Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-09

Special:E-mail

Vad sägs om att Special:E-mail byts ut till Special:E-post? Mvh, Triboci (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 16.10 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 21.45 (CEST)

Utmärkt förslag! Tostarpadius (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 21.55 (CEST)

Stöder förslaget! Definiendum (?) 3 augusti 2014 kl. 22.13 (CEST)

Stöder också förslaget. J 1982 (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 12.27 (CEST)

 Gillar-- Bra att få bort det engelska "mail", som annars bort bytas mot "mejl". Deryni (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 14.18 (CEST)

Minns jag inte fel, så är "e-post" språkrådets rekommendation. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 00.40 (CEST)

Kommer någon åtgärd angående detta att vidtas, då ingen hittills har ställt sig negativ till förslaget? Definiendum (?) 19 augusti 2014 kl. 15.46 (CEST)

En tillfällig bugg (Bugzilla:69461) gör att det inte går att ändra på translatewiki, men så fort den är löst ser André Costa (WMSE) till att det blir genomfört enligt ovanstående (då det är en så bra förbättring att det borde gälla alla Mediawiki-installationer och inte bara svenskspråkiga Wikipedia). På det sättet kommer även den gamla att fungera som backup (och det är inte akut att uppdatera eventuella befintliga länkar). --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 17.30 (CEST)

Finlands kommuner

Hej allihopa. Hur kommer det sig att artiklarna för Sveriges och Finlands kommuner skiljer sig så mycket? För Sverige så har alla kommuner separata artiklar från centralorten medan för Finland så är de i samma artikel. /Portunes (disk) 19 augusti 2014 kl. 14.06 (CEST)

fram till tidigt 1990-tal, var de finländska kommunerna som de svenska före 1971 (1952), och många kunde jämföras med våra stadskommuner, dvs en dominerande ort som inkorporerat omkringliggande landsbygd, dvs det kunde för dessa kännas som orten och kommen hängde nära samman. Sedan med de nya kommuner har man väl då inte "tagit" tag i detta och ändrat synsättet, vilket naturligtvis bör göras.--Yger (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 15.23 (CEST)

Blir ju lagom besvärligt att lägga in finska socknar! Som tornedaling ser jag gärna artiklar för de finska tornedalssocknarna men dessa verkar inte existera. Första steget borde väl vara att skapa kommunartiklar. /Portunes (disk) 19 augusti 2014 kl. 15.42 (CEST)

Socknarna motsvarar ganska väl de kommuner som fanns före 1992. Jag har gjort många omdirgerignar från Sockennamn till dessa.Yger (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 16.03 (CEST)

Och kommunartiklar finns om alla finländska kommuner, i allmänhet ses kommunerna som första uppslagsord. Det är separata ortsartiklar som i sådana fall bör skapas som första steg.--FBQ (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 16.42 (CEST)

Instämmer med FBQ. Det skedde också rätt många kommunsammanslagningar under perioden 1967–1981. Mikael Reuters rekommendation om namn på sammanslagna kommuner är relevant i sammanhanget. Observera att Reuter med ort närmast menar de gamla kommunernas områden! Vi får se upp så att inte artikelstrukturen blir baserad på hur det ser ut i Sverige, snarare än hur det ser ut i Finland. Finlandskunniga användare som LPfi och Pax kanske har synpunkter? //Essin (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 20.51 (CEST)

Sedan är det ju värt att komma ihåg att med "ortnam" menas i även i Sverige, om än kanske inte lika tydligt som i Finland på många håll de gamla kommunerna/socknarna/församlingarna. Det är ju också väldigt vanligt att kommun och ort blandas bort även i Sverige - ganska ofta stoppas befolkningsstatistik från kommunen in i ortsartiklarna, ganska ofta beskriver ortsartiklarnas historik i själva verket felaktigt kommunernas historia, och platser beskrivs ofta som liggandes i en viss ort fast de egentligen inte alls gör det, utan endast i kommunen med samma namn.

Men dagens finländska kommun/ortsartiklar är skapade som kommunartiklar, med kommuninformationen som grund och bör ses som sådana, snarast förtydligas än mer när det ibland är otydligt vad som avses och om det behövs orterna brytas ut som enskilda orter. Sedan skulle jag gärna se separata socken och ortsartiklar även rörande Finlands geografi. Jag upplever att det generellt sett behövs en utökning av artikelmaterialet här. Annars ser jag ocks gärna synpunkter från LPfi och Pax.--FBQ (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 09.22 (CEST)

Jag tror att det helt enkelt är för få som skriver om finländska orter för att det skulle löna sig att konsekvent gå in för en uppdelning liknande den i Sverige (och församlingarnas roll är här rent kyrklig). Däremot bör man vara tydlig med vad en artikel handlar om. Där vi har artiklar om orter eller f.d. socknar (med mer innehåll än "X är en Y i Z") tror jag att de i de flesta fall bör behållas och utvidgas, och nya ortartiklar bör uppmuntras. Det är mycket lättare att hitta material om Ekenäs än om Raseborg och jag tror också att fler identifierar sig med orten – och om det finns gott om material om en viss by är det i allmänhet lättare att skriva en skild artikel än att infoga materialet på ett balanserat sätt i en kommunstubb. För modern statistik och politik är förstås kommunerna de naturliga enheterna och hyggliga artiklar bör finnas om alla kommuner (väldigt många är nu stubbar). Vid de stora kommunsammanslagningar som är på gång tror jag man i de flesta fall bör skapa nya kommunartiklar. --LPfi (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 12.05 (CEST)

Ett samtal på Wikipediadiskussion:Kategorier har initierats med anknytning just till detta ämne. Tostarpadius (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 16.32 (CEST)

Malmöfestivalen ikväll

Enligt ett evenemang på facebook kommer man i kväll på malmöfestivalen att ha en egenkomponerad skrivarstuga om musiker. Det är inte på initiativ av Wikimedia Sverige. Det är möjligt att det finns någon kunnig wikipedian där som kan handleda, men det vet jag inte. (det var inte jag som hittade det) Jag lägger detta som en blänkare att det kanske kommer många nya användarkonton och många som redigerar eller skapar nya artiklar angående musik och kanske behöver lite vägledning, dvs fler än vanligt en torsdagskväll.

Beskrivning av evenemanget (17.30-21.00): "Historiskan leder en wikipedia-attack för att förbättra och skriva in musiker som vi saknar på Wikipedia. Bidra gärna med egna förslag genom att använda #rättawiki i sociala medier eller kom förbi och bidra helt analogt." (Där ordet "attack" inte skall ses som något spamningsförsök, utan som en olycklig formulering. Adville (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.35 (CEST)

"Historiskan" är framför allt en Facebookgemenskap (se här) med syfte att lyfta fram kvinnor i historien. Jag har följt den rätt länge och uppfattar den som helt seriös och vällovlig i sina intentioner. Initiativtagarna arbetar bl a på Populär historia så det är inte fråga om vilka glada amatörer som helst. Hur rent praktiskt kunniga de är i Wikipedias teknik och regelverk vet jag dock inte. /FredrikT (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 18.49 (CEST)

Process ideas for software development

’’My apologies for writing in English.’’

Hello, I am notifying you that a brainstorming session has been started on Meta to help the Wikimedia Foundation increase and better affect community participation in software development across all wiki projects. Basically, how can you be more involved in helping to create features on Wikimedia projects? We are inviting all interested users to voice their ideas on how communities can be more involved and informed in the product development process at the Wikimedia Foundation. It would be very appreciated if you could translate this message to help inform your local communities as well.

I and the rest of my team welcome you to participate. We hope to see you on Meta. Kind regards, -- Rdicerb (WMF) talk 22 augusti 2014 kl. 00.15 (CEST) --This message was sent using MassMessage. Was there an error? Report it!

Föräldraalienation

Jag önskar flera tittar på denna Föräldraalienation. Är 65k versionen acceptabel eller bör den kortas till 2k versionen. Diskussion på Diskussion:Föräldraalienation#Sågning--Yger (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 11.08 (CEST)

Tusentals stubbar om djur (veckans tävling)

Lsj:s bot borde vara bekant för de som besöker svenskspråkiga Wikipedia med jämna mellanrum och även för flera andra personer, efter att boten blev uppmärksammat i Wall Street Journal och flera andra tidningar. Nu har vi en mängd artiklar som väntar på utökning. Därför syftar nästa veckas tävling på tillägg i robotskapade stubbartiklar om ryggradsdjur. Var du hittar passande referenser är beskriven på tävlingssidan. Dina insatser belönas med ärofulla rosetter. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 augusti 2014 kl. 16.58 (CEST)

Trevligt initiativ. :-) En kort fråga, @Nordelch: handlar tävlingen om ryggradsdjur eller ryggsträngsdjur?--Paracel63 (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 00.59 (CEST)

Kul! Ska se om jag hinner slänga in några bidrag.--ボスニア (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 02.37 (CEST)

I tävlingen ingår bara ryggradsdjur men i kategorin där stubbarna är förtecknade finns alla ryggsträngsdjur. Vissa underkategorier ingår inte i tävlingen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 augusti 2014 kl. 11.48 (CEST)

Ändra standard-storlek för tumnaglar

Hej alla! Längesen sist.

Svenska Wikipedia har lite icke-ortodoxa tumnagelstorlekar, först baserat på att vi tyckte att den globala standarden, 180px, var för liten och istället införde 250px. Introduktionen av Vector ändrade det till 360px men efter diskussion fick vi det åter ändrat till 250px.

Det var snart fyra år sedan; och nu ska standarden ändras till 300px för nya MediaWiki-installationer och Wikipedior som inte önskat annat. Är vi redo att öka lite och börja gå i takt med övriga?

Bugg 16739, om att ändra till 250px och Bugg 67709, om att ändra till 300px på alla andra Wikipedior.

Plrk (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 21.37 (CEST)

Detta har alltså bara betydelse för de som inte ändrat inställningen själv. Jag undrar hur många som är som mig, att de går in på Wikipedia med en smartphone eller en platta men utan att gå till mobilversionen. Om det är många sådana accesser (finns det statistik?) och de har ökat senaste tiden så kan det vara en ide att inte ändra till allt för stort. /Hangsna (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 17.28 (CEST)

Jag har 250px, som tydligen är standard. Det fungerar layoutmässigt. Jag har ofta problem med element som är bredare (framförallt vissa faktarutor har en tendens att göra textspalten oläsligt smal). Wikipedia tvingar mig redan nu att använda ett rätt brett webbläsarfönster, på grund av materialet i vänstermarginalen, med väsentligt större bilder skulle jag antagligen mer eller mindre förhindras att ha ett andra normalstort fönster bredvid Wikipedia (vilket är praktiskt, t.ex. för källor eller en annan version av artikeln - eller för det man utnyttjar Wikipedia för). För mig spelar det förstås mindre roll vad standardstorleken är, men jag misstänker att större bilder fungerar främst för dem som använder bara ett fönster år gången. Jag tycker inte vi skall göra det besvärligt för dem som liksom jag använder fler fönster (få nya ändrar genast bildstorleken). --LPfi (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 00.16 (CEST)

Jag hade för mig att 220px var standard, så jag har valt 250px i mina inställningar. Jag försöker också aktivt plocka bort hårdkodade bildstorlekar i intervallet 200px-250px samt ersätta dem med |stående=X för andra intervall. Detta just för att bilderna ska skalas rätt för folk som har/behöver/vill ha smalare eller bredare webbläsare. /ℇsquilo 20 augusti 2014 kl. 09.42 (CEST)

Jag trodde att 220px är/var enwp-standard och 250px svwp-standard. Jag tycker att vi inte borde gå över 250px som standard. Dels skulle >250px kunna stöka till layouten i onödan i många artiklar, dels har vi pratat om problemet med stora bilder på Huvudsida (se Huvudsidans diskussion och kandidaterna till ny Huvudsida). Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 17.53 (CEST)

Jag är helt för enhetlighet om inget särskilt talar mot det. I detta fallet ser jag inget betydande skäl till att vi till skillnad från andra skulle ha behov av en annan bildstorleksstandard. De skäl angående små skärmar gäller ju lika mycket läsare av andra språk som det gör svenskläsare. Därför ser jag inget skäl i det till att bryta standarden. Däremot kan jag ju tänka mig att läsare på arabiska, kinesiska eller japanska eller andra helt skilda alfabet kan ha behov av annan layout. Kortfattat: jag är för att ha samma bildstorleksstandard som alla andra. - Averater (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 18.31 (CEST)

I denna fråga delar jag Averaters hållning, även om jag alltid använder versionen för stationär dator när jag går in med mobiltelefonen. Tostarpadius (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 19.58 (CEST)

Ett hopp från 250 till 300 betyder nog mindre för oss (med tanke på ev. kommande klagomål). För många enwp-användare kan det dock bli ett större hopp (220 -> 300 px). Diskussionen på enwp ([1]) ger inget odelat stöd för en höjning. Jag håller (som djävulens advokat) tummarna för att övergången kommer att bli så smidig som möjligt.--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 21.00 (CEST)

Layout borde inte vara ett problem - Wikipedias artiklar ska vara tillräckligt responsiva för att det ska vara lugnt. Jag ser ingen särskild anledning för oss att frångå den internationella standarden. Jag uppfattar det också som att de flesta håller med om detta. Ska jag svara sålunda i buggtråden? Plrk (diskussion) 24 augusti 2014 kl. 16.52 (CEST)

Karantän?

Det är inte så ovanligt att man på SFFR hamnar i en diskussion där man i och för sig är överens om att artikeln har relevans men man är oense om huruvida artikeln bör raderas eller inte på grund av bristande kvalitet. Jag anser i och för sig att det skämmer Wikipedia om vi har publicerade artiklar med uppenbara kvalitetsbrister. Att radera sådana artiklar försvårar dock arbetet med att göra dem bättre eftersom kvalitetsbristerna döljs istället för att synliggöras. Jag har en idé om hur man skulle kunna hantera detta. Skulle man kunna skapa en ny namnrymd, kalla den Karantän: eller Brister: eller något liknande och flytta de artiklar dit som har sådana kvalitetsbrister att de inte bör ligga kvar i huvudnamnrymden? Då finns artiklarna tillgängliga för alla som vill redigera och de kan sedan lätt flyttas över till huvudnamnrymden när de är i tillräckligt bra skick. Vad säger ni? Stigfinnare (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 08.37 (CEST)

Ryskspråkiga Wikipedia har en inkubator-namnrymd, dit alla nykomlingars artiklar flyttas, om jag har förstått det hela rätt, så förslaget har prejudikat.//Hannibal (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 08.42 (CEST)

Jag tycker att detta är ett mycket intressant förslag. Ibland möts man av argument att brister och felaktigheter "rättas till med tiden" och att systemet med åtgärdsmallar räcker för att påtala för läsarna att de ska vara vaksamma mot brister. Det sägs t o m ibland att WP:s allmänna förbehåll räcker. Jag ser dock WP som en helhet där alla ingående delar - ämnesval, utformning, disposition och stil, faktainnehåll, källhantering osv - spelar viktiga roller. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Jag stöder alltså generelllt att det ska vara möjligt att radera (eller lyfta ut/karantänplacera) bristfälliga artiklar och har aldrig förstått varför inte ett uselt innehåll skulle kunna vara en raderingsgrund. För mig är det tvärt om en stark anledning till radering, så vi kan undvika att lura eller desinformera läsarna. I det perspektivet är - trots att det är det som avgörs på SFFR och i relevanskontrollen - ämnesrelevansen (valet av ämnen) av mindre vikt än artikelkvalitén. Våra läsare tar till sig ett innehåll som är kopplat till ett ämne som de är intresserade av. Ämnesvalet har de möjlighet att göra själva. Men innehållet förväntas den aktiva WP-gemensakapen ta ansvar för. Om vi inte gör det, så sviker vi läsarna. Janders (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 09.22 (CEST)

På engelska Wikipedia har de en namnrymd för utkast, en:Wikipedia:Draftspace. Om jag minns rätt är det inspirerat av ryska Wikipedia, men utvecklarna har lagt till en del fiffiga saker, som till exempel att de inte indexeras av sökmotorer. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 10.00 (CEST)

I princip finns redan detta: Vi flyttar ofta ofärdiga artiklar till användarnamnrymden. Ibland flyttas ofärdiga listor etc till Wikipedianamnrymden. Någon gång har sidor raderats på grund av brister men innehållet gjorts tillgängligt på diskussionssidan så att den som vill återskapa den kan se vad som stod tidigare. Jag tror inte det behövs en separat karantän-namnrymd. /NH 22 augusti 2014 kl. 10.05 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Detta låter som ett alldeles utmärkt förslag. Förutsättningen är givetvis att de utkast som ligger där inte blir bortglömda av gemenskapen. Jag vet av erfarenhet att jag själv tenderar att inte tänka på mina egna preliminära versioner. Någon form av markering att de finns bör också hittas i anslutning till huvudordet, så att ingen i onödan börjar på ny kula. Men det kanske räcker att man ser att en flytt ägt rum. I så fall måste ju redigeringen alltid ha påbörjats i huvudnamnrymden. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 10.08 (CEST)

@NH: Problemet med att lägga artiklar i användarnamnrymden är att de blir mer eller mindre osynliga för övriga användare. En ny namnrymd för bristfälliga artiklar måste på något sätt kompletteras med ett index så man får en bra överblick över vad som finns i namnrymden. En särskild kategori skulle kanske räcka. Stigfinnare (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 11.43 (CEST)

Jo. Å andra sidan är ju då tanken att den som skapade artikeln också ska göra klart den, och han eller hon kommer ju lätt åt den. Frågan är väl, har övriga användare nytta av att undermåliga texter samlas i en egen namnrymd? /NH 22 augusti 2014 kl. 14.47 (CEST)

Hur många artiklar rör det sig om? Ska artiklar med vissa mallar flyttas till denna nya rymd? Exempel "Kategori:Artiklar med brister" och "Kategori:Artiklar som behöver källor". Hur många artiklar ska flyttas för påverka hur kvalitén på sv.wiki upplevs? Problemet är inte nya artiklar (de kan flyttas till användaren som försöker skriva och har intresse av att informationen kommer på sv.wiki) utan artiklar som har skrivits och ändrats under de sista 10 åren där de som har arbetat på artikeln har lämnat wikipedia av olika anledningar. I teorin skulle det vara bättre att flytta artiklar till åtgärdsnamnrymden och "skräpet" försvinner för läsarna men kommer någon att ta tag i dessa. Det finns 23558 artiklar som behöver källor om det är kriterat. För de få som diskuteras på SFFR behövs inte detta för att kvalitén på sv.wiki ska upplevas vara bättre som jag antar är målet. Maundwiki (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.15 (CEST)

Jag anser att en namnrymd likt engelskspråkiga/ryskspråkiga Wikipedia även bör införas på svenskspråkiga Wikipedia. Det nuvarande sättet att hantera det hela på (det vill säga användarnamnrymden) är jag inte överförtjust i, eftersom det inte välkomnar andra användare utom användaren själv att redigera. Med en separat namnrymd kan alla vara med att förbättra och det blir lättare att söka efter andra liknande artiklar. Alternativt kan en lägga in alla halvfärdiga artiklar på undersidor till en Wikipediasida, men då om de artiklarna inte indexeras av de flesta sökmotorer. Definiendum (?) 22 augusti 2014 kl. 15.38 (CEST)

Janders: Men något fel med att behålla artikeln och radera innehållet? (En eller två meningar borde ju oftast gå att ha kvar, och på så sätt kan alla se historiken..). flinga 22 augusti 2014 kl. 16.13 (CEST)

@flinga: Alla relevanta ämnen kan naturligtvis vara kvar i stubbform om artiklarna tillgodoser grundläggande krav vad gäller innehåll och utformning, källor och saklighet. Problemet är bara att då måste också den typen av artikeltvätt verkligen genomföras. Åtgärden blir dock tyvärr alltför ofta att man lägger in en åtgärdsmall och att det får räcka med det. Janders (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.23 (CEST)

Eftersom nya artiklar diskuteras. Yger gör ett bra jobb med nya artiklar av nya användare. Nya användare behöver snabb återmatning och hjälp innan de ger upp på wikipedia. Det är bättre att utvidga den modellen för nya användare. Etablerade användare ska veta bättre än att skriva undermåliga artiklar. Om till exempel Yger skrev en undermåliga artikel skulle den flyttas till en undersida, SFFR eller snabbraderas. Men till fallen med etablerade användare som har en artikelidé men behöver hjälp. Ja det skulle fungera men kan kanske prövas genom att lägga till en kategori "Ny artikel karantän" och att användare som är intresserade kan hjälpa till genom att kolla kategorien och redigera artiklar. Artikeln kan (ska) finnas som en undersida hos användaren som kan lägg till kategorien och därmed bjuda in andra att hjälpa till. Jag tror att det behöver etableras att det finns intresse att hjälpa till att fixa annars får vi en annan lista av saker att göra. Det ger också en möjlighet att förstå hur många det rör sig om. Liknar inte detta projekt och diskussionssidor till dessa? Frågetecken eftersom jag aldrig har deltagit i ett projekt. Maundwiki (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.34 (CEST)

Kanske handlar det då också om att wikipediaredigerandet måste säljas in på ett annat sätt. Ingen kan hävda att det är lätt att skriva en artikel utan att ha några förkunskaper. Kanske måste man förklara för nya användare att de behöver lära sig att skriva på wikipedia innan de försöker skriva artiklar. Jag tror också att de som då ändå väljer att börja skriva gör det med insikten att det kan behövas en hel del arbete med artiklarna innan de är klara och inte ge upp efter att ha fått sin första artikel mallad.FBQ (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.45 (CEST)

Jag har åsikter i sakfrågan men väntar med att uttrycka dem. Jag vill dock ge lite input. Jag flyttar en handfull undermåliga artiklar i veckan till undersidan, med en kort kommentar vid sidan om malen, om varför, ofta ganska klarspråk på gränsen till burdust. Till min förvåning får jag som respons på dessa flytt et tack i omkring 1/3 av fallen. det har jag Aldrig fått när jag mallat en handfull svaga artiklar om dagen, nu i snart 7 år. Jag vet mig heller aldrig fått ett tack av skaparen för jag relkontrollmärkt. Jag har också, lika förvånat sett att det är mindre än hälften av de som fått återflytt som förbättrar dem, huvuddelen "ger"" upp (?för de inte har motivationen att göra en OK artikel? , det är också min tro det är huvudskälet från flertalet som skapar undermåliga artiklar, så svårt är det ju inte att kika på något som redan finns). Yger (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 18.11 (CEST)

Precis som Stigfinnare och Janders är "allergi" mot skämmiga artiklar en av min starkaste drivkrater bakom min dagliga patrullering och hantering av samtliga nya artiklar från "nya" bidragsgivare, och jag har också mycket försiktigt höjt kraven på vad som kan tillåtas hamns i artikelrymden. Dock är jag nöjd med de verktygen i detta som nu står till buds, där som jag skriver ovan just flyttfunktionen är en succé, klart bättre än mallar eller andra komplicerade handhavanden. Det finns sedan möjligheter utöka funktionalitet runt flyttfunktionen så det lätt går att återfinna alla flyttade, tex genom att automatiskt få dem listade i en kategori, som ovan indikerats som idé. Däremot är jag, som något redan nämnt ovan, lite bekymrad hur hantera all existerande artiklar, som numer, men inte då de skapades bedöms som skämmiga. Ibland är detta inte bara frågan om ändrade attityder. I och med att nu all småorter finns inlagda så vet vi nu att alla skämmiga artiklar om orter som inte har små-/tätortskoder också är obetydliga platser. För något år sedan var jag osäker "denna korta text kanske egentligen handlar om någon viktig ort som borde utökas istf att raderas". Yger (diskussion) 24 augusti 2014 kl. 17.50 (CEST)

Certifikat till ämnesexperter

Läste här att svenska Wikimedia-stiftelsen ska börja utfärda certifikat till ämnesexperter som bidragit till Wikipedia inom sitt område. Hur god är chansen att själv få ett certifikat från Wikimedia för min insats för att ha spridit kunskap om Albanien till den svenska allmänheten? Hur mycket mer behöver jag eventuellt bidra med? Och när kommer certifikat-projektet vara i full gång? Kan man själv ansöka om att få ett certifikat? --Vannucci (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 20.10 (CEST)

Nu vet jag inte hur WMSE hade tänkt sig saken, men att själv ansöka om ett sådant certifikat - direkt eller indirekt via andra - känns i mina öron ganska osmakligt... --MagnusA 23 augusti 2014 kl. 20.15 (CEST)

@Vannucci: sidan du länkar till har också en diskussionssida och är i mitt tycke en lämpligare plats att ställa frågan på för att få en sammanhållen diskussion om sådant som berör projektet. (För kännedom, Wikimedia Sverige är inte en stiftelse utan en ideell förening.) --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 21.07 (CEST)

Av diskussionssidan att dömma verkar certifikaten snarare vara riktade mot forskare på universitet och högskolor för att uppmuntra dem att bidra till Wikipedia. Inte för att belöna flitiga wikipedianer som ser sig själva som självutnämnda experter. /ℇsquilo 24 augusti 2014 kl. 08.32 (CEST)

@Vannucci: - jag har inte läst igenom alla dina bidrag, men noterar att det på din diskussionssida finns åtskilliga påpekanden om att du skapat undermåliga artiklar och artiklar som saknar källor, de senaste påpekandena från juni i år. Sådant ser jag som ganska oförenligt med att få en certifiering som ämnesexpert. Men det finns ju alltid utrymme för förbättring. Är du förresten akademiskt verkam albanolog eftersom du hänvisar till detta certifikat? Tomas e (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 10.37 (CEST)

Rör det sig om ett certifikat som vanliga certifikat är det ju inget konstigt att man i så fall skulle få ansöka själv. Nu är det ju förstås lite mer specifikt än så, vilket har framgått av diskussionen ovan. Jag vet inte om vissa meningar ovan är gliringar, men det känns som att de i så fall är rätt onödiga vid en ställd fråga som fått svar. flinga 25 augusti 2014 kl. 23.50 (CEST)

Nomineringsdags på wp:MNA

Hej! Nu är det snart månadsskifte. På wp:Månadens nyskrivna artiklar är det nog dags att börja nominera () artiklar inför nästa månads omröstning. Nominera artiklar kan alla göra, inklusive artikelförfattaren. Och ni som inte röstat än på någon juliartikel får jättegärna lägga en liten vid någon juliartikel. Välkommen! Paracel63 (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 14.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kompletta ämnen inom Sveriges geografi

Vi kan med glädje se att vi nu har flera grupperingar som är kompletta inom Sveriges geografi: adm indelningar, orter, kyrkobyggnader, listor med fornminnen, insjöar mm. Jag har nu en tanke efter att lärt mig att köra botar, göra lite "tvättning" av dessa "färdiga" grupper så det blir mer enhetliga i infoboxar, formatering och utseende. Och sedan också se om vi kan få till såpass bra laddning av Wikidata, så vi kan hjälpa andra språkversioner om dessa objekt (grupper av artiklar). Med detta perspektiv så är det några saker som slår mig, då de minskar känslan att vi kan säga vi är "klara" med dessa artikelgrupperna (frågan om kartor har jag tv trots Edaens förtjänstfulla insatser, tänkt får vila något år tills WMF har tagit fram ny bättre stöd för kartor):

• Illustrationer. Är det inte egendomligt vi har så dålig täckning av bilder för dessa objekt, för orter tex tror jag vi har bilder för mindre än 50%, insjöar en lite bråkdel
• Byggnader/Byggnadsminnen. Borde vi inte kunna ha artiklar om 100% av dessa. Det har vi för vissa orter/landsändar medan andra är mycket svagt täckta
• Fornminnen, speciellt runstenar. Det finns bara cirka några tusen runstenar totalt, borde vi inte kunna ha en komplett uppsättning av dessa. För andra fornminne typ gravröse är det dock knappast realistiskt tänka sig kompletthet

Går det tänka sig mer dedikerade insatser för att få till mer kompletta grupper, tex John idé om tätortssatsningar borde väl kunna ge kompletthet både för byggnadsminnne i dessa och illustrationer av allt inom den. "Umeå komplett".--Yger (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 10.26 (CEST)

Jag skulle gärna se något som detta fluff gjorde men uppdaterat och medtaget konst, sjöar och fornminneslistorna. Alla lär ha något i närheten att ta kort på. /Hangsna 16 augusti 2014 kl. 17.30 (CEST)

Några kommentarer:

* Mer viktigt än runstenar vore mer kända gravfält eller boplatser som grävts ut och gett viktiga fynd

* Minst lika viktiga som byggnadsminnen ser jag naturreservat. Nu arbetar en användare med sådana på Västkusten men det vore trevligt med fler bidrag.

