Ted Gärdestad

Från Wikipedia
Ted Gärdestad
FödelsenamnTed Arnbjörn Gärdestad
Född18 februari 1956
Sollentuna
Död22 juni 1997 (41 år)
Häggvik, Sollentuna
BakgrundSverige Sollentuna, Stockholm, Sverige
GenrerPop, vispop
RollSångare, musiker, kompositör, skådespelare
InstrumentDragspel, piano, gitarr
År som aktiv1964–1997
SkivbolagPolar
ArtistsamarbetenAnnica Boller, Lena Andersson, Harpo, Janne Schaffer
Relaterade artisterToto
Utmärkelser
Swedish Music Hall of Fame (2018)[1]

Ted Arnbjörn Gärdestad, född 18 februari 1956 i Sollentuna, död 22 juni 1997 i Sollentuna,[2] var en svensk sångare, kompositör och musiker (gitarr, piano och dragspel). Han komponerade all sin musik själv, och texterna författades av brodern Kenneth. Tillsammans skapade de låtar som "Jag vill ha en egen måne", "Sol, vind och vatten", "Ge en sol", "Satellit", "Oh, vilken härlig da'", "Himlen är oskyldigt blå" och "För kärlekens skull". Han tävlade i Melodifestivalen fyra gånger som artist, 1973, 1975, 1979 och 1980 varav han vann en gång, 1979. Han tävlade även enbart som kompositör 1977 med låten "Det bästa som finns" sjungen av Lena Andersson.

Gärdestad var även verksam som skådespelare och medverkade bland annat i 1966 års julkalender, En småstad vid seklets början.

2014 släpptes hyllningsalbumet För kärlekens skull – Svenska artister hyllar Ted Gärdestad, där Gärdestads låtar tolkas av svenska artister.[3]

Liv och karriär

Gärdestad växte upp i Sollentuna norr om Stockholm. Han komponerade sin första låt som sexåring, ”Sollentunavalsen”. Han medverkade som åttaåring i Sveriges Televisions Circus minimum där han spelade sin musik på dragspel. Gärdestad slog igenom som artist som femtonåring och hade sin glansperiod på 1970-talet. Han skrev själv musiken till sina låtar, medan brodern Kenneth Gärdestad vanligen skrev texterna.[4] Han "upptäcktes" av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, som kom att producera bland annat hans debut-lp, Undringar, utgiven på Stikkan Andersons skivbolag Polar Music 1972. Med sin ofta optimistiska och trallvänliga popmusik kom han under 1970-talets proggvåg att betraktas som en utpräglat kommersiell artist.[5] Några av Gärdestads mest kända låtar är "Jag vill ha en egen måne" (1972), "Sol, vind och vatten" (1973), "Angela" (1976)[6] och "För kärlekens skull" (1993). Han vann den svenska Melodifestivalen 1979 med låten "Satellit". Året därpå deltog han tillsammans med sin sambo Annica Boller i Melodifestivalen med låten "Låt solen värma dig" och kom på femte plats.

Gärdestad var en lovande tennisspelare. Han var som fjortonåring sverigetvåa efter nära vännen Björn Borg, som också intervjuas liksom andra närstående i minnesboken från 2005, "Jag vill ha en egen måne". 1969 hade Borg vunnit SALK Open, efter att i semifinalen ha besegrat Gärdestad med siffrorna 6–0, 8–6.[7] Låten "Helena" uppges vara skriven till svenska tennisspelaren Helena Anliot, som både han och Björn Borg var förälskade i vid början av 1970-talet.[8]

Det amerikanska rockbandet Toto brukade kompa Gärdestad under konserter innan de själva slagit igenom ordentligt, vilket kan vara en förklaring till de musikaliska likheterna mellan Totos "Hold the Line" och Gärdestads "Satellit". En annan förklaring kan vara att Janne Schaffer, som året innan "Satellit" släpptes arbetat med Toto och "Hold the Line", gjorde gitarriffet till "Satellit".

Gärdestad arbetade tillsammans med Michael B. Tretow i studioprojektet Caramba, som gav ut en skiva 1981 och fick en hit med låten "Hubba Hubba Zoot Zoot". Samma år kom han i kontakt med den andlige läraren Bhagwan Shree Rajneesh (senare kallad Osho), vilket så småningom ledde till att han gick in i Bhagwans sekt och tog avstånd från sitt tidigare liv. Han kallade sig Swami Sangit Upasani (alla Bhagwanlärjungar - s.k. sanyas - måste byta till indisk identitet), klädde sig i vinrött som andra Bhagwan-lärjungar och gjorde många resor till rörelsens högkvarter i Oregon där han bland annat var diskjockey. Redan 1977 blev han vegetarian.[9]

År 1986 flyttade han tillbaka till Sollentuna och arbetade en tid som låtskrivare vid Billy Butts skivbolag Little Big Apple Records.

Han återupptog sin musikkarriär 1994 och gav ut albumet Äntligen på väg, som var hans första sedan 1981 och som även blev hans sista. På albumet medverkar även bland andra Janne Schaffer, Björn J:son Lindh och Marie Bergman. Den enda singeln från albumet blev "Ge en sol". Sitt sista framträdande gjorde Ted Gärdestad i december 1996 på nattklubben Blå Grottan i Gävle, tillsammans med den svenske musikern Harpo. Med på scenen var förutom kompbandet även brodern Kenneth.

