Inga Tidblad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Inga Tidblad
Inga Tidblad, 1930-tal.
Inga Tidblad, 1930-tal.
Född Inga Sofia Tidblad
29 maj 1901
Sverige Stockholm
Död 12 september 1975 (74 år)
Bromma, Stockholm
Aktiva år 1921–1974
Make Ragnar Billberg
(1924–1930)
Håkan Westergren
(1931–1975)
Bästa kvinnliga huvudroll
1974 Pistolen
IMDb SFDb

Inga Sofia Westergren, känd under flicknamnet Inga Tidblad, född 29 maj 1901 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 12 september 1975 i Bromma, Västerleds församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelerska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidblad var dotter till ingenjören Otto Tidblad och Helga Krumlinde.[2] Inga Tidblad debuterade 1922Kungliga Dramatiska Teatern. På Svenska Teatern och Oscarsteatern var hon Gösta Ekmans viktigaste motspelerska, och från 1932 var hon en av de ledande skådespelarna vid Dramaten. Med sin charm och humor var hon en duktig lustspelsskådespelare, men hon hade dessutom en intensitet och känsla för psykologi.

Hon spelade allt från Rosalinde i Som ni behagar till titelrollen i Fröken Julie. Till hennes stora framträdanden hör också modern i Lång dags färd mot natt (1956) och fru Alving i Gengångare (1969).

Även om Tidblad främst var teaterskådespelare medverkade hon i flera filmer. Till de mest kända hör Intermezzo (1936), Frånskild (1951) och Pistolen (1973).

När Riksteatern gav Jan de Hartogs Himmelssängen 1953 spelade hon mot maken Håkan Westergren.[3]

1956 delade hon O'Neill-stipendiet med Lars Hanson.

Tidblad var från 1924[4] gift med skådespelaren Ragnar Billberg (1899–1930), som dog 30 år gammal efter en filminspelning i Paris, och från 1931 med skådespelaren Håkan Westergren (1899–1981).[2][1] I första äktenskapet hade hon dottern Lena Billberg (1926–1997), gift med översten Sture Erlandsson, som var marin- och flygattaché i Bonn.[1][5][6] I andra äktenskapet hade hon två barn, skådespelarna Meg Westergren (född 1932) och Claes-Håkan Westergren (född 1935).[2]

Makarna Westergren är begravda på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[7]