Riksintressen för kulturmiljövården vore av än högre vikt att få artiklar om. Nu finns en del beskrivna i artiklar med andra namn, men en översikt över vilka som saknas vore på sin plats, nu är de inte ens länkade och ganska många saknar helt beskrivning på wikipedia.FBQ (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 21.45 (CEST)

"Superprotect" (och MediaViewer)

Några av er har kanske hört talas om "Superprotect". Det är en nyligen införd skyddsnivå som, om jag begriper det hela rätt [2], låser skrivrättigheterna för alla lokala användare på en Wikipediaversion men ger skrivrättigheter för (auktoriserad personal hos) WMF. Superprotect har nämnts i samband med att tyskspråkiga Wikipedia beslutat att avaktivera opt-out-statusen (dvs att man själv måste avaktivera funktionen för att slippa den) hos MediaViewer. En petition med underskrifter har påbörjats här, där man publicerat ett öppet brev i saken till styrelsen för WMF. Jag skulle gärna höra vad ni andra tycker om saken.--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.28 (CEST)

(redigeringskonflikt) Tydligen hade även engelskspråkiga Wikipedia en het debatt (och omröstning) om det hela under juni/juli ([3]). Samma sak på Commons under juli ([4]).--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.42 (CEST)

Jag tycker att den bästa sammanfattningen av vad som hänt är den här, av Magnus Manske, som gjort mycket av Wikipedias programvara.//Hannibal (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.40 (CEST)

Tack för länken. Det är goda argument, vilket dock inte undanröjer det faktum att MediaViewer i sin nuvarande form har sina "sidor". Verktyget är tydligt anpassat för läsaren utan hänsyn till skribenten. Det är kanske ett medvetet beslut.--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.49 (CEST)

Vad är det du vill ha synpunkter på – MediaWiewer, Superprotect eller konflikten på tyska Wikipedia? /NH 21 augusti 2014 kl. 14.01 (CEST)

Något av dem vore bra. Jag hoppas att någon är intresserad av Wikipedias utveckling och möjligen missat händelserna under juli. Jag har gjort det i alla fall. Men om ingen är intresserad är det bara att bläddra vidare. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.08 (CEST)

Diskussionen om MediaViewer på dewp har varit närmast pinsamt dålig och bakåtsträvande. Funktionen superprotect är närmats självklar WMF skall ha. de är i slutändan de som har ansvar och äger våra plattformar. Införandet av funktionen och Eriks agerande mot dewp communitien var sanslöst dum som bara medfört bensin på brasan. Fokuset på hans dumhet har delvis skymt att det i grunden är WMF i basfrågan som har rät och dewp fel. Jag anser svwp bara bör agera utåt för saker som berör oss konkret. I situationer som denna där det är dumheter av andra och bråk mellan andra ser jag inte vitsen med att vi skall lägga oss i. Att bara yla med andra vargar/hundar ger dålig image för oss.--Yger (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.19 (CEST)

Stravinskij har sagt ungefär att det har talats mycket om orkestrar utan dirigent, men vad man verkligen skulle vilja se är en dirigent utan orkester. Jag brukar ofta tänka på det när jag ser representanter för WMF eller WMSE diskutera wikigemenskaperna. Byt ut dirigent mot "konserthusstiftelse" om ni vill. /NH 21 augusti 2014 kl. 15.20 (CEST)

Ursäkta, det var inte min mening att yla. Jag trodde bara att det var ett ämne som många inte kände till. Vi som dagligen skriver på Wikipedia och regelbundet lär ut Wikipedias teknik på skrivstugor och föreläsningar påverkas av de olika nyheterna i gränssnitten. Av ett antal skäl har jag själv valt att inte använda MediaViewer, så därför blir jag varje gång lika ställd när jag ska förklara hur MediaViewer fungerar. Men det kanske bara är mitt problem. På ett större plan behöver Wikipedia leva med sin tid, så det är bra att det händer saker. Jag tror också Bybrunnen är rätt arena att diskutera (internt – jag begär inte att någon ska ta något av det vi säger här vidare till högre ort) utvecklingen och hur vi hanterar de uppdaterade verktyg som ställs till vårt förfogande. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 18.06 (CEST)

Då får jag också be om ursäkt. Mitt yla syftande inte på ditt inlägg, utan på dewp folkets ylande, som också nu nedan dyker upp här.--Yger (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 20.44 (CEST)

de tyskspråkiga söker support (jag tog mig friheten att ta bort detta försök att dra in oss i deras konflikt), något som jag tolkar som "canvassing", dvs något som åtminstone en.wiki ser mycket allvarligt på. --MagnusA 21 augusti 2014 kl. 19.43 (CEST)

Ursäkta en kontrollfråga från en som inte riktigt hänger med i alla dessa nya tekniska termer, men är MediaViewer den där nya störiga funktionen på Commons som gör att bilder visas i något slags stor svart popup-ruta som lägger sig "över" läsaren i stället för på det normala sättet om man inte ställer in motsatsen individuellt? /FredrikT (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 21.37 (CEST)

Ja, och som nästan alla artikelskapare tycker är störande, men som kan kopplas bor lätt, och som Holger anser är ena bra feature för läsare.--Yger (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 21.39 (CEST)

Ja FredrikT, och därför ville tyskarna ändra så att den funktionen inte var påslagen som standard för alla inloggade/oinloggade ut så att man istället aktivt skulle behöva välja att slå på det. Då gjorde WMF en superanvändargrupp som skrivskyddade den filen tyskarna ville ändra. Synnerligen klumpigt agerat oavsett sakfrågan. /Hangsna (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 21.45 (CEST)

Ja, det må jag säga: märkligt och klumpigt. Jag har kopplat bort den på mina konton på enwp och svwp men drabbas ju av den varje gång jag klickar på bilder på språkversioner där jag inte själv har användarkonto (däribland just dewp). Rysligt irriterande! /FredrikT (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 21.51 (CEST)

Skapa sidan m:Special:MyPage/global.js och lägg in koden mw.config.set("wgMediaViewerOnClick", false);, så försvinner Mediaviewer på samtliga projekt från och med den 26 augusti då mw:Extension:GlobalCssJs förväntas aktiveras (enligt m:Wikimedia Forum#Global CSS/JS och mailarchive:wikitech-ambassadors/2014-August/000893.html). Wikimedia-stiftelsen använde "superprotect" när koden stoppades in i de:MediaWiki:Common.js (som påverkar alla som använder tyska Wikipedia), men jag antar att det går bra att lägga in koden i ett skript som bara du själv använder. Programkoden leder som jag förstått det till lite resursslöseri, så det är bra om du också stänger av den i Special:Inställningar på de projekt du oftast använder. --Stefan2 (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 18.30 (CEST)

Jag vet inte varför superprotect skulle behövas, eller hur det egentligen är motiverat? Räcker det inte med att programmerarna utvecklar programvaran, så får projekten själva bestämma vad de önskar ha för inställningar? Varför ska programvaruinställningar centralstyras? flinga 25 augusti 2014 kl. 23.56 (CEST)

Jag tror det handlar om att WMF satsat mycket resurser på att låta Wikipedia få ett moderniserat gränssnitt. För att kunna hålla läsarantalet uppe och lättare kunna locka fler nya skribenter. Då vill man helst att det ser likadant ut överallt. Vi har sedan ifjol VisualEditor för kodlös redigering. Ifjol kom också Notifications och Echo för enklare meddelandehantering. Nu har vi MediaViewer för en förenklad visning av bilder. Snart kommer Flow, ett nytt sätt att hantera diskussioner med ett antal automatiska funktioner. Och ett helt nytt skal/gränssnitt för Wikipedia – Winter – är också på gång. WMF:s produktutveckling siktar generellt mot att göra Wikipedias gränssnitt mer likt ett socialt nätverk och mindre beroende av kodkunskaper. Det kan bidra till locka fler nya användare, är det tänkt. Och fler läsare. De allra flesta av nyheterna verkar användbara och kommer att förenkla vår wikivardag. Tacksystemet via Echo tycker jag själv är suveränt. MediaViewer har av många setts som långtifrån färdigutvecklat och fullt av buggar. Det är direkt anpassat för Wikipedias läsare men stökar samtidigt till det för oss som vill använda bilderna till något. Det jag sett av Flow har i mina ögon varit lika begränsat som VisualEditor (dvs endast färdiganpassat för ren text).--Paracel63 (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 23.46 (CEST)

Berörs Wikipedia av de stulna lösenorden?

Berörs Wikipedia av de en miljard stulna lösenorden som New York Times rapporterar om i artikeln "Russian Hackers Amass Over a Billion Internet Passwords"? --Bensin (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 02.22 (CEST)

Hold Security uppger att uppgifterna har samlats in från cirka 420 000 olika webbplatser. Vilka sajter det rör sig om har inte avslöjats. --Allexim (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 21.45 (CEST)

Något nytt i denna fråga? Stiftelsen borde rimligtvis veta. @Jan Ainali (WMSE): kanske? --Bensin (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 21.52 (CEST)

Jag är med på väldigt många Wikimediamailinglistor men jag har inte sett detta nämnas där en enda gång. Så tyvärr, inget nytt från mig. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 09.59 (CEST)

@Jan Ainali (WMSE): Tack för svar! Jag hörde mig för lite på enwp och fick besked att om wm var berörda så hade info gått ut. --Bensin (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 23.14 (CEST)

Ny satsning på Wikinews

Nu är det nästan ett år sedan systerprojektet Wikinews valde att ge upp. Jag anser dock att det var en olycklig mjukstängning. Inaktivitet bör inte vara ett skäl till att ge upp på detta vis – om någon skulle vilja skriva en nyhetsartikel på Wikinews bör vederbörande inte hindras från det, då det rör sig om förbättringar. Som det är nu välkomnar sitenotice eller huvudsidan inte ens förbättringar av redan befintliga artiklar, trots att det är möjligt då projektet fortfarande är tekniskt aktivt. Det finns en hänvisning till Wikipedia för den som vill skriva om nyheter, men Wikipedia är inte ett projekt för nyhetsartiklar. Däremot handlar vissa Wikipediaartiklar om nyheter, men dessa utgör inte nyhetsartiklar i sig. Mitt förslag är därför att vi gör en ny satsning på Wikinews med ökad aktivitet som förhoppning. Definiendum (?) 7 augusti 2014 kl. 22.57 (CEST)

Hur skulle denna nya satsning utföras, rent konkret? Hur lång tid tänker du dig, i en första fas, att satsningen skulle vara? Hur många mantimmar borde satsas under den tiden, och på vad? - Tournesol (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 23.28 (CEST)

Rent konkret handlar det om en återupprättelse av projektet, det vill säga återställning av huvudsidan och sitenotice. Jag skulle ha kunnat återställa huvudsidan på Wikinews själv (den är inte skrivskyddad), men då hade ändringen troligen återställts med hänvisning till diskussionen som fördes i Bybrunnen/Pressrummet förra året. Därför startar en diskussion här om att återställa huvudsidan och sitenotice. Definiendum (?) 8 augusti 2014 kl. 09.40 (CEST)

Det låter inte som en satsning. Vem eller vilka har uttryckt intresse av att faktiskt skriva? - Tournesol (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 09.42 (CEST)

Eftersom wikinews var helt dött, så känns det som om man skulle lura alla läsare som går in på sidan/Bro 8 augusti 2014 kl. 09.55 (CEST)

Det har jag ingen aning om. Eventuellt skriver jag någonting, men det kan jag inte garantera. I alla fall anser jag inte att enbart inaktivitet motiverar en mjukstängning av detta slag, och återupprättelse ser jag som ett slags återupplivning. Definiendum (?) 8 augusti 2014 kl. 10.00 (CEST)

Vi har just nu haft en mycket positiv insats när det gäller branden i Västmanland, efter att tidigare mest haft negativ erfarenhets skiva om nyheter. Och på samma sätt som vi först skriver i en artikel innan vi bryter ut till egen artikel, är det här lämpligt vänta med starta wikinews tills vi sett vi blivit bra vid flera tillfällen med att skriva om nyheter här. --Yger (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 10.26 (CEST)

Det bästa med alla dessa artiklar om nya händelser, är att de väcker liv i att skriva om liknande händelser för i tiden. Det kommer nya skogsbrandsartiklar, se Skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999 och Skogsbranden i Bodträskfors 2006, och både nutids- och historieperspektivet utökas. J 1982 (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 11.13 (CEST)

Håller med om det sistnämnda. Där har bl.a. Boberger gjort en stark insats. Angående Wikinews tror jag inte att det räcker med att endast en person önskar att projektet är öppet, för att det ska fungera. Jag tycker (som också antyds ovan) att en nyhetstjänst inte är en nyhetstjänst om den enbart är befolkad av skribenter någon gång då och då. Min erfarenhet av (svenska) Wikinews var att den sällan källbelade sina nyheter och sällan följt upp det hela. Sådant leder inte till ett bra förtroende hos läsarna. Wikipedia kanske inte är en (konventionell) nyhetstjänst, men vi visar ofta (tycker jag) att vi kan skriva om aktuella ämnen på ett trovärdigt och upplysande sätt – när de precis hänt eller medan de pågår.--Paracel63 (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 03.28 (CEST)

Jag skulle gärna personligen se att Wikinews öppnas igen. Mest för att det är bra att ha en nyhets-sida, när man tagit några bilder. Men visst var wikinews ganska dött. Engelska wikinews är inte bättre, det är nästan bara omformulerade nyheter från andra källor. En snubbe i Australien skriver egna nyheter om sport där. Eftersom det inte finns något eget material, förstår jag inte varför man skulle läsa en-wikinews, istället för annat.

Serbiska wnews har lyckats skapa fler notiser, men jag vet inte riktigt vilket material de har. Tidigare hade de en del notiser typ "SL har lagt om trafiken på Valhallavägen tillfälligt". Tar man med sådant, fyller man ju sidan snabbt.

För att få fart på news, måste det till ett nytt recept på vad som skrivs, det måste vara något som intresserar och engagerar de som kan skriva. Vad det nu skulle vara, vet jag inte exakt.

Man skulle kanske kunna fråga någon nyhetsbyrå om man får automat-översätta deras flöde, och lägga in det? Man kunde se till att wikipedia nyheter skrivs på svenska.

Även om jag nu vill att wnews öppnas igen, så skulle jag absolut inte medverka oftare än förr, och det var kanske en gång i månaden. Fast jag röstar för åter-öppning, även om det inte blir någon skillnad mot tidigare.

PS. Kan någon Admin fixa länken till detta ämne, nu hamnar man på "Hjälp med bilder som eventuellt kan laddas upp till Commons", och det är ju fel. --Janwikifoto (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 22.43 (CEST)

(Angående PS så hamnar jag rätt när jag klickar på rubriken, jag tror inte det finns något att fixa, kanske klickade du innan sidan laddat färdig helt?).

Angående Wikinews så skrevs det inte mycket förut, varför skulle någon skriva nu? Angående att kopiera något flöde så är det en god iden men jag tror inte det är möjligt, inte ens TT har väl text som är släppt under en fri licens? /Hangsna (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 00.20 (CEST)

Nu kommer även jag till rätt avsnitt "Redigera wikitext". Troligen någon bugg med långa sidor. Men för att lägga in min kommentar, var jag tvungen att ta in hela sidan och leta upp wikinews. Kopiera flöde, man kan ju fråga någon om man får lov...? Fast jag tycker ändå det vore bättre med en öppen WN sida, med rubriker, man kunde ju i alla fall publicera wikipedia nyheter där. Man tycker att styrelsen borde kunna skriva summeringar av t.ex. wikifika åtminstone. Kanske inte lika upphetsande som ett mord, men i alla fall något. Man kunde kanske även ha en tydlig notis om att aktiviteten är låg. Mycket snyggare än så det är gjort just nu. Plus, om man tar upp första-sidan igen, så kan någon skriva om de känner för det. --Janwikifoto (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 16.27 (CEST)

Instämmer med Janwikifoto. Fördelen med Wikinews, jämfört med andra vanliga nyhetskällor, är att texten är (skall vara) skriven ur en neutral synvinkel och publicerad under en fri licens. Definiendum (?) 30 augusti 2014 kl. 08.23 (CEST)

Markering för utvald artikel på annat språk, snart på Wikidata

Enligt detta så kommer snart informationen om att artiklar är utvalda på andra språk att läggas in direkt i Wikidata. Som jag förstår det så kommer det nästa vecka att ersätta det lokala systemet med exempelvis {{Link FA}}. I länken så fattar jag det som att om man kontaktar någon "Amir" så kan man med bot flytta över detta från våra artiklar till Wikidata. Kan någon kontakta denne Amir? Var behöver vi uppdatera vår dokumentation kring att de mallarna väl inte längre ska användas? /Hangsna (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 09.36 (CEST)

Om jag förstår mig rätt på saken, så behöver man ta kontakt med "Amir" endast om man vill att mallar som {{utmärkt}} ska plockas bort. Blir det svårare att upprätthålla listor som denna om vi plockar bort mallarna? Eller har jag missat något som innebär att vi inte plockar bort {{utmärkt}} utan bara {{Link FA}}? Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 augusti 2014 kl. 10.19 (CEST)

Du har nog helt rätt, det gäller alltså båda märkningarna, eller vad man nu ska kalla det. (Både att vi märker ut dem högst upp och att de märks ut i IW-listan.) /Hangsna (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 10.22 (CEST)

Gällande Wikipedia:Utmärkta artiklar/Differens, så borde det inte bli svårare att hämta informationen från wikidata, än från kategorin som {{utmärkt}} lägger in. Jag kommer dock behöva göra lite justeringar av programmet vid övergången. ⬤Bοⅰⅵе 20 augusti 2014 kl. 10.43 (CEST)

Detta var glädjande nyheter. Ett utmärkt exempel på sådant som Wikidata är bra för. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 10.27 (CEST)

Jag tror att det nu är på Wikidata, exempelvis artikeln Arsenal visar nu dubbla rader med stjärnor. Hur hanterar vi det, tar vi bara bort dem lokalt eller? /Hangsna (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 23.01 (CEST)

Sportfluff

Vi har i många sportartiklar mer eller mindre fluffiga uttryck. Exempelvis "skorna på hyllan". (För övrigt inte bara sport men 382 träffar "på hyllan" handlar sällan om Billy.) Är detta något vi vill ha för att det passar när det gäller sport eller är det uttryck som inte riktigt platsar i ett uppslagsverk? Jag tycker att det känns mer som en journalistisk text. Det finns säkert fler uttryck och jag har funderat på detta förut men just nu var det bara "på hyllan" som jag kunde dra mig till minnes. /Hangsna (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.13 (CEST)

Bort med oexakta, slängiga formuleringar! Gäller inte bara sportartiklar. --Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.22 (CEST)

Jag brukar reagera mot oencyklopediska formuleringar men denna har jag aldrig ifrågasatt. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.59 (CEST)

Jag tror knappast att NE använder formuleringen "lagd skorna på hyllan". --Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 20.18 (CEST)

Jag håller med Holger.Ellgaard till fullo! Definiendum (?) 29 augusti 2014 kl. 20.55 (CEST)

Att lägga något på hyllan är ett etablerat uttryck som även återfinns i ne.se. /rrohdin (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 08.33 (CEST)

Visst är det en etablerad metafor. Men jag håller med om den, liksom många liknande, är fluffig i detta sammanhang. Uppslagsverksspråket är, och bör vara, lite striktare än sportspråket. Janders (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 08.51 (CEST)

Se även Lägga något på hyllan där det även finns en referens till SAOB som anger uttrycket som "(ngt vard.)". --Larske (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 08.53 (CEST)

Tror nog att uttrycket kan ha sin plats. Sätter mig emot rutinmässigt borttagande. Tycker diskussionen bör föras bland dem som skriver (och läser) artiklar om sport. /NH 30 augusti 2014 kl. 11.06 (CEST)

Dylika uttryck är oencyklopediska och kan misstolkas av icke-insatta. Varför inte använda ett bokstavligt, strikt och om möjligt enkelt (men fortfarande encyklopediskt och terminologiskt korrekt, inte vardagligt) språk i artiklarna? Det gäller inte bara sportartiklar. Jag anser att åtminstone ett passivt borttagande av sådana uttryck vore på sin plats. Se förövrigt Wikipedia:Skriv specifikt och koncist. Definiendum (?) 30 augusti 2014 kl. 12.39 (CEST)

Jag tycker absolut det ska rensas (lägga skorna på hyllan är bara ett av fundamenten i detta lutande plan, andra är "krut i dojan", "tung center", "i djurgårdströjan", "sällan skådad", "fruktad mittback" etc). Se Gunnar Nordahl som inte är det värsta exemplet. Lägga något på hyllan är en etablerad metafor i sitt sammanhang det vill säga kåserier, tidningars rockmusik- och sportsidor. Jag tycker artiklarna ska ha samma stil oberoende av ämne. Jag vet inte om jag anses tillhöra de som skriver artiklar om sport men jag läser dom absolut. Och stör mig. Jag tycker det visat sig att de (vi?) som skriver om sport använder en alldeles för slängig och kåserande stil. Det tror jag beror på att källmaterialet gör det av tradition (både tidningar och böcker och även lexika). Så jag tycker inte de som skriver ska föra diskussionen om vilken språklig stil som ska användas, deras kunskap ska användas gällande relevans och källmaterial, av stilen har de uppenbarligen blivit olyckligt färgade.--LittleGun (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 13.07 (CEST)

Håller helt med LittleGun! Bland media som använder sig av denna slappa stil hör inte minst TV:s sportreportage. Istället för att "lägga skona på hyllan" kan man väl skriva "den idrottsliga karriären avslutades" (eller något liknade). --Holger.Ellgaard (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 16.28 (CEST)

Jag har ingenting emot den föreslagna frasen. Övriga uttryck LittleGun nämner hör definitivt inte hemma här. Tostarpadius (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 16.34 (CEST)

Som @NH: ovan. Jag har inte någon stark åsikt emot uttrycket och tycker inte att man ska ta bort det rutinmässigt, men som inte särskilt sportintresserad anser jag att diskussionen bäst hålls bland de som kan sport.--ボスニア (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 17.10 (CEST)

Sportartiklarna är redan drabbade av en våldsamt överdriven användning av flaggor och tabeller så vad gör det om de är infiltrerade av ett fattigt språkbruk? -- Innocent bystander (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 17.17 (CEST)

Bland annat eftersom två fel inte blir ett rätt.--LittleGun (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 19.17 (CEST)

Artiklar inom sportområdet är de jag gör minst med när jag "fixar till" svaga alster. Inte bara på grund av ointresse och att det r som kvicksand att föröka få till förbättring (entusiasterna är snabba lägga tillbaks sportjargongsgrejorna). Det är dock ett annat grundskäl som är viktigare för mig. Jag uppfattar de flesta som är inne i dessa artiklar är yngre entusiaster som knappast är inne i andra artiklar. Och dessa entusiaster har mer tidningarnas sportsidor som referens än andra wikipediartiklar. Så om jag skulle göra större tillfixningar så de mer likande artiklar från andra ämnesområden så tror jag dessa entusiaster kommer "skrämmas iväg" Och jag kan absolut inte ersätta dessa insatser här. Så hellre bejakande till dessa skapare och deras lite yviga artiklar, men kräva basics, än att bli petig som lär leda till färre redigeringar inom detta område.Yger (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 18.03 (CEST)

Jag tror dessvärre att den slängiga stilen inte används av yngre utan medelålders. Jag tror dessutom att det går att få acceptans, särskilt av yngre. Enda gången jag fått mothugg var det av en som påstod sig haft en lång journalistkarriär och som senare blev blockerad. Förkärleken för flaggor och symboler tror jag däremot hanteras och gillas av yngre, men det gäller mest resultatlistor.

Att så många röster i gemenskapen tycker den slängiga stilen är OK, eller åtminstone kan accepteras, förvånar mig. Jag menar inte att den är slapp eller dålig eller på annat sätt mindre "fin", men den skämmer Wikipedia eftersom den är oencyklopedisk.--LittleGun (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 19.21 (CEST)

Jag tror inte många tycker att slängig stil är ok. Däremot gäller flera av reaktionerna ovan uttrycket att lägga något på hyllan. Att man inte vill förbjuda just det uttrycket betyder inte att man tycker att artiklar om sport ska skrivas som om det var i tidningen. /NH 30 augusti 2014 kl. 20.32 (CEST)

Faktamallar september 2014

En ny veckans tävling på temat faktamallar börjar snart! Välkomna alla som vill delta, tävlingssidan där man skriver upp sig och sina bidrag är: Faktamallar september 2014. Tävlingen pågår till 7 september! Höstblomma (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 20.08 (CEST)

Retoriska frågor

Nu är jag ovanligt allergisk mot det retoriska knepet att ställa en fråga när man egentligen är ute efter att redovisa sin åsikt eller kommentera. Jag kan förstå att det är lätt hänt eftersom det är ett vanligt "trick" i debattsammanhang. Wikipedia är inte ett sånt sammanhang. Så min fråga, som är helt ärlig och icke-retorisk, är: Är det OK att uppdatera WP:Etikett och WP:Diskussionsidor med "Använd aldrig retoriska frågor"?--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 13.58 (CEST)

jag tycker som du och ser gärna mer skrivit om detta. I Wikipedia:God kommunikation står det mer flummigt Försök att använda ett språk som fungerar oberoende av mottagarens ålder, kön eller bakgrund. Var tålmodigt konkret vid kommunikation, och vinnlägg dig om att minimera risken för både onödiga missförstånd och att någon tar illa upp. men jag ser gärna detta konkretiserat i form av att man bör undvika retoriska frågor, satir och ironi och "skämt" som kan missuppfattas av mottagaren.Yger (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 14.09 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Nja tycker jag. Jag håller med om att det sällan är snyggt med retoriska frågor men tycker nog ändå det kan finns poänger med dem. I alla fall tillsammans med andra argument och inte riktat till någon enskild. Jag tror att om vi gör det till en rigid regel att det riskerar att bli något som kan tolkas väldigt olika. Till exempel kan denna fråga "Skulle du tro det blir bättre med mer regler?" vara en sådan fråga som kan vara välmenad men som någon paragrafryttare då skulle kunna klanka ner på. Men det går ju att formulera sig smidigare så man kanske kan skriva något under Saker att undvika? - Averater (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 14.13 (CEST)

En välmenad fråga är per definition inte retorisk. Naturligtvis kan man felaktigt tro att välmenande frågor är retoriska, det betyder ju inte att retoriska frågor har poänger.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 14.38 (CEST)

Jag är osäker på om jag delar din definition av vad som utgör retoriska frågor men det är av mindre betydelse eftersom jag delar din hållning om att de ändå bör undvikas. Jag tror texten under Använd inte provocerande metoder kan uppdateras så att man avråder ifrån retoriska knep, ironi, sarkasm med mera. Jag tänker att man nog kan ha hållningen nära den om svordomar som personligt riktade inte är ok men kan accepteras ibland. Där står det "undvik […] värdeladdade ord och andra "effekter" som […] kan uppfattas som nedvärderande eller provocerande av andra". - Averater (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 16.03 (CEST)

Jag förstår inte alls din definition, att en välmenad fråga skulle kunna vara retorisk. För mig är det varandras motsatser.

Jag håller med om att retoriska frågor innefattas i "Använd inte provocerande metoder" och Ygers exempel från "God kommunikation": Var tålmodigt konkret. Jag är inte säker på att gemenskapen uppfattar det så, eftersom de är så vanliga. Gör gemenskapen det vill jag gärna konkretisera just Wikipedias aversion mot dessa i en policy eller riktlinje.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 16.27 (CEST)

Jag tror det hela kokar ner till att välmenande frågor kan tolkas som retoriska enligt exemplet ovan. Exemplet ovan skulle även kunna tolkas som sarkasm beroende på omständighet i diskussionen som frågan framläggs i. Det Averater skrev ovan, uppfattar jag som en beskrivning av, att det finns en risk för just missförstånd och illvillighet i tolkning av syftet med en fråga. dnm ^{(d | b)} 31 augusti 2014 kl. 17.32 (CEST)

Det Averater skrev var att han inte delade min definition:En välmenad fråga är per definition inte retorisk. Självfallet finns det risk för missförstånd, det betyder inte att det finns poänger med retoriska frågor eller att vi ska acceptera dom. Precis som vi inte accepterar sarkasmer fast vi kan uppfatta legitima inlägg som såna.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 17.56 (CEST)

En retorisk fråga kan ställas upp som en problematisering, för att belysa en omständighet som annars kan vara svår att tydligt peka på. Detta kan se utan att man är oförskämd mot någon eller har ett illvilligt syfte. Däremot ska vi beivra sarkasmer, elakartade skämt och dylikt. Personligen tycker jag retoriska frågor som framställs mig sällan är ett problem, men sarkasmer och elakartade skämt är däremot ett förekommande problem som förgiftar diskussioner. Retoriska frågor som inte är välmenande är ofta bärande av någon form av ironi och sarkasm i sitt sammanhang som dessa ställs i. Jag är osäker på om det finns skäl att förhindra retoriska frågor, däremot bör vi skriva något om problemet med just sådana frågor och speciellt när dessa används för att angripa andra användare. dnm ^{(d | b)} 31 augusti 2014 kl. 18.10 (CEST)

"Beivra". Jag noterar att kanslisvenskan gör nya landvinningar i våra diskussioner. Apropå frågan om lämpligt språkbruk.--ボスニア (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.37 (CEST)

@Bothnia: Du har påpekat sådant här förr (exempelvis här). Jag ber om ursäkt ifall du återigen stör dig på mitt språkbruk, men det är nog något du får leva med ifall du ska låta dig störas och känna dig tvungen att anmärka. Det bästa är naturligtvis om du låter bli att kommentera sådant då det inte tillför något konstruktivt men har klara infekterande egenskaper. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 september 2014 kl. 16.28 (CEST)

@LittleGun: Det jag skrev var att jag är osäker på om jag delar din definition. Jag tror inte jag tycker man så enkelt kan se det som ett motsatsförhållande mellan retoriska och välmenande frågor men jag har inte ältat frågan tillräckligt för att ha någon färdig alternativ definition. Men eftersom det verkar spela roll ska jag nu och här försöka reda ut vad jag tycker.