Familj

Ted Gärdestad var son till tjänstemannen Arne Gärdestad och kanslisten Margit, född Sjöholm[10], och var yngst av tre bröder. Han var gift första gången 1976–1978 med Lotta Ramel[4][11] och andra gången 1992–1993 med Alexandra Lindholm.[2][4]

I ett förhållande med Ann Zacharias fick han i början av 1980-talet barnen Sara (född 1982) och Marc (född 1983)[12].[4] Sonen kallar sig numera Moishe Zacharevsky.[13]

Sjukdomen

Ted Gärdestad led under senare år av schizofreni.[14] Han hörde röster inne i sitt huvud som skrek åt honom,[14] och vid ett tillfälle ska rösterna ha fått honom att skada sig själv i ena handen med hjälp av en osthyvel för att slippa hålla på med musik.[14]

Kenneth Gärdestad påstår sig ha märkt de första sjukdomstecknen redan år 1985, då brodern Ted var 29 år gammal. Kenneth bodde i USA vid den här tiden och vid ett tillfälle kom Ted på besök. Kenneth upplevde sin bror som rädd och överdrivet renlig – Ted kunde exempelvis inte gå på toaletten utan att använda kirurgiska handskar, och han tvättade allt med ren sprit.[14]

Död och eftermäle

Gärdestad dog, 41 år gammal, sedan han hoppat framför ett tåg vid Häggviks station i Sollentuna den 22 juni 1997. Han är begravd på Silverdals griftegård i Sollentuna. Flera samlingsskivor har givits ut postumt. Efter hans död har brodern Kenneth Gärdestad i tidningar och i en bok berättat om sin brors sista svåra år med psykisk sjukdom.[14]

2006 invigdes en staty, Ted Gärdestads plats av Annika Heed, till minne av Ted Gärdestad på Ted Gärdestads plats i stadsdelen Silverdal i Sollentuna.[15]

Ted Gärdestadsällskapet

Ted Gärdestadsällskapet är en ideell förening som grundades 1997 för att hedra minnet av Ted Gärdestad. Föreningen grundades av Elena Helsinghof, Dalarna. Sällskapet försöker varje år ha en hyllning till bröderna Gärdestad i Stockholm med omnejd. Flera kända artister brukar medverka på tillställningen, bland andra Svenne Hedlund, Christer Björkman, Richard Herrey, Peter Lundblad, Anna Stadling, Lena Andersson, Marcus Öhrn (före detta sångare i Noice), Lena-Maria Klingvall, Ted Gärdestads kompband Rock’n Roll Machine samt Johan Eriksson från Partypolarna (även känd från Sikta mot stjärnorna). Även andra mindre kända artister medverkar. Hyllningen brukar vara välbesökt. Hela familjen Gärdestad är hedersmedlemmar i föreningen. Sällskapet samlade år 2000 ihop till en fin vit minnesbänk (Hagasoffa) till Ted Gärdestads minne; denna finns utplacerad i Kungsträdgården sommartid (april–september).

Hyllningsalbum

2014 släpptes hyllningsalbumet För Kärlekens Skull – Svenska Artister Hyllar Ted Gärdestad till minne av Ted, där kända svenska artister som Laleh, Tomas Andersson Wij, Markus Krunegård m.fl. gör sina egna tolkningar av Gärdestads låtar.

Diskografi

Studioalbum

Samlingsalbum

Singlar

Filmografi

Se även

Referenser

  1. ^ Broder Daniel och Titiyo invalda i Swedish Music Hall of Fame, 3 maj 2018, Linus Dahlbäck, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2010.
  3. ^ Röshammar, Martin (4 juni 2014). ”Artister hyllar Ted Gärdestad på skiva”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2391424-artister-hyllar-ted-gardestad-pa-skiva. Läst 25 augusti 2014. 
  4. ^ [a b c d] Frithiof, Lotta (14 september 2010). ”"Skammen dödar"”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/leva/skammen-dodar-1040459.aspx. Läst 2 februari 2011. 
  5. ^ UNT, intervju med brodern Kenneth, bland annat om ”sedd som kommersiell”.
  6. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Ted Gärdestad)
  7. ^ "Historisk tillbakablick". Idrottonline.se, 2013-10-24. Läst 8 december 2014.
  8. ^ Minnessite, Om vänskap med Björn Borg + Helena Anliot med mera.
  9. ^ Vegetarian, Gärdestadsvänner.
  10. ^ Vem är det, svensk biografisk handbok 1993.
  11. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011.
  12. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 978-91-88366-91-7 
  13. ^ SDS 10 maj 2009.
  14. ^ [a b c d e] Thunberg, Ida (31 augusti 2005). ”Teds väg mot självmord”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/teds-vag-mot-sjalvmord/. Läst 15 maj 2012. 
  15. ^ ”Ted Gärdestads plats - Annika Heed”. Skulptörförbundet. http://www.skulptorforbundet.se/uppdrag/ted-gardestads-plats. Läst 15 mars 2016. 

Litteratur

  • Gärdestad, Kenneth och Liimatainen, Keijo Jag vill ha en egen måne: boken om Ted Gärdestad. Stockholm: Forum 2005. ISBN 91-37-12733-0
  • Gärdestad, Kenneth, ”Ted Gärdestad och Musiken”

Externa länkar


Företrädare:
Björn Skifs 		Melodifestivalvinnare
1979 		Efterträdare:
Tomas Ledin


Illustrationsbehov svensk musiker Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
v • r
Melodifestivalen
Tävlingar & vinnare
1950-talet
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
2010-talet
2020-talet
  1. ^ [a b c] Sverige skickade en annan artist till ESC istället för att skicka artisten som vann den svenska uttagningen.
  2. ^ En artiststrejk gjorde att Sverige inte medverkade i ESC detta år
  3. ^ Sverige bojkottade ESC detta år.
  4. ^ [a b c d e f g] Vann även Eurovision Song Contest
  5. ^ Sverige stod över ESC detta år.
  6. ^ ESC ställdes in på grund av covid-19-pandemin
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ted_Gärdestad&oldid=34365167”