Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Augusti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Historia och historiker[redigera | redigera wikitext]

Yger har ägnat sig åt att motredigera mig vad gäller användningen av begreppet "historik" i forntida Egypten och även när jag la till ordboksdefinitionen av historik i historia (olika betydelser).

Tror det skulle vara bra med lite bredare diskussion om det här nu verkligen är något kontroversiellt.

Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 14.08 (CEST)

För att lägga in din betydelse som jag ifrågasätter i artikeln historia eferfrågar jag källor. I övriga fall hänvisar jag till avd som är pommf för artiklar om geografiska artiklar.Yger (disk) 14 juli 2013 kl. 14.11 (CEST)
Yger har mitt fulla stöd. Visst är det som skrivs i artikeln en historik, men det som beskrivs är forntida Egyptens historia. Därför bör vi hålla fast vid hittillsvarande praxis. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.15 (CEST)
Jag tror ni missat poängen lite här. Hela artikeln handlar om forntida Egyptens historia generellt. Däremot är innehållet under rubriken "Historik/Historia" just en historik, en överblick över forntida Egyptens historia. Resten av artikeln är tematiskt indelad. "Historik" är alltså en beskrivning av vad stycket innehåller, och det är inte bara "historia" i största allmänhet. Jag förstår inte riktigt vad det finns att ifrågasätta där. Det används sedan länge i andra artiklar och det är inte på minsta sätt fel.
Fast sen förstår jag inte alls syftet att enhälligt radera historik. Yger, tycker du det är vettigt att du ifrågasätter grundläggande ordboksdefinitioner?
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 14.26 (CEST)
Om man resonerar så skulle man enligt min mening lika gärna kunna säga att hela artikeln är en historik. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.40 (CEST)
(redigeringskonflikt)För det första är det barnsligt och löjligt att kräva källor på definitioner av vanliga ord. Då är man mer ute efter att gräla än att nå samförstånd.
För det andra är det barnsligt och löjligt att över huvud taget redigeringskriga över om det skall stå Historia eller Historik. Orden är tillräckligt närstående för att båda skall fungera.
För det tredje är det tveksamt om man verkligen skall lägga in ordboksdefinitioner på särskiljningssidor om det inte medför någon länk till en ny artikel. Att samtidigt ta bort en helt korrekt definition som i alla fall gav en semirelevant länk är definitivt fel.
andejons (disk) 14 juli 2013 kl. 14.53 (CEST)
Notera att "historik" är otroligt vanligt i massor av olika artiklar: franska, Utrikesdepartementet, Systembolaget, världsmästerskapet i fotboll, etc. Det blir väldigt underligt att ifrågasätta dess användning vad gäller just artklar om geografiska regioner.
Eftersom ingen av termerna tekniskt sett är fel eller olämplig så tycker jag det är vettigast att helt enkelt låta det som stod först vara. I alla fall så länge det uppstår konflikt.
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 15.00 (CEST)
Första rubriken är "Geografi". I analogi med det bör den andra vara "Historia". Är den "Historik" borde den första vara "Beskrivning av geografin" el dyl. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 15.05 (CEST)
Som sagt, det används redan i tusentals artiklar och det har förekommit i utvalda artiklar i flera år utan att någon blivit ställd eller förvånad. Att argumentera mot det med överdrivet petig logik är inte konstruktivt.
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 15.18 (CEST)
som jag redan skrivit är det så det används i den helt övervägande majoriteten av vår artiklar om geografiska områden, dvs det är pommf i denna typ av artiklar. Och som rubrik skall den tolkas som Österrikes Historia när ämnet är österrike. Och jag aldrig sett någon kalla en bok om sveriges historia Sveriges historik. Också när man ser i SAOB så är definitionen och användningen av termen historik annorlunda och inte korrekt i ett sådant här sammanhang, men tex i sammanhanget Sveriges adminstrativa historik.Yger (disk) 14 juli 2013 kl. 15.25 (CEST)
SAOB har inget som går emot hur "historik" använts på Wikipedia. På din beskrivning verkar du bara inte så vänligt inställd till termen trots att den är oerhört vanlig i massor av välbesökta och utvalda artiklar. Det har råkat bli "historik" i artiklar om nutida stater (Frankrike), men inte om nutida språk (franska). Varför vet jag inte, och jag bryr mig inte heller. principen om minsta möjliga förvåning är i alla fall bevisligen inget att oroa sig över. Det här är en solklar stilfråga som inte orsakat några som helst problem förrän du själv gick in och började ändra efter eget tycke.
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 16.00 (CEST)
De tio första artiklarna i Kategori:Europas länder (och frankrike) har alla rubriken Historia, ingen Historik. Så som jag sagt är rubriken Historia det som används som rubrik för geografisk områden.Yger (disk) 14 juli 2013 kl. 16.20 (CEST)
Det finns en riktlinje för sånt här: Wikipedia:Disposition#Avsnittsindelning. Vill du lägga ner tid och energi på att "Historia" ska gälla för vissa artiklar men "Historik" för andra är det nog upp till dig att söka konsensus för det. Tills dess kanske du bara borde respektera variation i ordval när det inte har någon egentlig betydelse.
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 16.32 (CEST)
Förutom riktlinjer styrs vårt arbete av praxis och som jag visar är praxis nära 100% till att Historia används fö~r geografiska områden, om historik används i andra sammanhang är inte relevant i denna diskussion som handlar om ett land.Yger (disk) 14 juli 2013 kl. 16.36 (CEST)
Ska du kräva godtyckliga språkstandarder i stilfrågor så är det ännu mer godtyckligt att kräva det enbart för länder. Och det är väldigt lätt att invända att forntida Egypten inte heller är ett "land" utan en civilisation. Frankrike handlar om en nutida stat, forntida Egypten handlar om en historisk period i en viss region. Det är två väldigt olika ämnen.
Peter Isotalo 14 juli 2013 kl. 17.02 (CEST)
Som gammal historiestudent måste jag känna att jag i vart fall inte känner igen mig riktigt i uppfattningen att begreppen "historia" och "historik" är fullt så synonyma som många här ovan tycks anse. Jag skulle snarare säga att det finns en skillnad i vem som är subjektet: det beskrivna eller den som beskriver. D v s ett föremål, ett språk, ett land, en tradition etc har en historia, men en historiker, etnolog, språkvetare, allmän berättare etc kan skriva en historik över detta. Eller för att ta ett mycket konkret exempel: nästa år skall jag vara tjänstledig under några månader för att skriva en historik över Lunds universitet. Resultatet av det arbetet kommer att bli en bok om Lunds universitets historia. /FredrikT (disk) 14 juli 2013 kl. 19.27 (CEST)
Ungefär som att det finns en "historik"-flik till Bybrunnen. Men historik-sidan beskriver inte historien i sig, utan innehåller en massa länkar till den? -- Lavallen (blockera) 14 juli 2013 kl. 20.00 (CEST)
Det kan man säga. Nu är ju artikelhistoriken speciell i det att den egentligen är mer av en metadokumentation eller "logg" snarare än en berättelse i konventionell mening, men visst handlar den mer om vem som skrev (och när) än om vad själva artikelinnehållet "per se". /FredrikT (disk) 14 juli 2013 kl. 23.38 (CEST)
Det var precis den distinktion FredrikT gör som jag försökte framhålla ovan. Tostarpadius (disk) 15 juli 2013 kl. 06.57 (CEST)
Jag är inte så kunnig i historia, men utifrån min uppfattning när jag läser så tycker jag nog att historia känns som en väl vald rubrik i fallet. Det forntida Egyptens historia är ju ämnet för avsnittet. Jag tycker FredrikT förklarar det bra - man skriver en historik över det forntida Egyptens historia, det låter logiskt. Rubriksättningen kan man helt säkert göra på olika sätt, men historia var ju rubriken på avsnittet fram till i maj i år. Om ordvalet nu inte är jätteviktig, då tänker jag så här att en ändring till historik inte var nödvändig? Olika författare kan föredra olika ordval och visst kan vi ge utrymme åt personlighet i författandet, men samtidigt så finns det ju fördelar med enhetlighet och det är därför som det utarbetats stilguider. I den generella stilguiden står historia och historik båda, och om mer diskussion behövs om vilken rubrik som ska användas i vilken typ av artiklar så kanske den kan börja där? Tittar man sedan på praxis kan artikeln om forntida Egypten kanske närmas jämföras med andra forna civilisationer, som Romerska riket, Babylonien eller Mesopotamien (istället för med nutida stater)? Även i dessa verkar historia användas. I NE verkar de också använda historia som huvudrubrik för motsvarande avsnitt i artiklar om forna civilistationer, i t.ex Assyrien, eller rubriker som "förhistoria", "äldsta tid" etc. Höstblomma (disk) 15 juli 2013 kl. 09.22 (CEST)
Ja, och som jag påpekar ovan ligger det i linje med rubriker som "Geografi". Tostarpadius (disk) 15 juli 2013 kl. 09.26 (CEST)
Vi behöver absolut inte fastställa en gång för alla om "Historia" eller "Historik" ska användas i en viss typ av artiklar, eftersom det är en uppenbart obetydlig smakfråga. Den enklaste lösningen är såklart att vi alla slutar ägna oss åt att "förbättra" artiklar genom att tvinga på godtyckliga "standarder" för språkstilar. Skaffa lite tolerans för olikheter iställer för att försöka tvinga igenom struntbeslut.
Ändra för all dels tillbaka i forntida Egypten, men gör oss alla en tjänst och dra inte igång en massa byråkrati kring det här.
Peter Isotalo 15 juli 2013 kl. 17.23 (CEST)

Måste säga att jag föredrar rubriken "historik" i det här fallet - hela artikeln, inklusive alla rubriker, är ju "historia", så "historia" känns inte som en speciellt lyckad underrubrik. "Historik" förstår jag dock intuivit rätt som en kronologisk genomgång av epoken, trots att andra historiska aspekter behandlas under andra rubriker. /Ion-5 (disk) 18 juli 2013 kl. 19.32 (CEST)

Om Google+ grupp och möjlighet att träffas via Hangouts[redigera | redigera wikitext]

Jag har startat en grupp för Svenska Wikipediaanvändare. Tanken är att kunna träffas virtuellt och ha så kallade Hangouts via Google+. Svenska Wikipediaanvändare har flera funktioner och att använda google+ är mycket bättre än att ha en grupp i facebook. Sidan är modererad det räcker dock att hänvisa till sin användare på Wikipedia. Bengt B (disk) 18 juli 2013 kl. 13.54 (CEST)

Kaktusplanteringen i Norrköping 2013[redigera | redigera wikitext]

Har någon fotat Kaktusplanteringen i Norrköping i år? Det ät ju en kulturell händelse som pågått i snart 100 år! --83.233.121.124 13 juli 2013 kl. 22.19 (CEST)

Vem/vilka jubilarer har vi detta år? Någon?
Kanske någon vill kontakta Christer Johansson (som av en händelse är inblandad i nedanstående tråd)? Han är kaktusintresserad.--Paracel63 (disk) 15 juli 2013 kl. 00.04 (CEST)
Jag har (av en händelse) inga bilder från denna plantering i Norrköping. Inga fria bilder alls som jag vill ladda upp på commons, faktiskt. Kanske en annan gång :) Tack ändå! Χρήστoς 19 juli 2013 kl. 10.01 (CEST)

Fototillfälle: 23 juli 2013 på vid Riddarfjärden i Stockholm, sänktunnel[redigera | redigera wikitext]

Den 23 juli 2013 kommer Citybanan att sänka ner den näst sista av Citybanans tunneldelar i Riddarfjärden. En 100 meter lång och 20 000 ton tung tunneldel. Någon som passar på att fota? Schh (disk) 19 juli 2013 kl. 12.59

Svenska namn på växter?[redigera | redigera wikitext]

Hej alla ni på Svenska Wikipedia!

En fråga som kommit upp nyligen:

  1. Är det OK att det finns svenska namn på växter som inte har någon förankring eller verifiering alls i det svenska språket?
  2. Är det OK att det har uppfunnits svenska namn på växter här på Wikipedia, namn som inte alls existerar på annan plats och som sedan används som referens?
  3. Är det någon som tycker att namn på växter är lika viktigt som namn på såna som Kalle fon Línne eller Urban V?

Χρήστoς 13 juli 2013 kl. 23.23 (CEST)

Ställ frågor så att de går att besvara. Nu låter det som "är det okej att göra fel?" och det är förstås inte okej. Men jag tror inte någon vill göra fel. Peka ut de exempel som diskuteras och var saklig och neutral när du beskriver vad som skett. --LA2 (disk) 14 juli 2013 kl. 01.42 (CEST)
Jag måste börja med en ursäkt gällande formuleringen i mitt första inlägg.
Självklart är det ingen som vill göra fel med flit här, men det blir fel ändå ibland. Hur det har gått till är jag inte intresserad av alls, men exempelvis Guldtaggskaktus är ett namn som inte alls finns, och SKUD har ett antal referenser som pekar på wikipedia som källa [1] [2], hur förklaras det? Vilken källa ska uppges i dessa artiklar? Χρήστoς 14 juli 2013 kl. 05.11 (CEST)
Det bästa för att få svar är kanske att fråga SKUD? För doftpassionsblomma finns en notering om föreslaget namn här. Höstblomma (disk) 14 juli 2013 kl. 11.10 (CEST)
Du redigerade själv artikeln 2008 utan att reagera på det här, så det bästa vore kanske om du utgår ifrån att andra menar väl... När det upptäckts kan det ju också vara en idé att åtgärda felet, som jag nu försökt göra genom att flytta den till det latinska namnet. Jag vet inte om det var du, men det känns väldigt kontraproduktivt att lägga in en referens med en text om att artikelnamnet är fel... /Grillo (disk) 14 juli 2013 kl. 19.00 (CEST)
Fråga 1: Den här frågan gör mig snurrig i huvudet. Är det växten eller namnet som inte har förankring i Svenska? Om det är växten, vad menas med att en växt har förankring i ett språk? Om det är namnet, vad menas med att ett namn finns i ett språk men saknar förankring i det. Jag föreslår att vi lämnar denna fråga utan ytterligare diskussion. Den verkar inte ha någon relevans för Wikipedia. Fråga 2: Nej, Wikipedia är inte rätt forum för införande av nya namn på växter, och inte på andra företeelser heller. Fråga 3: Ja, jag tycker att det är viktigt med namn på växtarter. Jag tycker också att det är viktigt att vi namnger artiklarna i Wikipedia på ett bra sätt. Ytterligare kommentar: Det skulle vara bra om du går igenom de artiklar som skapades av den som skapade Guldtaggkaktus och tog bort de som inför namn som inte finns. --Ettrig (disk) 15 juli 2013 kl. 13.44 (CEST)
@Grillo: Den anonyma bidragaren hittade förmodligen ingen lämplig mall som annars så brukligt läggs in i artiklar som inte uppfyller wikipedias standard. Vilket som är kontraproduktivt får du själv avgöra, men att på ett eller annat sätt se till att artikler justeras till det bättre är inte kontraproduktivt EMM.
@Ettrig: "Är det OK att det finns svenska namn på växter som inte har någon förankring eller verifiering alls i det svenska språket?" kan förenklas enligt följande: Det är väl inte bra att vissa användare hittar på svenska namn till växter, namn som inte kan verifieras i böcker eller annat sätt på nätet? Det saknas referenser gällande många, inte alla, växtnamn med svenskt namn här i den svenska Wikin. Eftersom det svenska namnet, om det finns något, är det namn som bär artikelnamnet så dyker det även upp i en google-sökning. Det gör att det namnet blir vedertaget. Det är ju väldigt bra, men om det namnet är skapat här så är det ju inte alls bra EMM Χρήστoς 19 juli 2013 kl. 10.18 (CEST)
Det strider mot typ originalforskningsregeln (eller liknande) att använda Wikipedia för att göra ett oetablerat namn etablerat. Så sådant ska tas bort när det hittas. Men om har gjort så (felaktigt) för länge sen, och namnet har plockats upp och blivit accepterat av andra auktoriteter, så känns det som att det är för sent att göra det ogjort. Då får vi leva med att projektet har använts för något som strider mot syftet. Bοⅳⅰе 19 juli 2013 kl. 10.38 (CEST)
Därför vore det bra om du kunde hjälpa till att rekrytera användare som kan granska artiklarna. Många av oss här är inte vana vid ämnet, och kan inte avgöra vad som är korrekt eller inte. -- Lavallen (blockera) 19 juli 2013 kl. 10.46 (CEST)
Jag tror att det viktigster för Christer var frågan om det är tillåtet att använda Wikipedia för att införa nya växtnamn. På denna punkt tycks vi vara eniga: Så ska man inte göra. --Ettrig (disk) 19 juli 2013 kl. 10.53 (CEST)
@Boivie & Lavallen: Ni är de enda som faktiskt reagerat på rätt sätt här. Tyvärr så gav Grillos & LA2's "översittande påhopp" en så sur eftersmak att jag inte alls vill delta här mer. Ni får värva andra som är sakkunniga i frågan. Men fixa gärna en mall (Mall:SKUD|ref|fel) som jag och andra användare kan använda då de stöter på såna artiklar :) Nu lämnar jag av...
@Höstblomma: Du är en klippa :) Χρήστoς 19 juli 2013 kl. 12.42 (CEST)
Från och med nu så kommer jag bara att bidra som en "anklagad" anonym användare. Ha en bra dag! 83.233.121.96 19 juli 2013 kl. 13.12 (CEST)
Jag lyckas inte formulera det här så artigt som jag skulle vilja, men jag tycker ändå att det måste sägas: Detta är inte första gången som Christer Johansson lämnar Wikipedia på ett dramatiskt sätt. Samtalstonen på Wikipedia behöver diskuteras, men det leder ingen vart att göra det på det här viset. Ta för all del wikisemester om du behöver, men använd det inte som argument i en diskussion. //Essin (disk) 20 juli 2013 kl. 10.36 (CEST)
En gång i tiden, för många år sedan, så var wikipedia till för ALLA användare som ville bidra. Så är det inte längre! Nu måste man passa in i er grupp, en typ av elit som röstar in varandra till alla typer av uppdrag. Det som jag blev extra förvånad över är att det finns de som får betalt, genom de pengar som samlas in med hjälp av artiklar som jag har skrivit här av fri vilja och helt gratis? Fantastiskt!!
@Essin: "Det kan man tycka!, Jag hör vad du säger!", Jag slutade bidra för många år sedan, kan jag tillägga. Numer så gnäller jag bara om bagateller, enligt vissa här. Oavsett hur du formulerar dig, så är du bara spydig! 83.233.121.100 20 juli 2013 kl. 13.38 (CEST)
En bybrunn med svalkande vatten.
Får jag påminna alla inblandade om att bybrunnar innehåller kallt vatten? Ett dopp i brunnen kan behövas en varm sommardag. Själv försöker jag följa min egen 7-punktslista för wikitrivsel; den finns på min användarsida under rubriken "Konsten att trivas på Wikipedia". Allt gott.--Paracel63 (disk) 20 juli 2013 kl. 16.40 (CEST)
Bra idé! Jag tar en skopa nu med en gång... 83.233.107.184 20 juli 2013 kl. 18.41 (CEST)

Artiklar om individuella avsnitt av långkörarserier?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av detta undrar jag om vi har några principbeslut eller riktlinjer om lämpligheten att skriva hela artiklar om individuella avsnitt av teveserier. - Tournesol (disk) 14 juli 2013 kl. 12.43 (CEST)

Praxis är att man skapar en samlingsartikel säsongsvis och omdirigerar dit, så bör vi göra med dessa med. Om det är något avsnitt som har utmärkt sig på något särskilt vis, blivit särskilt prisbelönt eller oerhört omtalat så kan man möjligen ha en separat artikel om just det, men vi ska absolut inte ha separata artiklar avsnitt av varje TV-serie på detta vis med artiklar som bara består av "Ted har hyrt en limousin som gänget ska åka till fem olika fester med under nyårsaftonen.". Infoga. / Elinnea (disk) 14 juli 2013 kl. 13.35 (CEST)
Jag tror att det kan vara bra att ha denna typ av information också. Vad kul det hade varit om någon på 1960-talet gjort en liknande artikelsamling om exempelvis västernserier eller agentserier (eller det kanske finns). När alla utom vissa inbitna nördar slutat titta på How I Met Your Mother och informationen "på nätet" virrat in sig i brutna länkar är det ju bra om det finns någonstans, som här. Vivo (disk) 14 juli 2013 kl. 14.01 (CEST)
Oavsett är det inget nytt, artikeln The Telltale Head skrevs 2009, The One With The Boobies skrevs 2007. I början var det här det enda området där wikipedia hade bättre täckning än traditionella uppslagsverk. Som Vivo påpekar vore det synd om informationen helt försvann, den har absolut sitt värde. Jag skulle dock gärna se en gräns för vilken nivå som är rimligt.FBQ (disk) 14 juli 2013 kl. 15.00 (CEST)
Jag håller absolut med Ellinea, inte mer uppdelning på separata artiklar än säsongsvis, annat än i få undantagsfall. Tomas e (disk) 14 juli 2013 kl. 18.29 (CEST)
Håller helt med Vivo. Det är ju fantastiskt att någon skapat dessa artiklar så att Wikipedia kan bli än mer komplett och uppfylla visionen om att göra all kunskap tillgänglig! - Averater (disk) 14 juli 2013 kl. 21.12 (CEST)
Menar du att det är Wikipedias ambition att göra all kunskap tillgänglig? - Tournesol (disk) 14 juli 2013 kl. 22.50 (CEST)
Relevanstänket till trots så är det faktiskt Wikimedia Foundations målsättning att göra summan av all kunskap fritt tillgänglig för alla. Tyvärr är det många som vill begränsa den visionen så mycket som möjligt. Sedan rör å andra sidan den här diskussionen väl snarast hur, inte om, den aktuella informationen skall presenteras. /Dcastor (disk) 15 juli 2013 kl. 12.28 (CEST)
Wikimedias vision är att göra "all kunskap tillgänglig". Till det finns flera projekt och är inte enbart Wikipedias lott.
I sakfrågan menar jag alltid att det är bättre att börja med en generell beskrivning och bryta ut avsnitt senare. När dessa är relevanta men skapar otillbörlig vikt för artikeln de står i.--LittleGun (disk) 15 juli 2013 kl. 12.41 (CEST)
Sant, men artiklar om tv-avsnitt etc. passar knappast bättre på Wikitionary eller Commons. /Dcastor (disk) 15 juli 2013 kl. 13.29 (CEST)
Jag kanske missförstog diskussionen ovan lite. Om samma information presenteras på en sida för hela säsongen utan att den blir för lång anser också jag att det är onödigt med avsnittssidor. Dock blir det sällan lika långa artiklar då samt att det kan bli problematiskt om vissa avsnitt får mycket större avsnitt än andra. Därför så tycker jag den mest praktiska hållningen är att låta alla lägga till hur de vill. Men angående all tillgänglig kunskap så förtydligade Dcastor fint vad jag menade. - Averater (disk) 15 juli 2013 kl. 18.20 (CEST)
Förmedling av kunskap innebär även att kunna göra ett urval, sätta saker sitt sammanhang och presentera det på ett lämpligt sätt, att bara rapa upp allt som man sett i ett TV-program "Ted gjorde si och då gjorde Robin så och sen kom Marshall och Lily och de sa så och sen så kom Mike som är ihop med Robin och hon gjorde så och då kom Barney och han sa det och det här och sen så..." är ju inte direkt kunskapsförmedling, utan det blir ofta oläsligt och obegripligt.
Artiklar ska stå på egna ben och vara begripliga, dessa artiklar ofta helt obegripliga som separata artiklar efter som de är tagna ur sitt sammanhang. De slår sällan fast det självklara utan man kastas in i en handling som är skriven utifrån ett inifrånperspektiv, som om läsaren redan vet vilka personerna är och vad som hänt före och efter. Det blir som att läsa en urriven sida ur en bok. Ofta har dessa artiklar väldigt lite innehåll och har en pratig handlingsbeskrivning, som sagt förutsätter att läsaren redan "känner" personerna och deras relationer till varandra. Det är väldigt mycket "Person A gör si, person B gör så. Person C och D säger si och person E också". Kokar man ned de pladdrig handlingsbeskrivningarna och sätter det hela i en samlingsartikel, så blir det hela betydligt begripligare, man förstår vilka personerna är och avsnitten ligger samlade och det blir en begriplig kronologi istället för en massa händelser och personer helt tagna ur sitt sammanhang. (Dessutom har många av dessa artiklar helt oöversatta partier "daugher", "producer", "the handsome cab driver) / Elinnea (disk) 15 juli 2013 kl. 20.36 (CEST)

(avindenterar) Icke-källbelagda referat är i mina ögon egenforskning. Allt som händer tas inte upp, och om inte någon vettig källa kan anges till referatet finns det inget sätt att kolla upp om den som skrivit det faktiskt fått till ett representativt referat. Det finns gott om fansidor för alla möjliga teveserier, som jag ser det kan vi klämma in korta referat i någon sorts "lista över avsnitt av X" och sedan länka till dessa externa sidor för den som vill fördjupa sig. - Tournesol (disk) 16 juli 2013 kl. 00.05 (CEST)

Vid en första anblick tyckte jag att artiklarna var fylliga och bra, men sedan insåg jag att de kan vara lite för ingående, samt att källorna kan vara otydliga. Jag gillar dock "Popkulturella referenser"-avsnitten i artiklarna. Man kanske skulle satsa på att infoga delar av artiklarna i Lista över avsnitt av How I Met Your Mother. -abbedabbdisk 22 juli 2013 kl. 08.37 (CEST)

WMF intends for Only VisualEditor to be usable on Talk pages; representative states he would "dearly love to kill off Wikitext".[redigera | redigera wikitext]

Flyttat från Portaldiskussion:Huvudsida av Lophotrochozoa (disk) 15 juli 2013 kl. 03.08 (CEST)

Forgive me for writing in English, but I think the whole Wikipedia community needs to know what's going on.

Jorm is a representative of the Wikimedia Foundation, who are in charge of all of us. He's responsible (I believe) for developing "Flow", the new talk page system. And he's saying some things that no member of the WMF should be saying.

""You should strive to achieve Zen acceptance that the only editor for Flow will be the VisualEditor. If, by the time Flow is released, the VisualEditor supports a native code editor, it will likely be there. But nothing is promised - nor can it be." - Jorn (WMF)"

He went on to add "It is entirely possible that the data for each post will not be saved as wikitext because there are considerable performance issues that arise when doing so. If this is the case, things like templates will simply be unable to be supported." and further added "I would dearly love to kill off Wikitext."

I apologise if the links are a bit weird - they use LiquidThreads there, and linking to individual threads is buggy.