I princip alla frågor kan ställas på många olika sätt och med många olika syften och i många olika sammanhang. Exakt samma fråga kan på två olika ställen ha två skilda betydelser eller vara ställd med helt skilda bakomliggande syften. Man kan också i olika grad faktisk vara intresserad av andras svar. Vad jag ser som retoriskt är om frågan har ett syfte att vinna en argumentation, få fram en poäng, eller belysa en frågeställning. Alltså något relaterat till debatt, argumentation eller diskussion. Det kan göras både konstruktivt eller destruktivt. Om man ser motdebattören som en fiende man ska överbevisa eller om man ser motdebattören som en vän man vill visa något gör mycket stor skillnad även om argumentationen i sig kan vara lik. I detta sista är vad jag menar med välmenande eller inte. Vill jag den andre väl så är det kanske mer en känsla hos mig än något jag faktiskt skriver även om det säkerligen mer än man tror lyser igenom vilken känsla man har.

Jag anar att du mer har en definition av retoriska frågor som något man gör för att vinna något istället för att visa något. I många fall (de vi vill komma åt) tror jag det är samma sak som de jag menar är retoriska utan att vara välmenande. När man ser andras sådana frågor är det ofta uppenbart och jag har sett dig föredömligt påpeka för användare det olämpliga. Ursäkta ett så långt svar, allt gott - Averater (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 18.54 (CEST)

@dnm, @Averater och vem som helst som känner sig manad: Gör en mental anteckning och pinga gärna mig när ni ser eller levererar en berättigad retorisk fråga.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.05 (CEST)

@LittleGun: Då missförstod jag sammanhanget. :) Ifall jag kommer ihåg ska jag pinga dig framöver. dnm ^{(d | b)} 1 september 2014 kl. 16.24 (CEST)

Jag ser personligen inga som helst problem med retoriska frågor. Tostarpadius (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.19 (CEST)

Där ser man. Jag har aldrig sett dig ställa någon. Det tycker jag hedrar dig. Tycker du att det någonsin finns fördelar med retoriska frågor?--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.21 (CEST)

Jag använder dem sällan själv. Något generellt förbud vill jag dock inte se. De kan fungera som ögonöppnare. Som alla andra språkliga finesser som kan måste de brukas med omdöme. Det värsta knep jag vet är när någon väljer att betrakta en verklig fråga som retorisk och därför vägrar att besvara den. Tostarpadius (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.36 (CEST)

Jag instämmer i Tostarpadius två senaste kommentarer. Yinandjang (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.40 (CEST)

Ansluter mig till Tostarpadius och Yinandjang.--ボスニア (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 22.11 (CEST)

Jag måste säga att också jag tror att en retorisk fråga emellanåt kan ha sin pedagogiska poäng. Sedan är jag generellt skeptiskt till att det är möjligt att strikt regelsätta "god ton". Ju exaktare regler, desto lättare för den som verkligen har illvilligt syfte att hitta kryphålen. /FredrikT (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 20.23 (CEST)

Varför skall just retoriska frågor, av alla tänkbara stilmedel och diskussionsknep, förbjudas? Är de verkligen värre än t.ex. halmdockor?

Jag tycker generellt inte vi skall hålla på och detaljstyra hur man får uttrycka sig. Då blir det bara lättare att flytta debatten från sakfrågor till hur någon har uttryckt sig, vilket vi sällan är betjänta av.

andejons (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 21.18 (CEST)

Jag trodde halmdockor var förbjudna... Anledningen att jag klart vill skriva "Använd aldrig retoriska frågor" är just att slippa flytta debatten från sakfrågor. Men, vissa tycker till och med att såna kan vara bra så jag får ta fighten mot de här väderkvarnarna när de dyker upp. För än så länge har jag inte sett en enda retorisk fråga med pedagogisk poäng, som öppnat ögon, problematiserat eller belyst på ett tydligare sett än ett rakt påstående. Inte ens de jag ställt själv i brist på självinsikt. Men när en väl avvägd sådan dyker upp vill jag som sagt gärna ha en ping.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 22.55 (CEST)

Jag anser – likt några andra – att retoriska frågor inte bör förbjudas generellt. Definiendum (?) 1 september 2014 kl. 07.54 (CEST)

Om ni inte ens lyckas definiera vad en retorisk fråga är, och på vilket sätt den stör, tror jag inte det spelar någon roll vad ni skriver in i dokument som få läser. Det riskerar att bli ytterligare en menlös bokstavskombination att slägga i skallen på varann på användardiskar. -- Innocent bystander (diskussion) 1 september 2014 kl. 08.00 (CEST)

Inte heller jag vill förbjuda retoriska frågor generellt. De kan användas som argumentatoriska knep, men de kan minst lika ofta brukas som ett oskyldigt stilmedel, för att t.ex. exemplifiera en motsättning som kan vara krånglig att beskriva rent tekniskt. Framför allt känner jag mig väldigt beklämd när vi sätter upp exakta regler för vårt umgänge och hur vi ska yttra oss, och tror att det riskerar att stöta bort många presumtiva medarbetare. Det finns många stilmedel som kan användas på ett utmanande, sarkastiskt eller kränkande sätt, medan de, rätt använda, snarast berikar språket. Retoriska frågor tycker jag är ett sådant. Jag tror att det är mycket bättre om vi i stället påpekar när någon använder argumentatoriska stilmedel fel – varför ska vi behöva en regelsamling för det? De allra flesta förstår ändå att det var fel, medan de som använder stilmedlen fel säkerligen är fullt medvetna om det men struntar i det. Man kan inte tvinga sådana som till varje pris ska vinna en debatt att föra ett korrekt språk med regida regler – då börjar de bara, som FredrikT påpekade ovan, att leta efter kryphål. / Ternarius_D 1 september 2014 kl. 10.22 (CEST)

Instämmer med Ternarius //Vätte (diskussion) 1 september 2014 kl. 16.22 (CEST)

Ansluter mig till Tostarpadius och Yinandjang. Vem ska avgöra sådant? Finns det en betrodd jury som ska döma (ut) oss och våra olika sätt att diskutera? Sätt gärna ut att uppenbar spydighet inte får användas, för den tjänar aldrig syftet med WP! För ovanlighetens skull ansluter jag mig även till Obelix, men hens allvarliga och välmenande varning här raderades! --SergeWoodzing (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.19 (CEST)

Tack, och ett litet tillägg till sakdiskussionen om Etikett tycker jag att användare som inte vill höra något negativt mot sig inte heller ska kritisera andra och utsätta dem för andras missaktning. På så sätt slipper vi problem i framtiden. Obelix (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.26 (CEST)

Jag tycker inte att retoriska frågor ska förbjudas. Rakt på sak är bättre EMRM. Men vi bör inte ha regler för så små aspekter. Vi har redan ett oöverskådligt regelsystem. Det kan också ha en poäng att ha friare språk i diskussionerna, som ett sätt att slappna av från det stramare skrivandet i artiklarna. --Ettrig (diskussion) 1 september 2014 kl. 17.45 (CEST)

Instämmer med Ettrig. Däremot finns det olika härskartekniker att studera och fundera över. --Allexim (diskussion) 1 september 2014 kl. 21.43 (CEST)

Bästa bidragen i juli

Federala staten Nya Ryssland och Surzjyk utnämndes till juli månads bästa artiklar.

Federala staten Nya Ryssland blev vald till juli månads bästa nyskrivna artikel. Surzjyk valdes till den bästa utökade artikeln under juli månad. Vi fortsätter förnominera artiklar (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland när det är dags att rösta. För augusti har vi nominerat 40 nyskrivna och 25 utökade artiklar. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga septemberhälsningar! --Paracel63 (diskussion) 2 september 2014 kl. 03.49 (CEST)

Grants to improve your project

Apologies for English. Please help translate this message.

Greetings! The Individual Engagement Grants program is accepting proposals for funding new experiments from September 1st to 30th. Your idea could improve Wikimedia projects with a new tool or gadget, a better process to support community-building on your wiki, research on an important issue, or something else we haven't thought of yet. Whether you need $200 or $30,000 USD, Individual Engagement Grants can cover your own project development time in addition to hiring others to help you.

• Submit your proposal
• Get help: In IdeaLab or an upcoming Hangout session MediaWiki message delivery (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.51 (CEST)

Stadsplane- och detaljplanekartor

Sedan en längre tid har det förts diskussioner om nyare stadsplane- respektive detaljplanekartor är att betrakta som kartor (maps) och därmed är upphovsrättsligt skyddade. Några av mig uppladdade stadsplaner har raderads eller föreslagits till radering (senast File:Mälarhöjden stadsplan 1938.jpg). Jag har alltid hävdat att en stadsplan är en plan och ingen karta men fick inget gehör. Nu har det visat sig att i stadsplaneärenden upprättade kartor och planer är undantagna från upphovsrättsligt skydd (se File:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 sida 89.jpg). Det innebär att stadsplane- respektive detaljplanekartor som är producerade av kommunen ("yttrande av offentligt organ") är fria utan någon som helst åldersgräns. Fritt är givetvis inte material som exempelvis illustrationer från privata arkitektkontor som allt oftare dyker upp i "skräddarsydda" detaljplanehandlingar. Hälsningar --Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.17 (CEST)

Som jag läser riksdagsbeslutet du länkar till blir alla "kartor eller teckningar" som hänvisas till i t.ex. ett detaljplanebeslut undantagna från upphovsrätt. Om det hänvisas till arkitektteckningar borde detta således trumfa över deras upphovsrätt. Lsj (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.26 (CEST)

Nej, det tror jag inte. Lite längre ner på sida 89 står nämligen: ”…Vissa offentliga aktstycken, t. ex. rättegångsprotokoll, innehåller förutom beslut eller yttranden av myndigheter jämväl utlåtanden av enskilda personer, vilka kan utgöra föremål för upphovsrätt…” Jag tolkar det som så att illustrationer (t.ex. perspektivritningar) framtagna av ett privat arkitektkontur är att betrakta som just ”utlåtanden av enskilda personer” och därmed inte är fria om man inte ber om lov. Men det är en annan femma.--Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.37 (CEST)

Intressant diskussion. Är skillnaden mellan plan (teknisk ritning) och karta att den sistnämnda beskriver vertikalt och den förstnämnda via olika sprängskisser i olika ledder? På engelska (vanligt på Commons) verkar plan och map i princip vara samma sak: [5]. NE.se:s texter om karta och plan gör mig inte klokare.--Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 18.48 (CEST)

Om jag skapar en karta, och jag sedan stämmer någon för brott mot upphovsrättslagen, är det dumt om kartan automatiskt undantas från upphovsrätt om kartan ingår i bevismaterialet i stämningen. Dessutom tjänar förmodligen Lantmäteriverket en massa pengar på att t.ex. Eniro använder Lantmäteriverkets kartor.

Andra skäl till att undanta saker från upphovsrätt som nämns någonstans i förarbetena är att man inte vill att t.ex. psalmer ska förlora sin upphovsrätt bara för att de ingår i den dåvarande statskyrkans psalmböcker. Det verkar som att man försökt att balansera allmänintresset mot handlingarnas ekonomiska värde, men jag tycker att det är lite oklart exakt vad som omfattas av upphovsrätt och vad som inte omfattas. Allt tyder dock på att kartan som Användare:Holger.Ellgaard laddade upp är en sådan plan/karta som undantas från upphovsrätt. --Stefan2 (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 19.03 (CEST)

Paracel63: I grova drag: En karta visar ett befintligt utseende över ett visst område. En plan visar ett planerat (framtida) utseende över ett visst område, ungefär som en karta. Om (stads)planen ändras under arbetes gång (vilket händer ganska ofta) kan den avvika ganska kraftig från en framtida kartbild. Att använda en äldre stadsplan så som en karta för exempelvis orienteringen i en stad kan således bli helt tokigt. Men många gångar duger en stadsplan utmärkt som karta, men det var inte avsikten med en stads-/detaljplan när den togs fram. Något förvirrande i sammanhanget är att nämnda dokument heter ”stadsplanekarta (äldre uttryck) eller detaljplanekarta”, alltså både och. En typisk stadsplanekarta kan se ut så här File:Mälarhöjden stadsplan 1938.jpg. --Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 19.07 (CEST)

Tack. Jo, det där med före och efter är jag med på. :-) Men som du själv skriver ovan kan det ena användas till det andra och tvärtom. Och skillnaden i upphovsrättshänseende måste kanske förtydligas. Möjligen saknar också Commons en licens/friskrivning som specifikt handlar om byggnadsritningar.--Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 19.40 (CEST)

Just det! Därför har jag föreslaget en komplettering eller förtydligande av licensen "PD-Sweden-URL9". Men av vem och hur det utförs vet jag inte. Enligt den av mig bifogade lagtexten (File:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 sida 89.jpg) är det i alla fall helt klart att detaljplaner är fria att använda på Wikipedia. Något som jag hela tiden även fått bekräftat av Stockholms stadsbyggnadskontor. Men man får inte blanda ihop "byggnadsritningar" (som kan vara framtagna av arkitektkontor) med "detaljplaner" (som är framtagna av kommunen). För byggnadsritningar/arkitektritningar gäller fortfarande att upphovsmannen måste vara död i 70 år för att vara fria. --Holger.Ellgaard (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 20.16 (CEST)

Det måste väl fortfarande bli prolem om stadsplanen har en ofri karta som bas?FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 14.36 (CEST)

Nej, en stadsplan/detaljplan ritas alltid "från scratch" av kommunens tjänstemän/planarkitekter och är en unik handling. Förtydligande: En detaljplan som har vunnit laga kraft består i regel av följande delar; en plankarta med tillhörande planbestämmelser och en planbeskrivning.--Holger.Ellgaard (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 16.13 (CEST)

OK Jag har ju sett planer över framtida bebyggelse som varit upplagd mot bakgrund av bland annat ekonomiska kartan men det är kanske inga formella planritningar?FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 17.28 (CEST)

Det du talar om kan vara utrednings- eller presentationsmaterial. Hur en modern detaljplanekarta ser ut kan du se i artikeln om detaljplan. Det är ett ganska komplicerat dokument som krävs utbildning för att kunna läsa korrekt. Dokumentet riktar sig ju även till fackfolk, inte lekmän. --Holger.Ellgaard (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 18.08 (CEST)

Jag skall titta på de kartor jag har hemma se vad det närmare står på dem. Kartor över benyggelse som aldrig blivit av har ju begränsat värde annat än i vissa artiklar men om behovet skulle uppstå kan det ju vara intressant att veta om de är fria.Men en generalplan över Stockholms stad och en stadsplan över Leksands municipalsamhälle bör alltså vara fria?FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 19.30 (CEST)

En generalplan (numera översiktsplan) är i regel ett ganska omfattande dokument bestående av text, fotografier, diagram, bilder, ritningnar mm. Så länge allt material i en översiktsplan är producerat av kommunen tolkar jag "Bihang till riksdagens protokoll år 1960, sida 89" så att materialet är fritt. Man får väl vara uppmärksam på om en översiktsplan även innehåller material från utomstående företag/organisationer/personer, som då inte är fritt. Gränsdragningen kan var knepig, men man får väl använda lite sunt förnuft. Men jag trycker att fria detaljplaner är redan en stor tillgång för vårt arbete på Wikipedia. --Holger.Ellgaard (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 20.18 (CEST)

Den jag har från Stockholm är en karta från 1887 som dels visar den existerande bebyggelsen, dels en stadsplan, troligen någon modifierad variant av Lindhagenplanen. Men den finns ju redan i mängder med bilder här på commons, är också lite skadad. Därtill är jag ju en usel fotograf så kan någon ordna bättre kartor så är det ju onödigt att jag försöker. Jag tänker dock att den kanske är gammal nog ändå. Jag har ett plandokument för Visby från 1960-talet som innehåller just mängder med diagram, planer för framtida vattenbehov, biltrafik med mera och också planer över hur man tänkt sig bebyggelseutvecklingen. Jag antar att man får titta närmare på exakt vad det handlar om (när man väl har en artikel där de kan passa).FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 22.01 (CEST)

Ja, det är som du förmodar, gällande nyare planer får man se från fall till fall så att man inte laddar upp upphovsskyddat material. Betr. äldre planer gäller ju i alla fall att upphovsmannen skall vara död i 70 år för att vara fri. Exempelvis har Per Olof Hallman ritat en massa stadsplaner runtom i Sverige. Han dog 1941 och då gäller 70 års regeln och alla hans arbeten är numera fria. Kul att du visar sådant intresse. I mina stadsplanerings- och arkitekturartiklar har jag haft stor nytta av stads- och detaljplaner samt kommunalt utredningsmaterial. Nu önskar jag bara att någon förtydliga licensen "PD-Sweden-URL9".--Holger.Ellgaard (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 09.46 (CEST)

Gäller protokollet från 1960 ännu? Den finska upphovsrättslagen motsvarar resonemanget från 1960, endast självständiga verk behåller sin upphovsrätt, och inte t.ex. verk som skapats för eller i samband med beslutet (slarvig formulering, men kanske tillräcklig här). I den nu gällande svenska upphovsrättslagen, som vad jag förstår skrivits i nära samarbete med de finska lagstiftarna, har man tydligen valt att uttryckligen ge upphovsrätt till kartor, bilder etc. också då de ingår i myndighetsbeslut. Jämför:

9 § Upphovsrätt gäller inte till

...

Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:

1. kartor,

...

9 § Upphovsrätt gäller inte till

...

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte självständiga verk som ingår i sådana dokument som avses i momentet.

--LPfi (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.19 (CEST)

Dekorativa flaggor för sportlag

Jag har sett att WP på andra språk, främst IT:WP använder dekorativa flaggor för sportlag i artiklar som innehåller matchrapporter och tabeller. Se exempelvis tabellen på it:Serie A 2014-2015 där lagen har en dekorativ flagga/emblem. Ska vi använda oss av dekorativa flaggor som visar lagens färg på lagdräkten eller klubbemblemet, på SV:WP? Jag kan tycka att det blir fel att ha med dessa flaggor i en artikel om det inte är lagets officiella flagga/emblem (som dock skulle det göra omöjligt för oss att använda p.g.a. bildrättigheter). Jag tycker samtidigt att det skulle se bra ut om man använde en bild till ett lag i en tabell där flera lag är listade, t.ex. Palermo, Napoli, IFK Göteborg, Real Madrid under en {{poängtabell}} eller {{resultattabell}}. Vad tycker ni? // MAURIZIO 7 augusti 2014 kl. 00.40 (CEST)

De är väldigt konsekventa och har hittat/skapat flaggor för massvis med klubblag, se till exempel it:Hockeyallsvenskan och it:Division 1 (Svezia). Sen har det gått lite till överdrift på sina ställen; där de har med både nationsflaggor och klubbfärger (exempel) blir det lite rörigt. ⬤Bοⅰⅵе 7 augusti 2014 kl. 07.53 (CEST)

Det exemplet du gav ska vi nog inte använda oss utav, jag har sett liknande i artiklar som handlar om Uefa Champions League, där vi på SV:WP har löst det med att enbart lägga till nationsflagga.

Finns det någon som vänder sig mot förslaget om att lägga till dekorativa flaggor i sportartiklar på SV:WP? // MAURIZIO 8 augusti 2014 kl. 10.58 (CEST)

Jag är i varje fall tveksam, det finns risk att det blir kladdigt. Men kör på lite försiktigt, blir det reaktioner så blir det!--LittleGun (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 10.37 (CEST)

Jag varken läser eller skriver artiklar om sport. Men om jag ändå ska tycka något är det att det blir lite meningslöst om inte flaggorna/symbolerna är samma eller väldigt lika de "officiella". Att Wikipedia ska ha sina egna symboler för olika lag känns märkligt. /NH 9 augusti 2014 kl. 10.42 (CEST)

Jag vill avråda. Grafiska symboler (typ flaggor o dyl) kan bara motiveras om de underlättar för läsaren att ta till sig information. Om de är oförklarade eller är avsedda tillföra information som förutsätter speciella associationer eller kunskaper (vem vet hur all världens flaggor ser ut?) riskerar de att förvirra mer än de underlättar. Om de bara finns där för att "lätta upp sidan" är det risk för att effekten blir den motsatta. Janders (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 19.34 (CEST)

Helt nysnickrade/obekanta och oförklarade flaggor kan nog skapa mer förvirring än nödvändigt. Annars tycker jag att bilder både kan förklara och lätta upp (dvs jag är också försiktigt positiv). Dessutom är det bra om sådana flaggmarkeringar innehåller alt-text, som dyker upp när man hovrar över bilden. De skapas enkelt med [[Fil:Lagets flagga.jpg|Lagets namn]].--Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 16.51 (CEST)

Jag är negativ även till många användningar av flaggikonerna, så det är kanske inte så förvånande att jag inte är förtjust i tanken på dessa klubbsymboler. Mina anledningar till det sammanfaller i stora drag med Enwps stilguide om småbilder (som ursprungligen var en essä som hette Don't overuse flags), men i korthet är det för att bilderna oftast inte tillför någon extra information, utan bara har dekorativt syfte och i värsta fall stör läsningen. Det finns inte heller något bra sätt att lösa sammanhang där vissa representerade objekt har symboler och andra inte – antingen är man inkonsekvent med symbolanvändningen, eller så hittar man på symboler där de saknas (egenforskning så det skriker om det) – om man inte undviker symbolerna helt och hållet. Och ja, jag har sett en hel del exempel på egenpåhittade flaggor. //Essin (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 22.33 (CEST)

Vad är det för fel med dekorativa element i våra artiklar? Exemplet från itwiki ovan är ju jätteprydligt. Och i bästa fall kan man ju faktiskt lära sig känna igen fler länders och regioners flaggor med hjälp av flaggikoner, vilket faktiskt innebär att de skulle kunna fylla en informativ funktion.--ボスニア (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 23.12 (CEST)

...och andra blir avskräckta från att läsa Wikipedias artiklar om ämnet för att det är så många irrelevanta saker som stör läsningen. Jag undviker t ex nowps artiklar om vägar av den anledningen. Ytterligare andra kan tolka hemmagjorda klubb- och områdessymboler som officiella. Därmed motverkas Wikipedias egentliga syfte, som är att informera. "Dekorationer" får inte komma i vägen för det syftet. //Essin (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 20.06 (CEST)

Förstår inte din negativa attityd till symboler, som faktiskt kan höja informationsvärdet och överskådligheten. Exakt vad är det som är fel med tabellen ovan? Den är ju oerhört informativ. Och vad är det för fel med no:Europavei 134, t.ex.? Ska vi göra som Frankfurter Allgemeine Zeitung gjorde en gång i tiden och vägra ha bilder på synlig plats?--ボスニア (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 19.21 (CEST)

De dekorativa ikonerna skall främst utarbetas efter lagets färger, de exemplen jag la upp i mitt första inlägg innehöll lagsymboler, vilket man nog bör undvika. Ett lag som spelar i gult och svart kan ha följande bild , och ett som spelar i grönt och vitt kan ha . // MAURIZIO 4 september 2014 kl. 14.43 (CEST)

Radering av listor över terroriststämplade organisationer

Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU raderades i samband med senaste sffr trots att listan var från år 2014 och åtminstone för mig huvudorsaken till att stödja radering av den brittiska listan var att den inte hade uppdaterats sedan 2004. Nästa gång en massa artiklar klumpas ihop på detta sätt, kommer jag för tydlighetens skull att ta ställning för behåll, om jag anser att anmälan i sig är felaktig med för många sidor under samma rubrik. Det skulle ha varit trevligare om någon hade bemödat att ta ställning till min invändning att den brittiska listan bör raderas men inte alla listor av samma typ helt slentrianmässigt. Prematureburial (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 16.33 (CEST)

Du var den ende som gjorde detta förbehåll. Jag tvekade men kom fram till att resultatet ändå borde tolkas som "radera" även i fråga om den. Jag är dock öppen för ny behandling om det finns fler som önskar det. Tostarpadius (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.15 (CEST)

Det är sant att andra inte gjorde detta förbehåll. Det som jag framför allt önskar inför framtiden är att den starkaste artikeln nomineras, om någon vill att fem eller sex artiklar ska raderas på en gång. Nu var det det minst oklara fallet, den absolut svagaste av dessa artiklar nominerad överst på sidan. Det borde framför allt vara gränsfallet, i detta fallet artikeln om EU, som man främst ska rikta uppmärksamheten mot. Prematureburial (diskussion) 1 september 2014 kl. 09.59 (CEST)

Du har helt klart en poäng i detta påpekande. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 12.23 (CEST)

Jag uppfattade också som Prematureburial att stöd för radering av den brittiska listan var att Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU fanns. Jag uppfattade det som att det bara var Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av Storbritannien som man röstade om. Jag avstod från att rösta eftersom jag var trygg i att det fanns en artikel som hette Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU. Döm om min förvåning när jag nu får läsa att den är raderad. Ber dig Tostarpadius återställa den och föreslå den till radering på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. --Allexim (diskussion) 1 september 2014 kl. 21.23 (CEST)

Eftersom Du, Allexim, inte deltog i "omröstningen" ser jag inget behov av att ompröva resultatet på grund av denna meningsyttring. Det framgick klart av anmälan att den gällde fyra listor. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.01 (CEST)

När man läser detta så är inledningen väldigt otydlig. Ternarius skriver negativt om "listor som inte uppdateras" så det borde betyda att det är positivt med Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU som är daterad till 2014. Stigfinnare är enligt min uppfattning motståndare till inaktuella artiklar. ℇsquilo uppfattar jag också som en stark motståndare mot inaktuella artiklar. Dessa båda borde vara starka anhängare till borttagande av inaktuella artiklar och därmed positiva till kvarhållande av aktuella artiklar, skapade 2014. --Allexim (diskussion) 1 september 2014 kl. 23.06 (CEST)

Inledningen är övertydlig: "Egentligen gäller detta fyra sidor... Skall dessa listor (min kursivering) behållas eller inte?" Din tolkning av andra användares inställning är totalt ointressant, så länge den inte har uttryckligt stöd från dem själva. För övrigt är ett halvår lång tid i sammanhang som dessa. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2014 kl. 06.46 (CEST)

Om det finns en officiell lista över terrororganisationer publicerad av EU så ser jag ingen anledning till att duplicera den informationen här på Wikipedia. Då tycker jag att det är lämpligare med en extern länk i artikeln Terrorism. /ℇsquilo 2 september 2014 kl. 08.27 (CEST)

Frwp har en lista fr:Organisations considérées comme terroristes par le Conseil de l'Union européenne uppdaterad 2013. Innehåller EU:s officiella sida uppgifter om organisationer som har funnits med på listan men avlägsnats därifrån som man kan göra på wikipedia för att få perspektiv på fenomenet? Prematureburial (diskussion) 2 september 2014 kl. 09.06 (CEST)

Jag har för närvarande, som jag också påpekat på min användarsida, sänkt min aktivitet här till ett minimum på grund av personliga skäl. Under den tiden ser jag gärna att inte andra talar om vad jag tycker. Precis som Janders (som jag också refererade till i raderingsdiskussionen) tycker jag att den här typen av artiklar är av ondo därför att de kräver ständig uppdatering och jag rent generellt är skeptisk till att så kommer att ske – oavsett situationen just under raderingsdiskussionen. / Ternarius_D 2 september 2014 kl. 10.38 (CEST)

Vi har mängder av uppgifter på svwp som kräver kontinuerlig uppdatering: uppgifter om stats- och regeringschefer i landsartiklar, om befolkningsstatistik i ortsartiklar, om rekord i olika idrottsartiklar, om hitlistor för musik o s v, o s v. Jag har väldigt svårt att se att det faktum att en artikel kan behöva uppdateras över tid på något sätt skulle vara ett argument mot dess existens här på wp - snarare tvärtom då vi ju, till skillnad från pappersburna encyklopedier, faktiskt har dennna möjlighet till löpande uppdatering. /FredrikT (diskussion) 2 september 2014 kl. 11.44 (CEST)