Filmer, pjäser och böcker[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1920 Thérès Desmignères Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
Simba Markis von Keith
Frank Wedekind
Karl Hedberg Dramaten
1921 Femte tjänarinnan Elektra
Hugo von Hofmannsthal
Tor Hedberg Dramaten
1922 Gabrielle Den leende fru Madeleine
André Obey och Denys Amiel
Olof Molander Dramaten
Ursula Den objudna gästen
Maurice Maeterlinck
Olof Molander Dramaten
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj
Gunnar Klintberg Svenska teatern[8]
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus
Gunnar Klintberg Vasateatern[9]
1926 Prinsessan Svanevit
August Strindberg
Gunnar Klintberg Vasateatern[10]
Malin Morfars hus
Ejnar Smith
Gunnar Klintberg Vasateatern[11][12]
Aude Graven under triumfbågen
Paul Raynal
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[13]
Vera Sanningens pärla
Zacharias Topelius
Rune Carlsten Oscarsteatern[14]
Consuela Han som får örfilarna
Leonid Andrejev
Gösta Ekman Oscarsteatern[15][16]
Lisa Lycko-Pers resa
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[17]
1927 Helga Geografi och kärlek
Bjørnstjerne Bjørnson
John W. Brunius Oscarsteatern[18][19]
Kitty Darling Skrämda katter
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy
Erik Berglund Djurgårdsteatern[20][21]
Violet Dane Guldgrävare
Avery Hopwood
Ernst Eklund Djurgårdsteatern[22]
Léa de Lonval Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[23][24]
Käthie Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Oscarsteatern[25]
1928 Eva Atterling Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[26][27]
Maria Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[28][29]
Billie Moore Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[30][31]
Mary Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
John W. Brunius Oscarsteatern[32]
1929 Colomba Volpone
Ben Jonson
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[33]
Gwen Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[34]
Rose Maurrant Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[35][36][37]
1930 Anna Bullen Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[38]
Lo Brinkman Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
John W. Brunius Oscarsteatern[39][40]
Kate Bang Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[41][42]
Barbro Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[43][44]
En herre i frack
Seymour Hicks
Nils Johannisson Oscarsteatern[45]
1931 Det svaga könet
Édouard Bourdet
Max Reinhardt Oscarsteatern[46]
Elisabeth Wagner Statister
Richard Duschinsky
Svend Gade Oscarsteatern[47]
1932 Fanny Fanny
Marcel Pagnol
Pauline Brunius Oscarsteatern[48]
Billie Moore Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[49]
Aude Graven under triumfbågen
Paul Raynal
Harry Roeck Hansen Vasateatern[50]
Mary Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[51]
Blanche Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[52]
1933 Monica Grey Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Gösta Ekman Vasateatern[53][54]
Middag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber
Gösta Ekman Vasateatern[55][56][57]
Manuela
Pauline
Damen i vitt
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
1934 Lydia Languish Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan
Alf Sjöberg Dramaten
Anaïs Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
1935 Electrical girl Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Catherine Trots allt
Henry Bernstein
Rune Carlsten Dramaten
Ung kärlek
Samson Raphaelson
Ragnar Arvedson Konserthusteatern
Turné[58]
1936 Patricia Millionärskan
George Bernard Shaw
Alf Sjöberg Dramaten
1937 Evelyne Tornblad Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Eva Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Jackie Coryton Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
Catherine En sån dag!
Dodie Smith
Rune Carlsten Dramaten[59]
1938 Pearl Spel på havet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Ellen Älskling, jag ger mig…
Mark Reed
Olof Molander Dramaten
1939 Grace Fenning (Fenny) Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1940 Beatrice Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Alice Sycamore Koppla av
Moss Hart
Carlo Keil-Möller Dramaten
1941 Cyprienne Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
1942 Claudia Naughton Claudia
Rose Franken
Carlo Keil-Möller Dramaten
1943 Bérengére Vår hemliga dröm
Robert Boissy
Carlo Keil-Möller Dramaten
Marthe Bourdier Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1945 Harriet Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1946 Leona Richards Morgondagens värld
James Gow och Arnaud d'Usseau
Martha Lundholm Vasateaterns turné[60]
1947 Indras dotter Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Malmö stadsteater
1948 Thérèse En vildfågel
Jean Anouilh
Rune Carlsten Dramaten
1949 Anne Boleyn En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Léa de Lonval Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
1956 Marguerite Gautier Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1958 Lady Marlowe Silverbröllop
Michael Clayton Hutton
Per Gerhard Vasateatern[61][62]
1959 Mrs Shankland
Sybil
Vid skilda bord
Terence Rattigan
Per Gerhard Vasateatern[63]
1964 Shi Mo, lydnadslärarinna
vid Fenixfängelserna
Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[64]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Tidblad, Inga Sofia, skådespelerska, Nockeby
  3. ^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. sid. 144–145. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9 
  4. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  6. ^ Erlandsson Sture Överste, 26, 79 Marin- o. flygattaché i Sveriges statskalender / 1984 / s 105.
  7. ^ Norra begravningsplatsen, kvarter 10A, gravnummer 171 på Hittagraven.se. Åtkomst 27 juni 2013.
  8. ^ 'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  9. ^ Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (7 januari 1926). ”'Svanevit' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-07/5/4. Läst 29 augusti 2015. 
  11. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  13. ^ ”Graven under Triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22316&pos=63. Läst 5 juni 2015. 
  14. ^ 'Sanningens pärla' på Oscarsteatern: Premiär för skolteaterns yngre grupp”. Dagens Nyheter: s. 19. 19 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-19/284/9. Läst 6 januari 2016. 
  15. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 122. Libris 784760 
  16. ^ 'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  17. ^ Oscar Rydqvist (26 november 1926). ”'Lycko-Per' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-26/322/11. Läst 6 januari 2016. 
  18. ^ 'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  19. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  20. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-05/120/11. Läst 5 januari 2016. 
  21. ^ Bo Bergman (7 maj 1927). ”Djurgårdspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-07/122/10. Läst 6 januari 2016. 
  22. ^ Bo Bergman (18 juni 1927). ”'Guldgrävare' på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-06-18/162/6. Läst 6 januari 2016. 
  23. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  27. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  29. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  30. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ ”Volpone”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22277&pos=167. Läst 12 juni 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  35. ^ Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  36. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  37. ^ Teatern 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 121
  38. ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016. 
  39. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  40. ^ Teatern 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 145
  41. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  42. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  43. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  44. ^ Teatern 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 148
  45. ^ Manstad (1987), sid 97
  46. ^ Teatern 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 166
  47. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
  48. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 394
  49. ^ 'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015. 
  50. ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015. 
  51. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  52. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  53. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  54. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  55. ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 180-181
  56. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  57. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  58. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 79. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  59. ^ Bo Bergman (2 september 1937). ”'En så'n dag' på Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-09-02/237/1. Läst 8 januari 2016. 
  60. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 1 juni 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-06-01/147/13. Läst 5 maj 2016. 
  61. ^ Wifstrand (1962), sid 158
  62. ^ ”Silverbröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14088&pos=463. Läst 3 juni 2015. 
  63. ^ Ebbe Linde (19 februari 1959). ”'Vid skilda bord' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-02-19/48/14. Läst 23 augusti 2015. 
  64. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]