Is Jorm acting in a rogue manner? Perhaps. But until the WMF denies it, we need to presume this is true. Adam Cuerden (disk) 15 juli 2013 kl. 02.23 (CEST)

visual editor är riktigt taskigt i dagsläget(buggar som gör att arbetet man gjort går förlorat, avsaknad av funktionalitet), ser inget problem om det ordnas upp innan detta blir verklighet docktetraedycaltetraedycal 15 juli 2013 kl. 03.29 (CEST)
Även om VE en vacker dag blir buggfri, så kommer den fortfarande att vara begränsad i vad som går att göra. Därför anser jag att det under all överskådlig framtid kommer att finnas ett behov att kunna gå in och redigera på en mer "direkt" nivå, lämpligen med wikitext. Det finns ingen vettig anledning att ta bort den funktionaliteten, och mycket goda skäl att behålla den. Den attityd som citaten från Jorn ovan ger uttryck för finner jag motbjudande. Lsj (disk) 15 juli 2013 kl. 12.07 (CEST)
Att använda HTML som semantikspråk är också knepigt. Semantik innebär att kodspråket ska bära med sig information om vad texten betyder, alltså "det här är en länk till en artikel", "det här är en källhänvisning" och så vidare. I HTML behövs det då särskilda klasser/attribut/element och annat jox, och det krävs att tolkningen av HTML-semantiken alltid hålls bakåtkompatibel. Det ser jag som ett mycket större projekt än att bara byta editor. I dagsläget har vi dessutom stöd för en blandning av semantisk wikitext och ren HTML där wikitext inte räcker till. Ska vi använda HTML för båda språken riskerar vi att få invecklade kompatibilitetsproblem. Det är inte omöjligt men jag tror som Adam Cuerden att det är en dålig idé. --Lajm 15 juli 2013 kl. 12.26 (CEST)
Om WYSIWYG blir enda möjligheten att redigera vissa sidor är det stor risk att den här råttan lämnar skutan, för den sk-ten vill jag inte ner i. -- Lavallen (blockera) 15 juli 2013 kl. 14.21 (CEST)
Instämmer med tyckarna ovan. Det jag sett av VisualEditor hittills har inte varit användbart. Att vilja ta bort möjligheten att redigera i kodläge – förslagsvis i MediaWiki som är mycket mer lättarbetat än HTML – verkar rent ut sagt inte riktigt klokt. Att bryta kompatibiliteten med alla mallarna i MediaWiki är minst sagt kontraproduktivt, för pågående kvalitetsprojekt och annat. VisualEditor och/eller Flows automatiska trådning förenklar mycket men gör också att möjligheter försvinner. Låt oss inte kasta ut barnet med badvattnet.--Paracel63 (disk) 15 juli 2013 kl. 22.52 (CEST)
Nu har jag tittat på diskussionerna på Meta. Diskussionerna går sannerligen heta. Flow/VisualEditor är ett försök att lösa problemen med en minskande mängd skribenter (pga Android, iPad etc). Ser vi början på slutet för MediaWiki som programspråk på Wikimedia-projekten? Jag ryser lite.--Paracel63 (disk) 15 juli 2013 kl. 23.20 (CEST)
Såvitt jag har förstått det, och jag har försökt att följa diskussionerna väldigt noga, finns det inga som helst planer på att ta bort möjligheterna att redigera wikitext i huvudnamnrymden. Den som läser vidare ser att Jorm (eller Brandon Harris som är hans riktiga namn) säger i tråden som Adam länkar till ovan "I'm saying that I can't promise anything about what the VisualEditor will and will not support. I am not working on that project and cannot speak for their roadmap, nor do I have any level of influence over it." Vad gäller Flow skulle jag tro att det handlar om en övergång till ett modernt diskussionssystem, där även LiquidThreads känns antikt. Redan idag finns det finesser på enwp så att den som inte ens vill se möjligheten att använda VisualEditor enkelt kan gömma den. Ainali (disk) 16 juli 2013 kl. 00.11 (CEST)
Jag vill inte döma ut Flow på förhand, men ju mer teknik det är i lösningarna, desto sämre brukar det fungera. LiquidThreads funkade nyckfullt på Wikisource, och man visste aldrig om det var kompatibelt med nästa uppdatering. Och med tanke på att nya uppdateringar sker nästan varje vecka, så blev det ohållbart och vi pensionerade systemet. All Java på Wikidata känns också som ett mycket stort misstag. Tvingas byta webläsare för att kunna använda vissa funktioner är rent vansinne. -- Lavallen (blockera) 16 juli 2013 kl. 08.25 (CEST)
Jag gillar Flow, och hoppas att vi inför den så fort robotar, mallar och kategorier kommer överens med den. Visual editor har dock långt kvar innan den förenklar mer än den krånglar till. Men jag tror att WYSIWYG och andra sätt att sänka tröskeln för nybörjare är framtiden. Jorm är visionär och ska ha credit för att han försöker provocera, men jag vill inte gå så långt som honom, utan förutsätter att man även i fortsättningen kan välja mellan wikikod-mode och Visual editor! Mange01 (disk) 16 juli 2013 kl. 10.53 (CEST)
Ja, om vi får lov att förutsätta det. Visionären Jorm (Vad har Zen med produktionen av Wikipedia att göra?) gjorde mig inte riktigt klok.--Paracel63 (disk) 16 juli 2013 kl. 16.37 (CEST)
Kan någon för mer tekniskt okunniga personer som mig förklara på vanlig svenska vad hela den här diskussionen handlar om? Vad är Flow för något? /FredrikT (disk) 16 juli 2013 kl. 19.19 (CEST)
mw:Flow. Det nya sättet att "prata" mm på Wikin. -- Lavallen (blockera) 16 juli 2013 kl. 20.17 (CEST)
WYSIWYG = What you see is what you get/Det du ser är det du får. Med WYSIWYG-redigeraren Visual Editor kommer sidan att se likadan ut i läsläge som redigeringsläge. Jag tycker det är rätt spännande om det funkar. Det kommer att göra det enklare att hitta var man ska redigera om man bara ska gå in och rätta ett litet fel eller lägga till en not, till exempel. När det kommer till mallar kommer jag däremot att fortsätta använda wikikod. -- jiˈesˌdeːo ] 16 juli 2013 kl. 20.30 (CEST)
Jag upptäckte för någon vecka sedan att det aktiverats som standard på enwp. Hittills funkar det riktigt uselt. Jag lyckades inte ändra där jag ville ändra (ett stavfel i text i en tabell), och när jag provade på ett annat ställe tog det ett bra tag innan jag lyckats hitta sparaknappen... Om det är tänkt att vara användarvänligt så har de misslyckats kapitalt. /Grillo (disk) 16 juli 2013 kl. 21.04 (CEST)
Jag hoppas verkligen att det inte kommer att bli allenarådande. Det verkar tråkigt att inte få utnyttja den invanda koden. Mig kan det rent av skrämma iväg. Att sätta in klamrar med mera är en stor del av nöjet med att redigera här. Tostarpadius (disk) 17 juli 2013 kl. 18.57 (CEST)
Jag hade inga problem att redigera text i en tabell när jag testade och spara-knappen antog jag skulle vara i verktygsraden längst upp, vilket den också var. Men den är lite väl blek till färgen och ligger längst ut till höger, så jag kan förstå om den är svår att hitta. Det var nog många som hade svårt att hitta spara-knappen i det nuvarande redigeringsläget från början med. Allt handlar om vana. -- jiˈesˌdeːo ] 18 juli 2013 kl. 11.07 (CEST)
Visual editors spara-knapp döljs av en pratbubbla för mig. Och systemet buggar när jag kopierar en fotnot. Bara siffran och hakparenteserna följer med. Med flera buggar. Mange01 (disk) 20 juli 2013 kl. 19.51 (CEST)

Moderna diskussionssidor betyder vadå?[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer Flow att påverka diskussionssidorna framöver? Ni som vet får gärna lugna mig…

  • Välkomst-/Nybörjarmeddelanden?
  • Illustrationer och tabeller (för förklaringar, prisutdelningar, projektarbete, nomineringar/klassningar…)?
  • Vad händer med den befintliga koden/texten etc?
  • Koppling till den möjligen kommande meddelandecentralen (Notifications)?
  • Underrubriker? Instuckna kommentarer i tidigare delar av en tråd?
  • Genereras någon sorts (redigerbar) kod?

--Paracel63 (disk) 22 juli 2013 kl. 03.15 (CEST)

Lugna dej, kan jag inte göra, men däremot ge dig en länk till en prototyp. -- Lavallen (blockera) 22 juli 2013 kl. 07.58 (CEST)
Tack. Jag har testat den förut. Nu försökte jag lägga in en bild. Wikikod tog den inte, och verktygslådan funkade inte med Firefox 16. Är den här prototypen endast tänkt för (ren) text?--Paracel63 (disk) 22 juli 2013 kl. 18.46 (CEST)

Titulärspråk eller majoritetsspråk vid namnval[redigera | redigera wikitext]

Efter en diskussion vid artikeln Vitryssland (Diskussion:Vitryssland) om huruvida vi ska använda ryska eller vitryska benämningar på företeelser i landet som saknar svenska beteckningar, upptäckte jag att Wikipedia är något inkonsekvent när det gäller valet mellan titulärsspråk och majoritetsspråk. För Republiken Irland och Wales verkar majoritetsspråket ges preferens medan titulärspråken ges preferens i Vitryssland. För Katalonien och Balearerna tycks titulärspråket ges preferens medan majoritetsspråket föredras i Valencia, Baskien, Navarra och Galicien. Notera att såväl titulärspråket som majorietsspråket är officiella språk i samtliga nämnda fall.

Hur ska vi göra i valet mellan titulärspråk och majoritetsspråk i de fall där svenska benämningar saknas och båda språken är officiella? Enligt min mening bör ortens respektive landets majoritetsspråk ges preferens. Så har man t.ex. beslutat att göra i Finland för andra språk än finska och skandinaviska (t.ex engelska): svenskspråkiga orter får svenska namn och finskspråkiga orter får finska namn. Aaker (disk) 17 juli 2013 kl. 13.31 (CEST)

Ang Finland så haltar jämförelsen för i andra språk än de nordiska språken har de finska formerna i överm 100 år varit titulärspråkliga, exv Turku, Oulu etc. Det blev en sammanblandning av äpplen och päron. 81.224.253.60 17 juli 2013 kl. 13.48 (CEST)
Ja, just vad titeln gäller så blev det en sammanblandning. Jag tycker ändå om den finska lösningen som skulle skapa konsekvens i vårt namngivande (på engelska har t.ex. en:Jakobsstad och en:Ekenäs svenska namn med finskspråkiga orter har finska namn). Aaker (disk) 17 juli 2013 kl. 14.01 (CEST)
Det vore fruktansvärt om vi skulle överge de svenska namnformerna för finska städer. Vad gäller andra länder skiftar praxis i svenskan och vi bör inte etablera någon egen princip. Tostarpadius (disk) 18 juli 2013 kl. 04.14 (CEST)
Som Tostarpadius.--ボスニア (disk) 18 juli 2013 kl. 05.22 (CEST)
Vi bör hålla oss till de svenska namnformerna och ange det andra inom parentes. dnm (d | b) 18 juli 2013 kl. 10.08 (CEST)
Finns det svenskt namn ska det självklart användas, detta är ju svenskspråkiga Wikipedia. Andra namn anges inom parentes, eventuellt med en omdirigering från det inhemska namnet. Thoasp (disk) 18 juli 2013 kl. 10.50 (CEST)
Diskussionen verkar ha spårat ur lite, frågan gäller ju uttryckligen "de fall där svenska benämningar saknas". Den nuvarande formuleringen i Wikipedia:Artikelnamn#Geografi, länder och nationaliteter är "Om inget vedertaget svenskt namn finns, eller om ett sådant namn inte längre används, så bör det lokalt mest accepterade namnet användas", och vad "det lokalt mest accepterade namnet" innebär kan man förstås diskutera. Jag har tagit upp sådana diskussioner tidigare (t ex 1 2 3 4 5), men det blir sällan mycket diskuterat, och om det diskuteras blir det lätt känslomässigt. Ibland förekommer det att majoriteten på en ort använder ett språk (och ortnamn på det språket) som inte är det språk som ortens officiella namn är på.
Skulle vi kunna få en definition av vad som menas med "titulärspråk" här? Jag tror att jag förstår vad som menas, men en googling för att bekräfta det gav ett magert resultat, främst relaterat till Centralasien. //Essin (disk) 18 juli 2013 kl. 11.07 (CEST)
Problemet med Vitryssland är väl att det förs en politisk agenda från ledningen av landet angående vilket språk som föredras. -- Lavallen (blockera) 18 juli 2013 kl. 11.57 (CEST)
Essin: "Titulärspråk" förefaller ursprungligen vara sovjetrysk terminologi, jämför [3].--Skogsfrun (disk) 18 juli 2013 kl. 12.54 (CEST)
Det var det intrycket jag fick också, så därför skulle jag vilja ha ett förtydligande av vad som avses utanför en sovjetisk kontext. //Essin (disk) 20 juli 2013 kl. 11.03 (CEST)

Svenska namn som inte längre används[redigera | redigera wikitext]

Rubriken tillagd av Essin (disk) 20 juli 2013 kl. 11.03 (CEST)

Det talas om att det svenska namnet ibland inte längre används. Handlar det om fall som Reval och Dorpat med flera oftast ursprungligen tyska namnformer? Finns det exempel från andra delar av världen? Har det någonsin hetat "Nya York" och "Nya Orléans"? Tostarpadius (disk) 18 juli 2013 kl. 20.55 (CEST)

Tror inte det, men Nya England kan man kanske stöta på. Och Ugglan har tydligen använt "Nya Syd-Wales".
andejons (disk) 18 juli 2013 kl. 21.18 (CEST)
Både namnformerna "Nya York" och "Nya Orleans" var vanliga på 1700-talet. Virginien och Sydcarolina är omdirigeringar till respektive stat, andra som Georgien (i detta fall fullt förståeligt) och Nya Skottland är det inte. FBQ (disk) 18 juli 2013 kl. 21.24 (CEST)
Jag upptäckte dock att Djurberg redan 1795 använde formen Newyork. Han använder dock fortfarande Nya Orleans i samma verk.--FBQ (disk) 18 juli 2013 kl. 21.27 (CEST)
När jag skrev artikeln Vladimir Nekljajev noterade jag hur olika svenska media har gjort olika val för hans namnform, en svensk transkribering av endera hans ryska eller hans vitryska namnform. Artikelns namn är nu den ryska namnformen, som också SR och SvD använder. Svenska språket lånar ofta de tyska namnformerna av exempelvis Italien och Spanien, förmodligen för att svenska geografer historiskt har studerat i Tyskland (och universitetet i Greifswald var ju svenskt i 150 år). Det medför fördelen att man kan återanvända tyska kartor. Och troligen har vi lärt oss om Vitryssland via ryska geografer i Sankt Petersburg och Helsingfors (som ju var ryskt 1809-1917). --LA2 (disk) 19 juli 2013 kl. 05.29 (CEST)
De tyska namnformerna på svenska städer har ju djupare rötter än så. Visserligen fanns ett betydande tyskt inslag på universitetet i Sankt Petersburg före ryska revolutionen, men de vitryska stadsnamnen har varit tyska i svensk litteratur mycket längre än så. Större delen av Vitryssland tillhörde ju för övrigt före 1793 Polen, och dessförinnan Litauen, och tyska namnformer användes i Sverige på dem redan då. Exemplen Riga och Reval är det ju så att båda städerna grundas av tyska korsriddare, sedan tillhör Tyska orden innan båda städerna blir svenska. Även om estniska folk dominerade landsbygden var köpmännen i städerna huvudsakligen tyskar och Riga och Reval hade en huvudsakligen tysk befolkning. Man måste ju komma ihåg att under 1600-talet utgjorde tyskarna ett betydande inslag i den svenska administrationen och officerskåren, och tyskan fungerade som administrationsspråk i Sverige, så att vi valde tyska namnformer är kanske inte förvånande. I brist på annat går det ju att använda tyska kartor, men alla orter har inte tyska namn, och det kan ju vara bra att slippa dubbel-s, en mängd See, Fluß, Insel, Stadt osv.FBQ (disk) 19 juli 2013 kl. 07.18 (CEST)
Märkligt nog använder Ugglan "Venezia", vilket jag alltid rättar till Venedig (eller i vissa fall "Venetien"). Nya Sydwales har jag alltid trott vara en etablerad svensk namnform, liksom Nya England (som jag själv använder i vardagslag parallellt med "New England"). Vid närmare eftertanke insåg jag att det givetvis var som FBQ säger under 1700-talet. Amerika var dock synnerligen perifert för den tidens svenskar jämfört med Europa. Idag är det ju (EU-medlemskapet till trots) närmast tvärtom. Tostarpadius (disk) 19 juli 2013 kl. 14.40 (CEST)
Pennsylvanien har jag sett med, och Nya Jersey, och Nya Skottland, Prins Edwards ö och Brittiska Columbia. De översatte mycket mer. Sedan är det väl inte 1600-talet, utan medeltiden och Hansan, det var så mycket tyska i Sverige. 1600-talet var mest valloner. J 1982 (disk) 21 juli 2013 kl. 10.58 (CEST)
@J 1982 - faktiskt kom det numerärt sett förhållandevis få valloner till Sverige under 1600-talet, den tyska invandringen var även då mångdubbelt större. Men det är intressant att det är väldigt vanligt att många hävdar sig ha vallonättlingar, och att deras mörka här, änkesnibb, nacke eller örsnibbar skulle visa det. I många fall visar det sig vid granskning att det inte alls är så, det handlar om vanliga svenskar i anträden, eller så är det just tyskar. Men vallonerna har blivit mytomspunna. Därmed inte sagt att om man har ättlingar som varit smeder på de uppländska bruken, men även tyska smeder var under 1600- och 1700-talen betydligt vanligare än vallonsmeder.
Nu var det ju kanske inte de tyska smederna som spred ortsnamnsformerna, utan den stora mängden tyskar bland handelsmän och hantverkare. Går man igenom namnen bland hanverkare i svenska städer under 1600- och 1700-talen är de flesta namn tyska. Efter några generationer var många av dem försvenskade och uppblandade med svenska släkter, men tyskan förblev i mångt och mycket handelsspråket runt Östersjön. Därtill handlar det om en mängd adelssläkter som inkommer, dels just balttyska som Wrangel, Yxkull, Taube med flera men också nordtyska sedan Pommern blivit svenskt. Numerärt sett var de ju väldigt få, men genom sin makt och sitt inflytande kom de säkerligen att få betydande inflytande på språket.
Men visst, de tyska namnen på välkända städer som Riga och Reval som var flitiga mål för svenska handelsmän etablerades garanterat redan under medeltiden. Och det fanns en stor tysk befolkning i de större hamnstäderna redan då. --FBQ (disk) 21 juli 2013 kl. 22.54 (CEST)
För ungefär ett år sedan var det en livlig diskussion med flyttar hit och dit angående namnvalet Nöteborg, Schlüsselburg eller Sjlisselburg. /ℇsquilo 22 juli 2013 kl. 10.45 (CEST)

Upploppen i Stockholm 2013[redigera | redigera wikitext]

Hej wikipedianer,

Nu har stridens hetta efter Upploppen i Stockholm 2013 lagt sig. Jag noterar dock med fasa den engelskspråkiga artikeln. Den är allt annat än neutral. Den är spekulativ, och innehåller en rad irrelevant information som går stick i stäv med orsaker som framhållits här i Sverige (vi som borde veta mer om vårt eget land, så att säga). Invandringen framhålls som ett genomgående tema, trots att det i stora delar avfärdats helt av expertisen. Är det några som är aktiva på engelskspråkiga Wikipedia? Det skulle vara bra om någon eller några känner sig manade att ta en titt och försöka förbättra den artikeln, som befinner sig i ett mycket undermåligt skick. Det känns som den i grunden också går olika agendors ärenden. Direktlänk: en:2013 Stockholm riots.

Vänligen, dnm (d | b) 14 juli 2013 kl. 20.01 (CEST)

bra intiativ! tetraedycaltetraedycal 15 juli 2013 kl. 03.31 (CEST)
Att redigera artiklar som är i behov av förbättring är väl alltid en bra idé, oavsett språkversion. en:Wikipedia talk:WikiProject Sweden och en:Wikipedia talk:WikiProject Crime and Criminal Biography, de två projekten som artikeln är listad i på enwp, borde väl vara de naturliga punkterna att gå till om artikelns diskussionssida inte duger, även om jag är medveten om att WPSwedens diskussionssida har avsevärt färre läsare än denna sida. Det bör väl dock noteras att olika språkversioner tenderar att fungera lite olika. För att uttrycka det rakt på sak är enwp är avsevärt mindre PK-orienterad än svwp. Så att få bort invandringskopplingen från beskrivningen av upplopp som inträffade enbart i invandrartäta förorter (på grund av någon svensk sociologs eller kriminologs uttalanden av invandring som problemfri eller dessa upplopp som inte kopplade till invandrare eller invandring?), är nog inget som skulle ses som normalt enwp (utan som en:WP:NOTCENSORED eller något liknande), där ju större engelskspråkiga mediers rapportering ses som "normalbild" på samma sätt som större svenskspråkiga mediers rapportering är det som ses som normalt i Sverige. Parallellen till Parisupploppen 2005 är väl uppenbar. I svwp-versionen är det heller inte några rasupplopp, och den etniska profilen på huvuddelen av de som deltog i upploppen nämns inte, men på enwp finns dessa saker med i inledningen och kategoriseringen. Bara som ett tips så du inte riskerar att drabbas av blockering på enwp för sådant som nog kan funka på svwp. Att begära stöd på ett forum utanför enwp, d.v.s. här, med ett tydligt budskap i hur artikeln bör förändras är i sig något som ses som något belastande, se en:Wikipedia:Canvassing, och där upplever jag att enwp är tuffare i sin syn på sådant än svwp. Hälsningar, Tomas e (disk) 16 juli 2013 kl. 14.21 (CEST)
Intressant! Att de olika språkversionerna tenderar att påverkas av hur media beskriver det i de olika språkområderna kan jag förstå. Och även om de officiella rapporterna kan komma vara på svenska, kan jag tänka mig skrivningen från dessa på en:wp påverkas hur dessa rapporter återges i engelskspråkig media. Jag undrar om någon vet om även begreppet invandrare ("immigrant") har olika betydelsenyanser. Jag själv använder aldrig i mitt språk invandrare efter virret för cirka 15 år om vad ordet avsåg: utlandsfödda, nyligen invandrade, och alla schatteringar till att också klassa barn till en utlandsfödd som bott hör hela sitt liv med med en helsvensk andra förälder som "invandrare".Yger (disk) 16 juli 2013 kl. 14.46 (CEST)
"Immigrant" är måhända mer värdeneutralt i svenskan, men även ordet "invandrare" kan enligt min mening inte ha någon annan innebörd än en person som har invandrat, oavsett när. Det ligger alltså i sakens natur att detta inte är något man upphör att vara, även om man blir naturaliserad, vilket givetvis är möjligt. Själv är jag född i Skåne, uppvuxen i Småland och i vuxen ålder invandrad till Västergötland. Jag kan i bästa fall bli naturaliserad västgöte, vilket jag nog betraktar mig som vid det här laget. Motsvarande gäller nationaliteter. Jag förstår att man i vissa sammanhang undviker terminologin, men att konsekvent kalla svenska medborgare för "svenskar" utan att vara beredd att problematisera är inte befrämjande för integrationen. Tostarpadius (disk) 16 juli 2013 kl. 15.05 (CEST)
jag kan hålla med om din begreppsförklaring, men SCB började en tid även kalla barn till två invandrare för invandrare. Och för tydligheten, jag använder heller aldrig svenskar om någon folkgrupp, men naturligtvis begrepp som svenska landslaget i ishockey, där ju frågan om där ingår personer som invandrat inte finns med.Yger (disk) 16 juli 2013 kl. 15.57 (CEST)
Tomas e: Tack för din varning och dina tips (kände inte till sidorna du länkade). Någon överträdelse ser jag inte att jag gjort mig skyldig till, så blockering riskerar jag nog inte. Det jag skriver här ska naturligtvis inte läsas som att jag uppmanar att vi ska gå man ur huse och justera något enligt SvWP-policy. Jag anser heller inte att det är frågan om någon PK-driven agenda, utan snarare en vilja att få till ett sakneutralt innehåll i en fråga som drar till sig väldigt mycket högerextrema uttryck (något jag anser finns liggandes under många delar av artikeln). Det är alltså en fråga om neutralitet och ska inte ses som något sökande efter förstärkning. Jag har själv inte engagerat mig i artikeln, men läste den med fasa och hur illa den stämde överens med hur exepertisen i Sverige analyserat situationen, och även till stora delar hur media rapporterat. Den är fyllt av spekulationer och ihopklipp som ska fungera för att presentera en viss agendas synpunkt på vad som egentligen hände och orsaksförhållanden. Det finns några från SvWP som är aktiva på EnWP, exempelvis Sjö som nyligen (men innan mitt inlägg här) tog bort ett avsnitt som mer eller mindre seriöst menade att svensk media försökt mörka genom att inte rapportera det som hände i bland annat Husby. Vi vet helt enkelt att det inte är sant, men det är en sanning som förfäktats på högerextrema arenor (samma som för fram konspirationsteorier om vitpixling och Lilla Saltsjöbadsavtalet).
Jag vidhåller att det skulle vara bra om artikeln blev neutral. Om neutralitet är lika med PK vet jag inte, men om så är fallet är det ett pris värt att betala för neutraliteten. Haha. :) Vänligen, dnm (d | b) 16 juli 2013 kl. 17.01 (CEST)
"[A]tt få bort invandringskopplingen från beskrivningen av upplopp som inträffade enbart i invandrartäta förorter" - med typ.. "risk för att låta PK", eller något sådant: en koppling ska ju inte nämnas förrän det finns någon (noterbar) källa som hävdar att det finns. Om det regnar i Alby (?) en söndag innebär det ju inte att det regnvädret orsakades av hög andel utrikesfödda på orten. Vår artikel för på ett bra sätt fram att den akademiska uppfattningen är att kopplingen snarast verkar vara till ekonomisk ojämlikhet, social segregation i status och förutsättningar, och segregation mellan utrikesfödda och majoritetsbefolkningen. Självklart grundat på de där hippiesociologernas svammel, eller hur man uttrycker det i enlighet med gärna neutral, men med förnuft (riktlinjen om hanterandet av PK). flinga 20 juli 2013 kl. 13.04 (CEST) (med viss självcensur).
Ganska snart efter att jag postat kände jag att inlägget lät hårt och nedlåtande. Att raljera över saker är inget jag nödvändigtvis menar att vara nedlåtande med, men i sådana här sammanhang är risken alltid stor att det låter både på det sättet, och onödigt hårt. Det är inget jag tycker någon i tråden förtjänar, och jag ber därför om ursäkt till övriga om mitt inlägg lät aggressivt och nedlåtande. (I sak menade jag att det väl just är akademiska tolkningar som bör föras fram inte minst, alltså t ex sociologers och kriminologers, och förstås inte begränsat till Sverige om det finns andra experter. Mediala och politiska tolkningar kan förstås ofta också ha relevans att omnämnas i sig). flinga 23 juli 2013 kl. 16.27 (CEST)

Den nyfödda brittiska kronprinsen[redigera | redigera wikitext]

Då jag såg att det saknades artikel om den nyfödda kronprinsen i Storbritannien har jag gjort en extremt kort artikel som heter Prins William och prinsessan Catherines son. Artikeln är inte alls bra just nu, alldeles för kort. Den bör givetvis utökas. Även artikelns namn bör givetvis ändras också rätt snart. Valet av namn gjorde jag eftersom jag utgick från vad artikeln om Prinsessan Estelle hette innan man visste vad hon skulle heta. Så jag valde ett snarlikt namn på artikeln. Jag hoppas att artikeln snart utökas och förbättras. Ville bara göra alla uppmärksamma på detta--Bruno Rosta (disk) 22 juli 2013 kl. 23.49 (CEST)

Pywikipedia is migrating to git[redigera | redigera wikitext]

Hello, Sorry for English but It's very important for bot operators so I hope someone translates this. Pywikipedia is migrating to Git so after July 26, SVN checkouts won't be updated If you're using Pywikipedia you have to switch to git, otherwise you will use out-dated framework and your bot might not work properly. There is a manual for doing that and a blog post explaining about this change in non-technical language. If you have question feel free to ask in mw:Manual talk:Pywikipediabot/Gerrit, mailing list, or in the IRC channel. Best Amir (via Global message delivery). 23 juli 2013 kl. 15.48 (CEST)

Världsmästerskapen i fotboll[redigera | redigera wikitext]

AndersHj verkar ha ändrat alla namn på VM i fotboll från den vi haft innan: "Världsmästerskapen i fotboll för herrar" och "Världsmästerskapen i fotboll för damer" till "Världmästerskapet i fotboll" respektive "Dam-världsmästerskapet i fotboll". Användaren har även ändrat för Dam-EM samt ungdomsmästerskapen. I ändringarna skrev han även "Se diskussion", men det enda i diskussionsväg jag kan se är att användaren har konstaterat att det ska vara på ett sätt och sedan gått vidare med att ändra. Jag kan inte hitta några omfattande diskussioner om hur dessa artikelnamn ska se ut från tidigare, så hur ska vi egentligen ha det? -- jiˈesˌdeːo ] 25 juni 2013 kl. 13.44 (CEST)

