Vagnhärad
| Vagnhärad | |
| Tätort | |
 Vagnhärad station
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Trosa kommun |
| Distrikt | Trosa-Vagnhärads distrikt |
| Koordinater | 58°56′48″N 17°28′22″Ö / 58.94667°N 17.47278°Ö |
| Area | 329 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 3 976 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vagnhärad |
| Postnummer | 619 7X |
| Riktnummer | 0156 |
| Tätortskod | T0896[2] |
| Beb.områdeskod | 0488TB103 (1960–)[3] |
| Geonames | 2665844 |
  Ortens läge i Södermanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Vagnhärad | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Vagnhärad är en tätort i Trosa kommun och kyrkbyn i Vagnhärads socken, belägen mellan Gnesta, Södertälje och Trosa.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Vagnhärads socken omnämns första gången som Wanghæradh 1350. Det anses vara ett forntida bygdenamn där härad har betydelsen "bygd". Förleden kommer av fornsvenskans vagher (vik). Annars utgör det ett eventuellt genitiv av ett forntida vik- eller ånamn, eller något liknande med oviss innebörd.[4] Enligt en ortnamnssägen lär namnet komma av att diligenskuskarna här bytte häst och vagn på sin resa mot Stockholm.
Orten har som många andra tätorter sitt ursprung i en järnvägs- och poststation, järnvägsstationen invigdes 1913, och snart uppstod här en järnvägsrestaurang och turisthotell, handlare och hantverkare. Bebyggelsen växte främst fram på odlingsmark som tillhörde gårdarna Husby, Lånesta, Fagerhult och Nygård.[5]
I järnvägens stationshus byggdes en kunglig väntsal, som kung Gustaf V använde vid sina sommarbesök på Tullgarns slott. Denna avvecklades 1937 och återuppbyggdes i Vagnhärads Hembygdsförenings regi under 1990.[6]
Vagnhärad blev omtalat 1997 när marken under ett flertal hus belägna intill Trosaån gav vika.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Vagnhärad 1950–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 507 | |||
| 1960 | 856 | |||
| 1965 | 968 | |||
| 1970 | 1 440 | |||
| 1975 | 2 839 | |||
| 1980 | 3 398 | |||
| 1990 | 3 303 | 274 | ||
| 1995 | 3 364 | 281 | ||
| 2000 | 3 276 | 283 | ||
| 2005 | 3 221 | 286 | ||
| 2010 | 3 324 | 291 | ||
| 2015 | 3 397 | 287 | ||
| 2020 | 3 976 | 329 | ||
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Vagnhärads station ligger vid Nyköpingsbanan och har tåg med persontrafik till bland annat Norrköping, Nyköping, Södertälje Syd och Stockholm. Från Vagnhärad kör lokaltrafikbolaget Sörmlandstrafiken bussar till bland annat Nyköping, Trosa och Gnesta. Dessutom trafikerar Trosabussen Vagnhärad med direktbuss till Liljeholmen i södra Stockholm. Motorvägen på E4 passerar vid Vagnhärad.
Administrativ tillhörighet[redigera | redigera wikitext]
I 1970-talets kommunslagningar slogs Nyköping, Trosa och Vagnhärad ihop till Nyköpings kommun. Innan dess hade Vagnhärads kommun köpt marken i Ödesby för bebyggelse.
Vagnhärad kom sedan vid kommunreformen 1992 att höra till den nybildade kommunen Trosa.
Vagnhärad i litteraturen[redigera | redigera wikitext]
Orten har varit en förebild för ”Hedeby” i Sven Delblancs böcker Åminne (1970), Stenfågel (1973), Vinteride (1974) och Stadsporten (1976). TV-serien Hedebyborna spelades till större delen in i trakterna kring Vagnhärad.
Några kända personer från Vagnhärad[redigera | redigera wikitext]
- Adept (musikgrupp)
- Sven Delblanc
- Björn von der Esch
- Nicklas Grossmann
- Per Grundén
- Minna Heponiemi
- Kenneth Kennholt
- Sif Ruud
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Red: Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala 2003, s. 340
- ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
- ^ ”Broschyr Väntsalen”. Vagnhärads Hembygdsförening. 22 april 2013. Arkiverad från originalet den 24 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210624200309/https://tdt.surbrunn.net/Vhd-Kungl-Vntsal_z.pdf. Läst 15 juni 2021.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||
| |||||||||||