@FredrikT: Men huvudproblemet är att så fort en detalj i artiken ändras, så att den inte längre gäller, så blir informationen felaktig och därmed oanvändbar för sitt syfte - att berätta hur saker och ting ligger till. Läsarna kan ju inte veta att informationen slutade att vara relevant (i meningen korrekt) för ett år sedan, för en vecka sedan eller för en timme sedan. Och om den felaktiga informationen ligger kvar, så lurar vi läsarna och ger dem - både dem och WP ovetandes - något helt annat än det som de gjort sig omaket att söka efter här. Vi skriver ju minst lika mycket för morgondagen som för idag. Därför bör man göra mycket noggranna överväganden om det är sannolikt att detaljerna kommer att komma att uppdateras på ett sådant sätt att det är rimligt att tro att artikeln är tillförlitlig vid varje tillfälle (idag, i morgon och om 30 år) när den läses, och inte bara när den läggs in i databasen och uppdateras när någon råkar tänka på att ändra i den. Det är något av det som skiljer den manuellt producerade on-line-encykopedin från t ex tryckta kataloger med angivet tryckår, datumstämplad aktualitetsjournalistik och automatiskt genererade realtidsuppdaterade faktasamlingar av olika slag. Därför bör vi så långt som möjligt undvika att publicera dynamisk information, om vi inte har anledning att tro att den uppdateras så gott som omedelbart efter det att den inte längre är aktuell. Det är en chansning - jag förstår det - men någonstans måste man dra gränsen för var man bedömmer som troligt. Janders (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.15 (CEST)

Till det som Janders anför kan läggas att det finns uppgifter som vi inte gärna kan undanhålla våra läsare. Dit hör exempelvis nuvarande stats- och regeringschefer. Vad gäller ur svensk synpunkt perifera länder finns det en risk att detta inte uppdateras. Jag vet inte om det finns något projekt som kontinuerligt, exempelvis en gång om året, går igenom och kontrollerar om det stämmer. Annars är det givetvis önskvärt att så sker. Befolkningssiffror brukar - hoppas jag - ha ett datum kopplat till sig. Där sker i normalfallet inte några drastiska förändringar över en natt, så inaktuell information ger oftast en fingervisning om hur det ser ut också idag. Listor över terrorstämplade organisationer hör knappast till sådant som vi inte kan undvara. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.37 (CEST)

Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU är en högst trolig mer och mer intressant artikel för allmänheten. Detta eftersom det pågår just nu en debatt om man skall kunna åtala personer som deltar i ett inbördeskrig, beroende på vilka organisationer som de har verkat i och på vilket sätt som de har verkat i den. Instämmer med FredrikT - Skall man radera alla artiklar som måste uppdateras måste vi radera ex. alla landartiklar, alla ambassadartiklar o.s.v.. Jag vågar påstå att den överväldigande svWikipediamajoriteten skulle vara emot ett sådant framtida förfarande. Yrkar därför på ett återställande av EU-listan och för att diskussion om artikelns bevarande eller raderande inleds på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. --Allexim (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.35 (CEST)

Artikeln behöver inte återställas för att en sådan diskussion skall kunna föras. Den saknade helt löptext, det var bara en lista och en enda bulk-referens till originallistan. - Tournesol (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.45 (CEST)

Allexim, man behöver bara ställa grundfrågan: Vad är bäst - att vi förmedlar information som med stor sannolikhet är felaktig p g a att den är inaktuell och ouppdaterad, eller att vi inte levererar några uppgifter alls? Det handlar inte om att "radera alla artiklar som måste uppdateras" (jag vet inte hur du har valt dina exempel) utan om att göra vad vi kan för att den information som utger sig för att vara korrekt i ett "nuläge" verkligen är det vid varje tidpunkt som en läsare tar del av den. Det handlar till stor del om hur man utformar artikeln. Men ibland får man trots allt göra ett val, om i vilken mån man sätter en artikels existens före dess korrekthet. För mig är det valet - av respekt för den som söker information - ganska självklart. Janders (diskussion) 2 september 2014 kl. 21.11 (CEST)

Vi måste förstå de begränsningar på vad frivilliga kan åstadkomma. Allt som är bara nästan rätt matar "wikipedia är skräp". Uppdateringar av listor är en om det inte går att lösa med bot/wikidata eller liknande från en trovärdig källa. Terroristorganisation skulle kunna omdirigeras till sektionen "Förövare" i Terrorism där olika listor kan "länkas" (inte en länklista men bör kunna lösas i externa länkar). Kanske grunden är "Process of designation" ur List of designated terrorist organizations. Jag hittar inte motsvarande på svenska wikipedia. Förklara hur listorna skapas av vem och varför det finns skillnader. Bara vilka listor som finns men inte försöka att hålla listorna uppdaterat med vem som är på listorna. Även den engelska artikeln är "out of date". Maundwiki (diskussion) 3 september 2014 kl. 05.59 (CEST)

[avindent]
Jag tror att Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU vore värdefull för våra läsare om den kunde hållas uppdaterad, och bättre än en länk om man bevarar den historiska informationen. Men jag tror också att risken är stor att vår lista blir inaktuell och missvisande. En artikel om en viktig sådan lista (såsom EU:s, eller om sådana listor i allmänhet) skulle inte ha samma problem med att bli föråldrad. Listan kunde finnas med, med uppgift om senaste uppdatering (lätt att kontrollera en masse om det finns en källa med listan ifråga på webben) och år då olika organisationer upptagits och strukits från listan. Artikeln skulle berätta vad listan handlar om och listan skulle bara vara ett exempel - aktuellt eller historiskt - inte en checklista för den som behöver beakta listan. Resonemanget gäller också om artikeln är relativt torftig, brödtexten ger ändå listan en kontext. --LPfi (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.51 (CEST)

Bra och konstruktivt förslag av LPfi! /FredrikT (diskussion) 3 september 2014 kl. 14.44 (CEST)

Jag kan inte förstå vad en sådan artikel skulle ge för information som inte lika gärna kan stå direkt i artikeln Terroristorganisationer. Tostarpadius (diskussion) 3 september 2014 kl. 14.48 (CEST)

Den artikeln är en omdirigering till Terrorism, där avsnittet skulle bli onödigt tung och knappast utvecklas optimalt. Dessutom handlar de olika listorna väldigt mycket om politik, och att bland ihop en artikel om terroristorganisationer med en artikel om vilka eller hurudana organisationer som uppfattas eller uppfattats som terroristorganisationer av någon instans riskerar blanda bort korten. En bra artikel där man jämför de båda går utan vidare att skriva, men den kommer att locka till sig bidrag av personer som inte förstår skillnaden eller ignorerar den för sina egna syften. --LPfi (diskussion) 4 september 2014 kl. 10.15 (CEST)

1 900 000 artiklar

Bättre sent än aldrig – 1 900 000 artiklar har uppnåtts. Artikel 1 900 000 var Rhytidostemma surinamense vilken skrevs den 2 september 2014 kl. 18.16 (CEST). Undrar när svenskspråkiga Wikipedia når 2 000 000 artiklar? Definiendum (?) 4 september 2014 kl. 15.20 (CEST)

Enligt vad jag förstått är Lsjbot nu nära färdig för denna gång. Nu kan vi nog tro på flera botinitiativ även om ej så omfattande, annars skapar vi manuellt cirka 35000 artiklar om året, och då kommer det ta oss 2-3 år nå den gränsen.--Yger (diskussion) 4 september 2014 kl. 15.24 (CEST)

Efter växterna kommer kanske en uppdatering av djuren och då kommer det bli fler men jag tror det "bara" blir några tusen. Jag personligen hoppas på fler botskapade artiklar om astronomi och om platser/orter utanför Sverige. De skulle kunna bli ett par hundra tusen eller nån miljon beroende på vad för underlag som man kan få fram. Sedan finns det hur mycket företag som helst (ungefärlig uppskattning) man också skulle kunna få fram goda referenser på och skapa väl källbelagda artiklar om. - Averater (diskussion) 4 september 2014 kl. 15.32 (CEST)

Enligt Special:Bidrag/Lsjbot skapar boten i skrivande stund fortfarande artiklar, men jag vet inte hur många artiklar den har kvar. Jag stöder botskapande av artiklar, och hoppas särskilt på att en astronomiomgång inte ligger alltför långtifrån nu. Jag hoppas även på botskapande av artiklar om platser/orter utanför Sverige, då det skulle stärka svenskspråkiga Wikipedias globala perspektiv. Definiendum (?) 4 september 2014 kl. 15.46 (CEST)

Vad jag förstår har skaparen av Lsjbot planer på att skapa artiklar över alla svenska författare. Jag stöder definitivt detta.

Förslag och möjligheter

• alla svenska författare med information från Libris
• alla gator i Sverige
• orter i Kina, vilka det utan tvekan finns en hel del. Man skulle också kunna tänka sig skapande av artiklar för

Sen finns det ju sätt att automatiskt översätta hela utländska språkversioner av Wikipedia till det egna språket, bland annat Wikitrans (bland annat Wikitransöversättning Miljonprogrammet från sv:Wiki till danska). Kanske man skulle kunna botöversätta en hel utländsk Wikipedia till nya svenska Wikipediaartiklar (med undantag för de artikeltitlar som redan är skapade på svenska Wiki)? Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.12 (CEST)

Översättningar av artiklar är inte bra eller önskvärt ur kvalitetssynpunkt. Däremot har flera andra språkversioner botgenererat artiklar om geografiska entitieter från fullgoda källor, på samma sätt som Nasko gjort med franska kommuner. Det är bara att gräva lite i itwp, nlwp, idwp och inte minst vietnaamesiska wikipedia, för att hitta sortiment och vilka källor som använts.Yger (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.21 (CEST)

Har ni tips om bra programvara för att botskapa artiklar? Mvh --Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.34 (CEST)

Vet ej var du bor, men snart kommer det att vara en "botacademy" i Stockholm och Göteborg, se denna länk. Det är bara att anmäla sig. Sedan ligger hela koden till lsjbot fritt på den sidan (fråga användare Lsj annars), så man kan titta på den. AWB använde användare Nasko. MVH Adville (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.41 (CEST)

Hej! Ok, tack, jag ska kolla upp detta! Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.45 (CEST)

<polemiskt>En spännande möjlighet är en bot som skapar en artikel för varje heltal N < 10000000. Den roboten borde vara ganska enkel att konstruera, och kunde vara en bra uppvärmning.</polemiskt> Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 09.58 (CEST)

även om du omgett din skrivning med någon krumelur, så vill jag påminna vad vi skriver i God kommunikation: använd ett språk som fungerar oberoende av mottagarens ålder, kön eller bakgrund. Var tålmodigt konkret vid kommunikation, och vinnlägg dig om att minimera risken för både onödiga missförstånd och att någon tar illa upp. För mig är det inte klart vad du vill uttrycka i ditt inlägg - att det skall skapas artiklar enligt ditt förslag - eller om det är någon form av kritik eller förlöjligande på vad som diskuterats här och i sådana fall vad du då invänder mot. Yger (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.26 (CEST) (som närmast tar illa upp av inlägget)

Jaja, okej då. Jag tycker inte att miljontals botskapade artiklar är jättebra. Duger det? Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.39 (CEST)

Kan du utveckla varför Naskobots artiklar inte är bra. De har stor substans, är mycket uppskattade och har tillfört mycket stort värde till svwp.Yger (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.48 (CEST)

Nu känner jag mig lite dum igen, det var absolut inte meningen att någon skulle ta illa upp, och tanken var inte att klanka ner på särskilda artiklar. Men jag ska ändå göra ett försök (se nedan) Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 11.45 (CEST)

Kvalitetsmätningen september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Yger (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.17 (CEST)

En fundering, varför blir infogningar och sammanslagningar liggande så pass länge? Är det för att det är för jobbigt att utföra så att man hoppar över det? Eller är det för att man inte håller med om att det är rätt att göra åtgärden men ändå låter mallen ligga kvar? /Hangsna (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.49 (CEST)

Ibland är det nog så att man är tveksam till vad som är bäst och då låter man det ligga. Det gäller i varje fall mig själv. I motsats till många andra åtgärder finns det inga objektiva kriterier för vad som är rätt och fel. En del av oss föredrar omfattande översiktsartiklar, andra att varje del behandlas för sig. Endast när det helt uppenbart handlar om samma ämne är det självklart att agera. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.05 (CEST)

Jag har i perioder angripit de som legat längst (alla som legat över två år). Jag tror det var en av 50 jag gick bet på sist men resten var görbara, inklusive de många där jag tog bort förslaget. Som Tostarpadius skriver kräver sådan generalangrepp en hel del egensinnighet, även om det baserat på gedigen wperfarenhet och allmännkunskap. Men även för mig vill jag ha att en orenlig tid gått så jag kan ta bort de infogaförslag jag inte uppfattar som lämpliga "om ingen gjort något på två år, så kan förslaget se som ej accepterat".Yger (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.09 (CEST)

Infogningar tror jag blir liggande länge för att det antingen krävs en administratör för att slå ihop dem (då det är dubblettartiklar) eller för att man inväntar respons på förslaget eller för att det finns olika åsikter om en infogning bör göras eller inte. I fallet med uppenbara dubbletter borde man kunna anmäla sidor som varit uppmärkta en tid på BOÅ (förutsatt att arbetet med att få ihop informationen på de båda sidorna är gjort) för att snabba på kvalitetsarbetet. Är det inte uppenbara dubbletter kan man ge en tid för respons om det är osäkert vilket som är bäst. Jag håller med om att infogningsförslag som inte rör rena dubbletter och där det saknas konsensus kan tas bort efter en tid, och kanske då två år är lämpligt. Alla som har intresse för berörda artiklars utveckling bör ju haft möjlighet att säga sin mening inom den tiden. Höstblomma (diskussion) 6 september 2014 kl. 13.20 (CEST)

Apropå kvalitet, förra månadens kvalitetsprojekt blev tyvärr inte helt lyckat, då antalet artiklar med källbehov ökade med 130. Denna månad tog jag mig friheten att ändra kvalitetsprojekt till "Fluff", då ingen annan hade gjort det. Det var ganska länge sedan vi körde det kvalitetsprojektet sist, tre år sedan. Definiendum (?) 2 september 2014 kl. 15.35 (CEST)

Jag kan instämma i kommentarerna om att det kan vara knepigt att göra infogningar och sammanfogningar. Vad som glädjer mig är att vi under snart ett år har lyckats hålla nere ickewiki på nära nollnivån, där det skall ligga, då det oftast är enkelt att åtgärda. Skulle det vara värt att göra en insats för att minska kategorin språkvård? Vi lägger mycket fokus på att öka Wikipedias kvalitet genom källbeläggning, men ett korrekt språk är också något som kan förväntas av en encyklopedi.--Historiker (diskussion) 2 september 2014 kl. 21.35 (CEST)

Hangsna har en bot som lägger upp artiklar som är uppmärkta för snabbradering. (Sen får naturligtvis erfarna wikipedianer tänka efter om artikeln ska snabbraderas, men det var inte min poäng.) Skulle vi kunna ha en liknande för de kategorier som har relativt få så att vi alltid kan hålla rent bland plagiat och icke-wiki, exempelvis? Då kan vi lättare fokusera på de andra problemområdena.//Hannibal (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.49 (CEST)

Det finns Wikipedia:Projekt språkvård som fokuserar på artiklar i behov av mer omfattande språkvård. Min upplevelse efter att ha skummat igenom åtgärdskategorin för språkvård är de flesta artiklar som blir liggande där är sådana som är rätt "tunga" att åtgärda, t.ex omfattande och ingående, kanske baserade på översättningar som måste kontrolleras mot originalet för att utesluta översättningsmissar. Det finns en del artiklar där det är jättesvårt att avgöra om det skrivna har relevans i ett uppslagsverk eller mest är överdetaljerat fluff. Men en del artiklar skulle förmodligen vinna på att kortas så att de innehåller det grundläggande och viktiga istället för att vara en svåröverskådlig sammanställning av så många detaljer som möjligt. Höstblomma (diskussion) 6 september 2014 kl. 13.59 (CEST)

Räknare av innehåll. Endast de kategorier som innehåller något syns. När bilden togs fanns alltså 5 artiklar märkta med substubar och 3 artiklar märkta för wikifiering.

Annars kan man lägga till följande kod i Special:Min sida/common.js. Då kan man lägga upp det man vill följa så har man alltid en räknare högst upp. Bilden till höger visar hur det ser ut, den visar bara de kategorier som just nu har något i sig, om exempelvis någon sida ligger för snabbradering så kommer den dyka upp till vänster om båda dessa (med röd text som jag valt) "radera: 1". Jag tar i övrigt inte åt mig någon ära för kodandet!

Att byta ut eller lägga till en egen kategori görs genom att ändra de två "Kategori:" som finns på två rader under varje block.

/*Nedan är olika räknare som jag vill ha till vänster om mitt namn på alla sidor */
 
/*Först definieras placeringen av dessa */
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats1></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats2></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats3></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats4></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats5></div></li>'); 
 
/*Lägger till räknare av antalet artiklar märkta för wikifiering */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Artiklar_som_behöver_wikifieras-samtliga&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats2' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_behöver_wikifieras-samtliga"> wiki: ' + res + '</a>' );
    } 
  }
);
 
/*Lägger till räknare av antalet artiklar mallade med bearbetning pågår */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Bearbetning_pågår&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats3' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Bearbetning_pågår"> pågår: ' + res + '</a>' );
    } 
  }
);
 
/* Lägger till räknare av substubbar */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Substubbar-samtliga&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats4' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Substubbar-samtliga"> substub: ' + res + '</a>' );
      } 
  }
);
 
/* Lägger till räknare av snabbraderingar */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Snabbraderingar&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats5' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Snabbraderingar"> radera: ' + res + '</a>' );
      { document.getElementById('plats5').style.backgroundColor = '#DC143C'; }
    } 
  }
);
/* Slut på tilllägg av räknare */

/Hangsna (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.57 (CEST)

Phabricator istället för Bugzilla

Inom kort kommer buggrapporteringssystemet Bugzilla att pensioneras till förmån för det nya systemet Phabricator. Då kommer Bugzilla att bli read-only, och alla buggar att flyttas över till Phabricator. För att rapportera nya buggar kommer man att hänvisas hit. Phabricator är enligt de uppgifter jag har fått enklare för nybörjare att rapportera problem i, och påminner, det lilla jag har sett om Trello (webbplats). Mer information om tidsplan och om vad Phabricator. Frågor riktas hit.//Hannibal (diskussion) 7 september 2014 kl. 11.55 (CEST)

Tips om wikistatistik

Jag som utvecklat beroende av statistiksidan för sidvisningar, blev mycket bedrövad när jag häromdagen märkte att stats.grok.se återigen hoppat över dagar och inte uppdaterat sin statistik. Jag gick då till utvecklaren Henriks användardiskussionssida på engelska Wikipedia, och såg där att någon gjorde reklam för en annan sida, nämligen den som ligger bredvid till vänster om länken till grok i historiksidan.

Vilken bra sida! Mycket intressanta saker. Så här kan det se ut https://tools.wmflabs.org/xtools/articleinfo/?project=sv.wikipedia.org&article=V%C3%A5ldt%C3%A4kt

Klementin (diskussion) 7 september 2014 kl. 14.50 (CEST)

Ja, den sidan rymmer en del synnerligen intressanta funktioner. För oss statistik-hågade kan även skriptet som återfinns på meta:User:Hedonil/XTools vara värt att uppmärksamma. Med hjälp av det kan man automatiskt erhålla ganska mycket statistik kring sidvisningar, sidskapare med mera, och då från snart sagt varje sida i hela wikimedia-gemenskapen. Och detta till stor del utan att ens behöva lämna den sida man önskar information om. Smidigt! –Tommy Kronkvist (diskussion), 7 september 2014 kl. 20.27 (CEST).

Skrönor i ortsartiklar

Jag har nu i mitt arbete att "tvätta" ortsartiklar kommit igenom cirka 800 och det ser ganska bara ut, bara en hittills med rent klotter, betydligt fler dock med "ortskryt" men det verka inte komma tillbaks efter rensning. En fråga gör mig dock lite tveksam. Speciell i Dalaorter är det mycket populärt ange om de förekommer i historierna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna, se tex det jag strök i artikeln om Svärdsjö och det jag lät vara i Isala och Marnäs, Falu kommun. Skrönorna anses ju vara hittepå men är ju välkända. Bör dessa strykas generellt eller behållas eller kanske bara finns med i en "se även" Gustav Vasas äventyr?.Yger (diskussion) 7 september 2014 kl. 14.51 (CEST)

Finns det källor tycker jag det ska vara kvar. Det är ju i många sammanhang vanligt att skriva var något förekommer, även om det är inom fiktion. Filmer som utspelar sig på vissa platser till exempel. - Averater (diskussion) 7 september 2014 kl. 15.04 (CEST)

Jag tycker att det är svårt att ange någon linje som går att tillämpa rakt över, möjligen bortsett från ifall det går att verifiera. Där finns ju problemet med att vissa osanna saker går att verifiera, och då blir pressen hårdare på dem som känner till historien att ange källor som anger korrekta saker. Jag tänker exempelvis på den där bilden på Prins Gustaf Adolf, där vi tvingats vara noggranna med att skriva vad bilden föreställer eftersom vi tidigare hade en version där han anklagades för att vara nazist. Skrönor bör alltså tas med och avfärdas om de är osanna, eller om de är särskilt vanliga vanföreställningar, tycker jag.//Hannibal (diskussion) 7 september 2014 kl. 15.07 (CEST)

Fast när det gäller orter kan nog ofta även bevisat eller troligtvis osanna historier vara relevanta att ta upp ifall de har långvarig och stor spridning som "folkminnen". /FredrikT (diskussion) 7 september 2014 kl. 21.00 (CEST)

När det gäller många orter i Dalarna (även Svärdsjö, där det gott kunde fått stå kvar i förkortad form) är de ju framför allt kända just från Gustav Vasas äventyr. Att då inte nämna dem, alldeles oavsett om de är propaganda fabricerad av Peder Swart, är något märkligt. Detta med "folkminnen" får generellt bedömas från fall till fall. Tostarpadius (diskussion) 7 september 2014 kl. 22.45 (CEST)

Jag har inget emot att de beskrivs åtminstone kortfattat däremot kunde det vara tydligare varifrån de kommer, de flesta är inte propaganda av Peder Swart som är ganska summarisk utan av Jacob Brandberg. FBQ (diskussion) 7 september 2014 kl. 22.58 (CEST)

Givetvis bör det länkas till Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Den sidan kan säkert också behöva litet puts. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.13 (CEST)

jag har nu fixat till (inklusive återläggning av texten i Svärdsjö), men lagt det under egen rubrik (motsvarande vv i media som används när en ort omnämnt i böcker/filmer) så det inte ses som del av historia. Yger (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.31 (CEST)

FredrikT: Jag hoppas att det framgick att det var just det som var min poäng: ta fram (om det är känt) och placera i kontext. Jag tycker Ygers variant är bra, men skulle gärna se en källhänvisning också. Bra jobbat.//Hannibal (diskussion) 8 september 2014 kl. 09.05 (CEST)

Jag började arbeta lite på Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna för ett tag sedan, tidigare återgav den Anna-Maria Roos' version från Svenska folkskolans läsebok och påstod att den var identisk med Peder Svarts version. Nu framgår det att så inte är fallet, men det skulle behöva göras mer, just då hade jag inte tillräckligt med källor för att avgöra när de olika delarna först tillkommit.FBQ (diskussion) 8 september 2014 kl. 16.41 (CEST)

Kanske denna?: Berättelser ur svenska historien. Tror att jag själv i skolan läste en del av äventyren i denna: Svenska folkets underbara öden, som då fortfarande (i början av 1960-talet) fanns i klassuppsättningar för "bredvidläsning". /Nesse (diskussion) 8 september 2014 kl. 18.10 (CEST)

Politiska partiers historia

Jag har tittat lite på de politiska partierna nu inför valet för att se om man kan få dem lite mer enhetliga i upplägget, efter att ha sett att det arbetet hölls på om inledningen (se diskussion på Diskussion:Sverigedemokraterna#Enhetlig_inledning). Några, C, Kd, Mp, S och Sd har en underartikel om historien medan andra har det i huvudartikeln, M, Fp, V. De sista tre har väldigt långa artiklar, men det är historiken som tar mest plats. Jag undrar om vi inte skulle försöka göra det mer enhetligt med en kort sammanfattning i huvudartikeln och sedan en underartikel på de tre kvarvarande också. Vänsterpartiet är ganska lätt att göra det på eftersom det redan finns en sammanfattning skriven i artikeln om historan, men de två andra behöver nog lite kärleksfull omsorg för att få till en sammanfattning. Tankar kring det? Adville (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 22.36 (CEST)

Jag vädjar till alla att vi tar på oss ett frivilligt moratorium på stora förändringar i artiklar om politiska partier mitt under valrörelsen, alternativt låser vi artiklarna i samma ögonblick en vecka före valet. Detta är den absolut sämsta tidpunkten att få bukt med de eventuella skavanker som vi inte lyckats rätta till under den föregående mandatperioden. Vi riskerar att dra in valrörelsen i en zon som borde vara fri från partipolitik, vilket kommer att påverka stämningen här. Det är ingen ko på isen. Låt oss vänta till efter den 14 september.--ボスニア (diskussion) 28 augusti 2014 kl. 21.17 (CEST)

Jag stöder Bothnias förslag om moratorium. Vi bör också hårdbevaka artiklarna mot POV-pushning och vandalisering. Lsj (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 11.46 (CEST)

Bifall, en flytt av historiken kommer jag inte att försöka påbörja innan valet. Detta även om det skulle ha gjort partiernas politik nu lättare att se, eftersom det lätt drunknar i historiken för de tre partier som inte har egen historieartikel (M, Fp, V). Adville (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 12.29 (CEST)

Jag anser att vi alla gånger bör halvlåsa alla artiklar om politiska partier fram till och med valet. Vad gäller att sammanfatta historiken för M, FP och V, på samma sätt som den är för de andra partierna, anser jag skulle vara fullt rimligt att göra även nu. Det är dock ett stort arbete. När jag sammanfattade socialdemokraternas historia tog det bra lång tid. Det ska ju vara kärnfullt och det allra mest relevanta ska finnas med. Jag ser nu att jag dock aldrig riktigt slutförde arbetet då det relevanta från 1940-talet till 1960-talet inte finns med (de årtiondena är väldigt väsentliga och bör omfatta kanske två stycken text). Personligen känner jag nog inte att jag har så stor lust att sammanfatta historiker igen (det är rätt jobbigt och tråkigt).

Jag ser ingen anledning att till att vi inte kan sammanfatta historikerna nu, imorgon, om en vecka eller en månad. Det är hugget som stucket, och ska stå vilken Wikipedian som helst fritt att så göra. Jag förespråkar därför inget som helst förbud mot redigeringar som förbättrar, förenklar och tydliggör (för att skapa enhetlighet).