Det är helt förryckt att endast ha ”Världsmästerskapen” där herrar underförstås, och sen specificera könet i ”Dam-världsmästerskapen”. Det tolkas som att herrfotboll är själva ”huvudsporten” eller ”huvudmästerskapen” och att damfotbollen är mindre viktig och bara en spinoff på herrfotbollen. --Lundgren8 (d · b) 25 juni 2013 kl. 14.05 (CEST)
Jag ser nu att det är FIFA:s officiella benämning att ha med ”Women’s” i titeln för damer, men inte ”Men’s” för herrar. Det är ju löjligt, men det är väl ett vanligt synsätt. Jag tycker fortfarande att Wikipedia borde skriva ut båda för tydlighetens skull. --Lundgren8 (d · b) 25 juni 2013 kl. 14.08 (CEST)
Det är bäst att ha samma standard oavsett sport "Världsmästerskapen i x för herrar", "Världsmästerskapen i x för damer", det har vi haft som praxis under lång tid och är det tydligaste. Återställ. / Elinnea (disk) 25 juni 2013 kl. 15.37 (CEST)
Dito, ser gärna en massåterställning i ärendet. --Hastaro (disk) 25 juni 2013 kl. 15.49 (CEST)
Vi bör använda de termer som används i svenskan, förslagsvis av svenska fotbollförbundet. Finns inga sådana termer får vi ha de bästa vi kan komma på, och direktöversatta från engelskan som blir väldigt klumpiga på svenska (Dam-världsmästerskapen exempelvis) är inte bäst väg att gå. /Grillo (disk) 25 juni 2013 kl. 18.00 (CEST)
När frågan varit uppe tidigare har jag fått intrycket av att skillnaden beror på att "herr"-mästerskapen inte är några herrmästerskap utan är öppna för tävlande oavsett kön, därav skillnaden. Men jag har själv ingen aning om vilka regler som gäller. Om tävlingarna öppna även för damer passar det ju inte att kalla dem för "herr"-mästerskap.--FBQ (disk) 25 juni 2013 kl. 22.54 (CEST)
Det gäller inte alla sporter generellt. -- Lavallen (blockera) 26 juni 2013 kl. 09.17 (CEST)
I de sporter där "herr-turneringen" är öppen bör artikeln förstås inte heta "VM för herrar". Det återspeglas nog vanligen av hur respektive idrottsförbund benämner tävlingarna. /Dcastor (disk) 26 juni 2013 kl. 09.50 (CEST)
Som Grillo påpekar ovan så sticker "Dam-Världsmästerskapet i fotboll" i ögonen på grund av den klumpiga svenskan. Det ger också mycket få sökträffar utanför wikipedia. Jag tycker systemet som vi hittills har använt var tydligt och bra. /Ariam (disk) 26 juni 2013 kl. 16.22 (CEST)
Konsensus tycks vara att det ska återställas. Det är rätt många sidor, skulle nån med en bot kunna fixa till detta, det är rätt många sidor. / Elinnea (disk) 26 juni 2013 kl. 18.19 (CEST)
Tekniskt sett vet jag hur man flyttar med bot, jag vet inte om någon annan vet. Mitt problem är dock att jag inte kommer åt den dator där jag har roboten. -- Lavallen (blockera) 26 juni 2013 kl. 19.18 (CEST)
Jag instämmer med Elinnea, m.fl. Återställ alltså till praxis, de nu införda artikelnamnen känns onekligen mycket klumpiga. Riggwelter (disk) 26 juni 2013 kl. 20.47 (CEST)
Det officiella namnet är Dam-EM och Dam-VM. Att påstå något annat är ett direkt faktafel. Hänvisar till svenska fotbollsförbundet. http://svenskfotboll.se/damem2013//AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 20.49 (CEST)
@Lundgren8 Du kan tycka att namnen är löjliga vilket givetvis är irrelevant i sammanhanget. Herrturneringen heter EM i fotboll. Damturneringen heter Dam-EM i fotboll. Samma sak gäller med Allsvenskan. Allsvenskan för herrar heter "Allsvenskan". Allsvenskan för damer heter "Damallsvenskan". Vilket wikipedia gör rätt i att skriva korrekt. http://sv.wikipedia.org/wiki/Damallsvenskan http://sv.wikipedia.org/wiki/Allsvenskan_(fotboll) /AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 20.57 (CEST)
Att skriva "Allsvenskan för damer", "EM i fotboll för damer" eller "VM i fotboll för damer" är givetvis NPOV eftersom sådana tävlingar inte existerar, utan är en fabrikation av någon som ogillar de officiella namnen. /AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 21.01 (CEST)
Jobbet behöver ni inte oroa er för. Det fixar jag. Rätt ska vara rätt./AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 21.10 (CEST)
Artikelnamnn är inte tvunget bundna till de "officiella namnen". Till exempel heter artikeln om Globen just Globen och inte Ericsson Globe.--LittleGun (disk) 26 juni 2013 kl. 21.13 (CEST)
Eftersom UEFA Dam-EM (som väl är det officella namnet?) är europamästerskapet i fotboll för damer är alltså inte Europamästerskapet i fotboll för damer ett faktafel även om det är en åsikt att namnet är bättre.--LittleGun (disk) 26 juni 2013 kl. 21.39 (CEST)
"Dam-Världsmästerskapet i Fotboll" är dålig svenska, ser inte klokt ut ur versaliseringssynpunkt. "Dam-världsmästerskapet" låter ju som det är ett världsmästerskap i dam dessutom... Bara för att det står på ett visst sätt på nån fotbollswebbplats så betyder det ju inte att det är det bästa och språkligt mest korrekta sättet att skriva på. Fotbollsförbund kanske inte är de allra bästa att bedöma i språkfrågor, eller hur? Jag tycker att det är självklart att vi ska ha samma standard oavsett sport: "Världsmästerskapet i x för damer". Det fungerar språkligt, det är tydligt vad det rör sig om och man slipper en knöla med en massa klumpiga bindestreck och versaler. / Elinnea (disk) 26 juni 2013 kl. 21.44 (CEST)
Du kan tycka att det låter som ett världsmästerskap i damspel men det är det officiella namnet. Det är inte din sak att avgöra vad som är ett bra namn. Det är vad det är. Jag föreslår att du kontaktar UEFA om du gillar att de har med damer i namnet på sina dammästerskap./AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 21.56 (CEST)
@LittleGun. "EM i fotboll för damer" är helt uteslutet eftersom "EM i fotboll" spelas av herrar. Det finns inget "EM i fotboll" för damer. Man visar officiellt att det rör sig om damer genom att skriva Dam-EM, Dam-VM och Damallsvenskan. /AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 22.01 (CEST)
UEFA är ingen språkvårdsinstans så vitt jag vet... De är bra på fotboll, men kanske inte så bra på att formulera svenska på bästa sätt? De avgör inte vad som är lämpliga uppslagsord i olika upplagsverk, t.ex Wikipedia. Det gör vi tillsammans här, genom diskussion, når vi en konsensus i frågan. Konsensus hittills har varit att "Världsmästerskapet i x för damer" är det som fungerar bäst och det är det vi bör hålla oss till. / Elinnea (disk) 26 juni 2013 kl. 22.04 (CEST)
Europamästerskapen i fotboll för damer spelas av damer även om det inte är officiellt namn. Kom också ihåg att det här är Wikipedias artikel om mästerskapet och inte UEFA:s. De får tycka vad de vill om Wikipedias namngivning... Precis som Ericson om namngivningen Globenartikeln--LittleGun (disk) 26 juni 2013 kl. 22.04 (CEST)
Det här handlar inte om UEFA då alla benämner det dam-EM och dam-VM. Således är det som gjort för missförstånd med "EM i fotboll för damer"
1) Det finns inget "EM i fotboll" för damer.
2) Det finns ett officiellt namn som kan användas Dam-VM och Dam-EM
3) Läsaren borde rimligtvis vilja ha ett namn som säger vad det är, inte ett namn som någon på wikipedia hittat på för att han/hon ogillar det namn som används./AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 23.12 (CEST)
Enligt wikipedias riktlnjer "Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta svenskspråkiga skulle förvänta sig att de har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF)"
Således faller EM i fotboll för damer bort direkt då det inte är någon som förväntar sig ett sådant namn./AndersHj (disk) 26 juni 2013 kl. 23.15 (CEST)


1) Jo, det finns ett "EM i fotboll för damer". Det är bara inte det officiella namnet. Det officiella namnet är UEFA Dam-EM.
2) Ja, det finns ett officiellt namn som kan användas. Det måste inte användas.
3) Ja, det ska vara ett språkligt korrekt och beskrivande namn. Wikipediagemenskapen bestämmer vad artikeln ska heta, du är en del av den och deltar just nu i den process som kommer att namnge artikeln.--LittleGun (disk) 26 juni 2013 kl. 23.22 (CEST)

Eftersom det börjar låta som en trasig skiva här ovan så vill jag beskriva hur jag förstått gemenskapen i artikelnamngivning generellt:

  1. Artiklar är inte tvingade att ha officiella namnet. (Det hindra inte att vi alltid kikar på det officiella namnet för en företeelse innan vi väljer ett annat).
  2. Det är inte ett faktafel att ha ett artikelnamn som beskriver artikelobjektet istället för ett officiellt namn.
  3. Det är wikipediagemenskapens sak att bestämma vad som är ett bra artikelnamn. (Det är inte gemenskapens sak att bestämma vad som är det officiella namnet däremot).

--LittleGun (disk) 26 juni 2013 kl. 22.19 (CEST)

I media skrivs det ju generellt EM, inte Dam-EM ("EM blir en publikfest", "EM-truppen", "EM-uttagningen", "Sveriges EM-matcher.", "EM-favoriten", "EM-aktuell", "EM på hemmaplan", "hemma-EM", "EM-plats", "EM-slutspelet" [4] [5] [6] [7] [8][9] [10], det står inte Dam-EM, "Dam-EM blir en publikfest", "Dam-EM-truppen", "Dam-EM-uttagningen, "Sveriges Dam-EM-matcjer, "Dam-EM-favoriten", "Dam-EM-aktuell", "Dam-EM på hemmaplan", "Hemma-Dam-EM", "Dam-EM-slutspelet" etc. Man får lite känslan att AndersHj anser att det finns ett Europa och en värld där det spelas det europamästerskap och världsmästerskap, men sen finns det även nåt slags dam-Europa och nånslag dam-värld... / Elinnea (disk) 26 juni 2013 kl. 23.38 (CEST)
Om tävlingen nu vilket påpekas längre upp heter [UEFA] "Dam-VM" [2013], så borde vi ju åtminstone inte använda "Dam-världsmästerskapen i fotboll" som namn istället, får jag ju påpeka apropå namnändringen.. flinga 27 juni 2013 kl. 00.08 (CEST)
Att snvänd sig av de officiella namnen "UEFA DAM-EM" och "FIFA Dam-VM" vore givetvis bra det med.
@Ellinea. Stämmer inte det du påstår. Står väldigt ofta Dam-EM. Däremot forkortaras det ibland. Så sker med alla namn./AndersHj (disk) 27 juni 2013 kl. 18.51 (CEST)
Jag kan också flika in att NPOV är neutral point of view, alltså det vi egentligen strävar efter. Du menade troligen tvärtom (längre upp). Jag tror inte heller "Världsmästerskapen i fotboll för damer" strider mot POMMF, om man inte känner till företeelsen eller dess namn i detalj, är det fullt rimligt att man letar efter detta eller liknande (exempelvis Dam-EM i fotboll). Dam-VM i fotboll är också säkert helt i linje med POMMF, men UEFA eller FIFA Dam-VM kräver förkunskaper som den som söker troligen ofta inte har, och saknar specifiering (VM i vad? När?). flinga 30 juni 2013 kl. 19.01 (CEST)
Dam-EM i fotboll och Dam-VM i fotboll borde funka, även om jag håller med om att utan sportdefinition låter det som att det handlar om en tävling i damspel... Jag har aldrig förstått besattheten att skriva ut världsmästerskap osv på Wikipedia. Det ger oftast onödigt klumpiga och långa artikeltitlar. "VM i fotboll för damer" låter för övrigt lite som att VM är i sporten "fotboll för damer" och någon sådan sport finns ju inte. Då är det skillnad mot ishockey, där jag förstått att damishockey klassas som en separat sport, med något annorlunda regler, framför allt gällande tacklingar. /Grillo (disk) 27 juni 2013 kl. 20.33 (CEST)
Europamästerskapet i fotboll för damer är något som är aktuellt och kan ge många läsare just nu, vi skämmer ju ut Wikipedia om vi kallar artikeln "Dam-Europamästerskapet i Fotboll", som AndersHJ flyttade tillbaka artikeln till efter jag återställt. Varför versalt f på fotboll? Är Fotboll ett egennamn, eller? Bindestrecket förstår jag inte riktigt heller syftet med. Man skriver ju inte "Dam-Cykel". "Dam-Världsmästerskapet" och "Dam-Europamästerskapet" ger bara googleträffar på Wikipedia, de artiklar som AndersHj har flyttat. Det används ingen annanstans. Så särskilt "officiellt" verkar knappast namnet "Dam-Europamästerskapet i Fotboll" vara.../ Elinnea (disk) 27 juni 2013 kl. 21.25 (CEST)
Det där med stort F i fotboll borde vi alla kunna vara överens om inte är önskvärt. Jag ändrade därför det tills vidare nu, och lämnar här en notis för tydlighet i diskussionen. flinga 1 juli 2013 kl. 01.17 (CEST)
@Ellinea - Vi skämmer ut wikipedia genom att skriva titlar som är gripna ur luften och inte någon känner sig hemma i och inte heller går att sammankoppla med det officiella namnet. "Världsmästerskapet i fotboll" för damer är ett exempel på en sådan usel titel.
@Grillo - Jag håller med dig att skriva "Dam-EM i fotboll" och "Dam-VM i fotboll" vore det bästa eftersom det är det flest relaterar till.
Möjliga alternativ till "Dam-VM i fotboll" är "Dam-världsmästerskapet i fotboll" och "FIFA Dam-VM"./AndersHj (disk) 28 juni 2013 kl. 00.00 (CEST)
Jag håller helt med dig Grillo om att "Världsmästerskapet i fotboll för damer" inte är något aternativ./AndersHj (disk) 28 juni 2013 kl. 00.00 (CEST)
@AndersHj: "Dam-Europamästerskapet" ser ut som en riktig skvader. Var finns något prejudikat eller jämförande artikelkategori på svwp som liknar det här? Vad var det för fel på namnet som användes? "Dam-EM" är enligt min mening en rubriksättning på en löpsedel och inte ett lämpligt namn på ett uppslagsord. Se även den här NE-artikeln som beskriver VM som kategori och "VM för damer" som fenomen. Lämplig artikelinledning borde vara – Europamästerskapet i fotboll för damer, även Dam-EM i fotboll, är /…/ – och då kan man prata om "Dam-EM" i texten, som synonym till det mer korrekta artikelnamnet. Mina två språkören.--Paracel63 (disk) 28 juni 2013 kl. 01.15 (CEST)
Om man byter ordning på orden till: "Europamästerskapet för damer i fotboll", går det då att tolka fel på något sätt? Bοⅰⅵе 28 juni 2013 kl. 08.15 (CEST)
Förtydligande till mig själv. Svenska skrivregler (§8.7.2) tycker inte heller om versalt E efter bindestreck på något som ska vara en permanent sammansättning. Huvudregeln lär bli Dameuropamästerskapet /…/, om det nu är det ordet vi enas om. Boivies ändringsordning ovan känns lite ovan. Den kan kanske missförstås som att damer i fotboll (jämför ungdomar i jeans eller liknande) är ett begrepp i sig. Eftersom svwp använder Europamästerskapet i fotboll på så många ställen (hoppas jag, även efter den senaste namnändringsvågen), borde våra läsare vara införstådda med detta som ett begrepp för sig. Då blir det förhoppningsvis tydligt att påhänget för damer är sekundärt.--Paracel63 (disk) 28 juni 2013 kl. 16.03 (CEST)
Och jag vill gärna se en länk till officiell användning av orden "Dameuropamästerskapet" och "dameuropamästerskap". Inget av dessa känns helt klockrena som begrepp.--Paracel63 (disk) 29 juni 2013 kl. 19.37 (CEST)
Ja, varianten "Dam-Europamästerskapet i fotboll 2013" stöds väl inte ens i källorna? Dels är det kapitaliserade E:et inte korrekt utifrån skrivkonventioner som nämns ovan, dels är det helt enkelt en annan benämning än Dam-EM som källorna säger. Det är därtill långt och knöligt som benämning, och knappast POMMF. Den namnvarianten bör snarast bort, menar jag (saknar källa, ej pommf, illa formulerad). flinga 30 juni 2013 kl. 19.01 (CEST)
Kan ärligt talat inte respektera åsikterna nedan. Det är inte ur ett globalt perspektiv och en sådan mall kommer också att åka upp. I synnerhet om någon skulle få för sig att ändra "EM i fotboll" till "EM i fotboll för herrar". Fakta går före åsikter./AndersHj (disk) 1 juli 2013 kl. 07.53 (CEST)
Din rätt att ha en åsikt respekterar däremot säkert alla, men flera tycks inte hålla med dig i sakfrågan. Wikipedia byggs ju så långt möjligt genom konsensus och teoretiskt sett skulle det kunna leda till att de artiklar som nu diskuteras skulle kunna namnges i stil med "VM i kast med liten ketchupflaska" förutsatt att vi når konsensus om det. Globaltaggning sker vanligen utifrån att innehållet är skrivet utifrån alltför svenskt perspektiv mned alltför svenskt innehåll, mera sällan eller aldrig för att titeln inte skulle vara hundraprocentigt korrekt. Ditt förslag till lösning är en språklig kullerbytta och får du inte gehör för det av andra engagerade i ämnet får du nog ge dig. Riggwelter (disk) 1 juli 2013 kl. 08.41 (CEST)
Fakta är fakta. Åsikten att döpa om "EM i fotboll" till "EM i fotboll för herrar" saknar stöd globalt och går således emot wikipedias riktlinjer. "Jorden" blir inte "den lila planeten" för att några på svenska wikipedia får för sig att den ska heta det. Det finns som sagt inte mycket kvar att diskutera. Skulle artikeln "EM i fotboll" byta namn till "EM i fotboll för herrar", blir det http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Globalt_perspektiv samt http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Neutral_synvinkel. /AndersHj (disk) 1 juli 2013 kl. 09.02 (CEST)


@AndersHj:Synd, alla har sprungit in i "avvikande-konsensus-väggen" och känner igen din frustration. Sämsta sättet att hantera den är att agera demonstrativt. Skaka av dig och gå vidare, Wikipedia kryllar av väderkvarnar att bekämpa.--LittleGun (disk) 1 juli 2013 kl. 09.05 (CEST)
Jag kan acceptera förlikningen "EM i fotboll" för damer. Men rör inte "EM i fotboll". Då blir det dessutom mindre jobb./AndersHj (disk) 1 juli 2013 kl. 09.12 (CEST)
Jaha, men oroa dig inte för jobbet du.--LittleGun (disk) 1 juli 2013 kl. 09.37 (CEST)
AndersHj: om artikeln heter "Europamästerskapen i fotboll för damer" är det en beskrivning av artikelns ämne. Det är sant att artikeln handlar om ämnet "Europamästerskapen i fotboll för damer". Det är också sant att evenemanget heter "UEFA Dam-EM 2013", och säkert ofta kallas t ex "Dam-EM i fotboll 2013". Allt detta går att få med på ett tydligt sätt i artiklarna. (Om vi skulle nå konsensus om att kalla artikeln om jorden för "den lila planeten" är det icke-pommf, inte en brist i globalt perspektiv - det innebär inte att vi beskriver "den lila planeten" bara från svenska utgångspunkter (dvs med "lokal-POV") - orden vi använder är ju däremot per definition (normalt) svenska. Skulle vi vidare hävda att jorden heter "den lila planeten" är det ett faktafel, inte ett problem med globalt perspektiv). flinga 1 juli 2013 kl. 15.12 (CEST)
Med detta uppfattar jag det så att AndersHj:s redigeringar alltså skall återställas? Riggwelter (disk) 1 juli 2013 kl. 15.19 (CEST)
Ja, så uppfattar jag nog också diskussionen/konsensus. flinga 4 juli 2013 kl. 14.31 (CEST)

Jag delar denna samsyn, Riggwelter och flinga. Jag vill bara påpeka att jag följde den länk som AndersHj gav, och inte alls delar den slutsats om sakläget han drar. Den sidan är inte en "officiell" sida, utan innehåller närmast journalistiskt nyhetsmaterial. Tillställningen kallas där ibland Dam-EM, ibland UEFA Dam-EM; men språket och sammanhanget visar att skribenterna är mer intresserade av korta och rappa formuleringar än av att tynga ned framställningen med att ge de "formella" namnen på allting. Vi däremot skriver ett uppslagsverk, och då gäller inte det journalistiska idealet i lika hög omfattning.

Alltså, kort sagt, @AndersHJ: EMRÅ visar din källa inte alls att tillställningen heter Dam-EM, bara att den ibland informellt kallas Dam-EM eller UEFA Dam-EM. M. v. h., Jörgen B (disk) 5 juli 2013 kl. 21.45 (CEST)

Åsiktsfördelningen så här långt[redigera | redigera wikitext]

Så här har jag uppfattat fördelningen av åsikter om vilken namngivningsstandard vi ska ha för mästerskapsartiklar. Det nu aktuella mästerskapet får bilda exempel för världs/europa-nånting även i andra sporter. Justera gärna om jag räknat/placerat åsikterna fel i listningen nedan.--Paracel63 (disk) 29 juni 2013 kl. 19.35 (CEST)

  • För stavningen "Dam-Europamästerskapet i fotboll" –
  • Mot stavningen "Dam-Europamästerskapet i fotboll":

Om sammanställningen[redigera | redigera wikitext]

Är skillnaden mellan varianterna "status quo" och "Europamästerskapet i fotboll för damer/herrar" att den förra.. hm, ja, vad är skillnaden? Skriver den inte ut "herrar", eller..? flinga 1 juli 2013 kl. 01.21 (CEST)

Jag uppfattar skillnaden som "Europamästerskapet i fotboll för damer" resp "Europamästerskapet i fotboll för herrar", inte "Europamästerskapet i fotboll för damer/herrar". Om så är fallet sällar sig kanske Paracel63 till det förslag som flest förespråkar just nu, men det skall jag överlåta till honom att svara på. :-) Riggwelter (disk) 1 juli 2013 kl. 08.41 (CEST)
Jag uppfattar det som Flinga, att skillnaden är att ordet "herrar" inte finns med i herrartiklarna i status quo. /Hangsna (disk) 1 juli 2013 kl. 09.22 (CEST)
Det ser ut att ha förtydligats nu :) (Med följd att min fråga ser lite underlig ut ;)). Men nu är jag med, det var som jag trodde. flinga 1 juli 2013 kl. 15.00 (CEST)
Min röst var på att endast artiklarna för damer skulle förtydligas. Det har åtminstone förut varit standard – ojämlikt eller ej – eftersom herrturneringarna länge varit de enda turneringarna och fortfarande är de mest omskrivna. De flesta artiklarna följer än så länge den standarden – se länkarna i den här mallen: Mall:Internationell fotboll. Det blir också lite mindre otympliga artikelnamn. Men om de allra flesta kan enas om att även lägga med "för herrar" i mästerskapsturneringsartiklarna, är det okej för mig. Det viktigaste för mig är att den där ovannämnda "skvadern" fixas till och att vi som skriver här når en lösning som vi alla kan acceptera. "Europamästerskapet i fotboll för damer", "EM i fotboll för damer" eller "Dam-EM i fotboll" är alla okej för mig.--Paracel63 (disk) 1 juli 2013 kl. 16.03 (CEST)
Europamästerskapet i fotboll för damer verkar alltså vara det alternativ som de allra flesta föredrar och det överensstämmer med hur vi gör när det när det gäller andra sporter. Hoppas nån kan ta tag i tillbakaflyttandet. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 10.48 (CEST)
Nja, "Dam-EM i fotboll" har också ett antal röster. Fördelen med den varianten är att den är kortare samt att den under juni (kanske) mest aktive redigeraren i den och angränsande artiklar röstar på den. Vad tycker du, AndersHj, och vad tycker ni andra? Har vi någon (bot eller människa) som på kort tid vill fixa till 100 artiklar?--Paracel63 (disk) 5 juli 2013 kl. 17.21 (CEST)
Jag sa inte att den åsikten inte hade några röster. Jag sa att de allra flesta föredrog "Europamästerskapet i fotboll för damer". Åtta är betydligt fler än tre, nästan tre ggr så många. Det är inget nja, hade det varit kanske fyra som tyckte det ena och tre som tyckte det andra, så hade det kanske varit ett nja. Att köra över en så klar majoritet, den praxis vi haft hittills och konsensus i diskussionen bara för att låta nån få sin vilja fram för att han under juli varit aktiv under just dessa artiklar (håller man på och flyttar och byter namn på artiklar så blir det ju såklart mycket aktivitet) blir ju oerhört märkligt och helt emot hur vi brukar göra i ärenden där folk tyckt olika. AndersHj skulle ha diskuterat den här frågan innan han började med jätteflyttande, då hade inte detta problem uppstått. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 18.13 (CEST)
Du har helt rätt. Jag ville dock bjuda in bland annat den person som inlett hela den här diskussionen i slutdiskussionen. Han röstade i alla fall. Nu ser det ut som om att han inte är så aktiv längre, så det är nog bäst som skett ändå. Vi som redigerar här dagligen får gemensamt ta och fixa städarbetet. Allt gott.--Paracel63 (disk) 10 juli 2013 kl. 23.10 (CEST)
Jag instämmer med Elinnea. Även jag ansluter mig till förslaget. Tostarpadius (disk) 6 juli 2013 kl. 08.21 (CEST)
Jag har nu återställt Europamästerskapet i fotboll för damer och Europamästerskapet i fotboll för damer 2013, som är aktuellt nu. Hoppas att någon med bot kan ta tag i resten eller att vi hjälps åt på något sätt, så vi får detta gjort nu. / Elinnea (disk) 10 juli 2013 kl. 12.23 (CEST)
Detta har redan nämnts ett par gånger tidigare, men turneringar i fotboll är är inte uppdelade i dam- eller herrklasser. Damer får delta vid nästkommande VM i fotboll 2014 i Brasilien, men inga herrar får delta i damernas turneringar. Ett antal som har lagt fram sina åsikter här, har inte förstått reglerna om vem som får delta i vad. Det finns ingen Fifa-ledd turnering som är till för enbart herrar. Vid olympiska sommarspelen får damer dock ej delta i herrarnas fotbollsturnering; detta har IOK och Fifa beslutat om tillsammans. Jag föredrar "Mästerskapsnamn i fotboll för damer". // MAURIZIO 10 juli 2013 kl. 15.00 (CEST)
Jättebra, Maurizio. Har du källa på allt det du säger vore det ännu bättre. Så vi får in det i artiklarna (jag hittar inte vad du säger där just nu). Allt gott.--Paracel63 (disk) 10 juli 2013 kl. 22.00 (CEST)
Jag hittade den här sidan. FIFA anger möjligheten till könstester för valbarhet till damlandslag i dam-VM-slutspel (regeldokumentet inför Kanada 2015). Däremot hittar jag inget om motsvarande i regeldokumentet om Brasilien 2014. Så kanske är det som du säger, att "herrturneringarna" hos FIFA/UEFA faktiskt är öppna turneringar. Men tydligare källa än så skulle jag nog vilja se.--Paracel63 (disk) 10 juli 2013 kl. 22.12 (CEST)
Att det i praktiken inte förekommer könstester i en herrturnering är i sig inte en tillräcklig källa. Det bevisar bara att man inte förväntar sig "fusk" av den typen. Sedan kanske fifa/uefa numer är "öppna", det är möjligt. Vill minnas att jag hört talas om någon som faktiskt spelat i herrlandslag någonstans i ett land jag normalt inte förknippar med fotboll, minns inte vilket, minnet säger Oceanien någonstans. -- Lavallen (blockera) 12 juli 2013 kl. 21.15 (CEST)
Visst förekommer det att flickor spelar i pojklag, men det kan vi bortse ifrån. I vuxen ålder är det en rent teoretisk möjlighet (i varje fall över korplagsnivå) och det bör inte hindra oss från att tala om "herrfotboll". Tostarpadius (disk) 12 juli 2013 kl. 20.35 (CEST)
Men ska vi också namnge artiklarna därefter? Jag ser lite olika varianter just nu, med Herrarnas turnering i fotboll vid olympiska sommarspelen 2008 och Världsmästerskapet i fotboll som exempel på båda varianterna.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 21.02 (CEST)
@Tostarpadius: Absolut inte teoretisk. Här är ett exempel på en kvinna som platsade som proffs men inte fick för FIFA. Enligt källan skulle hon ha blivit först i Amerika, vilket tyder på att det hänt någonannanstans. Det är inte säkert att till exempel UEFA eller SvFF är lika trångsynta, även om SvFF kallar det herrlandslaget. I ishockey har damer spelat med herrar på högsta nivå: NHL och Finland. I Sverige stoppades Kim Martin från spel med Malmö Redhawks av en amatörregel: Hon skulle spela för college i USA, har man spelat med proffs kan man bli diskad från amerikansk collegehockey.--LittleGun (disk) 12 juli 2013 kl. 21.12 (CEST)
OS är petnoga med att skilja på män och kvinnor. Uppenbarligen FIFA också.--LittleGun (disk) 12 juli 2013 kl. 21.14 (CEST)

Regelverket kan se litet olika ut i olika ligor, men för de flesta idrotter är det ett faktum att de fysiska förutsättningarna ser olika ut, vilket inte innebär att den ena varianten är sämre än den andra. I ishockey lär kvinnor kunna stå i mål men knappast vara utespelare. Hur som helst bör vi inte fördjupa oss i undantagen som bekräftar regeln utan gå på normalfallet. I ridsport är det vad jag minns numera ingen uppdelning ens i OS. Nästa år spelas "Världmästerskapet i fotboll för herrar", det ser jag som den naturliga beteckningen. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.51 (CEST)

En annan sak. Apropå turneringen som startade den här tråden, är det inte lite konstigt att motsvarande Commons-kategori ser ut så här? Endast fyra filer, varav ingen är ett foto taget under en match.--Paracel63 (disk) 14 juli 2013 kl. 23.36 (CEST)

Kopierat från Fifas regelverk för VM 2014, sid. 18.

