Lika för lika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lika för lika
Faksimil av första sidan i Measure For Measure från First Folio, publicerad 1623
Faksimil av första sidan i Measure For Measure från First Folio, publicerad 1623
Författare William Shakespeare
Originaltitel Measure for Measure
Originalspråk Engelska
Översättare Carl August Hagberg, Per Hallström, Åke Ohlmarks, Allan Bergstrand, Göran O. Eriksson
Utgivningsår 1623
Premiärår 1604
Utgiven på
svenska
1850
Claudio och Isabella

Lika för lika (originaltitel Measure for Measure) är en komedi av William Shakespeare.

Pjäsens källor[redigera | redigera wikitext]

Intrigen återfinns i Giovanni Battista Giraldis Hecatommithi som publicerades 1565. Där är historien en tragedi där Isabellas motsvarighet tvingas att ligga med Angelos motsvarighet och där hennes bror verkligen blir dödad (se nedan under "Handling"). Intrigen varieras även i George Whetstone tvådelade komedi The right, excellent and famous Historye of Promos and Cassandra från 1578.

Titeln Lika för lika anses syfta på Matteusevangeliet 7:2: "For in the same way you judge others, you will be judged, and with the measure you use, it will be measured to you" ("ty med den dom, varmed i dömen, skolen I bliva dömda, och med det mått, som I mäten med, skall och mätas åt eder", enligt 1917 års kyrkobibel)

Det finns flera passager i pjäsen som anses vara formulerade för att behaga kung Jakob I som gjorde sig till beskyddare för Shakespeares trupp i maj 1603. Kungen hade gett ut en skrift om god statsstyrelse Basilikon doron (Den kungliga gåvan). Där står:

"Ty lagar stiftas som regler för ett dygdigt och medborgerligt leverne, och icke för att vara fällor i vilka goda undersåtar skola fångas; och därför måste lagen tolkas i enlighet med dess innebörd och icke efter bokstaven."

Detta stämmer väl med tendensen och sensmoralen i Shakespeares pjäs. Liksom fursten i pjäsen var Jakob I inte heller särskilt förtjust i att framträda offentligt.[1]

Tryckningar och text[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen trycktes först i samlingsverket av Shakespeares pjäser, First Folio, 1623.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen handlar om en äldre hertig i Wien som misslyckats med att försöka hålla ordning i staden, han ger makten till den moraliske, stränge och asketiske Angelo under förespeglingen att han skall företa en resa. Angelo bestämmer sig för att stänga alla bordeller och avrätta en ung man vid namn Claudio för att ha gjort sin älskade flickvän Julia gravid utan att ha ingått äktenskap. Hertigen har dock inte lämnat staden utan studerar Angelos och de övrigas förehavanden förklädd till munk.

Claudios syster Isabella som just ska till att avlägga kyskhetslöfte och gå i kloster ber då Angelo att skona hennes brors liv, Angelo blir vansinnigt attraherad av Isabellas renhet och ställer ett ultimatum, om hon har sex med honom så skonar han hennes bros liv. Isabella blir förtvivlad, vilket ska hon välja? Hon vill ju både bli nunna och se sin bror leva.

Angelo rättfärdigar först sina krav på Isabella som ett test på hennes kyskhet. Hon avvisar honom, men hans lustar är för starka och han framhärdar. Isabella söker upp Claudio i hopp om att han skall sätta hennes dygd före sitt eget liv. Men han drabbas av dödsångest och ber Isabella ge med sig. Hon blir bestört och utbrister: "Ju förr du dör desto bättre!"

Profossen (skarprättaren) erbjuder fången Pompejus strafflindring om han hjälper till med avrättningen av Claudio och medfången Bernardin. Pompejus går med på det. Det kommer en order om att de båda skall avrättas och att Claudios huvud skall skickas till Angelo. Hertigen i skepnad av munk föreslår profossen att byta ut Claudios huvud mot Bernardins vilket profossen motvilligt går med på, då munken kan uppvisa ett fribrev från hertigen. När Bernardin skall avrättas säger han att han är för bakfull och inte kan sändas till Gud i det skicket. Istället tar profossen ett huvud från en fånge som råkat dö.

Mariana är sedan länge olyckligt förälskad i Angelo. Isabella har tillsammans med munken kommit överens med Mariana om att hon skall ersätta henne vid träffen med Angelo. När Angelo ska träffa Isabella för en kärleksnatt i hans trädgård är det utan att han vet om det istället Mariana han kurtiserar med. När hertigen återkommer framträder Mariana och berättar om kärleksnatten med Angelo. Hertigen tvingar Angelo att gifta sig med henne. Bernardin och Claudio benådas och Claudio kan förlova sig med Julia.

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

Lika för lika översattes till svenska första gången 1850 av Carl August Hagberg och ingick då i Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 9. Därefter har pjäsen kommit i ytterligare fyra tryckta översättningar samt två tryckta revisioner av Hagbergs version. 1925 kom Per Hallströms översättning, ingående i Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 4. Därefter kom Åke Ohlmarks översättning 1962, Allan Bergstrands 1986 och Göran O. Erikssons 1993. 1973 gjorde Sven Collberg en revision och till en uppsättning på Kungliga Dramatiska Teatern 1979 gjorde regissören Donya Feuer och dramaturgen Ulla Åberg ytterligare en revision.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Man vet att pjäsen uppfördes 26 december 1604 genom en notering i hovets räkenskapsböcker. Året innan hade teatrarna varit stängda med anledning av en pestepidemi.[1]

Efter att sedan Shakespeares död endast ha spelats i adaptioner sattes den ursprungliga texten upp 1699 på torget Lincoln's Inn Fields i London under ledning av Charles Gildon.

1893 regisserade William Poel Lika för lika och använde sig av en elisabetansk scen på Royalty Theatre i London. 1898 upprepade Aurélien Lugné-Poë samma grepp i sin iscensättning på Cirque d'Été i Paris.

1933 spelades Angelo av Charles LaughtonOld Vic i London. En annan minnesvärd uppsättning var Peter BrooksShakespeare Memorial Theatre i Stratford-upon-Avon 1950 med John Gielgud som Angelo.

1976 sattes pjäsen upp på New York Shakespeare Festival med Meryl Streep som Isabella.

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen har filmatiserats ett antal gånger.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Erik Frykman: Shakespeare sid 170f

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Measure for Measure, 21 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]