Jag har gjort vissa punktnedslag i standardisering av artiklarna om de politiska partierna, mycket har varit strukturmässigt. Men man borde även titta på ett schema för hur man ska lägga upp informationen under respektive rubriker så att vi har det relevanta med och så att artiklarna blir jämförbara och koncisa. Förutom att det är bra för läsarna så är det även bra för oss, då det blir lättare att bedöma innehållet och det gör POV-pushning svårare. Nu är exempelvis ingresserna enhetliga, vilket är ett stort framsteg. dnm ^{(d | b)} 30 augusti 2014 kl. 19.06 (CEST)

Nej, jag tycker vi alla försöker hålla ett gentlemans agreement om att inte genomföra stora förändringar i artiklarna före den 14 september. Vi bör märka upp alla berörda artiklar med Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet och eventuell låsa eller halvlåsa vissa artiklar redan nu. Valresultatet kommer inte att påverkas av de redigeringar vi gör de närmaste två veckorna, däremot kan mycket av turbulensen i valrörelsen leta sig hit och inte bara leda till att arbetsklimatet försämras, utan också att vårt anseende naggas i kanten. Jag upplever den nuvarande valrörelsen som en av de mest nerviga jag bevittnat och det behövs inte mycket för att bägaren rinner över. Då kan det vara bra att stå fast istället för att ryckas med.--ボスニア (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 23.52 (CEST)

Låsning och halvlåsning av artiklar används för att skydda dem mot klotter. Att sträcka denna funktion till att täcka det föreslagna verkar för mig vara helt utan praxis. Jag föreslår att inte låsa artiklar utan specifikt uppståndet behov och då för så kort tid som möjligt (som vi brukar). Uppmuntra alla redigeringar som förbättrar artiklarna. Ju bättre de blir desto bättre för alla. Att avstå med förbättringar till efter valet synes synnerligen underligt. --Ainali (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 00.20 (CEST)

Mitt trevande förslag om ett slags självpåtaget moratorium var ett svar på Advilles undran (ovan) hur vi ska fortsätta utveckla artiklar om politiska partier i Sverige. Svensk inrikespolitik är ett ormbo just nu och jag tror att det vore smart att hålla oss utanför detta i två veckor. Jag är öppen för olika sätt att åstadkomma detta, men varsågod: träd gärna ned bland ormarna! Jag har i alla fall inget serum i handskfacket om du blir biten. För min egen del tänker jag hädanefter undvika artiklar om svensk politik och poppa popcorn (@Luttrad:) om det blir bråk. Tar gärna emot tips om lämpliga mikroöl.--ボスニア (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 04.10 (CEST)

Självklart inte låsa i onödan. Bra uppmärkt nu av Bothnia så alla partier är med i projekt neutralitets lista. Ingressen har förbättrats nyligen i alla partier, enbart Sd behlver lite mer puts. Jag fixade lite där och yger fortsatte. Dock, när det gäller flytten av historiken så spelar det inte så stor roll. Om vi då väntar lite så kanske man undviker konflikter eftersom det är valtider och upphausad stämning. Därför tror jag på bothnias förslag att avvakta i den frågan. Adville (diskussion) 1 september 2014 kl. 13.01 (CEST)

Men nu är det nog dags att halvlåsa alla partiers artiklar för att skydda dem mot klotter. Varenda gång jag går in på min bevakningslista är det ett par tillbakarullningar av klotter i partiartiklar (jag har alla riksdagspartierna och ett par till på min bevakningslista). Förslagsvis håller vi dem halvlåsta tills det är klart med statsministern, för att slippa den vanliga historian med IP-nummer som utser statsminister på valnatten. Sjö (diskussion) 9 september 2014 kl. 12.11 (CEST)

CirrusSearch

Hi! My apologies, I do not speak Swedish so I will keep this brief. As a part of the continued deployment of the new search engine we'd like to roll this out for all users this coming Monday, Sept 8th. My thanks to the hundred or so beta testers on svwiki who've been trying things out. If you have any problems, please let us know on IRC (^d and manybubbles), Bugzilla (MediaWiki -> CirrusSearch component) or the talkpage on mw.org. Thanks! (if someone has the time to translate this to Swedish so everyone can read I'd be super grateful). Chad (WMF) (diskussion) 2 september 2014 kl. 22.14 (CEST)

På svenska: Det kommer en ny sökfunktion den 8 september. Utvecklarna vill gärna ha mer feedback och svarar gärna på frågor. (De pratade om det här på Wikimania under titeln: "CirrusSearch: How we've replaced a great search engine with an awesome search engine"//Hannibal (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.44 (CEST)

Kommer man nu eller på något annat sätt att kunna söka på redigeringskommentarer? En sådan funktionalitet skulle jag uppskatta om det byggdes in. Eller någon kanske vet hur man kan göra det redan nu? (Utan att ladda hem en dump av hela databasen och söka i den dvs.) /Hangsna (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.20 (CEST)

I think I understand, please correct me if I'm wrong. You'd like a way to be able to search edit summaries--right now you can't do this without downloading a database dump. Unfortunately this is outside the scope of what search handles. Search is concerned with finding the latest version of pages so historical things like edit summaries aren't stored & searched. There's at least one bug filed for it although I imagine there's some duplicates in BZ as well. As an alternative to dumps (which are very difficult to download and process, I'll give you), you might be interested in the Labs/ToolLabs databases. They're fully replicated from production and would enable the sort of searching you're talking about. Chad (WMF) (diskussion) 8 september 2014 kl. 19.35 (CEST)

You understand perfectly! However, I don’t understand at what place in "Labs/ToolLabs databases" I can search. /Hangsna (diskussion) 8 september 2014 kl. 19.44 (CEST)

Jag föreställer mig att ett verktyg som det här enkelt skulle kunna utökas med möjligheten att söka på redigeringskommentar. Så det är kanske dit man ska vända sig med sina förslag och önskningar. /NH 8 september 2014 kl. 21.42 (CEST)

Just as an update to the original post in the thread. We deployed this earlier today and everything's looking fine on the technical side. Please do let us know if you start running into problems though. Chad (WMF) (diskussion) 8 september 2014 kl. 23.05 (CEST)

Change in renaming process

Målet för enhetlig användarinloggning (Single-user Login, eller SUL) är att se till att varje Wikimediaskribent har ett enda globalt användarkonto med ett och samma användarnamn i alla projekten. Som du kanske känner till håller det efter ett längre uppehåll på att införas som ett samarbete mellan byråkrater, stewarder, och Wikimediastiftelsens tekniker. Detta kommer även möjliggöra utveckling av verktyg såsom bevakningslistor och notifieringar som fungerar över alla wikis. Inget datum har i nuläget satts för slutförande av enhetligt användarinloggning.

Som del av denna process kommer alla namnbytesprocesser att ändras till en enda global namnbytesprocess. Från och med den 15 september 2014 kommer lokala byråkrater inte att kunna utföra namnändringar. Globala namnändrare håller på att etableras för att säkerställa att alla projekt och språk representeras korrekt vid detta datum. För tre veckor sedan skickade jag en notis till alla byråkrater om denna process med en inbjudan att delta, och många har börjat begära medlemskap i denna grupp. Tillsammans med stewarder kommer de globala namnändrarna att ha befogenhet att hjälpa skribenter genom den ofta besvärliga processen att få ett globalt användarnamn.

Avslutningsvis, besök gärna Special:MergeAccount för att förena dina konton om du inte gjort det ännu. Om dina lokala sidor om namnändring behöver uppdateras, gör gärna det och överväg att dirigera användare till m:SRUC för framtida namnändringsförfrågningar, framför allt om detta projekt saknar byråkrater som kan döpa om användare globalt. Om du har fler frågor kan du läsa mer på Metas hjälpsida. Du kan även följa de tekniska detaljerna på mediawiki.org. Kontakta mig gärna på Meta om du har några frågor. Tack för ditt engagemang. -- User:Keegan (WMF) (talk) 9 september 2014 kl. 18.23 (CEST)

Mall {{Auktoritetsdata}}

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Auktoritetsdata#Skriptfel. --MagnusA 10 september 2014 kl. 11.57 (CEST)

Största händelsen i Sverige sen 2010

"Nu vinner vi val!" ärdetmånga partier och deras politiker som säger och tänker nu i valtider. Med mindre är en vecka kvar tillvaret den 14 september, så är detäntligen dags för en favorit i repris!

Innan valet 2010 så höll Ainali i en fenomenal veckans tävling om valet 2010. Nu är det dags för ytterligare ett val,och då menar jag inte "riksdagsvalet i Sverige 2014", utan att tävla eller inte tävla.(..det är frågan!)

That's right, jag kommer nu hålla i en tävling under den nästkommande veckan om valet och politik generellt. Mycket vandalism/klotter kommer självklart komma, men framför allt så ska vi utöka våran encyklopedia med mer information och deta ut kunskap till det svensktalande folket under en fri licens.

Jag bokade tid för denna tävlig några månder i förväg, men jag har ännu inte hunnit finslipa på designen på tävlingssidan, men ni är ändå välkomna att delta (med start klockan 0:00)!

- Josve05a (diskussion) 7 september 2014 kl. 20.02 (CEST)

Utan att vara alltför mycket glädjedödare vill jag påminna om den här diskussionen på Bybrunnen nyligen, och hoppas att tävlingsdeltagare/ledare beaktar det som anfördes där. Lsj (diskussion) 7 september 2014 kl. 23.17 (CEST)

(Nu kommer jag vara tvungen att "dela" den diskussionen i två rubriker...) Jag har nu läst den diskutionen, tänkt lite (för att veta vad jag ska säga om det...) och kommit fram till: BLÄ!

Att prata om att låsa artiklar och uppmana folk att inte redigera vissa artikla, bara för att de är kontroversiella är befängt! Och som Ainali säger: ::"Ju bättre de blir desto bättre för alla. Att avstå med förbättringar till efter valet synes synnerligen underligt" och går i min åsikt lite mot den femte pelaren.

Nu i valtider är det många väljare som just söker på internet, in-direkt WIkipedia, om politikerna och partierna, och om vi då väljer att inte skriva, utveckla och förbättra de artklar innan valet är....NOG DET DUMMASTE JAG HAR HÖRT! (sorry, klockan är halv två...but still, min åsikt håller)

Och till sist vill jag säga till de tävlanden som kommer att tävla: den ovanstående diskutionen håller ingen praxis och ni kan faktiskt ignorera den, ovavsett om det blir något resultat av den diskussionen, tack vare den femte grunpelaren. (Såvida artiklarna inte är låsta och det ni inför i artiklarna går emot andra "regler") så har ni "rätt" till att ändra och skriva i vilka artiklar ni vill!

(Det vill säga tills Eric från WMF kommer och inför super-protect på svwp!)

-Josve05a (diskussion) 8 september 2014 kl. 01.32 (CEST)

Den femte grundpelaren möjliggör också för alla andra att bojkotta denna tävling. Valet är fritt! Jag har ingen bestämd åsikt, men att Du, Josve05a, inte ens vill se det tidigare samtalet som ett memento, utan avfärdar det helt - det må vara mitt i natten, det ursäktar inte vilka formuleringar som helst - gör mig bekymrad för vad detta skall leda till. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.09 (CEST)

(Då tycker jag att vi inte ska skriva något i artiklar om VM, Melodifestivalen, etc. För än ca någon vecka efter finalen!)

Självklart har alla rätt att bojkotta tävlingen, precis lika mycket som folk kan bojkotta att vara på Wikipedia helt, man måste självklart inte redigera saker om politik, det är självklart helt och håller ens eget val. Men att diskutera Om man får göra det överhuvudtaget eller inte här på BB skrämmer faktiskt mig en aning. Josve05a (diskussion) 8 september 2014 kl. 07.06 (CEST)

Jag ser ditt förslag till tävling som någonting mycket bra och lovvärt och önskar dig och dina medtävlare lycka till i era ansträngningar. den här diskussionen på Bybrunnen kom igång i ett annat kontext och diskuterades egentligen inte igenom ordenligt, till exempel är jag själv ytterst tveksam till grundsynen som framfördes och om det är rimligt/möjlig få efterlevnad till något sådant efter några inlägg på Bybrunnen av några få. JAg tycker du skall köra som planerat och inte ödsla kraft på att motargumentera på en oavslutat tidigare diskussion.Yger (diskussion) 8 september 2014 kl. 08.33 (CEST)

Jag håller med. För mig känns det naturligt att redigera även i artiklar som behandlar aktuella ämnen. Vi har till och med en avdelning på Portal:Huvudsida där vi presenterar Aktuella händelser. Lycka till med tävlingen!--Paracel63 (diskussion) 8 september 2014 kl. 15.48 (CEST)

Att inte skriva om VM, schlagerfestivalen etc förrän efter att de har fullbordats tycker jag låter som en utmärkt idé. Att hasta fram artiklar om dagsaktuella ämnen leder nästan alltid till en massa tjafs om relevans, tidlöshet, trovärdiga källor, brist på dylika och så vidare och så vidare. Bara en sådan sak som vilket tempus man ska använda blir vanskligt. /ℇsquilo 8 september 2014 kl. 16.20 (CEST)

Ju fler wikipedianer som är aktiva i de artiklarna nu desto snabbare kommer klottret att försvinna, för just nu förekommer det mycket klotter. Bra redigeringar däremot skall inte hindras av det. (Hoppas att inte Jimmy Åkessons artikel undantas eftersom den blockerades idag pga mycket klotter, utan att den bara är halvlåst så att inloggade får förbättra den). Adville (diskussion) 8 september 2014 kl. 23.12 (CEST)

Jag instämmer med ℇsquilo. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 15.23 (CEST)

Jag ser det som självklart att vi ska utnyttja folks vilja att skriva om saker när de är aktuella och när det finns källor lätt till hands. Om vi låser aktuella artiklar riskerar vi att det inte blir skrivet alls. Vi ska fortsätta med att vara tillåtande och låta folk skriva anonymt och med så få spärrar och blockeringar som möjligt i hopp om att det blir fler positiva än negativa bidrag. Visar det sig bli ohållbart måste vi ju dock självklart låsa, men inte innan dess. Så stort lycka till för alla i tävlingen! - Averater (diskussion) 9 september 2014 kl. 15.29 (CEST)

Wikipedia är ingen nyhetstjänst. Det finns ingen anledning att ge efter för önskemål om motsatsen. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 22.45 (CEST)

Det hela handlar om hur artiklarna skrivs, inte vad man skriver om (även om jag håller med om att vi tyvärr nog måste låsa vissa artiklar inför val). Annars kan man lika gärna låsa artiklar om historiska händelser med argumentet "Wikipedia är ingen historiebok". Knappast hållbart. J 1982 (diskussion) 9 september 2014 kl. 23.05 (CEST)

Wikipedia är en historiebok. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 23.38 (CEST)

Jag förstår inte problemet med att fortsätta utveckla och kvalitetsstärka Wikipedia. Det material som finns att tillgå är historiska händelseförlopp eller fastslagna uppgifter som på ett eller annat sätt har uppmärksammats genom i tidningar, forskning eller annat. POV-pushning beivras aldrig genom generella förbud mot redigeringar som utvecklar Wikipedia på ett positivt sätt. Det skapar däremot stelbenthet och rädhågsenhet för när och om vad man ska kunna redigera utan att linjalen är framme. Politik är ett ständigt pågående skeende/ämne, varför det aldrig går att redigera "i efterhand" ifall man inte betraktar att vissa skeenden kan beskrivas från en en rimlig början till ett rimligt slut. Att det skulle bli ett felaktigt tempus är därför inte att vara orolig för ifall man betraktar Wikipedia som platsen där saker som är historia återges. Sportartiklar är en konst i sig att skriva om. Det är dramatik, överdrifter, kraftord. Det är NU, NU, NU. MÅÅÅÅÅÅL! och det märks när man läser dessa artiklar att de som skriver ibland agerar lite väl mycket som sportjournalister än "historiker" (i en slarvig betydelse). Undviker vi det finns inga problem som jag ser det. dnm ^{(d | b)} 9 september 2014 kl. 23.52 (CEST)

Om vi på motsvarande sätt undviker att lägga in varje opinionsmätning och andra spekulativa inslag behöver det inte vara några problem att redigera partiernas artiklar veckan före valet (som det heter, trots att det är i full gång). Tostarpadius (diskussion) 10 september 2014 kl. 02.24 (CEST)

VisualEditor available on Internet Explorer 11

VisualEditor will become available to users of Microsoft Internet Explorer 11 during today's regular software update. Support for some earlier versions of Internet Explorer is being worked on. If you encounter problems with VisualEditor on Internet Explorer, please contact the Editing team by leaving a message at VisualEditor/Feedback on Mediawiki.org. Happy editing, Elitre (WMF) 11 september 2014 kl. 09.29 (CEST). PS. Please subscribe to the global monthly newsletter to receive further news about VisualEditor.

"Dagens händelser" (11 september)

Jag tycker det är på tiden att man ska sluta att använda illustrationer från 2001 konstant när man ska illustrera 11 september. Jag kan dock tycka att en illustration från 2001 kan vara kvar om man kan programmera en bot som ändrar ett antal olika förbestämda illustrationer på en årlig basis för alla händelsermallar. Ta till exempel för just 11 september; 2015: en illustration på William Wallace, 2016: en illustration på Palestinamandatets flagga, 2017: en illustration på Pinochet, 2018: en illustration på det som hände i USA 2001 och 2019: en illustration på Anna Lindh och så vidare. Man ska helst undvika att ha bara en illustration från en händelse från det datumet, illustrationer på 9/11 har nu förekommit för åren 2014, 2013, 2011, 2010, 2009, 2008, 2007, 2006 och 2005. Jag tycker det blir både tjatigt och tröttsamt att se samma illustration varje gång det blir 11 september. DIEXEL (diskussion) 11 september 2014 kl. 15.28 (CEST)

Håller till 100% med dig om det. Särskilt om vi skall ha ett internationellt perspektiv, och inte ett USA-orienterat så finns det många andra händelser som varit viktiga 11 september som kan illustreras. militärkuppen i Chile nämndes (och det stod om den förra året eftersom jag uppmärksammade på att det var 40 år sedan), även Anna Lindh bör lyftas fram, liksom Ronnie Peterson (De två sista svenskar som dog). Värt att tänka på till nästa år. Adville (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.58 (CEST)

Superprotect rights

Hej hej,

Jag fick ett meddelande på min talk page på meta om den här diskussionen, därför att någon trodde att jag fortfarande var admin här och ingen från sv.wiki hade deltagit i diskussionen. Eftersom jag inte är aktiv längre så är det inte av så stort intresse för mig personligen, men någon annan kanske vill gå in där och diskutera?

• https://meta.wikimedia.org/wiki/Requests_for_comment/Superprotect_rights
• https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Letter_to_Wikimedia_Foundation:_Superprotect_and_Media_Viewer

MiCkE 12 september 2014 kl. 12.40 (CEST)

Diskuterad tidigare Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-09#.22Superprotect.22_.28och_MediaViewer.29 och nu närmast överspelad då Superprotect funktionlaiteten är borttagen.Yger (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.49 (CEST)

Fick samma meddelande eftersom jag är admin på wikiversity (synd de inte meddelar när man beviljas rättigheterna. Jag hade letat efter min diskussion och inte hittat den, nu såg jag att jag beviljats admin igen efter det meddelandet. Hade jag vetat det tidigare hade jag fortsatt kolla upp wikiversity någon gång om dagen för att rensa reklamspam och så...) Adville (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.54 (CEST)

Transkribering på WP

Jag har i mitt arbete med att skapa/redigera sportartiklar alltid undvikit artiklar som innehåller namn på språk som ej använder latinska bokstäver. Min fråga är kort och gott; finns det någon samlingssida på WP där man kan få hjälp med transkribering? Om det inte gör det, finns det något intresse att skapa en samlingssida, t.ex. Wikipedia:Transkriberingshjälp, där personer som har större kunskaper i ämnet kan hjälpa till transkriberingar från ryska, serbiska, armeniska osv...? Jag hittar bara en sida som rör ämnet; Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Språk med andra alfabet och skriftsystem // MAURIZIO 12 september 2014 kl. 03.56 (CEST)

Jag brukar använda Ryska alfabetet#Ryska till svenska när jag skapar artiklar om ryska personer. På samma wikisida finns det även transkriberingar för ukrainska och vitryska. DIEXEL (diskussion) 12 september 2014 kl. 09.49 (CEST)

I löptext kan man även använda sig av mallen {{Transkriptionskoll}} om man är osäker. Artikeln kategoriseras då i Kategori:Artiklar med eventuella transkriptionsfel. --Vesihiisi (diskussion) 12 september 2014 kl. 10.08 (CEST)

Sedan finns mycket matnyttigt hos TT-språket.--Paracel63 (diskussion) 13 september 2014 kl. 02.11 (CEST)

Det är en bra idé att ha en samlingssida på SVWP för hjälp med och tips angående transkriberingar till och från andra språk. Jag stödjer Användare:Maurizio i detta. Mvh JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 18.29 (CEST)

Absolut, funkar kanske denna: Wikipedia:Översättningsfrågor.--LittleGun (diskussion) 13 september 2014 kl. 18.51 (CEST)

Sport/idrott

I mitt arbete att standardisera utseendet på artiklar om svenska orter har jag dykt på en mindre? fråga jag inte klarar ut reda ut själv. Nästan alla orter har ett avsnitt om sport/idrott i orten, och det är helt OK. Men bör rubriken vara Idrott eller Sport? Jag tycker mig märka Sport blir allt vanligare även om många i diskussioner förespråkar Idrott, är det en generationsfråga? inflytande från engelska (e-idrott verkar helt omöjligt som konstruktion i motsats till e-sport tex). Om vi är överens kan (väl?) sedan en bot skapa enhetlighet.--Yger (diskussion) 11 september 2014 kl. 09.46 (CEST)

Sport har en bredare definition eftersom det omfattar även grenar som motorsport, segling, hästsport osv. Vill man ta upp aktiviteter av denna sort i en ortsartikel borde det följaktligen ske under rubriken sport. --Vesihiisi (diskussion) 11 september 2014 kl. 10.03 (CEST)

NE: [6]. "Tidigare tenderade man att se en skillnad mellan idrott och sport. Den senare avsåg grenar där (ofta kostsamma) redskap hade stor betydelse och den mänskliga insatsen var av styrande natur, medan individens direkta, fysiska insatser betydde mer i idrotten". Jag tror att man även idag ofta ger sport en vidare betydelse. I min tankevärld handlar idrott oftast om någon sorts kroppsövningar, medan sport också innefattar olika typer av spelande (schack, e-sport, poker, frågesport etc). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 11 september 2014 kl. 12.39 (CEST)

Vill vi har exempelvis schackklubbar under sport/idrott eller under föreningsliv? Eller ska det vara samma rubrik för såväl fotbollsklubbar, schackklubbar och även exempelvis bokklubbar? Jag har ingen åsikt om vad som väljs men tänker att det kan vara värt att beakta vad som är tänkt att finnas under rubriken. - Averater (diskussion) 11 september 2014 kl. 13.32 (CEST)

Idrott handlar om fysiska aktiviteter, även sådana som saknar tävlingsmoment. Så på det viset är idrott en bredare definition, eftersom sport alltid inbegriper tävlingsmoment. Det kommer väl till syvende och sist ned till vad det är man vill säga med rubriken - ska den ta upp saker som hamnar under idrott, eller saker som hamnar under sport? Eller borde det vara Sport och idrott/Idrott och sport - för att vara på den säkra sidan och täcka upp det mesta? //Vätte (diskussion) 11 september 2014 kl. 16.19 (CEST)

På Svenskspråkiga Wikipedia är bland annat motorsportens utövare kategoriserade som idrottare. Det är nog tyvärr inget vi kan göra åt så länge inte "sportare" blir lika etablerat i svenskan. I dag är sportare mest synonymt med motionsidrottare. J 1982 (diskussion) 14 september 2014 kl. 23.23 (CEST)

Problem med redigeringsfiltret – som kan lösas

Hej! Det har uppstått ett problem med redigeringsfiltret, som dock går enkelt att lösa, men då måste vi komma överens om det.

Problemet är följande: Det finns en gräns satt för hur mycket programkod som filtret maximalt får köra vid varje redigering. Nyligen så nådde vi upp till den gränsen. Exakt hur mycket programkod som körs varierar för varje redigering beroende på t.ex. vem som redigerar (IP-nummer granskas noggrannare än inloggade), vad som redigeras (t.ex. en artikel eller en diskussion), vad redigeringen består i (t.ex. tillägg av text eller borttagning av text). För ett fåtal redigeringar nåddes som sagt gränsen, vilket innebär att filtret inte körde någon ytterligare programkod för de redigeringarna, vilket innebär att klotter kan slinka igenom.

En tillfällig lösning på detta är att ta bort delar av funktionaliteten i redigeringsfiltret (har redan gjorts) och stoppa (eller starkt begränsa) vidareutveckling av redigeringsfiltret. Detta är väldigt synd då vi är flera personer som har en mängd idéer om hur filtret kan förbättras för att bli ännu bättre på att fånga upp klotter/vandalism.

Nu till det trevliga i sammanhanget: Den gräns som vi nått upp till är inte en tidsgräns. Den handlar alltså inte om hur många millisekunder redigeringsfiltret får spendera på att undersöka en redigering. Den handlar i stället om hur mycket programkod som får köras. Värdet kallas "condition limit" och är satt till 1000. Jag är så gott som säker på att det värdet varit oförändrat under alla de 5,5 år som redigeringsfiltret funnits (sedan mars 2009). 5,5 år är en lång tid i datorbranschen. Det sker en väldigt snabb utveckling av t.ex. hårdvara (processorer, minnen m.m.). Rimligen är den Wikipedia-server som redigeringsfilterkoden körs på i dag minst dubbelt så snabb som den som användes för 5,5 år sedan. Kanske betydligt snabbare än så. Om den är dubbelt så snabb, så innebär det att man kan köra dubbelt så mycket programkod i dag jämfört med då på samma tid. Det innebär att vi bör kunna höja värdet 1000 till t.ex. 1500 utan några problem. Det skulle i så fall innebära att vi kan fortsätta att vidareutveckla och förbättra redigeringsfiltret.

Det som återstår nu är att innan vi ber de som har hand om sådant att få värdet 1000 höjt för svenskspråkiga Wikipedia, så måste vi nog undersöka om det råder samstämmighet kring detta. Så vad tycker ni? Ska vi begära att få värdet höjt? (Värdet heter mer exakt "$wgAbuseFilterConditionLimit".) Svensson1 (diskussion) 2 september 2014 kl. 22.04 (CEST)

Tegel, är detta något du kan fråga en systemadministratör om de är beredda att mixtra med på en wmf-wiki? -- Innocent bystander (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.30 (CEST)

Ja, jag ska se vad jag kan få fram när jag får lite tid över. Det är lite ont om tid för tillfället. Jag gjorde en snabb sökning i Bugzilla för att se om detta är gjort på någon annan wiki sen tidigare, men jag hittade ingenting. Kanske någon annan kan hitta något där som vi kan hänvisa till. -- Tegel _(disk) 4 september 2014 kl. 02.39 (CEST)

Det är i sista hand en fråga för systemadministratörerna, vad resurserna ska användas till. Engelskspråkiga Wikipedia har samma "condition limit", och där verkar någon promille av alla redigeringar leda till att gränsen nås (att döma av några stickprovskollar på en:Special:AbuseFilter). För min del tycker jag vi har flera filter som är ganska onödiga, antingen för att de ger väldigt få träffar eller för att de ger felträffar. Jag tycker det vore rimligare att börja i den änden och fråga oss vilka filter vi egentligen vill ha och har praktisk nytta av. /NH 4 september 2014 kl. 11.25 (CEST)

NH, vilka filter tycker du är onödiga? Nirmos (diskussion) 16 september 2014 kl. 18.35 (CEST)

Angående att vissa filter ger felträffar. Det är ju en viktig anledning till att höja gränsen. Då får man möjlighet att förbättra filtren så att de förhindrar/"sorterar bort" felträffarna, vilket kräver lite extra resurser/programkod. Svensson1 (diskussion) 4 september 2014 kl. 19.32 (CEST)

Flow

Som några av er som berukar engagera er på fler wikis så har ni nog sett ett nytt diskussionssystem som heter Flow som för närvarande håller på att lanseras för att ersätta det gamla systemet. Det är fortfarande i beta, så det är inte riktigt redo för "primetime" ännu, men det går att aktivera på specifika sidor, under förutsättning att projektet är okej med det, och att användarna av sidan är också ok.

Jag tycker att det skulle vara en bra idé om vi tillåter följande på svenskspråkiga Wikipedia, att:

• en användare skulle kunna begära aktiveringen av Flow på egen diskussionssida.
• vi aktiverar en allmän diskussionssida som Wikipedia:Flow där användare kan testa det.