1. Each association shall ensure the following when selecting its representative team for the FIFA World Cup™:
a) all players shall hold the nationality of its country and be subject to its jurisdiction;
b) all players shall be eligible for selection in accordance with the FIFA Statutes, the Regulations Governing the Application of the Statutes and other relevant FIFA rules and regulations.
2. Protests regarding the eligibility of players shall be decided by the FIFA Disciplinary Committee in accordance with the FIFA Disciplinary Code
3. The associations shall be responsible for fielding only eligible players. Failure to do so shall lead to the consequences stipulated in the FIFA Disciplinary Code."
Det står inget i reglerna om att damer ej får deltaga i spel vid VM 2014. // MAURIZIO 17 juli 2013 kl. 20.44 (CEST)
Stämmer. Det noterade jag också sju dagar högre upp i tråden. :-)--Paracel63 (disk) 24 juli 2013 kl. 03.03 (CEST)

Illustratör sökes![redigera | redigera wikitext]

Finns någon som är CAD- eller InkScape-kunnig? Jag har en illustration jag vill ha in i en artikel (illustrationen är i sig enkel), men den behöver ritas om eftersom jag vill ha den i modernt snitt. Ursprungsspråket är tyska, men jag kommer att tillhandahålla översättning till engelska och svenska. hugad person torde anmäla sig härstädes. Riggwelter (disk) 11 juli 2013 kl. 21.25 (CEST)

Anmäler mig som frivillig Åkebråke (disk) 11 juli 2013 kl. 23.47 (CEST)
Ah, fint! Har du registrerat en e-postadress - kan jag skicka mer information där. Riggwelter (disk) 12 juli 2013 kl. 08.56 (CEST)
Maila mig gärna på raderas1augusti@hotmail.se Åkebråke (disk) 13 juli 2013 kl. 23.34 (CEST)
Får man vara nyfiken och fråga om hur det har gått? flinga 24 juli 2013 kl. 15.34 (CEST)

Statens fastighetsverk har bytt plattform[redigera | redigera wikitext]

Statens fastighetsverk bytte plattform i slutet av maj. Det verkar beröra länkningarna i ca 350 artiklar (sökning på sfv.se) som inte längre fungerar. Är det någon som kan lista ut med vilken logik de bytt standard så att vi eventuellt kan sätta en bot på det? Jag har mailat deras kontaktperson, men hon återkommer inte förrän i mitten av augusti. --I99pema (disk) 18 juli 2013 kl. 14.12 (CEST)

Ser ialla fall att i de 84 länkningarna till Tidningen Kulturvärden så skall http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/kulturvarden/ bytas mot http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarlden. --I99pema (disk) 18 juli 2013 kl. 14.31 (CEST)
Jag har manuellt korrigerat några länkar till Kulturvärden i artikeln Stockholms slott. Det ska bli intressant att se när SFV kommer på att de har stavat Kulturvärden med l och kommer att ändra URL'erna igen. Hoppas att de kan avhålla sig från det eller åtminstone inför en automatisk omdirigering från /Kulturvarlden till /Kurturvarden. --Larske (disk) 18 juli 2013 kl. 15.20 (CEST)
Nu har LarskeBot uppdaterat alla länkar till Kulturvärden enligt ovan. Finns dock fortfarande cirka 250 sidor som har länkar till den gamla plattformen (/cms). --Larske (disk) 18 juli 2013 kl. 15.50 (CEST)
Så bra. Det verkar som många av de äldre pressmeddelandena försvunnit från nya plattformen. Jag hoppas de kan ge svar på detta i augusti. --I99pema (disk) 18 juli 2013 kl. 15.56 (CEST)
Jag har nu fått svar att de skall försöka peka om de gamla adresserna, men att det kan ta lite tid i semestertider. Bra av SFV!I99pema (disk) 24 juli 2013 kl. 08.24 (CEST)

Fler åsikter behövs på Diskussion:Elitserien i ishockey#Namnbytet till SHL[redigera | redigera wikitext]

Fler åsikter behövs på Diskussion:Elitserien i ishockey#Namnbytet till SHL, angående vad artikeln Elitserien i ishockey ska heta. Diskussionen har pågått i över en månad utan att tydlig konsensus nåtts, så jag uppskattar verkligen fler åsikter i diskussionen. Heymid (bidrag) 23 juli 2013 kl. 10.14 (CEST)

Är det bråttom? Vad händer om artikeln inte får rätt namn i tid? - Tournesol (disk) 23 juli 2013 kl. 10.20 (CEST)
Utmärkt att ställa frågan här - diskussioner som pågått länge kan behöva fler.193.10.104.99 24 juli 2013 kl. 20.59 (CEST)

VisualEditor on Monday, 22 July 2013[redigera | redigera wikitext]

I apologize for posting in English, and I hope that someone will translate this message.

Most of you have seen the CentralNotice banners. The new Wikipedia:VisualEditor editing system will be made available on Monday (probably late Monday evening, if you are in Sweden).

VisualEditor is very different. The 'save' button is at the top of the page, not the bottom. You type ctrl+k to link to an article, instead of typing [[. You add references by clicking a little book icon. You add templates by clicking the puzzle icon instead of typing {{ and }} around the template name. It cannot do everything. For example, it cannot create tables or edit mathematics equations. It also has some problems that are still being fixed, and it is sometimes slow. Also, people with old computers or without Javascript cannot see it or use it.

I hope that you will read the user guide and try it. All users will still have the option to use the old system by clicking 'Edit source'. If you do not want to learn the new system, then please just click 'Edit source' and use the old one.

We need people to do these things:

Thank you for your patience with this new software. Whatamidoing (WMF) (disk) 18 juli 2013 kl. 23.05 (CEST)

Och jag antar att det då (som på andra språkversioner där det är aktiverat) kommer finnas en ruta under inställningar/finesser där man kan bocka för och då slippa se det ö.h.t. /Hangsna (disk) 18 juli 2013 kl. 23.18 (CEST)
Det skulle jag inte ta för givet. Det är nog upp till en administratör att installera det som finns på enwp även här (vilket i och för sig är ganska lätt). Ainali (disk) 19 juli 2013 kl. 00.16 (CEST)
Jag hoppas det åtminstone kommer att finnas den flik som på enwp heter "Edit source". När jag provar VE på enwp får jag upprepade felmeddelanden från webläsaren. VE är fortfarande fullt av buggar... inklusive en som gör att en VE-ikon hänger kvar på skärmen efter att jag stängt den fliken, och nu fladdrar förbi framför mig när jag skriver detta. Lsj (disk) 19 juli 2013 kl. 10.00 (CEST)
Ja, det kommer att finnas kvar, det finns även här om du slår på VE i inställningarna. På svenska heter den redigera wikitext. Det vore värdefullt om du rapporterade den buggen så att de kan åtgärda den. De jobbar för fulla muggar med detta, men om det finns fel de inte känner till kommer de inte att lagas. Jan Ainali (WMSE) (disk) 19 juli 2013 kl. 12.31 (CEST)
Rapporterat buggen med webbläsarfelmeddelande. Den andra lyckades jag inte reproducera. Lsj (disk) 19 juli 2013 kl. 16.01 (CEST)
Smiley.svg Tack! for the bug report.
On Monday, everyone gets two buttons for two editors: VisualEditor and the old editor. You may use whichever you want. Whatamidoing (WMF) (disk) 19 juli 2013 kl. 22.01 (CEST)
Går det att få det som vanligt på nåt sätt, att bara ha en redigeraknapp som leder till vanlig wikitextredigering genom nån egen inställning, finess eller nåt att man lägger in nåt i sin css-sida? Provade att lägga in det som står här en:MediaWiki:Gadget-oldeditor.js på min css-sida, men fick det inte att funka, båda knapparna fanns kvar./ Elinnea (disk) 24 juli 2013 kl. 20.28 (CEST)
Testa att lägga det i din .js-sida istället. -- Lavallen (blockera) 24 juli 2013 kl. 20.31 (CEST)
Tack Lavallen! Det funkade bra! / Elinnea (disk) 24 juli 2013 kl. 20.35 (CEST)
You can use Special:Inställningar#mw-prefsection-editing to turn it off. Whatamidoing (WMF) (disk) 24 juli 2013 kl. 20.46 (CEST)
Isn´t that just to disable in temporarily? I´m hoping what I did was a permanent solution. / Elinnea (disk) 24 juli 2013 kl. 23.49 (CEST)
Yes, it is temporary. However, it may be more reliable, and it is certainly easier. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 07.44 (CEST)
Under fliken "finesser" i inställningar finns numera en knapp för att dölja VE helt. /Hangsna (disk) 25 juli 2013 kl. 12.56 (CEST)

Does the community of sv-wiki have problems with the visual editor?[redigera | redigera wikitext]

Hello all, I write this message to inform you about the visual editor and the problems other Wikipedias have with it, so that the Swedish speaking community can inform themselves and decide if this is a concern for this Wikipedia as well or not.

On the Dutch community, most users really like the idea of getting a visual editor. A visual editor may help inexperienced (new) users or users who experience the wikisyntax as difficult to edit. In the past weeks we have tested the visual editor and we noticed big problems that concern the majority of the articles. We reported all these problems a month ago. The day before yesterday we heard that the developers plan to launch the visual editor for all logged in as anonymous users on the Dutch Wikipedia (nl-wiki) coming Monday 22 July. We checked again all problems we reported and noticed that all these articles still have major problems in the visual editor. The second concern we have is the user friendliness of the current visual editor, sure most of the basic edits work fine with it, but the more difficult edits (where this piece of software is designed for!) are certainly not user friendly. Our third concern are the templates. On the Dutch Wikipedia we have been working hard to make and keep almost all templates as easy as possible to edit and change for most users (KISS principle), so that as many as users can update templates. The coding the visual editor requires for editing templates in articles makes it impossible for regular users to update those templates any longer. Something that is unacceptable to us. Software should make editing easier, not more difficult. All the problems with the software will cause thousands of bad edits which other users can clean up afterwards. We think software should make the workload less in stead of enlarging it. As a result of all problems we have started a voting to hide the visual editor until the problems are solved. A big majority is in favour.

In the past weeks, the visual editor was already launched to the English Wikipedia. Many many many problems occurred and are still occurring, like this and this. On thousands of articles this goes wrong. As result of all these problems the community has set up an comment page at en:Wikipedia:VisualEditor/RFC. Someone summarizes it with: "It's a very good alpha, but it should never have been launched outside of a test deployment."

From the beginning the developer team promised all communities to make it possible for all users to opt-out the software if they do not want to use it. With the launch on the English Wikipedia it appeared that the opt-out was removed. The only thing users can do is hide the visual editor for themselves via the common.js. This means that everyone, including those users who do not want to use the visual editor, have to deal with an extra layer of code that is loaded each time you visit a page and can't be switched off.

The community of the Dutch Wikipedia want the developers to delay the launch of the visual editor until all big issues and concerns are solved. The Dutch community does not want to clean up the mess the visual editor produces on all these thousands of articles. Yes, most users like the idea of a visual editor, but that must be one which doesn't cause problems and really helps to make editing easier. As the visual editor is not yet ready to be deployed, and no replies have been received from the developers, the community will hide the visual editor (using this in here) (and make an opt-in for those who wish to use/test it) to prevent problems. (De facto this means that the current opt-in is restored back.) It will give a signal to the developers/Wikimedia Foundation that the current deployment is unacceptable to the Dutch community and the community feels itself ignored and forced to cope with the problems we did not cause.

I noticed that also sv-wiki is scheduled to get launched the visual editor coming Monday 22 July. I really doubt that seeing the problems on the English Wikipedia and the Dutch Wikipedia, that the launch here will be without major issues.

It is up to the local community to check for problems and to ask themselves if this acceptable to you or not? I would also suggest you test the visual editor with editing articles (like the ones which use the most used templates to see if they all work), in particular the ones with tables, templates and references.

If you wish to translate this message, please do, so that more users can understand what they have to deal with coming Monday and later.

If you want to know more about the situation on nl-wiki, please ask. Greetings - Romaine (disk) 19 juli 2013 kl. 18.01 (CEST)

Like the Dutch Wikipedia, editors at the Swedish Wikipedia are happy about the possibilities and will be happier when some of the most common bugs are fixed. (So will I.)
Romaine has posted this note to many Wikipedias. He is refusing to allow the Dutch Wikipedia to use mw:TemplateData, which is required to make templates easy to use in Wikipedia:VisualEditor.
I wish that Romaine's facts were more accurate. VisualEditor does not have "an extra layer of code that is loaded each time you visit a page and can't be switched off." It has one small piece of code (0.5% of one page) that loads into the cache one time (until you clear your cache).
Furthermore, any editor can easily refuse to use VisualEditor at any time. The only step necessary is to click the button for the older editor. Refusing to use VisualEditor is as easy as refusing to use the page history or the discussion pages: If you don't want to use it, then simply do not click the buttons for it. There is no programming or CSS or prefs switch required at all. It may take a few days or a week for many editors to get used to the presence of two buttons, but I think that the editors here will have little difficulty with this in the end. Whatamidoing (WMF) (disk) 19 juli 2013 kl. 22.07 (CEST)
It is sad that Wikimedia Foundation does not understand comunity concerns about a still very buggy software being pushed out. We are here to write an encyclopaedia - not to take part in an software experiment. Please postpone the rollout. Regards /rrohdin (disk) 19 juli 2013 kl. 22.16 (CEST)
Jag har provat Visual Editor en stund nu och tycker att det funkar helt ok. Jag ser inget problem med att man slår på funktionen nu. För de aktiva wikipedianerna så märker man nog ganska fort vart man ska trycka för att redigera på det gamla sättet. För de som inte är så aktiva så är jag ganska säker på att de flesta känner sig mer begränsade av att använda wikikod jämfört med att redigera på det nya sättet /Bro (disk) 19 juli 2013 kl. 22.36 (CEST)
With any change, those that are inconvenienced by the change will express that more than those that aren't. Even taking that into account, however, it seems that many on svwp think that VisualEditor is not ready for rollout. In two threads above, there are opinions such as (my translation) "currently really crappy" (Tetraedycal), "I don't want to get into that sh-t [WYSIWYG]" (Lavallen), "hasn't been usable" (Paracel63), "works really poorly" (Grillo), "still full of bugs" (Lsj). Granted, there are also positive voices (Jsdo1980, Bro among others), but the overall view seems to be negative. //Essin (disk) 20 juli 2013 kl. 10.57 (CEST)
Whatamidoing: I think we would be even more happy if we got to speak for ourselves.
In general: words seems to be standing against each other. VE can be chosen/turned off, VE is usable, contra VE is not optional, VE brakes articles. flinga 20 juli 2013 kl. 11.01 (CEST) (Lyckades jag använda ett idiom här som inte finns på engelska?) flinga 23 juli 2013 kl. 16.55 (CEST)
I like VE a lot, and a lot of it is just because the option of editing wikitext is always there if you need it. Anyone claiming it is not is not being very honest or have not actually tried VE at all. But mostly, I like it because it is awesome. The image search and possibilities with templatedata alone are fantastic. By the way, the rollout have been postponed on svwp. --Ainali (disk) 20 juli 2013 kl. 11.40 (CEST)
Liking it or not is a matter of taste. I might actually like it too some day, once the bugs have been straightened out and performance improved. And while it is true that wikitext exists as an alternative in the current VE implementation on enwp, this discussion shows that it is not at all self-evident that wikitext will always be there. And casting aspersions on the honesty of other users would be on the outskirts of wp:Etikett even in the absence of such evidence. Lsj (disk) 20 juli 2013 kl. 12.34 (CEST)
För att återgå till äran och hjältarnas språk, så har det här definitivt varit efterfrågat (även om jag inte kan begripa varför). Det jag absolut inte begriper är varför vi ska vara beta-testare åt utvecklarna? Det är långt ifrån första gången det slängs ut helt ofärdiga produkter till wmf-projekten. -- Lavallen (blockera) 20 juli 2013 kl. 12.47 (CEST)
The WMF representative in the discussion linked to by Lsj is not on the Visual Editor developer team (which he states over and over again in the aforementioned discussion) and his views should not be taken as the views of the Visual Editor developers. User:Jorm is a designer and is currently working on a new cross-platform skin: mw:Athena. -- jiˈesˌdeːo ] 20 juli 2013 kl. 12.55 (CEST)
En senior designer vid WMF som arbetar med användargränssnitt torde ha ett icke föraktligt inflytande över det framtida användargränssnittet på Wikipedia, oavsett om han direkt kodar VE eller inte. Därför finner jag hans ståndpunkt klart oroväckande. Lsj (disk) 20 juli 2013 kl. 18.50 (CEST)
Det finns väldigt många utvecklare på WMF. Det går inte att bedöma vilken riktning projektet ska gå baserat på en utvecklares synpunkter. -- jiˈesˌdeːo ] 21 juli 2013 kl. 13.28 (CEST)
Lsj: Aha, jag kanske missförstod ämnet. Jag trodde det handlade om den utrullningen som sker nästa vecka, det vill säga den version som finns på enwp idag, och inte en möjlig framtida variant som ingen har någon aning om hur den kommer att se ut. Med alltid menade jag alltså överallt i gränssnittet där det finns VE finns även möjlighet till wikitext, inte för all framtid, men jag förstår att det kan ha varit lite otydligt, jag ber om ursäkt. Ainali (disk) 20 juli 2013 kl. 14.58 (CEST)
Idag buggade wikitextredigeringen på enwp. Artikelnamnet var felaktigt när man försökte spara. Men det kanske var en tillfällig bugg. Problemet löstes när jag bockade för inaktivering av visual editor i mina inställningar.
Tycker att svwp ska vara mer konservativa än övriga språkversioner med införandet. Hellre opt-in än opt-out, dvs default avstängd men möjlig att aktivera i användarens inställningar.Mange01 (disk) 20 juli 2013 kl. 19.56 (CEST)
Jag instämmer helt! Jag hoppas också att traditionell redigering kommer att finnas kvar för alltid. Vad finns det för anledning att plocka bort möjligheten? Tostarpadius (disk) 20 juli 2013 kl. 20.29 (CEST)
Det uttalande som länkades till i den föregående diskussionen var i kontexten att skapa ett bättre diskussionssystem (det som har arbetsnamnet Flow). För alla andra användningsområden tror jag inte att det är någon som har föreslagit att traditionell redigering ska tas bort. Ainali (disk) 21 juli 2013 kl. 00.49 (CEST)
"För alltid" is a very long time. I do not think it good to make promises about software "för alltid". But for the foreseeable future, traditional editing will remain.
I believe that most people who are worried or unhappy about VisualEditor are worried about today's problems. However, for the possibilities in the future, I believe that most people are hopeful, including the people who are unhappy about today's problems.
Ainali said above that it has been postponed, but only by two days for registered editors and only by one week for IPs. This is not as long as some people hoped for. Whatamidoing (WMF) (disk) 21 juli 2013 kl. 05.16 (CEST)
I begynnelsen, gillade jag WYSIWYG, jag har senare lärt mig tycka mycket illa om det. Det kan se snyggt ut utåt i början, men bli helt korrumperat när man redigerar det flera gånger. Eftersom vi uppmuntrar många olika användare att redigera samma text här, är jag rädd att det kan bli hur osnyggt som helst. -- Lavallen (blockera) 21 juli 2013 kl. 09.32 (CEST)
"I believe that most people who are worried or unhappy about VisualEditor are worried about today's problems." Det är ju precis vad som sägs ovan, gör klart något först och släpp det sen. Då kommer ingen vara oroad över att det inte fungerar, om det fungerar... Bara att någon lyckas konstatera att det är där skon klämmer bör ju göra att man drar tillbaka det, löser problemen och sen släpper det. Som det är nu så kommer vi exempelvis få frågor från ny användare där text i manualer och likande inte stämmer och där kanske många av oss inte riktigt förstår frågan då vi inte är vana att använda det nya halvfärdiga systemet. Det hade varit bättre att börja i andra änden, gör något färdigt och släppa det till folket stora jubel! /Hangsna (disk) 21 juli 2013 kl. 11.26 (CEST)
Vill bara lägga till min röst här, då jag inte tycker visual editor är färdig och tycker det är alldeles för tidigt för den att användas på wikipedia. Portunes (disk) 22 juli 2013 kl. 17.28 (CEST)

Låt mig klargöra en gång för alla: jag struntar i om det fungerar eller ej. Jag vill helt enkelt inte ha det. Traditionell redigering är i mina ögon problemfri. Jag ser ingen som helst anledning att överge den. Tostarpadius (disk) 22 juli 2013 kl. 17.37 (CEST)

Jag håller helt med Tostarpadius. En WYSIWYG-aditor må vara enklare för en nybörjare att behärska, men den kan aldrig åstadkomma samma nivå av semantik som man kan med traditionell wikikod. /ℇsquilo 22 juli 2013 kl. 18.00 (CEST)
Och det är just i förhoppningen att dra in fler nybörjare som Visual Editor skapades. Erfarna användare kan avaktivera den eller välja "Redigera wikikod". Själv kommer jag förmodligen att till största delen fortsätta redigera i wikikod, förutom mindre ändringar. Meningen med VE är att sänka den tekniska tröskeln för att börja redigera och ju mer erfaren en skribent blir desto mer tror jag att den kommer att gå över till wikikod. -- jiˈesˌdeːo ] 22 juli 2013 kl. 18.23 (CEST)
Och just för nybörjarna är det extra viktigt att editorn fungerar. Du eller jag klarar säkert av att arbeta runt buggar och kantigheter, om vi vill, men om en nybörjares första redigering inte fungerar blir den personen nog inte gammal här. Lsj (disk) 23 juli 2013 kl. 18.42 (CEST)
Update: the community of the Dutch Wikipedia has voted with about 80% against the launch of the visual editor until the problems are solved as the reported bugs are breaking thousands articles. The community does not want to be forced to deal with the problems the visual editor causes. We understood that the reason for this early launch is because too little time for developing was scheduled. The community hopes in general that the problems are solved fast so that a fully functional visual editor can be launched as soon as possible. Romaine (disk) 22 juli 2013 kl. 22.19 (CEST)
In what way are articles broken? /NH 23 juli 2013 kl. 15.21 (CEST)
Exemplen Romaine nämner i originalinlägget är "this and this". (För mig ett nytt sätt att länka, man lär sig ngt varje dag). flinga 23 juli 2013 kl. 16.55 (CEST)
These "nowiki" errors are the most common mistakes on the English Wikipedia. They happen because editors try to use the old wikitext markup codes, like [[, in the new VisualEditor. The user now receives a warning about using the old codes, but some people save the page with the error anyway. This does not happen if users follow the directions for making a link in VisualEditor (ctrl-k, not [[). I have never seen this error at the Japanese Wikipedia, but it is common at the English Wikipedia. People who have never edited Wikipedia will not make this mistake, but some people who learned the old way of making links will try to use the old way in the new editor.
I have posted a list of common bugs at Wikipediadiskussion:VisualEditor/Återkoppling. The number of problems and the type of problems that you will encounter in the next few weeks depends on the style of articles you have and the willingness of Swedish editors to read Wikipedia:VisualEditor/Användarguide. Whatamidoing (WMF) (disk) 23 juli 2013 kl. 19.42 (CEST)
Big fat design flaw here. Properly designed software should do something sensible with any foreseeable user input. Screwing up articles when faced with eminently foreseeable old-style wikicode is not sensible. Lsj (disk) 24 juli 2013 kl. 09.12 (CEST)

Jag har inte tittat så mycket på det på enwp; det lilla jag använt den verkar det betydligt vara betydligt mer till förvirring än till hjälp. Jag ogillar skarpt att man automatiskt kommer till den när man klickar "Edit". Det tog en stund innan jag hittade "Edit source" som tog mig till det vanliga, begripliga, redigeringsläget. Jag hoppas inte att det kommer att bli så här på svwp. Entheta (disk) 24 juli 2013 kl. 00.07 (CEST)

I believe that it will be very similar. Click on "Redigera wikitext" for the old, familiar wikitext editor. Whatamidoing (WMF) (disk) 24 juli 2013 kl. 06.37 (CEST)
Goddag yxskaft. I wasn't asking a question. I was making a statement of opinion. You obviously either (a) didn't understand what I wrote or (b) didn't care, so why bother making a nonsense reply? I agree 100% with what flinga wrote below about your attitude here. I don't understand what you're doing here discussing this when you and the WMF obviously don't care what the svwp users want or think is best for svwp. Entheta (disk) 24 juli 2013 kl. 23.18 (CEST)
Nu tycker jag att det är hög tid för vissa användare att tagga ner sin fientliga ton lite. Att man är upprörd betyder inte att man kan tilltala folk hur som helst. Särskilt med tanke på att Användare:Whatamidoing (WMF) är en vanlig frivillig redigerare som (uppenbarligen rätt nyligen) har fått en deltidsanställning på WMF för att kommunicera övergången med svWiki. Håll etiketten, tack! -- jiˈesˌdeːo ] 24 juli 2013 kl. 23.29 (CEST)
Exakt vari bestod mitt etikettbrott? Tja, kanske är det osjysst att klaga på en användare som anger "sv-0" i språkkunskap för att skriva nonsenssvar på mitt första inlägg. Å andra sidan kanske det är ett tecken på just den, av flera användare noterade, nonchalanta attityden mot icke-engelska språkversioner som svwp från WMFs sida att de skickar sådana budbärare till oss för att förklara att vi bara ska gilla läget. Entheta (disk) 25 juli 2013 kl. 00.56 (CEST)
Se Wikipedia:Etikett. Första rubriken: "Diskutera klokt och artigt". Andra rubriken: "Inga personangrepp". -- jiˈesˌdeːo ] 25 juli 2013 kl. 01.04 (CEST)
Entheta, I am sorry that you are unhappy with me. I do not mean to be offensive. Your last sentence—which I may have understood—said that you hoped it would not be the same on sv.wp as it was on en.wp. I replied that (unfortunately) it would very likely be very similar, with 'Edit' and 'Edit source' buttons next to each other. If I have misunderstood what you wrote, I am sorry. As you have noticed, I do not speak Swedish and have only learned to read very few words.
Jsdo is correct: I am not a regular WMF employee. You can find the "real" me at Special:Gemensam_inloggning/WhatamIdoing. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 07.59 (CEST)
Med all respekt Entheta, det är inte för mig heller tydligt att ett svar i sak på ditt uttalande inte var välkommet. And yes, I also believe that it is unfair if Whatamidoing personally gets the blame for possible problems with the editor and its implementations, and for the decisions or reasoning by the WMF as an organisation, wich is not in his/her power to influence. flinga 25 juli 2013 kl. 15.15 (CEST)
OK, fair enough. I may have misconstrued the meaning and/or motivation behind Whatamidoing's first answer to me and overreacted. If so, I apologize. Entheta (disk) 25 juli 2013 kl. 16.43 (CEST)

Jag kan inte låta bli att tänka... När beslutades att vi vill införa det här (visual editor påslaget från och med den och den dagen, som standard), och på vilken nivå? Har svwp bestämt sig för det, eller görs det centralt? Var bör det bestämmas? flinga 24 juli 2013 kl. 00.32 (CEST)

