Lika för lika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lika för lika
Faksimil av första sidan i Measure For Measure från First Folio, publicerad 1623
Faksimil av första sidan i Measure For Measure från First Folio, publicerad 1623
Författare William Shakespeare
Originaltitel Measure for Measure
Originalspråk Engelska
Översättare Carl August Hagberg, Per Hallström, Karl Ragnar Gierow, Åke Ohlmarks, Sven Collberg, Donya Feuer & Ulla Åberg, Allan Bergstrand, Göran O. Eriksson
Utgivningsår 1623
Premiärår 1604
Utgiven på
svenska
1850
Svensk
premiär
1884
Claudio och Isabella.

Lika för lika (originaltitel Measure for Measure) är en komedi av William Shakespeare.

Datering[redigera | redigera wikitext]

Enligt Revels Offices bokföring av föreställningar vid hovet ägde en föreställning av Lika för lika rum 26 december 1604. Det tros ha varit en tidig föreställning i pjäsens historia och pjäsen tros ha skrivits färdigt kort före det. I första aktens andra scen talas det om förlikning mellan hertigen av Wien och kungen av Ungern, vilket tros anspela på fredsfördraget mellan England och Spanien 18 augusti 1604. I samma scen talas det om att hus i förorterna till Wien skall rivas, vilket tros syfta på att kung Jakob 16 september 1603 beordrade att hus i förorterna till London skulle rivas. Andra tror att pjäsen kom till under speluppehållet på Globeteatern från 19 mars 1603 till 9 april 1604 till följd av en pestepidemi.[1]

Hertigens uttalade motvilja mot att hyllas av massorna i slutet av första aktens första scen tros syfta på kung Jakobs motvilja mot folksamlingar vilket han gav uttryck för i juni 1603. I fjärde aktens tredje scen sägs att alla gamla kvinnor är döda, vilket skulle kunna syfta på pestutbrottet 1603. I första aktens andra scen tals det om att förhindra pirater, vilket man även trodde skulle åstadkommas genom fredsfördraget med Spanien 1604.

Pjäsens källor[redigera | redigera wikitext]

Intrigen består av tre motiv: det korrupta stadsstyret; den förklädde regenten samt sängtricket. Vart och ett av dessa motiv är hämtade från olika källor.[1]

Det första motivet återfinns i Giovanni Battista Giraldis novellsamling Hecatommithi som publicerades 1565. (Från den samlingen har Shakespeare även hämtat intrigen till Othello som tillkom ungefär samtidigt som Lika för lika.) Där är historien en tragedi där Isabellas motsvarighet tvingas att ligga med Angelos motsvarighet och där hennes bror verkligen blir dödad (se nedan under "Handling"). Giraldi dramatiserade själv historien i pjäsen Epitia som publicerades 1573. Intrigen varieras även i George Whetstones tvådelade tragikomedi The right, excellent and famous Historye of Promos and Cassandra från 1578 samt i samme författares berättelsesamling Heptameron of Ciuill Discourses från 1582.[1][2]

Ett antal detaljer, som inte finns i några andra källor, delas mellan Lika för lika och Epitia. Däribland diskussionerna om lag och nåd liksom om makt och myndighet. Likaså att den dödsdömde brodern byts ut mot en kriminell och att den kvinnliga huvudpersonen gör skillnad på handling och avsikt.[3]

Det andra motivet med den förklädde regenten var populärt under Shakespeares livstid. Han kan ha hämtat motivet från Thomas Heywoods King Edward IV från 1600, den anonyma Fair Em från 1590 eller George Peeles King Edward I från 1593.[1] Sängtricket återfinns även i Shakespeares Slutet gott, allting gott. Det förekommer i många verk, däribland Första Moseboks 38:e kapitel, Plautus Amphitruo och Thomas Malorys Le Morte d'Arthur.[1]

Titeln Lika för lika anses syfta på Matteusevangeliet 7:2: "For in the same way you judge others, you will be judged, and with the measure you use, it will be measured to you" ("ty med den dom, varmed i dömen, skolen I bliva dömda, och med det mått, som I mäten med, skall och mätas åt eder", enligt 1917 års kyrkobibel)

Det finns flera passager i pjäsen som anses vara formulerade för att behaga kung Jakob I som gjorde sig till beskyddare för Shakespeares trupp i maj 1603. Kungen hade gett ut en skrift om god statsstyrelse Basilikon doron (Den kungliga gåvan). Där står:

"Ty lagar stiftas som regler för ett dygdigt och medborgerligt leverne, och icke för att vara fällor i vilka goda undersåtar skola fångas; och därför måste lagen tolkas i enlighet med dess innebörd och icke efter bokstaven."

Detta stämmer väl med tendensen och sensmoralen i Shakespeares pjäs. Liksom fursten i pjäsen var Jakob I inte heller särskilt förtjust i att framträda offentligt.[4]

Tryckningar och text[redigera | redigera wikitext]

Lika för lika anmäldes till Stationers Comapnys (boktryckarskrået) register 8 november 1623 av bokhandlarna Edward Blount och Isaac Jaggard. Pjäsen trycktes först i samlingsverket av Shakespeares pjäser, First Folio 1623, som sammanställdes av Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges och Henry Condell och publicerades av Blount och Jaggard. Texten tros vara nedskriven av den professionelle skrivaren Ralph Crane med en sufflörs exemplar som förlaga.[1]

Texten företer flera tecken på att vara bearbetad. Gossens sång i början av akt fyra, "Take, O take those lips away" ("Bort med dessa läppars par", enligt Carl August Hagberg), tros vara ett tillägg från John Fletchers pjäs Rollo, Duke of Normandy från 1616-19. Hertigens monolog i början av akt tre tros ha bytts ut mot en som bättre passar ett aktbyte. I första aktens andra scen tillkännages fängslandet av Claudio två gånger. Det första tillkännagivandet tros vara ett tillägg av dramatikern Thomas Middleton och sedan har det andra lämnats kvar genom ett förbiseende av skrivaren.[1]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen handlar om en äldre hertig i Wien som misslyckats med att försöka hålla ordning i staden, han ger makten till den moraliske, stränge och asketiske Angelo under förespeglingen att han skall företa en resa. Angelo bestämmer sig för att stänga alla bordeller och avrätta en ung man vid namn Claudio för att ha gjort sin älskade flickvän Julia gravid utan att ha ingått äktenskap. Hertigen har dock inte lämnat staden utan studerar Angelos och de övrigas förehavanden förklädd till munk.