På så sätt skulle en del frivilliga testare kunna hitta och hjälpa till att lösa problem som kan uppstå med Flow, inklusive de som kan vara specifika för svenskspråkiga Wikipedia, med minimal påverkan på användare som inte är villiga, eller ivriga att prova det ännu. Vad tycker ni om detta? -Josve05a (diskussion) 28 juli 2015 kl. 23.36 (CEST)

För er som inte sett eller testat Flow ännu så kan man göra det här. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.13 (CEST)

Josve05a, jag håller med. Jag bad utvecklarna slå på Flow på min diskussionssida här, men blev nekad. Svaret var att dem då bara aktiverade Flow på nya wikis eller nya sidor. Det var å andra sidan sex månader sedan, så det kanske är värt att fråga igen. Nirmos (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.23 (CEST)

Jag är i kontakt med den personen har titeln "community liaison", och hen bad mig att starta denna diskussionen för att nå konsensus att testa det även på sv.wp. Så fort det är gjort så kommer det att aktiveras på frivilliga diskussionssidor. Ni som vill kan redan nu skriva upp er på listan att ni är villiga att det testas på eran diskussionssida i väntan på att konsensus nås och det kan "slås på": mw:Flow/Request Flow on a page. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.38 (CEST)

Verkar vara en del ganska viktiga funktioner som inte är klara. Men att starta en testsida lokalt här låter ju bra --افيراتير (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.44 (CEST)

Vad är poängen med detta som det länge funnits så stora förhoppningar på? Min spontana önskan är snarast att kunna slippa ta det i bruk på min diskussionssida. Wikipedia utan kod är som kärlek utan kyssar, för att använda en känd bild. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 04.15 (CEST)

Poängen är bland annat att underlätta för nybörjare eftersom det visat sig att nybörjare deltar i diskussioner i allt lägre grad. Se här, särskilt första stycket under "Rationale": Flow på MediaWiki. Flow på MediaWiki.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 07.42 (CEST)

Det är väl bara bra om man väntar litet, lär känna hur det fungerar och blir varm i kläderna innan man börjar diskutera. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.22 (CEST)

Den text som LittleGun hänvisar till är i mina ögon ett skräckexempel i fråga om argumentation. Man målar upp ett problem som inte finns och sedan kan man med friskt mod bryta ned något välfungerande. Som komplement för den som önskar har jag ingenting emot det, men som ersättning till våra lättöverskådliga och värdefulla arkiv, nej, hemska tanke. Finns det inget sätt för oss att stoppa det här åtminstone? Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.30 (CEST)

Att du och jag inte upplever problemet är inte samma sak som att det inte finns.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.40 (CEST)

Jag tycker Flow är en styggelse, men eftersom det är möjligt att det underlättar för nybörjare (Flow är skapad för att likna många diskussionsforum, som nybörjare kanske använt tidigare), så har jag inget emot en begränsad testkörning. Jag har dock inte läst allt om det, så ställer några frågor som kanske svarats på någon sida någonstans:

1. Går det att byta från Flow till det nuvarande systemet (om så någonsin önskas), utan att gå mist om alla inlägg som skapades med Flow?
2. Finns det forskning om parallellkörningar med Flow och det nuvarande systemet som visar att nybörjare föredrar Flow (eller att Flow på något sätt medför önskvärda och mätbara förbättringar)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 29 juli 2015 kl. 08.49 (CEST)

Jag länkade fel ovan, det skulle varit hit: Flow på MediaWiki. I referenserna finns lite om användartester. Sorry!--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.00 (CEST)

Det kommer med all säkerhet testas nu på Wikidata. (En omröstning pågår på d:WD:PC.) Hur många ställen behöver man testa på? Det finns hela projekt avsedda för betatestning av MediaWikis programvara, och jag hoppas att svwiki inte är en av dem. -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.14 (CEST

Jag tycker det är bra att användarna på svenskspråkiga Wikipedia får möjlighet att testa på svenskpråkiga Wikipedia. Det handlar om att aktivera på en sida. Jag rör mig sällan utanför svWP och är inte bekväm att buggrapportera eller på andra sätt uttrycka åsikter om teknik på engelska.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.18 (CEST)

Och stället att rapportera buggar är phabricator:. Väldigt lite löses av att vi sitter här i en grupp och klagar över buggar för varandra. -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.25 (CEST)

Njae, det är inte min erfarenhet. Normalt brukar någon vara behjälplig att rapportera eller informera om att den redan är rapporterad. Det fungerar dessutom som en svenskspråkig hjälpsida/erfarenhetsåterföringssida.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.28 (CEST)

Någon brukar ha ganska fullt upp! Se tex tråden ovan! -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.35 (CEST)

Där har ju Klementin precis fått hjälp att meddela rätt och det är t.o.m. meddelat, så det fungerade ju?--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.38 (CEST)

Hela Wikipedia bygger på att vi hjälps åt och det fungerar trots (eller tack vare) att ingen användare har plikter.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.43 (CEST)

För egen del har jag alltid uppfattat diskussionen här som ovanligt överskådlig och smidig att följa, i motsats till vad som är fallet med andra samtalsfora på nätet. Att överge ett beprövat system för att pröva något som liknar de senare är ett vågspel som jag inte vill vara med om. Det handlar inte om eventuella buggar, det är feltänkt från början till slut. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.56 (CEST)

Jag är helt och hållet enig med Tostarpadius och Dieselmotorvagnar. De små fördelar som Flow medför överväger inte på långa vägar nackdelarna. Må det verkligen inte bli standard. Utopiantos (diskussion) 29 juli 2015 kl. 22.41 (CEST)

OK, det är en del av diskussionen. Jag är böjd att hålla med, det jag sett av Flow har varit svåröverskådligt. Men, som dinosaurie är jag van att ha fel. En fördel är att man kan bevaka ett avsnitt på tex bybrunnen.

Det här är något som finns och som testas med och som troligen kommer implementeras. Vi kan då ha en testsida på svenskspråkiga Wikipedia -också- för att testa, hjälpa, diskutera, erfarenhetsåterföra, begära hjälp om buggrapportering, få info om buggar, etc.

Eller så gräver vi ner huvudet i sanden eftersom vi tycker det är värdelöst, eller så tycker vi det räcker att det finns på andra sidor och att det är meningslöst att vår gemenskap för en diskussion som enligt min erfarenhet brukar föras vidare och bevakas av någon annan trots att denne är upptagen.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.05 (CEST)

Vi talar tydligen förbi varandra. Att någon bevakar testet har jag absolut ingenting emot. Däremot strider jag bestämt för vår självbestämmanderätt här på svwp. Vill vi inte ha det måste vi kunna säga nej. Jag har aldrig sett mig som en dinosaurie och jag är van att få rätt.-:) Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.10 (CEST)

Ja, frågan här var: Ska vi skapa en sida på svenskspråkiga Wikipedia där Flow är aktiverat och kan testas?

Jag tycker det.

Om det går att, eller om vi vill, stoppa Flow är en annan fråga.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.18 (CEST)

Om man, som jag, är aktiv på diverse andra forum på nätet som är baserade på BBoard, Invision osv så märker man att diskutera i wikikod är som att paddla en moped. Nej, inför snarast ett diskussionssystem som är gjort för att diskutera i. /ℇsquilo 29 juli 2015 kl. 11.34 (CEST)

Föregångaren LiquidThreads aktiverade vi på Wikisource. Utfallet var förödande för projektet. Sidor bytte spontant namnrymd, tillägget slutade fungera med jämna mellanrum och tillgången på support från utvecklarna var obefintlig. Tillägget saknar nu även officiellt stöd från utvecklarna och är pensionerad på de flesta sidor i Wikisource. Systemet var en mycket effektiv diskussionsdödare.

Flow har förhoppningsvis bättre stöd från utvecklarna och har därför bättre förutsättningar. Lärdomen från LT@Wikisource är nog att live-tester på testsidor och lågaktiva projekt inte bevisar att det fungerar i ett projekt med högre aktivitet. En testsida i WP-namnrymden och eventuellt några användardiskussioner kommer inte att ge något utbyte av värde. Ska vi testa på riktigt, så bör vi aktivera det på KAW och låta användare som Mörkerman och Dnm köra en robot som skriver "Jävla Neger" på slumpmässigt valda sidor. Först då kommer programmet att bli testat på riktigt och vi får veta om det klarar lite stress! -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 11.51 (CEST)

Hrmf.MÖRKERMAN 29 juli 2015 kl. 12.06 (CEST)

Visst, för stresstest är inte en sida på svWP det bästa. För att användare på svenskspråkiga Wikipedia ska få testa och tycka till däremot.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 12.32 (CEST)

Vi kan väl slänga upp en liten kort text på Wikipedia:Flow om vad det är och sen aktivera det på Wikipediadiskussion:Flow så får vi testa på diskutera det? (Den diskussionssidan kommer ändå inte vara till grund för om vi ska ha det på permanent nån gång i framtiden, den diskussionen lär vi väl ta här, men inte nu!) /Hangsna (diskussion) 29 juli 2015 kl. 12.45 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Låt mig omformulera mitt inlägg lite. Det här är inte en diskution om vi skall införa FLow eller inte (det kommer långt senare, och bestäms troligen av WMF och inte av oss, precis som med MediaViewer och VisaulEditor (hmmff!). Den här "diskussionen" är om vi skall tillåta att FLow testas på utvalda sidor, som andr projekt för närvarande också gör. VI behöver testa det innan det lanseras på riktigt, för om det lanseras, och det upptäcks massa sv.wp-relaterade buggar efteråt, då sitter vi i skiter basicly.VI behöver testa systemet på sidor för att se till att det fungerar. Det går att säga att det är en styggelse eller att du inte tycker om det, eller att det har problem, men att bara säga det, men inte komma med lösningar, eller låta användare testa det är oerhört ineffektivt. VI behöver testa och lösa probleminnan det bestäms åt oss. En testsida Wikipediadiskussion:Flow, och utvalda användardiskussioner låter utmärkt. Då kan de som vill testa det få testa det, och de som inte vill, blir inte (oerhört) drabbade! Tack. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 22.46 (CEST)

Om vi ska införa testsidor ska de göras skarpt så vi ser vad som händer. Gärna på sidor som mugglare använder, typ wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor. Att göra det på en tramsig projektsida har kanske sina fördelar, men det borde införas på sidor som många använder så vi får feedback från både erfarna och oerfarna. Finns det något som hindrar att det kopplas in på Bybrunnen på Commons (som har låg aktivitet och borde kunna arkiveras undan)? Nasko (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.07 (CEST)

För att kunnas aktiveras på c:COM:Bybrunnen (inte c:COM:Village Pump) måste det först godkännas av Commons-gemenskapen. Samma sak här, om vi ska aktiverade det på någon sida måste gemenskapen gå med på det, även fast alla inte kommer använda den sidan. Jag är för att aktivera det på sidor där nya användare kommer till, som nämnts ovan, som wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.16 (CEST)

Och jag är helt emot att testa det på en riktig sida. Den föreslagna projektdiskussionen verkar perfekt för ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.16 (CEST)

Jag är för att diskussionssidorna ska bli bättre. Det nya gränssnittet kommer att ge färre redigeringskonflikter och enklare hantering då det t.ex. går att sortera inläggen. Att Wikipedias diskussionssidor är ungefär lika smidiga att redigera som en BBS anno 1979 är trist. Flow ger ungefär samma funktionalitet som de flesta internetbaserade forumen fick på 1990-talet. Om vi jämför med Youtube och Flashback så är det enklare att göra inlägg där än på Wikipedia. Är man sedan Unixnörd som älskar Emacs kanske Wikipedia gamla diskussionsforum är något man uppskattar, men knappat den stora massan. Det är inte gemenskapen som bestämmer huruvida vi ska ha Flow eller inte. Det gör ägaren till servrarna - Wikimedia Foundation. Koppla gärna på Flow på ett par sidor (t.ex. wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor). Den franska diskussionssidan ser inte så dum ut, men har mindre avarter jag tycke borde förbättras. Gör vi inget skarpt test kan vi inte förbättra gränssnittet. Nasko (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.50 (CEST)

Så mycket för den självständigheten! Kan de tvinga på oss vad som helst utan att vi kan göra någonting? Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 01.26 (CEST)

Att köra KOM i Emacs är faktiskt mycket smidigare än att räkna kolon och hantera redigeringskonflikter. /ℇsquilo 30 juli 2015 kl. 19.32 (CEST)

Att räkna kolon tillhör själva nöjet med att redigera på Wikipedia, men konflikterna kan vara frustrerande. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 19.37 (CEST)

Hello, I'm Quiddity (long-time Wikipedian, and now also the community liaison that Josve05a mentioned earlier). Here are some answers to a few of the questions above:

• Re: Opt-in on user talkpages – the team is currently working on https://phabricator.wikimedia.org/T98270 a system to make this clear, easy, and reversible. When an editor opts-in, the existing usertalkpage will be archived (as usual). If an editor chooses to opt-out, the Flow board will be moved to a subpage (not converted or lost), and the previous wikitext page will be un-archived to its original location.
• Re: User research – The French Wikipedia has had success with their experiment of having 2 "Newcomer Helpdesks" (one using wikitext, one using Flow) – at the Flow page, the newcomers who had asked a question (and received an answer) were more likely to come back and say "Thanks!" or to ask a followup question. For more technical research, see mw:Flow/Moderated Testing, November, 2014: talk pages and Flow and mw:Flow/Community process workflow interviews (June 2015).
• Re: testing locally, instead of waiting until it is "done" – Being active participants in the testing and feedback process (helping to refine the details of high-priority/high-impact feature-requests) is the best way to influence how the software develops. Flow needs to be something that we all want to use, and it needs regular patient input (suggestions, pointers to important edge-cases, bug reports, etc) from highly active editors (and newcomers), in order to grow into that. What you get out of this is not mainly to make sure there are fewer bugs, but a chance to test it, see what you like and don't like, and come with suggestions while there are developers actively working on it.
• Re: testing it "for real" at a page used for Wikipedia tasks – Please do discuss where you might wish to try it, once the initial test page has passed your translation and critical bug review. The Catalan Wikipedia decided to convert all of their Village Pumps (ca:Viquipèdia:La taverna) and the French Wikipedia made a second fr:Wikipédia:Forum des nouveaux/Flow. You don't need to decide this now.
• Re: more information – You might be interested in File:User(s) Talk(ing) - Wikimania 2015.pdf, the slides from the Wikimania presentation, which focuses on the future plans.

Hope that helps. (And my apologies for writing in English) Quiddity (WMF) (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.50 (CEST)

Jag tycker att det låter som att det kan vara lika bra att vi börjar prova det här systemet. (Och vill gärna lufta lite åsikter när de dök upp i skallen: nuvarande system är transparent och flexibelt i informationshanteringen: man kan se koden och all formatering som är gjord precis så som den ser ut i källan, den går att kopiera och behandla hur man kan önskar på olika sätt, vid behov (vilket allmänt är en av Wikipedias tekniska styrkor). Systemet följer precis samma logik och regler som man lär sig när man redigerar. En nackdel är att det är svårt för nybörjare med indrag. En annan att vi nog har olika intuitioner för vilket indrag ett svar till ett specifikt tidigare inlägg ska ha, eller om man skriver ett svar generellt som inte har något att göra med ämnet i det senaste inlägget; flow lär väl kunna lösa det förstnämnda genom att det kanske finns en tydligare funktion för att svara på ett specifikt inlägg? Likaså problemet (i den mån det är särskilt viktigt) med indrag för nybörjare (vilket väl är något man oftast inte behöver lägga vikt vid egentligen.. i och för sig). Flows visning har mindre karaktär av "rå" text, vill jag t ex spara en tänkvärd bit av en diskussion ser det ut som att jag får med mig lite småkonstiga textsnuttar som ploppar fram vid mouse over, "talkcontribs" tror jag det blev på testsidan. Jag undrar också var källkoden hamnar, även våra diskussioner är väl fri information? Hur kommer man åt den? Så, med viss erfarenhet från andra forum (på senare tid ffa reddit, som jag får säga tycker har ett rätt bra system), så vet jag inte om vårat är jättedåligt, eller om flow ser ut att vara sådär strålande bra.) flinga 30 juli 2015 kl. 13.27 (CEST)

Jag är försiktigt positiv till Flow och skulle gärna, baserat på vad som verkar vara en minoritets skepticism/avståndstagande, göra det här i steg:

1. översätta alla systemmeddelanden för Flow
   •  Fixat ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 juli 2015 kl. 17.51 (CEST)
2. skapa en WP:Flow-sida, där information om hur det fungerar med länkar till buggrapportering (och hjälp för dem som mig och LittleGun som inte gärna buggrapporterar på Phabricator)
   • En början kring hur man rapporterar saker om Flow finns: Användare:Josve05a/Buggrapportetring/Flow. Josve05a (diskussion) 30 juli 2015 kl. 18.40 (CEST)
3. slå på Flow på Wikipediadiskussion:Flow för att få bort de första buggarna, säg under en veckas tid
4. utvärdera
5. slå på Flow på några parallellsidor till Anmäl ett fel och någon mer, enligt ovan, säg under en-två månaders tid
6. utvärdera
7. slå på Flow på fler sidor, successivt - om tester och utvärderingar tyder på att det är värt det

Parallellt med det här tycker jag att vi inte lägger fingrar emellan för de enskilda användare som kan tänkas vilja pröva Flow på sina diskussionssidor. Jag skulle gärna kunna tänka mig att göra det på något reservkonto (eftersom jag behöver hålla mitt konto så "normalt" som möjligt för föreläsningar och så).

Tankar, invändningar och bearbetningar är mycket välkomna.//Hannibal (diskussion) 30 juli 2015 kl. 15.29 (CEST)

Sammanfattning

Ett försök att sammanfatta vad vi har uppfattat som konsensus här:

• Vi kommer att slå på Flow på en testsida, rimligtvis Wikipediadiskussion:Flow.
• När funktionaliteten kommer kan enskilda användare begära att få sina användardiskussionssidor konverterade. Det kommer vara möjligt att gå tillbaka om man kommer fram till att man inte längre vill vara med och betatesta på sin egen diskussionssida.
• Det finns ett intresse för att använda Flow på sidor som Anmäl ett fel, men så få har tagit ställning till det att vi inte kan påstå att det finns konsensus för det. Efter att Flow har testats får gemenskapen specifikt ta upp frågan om och i så fall var man vill ha Flow på sidor som används av nybörjare, eller personer utan planer på att bidra till artiklarna.

Okej? /Johan (WMF) (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 10.18 (CEST)

 Gillar AlphaZeta (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 11.21 (CEST)

Verkar som en rimlig sammanfattning av konsensus.//Hannibal (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 11.46 (CEST)

Svarar lite i ordning.

• Flow kommer inte att kunna slås på på den sidan pga av en bugg som finns i MediaWIki-mjukvaran, så den kommer slås på på Wikipediadiskussion:Flow/Sandlåda (el. dyl.).
• Funktionen att slå på (och tillbaka) finns redan för programmerarna, så om man vill slå på det för sin diskussionssida, så fort Flow aktiverats på sv.wp. Se länk ovan hur man skriver upp sig.
•  Gillar

Josve05a (nope) 3 augusti 2015 kl. 13.40 (CEST)

Aktiverat

Flow är nu aktiverat på det här projektet. Nirmos (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 04.25 (CEST)

Och vad betyder det konkret? Tostarpadius (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 04.46 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Inte direkt. Det finns en "inställning" att aktivera det nu (på alla wikis) till följd av phab:T106562. Flow har inte slagits på (aktiverats) på någon sida ännu. Josve05a (nope) 4 augusti 2015 kl. 04.49 (CEST)

ETA: Flow kommer ev. slås på på en testsida inom tre timmar har jag fått nos om. Får se om detta stämmer. Kommer då först slås på Wikipediadiskussion:Flow/Sandlåda, och när mw-buggen har lösts även på Wikipediadiskussion:Flow. Josve05a (nope) 6 augusti 2015 kl. 23.58 (CEST)

Och nu är det live folk . Josve05a (nope) 7 augusti 2015 kl. 01.06 (CEST)

Jag beklagar innerligt. Utopiantos (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 01.43 (CEST)

Är det någon mer än jag som upplever att systemet "hakar upp sig", dvs det ibland kan ta en eller flera minuter till diskussionssidan är helt uppdaterad och går att arbeta med. Jag har Mozilla Firefox 39.0. --Larske (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 01.49 (CEST)

Kan du se något speciellt i webkonsolen? (Högerklicka > Tryck på något som troligen her Konsol, eller granska javascript-konsolen, el.dyl.) Finns det något "felmeddelande" när du försöker ladda det? Josve05a (nope) 7 augusti 2015 kl. 04.37 (CEST)

Aktivera på frivilliga användardiskussioner

Vad tycker ni om att vi aktiverar Flow på ett lågt antal frivilliga användardiskussioner? Jag skulle gärna vilja ha det på min anv.disk. Josve05a (nope) 15 augusti 2015 kl. 10.37 (CEST)

jag tycker fruktansvärt illa om flow, men har som vana att aldrig "bråka" om användargränssnitt, utan bara anpassa mig. Dock att några entusiaster lekt med verktyget är mycket långt från någon form av accept av det, alla som jag som inte begriper/gillar har inte deltagit. Jag tycker du kan införa det på din diskussionssida, med en ordentlig förklãring vad du gjort högst upp, men sedan att denna enda pilot kan få gå någon månad innan någon annan släpper på den.Yger (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 10.50 (CEST)

Vänta tycker jag. Den är för dåligt avlusad ännu. Det är bra att vi har en sida där den svenskspråkiga gemenskapen kan testa, men jag förstår inte mervärdet för gemenskapen eller Flow att ha det på fler sidor. Jag förstår mervärdet för dig men tycker det är för tidigt. Jag tror någon månad är för kort också.--LittleGun (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 08.29 (CEST)

Det som möjligen man kan behöva två sidor för att testa, är möjligheten att flytta en tråd från en disksida till en annan. Det är en funktion som finns i LiquidThreads, så det är säkert påtänkt här också. -- Innocent bystander 16 augusti 2015 kl. 08.32 (CEST)

OK, fast då en testsida och inte "skarpt".--LittleGun (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 08.36 (CEST)

@LittleGun, Yger: Om det är för många buggar så är det ett mycket bra skäl att vänta. Men att ange kalendertid hjälper inte, då det inte är säkert att buggar har fixats då. Skapa hellre en lista med buggar som måste fixas innan ytterligare aktivering ska ske här. Det hjälper utvecklarna att prioritera sitt arbete och gör också att vi kan komma överens på ett mätbart sätt när vi känner att funktionen är mogen nog att ta till nästa steg. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 augusti 2015 kl. 17.55 (CEST)

Jag vill ha det aktiverat på min diskussionssida vid nyår då årets sida har blivit arkiverad. /ℇsquilo 18 augusti 2015 kl. 08.47 (CEST)

På tal om arkivering, hur funkar det? Går det att göra manuellt och klarar botar av det? /Hangsna (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 08.50 (CEST)

Hangsna: En del av vitsen med Flow är att arkivering inte behövs. Flow använder sig av det som på engelska kallas "infinite scrolling", vilket är populärt bland sociala medier. När du har scrollat till slutet av sidan laddas nästa bunt. Du borde kunna se detta beteende på Wikipediadiskussion:Flow/Sandlåda. Nirmos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 13.10 (CEST)

Så Sökning och länkning fungerar då också oavsett om scrollning behövs eller inte? --افيراتير (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 13.13 (CEST)

Averater: Jag kanske missförstår dig, men det finns ingen anledning att länka till en specifik tråd på en sida (till exempel Wikipediadiskussion:Flow/Sandlåda) eftersom en tråd även är en egen sida. Du kan alltså till exempel länka till Ämne:Smiqafdr3xicigf8. Nirmos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 13.50 (CEST)

Inte du som missföstått utan jag. Verkar bra med länkningen. Men angående sökning bland trådar på en sida så fungerar det väl på något sätt? Sökningen i browsern fungerar ju bara om hela sidan laddats. --افيراتير (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST)

Averater: Webbläsarens "sök på den här sidan" (eller motsvarande) fungerar inte om sökfrasen ligger i ett inlägg som inte har laddats än. "Infinite scrolling" är inte alls okontroversiellt, och det här är en av de saker som regelbundet tas upp när man går igenom för- och nackdelar. Nirmos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 14.16 (CEST)

Tack! Men sådana här sökningar borde väl fungera? På gamla sidor fungerar de ju. --افيراتير (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 14.28 (CEST)

Averater: Där slutar tyvärr min kunskap, men Josve05a kanske vet. Jag vet inte heller om man kan förvänta sig resultatet i Wikipediadiskussion eller Ämne eller båda två. Nirmos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 15.29 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Spårad i Phabricator (?)
Task T109211 Open

@Averater, Nirmos: Ja, det är en bugg i MediaWiki-systemet, lite oklart varför dock. Däremot är det redan rapporterat, så någon har redan tagit not om detta och jobbar troligen på att lösa det så snart som möjligt. Josve05a (nope) 18 augusti 2015 kl. 17.57 (CEST)

Individen framträder för mycket

Yger, vad är det du inte gillar med Flow? Nirmos (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 06.28 (CEST)

Jag tycker individen framträder för mycket på bekostnad av ämnet som diskuteras.Yger (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 06.57 (CEST)

@Yger: Intressant synpunkt som du gärna får utveckla lite. Andra har reagerat på den nya principen för indentering och möjlighet att inkludera wikikod, bilder och och det är som oftast en viss inlärningströskel för att lära sig något nytt som man måste övervinna, men argumentet om att individen framträder för mycket har jag inte sett tidigare. Är det själva layouten, där användarnamnet på den som gjort ett diskussionsinlägg står med fetstil på en egen rad, före själva inlägget, som du tycker är för framträdande jämfört med hur det brukar se ut på "klassiska" diskussionssidor och som stjäl din uppmärksamhet från själva innehållet, eller är det något annat?--Larske (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 08.18‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Främst det, men också att den inbjuder till kortare trådar som sorteras i senaste uppdatering. Det är ingen större sak på en användardiskussionssida. Men hur blir det på svårare diskussioner, jag tänker tex på senaste svåra på KAW? Där försökte Protokollet "kidnappa" diskussionen med egna spår utanför huvudspåret. Och redan med dagens system var det väldigt svårt att få någon struktur som var läsbar för "nytillkomna". Med rubriken Protokollet sju gånger tror jag diskussionen skulle brutit samman, antingen genom att det blev för spretigt och/eller att såpass många "gett upp" efter att inte kunnat finna huvudspåret i alla sidospår (eller uppfattat det var Protokollets ärende, vilket det inte var¨).Yger (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 08.59 (CEST)

Larske, Yger: Här är CSS och JavaScript som löser de tre sakerna ovan:

1. Fetstilen i användarnamnet görs om till normal stil.
2. Användarnamnet börjar inte längre nödvändigtvis på ny rad.
3. Användarnamnet flyttas till slutet av inlägget.

Följande kan läggas in på Special:Min sida/common.css:

.flow-post .flow-author .mw-userlink {
	font-weight: inherit;
}

.flow-menu {
	top: -1.5em;
}

Följande kan läggas in på Special:Min sida/common.js:

$( function() {
	'use strict';
	$( document ).scroll( function() {
		$( '.flow-author' ).not( '.flow-flyttatnamn' ).each( function() {
			var elem = $( this ).next().children().last();
			if ( elem.css( 'display' ) === 'table' ) {
				$( this ).insertAfter( elem );
			} else {
				$( this ).appendTo( elem );
			}
			$( this ).addClass( 'flow-flyttatnamn' );
		} );
	} );
} );

Nirmos (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 20.29 (CEST)

Bra Nirmos, tackar för koden! Men det påverkar ju däremot bara hur jag läser diskussionen, de flesta ser den ju inte på det sättet. Om vi kommer fram till att vissa saker är för framträdande så bör vi väl slå på detta tillägg för alla, annars känns det lite märkligt med inställningar "för att ändra hur jag ser och uppfattar en diskussion". /Hangsna (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 21.52 (CEST)

Tack från mig också! Jag håller fullständigt med Yger i denna diskussion. Införs Flow fullt ut på diskussionssidor kommer jag att minska min aktivitet på Wikipedia. Detta är för mig den mest negativa förändringen på Wikipedia sedan jag började redigera här. Att andra deltagare använder Flow har jag inte alls lika mycket emot som att själv bli påtvingad att använda det mot min vilja. Vad jag vill är valfrihet, att kunna välja om jag vill ha Flow eller ha det som det ser ut idag. Utopiantos (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 22.04 (CEST)

Jag ser ingen möjlighet att vi kan ha båda system igång på samma sidor och samtidigt tro att vi diskuterar likadant ("på lika villkor"), det är helt enkelt inte möjligt. /Hangsna (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 22.14 (CEST)

@Hangsna: Vad menar du med "båda systemen igång på samma sidor"? Att man skulle köra samma sida med och utan Flow är väl väl ingen som har föreslagit.

Angående Nirmos stajlmodifieringar ovan: Att olika personer har lite olika "färg och form", även på samma sida, ser jag inte som något hinder för att de ska kunna diskutera. Synskadade kan behöva större och mer kontrastrik text, synskarpa personer vill kanske ha mer kompakt text. Om du inte tycker att man ska kunna välja stil (=slå på ett tillägg) individuellt, betyder det då också att du inte ser det som lämpligt att användare ska kunna delta i samma diskussion om inte alla i diskussionen använder exakt samma verktyg, dvs smartphone, surfplatta, laptop, eller stationär dator och med exakt samma skärmstorlek och webbläsare? En och samma diskussionssida kan ju se olika ut i dessa olika miljöer och de olikheterna är större än de olikheter man får med respektive utan stajlmodifieringarna ovan. För egen del tycker jag att det är egalt om användarnamnet står med fetstil på en egen rad eller ofetat på slutet av inläggets sista rad och jag bryr mig inte alls om hur du eller någon annan användare har valt, men eftersom det enligt ovan var den främsta anledningen till att Yger tycker fruktansvärt illa om Flow, så tycker jag att det var fint att Nirmos visade att det problemet inte var olösligt. --Larske (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 23.38 (CEST)

Larske: Nej, att köra två system parallellt går ju inte, det är ju inte som med VE/kod, jag ville bara förtydliga det omöjliga i detta. Angående det andra kring layout. Om vi kommer fram till att det lättare blir "obalans" (i brist på bra ord) i diskussioner med flow så hjälper det ju föga att jag "balanserar upp det" med hjälp av script. Självklart kan olika användare modifiera utseendet och det är ju fortfarande samma diskussion men om problemet finns så löser vi inte det med att jag ändrar lokalt hos mig. Då skulle jag hellre se en lösning (om vi kommer fram till att det är ett problem) där samma kod aktiveras för alla.