The dates are chosen mostly by the software developers.
It is important for the Swedish Wikipedia editors to get involved during active development. Otherwise, we might end up with "VisualEditor that works properly for the English Wikipedia only", rather than "VisualEditor that everyone made suggestions on". For example, sv.wikipedia has an unusual category name pattern, "Category:Wikipedia:Name". This is not working quite correctly because the developers did not know that anyone used two colons (":") in category names. If the Swedish Wikipedia finds these problems this year, then the developers are more likely to fix them, because so many developers are working on VisualEditor right now. If you wait two or three years, perhaps no one would be working on it very much, and the fix might not be made, or might take a long time. Whatamidoing (WMF) (disk) 24 juli 2013 kl. 06.37 (CEST)
Most users on svwp who has the technical ability to cooperate with the developers, are busy offwiki in their civil Life, hacking code for their employer. I am self-learned both as a code-hacker and wiki-editor. I cannot even understand what the developers are talking about in their talks on bugzilla, mail-lists and otherwise. It's like listening to the Swedish Chef in the Muppets show for me. -- Lavallen (blockera) 24 juli 2013 kl. 08.25 (CEST)
Och det låter som det brukar: "om ni inte hjälper till kommer vi att införa det här utan er hjälp och det kommer bli sämre för er", inte "om ni inte hjälper till slipper ni" som väl vore det mer logiska alternativet... Lite utpressning av det hela. Sedan har förstås ingen frågat oss om vi vill ha det från första början. Mitt största problem med det här är iofs att det lanseras uppenbarligen flera månader eller år innan det är redo att lanseras. Buggigheten och det faktum att det går långsamt att redigera med VE gissar även det kommer bidra till att nya användare lägger av. Döljandet av den "normala" redigeralänken kommer att göra att våra sällanredigerare som lärt sig med det gamla systemet kommer att få allt svårare att redigera, med fel nowikitaggarna som belyses ovan. /Grillo (disk) 24 juli 2013 kl. 08.48 (CEST)
Med dessutom denna tråd i färskt minne, så funderar jag allvarligt på om det är läge att lämna wmf och deras invecklare åt sitt eget öde. -- Lavallen (blockera) 24 juli 2013 kl. 09.05 (CEST)
(Redigeringskonflikt) I agree with Grillo here. I might have the technical ability to cooperate, but the attitude of the developers pisses me off. Lsj (disk) 24 juli 2013 kl. 09.12 (CEST)

Jag har kollat lite grann på enwp och än så länge känner jag som Entheta, det känns mer förvirrande och omständigt än till hjälp. Måste t.ex referenser och kategorier och alla mallar (som taxoboxar) redigeras för sig? Jag vill helst ha nuvarande redigeringssätt kvar som standard. Höstblomma (disk) 24 juli 2013 kl. 08.59 (CEST)

Det verkar finnas klar konsensus här för att vi inte vill ha det, i varje fall inte nu. Har verkligen WMF rätt att tvinga det på oss under dessa omständigheter? Kommer de att göra det vad vi än säger? Mitt intresse för detta projekt svalnar i så fall betydligt. Jag instämmer med Grillo ovan. Tostarpadius (disk) 24 juli 2013 kl. 11.59 (CEST)
Jag bedömer detta är en typisk situation där hälsan tiger still. Och jag skulle inte vilja använda konsensus för denna typ av situation. Jag hade inte själv inte tänkt uttala mig, men jag är i grunden mycket positiv till att en sådan här funktionalitet tillförs. Det finns en lång och intensiv debatt som fört fram hypotesen att med ett mer Wysisiwg likande användargränssnitt så är tröskeln för ovana lägre och vi då kan locka fler bidragsgivare. Att prova den hypotesen med en konkret produkt tycker jag är bra. Jag tycker också det är utmärkt, jag som mer van, kan välja utan problem den nuvarande redigeringsmöjligheten, och alltså inte "tvingas" på någonting. Jag har också provat på den en del och tycker den fungerar mycket bra för stavfel och mindre kompletteringar (och vad mer vill en nybörjare göra?).Yger (disk) 24 juli 2013 kl. 12.16 (CEST)
Jag håller helt med Yger här. Ett wysiwyg-gränssnitt kan sänka trösklarna för nya bidragsgivare, och sådana behöver svwiki verkligen. Själv kommer jag förmodligen inte använda det så mycket, men jag är heller inte målgruppen. Bοⅳⅰе 24 juli 2013 kl. 13.28 (CEST)
I have seen stated several times that "thousands" of mistakes have been made using this editor (did anyone actually count??), but a more relevant measure of how mature this software is would be what percentage of the edits goes bad. Njaelkies Lea (d) 24 juli 2013 kl. 13.03 (CEST)
Jag har inget problem med WYSIWYG i sig. Det jag har problem med är attityden i inläggen från Whatamidoing och från Wikimedia Foundation plus det faktum att VE är långt ifrån färdigutvecklad (nej, inget är någonsin färdigt, men det lanserade får gärna kännas som lite bättre än en alpha) men ändå går live utan att vi kan göra något åt det. /Grillo (disk) 24 juli 2013 kl. 13.53 (CEST)
No, we cannot stop them from offering VisualEditor to everyone. You can refuse to use it or even to look at it. About 1% of editors at the English Wikipedia did that. However, you cannot force other people to stop using it. Each editor makes his (or her) own choice.
Njaelkies Lea, the error rate depends on the users, and even on the time of day. I have seen errors as high as 11% on the English Wikipedia for some hours. But at the Japanese Wikipedia, the error rate is 1–2% over the entire last 45 days. I don't know what the Swedish Wikipedia's experience will be. Whatamidoing (WMF) (disk) 24 juli 2013 kl. 16.57 (CEST)
Does this mean that I can disable Visual Editor in my preferences? /ℇsquilo 24 juli 2013 kl. 17.46 (CEST)
You can. The beta is opt-out. I hope you will try it out, but if you don't want to use it now, then go to Special:Inställningar#mw-prefsection-editing and find this section at the bottom of the page:
Betafunktioner
* Aktivera VisualEditor (endast i huvud- and användarnamnrymderna)
* Temporarily disable VisualEditor while it is in beta
Choose the last item (which needs to be translated). The first item will disappear soon, after they have finished with today's upgrade. Whatamidoing (WMF) (disk) 24 juli 2013 kl. 18.31 (CEST)
I've had a look at it at enwp the other day, but it is waaay to slow to be usable, especially for large articles like en:Stockholm. Also, it does not add any functionality I need, so i prefer to keep it disabled, even when it is no longer beta. /ℇsquilo 25 juli 2013 kl. 15.41 (CEST)
Nobody knows what will happen when the beta is over. I am hopeful that it will be much faster then, too.
However, I will tell them that some people would like this to continue. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 20.37 (CEST)
Jag instämmer med Grillo och Lsj. What I see as a problem is the attitude from the WMF (as a whole), and whoever is behind this desicion, and that we haven't been given the opportunity to make this decision ourselves. That we are expected to act on order from institutions outside our project, as far as I see it.
Whatamidoing: If we could decide over our own project, we would have the option to choose whether we'd like to offer this feature yet, or not. I'm strongly leaning towards thinking that that should be the way for things to be.
Höstblomma, Tostarpadius: båda redigeringslägena kommer att vara lika tillgängliga, såvitt jag förstår det. På enwp finns det numera två olika redigeralänkar t ex, ifall ni inte redan kände till det. flinga 24 juli 2013 kl. 18.50 (CEST) (mindre ändring av flinga 24 juli 2013 kl. 18.54 (CEST))

Fick precis VisualEditor på svwp. Nu får vi se hur detta går. Thoasp (disk) 24 juli 2013 kl. 19.30 (CEST)

Jag ser det inte. Beror det på att jag har Monobook? Tostarpadius (disk) 24 juli 2013 kl. 20.51 (CEST)
VisualEditor works for Monobook, but not for older computers or some web browsers, like Internet Explorer. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 07.59 (CEST)
Katastrof om Lavallen skulle överge oss.
VisualEditor verkar än så länge inte vara påslagen för oinloggade på flertalet wikipedior, men på eng wp är den påslagen även för dem. Här på svwp är den inte påslagen om man klickar på "Skriv en ny artikel" (vilket är bra, mallens dolda kommentarer blir nog konstiga med VisualEditor), eller på Bybrunnen eller andra sidor i wp-domänen.193.10.104.99 24 juli 2013 kl. 20.55 (CEST)
VisualEditor is for articles and userpages only. IPs are not enabled this week. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 07.59 (CEST)

Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets finns nu en kryssruta för den som helt vill dölja VisualEditor från sitt utseende. /Hangsna (disk) 25 juli 2013 kl. 11.16 (CEST)

Utan att ta ställning men OM vi tycker att vi vill dölja VisualEditor helt för alla våra användare (och IP:nummer, antar jag?) så skulle vi ju kunna lägga till samma sak som den kryssrutan gör i vår MediaWiki:Common.js. /Hangsna (disk) 25 juli 2013 kl. 14.47 (CEST)
The main weakness i.m.h.o. is that you can not go back and forth between VisualEditor and Wiki code editing, without first saving. You need Wiki code mode to check changes, to check language errors (using the web browser spelling check), to copy and paste footnotes and images, to edit tables, etc. The reason why this is not possible is that they have chosen a Java solution instead of JavaScript. It would be very hard to make it possible in Java.193.10.104.8 25 juli 2013 kl. 19.08 (CEST)
If you go to "Save" and then "Review your changes", you can see the wikicode for your VisualEditor session. If it is not what you want, you can cancel the save (the ^ button) and make more changes in VisualEditor. Unfortunately, there is no way to switch to wikitext editor if you see a problem that you can't fix easily in VIsualEditor.
However, we asked for this feature at bugzilla:47779. They said that a one-way, one-time switch (you can escape VisualEditor in the middle of your edit, and finish in the wikitext editor) was much easier than being able to go from VisualEditor to wikitext, then back to VisualEditor, then back to wikitext again, and then back to VisualEditor, endlessly. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 20.31 (CEST)

Användarmanual till VisualEditor?[redigera | redigera wikitext]

Nu behöver vi ändra Wikipedia:Introduktion och andra sidor, exempelvis för att förklara hur man lägger in fotnoter mm både med VisualEditor och med wikikod. Vilka wp-sidor och mallar måste främst ändras? Hur har man gjort med dokumenationen på andra språkversioner? Bör vi skriva att man helst bör redigera wikikod för mer avancerade ändamål och ge exempel? Jag vet inte hur man kopierar och klistrar in fotnoter, mallar och bilder med VisualEditor - går det? 193.10.104.99 24 juli 2013 kl. 20.55 (CEST)

At the English Wikipedia, the documentation updates are slow. They have mostly put a note on documentation to tell people that VisualEditor is different, and to give a link to the user guide for VisualEditor. Whatamidoing (WMF) (disk) 25 juli 2013 kl. 07.59 (CEST)
We need some Swedish screen dumps at Wikipedia:VisualEditor. 193.10.104.8 25 juli 2013 kl. 19.08 (CEST)

Mall med stort behov av uppdatering[redigera | redigera wikitext]

Mall:Brittiska kungafamiljen är i stort behov av uppdatering sedan Prins George av Cambridge fötts. Tyvärr vet jag inte hur jag ska lägga in honom i mallen, annars hade jag givetvis gjort det själv. Men finns det någon här som kan uppdatera den här mallen?--Bruno Rosta (disk) 25 juli 2013 kl. 13.20 (CEST)

Bybrunnen är till för att diskutera principfrågor, inte för att få folk att redigera i en specifik artikel eller mall. Skriv på artikelns diskussionssida istället. Vi kan nog räkna med att om ämnet skapar nog med intresse kommer artiklarna att bli uppdaterade. /Grillo (disk) 25 juli 2013 kl. 15.20 (CEST)

Dagens datum tar numera enorm plats på Huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

Istället för de korta enkla meningar som vi hittills haft för sektionen dagens datum, och som de flesta andra språkversioner har, har det på sistone blivit stora textsjok och den sektionen av huvudsidan har blivit enorm. Är detta något som har diskuterats någonstans? Var det inte snyggare och mer lättläst tidigare? Jämför nu och tidigare. Huvudsidan ska ju vara lättöversiktlig och inte ha hela artikelsammanfattningar för varje årtal, utan bara ge en glimt av nåt som man sen kan läsa vidare om, eller? / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 19.29 (CEST)

Instämmer efter en hastig blick på sidan med din tvekan. Jag tipsade den huvudsakliga(?) utvidgaren om denna tråd, och hoppas på en förklaring.
Jag noterar att mallarna - bortsett från när de är uppe på huvudsidan - inte verkar att göra mycket väsen av sig; men de tolv "månadsartiklarna" som Wikipedia:Dagens händelser/Juli torde dock ha blivit betydligt tunglästare. (Vad är f. ö. syftet med just dessa WPsidor?) Jörgen B (disk) 5 juli 2013 kl. 22.27 (CEST)
Syftet med mallarna är just att visa några av de händelser som skett just detta datum på huvudsidan och locka till vidare läsning i uppslagsverket, inte att ge en lång bakgrund och detaljerade utläggningar om varje händelse. Syftet med Wikipedia:Dagens händelser/Juli är väl att de ska finnas samlade nånstans för den som vill få en översikt över vad som kommer komma upp på huvudsidan kommande dagar? / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 22.39 (CEST)
Jag har fått intrycket av diskussioner att de flesta lutar åt att huvudsidan är för tung och att det pratats om att ta bort sektioner från den. Detta är ett steg i motsatt riktning. -- jiˈesˌdeːo ] 5 juli 2013 kl. 22.44 (CEST)
@Elinnea: Tja, med den nuvarande utformningen av månadssidan ger den ju knappast någon "översikt"... Det behövdes nästan en helskärmsbild per dag för att bara bläddra igenom den. Jörgen B (disk) 5 juli 2013 kl. 22.47 (CEST)
Nej, de brukar ju se ut såhär Wikipedia:Dagens händelser/September. Jag tycker det var bättre, man kunde snabbt titta och se vad som hänt ett visst datum. Nu är svårt att se årtalen och händelserna och man tänker bara "puh, stort textsjok, orka läsa...", så som det är nu. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 22.55 (CEST)
Jag återställde tillfälligt {{6 juli}} till läget innan den utvidgades kraftigt för 14 dagar sedan, inför morgondagens gästspel på huvudsidan. Jörgen B (disk) 5 juli 2013 kl. 23.00 (CEST)
PS: Jag kollade precis nu huvudsidan, och den hade inte ställts om till den 6:e. (Ja, jag laddade ned ny version.) Vad arbetar datumomställningen med för tidszon; och tar den hänsyn till sommartid? Jörgen B (disk) 6 juli 2013 kl. 00.28 (CEST)
Nu har huvudsidan bytt till 6 juli. Kanske är det svensk normaltid som gäller för bytet? Jag tycker också det ser bättre ut nu, med korta bashändelser för varje dag. Längre textsjok passar bättre någon annanstans. De tidigare planerna på omgörning av huvudsidan verkar tillfälligt ha lagts på is. Jag tror mig veta att det finns idéer på en radikal och möjligen kontroversiell omgörning av huvudsidan. De lär komma att presenteras vad det lider, så att vi får ta ställning till dem. Själv tycker jag nu bara att kategorilistningen kanske tar lite för stor plats.
Och apropå inget – finns det något system för hur den skandinaviska artikeln administreras på huvudsidan? Jag hoppade in och fixade det tidigare i veckan, när sidan i minst något dygn inte hade någon skandinavisk artikel presenterad. Men systemet verkar bygga på att de olika wikipediorna förbereder sina artiklar vecka för vecka, vilket inte alltid görs med god framförhållning.--Paracel63 (disk) 6 juli 2013 kl. 01.48 (CEST)
Ska vi kanske använda include/noinclude för att bara få med första meningen/meningarna när sidan anropas från huvudsidan? Så kan man fortfarande läsa mer på själva datumsidan. /Hangsna (disk) 6 juli 2013 kl. 08.08 (CEST)
@Hangsna, de här sidorna har inte bara fått mer innehåll. De har fått ändrat innehåll, och verkar redigerade enligt en annan princip än vad som gällde tidigare. Man får därför inte alls "det gamla utseendet" genom att bara "klippa in början".
Såvitt jag förstår det, var tanken med de tidigare varianterna att de skulle vara "aptitretare", med kort text men många länkar som kunde locka våra läsare att söka sig vidare. Nu har "överlänkningen" (hans term, inte min!) reducerats, och sidorna har tillförts mer brödtext; dessutom har som sagt var ofta urvalet av händelser ändrats. Titta i mallhistorikerna!
Det här verkar att vara en del av ett långsiktigt och målmedvetet arbete från en kunnig och van användare. Jag är övertygad om att han har gjort det för att förbättra wikipedia. Jag skulle vilja höra hans motiveringar, och undrar precis som Elinnea om detta redan har varit uppe för diskussion på något annat ställe.
En möjlighet är att han inte har haft just användningen av mallarna på huvudsidan i åtanke. I så fall kanske den bästa lösningen skulle vara att splittra upp mallarna, så att mallarna enligt den gamla modellen används på huvudsidan, och mallarna enligt nya modellen i vissa andra sammanhang (fast jag skulle gärna vilja veta vilka). Jörgen B (disk) 6 juli 2013 kl. 19.24 (CEST)
En liten förklaring till ändringarna finns här. 90.227.135.41 6 juli 2013 kl. 20.59 (CEST)
Det kanske är dags att jag talar om min åsikt med dessa ändringar jag har gjort. Jag tycker att mallarna i sitt gamla skick, utan vare sig bakgrund till händelserna, eller konsekvenser, inte säger någonting. Det står omnämnt en historisk händelse, men utan någonting annat får man ju ingen aning om varför de är historiskt viktiga och varför det är värt att uppmärksamma årsdagen av dem. Det är detta jag har försökt råda bot på. Dessutom har det i många fall listats tämligen oviktiga händelser, medan andra, som har fått stora konsekvenser för världen, har lyst med sin frånvaro. Jag kan hålla med om, att det kanske har börjat svälla ut och blivit lite för stort, men min tanke med detta var, att det skulle vara ungefär som mallen för "Utvald artikel" eller "Aktuell artikel" – fast sex stycken, så att säga. Tanken var då, att "huvudhändelsen" för varje punkt skulle fortsätta vara fetstilad, så att ögonen skulle dras dit och om man tyckte att det verkade intressant skulle man läsa hela den punkten. Jag kan som sagt hålla med om, att det kan ha blivit lite väl stort, men enligt min åsikt är mallarna i sin gamla form för små – då kan vi lika gärna avskaffa dem. Anledningen till att jag på sistone har jobbat på med tre mallar om dagen är, att jag snart ska resa bort och inte hinner göra dem en om dagen, dagen innan de är aktuella och min tanke var då, att de skulle vara "klara" fram till dess att jag kommer hem. Jag skulle emellertid vilja föreslå en kompromiss, inför kommande år: om mina nya versioner av mallarna är för stora får ni väl ändra tillbaka dem, men om inget har något emot det skulle jag vilja utöka dem åtminstone något, som t.ex. i stil med hur de ser ut på Januarimallarna. Dessutom är mallarna i sin gamla form, enligt min åsikt, alldeles för nerlusade med länkar. Varenda ord i en mening behöver inte länkas, utan det är de ord och termer, som är relevanta i sammanhanget. Till sist en liten försynt fråga: Varför kommer denna reaktion mot mina förändringar nu? Jag har ju ändå gjort dem och de har visats på huvudsidan i över ett halvår redan. /Anders E "Ludde" Lundin D/B 6 juli 2013 kl. 23.33 (CEST)
På din försynta fråga kan jag bara svara ärligt för mig själv, att jag numera sällan tittar på vår huvudsida. Jag hade inte gjort det just nu heller, om inte denna tråd dykt upp på BB; men jag fick samma intryck som Elinnea när jag nu gjorde det. Det är nog vanligare att jag tittar på andra språks och eller projekts huvudsidor, och då oftast som ett sätt att hitta någon ingång till det jag egentligen är ute efter.
Jag förstår dig om du tycker att det känns litet surt. Du har lagt ned ett stort arbete på detta; och på ditt historiearbete i allmänhet har du mest fått (förmodigen helt välförtjänt) beröm - och först nu reagerar en handfull andra användare på den här delen av ditt arbete. (Möjligen kan man säga att det är mindre lyckat att vara djärv när det gäller just huvudsidan - du kan titta på motiveringarna för att permanentskrivskydda den.) Jag upplevde själv något liknande (i mindre skala) med mitt första större "projekt" på WP (en samling artiklar om alla svenska medeltidsballader), och tappade nog sugen där... Det hoppas jag nu att du inte gör här.
Men, ja, jag tycker nog att mallarna har svällt ut för mycket, för att det skall vara lämpligt på huvudsidan. Hade du (också) någon annan användning i åtanke? Du har som sagt var lagt ned rätt mycket tid på detta, och har EMRÅ skrivit en mängd goda inledningar om diverse historiska händelser. Kunde man t. ex. kunna tänka sug att spara det här som "fördjupningssidor" under någon lämplig, enhetlig beteckning, och sedan automatiskt länka till dessa från t. ex. de motsvarande wpsidorna, förutom från huvudsidan? Har du f. ö. några synpunkter på dessa sidor (som ju mallarna nu länkar till)?
Att du byter ut några händelser mot intressantare i mallen (så länge inte antalet eller den lapidariska stilen ändras påtagligt) låter ju utmärkt. De händelser som tas bort kan man ju alltid lägga in under "fler händelser" på motsvarande artikelsida, om de inte redan finns där. (Någon har ju tydligen funnit denna händelse vara tillräckligt intressant någon gång...)
"Överlänkningen" tycker jag inte är så bekymmersam just här som i våra artiklar. Det är klart att det kan kännas litet häftigt att länka allt utom "i" i meningen
Böhmiske reformatorn Jan Hus bränns på bål i Konstanz
för att ta ett drastiskt (men inte unikt) exempel från 6 juli. Som jag skrev ovan, tycker jag dock att detta är litet mer motiverat i en "blänkare" på huvudsidan än i vanliga artiklar; "blänkarna" är väl mer till för att locka till vidare läsning än för att ge fakta; och kanske för att visa att vi faktiskt har artiklar om alla de begrepp som tas upp i blänkaren, förmodar jag. Om andra retar sig mer på detta, så går det väl dock att ta bort en del länkar utan att i övrigt ändra texten. Jörgen B (disk) 7 juli 2013 kl. 00.27 (CEST)
Huvudsidan är ju inte till för att ge bakgrund till händelserna, det får ju läsaren i artiklarna, syftet med denna sektion är ju att väcka ett intresse och slussa in dem i uppslagsverket. Varje länk är en potentiell väg som en läsare kan ta in i uppslagsverket. Om man undviker att länka vissa uppslagsord, fastän det finns artiklar för dessa uppslagord, är det ju som att ha en foajé, med dörrar som en gäst kan tänkas vilja gå in igenom fast hålla dem låsta. Ju fler öppna dörrar. ju fler länkar, desto fler vägar in i uppslagsverket desto bättre. Vi vet ju inte om läsaren blir lockad av att läsa om Böhmen, reformationen, Jan Hus, bränning på bål eller Konstanz, så varför inte ge läsaren möjligheten att själv välja vilken länk han eller hon vill klicka på istället för att tänka, "nu du ska läsa om Jan Hus, förstår du, så jag länkar bara det uppslagsordet". Bättre att servera en bricka full av artiklar och låta läsaren få välja vad de vill smaka på än bara några få. Bland årtalen bör det vara en blandning, av högt och lågt, av betydande och triviala händelser. Om de byts åt från år till år är bra, och man då prioriterar händelser som det kanske var jämna år sedan de inträffade. Anledningen att jag tog upp detta först nu och inte tidigare, är helt enkelt så att jag inte har sett detta tidigare, pga att jag inte tittar på huvudsidan så ofta och när jag gör det så ser jag sällan sidans nedre del, eftersom man på min skärm måste scrolla för att göra det. / Elinnea (disk) 7 juli 2013 kl. 15.54 (CEST)

Ett experiment med Huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det kan vara svårt att ta ställning i huvudsidefrågan utan att se alternativen (och eftersom vi inte bör experimentera för mycket på den riktiga huvudsidan), har jag tillfälligt lagt upp två manipulerade kopior. Fram t. o. m. 10 juli kommer de att visa sidans utseenden dels med Ludde23s nya långa text och dels med den äldre korta texten:

Titta mycket gärna på båda varianterna, och jämför! Jörgen B (disk) 7 juli 2013 kl. 12.53 (CEST)

Jag föredrar helt klart den korta varianten. / Elinnea (disk) 7 juli 2013 kl. 15.54 (CEST)
Även jag föredrar den kortare varianten. Syftet med rutan måste vara att locka till vidare läsning. Den långa versionen har en så stor kompakt textmassa att jag inte känner någon större läslust. Den kortare varianten hade också ett mer blandat innehåll. Sporthändelser, tekniska framsteg (som det första tv-programmet i färg) och annat så att fler personer kunde hitta något av intresse. I den långa versionen har detta i stor grad ersatts av nästan enbart politiska händelser och krig. De flesta verkar eniga om att den kortare varianten var bättre så vi bör nog backa tillbaka. Jag vill inte låta jättekritisk men när man gör massändringar så är det nog en bra idé att först göra några på prov och skicka en blänkare till bybrunnen för att pejla läget. AlphaZeta (disk) 7 juli 2013 kl. 17.00 (CEST)
Jag hör också till dem som sällan eller aldrig besöker huvudsidan och jag beklagar verkligen om allt det arbete som lagts ner skall vara förgäves men detta till trots måste jag ansluta mig till dem som förespråkare den tidigare utformningen (även om det givetvis går bra att då och då byta ut någon händelse - om det skall ske regelmässigt varje har jag ingen synpunkt på). Det handlar om aptitretare, som skall locka till vidare läsning, ungefär som "Visste du att...". Tostarpadius (disk) 8 juli 2013 kl. 07.18 (CEST)
Jag tycker att Ludde23s förändringar med längre texter är bättre, det ger snabbare en förståelse för varför händelsen är intressant att ta upp. Den korta texten liknar i min mening för mycket det som står i dagstidningar om vad som hände för 10, 25 etc. år sedan. Nu är ju poängen att man om man är nyfiken kan läsa sig vidare här, men som jag ser det känns det lämpligt att lägga händelsen i ett sammanhang redan på första sidan. GameOn (disk) 8 juli 2013 kl. 09.45 (CEST)
Jag föredrar den kortare varianten. Sophie 8 juli 2013 kl. 09.59 (CEST)
Jag föredrar helt klart den korta varianten. När jag såg den långa varianten hörde jag mig själv säga "Oj!" högt och rakt ut på tåget. Den långa versionen är välgjord, men det känns alldeles för långt för Huvudsidan. Den korta versionen räcker gott och väl i min mening. -abbedabbdisk 8 juli 2013 kl. 16.06 (CEST)
Utan att direkt ta ställning till om det ska vara mycket eller lite text som visas på huvudsidan så är det ändå 400-700 visningar (gjorde lite stickprov under juni) på själva "datum-artikeln" (exempelvis 17 juni) som vi länkar till från huvudsidans ruta. Det arbete som görs med att förlänga texterna där är således lång ifrån onödiga. De texterna (som är längre och placerade på den sidan) tror jag verkligen är uppskattade av de som klickar på datumet just för att få läsa mer. Detta betyder ju inte nödvändigtvis att vi ska ha så långa och många texter på huvudsidan men arbetet med att utöka dessa sidor tror jag kan vara mycket bra. /Hangsna (disk) 10 juli 2013 kl. 19.00 (CEST)
Längre sammanfattningar i själva datumartiklarna tycker jag är en självklar förbättring, men dessa sammanfattningar passar i min mening inte lika bra på huvudsidan. -- jiˈesˌdeːo ] 10 juli 2013 kl. 19.33 (CEST)
@Hangsna, det främsta arbetet verkar att ha gjorts med mallarna, inte artiklarna, men man kan kanske flytta resultatet till artiklarna, eller skapa särskilda mallar för det; se nedan. Jörgen B (disk) 10 juli 2013 kl. 21.27 (CEST)
Det var lite det jag var inne på, såg nånstans att både mallarna och artiklarna var uppdaterade av samma användare. Tanken var att arbetet kanske kan bevaras i någon form. Däremot bjöd jag kanske på ett sidospår då vi här egentligen bara bör diskutera mallen på huvudsidan, ber om ursäkt för den delen. /Hangsna (disk) 10 juli 2013 kl. 21.33 (CEST)
Efter det jag har skummat: jag förstår och kan hålla med om att mallarna blir för långa. Däremot tycker jag att Ludde23 dels verkar ha gjort ett gott urval händelser, av centrala historiska händelser som format världen. På det sättet är hans version överlägsen. Texterna verkar också vara både välarbetade och välskrivna. Jag tyckte att mitt intryck förtjänade att nämnas.. flinga 12 juli 2013 kl. 00.36 (CEST)