Claudios syster Isabella som just ska till att avlägga kyskhetslöfte och gå i kloster ber då Angelo att skona hennes brors liv, Angelo blir vansinnigt attraherad av Isabellas renhet och ställer ett ultimatum, om hon har sex med honom så skonar han hennes bros liv. Isabella blir förtvivlad, vilket ska hon välja? Hon vill ju både bli nunna och se sin bror leva.

Angelo rättfärdigar först sina krav på Isabella som ett test på hennes kyskhet. Hon avvisar honom, men hans lustar är för starka och han framhärdar. Isabella söker upp Claudio i hopp om att han skall sätta hennes dygd före sitt eget liv. Men han drabbas av dödsångest och ber Isabella ge med sig. Hon blir bestört och utbrister: "Ju förr du dör desto bättre!"

Profossen (skarprättaren) erbjuder fången Pompejus strafflindring om han hjälper till med avrättningen av Claudio och medfången Bernardin. Pompejus går med på det. Det kommer en order om att de båda skall avrättas och att Claudios huvud skall skickas till Angelo. Hertigen i skepnad av munk föreslår profossen att byta ut Claudios huvud mot Bernardins vilket profossen motvilligt går med på, då munken kan uppvisa ett fribrev från hertigen. När Bernardin skall avrättas säger han att han är för bakfull och inte kan sändas till Gud i det skicket. Istället tar profossen ett huvud från en fånge som råkat dö.

Mariana är sedan länge olyckligt förälskad i Angelo. Isabella har tillsammans med munken kommit överens med Mariana om att hon skall ersätta henne vid träffen med Angelo. När Angelo ska träffa Isabella för en kärleksnatt i hans trädgård är det utan att han vet om det istället Mariana han kurtiserar med. När hertigen återkommer framträder Mariana och berättar om kärleksnatten med Angelo. Hertigen tvingar Angelo att gifta sig med henne. Bernardin och Claudio benådas och Claudio kan förlova sig med Julia.

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

Lika för lika översattes till svenska första gången 1850 av Carl August Hagberg och ingick då i Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 9. Därefter har pjäsen kommit i ytterligare fyra tryckta översättningar samt två tryckta revisioner av Hagbergs version. 1925 kom Per Hallströms översättning, ingående i Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 4. 1958 gjorde Karl Ragnar Gierow en revidering av Hagbergs översättning för Kungliga Dramatiska Teatern. Därefter kom Åke Ohlmarks översättning 1962, Allan Bergstrands 1986 och Göran O. Erikssons 1993. 1973 gjorde Sven Collberg en revision och till en uppsättning på Dramaten 1979 gjorde regissören Donya Feuer och dramaturgen Ulla Åberg ytterligare en revision.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Man vet att pjäsen uppfördes 26 december 1604 genom en notering i hovets räkenskapsböcker.[1][4]

Efter att sedan Shakespeares död endast ha spelats i adaptioner sattes den ursprungliga texten upp 1699 på torget Lincoln's Inn Fields i London under ledning av Charles Gildon.

1893 regisserade William Poel Lika för lika och använde sig av en elisabetansk scen på Royalty Theatre i London. 1898 upprepade Aurélien Lugné-Poë samma grepp i sin iscensättning på Cirque d'Été i Paris.

1933 spelades Angelo av Charles LaughtonOld Vic i London i regi av Tyrone Guthrie i en uppsättning som var föga framgångsrik. En mer minnesvärd uppsättning var Peter BrooksShakespeare Memorial Theatre i Stratford-upon-Avon 1950 med John Gielgud som Angelo. Vildhjärnan Lucio spelades av Paul Scofield. Uppsättningen blev omtalad för den långa paus Barbara Jefford som Mariana gjorde innan hon gick ner på knä för att be om Angelos liv. Brooks uppsättning gav en idyllisk bild av hertigens styre. När John Barton 1970 och Trevor Nunn 1990 satte upp pjäsen gav de var för sig en mörkare bild. 1976 sattes pjäsen upp på New York Shakespeare Festival med Meryl Streep som Isabella.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Lika för lika hade svensk premiär 1884 med Dramaten på Mindre Teatern. Pressen ansåg att uppsättningen strandade. Hertigen spelades av Villiam Engelbrecht, Antonio av Gustav Collin, Isabella av Louise Fahlman och Claudio av Adolf Hellander.[5]

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen har filmatiserats ett antal gånger.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] The Oxford Companion to Shakespeare" sid 284
  2. ^ Kenneth Muir: The Sources of Shakespare's Plays sid 174f
  3. ^ Kenneth Muir: The Sources of Shakespare's Plays sid 175ff
  4. ^ [a b] Erik Frykman: Shakespeare sid 170f
  5. ^ Georg Nordensvan: Svensk teater och svenska skådespelare del II sid 355.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Measure for Measure, 21 juni 2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chronology of Shakespeare's plays, 14 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]