Utopiantos: När du gör inlägg som detta där du antingen redigerar hela sidan eller blankar bort "lilla pilen" så får det mig att vilja byta till Flow. Det är riktigt smidigt att kunna notifieras om ändringar i en tråd och inte bara på en 132 k långt sida där jag inte vet var inlägget görs. /Hangsna (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 05.49 (CEST)

Hangsna, jag hade ingen aning om att du ville att jag skulle behålla den lilla pilen i redigeringssammanfattningen. Jag brukar använda ctrl+F, så kommer jag direkt till den exakta kommentaren, och inte bara till underrubriken, men kanske är ditt sätt ändå det bästa. Om du någon gång på min diskussionssida hade frågat mig om jag skulle kunna behålla den så hade jag sagt: Absolut! Det har jag inget emot. Men nu vet jag. Utopiantos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 13.44 (CEST)

Finns det konsensus på svwiki för att införa Flow fullt ut? Det betvivlar jag. Vi på svwiki bör åtminstone kunna välja att enbart införa Flow på frivilliga användares diskussionssidor - och inte på Bybrunnen eller på vanliga artiklars diskussionssidor. Ni som inte vill se Flow, gör er röst hörd. Utopiantos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 00.13 (CEST)

Det är ingen som än vill införa flow fullt ut. Än så länge handlar det enbart om att testa på vissa sidor. --افيراتير (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 00.17 (CEST)

Har du frågat alla? Jag är medveten om att det behövs en rad tester innan Flow fullt ut kan bli aktuellt. Men att invänta resultaten från testerna är en dålig anledning att dröja med att göra sin röst hörd. Har man en stark åsikt i frågan så rekommenderar jag starkt att man redan nu säger vad man tycker. Annars riskerar det att bli för sent och på ett sätt man inte vill. Utopiantos (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 01.16 (CEST)

Det är ingen som argumenterat för att införa det fullt ut. Och den diskussionen hör inte heller hemma här. --افيراتير (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 08.12 (CEST)

Det är bra Nirmos har hittat en teknik för att mildra användarfokuset, tack för det. Jag är också glad diskussionen blivit lite vidare än när den bara försiggick i testsidan, jag tycker det behövdes mer diskussion innan att gå från test till implementation. I sakfrågan kommer jag trots Nirmos troligen att använda standardinställningarna, då jag bara vill avvika när det är ett måste (som att ta bort Visualeditor fliken som bara medförde felanvändning för mig). För införandet, där som jag nämnt jag kommer acceptera detta hur det nu blir, så bedömer jag införandet på användardiskussionssidor och "normala" artikeldiskussioner är mindre dramatiskt. På sidor med intensiv diskussion, som Bybrunnen, diskussionssidor för kontroversiella artiklar och KAW är jag osäker om Flow täcker de behoven väl, och skulle när det blir aktuellt införa på de sidorna (om 6-12 månader) vilja vi ordentligt såg igenom alternativ och behov av nya rekommendationer hur föra diskussioner etc.Yger (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 21.00 (CEST)

"Krav" (blockers)

Ok, för att göra en tidsplan som de flesta av oss tycker jag att vi skall, som andra användare nämt, nämne de problem vi "kräver" skall fixas innan Flow
(a) implementeras på frivilliga användares diskussionssidor;
(b) på nya användares diskussionssidor samt nya artikeldiskussioner automatiskt;
(c) alla användardiskussioner; (d) etc.
Så nämnde problemen vi tycker bör fixas innan det testas skarp. Att bara säga "vi bör avvakta och se, säger inte så mycket. Vi behöver tydliga riktlinjer, och sen kan vi omvärdera det. (Plus det gör det enklare för mig att pusha utvecklarna om vad som vi tycker är viktigt för våran gemenskap). Så vad tycker ni som testat Flow i några veckor nu är de viktigaste problemen som behöver fixas innan det kan "(a) implementeras på frivilliga användares diskussionssidor"? Josve05a (nope) 18 augusti 2015 kl. 22.53 (CEST)

Jag förstår hur du tänker men jag är lite i läget "vänta lite till och se". Hur är status på de buggar som rapporterats in, verkar det gå fort att fixa? Mitt resonemang är lite att om vi vet att saker löser sig fort och buggar rättas relativt snabbt så är steg (a) inte långt borta då det bara handlar om att utöka lite. Om vi däremot känner att det tar tid att rätta buggar så skulle jag hellre avvakta lite längre innan vi ens går igenom vad som måste funka. (Allt som är rapporterat som buggar ska väl lösas men tar nog olika lång tid.) /Hangsna (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 22.58 (CEST)

Självklart tar olika buggar olika lång tid. Det beror främst på vad som orsakar problemet, samt vilka som jobbar med "den delen" av alla program och verktyg. Om det är ett VE-problem med Flow så löser de ganska snabbt, då de har ett stort lag med utvecklare, är det ett problem med mobilsidan, så är det oftast ett problem med just "deras kod" och tar då längre tid då de har ett mindre lag och fler buggar som har rapporterats. De buggar som märks som "hög" eller "Fixa nu"-prioritet på Phabricator löses oftast ganska snabbt, men det är just det. Det finns många rapporterade saker, vissa är personliga åsikter och tillägg som önskas, och vissa är hemska buggar. Dessa kan gå olösta en längre tid om det inte prioriteras vilka som är viktigast att lösa eller kolla på just nu. Josve05a (nope) 18 augusti 2015 kl. 23.05 (CEST)

Tiden såklart! Det tar alldeles för lång tid för flow att reagera på och aktivera händelser efter knapptryckningar. För mig är det den viktigaste buggen och jag tycker den ska vara fixad innan a). Som med andra nymodigheter vet jag inte om annat är bugg, skit bakom tangenterna eller en feature.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 07.37 (CEST)

Sen skadar det inte om ämnestrådens namn även i redigeringsläge är någorlunda läsbar.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 07.56 (CEST)

För mig är det en STOR blocker att Flow främst bygger på VE. Ni kommer inte få mig att börja använda VE, varken i artiklar eller i diskussioner. Jag har haft möjlighet att testa Flow sedan maj, och jag har fortfarande inte blivit vän med att den innehåller VE. Där det dyker upp VE, där redigerar inte jag. Det låter kanske tjurskalligt, men jag är likadan i IRL. När mina uppdragsgivare skickar mej Worddokument att rapportera i, där kopierar jag deras innehåll i LaTeX och returnerar. -- Innocent bystander 19 augusti 2015 kl. 08.12 (CEST)

 Gillar Jag gör samma sak. Kalla mig också tjurskallig, den som vill.--Paracel63 (diskussion) 27 augusti 2015 kl. 02.24 (CEST)

OK, det minskar inte tjurskalligheten. Det gör däremot så att det inte bara låter tjurskalligare utan faktiskt är tjurskalligare. Sen sätter dun säkert en ära i det, iofs.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 17.00 (CEST)

Psis! :) Jag ser ingen poäng i att lära mig ett inferiört sätt att redigera. När jag skriver i Word får jag olika utseende på utskriften beroende på luftfuktighet och höjd över havet skrivaren befinner sig på. Med LaTeX och det traditionella sättet att redigera wikikod vet jag exakt vad jag kan förvänta mig att få ut. -- Innocent bystander 19 augusti 2015 kl. 17.17 (CEST)

Vi har ett skript som genererar en sorts karta med lite data i för rapporter. Skiten såg olika ut i Microsofts visare av grafikfiler, i Word, och i den PDF som var slutresultatet. (Jag vill kunna gå över till LaTeX, men det är troligen omöjligt om jag inte kan visa att det skulle spara pengar). WYSINWYG.

andejons (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 18.28 (CEST)

Är vi verkligen tvungna att svälja detta vid en senare tidpunkt? Invändningarna i samtalet ovan, inte minst de som Yger framför, är i mina ögon så fundamentala att de talar emot själva systemet. Det går knappast att reformera i den riktningen utan att förlora sin själ. Två kulturer krockar och vi vill ha kvar wikikulturen, inte bli ett socialt medium bland alla andra. Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2015 kl. 08.59 (CEST)

Problem med diskussionsklimat, redigeringskultur, bemötande m.m.

Ta gärna en titt på den här diskussionen. Vet inte hur ofta det antydda problemet tas upp eller hur stort det är, men oavsett omfattning är det viktigt att arbeta med detta kontinuerligt, särskilt eftersom det kanske drabbar oss ännu "utomstående", potentiella bidragsgivare hårdast och eventuellt är mer eller mindre osynligt för de som är vana vid och/eller bidrar till denna olyckliga tendens. Själv har jag känt av den stötvis i år och under fjolåret och avfärdar det ibland helt (tyvärr kanske tillsammans med mer motiverade, men överskuggade, synpunkter), men ofta har jag taggarna utåt och bemöter det med sarkasm – vilket är onödigt, men avviker inte nämnvärt från den lagda ribban. (Vill avslutande påpeka att det här alltså handlar om the big picture, och inte om hur välmotiverad specifik kritik/bemötande är i enskilda fall.) 83.249.154.121 9 september 2015 kl. 11.33 (CEST)

Jag har tittat. Det var gamla och milda exempel. Kom hellre igen med färska och mer konkreta exempel, som vi kan göra något åt. Otrevligheter mot nybörjare ska vi absolut gå emot, men inte tre år efter att de förekom. --Ettrig (diskussion) 9 september 2015 kl. 11.51 (CEST)

Att exemplen är fördelade över tid är tvärtom mycket relevant, eftersom det då alltså kan röra sig om en tendens, till skillnad från isolerade färska händelser. Det är som sagt inte fråga om (att "göra något åt") enskilda fall. Mildhetsgraden hos enskilda fall blir mindre och mindre relevant ju mer man zoomar ut. Det behöver inte alltid handla om direkta otrevligheter för att det ska vara ett problem. Det senaste uttalandet kommer dessutom från en person som säger sig ha relevant sakkunskap och erfarenhet, vilket inte ger vare sig inlägget eller personen självklar auktoritet, men det kan ses som en tydligare varningssignal i mängden. Om du inte känner att du har upplevt det jag/vi beskriver kan det bero på att ni registrerade användare inte är de som huvudsakligen drabbas. 83.249.154.121 9 september 2015 kl. 13.00 (CEST)

Jag hänger inte med i samtalet. Jag ser ett enda, synnerligen färskt exempel. Jag kan heller inte se att Riggwelter har gjort något anmärkningsvärt, annat än möjligen att vederbörande varit mer än vanligt artig och tillmötesgående. Det skall användaren ha en eloge för. Ip-numrets synpunkter förbigår jag däremot med tystnad. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2015 kl. 14.42 (CEST)

Jag förstår att man helst vill se enskilda, tydliga exempel och ta upp dem ett i taget, och det är säkert inte svårt för användarna att lista fler. Men det är inte de enskilda händelserna det handlar om här. Ensamma regndroppar gör ingen skada, men ett oupphörligt duggregn blir med tiden ganska jobbigt. Det vore väl inte för mycket begärt att man i alla fall kunde leka med tanken att det kanske ligger något i de allmänna utsagor som jag, 80.13.119.95, FBQ, 77.105.196.175, Βονγομαν, Mörkerman, Widar Nord och Schh gjort 2009-2015. Jag försöker inte säga "åtta personer inte kan ha fel", utan att en gammal observation eller generellt intryck som upprepats flera gånger under åren ända fram till i morse kanske kan tyda på att det är något som eventuellt inte fungerar optimalt. Man kan väl till att börja med låta fler komma till tals innan man kategoriskt avfärdar det hela. Sen förstår jag att det är knepigt att följa upp generella påståenden, i synnerhet om man inte känner igen dem. 83.249.154.121 9 september 2015 kl. 16.13 (CEST)

Visst finns problemet med otrevligt bemötande. Det beror på flera skäl som jag ser (och säkert några till). Dels olika syn på så kallad relevans. Dels på olika syn på vad som är relevant information i en artikel. Dels på olika syn på sanning/källkritik. Dels på att klottersanerare lätt blir pessimistiska inför nyas bidrag. Vad som jag tror är viktigt för att få till en förändring är att lyfta fram goda exempel där det fungerat väl. --افيراتير (diskussion) 9 september 2015 kl. 17.00 (CEST)

Kanske vi snarare bör kalla det "problem med kulturkrockar". I fall som detta är det mycket givande att direkt föreslå förberedande kontakter på annan nivå, vilket också Riggwelter gjorde. (Som Tostarpadius skriver tycker jag att Riggwelters svar var både artigt och tillmötesgående; och väl värt att ta efter.) Jag ser ingen orsak att förbigå IP-numrets svar (som efter blockeringen av adressen på Göteborgs universitet kom via en fransk proxy) med tystnad. Hen hänvisar till den informatör som avstängdes utan motivering, och fått en sida raderad med motiveringen "Oartikel: pladder utan substans och källor, se också artiklen Informatio"[SIC]. Det tar litet tid att inse att sådana motiveringar och bemötanden här anses helt normala, medan det anses förolämpande att tala om administratörer som raderar sådant med sådana motiveringar för Wikipedias okunniga grindvakter. (Det förra var alltså ett rätt kraftigt nedklankande på ett artikelförsök, det andra kritik av personer. Skillnaden är väsentlig, och rätt klar för oss som är "inne i systemet", men inte alltid för andra.)

Vi bör utarbeta bättre rutiner för att vända episoder av detta slag till något positivt. Direktkontakter utanför artikel- och användardiskussionssidor kan nog vara en väg framåt. Jörgen B (diskussion) 9 september 2015 kl. 21.00 (CEST)

Kanske kan Språkteknologi först skaffa rätt licens eller tillstånd för all text, och sedan fortsätta att föra över det till Wikipedia, för att inte riskera att blockeras för plagiat igen, förutsatt att blockeringen av MagnusA upphävs. Är det ens plagiat? Är texten skyddad av copyright? Utopiantos (diskussion) 9 september 2015 kl. 22.15 (CEST)

All text som läggs in här skall vara anpassad efter vårt sätt att skriva artiklar. Alltför mycket som läggs in av självutnämnda experter håller inte måttet därvidlag. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2015 kl. 23.35 (CEST)

Vi är (minst) två oregistrerade användare ("IP-nummer") som kommit med påpekanden det senaste dygnet. Jag som skapat det här diskussionen har ingen som helst koppling till det språkteknologirelaterade. Ville bara påminna om det, så att eventuell förvirring förhindras/skingras.

Om jag ska vara ärlig börjar det tära lite på mitt tålamod att man ständigt återkommer till hur harmlöst det ena eller andra fallet var. Nej, Riggwelter betedde sig inte illa – naturligtvis inte – och det har jag heller aldrig påstått. Hens förfarande var sådant att, när jag skapade stubben om Jón úr Vör, infogade hen omgående en försåtlighetsmall efter vesslan "anses", varefter hen skapade en diskussionssida och frågade vem det är som "anser". Jämför detta med att antingen uttryckligen be om referens (dvs, rakt på sak och inte lika... försåtligt) eller, som väl borde vara det intuitiva om nu vesslor ska rensas bort, själv stryka eller formulera om påståendet. Man kan se det som att hen ville "ge mig chansen" att förse sidan med referens, vilket väl är en god men lite naiv sak att ägna sig åt för varje anonymt skapad stubbe. I regel sitter väl stubbmakare knappast med giltiga källor i knät, och stubbar med minimal mängd information lär inte heller vara i särskilt akut behov av referenser. Riggwelters förfarande var inte fel eller elakt (avsikten är oväsentlig), men lämpar sig kanske bättre där det... tja, fyller en funktion.

Och nej, fortfarande väger detta enskilda fall inte särskilt tungt. Men föreställ er variationer enligt givna och ev. tillkommande exempel och multiplicera.. Att, som Jörgen B, se utomståendes okunnighet om hur kritik/bemötande tolkas internt som främsta förklaring är fullt möjligt (och säkert ganska bekvämt också). Men oavsett vilket tillför det egentligen ingenting, eftersom det är stor skillnad på att förklara och att ursäkta/motivera. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 00.10 (CEST)

Det finns många goda skäl till att ip-nummer inte behandlas på samma sätt som konton. Vi får dock inte glömma att många registrerade användare direkt stämplas som vandaler (enligt min mening så gott som alltid med rätta). Generellt anser jag att de flesta administratörer snarast är för vänliga än motsatsen. Rent trams behandlas som vore det seriösa artiklar eller tillägg till dylika. "Återkom när det finns källor" är en vanlig kommentar även beträffande sådant som aldrig kommer att kunna beläggas. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2015 kl. 00.18 (CEST)

@83.249 "I regel sitter väl stubbmakare knappast med giltiga källor i knät". Nej, och det är kanske ett av problemen här. Den svenska skolan har inte lärt oss jobba med källor på ett sätt som det här mediet kräver. -- Innocent bystander 10 september 2015 kl. 07.33 (CEST)

Helt säkert är det så, men är det verkligen rimligt att antyda att oregistrerade användare är illa skolade bara för att de inte vet att WP kräver källhänvisning genom en detaljerad notapparat krävs från första meningen? Att vi inte har lärt oss "att jobba med källor på ett sätt som det här mediet kräver" kan bero på att Wikipedia saknar motsvarighet någon annanstans. På WP råder helt klart drastiskt striktare normer för vilka påståenden som kräver källor jämfört med motsvarande informationsbanker. Till exempel, i Nationalencyklopedin anges inte källor för uppslag som bara består av en eller ett par okontroversiella påståenden. Inte heller inom akademin är kravet på källhänvisning särskilt mycket striktare. Om detta verkligen är ett krav på WP och dessutom den viktiga orsaken till problem i form av snorkighet och merarbete, borde man kanske överväga övertydlighet i samband med påbörjad redigering. Typ, inledningsvisa informativa popupfönster och/eller oklickbar Spara-knapp om referenser inte angetts. Men då heter det att man visst ska kunna "vara djärv", och så står man där i sin egengrävda grop och med Moment 22 i handen. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 11.54 (CEST)

Jag håller med om principen, men det kan knappast vara relevant i varenda fall, i synnerhet inte i mitt. Var gäller källor i mitt fall, se mitt svar till Innocent bystander ovan. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 11.54 (CEST)

Utan att ha satt mig in i de länkande exemplen vill jag tillägga att forskning som finns på ämnet pekar mot att vi (som internationell rörelse) har ett stort problem med bemötande. "Our results suggest that rejection of contributions, especially for desirable newcomers, has substantially affected the decline" som "The Rise and Decline of an Open Collaboration System" (Halfaker et al. 2013) konstaterar. Vi har inte tillräckligt mycket tålamod med nykomlingar och det stöter bort människor som försöker bidra positivt. Anekdotiskt känner jag nog fler svenskspråkiga som (med de bästa intentioner) har försökt bidra till Wikipedia men stötts bort än som faktiskt redigerar i dag. Vi rutinåterställer och eftersom vi rutinåterställer mest hela tiden tar vi oss för sällan tiden att vänligt – med tack för att de vill bidra – förklara vad som blev fel och vad man kan göra bättre. /Julle (disk.) 10 september 2015 kl. 12.06 (CEST)

Tack. Eftersom det enda som framgår från mina sida här är min kritik, skulle jag vilja flika in ett litet medgivande: Som "då och då"-redigerare borde jag ha lärt mig vad jag riskerar att möta här och därför besvara det taktfullare, trots ansamlad frustration. Oavsett vilken grund jag hade att reagera blir inget bättre av att ha taggarna utåt och bitas tillbaka för minsta lilla. Men jag gör det inte utan anledning. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 12.36 (CEST)

En redigering från en oinloggad blir ju mycket hårdare granskad i SÄ, så risken för en "brutal återställning" är då ganska mycket högre. Det har jag själv erfarit ganska mycket på enwp, där jag ett bra tag nu inte haft konto. Jag har ju hela tiden där haft en tom redigeringshistorik, och därför inte kunnat visa att jag kan läsa en svenskspråkig källa bättre än någon med 100 000 redigeringar som gör det genom Google translate.

Mitt mer eller mindre anonyma konto på Facebook blir också ganska brutalt hanterat när jag kommunicerar med företag och organisationer. En snabb koll i Eniro visar där att jag inte existerar under det namnet, varför mina inlägg stryks ur loggarna, när de blir för obekväma. -- Innocent bystander 10 september 2015 kl. 12.54 (CEST)

Som på alla områden där man är nybörjare så tycker jag att man ska ta sig tid att sätta sig in i vad det är man har hamnat i innan man sätter igång att göra vad det nu är man har föresatt sig att göra. Att läsa Wikipedia:Skriv en ny artikel (som finns i vänsterspalten) och alla stegen i Wikipedia:Introduktion (som är länkad därifrån) tycker jag är grundläggande krav. /ℇsquilo 10 september 2015 kl. 13.31 (CEST)

Händelsen som föranledde mitt första inlägg rör sig alltså om en författarstubbe som inte gör mycket mer än att informera svenskspråkiga personer om författarens existens, men behandlades som om den innehöll kontroversiella påståenden. Det går alltid att lista skäl för ett eller annat föreslaget eller erforderligt administrations- och redigeringsbeteende, som kan vara hur försvarligt/förståeligt som helst på ett principiellt plan. Men att gång på gång framhäva dem i obetydliga situationer ger ett ganska småaktigt intryck. (Det är med andra ord möjligt att det är ett symptom på problemet det försöker förklara...) 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 14.35 (CEST)

Ett annat sätt att sätta sig in i hur det fungerar (alltså istället för att läsa de dokument ℇsquilo hänvisar till, vilket jag efter sex år som registrerad och aktiv användare ännu inte gjort) är att börja bearbeta befintliga artiklar. Då lär man sig efterhand. Att man får vissa påpekanden i början måste man acceptera. Så är det på alla andra områden i livet också. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.32 (CEST)

Att man får dem, ja. Men det är vad man får och hur man får dem som diskuteras här. Det är väl inte bara upp till användarna själva att göra och tänka på ett visst sätt för att få ett hyggligt bemötande. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 17.19 (CEST)

@83.249 Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Vi tillåter i princip vemsomhelst att "administrera/moderera" här, det är inte begränsat till de som är valda. Den mängd användare som du vill nå, kommer aldrig att läsa inläggen i den här tråden. -- Innocent bystander 10 september 2015 kl. 18.28 (CEST)

De flesta av oss verkar dessutom anse att ip-numret fick ett hyggligt bemötande. Tostarpadius (diskussion) 11 september 2015 kl. 12.12 (CEST)

Jag är redan mycket väl medveten om din uppfattning, Tostarpadius. Det handlar, som jag flera gånger påpekat, inte om enskilda exempel. Jag kan inte ansvara för att du inte ser problemet som uppstår när man generaliserar ett visst beteende, som i det enskilda fallet tycks harmlöst. Eftersom du verkar värdesätta mängden medhåll kan jag lägga till att det även finns en hel del andra som observerar eller medger problemet. Och, Innocent bystander: Tack för din återkoppling. Då lägger vi till uppgivenhet under nonchalans i listan över förhållningssätt. 83.249.154.121 13 september 2015 kl. 13.19 (CEST)

Du har lyckats få oss att slösa många kilobits på ett icke-problem, istället för att ägna oss åt att redigera artiklar. Det är i sig ett problem. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2015 kl. 08.41 (CEST)

Jag skulle vilja be dig att försöka undvika dels att avfärda de användare som erkänner problemets existens och dels att antyda att användare är några man kan "lyckas få att slösa energi" på saker. Om man, som det medvetet agerande subjekt man i själva verket är, inte ser eller av annan anledning inte kan eller vill engagera sig i frågan, då bryr man sig ju inte om att slösa energi på att göra inlägg i diskussionen... inte sant? 83.249.154.121 14 september 2015 kl. 12.36 (CEST)

Jag skulle vilja be dig att försöka undvika att påstå att problemet existerar. Jag hoppas att detta blir mitt sista ord i detta helt överflödiga samtal. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2015 kl. 17.15 (CEST)

Jag har aldrig bett dig att delta. 83.249.154.121 15 september 2015 kl. 10.15 (CEST)

På vilket sätt bidrar ett sådant inlägg till ett gott samarbetsklimat? Tostarpadius (diskussion) 16 september 2015 kl. 10.40 (CEST)

Jag kunde fråga dig samma sak – om samarbetsklimat över huvud taget hade varit ämnet för diskussionen, som för övrigt verkar ha avstannat. Om du tycker den är onödig förstår jag inte varför du gång på gång sätter fyr på den. Tagga ner lite. Om du inte sansar dig kan du komma att bli blockerad. 83.249.154.121 18 september 2015 kl. 10.50 (CEST)

Jag har inte gjort några övertramp i detta samtal och risken för blockering är obefintlig. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2015 kl. 12.20 (CEST)

Nä-hä, men om det av erfarenhet framkommit goda skäl att inte behandla oregistrerade användare på samma sätt som konton, förmodade jag att det – enligt samma princip om ett generellt bemötande baserat på tidigare erfarenheter – fanns minst lika goda skäl att åberopa enskilda användares specifika historik. Men då vet jag hur det ligger till. 83.249.154.121 21 september 2015 kl. 12.13 (CEST)

När det gäller frågor om återkoppling från användare som anser sig dåligt bemötta finns det två olika vinklingar. Det specifika fallet där upplevelsen av den missnöjde alltid är korrekt. I detta fall har detta kommenterats redan och verkar inte var mer att få ut av den incidenten. Den generella frågan om hur nya bemöts är den andra vinklingen. Här är inte ett unikt bemötande så mycket hjälp, utan det behövs en gemensam utgångspunkt hur verkligheten ser ut. Själv ser jag i princip alla ny och hur de bemöts och gjort det sedan flera år. Jag vet då att det blev en kraftig förbättring för något år sedan, då vi 1. Bestämde att skäl till åtgärder skall återkopplas, 2. Den nya tackfunktionen, 3. Flyttafunktionen där "konstiga" men kanske lovande alster kan läggas. Förbättringen kan också följas objektivt genom att läsa av tackloggarna och hur kommentarer på diskussionssidor ser ut. Att det skett förbättringar gör att det ändå finns potential bli än bättre i bemötande. Men när man missförstått vad Wikipedia är (en encyklopedi där ingen äger en artikel) och där man inte respekterar kravet på neutralitet (intressekonflikter och reklamliknande alster) är det inte primärt bemötandet i sig som medför irritation hos bidragsgivaren. Yger (diskussion) 20 september 2015 kl. 13.05 (CEST)

Att markera tydligt mot jäv och hävdat ägarskap är inte heller ett exempel på dåligt bemötande. 83.249.154.121 21 september 2015 kl. 12.13 (CEST)

Nej, men att ta upp tid och energi med en tråd om ett icke-problem kan om något vara blockeringsgrundande som exempel på trolleri. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2015 kl. 16.29 (CEST)

Du och alla andra användare väljer själva vad de vill lägga sin tid och energi på. 83.249.154.121 22 september 2015 kl. 14.35 (CEST)

Givetvis är det så. Oberättigade angrepp mot gemenskapen måste dock slås tillbaka med full kraft. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2015 kl. 14.53 (CEST)

Jag vet inte om det är rätt metod. Det du har uppnått är en fortsatt aktiv tråd. Om du ser dig omkring märker du dessutom att inte alla håller med dig. 83.249.154.121 22 september 2015 kl. 16.33 (CEST)

Vi är kanske inte helt eniga om vad för slags nya bidrag vi vill ha.

Det finns flera sidor av det här problemet. Ett problem är att ovana användare inte vet vilka önskemål om layout och krav på frilicenciering och källor vi har och ställer. Ett annat kanske är att vi som är inne i systemet drar åt litet olika håll.

Några av oss har försökt sprida både wikipediakunskap till nya grupper och kunskap som finns där ute till wikipedia genom att på olika sätt uppmuntra till skapande av nya artiklar och inläggning av material utifrån. Andra verkar ibland att se det som att wikipedia förfuskas, om det kommer in sjok med uppgifter från vissa fackanknutna håll. När alltså vissa personer håller kurser, där som en del av kursfordringarna personer skall skapa (kvalitativt acceptabla) artiklar på wikipedia, händer det att sådana artiklar raderas av andra användare med hänvisning till att wikipedia inte är en plats för att redovisa kursresultat. När vissa användare kopierar (CClicentierat wm-kompatibelt) material från en juridiskt inriktad plattform till wikipedia, händer det att andra klagar över själva förfarandet (som ju bland annat kan leda till att några användare kan verka ha skapat väldigt många artiklar på kort tid, vilket kanske kan uppfattas som "illojal konkurrens" från dem som skriver sina artiklar från grunden).

I det här sista fallet, där ett IP vid GU (Göteborgs universitet) blockerats efter att ha lagt upp material hämtade från en GU-baserad "forskarskola", som till hör myndigheternas satsningar på "spetsforskning", raderade MagnusA av blandade skäl. Ett handlade om "plagiat"; men en motivering var också att "Wikipedia inte är ett webbhotell".

Ett webbhotell är såvitt jag förstår en plats där man lagrar mer eller mindre privat material, på villkor liknande dem som gäller om man lagrar dem på egna servrar. Om verkligen ledningen för den här "forskarskolan" tror att material som läggs upp på wikipedia förblir deras privata, så att de själva kan kontrollera vilka som eventuellt får ta del av det, så måste vi naturligtvis ta dem ur den villfarelsen. Jag har emellertid svårt att tro att de verkligen skulle se wikipedia som ett webbhotell.

Jag misstänker att det snarast handlar om något annat, eller rättare sagt om två andra saker: Dels om vilken sorts material vi vill få in på wikipedia, och dels om på vilket sätt detta material presenteras. Den första saken behöver vi kanske diskutera först.