Sammanfattning och förslag[redigera | redigera wikitext]

  • Nästan alla tycker att de långa versionerna är avgjort för långa för huvudsidan. Med de korta har spalterna en viss balans; de går ungefär lika långt ner, så att sidan bildar en rektangel.
Förslag: Vi siktar på att Dagens datum skall ta ungefär lika stor plats på huvudsidan som förut (alltså som det gör med de "korta" varianterna.
  • De flesta har bara jämfört kort mot lång. Det finns flera frågor, när det gäller urvalet av händelser på huvudsidan ("de viktigaste" eller "blanda högt och lågt"), länkningen (mycket eller bara det mest adekvata för sammanhanget), och längden för varje händelse ("kort aptitretare" eller "förklara sammanhanget, så att läsaren förstår varför händelsen är viktig). Ludde23 har förklarat hur han har resonerat (och fått visst stöd av GameOn); jag och Elinnea (och delvis några till) har förklarat varför vi snarare föredrar den gamla modellen; men de flesta har som sagt mest tittat på obalansen. Nu går ju två av Ludde23s idéer utmärkt att genomföra utan att den totala längden påverkas. Den tredje, att i en litet längre text ge förklarande bakgrund, låter sig inte göras, om vi både skall följa det första förslaget och behålla lika många punkter. Man kunde dock också tänka sig någon variant av det Hangsna var inne på, nämligen att bara ta med t. ex. två händelser, följt av en "Läs flera"-länk.
Det går alltså att hjälpligt förena Ludde23s ambitioner för huvudsidan med kravet på korthet. Personligen tycker nag nog däremot inte att man bör göra det, som det känns idag. Poängen är dock att vi nästan inte har diskuterat det här, och att en del kanske skulle ändra sitt ställningstagande, om alternativet vore en totalt sett lika kort men annorlunda text.
Förslag: Ludde23 tar upp en diskussion om förändring av innehållet snarare än längden på Portaldiskussion:Huvudsida, vid något lämpligt tillfälle efter att han har kommit hem igen (och lägger helst en blänkare om detta på BB).
  • De av oss som har haft några åsikter om de nya längre varianterna har uppskattat dem - fast inte för bruk på huvudsidan, tycker de flesta.
Möjlighet: Man kan spara kopior av Ludde23s längre texter på nya sidor, med t. ex. namnet "10 juli i världshistorien", och ta med urval samt länk på motsvarande artikelsida ( 10 juli i exemplet); samt kanske translokera in hela den nya sidan på Portal:Historia. Alternativt kan hela den långa texten läggas in på 10 juli. I vilket fall tycker jag att särskilt de historieintresserade bör ha något behändigt sätt att hitta de längre texterna.
  • Det är som sagt var semestertider. Ludde23 är bortrest, liksom många av oss andra; jag åker också bort ett tag nu. Det känns inte realistiskt att just nu göra något annat än att antingen lämna de nya långa versionerna so de är, eller återställa de korta.
Förslag: Vi återställer nu återstående julidagsmallar till de korta versionerna. (De längre finns ju lyckligtvis kvar i historiken.) Jörgen B (disk) 10 juli 2013 kl. 17.09 (CEST)
Jag har nu:(i tur och ordning)
  1. Återställt kortversionen av mallarna 11 juni - 29 juni;
  2. Svurit en stund över mitt slarv och min dumhet, samt över att jag inte har mycket tid kvar för detta;
  3. Återställt kortversionerna av mallarna 11 juli - 25 juli. Jörgen B (disk) 10 juli 2013 kl. 22.45 (CEST)
Jag är nu tillbaka... Det verkar inte ha hänt så mycket i den här frågan sedan sist; men, som sagt var, det är semestertider.
Förslag på namn på de fylligare "alternativa mallarna" (för att användas på andra platser än direkt på huvudsidan)? Jörgen B (disk) 26 juli 2013 kl. 04.37 (CEST)

Ska ex. en byggnad som inte är uppförd platsa i ex. Göteborgs högsta byggnader såsom "Under Konstruktion"?[redigera | redigera wikitext]

Jag har förstått att detta förekommer på wikipedia, men vänder mig starkt däremot. Att en byggnad som ännu inte är färdigbyggd/invigd, eller ännu värre bara är påbörjad, ska finnas med bland vår artiklar om ex. Lista över Göteborgs högsta byggnader menar jag per definition är felaktigt. Först när en byggnad är klar/invigd kan vi uttala oss om dess höjd med mera. Varför vi ska vara så "på"/heta på gröten att detta inte kan avvaktas med? dags för en ny kategori, Pågående större byggnadsverk i Göteborg? se för övrigt Diskussion:Lista över Göteborgs högsta byggnader. Ymer (disk) 25 juli 2013 kl. 21.00 (CEST)

Nej, det går bra att ta bort. För några år sedan hade vi en användare som la in planerade byggnadsprojekt som aldrig blev av i de här listorna... Klart olämpligt. /Grillo (disk) 26 juli 2013 kl. 00.42 (CEST)
Jag tycker det vore synd att ta bort dem helt. Men om de inte är högst nu så kanske de kan stå i en egen lista under? De håller ju faktiskt på med ett gothiatorn som är ganska högt redan nu även om det inte är färdigt, så det borde definitivt finnas med tycker jag. - Averater (disk) 26 juli 2013 kl. 10.36 (CEST)
Lista över Göteborgs högsta byggnader var ett blandning av bostadshus/kontorshus/kyrkobyggnader/fabriksbyggnader och åkattraktioner. En artikel på Wp har möjlighet att spegla en föränderlig verkligheten. Averaters hållning i frågan är konstruktiv och destruerar inte en intressant utveckling av artikeln. En egen lista i artikeln för byggnader under konstruktion (UK) eller under demontering (UD) är acceptabel och ger framför allt en god överblick.--Hesekiel (disk) 27 juli 2013 kl. 12.48 (CEST)
Ok med en "kölista" i artikeln. Har redan skapat en egen rubrik för dessa i artikeln, men kanske att det istället ska göras i tabellform? Ymer (disk) 27 juli 2013 kl. 17.36 (CEST)
Rubriken "Under konstruktion" i artikeln Lista över Göteborgs högsta byggnader är helt OK. Tabellform skulle ha varit ännu bättre att ha i artikeln under rubriken "Under konstruktion". --Allexim (disk) 27 juli 2013 kl. 18.36 (CEST)

[redigera | redigera wikitext]

Wikivoyage ska få en ny logo igen och alla har tre röster var. Rösta på Wikivoyage nya logo här:Meta:Wikivoyage/Logo/2013/R1/Gallery. / Elinnea (disk) 26 juli 2013 kl. 10.49 (CEST)

Varför ska man byta logga?/Bro (disk) 26 juli 2013 kl. 18.50 (CEST)
För att den befintliga råkade bli för lik WTO-loggan: [11].--LittleGun (disk) 27 juli 2013 kl. 09.55 (CEST)

Upprepade wikilänkar, behövs?[redigera | redigera wikitext]

Tittade just på Oscarsteatern och Uppsättningar i urval, speciellt på Ökensången 1948. Tänkte lägga till en saknad länk men såg sedan att den redan var länkad ifrån den första uppsättningen 1932. I en sådan lång lista (kanske 100 uppsättningar), ska man behöva leta bakåt i listan eller kolla i artikeltexten om denna föreställning nämnts tidigare? Jag vet ju att man bara ska länka en gång per artikel men finns det något specialknep i liknande fall? Vänligen, KlasHass (disk) 26 juli 2013 kl. 17.16 (CEST)

Det finns mig veterligen inget som hindrar att samma wikilänkar förekommer flera gånger i en artikel. Dock bör artikeln vara av en viss längd/omfattning. Sunt förnuft egentligen. Ymer (disk) 26 juli 2013 kl. 17.40 (CEST)
I långa listor tycker jag det är vettigt. Särskilt sorterbara, till exempel Lista över skulpturer på Södermalm i Stockholm som om den sorteras på skulpturnamnet så blir det långt mellan samma konstnärsnamn etc.
Jag tycker det är vettigt även i brödtexten i längre artiklar, men så är jag inte särskilt känslig för det som andra kallar överlänkning.--LittleGun (disk) 27 juli 2013 kl. 09.50 (CEST)
I listor brukar man ibland länka oberoende av om länken redan förekommer i brödtext eller på annat ställe i listan. I sådana sammanhang blir det ibland så att de olänkade titlarna (namnen, orterna, ...) sticker ut. Ett konsekvent utseende är i så fall bättre. Olänkat kan då tolkas som att artikeln inte bör finnas. --LPfi (disk) 27 juli 2013 kl. 11.00 (CEST)
Tycker som andra här att det är vettigt att upprepa wikilänkar om det verkar sannolikt att en läsare kan ha missat en tidigare wikilänk, dvs i längre artiklar och listor där en läsare kan tänkas ha klickat sig, i innehållsförteckningen, till ett stycke längre ner i artikeln. Tycker också det är smidigt att upprepa wikilänkar i bildtexter, så läsaren inte behöver leta sig till länken i brödtexten. Entheta (disk) 27 juli 2013 kl. 12.32 (CEST)

Zhuang Xiaoyan[redigera | redigera wikitext]

Hello, Sorry for speaking English but I don't master Swedish at all (I'm French). I notice that you have two articles about the same person Xiaoyan Zhuang and Zhuang Xiaoyan. They should be merged into one article, Zhuang Xiaoyan I suppose. Traleni (disk) 28 juli 2013 kl. 00.15 (CEST)

Done. Thoasp (disk) 28 juli 2013 kl. 10.40 (CEST)
Tack så mycket!Traleni (disk) 28 juli 2013 kl. 22.02 (CEST)

Kategorier (igen...)[redigera | redigera wikitext]

Jag vet att kategorierna har stötts och blötts här på bybrunnen hur många gånger som helst. Tostarpadius och jag har stångats också tidigare med varandra om vår olika syn på kategoriernas funktion. Nu skulle jag väldigt gärna vilja ha feedback även från andra - vad är kategorierna egentligen till för? Jag skriver inte mer just nu utan hänvisar till Diskussion:Carl Rottmann och Användardiskussion:Tostarpadius. Många minns säkerligen tidigare diskussioner på bybrunnen och kan leta upp dessa.--FBQ (disk) 25 juli 2013 kl. 07.17 (CEST)

Stora och oöverskådliga kategorier är enligt min mening föga ändamålsenliga. Kategori:Tyska konstnärer är en typisk sådan. Det är därför den delats upp i ett antal underkategorier. Jag har egentligen inget intresse av att än en gång argumentera för detta. Metadiskussioner som denna drar fokus från det väsentliga: artikelskapandet. FBQ ägnar nästan all sin tid åt det senare, så jag förstår inte varför användaren drar igång det hela på nytt. Vederbörandes artiklar har i allmänhet endast fyra kategorier: nationalitetsbestämd sysselsättning (allmänt hållen), född, död, kön. Det ser jag som ett större problem. Vi har ett finmaskigt nät som skall fånga upp så många som möjligt och hålla dem samlade som i huvudsak ägnat sig åt samma sak. Biografier bör i regel ha minst tio, gärna femton eller tjugo kategorier. Då har dessa en funktion. Rent alfabetiska listartiklar avvecklar vi däremot i görligaste mån. Tostarpadius (disk) 25 juli 2013 kl. 08.24 (CEST)
Principen är enkel. Vårt kategoriträd bör harmoniera så långt som möjligt med andra språkversioner så att man snabbt kan hitta motsvarande artiklar, dock utan mycket små kategorier. Bl.a. enwp:s kategoriträd är mycket mer finmaskigt än vårt.176.10.249.21 25 juli 2013 kl. 11.11 (CEST)
Orsaken till att jag tar upp det är just sådana exempel som det med Ludwig Richter, där personerna blir nästintill hopplösa att hitta bland artiklarna. Därtill är det ju ofta så 1600-talskonstnärer har ofta stavat sitt namn på 4-5 olika sätt, och dessutom finns det ofta ytterligare alternativa stavningar i olika källor. Att vi över huvud taget har ett kategorisystem är att hjälpa personer att hitta artiklar. Vi kan visst skapa ett fördjupat kategorisystem, men då skall det vara för att underlätta sökning, inte försvåra. Det finns inget självändamål i att stycka upp kategoriträden.
Jag kan tänka med tre förslag:
Konstnärerna stoppas in i alla de kategorier de verkat, eller åtmistone deltagit i större utställningar eller finns representerade på större museer inom. Så länge artikeln är en stubb och det inte framgår vilka dessa kategorier är, bör artikeln ligga kvar i huvudkategorin.
För att undvika dubbelkategoriseringar delas systemet med underkategorier och nationalitet - alltså landskapsmålare delas inte in efter nationalitet. Det var ett förslag som dök upp sist frågan var uppe på bybrunnen.
Slutligen anser jag att vi inte bör kopiera andra språkversioner om deras system är dåliga, men låt oss titta på hur de har kategoriserat: Engelskspråkiga wikipedia har inte Richter i någon kategori landskapsmålare utan i Category:19th-century German painters. Tycker inte det är en särskilt lyckad och heltäckande kategori, den lämnar mycket övrigt utanför, men 1800-talsmålare känns som en bättre och mer lättsökt kategori än landskapsmålare utan en kategori för målare. Tyskskpråkiga wikipedia har honom i Kategorie:Landschaftsmaler och Kategorie:Deutscher Maler alltså det system som föreslogs senast frågan var upp på bybrunnen. Inte tyska landskapsmålare. Därtill en del andra kategorier, och tycker för övrigt att tyskspråkiga wikipedias system fungerar bättre. De har inte valt att plocka bort huvudkategorin bara för att de har en större kategori. Spanskspråkiga wikipedia har också kategori tyska 1800-talsmålare, liksom franska, och därtill tyska grafiker.FBQ (disk) 25 juli 2013 kl. 12.19 (CEST)
För övrigt kan vi inte ha samma kategorisystem som engelskspråkiga wikipedia eftersom painter respektive målare inte används på samma sätt på engelska och svenska.FBQ (disk) 25 juli 2013 kl. 12.23 (CEST)
Visst kan vi komplettera med fler kategorier, exempelvis efter tid, men att avskaffa flera nu existerande och lägga artiklarna i oöverskådliga huvudkategorier ser jag som djupt olyckligt. Givetvis skall vi inte alltför smala kategorier, som "Landksapsmålare från Dresden" eller "Historiemålare från München". Tostarpadius (disk) 25 juli 2013 kl. 12.34 (CEST)
Och jag har inget emot smala kategorier som "Landskapsmålare från Dresden", under förutsättning att det inte blir för många kategorier på varje artikel, men det bygger på att konstnären kan hittas även via andra kategorier.--FBQ (disk) 25 juli 2013 kl. 16.51 (CEST)
Varför inte kanvända "Tyska konstnärer under 1800-talet" eller "Konstnärer i Tyskland under 1800-talet" eller liknande i så fall? 25 juli 2013 kl. 21.55 (CEST) J 1982 (disk)
Det skulle för mig kännas helt okej.FBQ (disk) 26 juli 2013 kl. 07.09 (CEST)
Utmärkt som kompletterande kategori, ja! Alltså "Konstnärer i", som då ersätter "Personer i"... På motsvarande sätt exemelvis "författare i". Tostarpadius (disk) 27 juli 2013 kl. 05.24 (CEST)
Jag har däremot motsatt mig "Idrottsmän från X", "Konstnärer från X" eller "Författare från X", men om de inte blir ännu smalare än så (det vill säga allmänt hållen sysselsättning+ort) böjer jag mig. Således "Tyska lanskapsmålare" (eventuellt kompletterad av "Tyska historiemålare" och/eller "Tyska porträttmålare"), "Konstnärer i Tyskland under 1800-talet" och "Konstnärer från Dresden". Helt OK för mig! Tostarpadius (disk) 27 juli 2013 kl. 05.31 (CEST)
Jag vill än en gång påpeka att det kan bli helt missvisande att kategorisera konstnärer efter födelseort. En konstnär som råkade vara född i Stockholm, men hade hela sin konstnärliga gärning förlagd till Helsingborg och var starkt förknippad med kulturlivet i Helsingborg (just ett sådant fall dök upp för en tid sedan) bör inte betraktas som en "konstnär från Stockholm" och därigenom hamna under överkategorin "Konst och kultur i Stockholm". En sådan person hör givetvis hemma under "Konst och kultur i Helsingborg". /Annika (disk) 27 juli 2013 kl. 08.52 (CEST)
Visst, problemet där är att den som lägger in en person i "konstnär från Åmål" eller "konstnär från Säffle" nästan alltid gör det för att den är intresserad av Åmål eller Säffle. Har en konstnär varit verksam två veckor i Åmål är det intressant för den som är intresserad av Åmål. Var personen i övrigt varit verksam brukar inte vara intressant. Att gå på var personen är född är ju ett enkelt sätt att få en enkel och konsekvent kategorisering. Man kan givetvis skapa kategorier både för födda i en ort och verksamma där, så vitt jag förstått har båda redan skapats för mängder av orter. Men visst är generellt sätt mer intressant var en person verkat än var den fötts. Hur många olika kategorier en artikel skall ha är ju delvis en annan fråga, men oavsett så måste ju personerna gå att hitta via andra kategorier.
Nu var ju "Konstnärer från Dresden" mestadels ett sidospår. Jag tycker inte att det är den mest nödvändiga kategorin, bortsett när det i städerna funnits en lokal skola med ett utpräglat egen stil - kanske passar då "konstnärer verksamma i Antwerpen" eller än hellre "Konstnärer verksamma inom Antwerpenskolan" bättre. Konstaterar alla fall att det kom väldigt få synpunkter på grundfrågan. Jag tycker alla fall att det är bättre att låta de bredare kategorierna ligga kvar tills dess att artiklarna är utökade till att vara mer än en stub baserad på svensk uppslagsbok eller nordisk familjebok innan man lägger in vilka genrer personerna verkat inom, de artiklarna är oftast inte tillräckligt fylliga för att det skall vara tydligt.--FBQ (disk) 28 juli 2013 kl. 08.02 (CEST)
Jämförelsen mellan de båda uppslagsverken haltar något. Ugglans artiklar är ofta betydligt utförligare. Jag respekterar dock FBQ:s grundhållning. Tostarpadius (disk) 28 juli 2013 kl. 08.27 (CEST)
Tycker inte den haltar. Det är sant att andraupplagan av Nordisk familjebok - ugglan är mer omfattande än Svensk uppslagsbok, men det betyder inte att alla konstnärer har längre artiklar och att vissa namn helt saknas, och det betyder inte att de som finns har en fullständig biografi över vilka museer de finns representerade på och vilka betydande verk de utfört. Dessutom är ganska många tavlor omattribuerade sedan verket skrevs.--FBQ (disk) 28 juli 2013 kl. 11.37 (CEST)
När det gäller 1600-talsmästare, ja, men sällan beträffande senare konstnärer. Tostarpadius (disk) 28 juli 2013 kl. 18.30 (CEST)
Det är sant, däremot är det inte ovanligt att andra aspekter av 1800-talskonstnärernas verk uppmärksammats betydligt mer än vad som gjordes då ugglan skrevs. Synen på vilken på konst och vad som anses som "finare" har ändrats.--FBQ (disk) 28 juli 2013 kl. 20.55 (CEST)
Javisst, och därför är vi restriktiva med att återge omdömen annat än som citat. Tostarpadius (disk) 29 juli 2013 kl. 18.03 (CEST)
Poängen var främst att visa att det är lättare att hitta en svensk grafiker eller tecknare som ligger i kategorin svenska konstnärer även om den är enormt stor än om personen ligger i kategorin svenska landskapsmålare.FBQ (disk) 30 juli 2013 kl. 12.13 (CEST)
Är produktionen inom området nämnvärd bör kategorierna läggas till. Så enkelt är det! Tostarpadius (disk) 30 juli 2013 kl. 18.19 (CEST)

Personligen tycker jag kategoriseringen är fullständigt oduglig för vanliga kolbaserade användare utan externa verktyg som Catscan och liknande. Problemet är att jag inte begriper mig på de flesta externa verktyg och att Catscan oftast fungerar långsamt och dåligt. Det måste till ett internt filterverktyg som snabbt langar upp alla kategoriserade "målare, kvinnor, födda efter 1923" eller liknande. Jag kan inte fatta varför det inte har gjorts. Ett sådant verktyg skulle dessutom döda alla sån här diskussioner. Det skulle då inte spela någon roll om varenda kategori bara innehöll en enda artikel...--LittleGun (disk) 30 juli 2013 kl. 14.00 (CEST)

Det finns mängder av verktyg, men i mina ögon är det oöverträffade sättet att hitta artiklar att gå till själva kategorierna. Jag följer ofta interwikin för att se vad som fattas här och sedan komplettera. Tostarpadius (disk) 30 juli 2013 kl. 18.17 (CEST)

Idiomatisk svenska[redigera | redigera wikitext]

Ett ip-nummer påstår enträget i Diskussion:Waldemar Swahn att ett gammalt uttryck som "tjänstgöring i verken" saknar hävd och att det finns konsensus för saken. Fler synpunkter vore värdefulla! Tostarpadius (disk) 29 juli 2013 kl. 18.35 (CEST)

Vad betyder uttrycket "tjänstgöring i verken"? Lixer 29 juli 2013 kl. 18.53 (CEST)
tjänstgöring inom statsverken (eller egentligen de olika statliga verk som räknades som statsverket). Jag svarar på diskussionssidan.FBQ (disk) 29 juli 2013 kl. 19.01 (CEST)
Fler röster har tillkommit och det finns nu konsensus för att avstå från formuleringen. Tostarpadius (disk) 29 juli 2013 kl. 19.05 (CEST)

Skulpturlistor Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Hej.

Jag tänkte komma igång på allvar med att länka ihop listorna över skulpturer i Stockholm (t.ex. denna) med den databas över offentlig konst som jag arbetar med för Wikimedia Sverige och som jag tidigare nämnt här på Bybrunnen. Detta får fungera som ett första test innan samma system kan implementeras för övriga kommuner. Den som är intresserad eller nyfiken är välkommen att delta i diskussionerna på Malldiskussion:Offentligkonstlista. /André Costa (WMSE) (disk) 30 juli 2013 kl. 17.36 (CEST)

wp:Månadens nyskrivna artiklar[redigera | redigera wikitext]

Nu är det mindre än två dygn kvar att rösta på junis bästa nyskrivna och utökade artiklar. Vilka tyckte du var bäst? Intressant nog har listan med juli månads artiklar nu 40 resp. 13 bidragsgivare – exakt samma antal som vid min blänkare här för en månad sedan. Kanske kan man utläsa något ur den stabila nivån. Allt gott.--Paracel63 (disk) 30 juli 2013 kl. 15.48 (CEST)

Och nu är juni månads priser utdelade. Grattis till alla vinnarna!--Paracel63 (disk) 1 augusti 2013 kl. 17.06 (CEST)

Ludovico Söderström[redigera | redigera wikitext]

En spännande livshistoria för den som känner för att skriva om den...

Om du vill önska artiklar så gör det i framtiden på WP:Önskelista. Bybrunnen är till för att diskutera principfrågor. /Grillo (disk) 1 augusti 2013 kl. 06.52 (CEST)
Ok, tack! 138.227.189.9 1 augusti 2013 kl. 07.14 (CEST)

Apertium - fri programvara för maskinöversättning[redigera | redigera wikitext]

Jag har börjat titta på Apertium (en.wikipedia, website), en fri programvara för maskinöversättning. Den är alltså som Google Translate, fast mycket sämre, men fritt. Detta är ett projekt som ligger utanför WMF, men arbetar i ungefär samma riktning (fri kunskap), vilket kan vara en grund för samarbete i någon form. (Tankarna går till OpenStreetMap, som ju också ligger utanför WMF.)

Här i Wikipedia har vi ju kommit i kontakt med Google Translate när folk försöker översätta (och skapa) Wikipedia-artiklar med den. Och det är ju aldrig populärt. Inte desto mindre är det värdefullt att kunna ha (fri, Google-oberoende) tillgång till automatisk översättning, och det är en naturlig fortsättning på spåret Wikipedia - Wiktionary - ...Apertium?

Apertium är inte någon färdig tjänst, och kommer inte att bli än på länge. Det är en mjukvaruplattform. Den är inte statistikbaserad, som Google Translate, utan man skriver in reglerna för hand, ungefär som man skriver Wiktionary och Wikipedia för hand. Ett sådant regelverk måste skapas för varje par av språk. Reglerna är enklast att skriva för närbesläktade språk, som spanska-franska. Hittills finns några dussin sådana språkpar, av högst varierande kvalitet. Det enda som involverar svenska är en svensk-dansk översättning. När jag provar den på några romaner, täcker den 85% av orden, vilket betyder att av 20 löpande ord blir tre stående oöversatta. Projektet har sponsrats av spanska regeringen och därför är spanska och katalanska rätt väl representerade.

Jag önskar att Apertium var enkelt och välkomnande. Men tekniken är tämligen krånglig. Man måste kanske inte vara expert på C++, XML, morfologi, och behärska mer än ett språk flytande -- men det underlättar något enormt, och alla nu inblandade personer verkar vara sådana experter. Inte minst tror jag att Apertium kan vara en utgångspunkt, en plattform för utveckling, en måttstock för andra översättningsinitiativ. Till exempel finns det delprogram som mäter avståndet mellan två översättningar.

