CA). The Walrus. https://thewalrus.ca/the-story-behind-jordan-petersons-indigenous-identity/. Läst 11 november 2018. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I have been studying authoritarianism on the right and the left for 35 years. I wrote a book, Maps of Meaning: The Architecture of Belief, on the topic, which explores how ideologies hijack language and belief. As a result of my studies, I have come to believe that Marxism is a murderous ideology. I believe its practitioners in modern universities should be ashamed of themselves for continuing to promote such vicious, untenable and anti-human ideas, and for indoctrinating their students with these beliefs. I am therefore not going to mouth Marxist words. That would make me a puppet of the radical left, and that is not going to happen. Period.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]