Jag är av den åsikten att det i sig är utmärkt om professionellt kunniga personer bidrar med material från sitt kompetensområde - förutsatt att licenserna tillåter det, och att materialet i sig är encyklopediskt intressant, ovinklat, och möjligt att wikianpassa. Wikianpassningen bör vi kunna uppmuntra sådana personer att lära sig att göra själva, i så hög grad som möjligt. I den mån detta åstadkommer substantiella utvidgningar på i alla andra avseenden acceptabla sätt, så störs jag inte alls över att man använder "genvägar", som att importera faktauppgifter eller t. o. m. (CC- eller gnulicentierade) texter och bilder en masse från andra siter.

Det här är en av orsakerna att jag förespråkade det som blev lsjbots program för att lägga in alla arter. Jag vet att det förekom en del invändningar, inte bara mot en befarad dålig kvalitet, utan mit själva förfarandet. Innan vi passerade förra miljonstrecket artiklar vill jag minnas att någon t. o. m. föreslog att lsjbot skulle slås av ett tag, så att en "riktig" artikel skulle få bli äran att bli den miljonte. (Just det förslaget har dock inte återkommit.)

Alltså: Om exempelvis en akademisk institution konstaterar att dess ämne är underrepresenterat på sv-wp och beslutar att uppdra åt någon att lägga in revant material, så är detta EMÅ inte bara lovligt utan också beräömvärt - förutsatt att de vet vad detta innebör, så att de med öppna ögon CClicentierar materialet korrekt, att inga andra upphovsrättsliga hinder föreligger, att materialet är vettigt källbelagt och ovinklat (vilket inbegriper att de ej försöker göra reklam för den egna institutionen) och tillräckligt encyklopediskt intressant, och gärna också att layout och länkning wikianpassas - om inte nödvändigtvis i första försöket, så i alla fall när större mängder material kommer in från samma källa.

Är någon däremot?

På samma sätt tycker jag att det är utmärkt när kursdeltagare o. d. uppmanas att skapa relevanta wp-artiklar. Själva det faktum att de tillkommit så kan aldrig vara ett skäl för negativ särbehandling. Däremot kan vi fortfarande ställa de vanliga kraven på relevans, upphovsrättigheter och så vidare; möjligen med litet lägre krav än vanligt, i den mån personerna både redovisar bakgrunden i kursen i fråga, och kursledaren är känd. Det kan i några fall då vara möjligt att kontakta kursledaren och starkt rekommendera skärpning på vissa punkter, och vänta litet med radering tills man ser om detta åstadkommits. (Detta gäller själfallet inte upphovsrättsöverträdelser, som ju måste åtgärdas så kvickt som möjligt; men mycket i fråga om substubbkaraktär, layout, källbeläggning och länkning.)

På liknande sätt som en kursledare kan vara känd, kanske vi skulle kunna ha ett system av erfarna "kontaktpersoner" eller "faddrar" när exempelvis en institution vill engagera sig för sitt område. Klagomål och förslag till förbättringar borde då delges även "faddern" (som förväntas upprätthålla en nära kontakt med institutionen i fråga).

Först av allt behöver vi dock alltså ha en hjälplig samsyn vad gäller det önskvärda i att utvidga wp även på detta sätt. Jörgen B (diskussion) 10 september 2015 kl. 14.45 (CEST)

På punkten om plagiat tycker jag man som default kan vara betydligt snällare än vad som ofta är fallet idag. Om den som lägger upp materialet representerar en myndighet så är det antagligen fritt pga URL 9. Om det är en privatperson eller en representant för ett företag så är det knappast ett upphovsrättsligt problem att de lägger upp eget material här, även om det är licensierat med NC eller ND på annat ställe. Det kan däremot vara i strid mot våra regler för att hålla marginal till upphovsrätten. Detta gör att det finns betydande utrymme för ett mer resonerade angreppssätt. Problemet med mycket av det material som hämtas från andra källor är inte upphovsrätten utan att det strider mot fluff-, IK-, pov- eller andra av våra regler. Även om materialet vore värdefullt behövs det ofta en större omskrivning. Men, det är något man kan resonera om. Edaen (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.17 (CEST)

Det stora problemet med materialet är oftast inte upphovsrätten som sådan utan att texten inte är utformad som en artikel i ett uppslagsverk. Jag menar att vi aldrig får ge avkall på den punkten. Vi behöver inte följa exakt samma mall, men vissa grundläggande drag bör vara gemensamma. Det globala perspektivet är också viktigt i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.27 (CEST)

Det håller jag helt med om, men upphovsrättsargument används nog som ett bekvämt sätt att komma till rätta med pov. Det är samtidigt olyckligt att slå någon i huvudet med lagboken när det egentligen handlar om stil. Edaen (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.33 (CEST)

Vi skall inte ge avkall på att vi är ett uppslagsverk. Men det finns ett värde i att minnas att det kanske inte behöver vara perfekt från första början – den princip som har tillåtit Wikipedia att bli vad det är – och att det är en konst att skriva uppslagsverksartiklar och att vi kan bygga vidare på sämre bidrag istället för att omedelbart förkasta dem. Man blev mycket mindre hårt granskad när jag började redigera här 2004 jämfört med nu. Jag misstänker att det är en bidragande anledning till att jag har fortsatt bidra i mer än tio år. Min främsta poäng är att vi bygger uppslagsverk, men för att kunna bygga ett uppslagsverk så måste vi också bygga och vårda en skribentskara. Det är fullt möjligt att ett bidrag egentligen inte bidrog med så mycket här och nu, men ett positivt och uppmuntrande bemötande är en investering i framtida, bättre, bidrag.

(Det här undantar uppenbart klotter och vandalism. Återställer, mallvarna, blockera, glöm bort är en fullt rimlig strategi för den som inte känner att de har tid att lägga timtal på att försöka omvända troll och vandaler. Men i tveksamma fall är Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter en policy av en anledning.) /Julle (disk.) 10 september 2015 kl. 16.38 (CEST)

Visst bör vi bemöta alla seriösa bidragsgivare vänligt och med tålamod, men mitt intryck är att vissa ip-nummer är extremt känsliga för minsta vägledning och ser det som att man inte är välkommen. Det är bättre att man direkt får reda på vad som inte passar in än att man tillåts redigera under lång tid innan någon tar bladet från munnen. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.44 (CEST)

Jag har för ögonblicket inte tid att läsa denna nya gren av diskussionen (men den verkar lovande). Dock skulle jag vilja uppmana till att fokus riktas inåt organisationen och stannar där. Problematiskt beteende hos somliga oregistrerade och nya användare är vi alla medvetna om, eftersom de har listats eller hänvisats till flera gånger nu, utan minsta ansats till den ytligaste spekulation i fråga om bakgrunden till sådant beteenden. Vissa nya/oreggade är kanske omotiverat stingsliga, men ibland kan det som uppfattas som "extrem överkänslighet för minsta vägledning" bero på ansamlad frustration, som sagt. "Nu börjas det igen!" som jag tänkte när man valde att försåtlighetsmalla stubben ställa en personligt riktad, konfrontativ fråga, som bara indirekt bad om referens, på en för ändamålet nyskapad diskussionssida. Detta istället för att lägga de 2,5 sekunder det hade tagit att utföra en avförsåtliggörande ändring i artikeln och kort motivera det under "Sammanfatta ändringen". (Man kan undra vem som egentligen behöver undervisas i hur Wikipedia fungerar.) Ja, det är en småsak i sig, men det är som sagt en del av något större. 83.249.154.121 10 september 2015 kl. 17.12 (CEST)

@Tostarpadius: Vi bör nog vara litet noggrannare här. Vi vill inte ha material som är POV, encyklopediskt uppenbart ointressant (som garageband); och vi måste ta bort sådan som bryter mot upphovsrätten eller innehåller vissa typer av information om levande personer. Vidare kan vi ta bort icke källbelagt material; men då finns det ofta större skäl att först begära källor. Jag tror att vi i stort sett är tämligen eniga om detta.

När du däremot skriver

"Det stora problemet med materialet är oftast inte upphovsrätten som sådan utan att texten inte är utformad som en artikel i ett uppslagsverk. Jag menar att vi aldrig får ge avkall på den punkten."

så är jag inte alls enig med dig - om du med det menar att vi alltid skall radera sådant som visserligen kan vara innehållsmässigt intressant och relevant, men har en dålig layout. Förstahandsalternativet bör i sådana lägen vara att wikifiera materialet; andrahandsalternativet att malla det med ett önskemål om wikifiering. Det är slutresultatet vi vill skall uppfylla vissa kriterier, inte nödvändigtvis det som först läggs in. EMÅ kan och bör vi självklart när det gäller sakligt sett värdefulla bidrag tacka och ta emot men redigera snarare än radera och blockera, om det enda problemet är att de inte (layoutmässigt och rent språkligt) är utformade som artiklar i uppslagsverk. Däför vore det bra om du klargjorde tydligare vad du menar med "inte utformad som en artikel i ett uppslagsverk".

Åter till grundfrågan: Är vi intresserade eller inte av att få stora sjok information från seriösa källor "till skänks", om informationen är av det slaget att vi skulle se det som positiva bidrag att vana wikipedianer skreve in dem bit för bit? Finns det alltså någon invändning mot att exempelvis ta över material från andra ställen på det vis wpse gjorde från susning.nu i tidernas begynnelse - förutsatt att upphovsrätt, povaspekter o. s. v. tillgodoses? Finns det principiella invändningar mot att användare tillkommer som en del av kursexamination? Finns det principiella invändningar mot att vi samarbetar med t. ex. museer eller universitetsinstitutioner om materialutvidgning?

Om vi kan nå en samsyn om att allt detta är principiellt acceptabelt, så kan vi börja diskutera hur vi i sådana lägen på bästa sätt kan hjälpa "informationsdonatorerna" att bidra med så wikifierat material, att städinsatsen från "vana arbetare" blir minimal. Jörgen B (diskussion) 10 september 2015 kl. 19.18 (CEST)

Det skulle kanske behövas något ställe där sådant lades in. Det passar inte i huvudnamnrymnden. Edaen (diskussion) 10 september 2015 kl. 19.54 (CEST)

Och det skulle behövas personer som utser sig till någon att gå igenom det materialet. Visst, vi kan malla med kb/wiki/fluff och allt möjligt men om ingen gör något åt det så tycker i alla fall inte jag att vi ska sitta där och "ja va bra att någon ville pressa in den infon i uppslagsverket". Då ser jag hellre att det flyttas bort till undersida (som Yger med andra förtjänstfullt gör) eller att det faktiskt tas bort. Ett ogörande med en redigeringskommentar som berättar vad problemet bör göra att den som skrivit det gör något åt det, om inte så slipper vi ju problemet. Att malla kan göra att någon gör något åt det men det är inte så säkert och under tiden så kvarstår problemet. Jag skulle gärna se ett system där man kan malla, få någon form av notifiering efter ett par dygn att inget har hänt och då plocka bort det. /Hangsna (diskussion) 10 september 2015 kl. 20.06 (CEST)

Vi är inte intresserade av att få stora sjok information till skänks, om det medför att vi får artiklar som inte är encyklopediskt utformade. Ofta svarar personer som lagt in material och får påpekanden om att det är kopierat från andra webbplatser: "Det är jag själv som skrivit det". Upphovsrättsfrågan går säkert att lösa i sådana fall, men det gör oftast inte texterna mer lämpade för vår huvudnamnrymd. Övertagandet från susning har med tiden blivit närmast en belastning. Där fanns inga krav på redovisning av källor. Egen forskning var tillåten, ja närmast uppmuntrad, om jag förstått saken rätt. Jag var själv aldrig aktiv i projektet, men min bror har berättar hur det gick till att skriva där, så jag har en viss inblick i den världen. Att bearbeta färdiga texter av annan karaktär till goda uppslag här kräver oftast större arbetsinsatser än att börja från grunden. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2015 kl. 20.03 (CEST)

(avindenterar) Givetvis är vi intresserade av sjok information från seriösa källor även om det råkar bryta mot vissa av de normer vi nu råkar ha. Jag förstår nog inte frågan, på vad sätt skulle det vara negativt med mer artiklar utifrån seriösa källor när de vi har redan skrivs på olika sätt (med ibland tveksamma källor och ibland utan noter) och på vad sätt är nya seriösa bidragsgivare negativt alls? --افيراتير (diskussion) 10 september 2015 kl. 20.53 (CEST)

Fast egentligen är det väl bara informationen vi är intresserade av? Texterna kan lika gärna ligga någon annan stans. Edaen (diskussion) 10 september 2015 kl. 21.01 (CEST)

På samma sätt som texten i alla andra artiklar är här bör väl också de texterna vara det. Vad skiljer vissa sämre wikifierade texter från andra? --افيراتير (diskussion) 10 september 2015 kl. 21.31 (CEST)

För vissa stora sjok med text är Wikisource en lämplig plats. Det vore knappast lämpligt att lägga in src:Uppslagsbok för alla här ens om den vore modern. Edaen (diskussion) 10 september 2015 kl. 21.40 (CEST)

Om det är textsjok som inte ska ändras så visst, då passar Wikisource utmärkt. Men det är det ju inte tal om här. Här är det artiklar eller potentiella artiklar det är tal om. --افيراتير (diskussion) 10 september 2015 kl. 21.44 (CEST)

För Wikisource krävs att materialet är publicerat, fritt och väl källbelagt. Det betyder i praktiken att sådant material sällan kan flyttas härifrån, då det nästan aldrig uppfyller alla kriterier. -- Innocent bystander 11 september 2015 kl. 08.46 (CEST)

Jag tycker att vi inte får glömma bort att Wikipedia och vi som användare faktiskt alla har ändrats med tiden. Vi var mycket mer förlåtande i Wikipedias barndom, vilket bidrog till Wikipedias rykte som opålitligt och slarvigt. Under åren som gått har vi arbetat hårt med att växa organiskt, samtidigt som vi arbetat minst lika hårt med att framstå som seriösa, inte minst genom de ökande kraven på källor och källors kvalitet. Vi har pågående kvalitetsprojekt, projekt kring olika ämnesområden, redigeringsstugor, Wikimedia Sverige, ja, många olika fantastiska initiativ som alla har bidragit till, och kommer att fortsätta bidra till, att Wikipedias innehåll och kvalitet bara kan bli ännu bättre. Den andra sidan av myntet är givetvis att vi blir mer kvalitetsmedvetna och måna om innehållet; kort sagt att våra krav ökar med ju duktigare vi blir. Följden blir givetvis att det blir svårare för nybörjare att ta sig in, men den som verkligen ger sig den på att stanna och skriva gör också det. Kanske borde frågan inte vara "vilka nya bidrag vill vi ha?" utan "vilka nya bidragsgivare vill vi ha?". IP-t som haft synpunkter på min mallning och diskussionsstart enligt ovan får gärna ha de synpunkterna, men kom ihåg att det är så vi alltid har arbetat och kommer att fortsätta arbeta, nämligen genom mallning och diskussion på den aktuella diskussionssidan. Jag tror inte att någon vill göra avkall på det arbetssättet. Eller? Riggwelter (diskussion) 11 september 2015 kl. 18.01 (CEST)

Det ligger en hel del i det Riggwelter skriver om våra ökade krav på oss själva, som förklaring på varför det har blivit svårare för nykomlingar att komma in. Jag tycker dock inte att detta helt är en giltig ursäkt för de ökande svårigheterna. Är tröskeln högre numera, så bör vi ändra informationen till nytillkommande, och försöka hitta nya vägar för att få in nya skribenter - om vi inte anser att det egentligen inte behövs. Kanske vi borde diskutera även "vilka nya bidragsgivare vi vill ha"; men frågorna hänger rätt nära ihop.

För att hårdra det litet, tycker jag mig se tre huvudorsaker att avvisa nya wp-redaktörer:

1. Nykomlingen visar ett ointresse för att bidragen skall vara seriösa, välgrundade, rimligt objektiva och intressanta. Detta inbegriper bl. a. rena vandaler, personer som skriver om sitt garageband, och alltför ofta även "kommunikatörer" vid företrag eller organisationer.
2. Nykomlingen visar sig inte ha särskilt god kunskap om hur vi vill att våra artiklar skall se ut och länkas, och om vårt arbetssätt i övrigt. Hen kan då uppfattas som mer en belastning än ett tillskott - vilket nog nästan alltid torde stämma, på kort sikt.
3. Nykomlingen visar sig tvärtom ha rätt god kunskap om hur vi vill att våra artiklar skall se ut och länkas, och om vårt arbetssätt i övrigt. Hen skulle då kunna vara en marionett för någon bannad användare. Blotta misstanken tycks ibland uppfattas som tillräckligt för att tacka nej till bidrag från vederbörande.

Nu var detta som sagt var litet hårddraget. Det förekommer fortfarande att nya användare lyckas komma in i gemenskapen utan att först ha blivit blockerade, tror jag; men det verkar svårare nu än tidigare. (Själv hade jag förberett mig genom att lära mig om historiksidor och sidor för hantering av konflikter,och läsa stora mängder av dessa, i någon månad innan jag registrerade ett användarkonto på enwiki, och någon månad senare här; och hade redan bei förväg bestämt mig för vilken slags aktiviteter (som redigeringskrig) som jag absolut inte ville bli inblandad i. Detta gjorde att jag rätt omedelbart kunde komma med åsikter även om debattstil och funktionärsval. Med dagens inställning hade jag löpt stor risk att klassas som någon sorts marionett av endast detta skäl, tror jag.) .Min känsla är att idag alltför många presumtiva seriösa bidragsgivare avskräcks från att bidra, och min åsikt är att detta på sikt är ett allvarligt problem för sv-wp. Jörgen B (diskussion) 13 september 2015 kl. 01.28 (CEST)

AvinenterarJag försöker att återgå till frågan om vilka slags bidrag vi vill ha. Jag noterar att många av svaren utgick ifrån, att om vi får in stora sjok nytt matterial, så innebär detta per automatik att materialet inte är wikifierat, och inte utan svårighet wikifierbart. Det är inte min åsokt, och därför ställde jag också en fråga om vi var intresserade av dessa bidrag i sig.

Det här kan faktisk varat rätt konkreta och viktiga frågor. Om vi i princip välkomnar större bidrag "om nya ämnen" från "experter" på respektive område, så bör vi också kunna finna medel för att dessa bidrag blir i rimligt wikifierad form.

Vi kan exempelvis öppna dialoger med intresserade forskarinstitutioner, och då både välkomna bidrag och ställa krav på deras utformning. Vi kan skapa sdor i WP- eller projektnamnrymderna, där de får presentera exempel, och vi kan kritisera dem och föreslå förbättringar, innan vi släpper de nya bidragsgivarna lösa. Vi kan söka pengar - från institutionerna eller deras huvudmän, och/eller från från wikimediastiftelsen (som ju ber oss komma med förslag på stipendieändamål) för att ordna kurser på plats med kursledare som faktiskt får betalt, och på så sätt utbilda ett antal personer i wikimediakunskap. Det finns förmodligen fler möjligheter jag inte tänker på nu, men allt detta är under förutsättning att vi verkligen vill bredda deltagandet i wikipedia (och andra projekt).

En del av detta görs faktiskt, eller har gjorts. Jag misstänker dock att det ibland har lett till mindre resultat än önskat, därför att vi har dragit åt olika håll. Jag tror att detta delvis kan bero på att vi inte har samma uppfattningar om önskvärdheten av en breddning.

Här följer ett exempel, där jag misstänker att olika syn på vilka bidrag som är önskvärda kan ha spelat in. Någon (vem, Josve05a?) förelade för ett drygt halvår sedan minst en av sina elever att skriva eller förbättra vissa wpartiklar. MagnusA tog bort ett mycket gott sådant bidrag, en förvandling av stubbartikeln Antiloper till en full artikel av god standard. Magnus motiverade på sin diskussionssida borttagandet bland annat med motiveringen

"Wikipedia är ett uppslagsverk och till stora delar ett samarbetsprojekt, inte en plats att publicera skoluppgifter (för godkännande av läraren?) än mindre ersätta hela artiklar med dylika".

Se vidare exempelvis WP:Utbildningsprogram/Pedagoger och Användardiskussion:MagnusA/Arkiv_2015#Antiloper, för åsiktsbrytningarna! Magnus invände här dock åtminstone inte bara av "principiella skäl", utan också utifrån en slarvig läsning av ändringen.

Detaljer:

(Den nya användaren, Tellus1234, hade "gjort allting rätt". Hen började med att kopiera den befintliga stubbartikeln till en användarundersida; bearbetade så denna i sex veckor; och kunde sedan som hittills första och hittills enda bidrag i artikelnamnrymden komma med ett förvånansvärt gott bidrag. Därvid flyttades några detaljfakta från stubbartikelns enda stycke till avsnitt i brödtexten, vilket innebar att den omskrivna återstoden blev en välwikifierad ingress. Tellus1234 skrev också en föredömlig redigeringskommentar, där hen påpekade att all[a] fakta fanns kvar, samt att detta var ett skolarbete. MagnusA tog bara fasta på att det var ett skolarbete, samt såg att den nya ingressen innehöll mindre än den gamla stubbens enda stycke hade gjort, och tycks därför ha trott att eleven helt hade struntat i den gamla artikeln och bara ersatt den med något nyskrivet (vilket i och för sig kanske inte varit lika förkastligt just när det gäller stubbar). Min positiva värdering av den nya artikeln verkar att delas av Nordelch, som avstubbade artikeln, efter att josve05a lagt tillbaka omskrivningen. Jag tycker ändå att MagnusA:s misstag var helt ursäktligt. Han är en flitig och snabb övervakare av de nya bidrag som flödar in i sv-wiki; utan hans insatser skulle rätt mycket undermåligt material kunna komma med. Att han bara läser en ingress och därifrån drar en slutsats, utan att se om den nya användaren faktiskt gjort det hen påstod sig ha gjort var hastigt; men utan denna hastighet skulle Magnus knappast kunna fixa så mycket som han nu gör. Däremot var kanske det han sedan skrev som motivering litet olyckligt.)

MagnusA:s svar bär i så måtto oklart att det inte klart framgår om han ser skolarbetsuppgifter som olämpliga bidrag i sig, eller om det bara var hans bedömning att detta var ett dåligt skolarbete som fick honom att reagera. Det är EMRÅ här skon klämmer. Därför frågar jag igen alla intresserade, och särskilt @Ainali, MagnusA, Josve05a: Kan vi vara eniga om att det faktum att ett bidrag är ett elevarbete aldrig är ett skäl i sig att ta bort ett bidrag, utan att det bör bedömas efter samma kriterier som andra bidrag? Skulle vi också kunna enas om att elev- och kursbidrag välkomnas, men att vi rekommenderar att i dessa fall antingen kursledaren själv eller någon kontaktperson som har direktkontakt med kursledaren redan i förväg ger sig till känna, och helst bör vara lätt att identifiera när bidrag väl läggs in i artikelrymden? Konkret kunde detta göras på en sida WP:Utbildningsprogram/Pågående utbildning, respektive i redigeringskommentarer eller på artikeldiskussionssidor, när et kommer till konkreta bidrag.

Slutligen har jag en fråga till josve05a, som ju verkar att känna de inblandade i det konkreta fallet: Jag ser att Tellus1234 sedan sin fråga på MagnusA:s användardiskussionssida inte alls har kommit med några bidrag till sv-wp under detta användarnamn. Vet du om hen redigerar på annat vis, eller helt har givit upp WPredigering efter det inträffade? I det senare fallet kanske du kan upplysa hen om att Nordelch reagerade med avstubbning, samt upplysa både läraren och eleven om att åtminstone en annan "gammal använndare" tycker att det sätt bidraget sköttes på var exemplariskt, och väl värt att hänvisa till som inspiration för liknande insatser i framtiden. Jörgen B (diskussion) 13 september 2015 kl. 01.28 (CEST)

Pingar Wikimedia Sveriges utbilningsanvariga Sara Mörtsell (WMSE), samt f.d. läraren till eleven nämd ovan Gunnel Thydell.

Jag måste vara ärlig. Jag har inte läst hela diskussionen, bara denna underrubrik.

Eleven som näms i exemplet ovan gick i tredje året på Nacka gymnasium och har därför gått ur skolan, och jag har inget sätt att kontakta hen (vill inte "outa" personens kön). De flesta användare i utbildningsprogrammen slutar redigera efter dessa program/kurser avslutas, främst för avsaknad av intresse, men i detta fall vet jag inte. Jag tror hen tyckte det var mindre trevligt att bli "tillbakarullad". Jag kommer ihåg att jag fick ett meddelande att lämna min klass komma till deras klassrum och hjälpa dem förstå vad som hade hänt och varför. Detta var ett tydligt exempel av hur förutfattade uppfattningar kan vara dåliga. Samt om en redigering görs som i det här fallet, förväntar jag min en någon längre förklaring än en lite redigeringsammanfattning. Eleven i fråga visades däremot uppskattning från oss involverade i utbildningsprogrammet (lärare, mig och Sara).

Vi borde aldrig ha förutfattade meningar om någon redigering, baserad till varför eller hur de skrevs. Bara vad som faktiskt har skrivits. En text av en PR-byrå, som uppfyller alla våra riktlinjer är lika bra som om jag skrivit dem. Det skall aldrig spela någon roll om en lärare godkänt en text eller inte, såvida innehållet är bra. Därför kan vi inte säga att Wikipedia skall eller skall inte ta emot x bidrag från y, utan vi kan ändast säga att vi vill ha bra artiklar. Period.(engelska) Josve05a (nope) 13 september 2015 kl. 01.47 (CEST)

Betalda redigeringar utan att det är redovisat bryter mot användarvillkoren.[7] Artiklar skrivna av PR-byråer är svåra att avpovifiera. Frågan är hur man bemöter nya användare utan att stöta bort dem. PR-byråer är knappast framtida seriösa bidragsgivare. Allt som luktar reklam bör behandlas hårdare. Edaen (diskussion) 13 september 2015 kl. 02.12 (CEST)

Användarproblem som att inte redoisa att de är betalda, är inte ett problem med själva (hypotetiska) redigeringen, och bör ses som ett separat problem. Att säga att de är svåra att avpovifiera betyder att du redan innan läst (den hypotetiska) redigeringen (och jag skrev "som uppfyller alla våra riktlinjer") satt fasta på att den inte kan vara neutral och automatiskt har problem pga av användaren. (Detta är ett problem vi alla har dessvärre, pga tidigare dåliga erfarenheter, men det borde inte vara så.) Självklart skall man kolla på vissa användares redigeringar noggrannare än andras, men man skall inte använda en användares historia eller berättelse för att justifiera en tillbakarullning/radering, utan man skall då endast fokusera på vad som faktiskt redigeras. Josve05a (nope) 13 september 2015 kl. 02.18 (CEST)

Det finns en anledning till att redigeringen är betald och inte ideell. Man har ett syfte att framhäva en produkt, ett företag, ett parti eller en person. Skickliga författare kan göra det genom val av utgångspunkter, sammanhang och vad man inte skriver. Att gå igenom ett PR-företags redigeringar kräver mycket arbete och det kan behövas att man skriver om artikeln från grunden för att få bort pov:en. Är det inte uppenbar pov och artikeln inte är allt för populär blir det ofta inte gjort. Användares historia används genomgående som del av underlaget vid bedömningen. Edaen (diskussion) 13 september 2015 kl. 02.26 (CEST)

Jörgen, jag har all respekt i i världen för dig och dina väl genomarbetade inlägg, men 9 kB text i praktiskt taget ett och samma inlägg är faktiskt i mastigaste laget att ta sig igenom och snudd på omöjligt att kommentera. Jag vet helt enkelt inte var jag skall börja och vad jag skall svara på... förlåt! Riggwelter (diskussion) 13 september 2015 kl. 01.37 (CEST)

Nåja, detta är inte värre än en normal läxtext i matematik, och betydligt lindrigare än betingen i vissa andra ämnen, skulle jag tro:-).

Har du lust att kommentera frågorna om önskvärda användare, så läs stycket före avindenteringen, och kommentera där. Vill du kommentera frågan om elev- och kursdeltagarbidrag, så läs texten från och med avindenteringen (men hoppa över det ihoprullade avsnittet "Detaljer"), och kommentera här. På det sättet torde du i vilket fall vara nere i "bara" 4kb att läsa...

OK, jag fattar att du kom med artig kritik mer än faktiskt önskade råd om hur texten skulle läsas; men lärartakterna sitter i, är jag rädd. God natt! 130.237.198.137 13 september 2015 kl. 04.53 (CEST)

Hur upplever ni det här?

Det verkar råda delade meningar, milt uttryckt. Ämnet har nämligen bemötts med allt från medhåll till påståendet att det hela är ett "[o]berättiga[t] angrepp mot gemenskapen" som måste "slås tillbaka med full kraft", vilket tyder på en enorm spridning av åsikter och uppfattningar. Somligas är jag mycket väl medveten om, men jag är nyfiken på vad andra kan tänkas tycka. 83.249.154.121 22 september 2015 kl. 16.33 (CEST)