Om vi alltså räknar bort direkt översättning av Wikipedia-artiklar, vilka uppgifter tror ni att en framväxande plattform för maskinöversättning borde ägna sig åt? --LA2 (disk) 1 augusti 2013 kl. 16.01 (CEST)

En mall för bilder som är 'fair use'[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag såg denna mall "Imagen externa" längst upp i denna spanska artikel och undrar om liknande mall finns på svenska WP för bilder som inte får visas här men som kan vara intressanta att se i relation till artikeln? --Sophie 8 juli 2013 kl. 17.06 (CEST)

Med dess centrala placering i artikelns inledning tycker jag mallen ser lite blaffig ut då dess text egentligen inte beskriver något som rör själva artikeln. Jag brukar placera relevanta externa bilder under rubriken Externa länkar längst ned i artikeln, ibland med existerande commmonskategori. I exempelvis Linden 5 där det är länkat till Stockholmskällans externa bilder och kategorin. --I99pema (disk) 8 juli 2013 kl. 20.49 (CEST)
Jag tycker också den var lite blaffig och brukar också placera länkar till bilder under "externa länkar". Fast tex här i artikeln om fotografiet Lunch atop a Skyscraper, ett fotografi som inte är fritt, kommer länken lite sent som också framgår av diskussionen.--LittleGun (disk) 8 juli 2013 kl. 21.20 (CEST)
Okej, jag ser inte riktigt 'blaffigheten', jag tyckte det var toppen att direkt få veta att det finns illustrationer tillgängliga för mig. Tack för exempel LittleGun & I99pema. Dock är det ju som du LittleGun skriver att det kommer lite sent dessutom undrar jag hur många som klickar sig vidare på en länk där det står att det finns mer media på 'Commons', det förutsätter ju nästan att man är antingen supernyfiken eller vet vad Commons är tänker jag. Det jag gillade med den spanska varianten är att det tydligt framgår att det finns en bild till artikeln, inte någon random 'media'. Det är tydligare för mig och jag tänker mig att fler skulle klicka på en sådan mall (eller liknande men mindre 'blaffig' än en extern länk längst ner i en artikel. Vad tror ni? Sophie 9 juli 2013 kl. 11.13 (CEST)
Men nu blandar du ihop äpplen och päron. Commons tillåter inte fair-use. Bilden som spanskspråkiga Wikipedia länkar till ligger inte på Commons och kan inte nås via någon Commons-skylt av den sort som ibland finns längst ner i våra artiklar. Mallen som man använder där verkar vara ett sätt att komma runt överenskommelsen om att inte använda fair-use material på es.wikipedia (man visar inte bilden, men lägger på platsen där bilden kunde ha funnits istället en länk till den bild som engelska Wikipedia, som tillåter fair use, visar i sin artikel). Bättre är att lägga en länk till en ordentlig bild under rubriken Externa länkar. Där behöver man ju inte nöja sig med vad som kan gå under det problematiska fair use, utan kan länka direkt till en bild i full storlek, publicerad av någon som äger rättigheterna till den. Jag tycker inte vi ska införa externa länkar till fair use-bilder i artiklarna som ett sätt att komma runt det förhållande att vi valt att inte använda fair use-material; isåfall vore det bättre att tillåta fair use rakt av. /NH 9 juli 2013 kl. 11.34 (CEST)
En liten ändring som bör vara okontroversiell kan vara att ändra texten i mallen från "Wikimedia Commons har media som rör..." till "Wikimedia Commons har bild och media som rör...". Det står ju "Bilder & media" i vänsterspalten när man använder mallen. Det gör föga att locka till sig uppmärksamhet, och inget om bilderna står utanför Commons, dock. Dieselmotorvagnar (till stationen) 9 juli 2013 kl. 12.03 (CEST)
Fast visst kan man göra en mall som läggs högre upp som hänvisar till en "fair use bild" eller vilken bildkälla som helst med ofria bilder istället för under externa länkar om en fri bild saknas. Som ett komplement till "illustrationsbehov" till exempel. Den går säkert att göra mindre blaffig också.--LittleGun (disk) 9 juli 2013 kl. 12.53 (CEST)
Visst skulle vi kunna göra det, men jag anser inte att det bör göras. Risken finns att det används för att ge otillbörlig uppmärksamhet till externa webbplatser. Snarare bör avsaknaden av bild i toppen uppmuntra till att försöka fånga en fri bild. Går det inte, duger det bra med länkar som vanligt under externa länkar. /Grillo (disk) 9 juli 2013 kl. 13.47 (CEST)
Den svenska återgivningsrätten liknar fair use. Jag har aldrig sett någon egentlig diskussion om vi borde införa denna på svwp, som man har gjort på enwp. Har enwp problem med reklamiga fair use-bilder? Mange01 (disk) 20 juli 2013 kl. 20.37 (CEST)
Jag har inte hört om sådana problem, men en ny praxis att länka till externa webbplatser på synlig plats skulle säkert leda till sådana problem i någon mån. Att vi inte utnyttjar återgivningsrätten handlar däremot till stor del om att vi inte har lust att försöka avgöra var de juridiska gränserna går. Kravet på PD eller fri licens är mycket klarare och kontrollen sköts av Commons. --LPfi (disk) 22 juli 2013 kl. 14.19 (CEST)
Jag tvivlar på att återgivningsrätten skulle tillåta sådana bilder. Det är tveksamt om Wikipedia skulle kunna ses som en "vetenskaplig framställning". Man kan förmodligen se Wikipedia som en "kritisk framställning", men då gäller begränsningen att bilderna inte får vara i digital form, vilket bland annat medför att de inte får ligga ute på Internet. Däremot kanske en pappersutskrift skulle kunna omfattas av återgivningsrätten, men då går man miste om en stor del av huvudsyftet med Wikipedia, nämligen att Wikipedia ska kunna distribueras över Internet.
Det har varit några rättsfall i Sverige (bland annat Canal Plus-fallet och Pirate Bay-rättegången) där en domstol slagit fast att det är olagligt att länka till upphovsrättsintrång, så frågan är om man inte skulle behöva lägga till {{noexternallanglinks:en}} om artikeln på engelska Wikipedia har en fair use-bild för att göra den svenska artikeln laglig i digital form i Sverige. --Stefan2 (disk) 2 augusti 2013 kl. 12.28 (CEST)

Välkommen till Veckans tävling/De kortaste artiklarna[redigera | redigera wikitext]

När den här tävlingen kördes första gången, i maj 2009, hade den tretton deltagare som förlängde ca 230 artiklar. Kan vi slå det i år? Tävlingen går ut på att förlänga dessa artiklar. Kan kanske just du förlänga artiklar som svingel, bergsfiskal, OpenID, gerusia, eller Stribog? Varmt välkomna till tävlingen! / Elinnea (disk) 29 juli 2013 kl. 08.58 (CEST)

Veckans tävling bör handla om att skriva, utöka och allmänt förbättra artiklar inom ett visst, utvalt, ämne. Inte vara ett kvalitetsprojekt. J 1982 (disk) 29 juli 2013 kl. 12.14 (CEST)
Vad Veckans tävling bör handla om avgör respektive tävlingsledare. Helt fritt, utan att nån annan ska diktera vad man bör och inte bör tävla kring. Ibland kan det handla om att förbättra artiklar inom ett ämne och ibland kan det handla om att förbättra artiklar inom många olika ämnen. Ju större bredd och större frihet och variation, desto bättre tycker jag. De som är intresserade tävlar och de som inte är intresserade låter bli och hoppas att det är en tävling som intresserar dem kommande vecka. / Elinnea (disk) 29 juli 2013 kl. 12.21 (CEST)
Det är roligt att se att så många ville delta i Veckans tävling, trots konkurrensen från det vackra sommarvädret! Hittills har tävlingsdeltagarna nu tillsammans förlängt hela 76 artiklar! Det finns ingen tävling inplanerad för nästa vecka, så då kan det vara läge för t.ex den som aldrig varit tävlingsledare och som kanske anser att Veckans tävling bara bör handla om nåt visst utvalt ämnesområde att starta en sån tävling. Eller att nån kör nån repris på nån tidigare tävling som varit omtyckt? Eller kommer på nåt helt nytt? Ju fler som provar på att vara tävlingsledare desto roligare!/ Elinnea (disk) 2 augusti 2013 kl. 09.30 (CEST)

Designhjälp eller avskaffande?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om vi inte borde ändra utseendet på "successionsbox". Dessa är rätt estetiskt fula och följer inte riktigt samma design som uppslagsverket i övrigt. Om någon skulle kunna designa dem vore det bra. Sedan undrar jag om det inte är onödigt att ha successionsbox i artiklar där det finns en infobox (se exempelvis Jimmie Åkesson, Margareta Winberg, Ylva Johansson)? Om man bedömer att informationen inte tillgodoses idag i infoboxarna kanske man borde komplettera detta så att successionsboxen blir "överflödig" i artiklar med infoboxar. Vänligen, dnm (d | b) 26 juli 2013 kl. 15.36 (CEST)

En sån tråd var aktuell när jag började redigera här. Jag använde {{navbox}}, se Élie Ducommun som innehåller den för "föregående och efterkommande" samt en vanlig navbox för samtliga fredspristagare. Sen har någon snyggat till den mer. Jag tycker den funkar men den slog inte direkt. Den går säkert att göra mer intuitiv och generisk.
Jag har däremot inget problem med att ha informationen både i en successionsbox längst ner och i infoboxen högst upp i artikeln. Visst blir det redundans men infot är beständigt och särskilt i längre artiklar är det informativt att gå till nästa direkt från infoboxen eller gå till nästa längst ner när man läst artikeln, som i Obamaartikeln.--LittleGun (disk) 27 juli 2013 kl. 09.34 (CEST)
Successionsbox tycker jag funkar. Det är nog bra att den inte är fullbred, eftersom den ska läggas under övrigt material. Utseendet gör att den uppmärksammas. Motsvarande utseende på boxen finns bl.a. på enwp, och det är nog en sorts standard i sig (för alla svenskar som dagligen klickar mellan de olika språkversionerna). Vissa faktarutor har successionsparametrar men ofta mer begränsat. Att försöka klämma in än mer information i faktarutor är layoutmässigt mindre lyckat.--Paracel63 (disk) 30 juli 2013 kl. 14.23 (CEST)
Komplettering (efter att ha sett en successionsbox som har fullbredd): En successionsbox som har fullbredd minskar mängden "luft" i artikeln. Dessutom ger den en falsk idé om en grafisk enhet som kommer att behöva fylla en hel artikelbredd med material. Navigationsboxar byggs successivt ut med innehåll; successionsboxar har nog aldrig fler än tre element i bredd, så det blir onödigt skrymmande. Mina två ören…--Paracel63 (disk) 3 augusti 2013 kl. 02.27 (CEST)

Hilma Angered-Strandberg[redigera | redigera wikitext]

Bra om någon med behörighet kunde ta sig an flyttning av: Diskussion:Hilma Angered Strandberg //Bulver (disk) 2 augusti 2013 kl. 12.45 (CEST)

 Fixat  Rex Sueciæ (disk) 2 augusti 2013 kl. 13.25 (CEST)
Använd WP:BOÅ i framtiden för flyttbegäran och liknande begäran om åtgärder. /Grillo (disk) 3 augusti 2013 kl. 07.04 (CEST)

Fototips för gammal järnväg Teckomatorp-(Marieholm)-Eslöv[redigera | redigera wikitext]

På sträckan Teckomatorp-(Marieholm)-Eslöv finns tydligen sedan 1944 "skarvspår på träslipers (dock ändå Fjb alltså system H) gamla gröna platsgjutna stolpar och till och med "pinn-isolatorer" för kontaktledningen. Som toppen på allt så är hjälpkraften bara med 2 trådar.". Kanske något att fota innan det blir renoverat eller annat? Schh (disk) 26 juli 2013 kl. 05.31 (CEST)

Wikipedia:Önskemål om bilder/Sverige torde vara en bra väg att gå om du vill komma i kontakt med lokal fotografisk förmåga! Riggwelter (disk) 4 augusti 2013 kl. 20.08 (CEST)

Infobox musiker[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till malldiskussionssidan --Larske (disk) 4 augusti 2013 kl. 17.55 (CEST)

Veckans tävling saknas till nästa vecka #32[redigera | redigera wikitext]

Veckans tävling saknas till nästa vecka. Anordna gärna en! Lixer (Diskussion | Bidrag) 4 augusti 2013 kl. 11.00 (CEST)

Det finns fortfarande många utvalda bilder på Commons som inte används på svenskspråkiga Wikipedia på grund av artikelbrist. Därför blir det nu den fjärde upplagan av Artiklar åt våra fina bilder under vecka 32. Lycka till! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 4 augusti 2013 kl. 12.42 (CEST)

meta:OTRS uppgraderas på tisdag[redigera | redigera wikitext]

Tisdag dag uppgraderas OTRS, mjukvaran som bland annat hanterar inkommande mail till info-sv@wikimedia.org. WMF:s personal ansvarar under denna tid för hur inkommande e-post hanteras. Uppgraderingen beräknas starta vid 10:00 UTC och pågå i upp till åtta timmar. /Fluff?Fluff! 4 augusti 2013 kl. 12.01 (CEST)

Japp, vi som hanterar OTRS känner till detta från annat håll. Utmärkt att du tog upp det även här! Riggwelter (disk) 4 augusti 2013 kl. 20.05 (CEST)

Månadsartiklar[redigera | redigera wikitext]

Lixer omdirigerade tidigare idag ett antal månadsartiklar till respektive årsartikel, vilket föranledde en diskussions på hans användarsida. Väsk 4 augusti 2013 kl. 17.50 (CEST)

Från Användardiskussion:Lixer

Hej, jag såg dina omdirigeringarna av månader till åren, och undrar om det har det diskuterats någonstans? Det verkar som en ganska stor omstrukturering. Jag tror inte det är säkert att allt som stod om månaderna finns med i artikeln om året. Om du omdirigerar utan att kolla det och infoga kan information tappas. Dessutom finns de artiklarna på flera språkversioner - så varför tycker du inte de ska finnas här? Höstblomma (disk) 4 augusti 2013 kl. 17.06 (CEST)

Hej! Det blir bara krångligt om vi ska ha artiklar om alla månader för varje år och sedan även ha texterna i artiklarna om åren. Om man exempelvis lägger till en händelse i oktober 2010 i artikeln 2010 måste man även lägga in händelsen i artikeln Oktober 2010. En del kanske bara lägger till händelser i 2010 och andra bara i Oktober 2010 vilket gör det rörligt. Vänligen, Lixer (Diskussion | Bidrag) 4 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)
Fast poängen med egna sidor om månaderna är nog att de ska vara fördjupningsartiklar, där man kan skriva mer utförligt än i årsartiklarna, som om man tog med allt i dem skulle bli väldigt långa och svåröverskådliga. I månadsartiklarna går det att dela upp efter dagar, som en del andra språkversioner redan gör, och få med mycket mer. En sådan djupare rubrikstruktur i årsartiklarna är mer tveksam, det skulle ge en väldigt lång innehållsförteckning. Höstblomma (disk) 4 augusti 2013 kl. 17.17 (CEST)
Jag tycker vi ska diskutera igenom det först. I exempelvis Finanskrisen 2008–2009 i Sverige är det länkat till Oktober 2008 där man kan se att Volvo meddelar att 4 000 jobb kommer försvinna, något som i alla fall jag tycker är klart relevant. /Hangsna (disk) 4 augusti 2013 kl. 17.17 (CEST)
Jag vill också se en diskussion innan åtgärd, det kändes inte riktigt rätt att de omdirigerades så fort. I alla händelser bör uppgifter i månadsartiklarna kontrolleras för eventuell infogning. Höstblomma (disk) 4 augusti 2013 kl. 17.20 (CEST)
Som sagts, årsartiklarna och månadsartiklarna har olika funktion. Årsartiklarna ska ge en överblick av vad som hänt under ett visst år, månadsartiklarna kan gå in på mer detalj och vara mer heltäckande. Exempelvis passar Juholts avhopp från Agenda och de nya SJ-tågen som jag lade till i Oktober 2011 bra där, men är inte så viktiga att de behöver vara i 2011. Väsk 4 augusti 2013 kl. 17.23 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det finns väl redan tillräckligt med fördjupningssidor i årtalsartiklarna? 2000-talet (millennium), 2000-talet, 2000-talet (decennium), 2008 och Oktober 2008. Det är också möjligt att det finns mer information i årtalsartiklarna än respektive månadsartiklar. Jag tror heller inte att Oktober 2008 har så många sidvisningar, men däremot tror jag att 2008 har betydligt fler. Vänligen, Lixer (Diskussion | Bidrag) 4 augusti 2013 kl. 17.24 (CEST)
Det finns också olika årtalsartiklar för ämnen. Exempelvis Juholts avhopp från Agenda skulle passa i Politikåret 2011. Lixer (Diskussion | Bidrag) 4 augusti 2013 kl. 17.35 (CEST)

Fortsättning på Bybrunnen

Att vi har politikår betyder inte att vi inte kan ha månadsartiklar, och vice versa. Jag tycker inte att allt som idag står månadsartiklarna bör infogas i årsartiklar, och det blir inte nödvändigtvis bättre om man delar upp efter ämne. Väsk 4 augusti 2013 kl. 17.50 (CEST)
Jag tycker de bör behållas. De avlastar årtalsartiklar, det är redan etablerat på flera språkversioner, tittar man på enwp och dewp ser man att de har förutsättningar att kunna byggas på och bli fullödiga artiklar och vara till nytta. Höstblomma (disk) 4 augusti 2013 kl. 18.03 (CEST)
Det finns redan flera artiklar att avlasta årtalsartiklarna på:
Lixer (Diskussion | Bidrag) 4 augusti 2013 kl. 18.09 (CEST)
Temaåren och månadsartiklarna har olika funktion, och det finns inget som säger att man inte kan ha båda eftersom de täcker in olika dimensioner. Månadsartiklarna är de enda där man kan samla händelser oavsett tema utan krav på att de ska vara av särskilt avgörande betydelse. Det har fungerat i tio år, och det finns ingen anledning att ändra på det nu. Väsk 4 augusti 2013 kl. 18.28 (CEST)
Månadsartiklarna är något som har funnits på de flesta språkversioner i 10 år. Dessutom finns länkar till Commons för bilder knutna till respektive månad (exempel). Dessa artiklar är en del av ett nät, en kontinuitet och ett större sammanhang. En sådan stor ändring bör absolut inte göras huxflux utan någon föregående diskussion. Detta bör återställas. / Elinnea (disk) 4 augusti 2013 kl. 19.20 (CEST)

Place-holder stubbar från Wikidata?[redigera | redigera wikitext]

In en diskussion igår med Lavallen och André Costa diskuterade vi sv:wp och Wikidata. Främst diskuterade vi att överföra data från infoboxar för svenska orter och kommuner till Wikidata, då vi säkert kan detta bäst och andra språkversioner skulle få mycket värde av detta (kunna botgenerera artiklar om svenska adm enheter). Detta skulle inte ge oss direkta fördelar och frågan behöver diskuteras mer om och hur något sådant kan göras. En annan fråga som dök upp är hur att göra med objekt i wikidata som idag saknar artiklar i sv:wp. Vi diskuterade primärt småorter i Sverige som nu inte finns på sv:wp men på nl:wp (och därmed i Wikidata, men utan småortskod och därför svårt uppdatera utifrån SCB nya befolkningssifrror etc, dvs vi behöver för till den koden till wikidata objektet, eller skapa alla dessa artiklar på sv:wp). Frågan har en vidare infallsvinkel. Det skulle gå att utifrån Wikidata skapa placeholderstubbar för i princip all objekt där (dvs alla artiklar som finns på någon språkversion). En placeholderstubbe skulle har mycket lite textorienterad info, vara helt botgenererad från wikidata, men innehålla länkar till andra språkversioner. Vore sådan stubbar bra eller dåligt?Yger (disk) 31 juli 2013 kl. 09.56 (CEST)

Bra på det sättet att det är relevanta artiklar och således bör finnas. Dåligt på det sättet att de då inte längre syns som röda länkar och därmed riskerar att förbli stubbar (för visst tror vi att röda länkar inbjuder till artikelskapande?). Det är kanske en avvägning mellan vad vi tror kommer skapas manuellt och att få saker gjorda som annars troligen aldrig hade gjorts. /Hangsna (disk) 31 juli 2013 kl. 10.07 (CEST)
Som jag redan skrivit i Ygers användardiskussion ser jag positivt på det vad gäller ämnen där sannolikheten är låg för att det annans skulle bli några artiklar. Däremot håller jag med Hangsna om att det vore djupt olyckligt om alla röda länkar försvunne. Jag hör själv till dem som är barnsliga nog att tycka att det är betydligt roligare att påbörja nya än att putsa befintliga sidor. Därmed inte sagt att jag inte ägnar mig åt det senare också i ganska stor utsträckning. Tostarpadius (disk) 31 juli 2013 kl. 12.07 (CEST)
I stället för att skapa stubbar som sänker medelkvaliteten på svwp så kanske det kan vara en idé att visa en kort beskrivning baserad på Wikidata på sidan man kommer till när man klickar på en rödlänk? Typ "X är en Y som ligger i Z". Wikidata finns för övrigt inte med i rutan "Sök efter X i Wikipedias systerprojekt". /ℇsquilo 31 juli 2013 kl. 12.15 (CEST)
Sökfunktionen på Wikidata är flera snäpp sämre än på andra projekt, så frågan är om det skulle ge ngt. -- Lavallen (blockera) 31 juli 2013 kl. 13.12 (CEST)
@ℇsquilo. Visionen med Wikidata är att det skall gå skapa OK artiklar från den, med kompletta infoboxar och motsvarande mängd brödtext. Min bedömning är att detta inte är så enkelt som Wikidatafolket tror. När vi diskuterade tätorter igår tex upptäcker vi några av tätortskoderna på Scb pekar på en del av en tätort (pga hur en park ligger), i andra fall är en ort en del av en tätort och saknar tätortskod etc. Så jag tror skapande av OK artiklar ut wikidata kräver per ämne en insiktifull insats per ämne (basketspelare från brasilien, kommuner i Nigeria), men när det är gjort går det nästan lika fort skapa all i en grupp som några få. Och den ansatsen som jag upplever okontroveriell kommer ta många år att skapa säg på sv:wp 1 M artiklar. En place-holder artiklar som går skapa automatiskt utan ämnesinsikt skulle bli som Bolaboo är ett geografiskt objekt i Paraguay (men med länkar, och med möjlighet mycket lätt fylla på från Wikidata) dvs nästan av typen substub, som vi i vanliga fall inte accepterar. Fö skull~e de få en länkfärg som inte är blå, då de blir så korta.Yger (disk) 31 juli 2013 kl. 13.32 (CEST)
Detta är jämförbart med vad jag gör med Lsjbot, fast jag använder andra databaser än Wikidata. Yger har helt rätt, det är inte trivialt att få fram vettiga artiklar på ett generellt sätt ur databasdata, utan det kräver både kompetens och specialprogrammering för varje ämnesområde. Jag stöder dock skapandet av stubbarna - även en substub med korrekta basfakta är bättre än en rödlänk. När jag är klar med alla arter är artikelskapande från Wikidata något jag redan har funderat på att gå vidare med. Lsj (disk) 31 juli 2013 kl. 14.20 (CEST)
Som med artstubbarna är jag även ytterst tveksam till detta. Jag väntar dock med att ge mitt omdöme tills någon visar ett exempel på en färdig artikel. Jag anser däremot inte att substubbar är bättre än rödlänkar. Jag tror att man har större överseende med en rödlänk än om man klickar på en länk och når en besvikelse till artikel. Hur kommer det att bli med källäget i dessa artiklar? Importeras källorna från Wikidata eller kommer artiklarna att hänvisa dit? Skulle artiklarna likna denna är svaret klart nej. De robotskapade artiklarna om franska kommuner är däremot mer nära gränsen, även om de mest fylls ut med bra bildmaterial. Två-tre meningar brödtext är fortfarande en skamligt kortfattad artikel. Att enstaka nybörjare skapar sådana kan man ha överseende med, men inte när ett masskapande av sådana subventioneras av etablerade användare. -- jiˈesˌdeːo ] 31 juli 2013 kl. 16.33 (CEST)
Man kommer inte hänvisas till Wikidata för att se källorna, det är inte säkert att det är lätt att hitta dem där för den som inte är insatt i hur Wikidata fungerar. De kommer istället att synas i artiklarna. -- Lavallen (blockera) 31 juli 2013 kl. 16.47 (CEST)
Jag tycker att det låter som en intressant idé som man bör utreda mera. utifrån vad jag har sett av Lsj och Nasko och om det blir samma eller bättre kvalitet så är jag positiv till det. Inte bara för att det skapas fler artiklar på svwp utan även för att det blir lättare att leta vidare på andra språk om man letar efter en "obetydlig" by i "långtbortistan" som de flesta inte känner till. Det gör det lättare att itta faktan och kunskapen (och att kanske lägga till en liten mening sm visar dess betydlese för något som faktiskt har intresse för många (exempelvis en artikel om det område där Ingvars-vikingatåget slutade). Adville (disk) 31 juli 2013 kl. 19.16 (CEST)
Jag vill egentligen bara tillföra att jag skräms lite av svenska Wikipedias totala kulturskifte från infogning och förlängning av artiklar till ett utökat vurm för substubbar och artikelmängd. Lite svårt att peka på vad som hänt och när det hände, men helt plötsligt verkar en artificiell bredd och topplacering i Wikipedior efter antal artiklar-listan blivit högprioriterad och vi har åter blivit "stubbipedian" vi 2007-2010 arbetade så hårt för att ta oss ifrån. I övrigt håller jag med Jsdo1980 ovan. /Grillo (disk) 1 augusti 2013 kl. 11.33 (CEST)
Jag ser som vanligt inte motsättningen mellan stubar och djupartiklar. Jag anser att genomsnittsartikellängd och liknande är dåliga kvalitetsverktyg, eftersom endast artiklar längre än snittet då innebär en förbättring. För mig är det alltid bättre med en kortfattad (men korrekt och källbelagd) artikel än med ingenting. Sedan är det ännu bättre med en fyllig artikel, men botartiklar är ju inte tänkta att ersätta fylliga artiklar utan att fylla igen hål. För mig är till och med Jsdo1980:s länkade artikel ovan oändligt (bokstavligt talat) många gånger bättre än ingen artikel om orten. Jag tillhör för övrigt dem som oftare redigerar påbörjade artiklar än startar från rödlänkar. /Dcastor (disk) 1 augusti 2013 kl. 12.50 (CEST)
(redkonfl) Jag är av motsatt uppfattning från Grillo och Jsdo1980. Varför har vi en wikipedia? För att kunna skryta med hög medellängd på artiklarna, eller för att ge information till läsare? Om någon skulle hört talas om Ajyguýy och vill veta mer om det; är det då bättre för den personen att få en liten stub med grundläggande information, eller att få beskedet att Wikipedia inte har någon information om Ajyguýy? Om jag hade tyckt placeringar på Wikipedior-efter-antal-artiklar-listan var viktigt så skulle jag varit emot bot-skapandet, för svenskspråkiga Wikipedias placering där nuförtiden är inte representativ för den tillgängliga informationen. Men varje botskapad artikel tillför faktiskt lite källbelagd information som potentiella läsare kan ha nytta av imorgon, nästa år eller vid något annat tillfälle i framtiden. Bοⅳⅰе 1 augusti 2013 kl. 12.51 (CEST)
Det är därför jag skulle vilja se ett exempel på hur en artikel skulle se ut. Jag har inte stenkoll på Wikidata och vad som är på gång där eller hur mycket information som går att hämta därifrån (hur lätt är det att få fram källor från exemplet Turkmenistan?). Om jag hade hört talas om Ajyguýy någonstans och hittat de nuvarande artikeln på enWP hade jag mer blivit besviken än glad, eftersom denna artikel knappast ger någon information som jag inte hade kunnat hitta i en vanlig atlas eller på Google Maps. Befolkningsmängd är ett viktigt steg åt rätt håll, men det är ändå väldigt skralt. Ett ställe att börja på är kanske att skapa artiklar om de olika ländernas motsvarigheter till våra kommuner och där lägga in information om mindre orter i dessa områden. Om det alltså är så att det bästa vi kan få fram om vissa orter är geografiskt läge och befolkningsmängd. -- jiˈesˌdeːo ] 1 augusti 2013 kl. 13.44 (CEST)
Jag tycker personligen att det är en utmärkt idé att automatiskt generera alla artiklar som finns på wikiData. Förmodligen så kommer dessa artiklar ändå aldrig att bli till ändå, så varför inte skapa dessa automatiskt? C T Johansson (disk) 1 augusti 2013 kl. 17.28 (CEST)
Som jag skrev ovan kan wikidata så småningom användas för att generera artiklar som är stubbar och någorlunda OK. Men det kräver en hel del manuell insats att ens göra detta. Egentligen gällde min fråga om än kortare texter som då snarast är att ses som substubbar, då detta går att göra fortare och med betydligt mindre manuell insats. Dessa blir säkert kortare än Jsdo1980 kan acceptera och bör om de skall skapas nog markeras att de inte har ambitionen att betraktas som riktiga artiklar, utan dess primära syfte är att ge hjälp kunna komma till andra språkversioner. Som 'Sgiggu är en geografisk enhet i Maili, en ort i hh kommun.Yger (disk) 1 augusti 2013 kl. 17.41 (CEST)
Gäller att göra saker i rätt ordning här. Kortsiktigt tror jag det är bättre att lägga krutet på att fylla på mer data i Wikidata, som fortfarande är väldigt torftigt, och sedan när Wikidata har mer substans än det har idag är det dags att skapa artiklar därifrån. Jag har faktiskt också funderat på om mitt nästa botprojekt inte borde vara att köra åt motsatt håll - använda den kompletta uppsättningen art-artiklar som svwp snart har till att fylla på Wikidata med biologiska data om varje art. Sedan kan andra språkversioner skapa art-artiklar från wikidata. Annars tycker jag Ygers idé är i grund och botten god. Det är någonting vi på sikt bör göra... men kanske inte denna veckan. Lsj (disk) 1 augusti 2013 kl. 22.03 (CEST)
Precis, för att Wikidata ska vara användbart, så måste det fyllas på. Som vanligt är det lämpligast att göra det i de ämnen som ligger en närmast. Tvinga någon att redigera i ngt man inte är intresserad av är knappast värt så mycke. -- Lavallen (blockera) 2 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)
Stubbe eller ej. Grejen med Wikipedia är att artiklar alltid kan fyllas på och skapas (sitta och spekulera i vilken artikel som aldrig lär skapas gillar jag inte). Jag skäms inte för korta artiklar (hellre en kort artikel med grundfakta, än en lång fluff-artikel). När vi hade många korta artiklar här var ändå en tid när vi faktiskt hade lite mer aktivitet i artiklarna (det enda som blivit bättre på senare år, förutom fler artiklar i sig, är egentligen att vi blivit mer noga med källor där det behövs). Pinsamt är däremot när man skall skapa en artikel, att se hur den ofta numera redan finns på nowp, där fortfarande artikelskapandet verkar stå i centrum. Jag gillar Wikidata som språklänk och komplement, men det är inte en ersättare till artiklar. J 1982 (disk) 5 augusti 2013 kl. 17.08 (CEST)

Källor och Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tänker att det kanske är lika bra att att ta upp frågan, eftersom jag funderat länge på saken, men tyckt att frågan kan vänta. Det verkar som använder källor och referenser som synonymer. I min värld är källor just källor, och något som används då fotnoter inte används. Referenser är källor, men i en vidare betydelse främst när texten egentligen är notförtecknad och kan omfatta en mängd litteratur som bara är vidare läsning, inspirationskälla för artikeln osv och inkluderar sådant som brukar ses som vidare läsning. Jag vet inte om den här distinktionen bara krånglar till saker, men vi har tidigare i en tråd enats om att det är så här vi skall göra. Trots det gör inte alla så, och inget står heller varken i Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar, Wikipedia:Källmallar eller Wikipedia:Källhänvisningar. Om man inte vill göra den här skillnaden går det givetvis bra, men wikipediasidorna ovan borde förtydliga vad som egentligen menas med källor och referenser.--FBQ (disk) 21 juni 2013 kl. 08.06 (CEST)

Källor är länkar till sidor där informationen är tagen ifrån samt eventuell {{XXWP}}. Referenser är fotnoter. Lixer 21 juni 2013 kl. 09.22 (CEST)
För inte så länge sen hade jag ett samtal med flinga om just detta på min diskussionssida. Vad jag minns kom vi fram till var att det finns stöd för såväl Källor som Referenser som huvudrubrik beroende på var man vänder sig. Själv föredrar jag Referenser som huvudrubriken med Källor som en underubrik, enligt FBQ:s resonemang. Tycker det skulle vara utmärkt om vi kunde enas om saken och standardisera i artiklarna. Något jag märkte är att LSJbot använder rubriken Källor, så det är många artiklar som måste ändras om vi väljer Referenser som huvudrubrik. Dieselmotorvagnar (till stationen) 21 juni 2013 kl. 10.27 (CEST)
Jag föredrar rubriken källor. Uppslagsverket är till för alla - inte bara för wikipedianer. Sverige har aldrig varit en del av Romarriket, så latinet är svagt bland normalbildade personer som mig själv. Själv har jag svårt för svengelska och latinska uttryck och föredrar rak enkel svenska. Vill man kunna ändra på rubriker inkluderas dessa lämpligen i en mall som på Commons, fast då blir wikikoden mer svårbegriplig. Nasko (disk) 21 juni 2013 kl. 11.24 (CEST)
Referenser anger man på en jobbansökan. Alternativt är det en dålig översättning av engelskans references. Det övergripande kravet är att artiklar ska ha källor - notera det valda språkbruket i policyn. (På engelska heter motsvarande policy citing sources med references, WP:REF, som synonym.) Att sortera upp källhänvisningarna på olika kategorier med underrubriker anser jag är onödigt i en Wikipedia-artikel. Jag antar att åsikten om att man bör göra detta kommer från akademiska uppsatser inom vissa humanistiska(?) ämnen (kanske historia?) där det är viktigt att skilja på vad man använt som är primärt material (från arkiv) och sekundärt material (andras sammanställningar, ofta i form av tryckta källor), och att detta senare utökats med "webbkällor" som man i den akademiska världen ser/sett som en varningsmarkering. För en Wikipedia-artikel ser jag alltså inte poängen med detta (det fanns någon märklig artikelmall med denna typ av uppdelning i flera olika underkategorier med varsin underrubrik för en del år sedan, och jag stöter fortfarande på den i en del artiklar), och jag ser ingen anledning att uppmuntra till att använda en hel bok som en ospecificerad källa utan fotnoter och sidhänvisning. Fotnoter kan för all del användas både för källhänvisningar och annat i en tryckt text, men i en Wikipedia-artikel blir det ju lite bökigt att blanda på så sätt. Så jag föredrar källor som rubrik för källhänvisningarna, utan underrubriker, och med såväl böcker som webbkällor angivna med <ref> och redovisade i en nummerföljd. Tomas e (disk) 21 juni 2013 kl. 12.51 (CEST)
Bara som en kommentar - inom humaniora används det inte för att skilja förstahandskällor från andrahandskällor utan för att skilja direkta källor och annat inläsningsmaterial, för att visa att man inför arbetet läst de viktigaste arbetena inom området, även om man inte direkt använt dessa som noter i sitt arbete. Att man sedan under källor skiljer mellan tryckta källor och arkivkällor under rubriken källor är ju en annan sak som inte berör wikipedia, eftersom de senare inte accepteras. Som påpekats nedan använde man på vissa institutioner referenser, andra litteratur för det vidare begreppet. Jag vet inte vilket system som är bäst här, men upplever att det lätt blir förvirring kring vad som faktiskt är källor och är annat när de ibland kallas källor ibland referenser utan att det förtydligats vad som menas.--FBQ (disk) 21 juni 2013 kl. 17.58 (CEST)
Att det är en dålig översättning av engelskans references håller inte. SAOB säger även betr. referens: ”1) (utom ss. förled i ssgr samt i b numera bl. mera tillf., med prägel av fackspr.) hänvisning till ngt l. ngn (särsk. ss. källa l. stöd o. d.); jfr REFERERA ... a) om hänvisning till (ställe i) skrift där en uppgift finns belagd eller en fråga behandlas o. d.; litteraturhänvisning, litteraturanvisning.” Wvs (disk) 21 juni 2013 kl. 13.07 (CEST)
Sveriges historia använder rubriken Källor och litteratur och Bildkällor för att korrekt ange upphovsmannen till bilderna som använts. Nasko (disk) 21 juni 2013 kl. 13.20 (CEST)
Jag har som Dieselmotorvagnar mycket riktigt påpekar nyss diskuterat det här, och tycker att frågan är intressant... Distinktionen du gör kände jag inte till. Det praktiska läget är att båda rubrikerna används, för att beteckna källförteckningen har jag uppfattat det som. Jag har fler åsikter om orden i sig, men jag tänker att samtliga källor (i notform och bara som titlar) bör ligga under en rubrik i våra artiklar. Praxis verkar också vara att den heter antingen referenser eller källor (och för att kort gå in på det: där jag tycker att källor är kort, enkelt och bra). flinga 21 juni 2013 kl. 15.30 (CEST)
Jag är nog en av dem som använder "Referenser" mest. Det beror nog främst på följande handlings- och tankesätt…
  • Jag är flera gånger om dagen inne i artiklar där det inte finns en lista på källnoter – däremot ofta några allmänna källor lagda under rubriken "Källor".
  • När jag då lägger in källnoter, ofta ovanför listan med allmänna källor, ser det layoutmässigt mindre snyggt ut. Två olika sorts linjering funkar inte så bra ihop.
  • Så då delar jag i regel upp källförteckningen med källnoterna under underrubriken "Noter" (kort och enkelt, hyfsat tydligt; någon gång har jag använt det lite längre "Källnoter") och de allmänna källorna under underrubriken "Källor". Vad ska då huvudrubriken heta? "Referenser" har funkat bra, inte minst för att NE.se också ger det som en synonym till "Källor".
  • Fördelen med huvudrubriken "Referenser" är att man då också (oftast överst, direkt under huvudrubriken) kan infoga underrubriken "Fotnoter". I mina redigeringar är det i princip alltid kommentarnoter som formateras med hjälp av {{Fotnot}}. Den som tillverkat den mallen kanske kan förklara varför det blev just "Fotnoter" och inte "Noter", "Kommentarer" eller något annat.
  • Så i min Wikipediatankevärld använder jag "Fotnoter" som synonym till Kommentarer/Kommentarnoter, medan "Noter" får stå för Källnoter.
  • Se som exempel Om du lyssnar noga. Där är det Referenser, Fotnoter, Noter och (i det här fallet, eftersom alla råkar vara tryckta) Tryckta källor. Därinunder är det Vidare läsning/Litteratur och Externa länkar. Överst, över allt det här, finns Se även. En liknande modell är nog ganska vanlig på svwp. Andra Wikipediaversioner (främst frwp och nlwp) kör helt annorlunda och vänder till exempel på ordningen mellan de olika nämnda objekten. Eswp och Enwp verkar köra som Svwp, så det känns kanske därför bekant för mig.
  • Det är bra om vi enas om en modell för hur vi vill ha det. Jag har vid olika tillfällen justerat och förtydligat på de ovannämnda instruktionssidorna, ibland utan en större föregående diskussion men i bästa syfte och enligt modellen att förtydliga. Så vad tycks? Funkar mina tankar ovan? Kan kommentarnoterna läggas in under huvudrubriken Referenser? Kan de läggas in under huvudrubriken (om vi enas om det) Källor? Kan betydelsen av Fotnoter (Kommentarer/Kommentarnoter) funka? Kan betydelsen av Noter (Källnoter/Källor) funka? Jag tycker för tydlighets skull att det är bra att en artikeldisposition, åtminstone i större artiklar, innehåller en rimlig blandning av huvud- och underrubriker. Och det gäller inte minst sidfoten.
Ska vi förresten fortsätta diskussionen någon annan stans? Personligen tycker jag ämnet är så viktigt att det gärna får fylla halva Bybrunnen under en vecka, bara så många som möjligt av våra skribenter är inblandade = en mer hållbar konsensus. En del webbforum har ju "klistrade" trådar, och det här borde definitivt vara en sådan. Allt midsommargott, från mig till er! :-)--Paracel63 (disk) 21 juni 2013 kl. 18.28 (CEST)
Jag föredrar att ha "Källor" som huvudrubrik. Under denna läggs allmänna hänvisningar och till denna fogas, vid behov, underrubriken "´Noter". "Externa länkar" och "Litteratur" använder jag för material som belägger delar av texten men (troligen) inte har använts vid författandet av denna. Tostarpadius (disk) 24 juni 2013 kl. 13.21 (CEST)
Medhåll till Tostarpadius. Noter som underrubrik är förstås befogat, men jag ser inte att källorna i sig normalt behöver en egen underrubrik (rubrik direkt under rubrik känns lite kaka-på tårta tycker jag). (Möjligen Vidare läsning/Litteratur, och i alla fall Se även och Externa länkar finns i min mentala konstruktion efter källförteckningen :-) Därmed inte sagt att det är bättre. Det finns alltså mer att stöta och blöta om vi vill.. det får gärna vara för min del, men däremot uppfattar jag ordningen [källförteckning]/se även/externa länkar som vanlig).
Det finns många frågor i det här.. Jag förstår att fotnoter av typen kommentarer inte passar under ordet källor. Jag brukar för min del nästan inte stöta på sådana, även om jag tycker de är fullt rimliga att ha. Jag kan tycka att de också kan ha en egen rubrik (fotnoter eller kanske kommentarer, det senare är förstås enklast pedagogiskt sett), men om man använder referens-rubriken fungerar det förstås (alla slags fotnoter brukar väl för den delen kallas fotnoter, jag vet inte hur det kommer sig att vi använder "noter"?).
Jag är lite formaliaintresserad (ganska mycket av mitt redigerande här handlar om korrigeringar av sådant, förutom språk, estetik och fakta :)) så även jag uppskattar att frågorna tas upp. Kommer vi till något pragmatiskt konsensus i vissa delar är det bra, men artikeluppläggen kommer väl troligen på vissa punkter alltid spreta något. flinga 24 juni 2013 kl. 16.57 (CEST)
Alla slags noter är inte fotnoter, upptäckte just att det stod fel i wikipedias text, vilket säkert skapat ytterligare förvirring. Nu spelar det ju kanske inte jättestor roll eftersom fotnoter är den enda typ av noter som används här.--FBQ (disk) 29 juni 2013 kl. 07.51 (CEST)
Jag står korrigerad, som vi säger på engelska :) Du tänker på slutnoter som artikeln tar upp? Jag tänkte nog mest utifrån det här sammanhanget. Det är väl knappt som att vi har sidor heller egentligen.. men jag tänker att alla våra noter är typ.. fotnoter, noter i slutet av sidan. Jag kanske missar något? flinga 6 juli 2013 kl. 00.47 (CEST)
Jag vet inte riktigt om det vi har kan kallas fotnoter, eftersom de inte hamnar i sidfoten om man skriver ut eller skapar en PDF av en (lång) artikel, utan längst bak. -- jiˈesˌdeːo ] 6 juli 2013 kl. 00.57 (CEST)
Okej, nej strikt tolkat så blir det väl så då. Utskrift var ett annat fall jag inte hade i åtanke riktigt heller. Det låter i så fall som att "noter" är den säkra benämningen, eftersom den är mer ospecifik. Jag har haft en preferens för den specifika benämningen fotnoter, bara för att jag tycker "noter" låter lite vagt och mest får mig att tänka på musik. Det behöver vi inte rätta oss efter däremot :) flinga 6 juli 2013 kl. 17.03 (CEST)

Svenska är ett sådant promiskuöst lånarspråk att vi ofta kan välja att använda ett tyskt lånord som (käll-)hänvisningar (Hinweis), förkortat källor, eller ett engelskt som referens, men båda orden betyder samma sak. Både engelska och tyska Wikipedia använder enbart en sorts rubrik och gör ingen skillnad på källor och referenser. Vi kan också välja att säga flaska (tyska Flasche) eller butelj (franska bouteille och engelska bottle), men alla försök att påstå att öl bara kan serveras i flaskor medan vin bara förekommer i buteljer är en efterhandskonstruktion. (Troligen en följd av att öl kommer från Tyskland, vin oftare från Frankrike.) För några år sedan drev vi kampanj för att byta alla "referenser" mot "källor". I juni 2009 fanns det därför 10.000 fler "källor" än månaden innan (se Användare:LA2/Arkiv 2009). Spåren lever kvar i några användares kommentarer. De senaste 3-4 åren har striktheten förslappats och fler "referenser" har börjat smyga sig in. --LA2 (disk) 26 juni 2013 kl. 00.25 (CEST)

Se denna diskussion som lade grunden för mallen Referenser och tankesättet med att ha en samlande rubrik för olika typer av källor. Under en sådan rubrik kan både noter, primärkällor, sekundärkällor, tryckta källor, översättningsmallar mm samlas. Det har vi nu haft som en slags standard sedan 2007, främst när det gäller längre artiklar med olika typer av källor som inte enkelt låter sig samlas under en och samma rubrik. Själv föredrar jag användandet av den samlande rubriken Referenser medan givet noter eller källor funkar som självständiga rubriker också. Under "referenser" kan man även lägga artikelunderlag som översättningsmallar, som en del absolut inte vill ha under rubriken källor. En exempel på senare diskussion finns här där Rolf B sammanfattar bra på slutet.
/WeRon (disk) 26 juni 2013 kl. 01.11 (CEST)
Tack. Det var förtydligande. Det är också ungefär så jag ser på saken.--Paracel63 (disk) 28 juni 2013 kl. 00.57 (CEST)
Intressant fördjupning tycker jag, från LA2. Och intressant bakgrundsinformation från WeRon med. flinga 6 juli 2013 kl. 17.07 (CEST)

Summering (?)[redigera | redigera wikitext]

Det verkar som om diskussionen avstannat. Här är ett litet försök till sammanfattning…

  • Vi har inte rett ut om vi ska skapa en ny eller enad standard, jämfört med det som nu rekommenderas på wp:Introduktion till källhänvisningar, wp:Källmallar oxh wp:Källhänvisningar. Rekommendationerna på de här sidorna spretar, och huvudrubrik sägs nu kunna vara antingen "Referenser", "Källor", "Noter" eller "Fotnoter".
  • Vi kan inte enas om huruvida "Referenser" är bra eller dålig svenska.
  • Vissa skiljer på användningen av orden "Noter" och "Fotnoter" (förklaring behövs).
  • Vissa tycker att "Referenser" är bra som huvudrubrik och "Fotnoter"/"Kommentarer" (för kommentarnoter), "Noter" (för källnoter) och "Källor" (för allmänna, uppradade källor) användbara som underrubriker.
  • "Litteratur" jämställs med "Vidare läsning" och bör inte stå som källa.

Själv tycker jag i alla fall att vi skulle kunna enas om en mer enad titel på huvudrubriken för källorna. Dvs jag är gärna med på att skriva om de tre ovanstående hjälpsidorna så att de inte säger så olika saker (= förvirrande för nybörjarna).--Paracel63 (disk) 30 juni 2013 kl. 20.46 (CEST)

Jag har inte lagt mig i för mycket av diskussionen fast jag startade den, eftersom det finns mängder med olika referenssystem inom olika dicipliner, och wikipedia kan inte använda ett som får alla att bli nöjda. Det viktiga är dock att det är någorlunda konsekvent. En bra tanke är också om det kan fungera som ett byggklossystem. Man kan ange källorna väldigt enkelt eller mer komplicerat genom att lägga till delar, utan att för den sakens skull ändra de olika delarnas betydelse.--FBQ (disk) 2 juli 2013 kl. 09.50 (CEST)
Konsekvens är bra. Fyra olika förslag på huvudrubriker (och än fler för underrubrikerna) är inte bra.--Paracel63 (disk) 2 juli 2013 kl. 16.48 (CEST)
Och som jag tycker konsekvens är bra föreslår jag att det exempel som du gav i Om du lyssnar noga är en bra utgångspunkt. Det är kanske inte helt och hållet som jag skulle ha föreslagit, men det känns acceptabelt och jag tror inte ett försök till konsensus mår bra av ännu fler olika förslag.FBQ (disk) 2 juli 2013 kl. 23.40 (CEST)
Jag föredrar "Källor" som huvudrubrik med "(Fot)noter" som eventuell underrubrik vid behov (någon anledning att dela upp noterna beroende på om de är kommenterande eller utgör rena källhänvisningar ser jag inte; i de flesta akademiska texter jag har läst blandas dessa i samma notsystem, inte sällan i samma not (där en källa diskuteras/resoneras kring)). /FredrikT (disk) 2 juli 2013 kl. 23.58 (CEST)
Vad sägs om "Källförteckning" som alternativ till "Referenser" som huvudrubrik? -- jiˈesˌdeːo ] 3 juli 2013 kl. 14.14 (CEST)
Det var förslag nummer fem. ;-) Nja, helt överens kanske vi inte kommer att bli. Själv tycker jag "Källförteckning" – istället för "Källor" – är en lite omständlig beskrivning av samma sak. Själv skulle jag nog vilja se att vi så långt möjligt använder "Allmänna källor" för den listning av allmänna källor som inte är noter. Då blir det lättare att använda "Källor/Källförteckning" (alt. "Referenser") som huvudrubrik utan att det blir tårta på tårta (se Om du lyssnar noga för uppdaterat exempel). Tack, FredrikT, för inlägget om akademisk praxis; det där är nog en smaksak och kan variera beroende på artikel. Däremot är det skönt att inte behöva ha för mycket staplade huvudrubriker i sidfoten (kommentarnoter som del av notlista eller som egen underrubrik löser det "problemet"). Allt gott.--Paracel63 (disk) 4 juli 2013 kl. 17.27 (CEST)
Jag tycker "Allmänna källor" låter konstigt och har aldrig påträffat det i något sammanhang. En rubrik som "Källförteckning" eller "Källhänvisningar" är i min mening mer beskrivande än endast "Källor" samtidigt som man undviker att få två rubriker med samma namn. Annars håller jag med FredrikT om att kommentarer och referenser brukar blandas i noterna. När vi väl får implementerat systemet med popup-referenser som de har på enWP, så har det nog ingen betydelse att de blandas; man får tillgång till noten så fort man för musen över den. -- jiˈesˌdeːo ] 4 juli 2013 kl. 17.40 (CEST)
Vad kallar man en källa som inte är listad som en not?--Paracel63 (disk) 4 juli 2013 kl. 18.20 (CEST)
En källa. Noter hänvisar till källor. -- jiˈesˌdeːo ] 4 juli 2013 kl. 18.37 (CEST)
Nja. I den bästa av världar gör de det. Nu gör dock folk lite olika, och i många artiklar finns ingen särskild lista med källor under notlistan. Så det gör definitionen lite lurig.--Paracel63 (disk) 5 juli 2013 kl. 17.08 (CEST)
Dock har jag inget emot "Referenser" som huvudrubrik. Jag angav bara "Källförteckning" som en alternativ rubrik som inte hamnar i konflikt med "Källor" länkningsmässigt i det fall en namnändring genomförs. -- jiˈesˌdeːo ] 5 juli 2013 kl. 15.39 (CEST)
Låter vettigt. Ska vi enas om att "Fotnoter" är mindre bra som huvudrubrik?--Paracel63 (disk) 5 juli 2013 kl. 17.08 (CEST)
Ja, det skulle jag vara enig med... det trodde jag redan var praxis :) Sedan tycker jag personligen att i normalfallet behöver inte de allmänna källorna någon underrubrik alls, men jag kanske tänker på andra fall än er. (Det är också sällan jag ser noter med annat innehåll än källhänvisningar, för min del.. vilket gärna hade fått förekomma oftare. Har man rena kommentarer så.. ja, då kanske de känns lite aparta under rubriken källor. Samtidigt kanske det handlar om blandformer som både kommenterar och hänvisar till källor, då är det väl ok. Svävar ut lite här). flinga 6 juli 2013 kl. 01.14 (CEST)
Nu är denna "praxis" också förtydligad i wp:Källmallar.--Paracel63 (disk) 11 juli 2013 kl. 16.02 (CEST)
Det låter ovan också som att "noter" kanske är en "felsäkrare" benämning än "fotnoter", om man väger in fall med utskrift (själv tyckte jag ändå på något sätt att det mer specifika ordet fotnoter låter bättre, men som sagt. Om vi ska försöka hitta en konsensus grundad på argument). flinga 6 juli 2013 kl. 17.03 (CEST) (Jag syftar här alltså på benämningen på underrubriken, inte att normalt ha det som rubrik för källförteckningen). flinga 6 juli 2013 kl. 17.10 (CEST)
Om fler tycker att Fotnoter kan användas generellt om bland annat källor som är noter, kanske man kan ändra namn på {{Fotnot}} – förslagsvis till {{kommentar}}? Så blir det lite mindre rörigt. Någon som håller med?
Varför inte bara ==Källor och noter== som huvudrubrik. Därunder kan källorna redovisas utan egna inbördes rubriker. Alltså, slopa ==Webbkällor== resp. ==Tryckta källor==, som bara skapar merarbete och ändå inte är tydligt nog. Är Runebergs scannade material webbkällor? osv. Ymer (disk) 11 juli 2013 kl. 11.53 (CEST)
Jag böjer mig av respekt och vördnad för Ymers ypperliga förslag (kanske borde vi egentligen utse Ymer till allsmäktig ledare?). (Ja, på skämt, men inte menat som ironi.) Mer allvarligt, jag tycker det låter som en väldigt god idé. Det ger utrymme för att vid behov/för den som vill ge underrubrik åt till exempel noter eller kommentarer. Sålänge vi inför det progressivt (inga massändringar utan vid tillfälle/behov) tycker jag det låter som en jättebra ny standard. (Och Ymer lyckades uppenbarligen att tänka utanför ramarna/boxen där vi andra kört fast i ett motsättningsläge). flinga 11 juli 2013 kl. 15.16 (CEST)
Jag tycker att det ser rörigt ut utan rubriker. Dessutom brukar man dela upp noter och litteratur i böcker och avhandlingar med egna rubriker. -- jiˈesˌdeːo ] 11 juli 2013 kl. 15.19 (CEST)
En huvudrubrik utan underrubriker låter bra – i teorin. I praktiken kommer det dock att bli rörigt. Bara det faktum att två sorters notlistor – en med kommentarnoter (alltid enspaltig) och en med källnoter (ofta tvåspaltig/flerspaltig, beroende på mängd och webbläsarinställning) – ger olika utseende under samma rubrik, leder i mina ögon till grafisk osnygghet. När man dessutom infogar punktlistan med allmänna källor (tryckta eller inte) och en mallbaserad wp-källnot, blir det ganska mycket. Enkelhet i all ära, men det känns lite som något för en svunnen tid, då källor bara kom på tal som en enkel uppunktad lista.
Däremot sätter Ymers inlägg fingret på en inkonsekvens – åtskillnaden mellan "Tryckta källor" och "Webbkällor". Det är vanligt med mellanformer, så orden blir luddiga.
Apropå inget. Om ingen har något emot det, tänkte jag byta namn på {{Fotnot}} – till {{kommentar}} (den var upptagen), {{komment}} eller {{komm}}. Då blir det tydligare vad den mallen handlar om.--Paracel63 (disk) 11 juli 2013 kl. 16.02 (CEST)
Föreslår {{Upplysning}}. Lixer 11 juli 2013 kl. 17.31 (CEST)
För övrigt är material från Runeberg definitivt tryckta källor, eftersom de varit tryckta en gång i tiden och de ska skrivas som bokref och inte webbref. Det finns till exempel ingen anledning att ange läsdatum när innehållet inte kommer att förändras. Allt material som man hittar på nätet och som även finns i tryckt form är en tryckt källa. Eftersom material på nätet ibland kan länkändras eller försvinna efter en viss tid är det alltid bäst att ange det som tryckt. -- jiˈesˌdeːo ] 11 juli 2013 kl. 16.09 (CEST)
Jag brukar ofta använda "Referenser" som huvudrubrik, och underrubriker brukar jag ha "Notförteckning" för fotnoter och "Källförteckning" för under vilken litteraturen som fotnoterna hänvisar till ligger. Exempelvis som i artikeln Brottsprevention. Jag har i någon artikel lite slarvigt använt "Citatförteckning" också (genom mallen {{fotnot}} vilket inte är helt lyckat), i syftet att inte fotnoterna och citaten ska sammanblandas i samma lista.dnm (d | b) 11 juli 2013 kl. 16.12 (CEST)
..och samtidigt ska man typografiskt helst undvika för många rubriker, och rubriker över för korta stycken, såvitt jag lärt mig. Många av våra artiklar har just kanske 1-3 källor samt noter totalt, och då vill jag hävda att det att lägga två-tre rubriker över dem blir osnyggt. Jag får en känsla av att vi arbetar med olika urval av artiklar... (För övrigt tycker jag att det hade varit bra om referenslistorna hade samma indrag som punktlistor, det hade i alla varianter sett prydligare ut).
Finns det något hinder för att använda "Källor och noter" som huvudrubrik och att lägga in de underrubriker man anser behövs där? flinga 11 juli 2013 kl. 23.44 (CEST)
Nej jag ser inget direkt hinder. Personligen tycker jag "Referenser" ser snyggare ut än "källor och noter". Man skulle nog också kunna ha rubriken "Formalia". Inte lika intuitivt som de två första, men låter fler "formalia"-saker som citat med mera att hamna där utan att någon skulle ifrågasätta det. Tror nog dock att det är bäst att vi kör på de två första och låter citat hamna där ändå. Vänligen, dnm (d | b) 12 juli 2013 kl. 00.40 (CEST)
Dnm: att både lista källorna som vanliga titlar och noter känns ju som det egentligt korrekta, i mina ögon. Det verkar inte vara särskilt praktiserat här däremot, men du kan få en virtuell guldstjärna för ordningsamhet :) (Det skadar knappast att ha med, men måste kanske inte bli praxis). flinga 11 juli 2013 kl. 23.48 (CEST)
Haha, man tackar, flinga! :)
Det skulle ju inte vara dumt om man uppmuntrade det, men det är nog riktigt att det inte kommer att bli praxis. Det största hindret finns nog i själva referenssystemet, som kräver en liten bit kodning. Vänligen, dnm (d | b) 12 juli 2013 kl. 00.40 (CEST)
Jo, Dnm:s "dubbla notering" är det absolut renaste. Då kan man minska mängden långa nottexter. Den metoden är enklast att använda när man baserar texten på ett begränsat antal källor, gärna tryckta (så noterna kan pagineras). Med korta noter blir också koden mer lättläst. Fast detta är egentligen en separat diskussion som inte har så mycket med rubriknamnen att göra. :-)--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 20.57 (CEST)
(För att vara mer off topic: ni känner till att referenserna i sin helhet går att lägga längst ner i en artikel, under vad-vi-nu-vill kalla det? :) Se Finskt kallblod t ex. flinga 15 juli 2013 kl. 14.35 (CEST)

Summering igen[redigera | redigera wikitext]

Nog finns det saker vi ändå är eniga om, ska vi försöka att summera dem? Jag kastar ut en boll här så kan vi lägga till (och ändra) i listan nedan. flinga 20 juli 2013 kl. 11.29 (CEST)

  • Källors titlar, källnoter och (kanske) kommentarer/kommentarnoter ska helst ligga under en och samma huvudrubrik i varje artikel.
  • "Noter" är tekniskt/pedagogiskt sett en något korrektare term än "fotnoter". Rubriken för noter bör därför kanske endast heta "noter".
  • Längre källförteckningar bör delas upp i underrubriker, som till exempel (i förekommande fall) "noter", ... ("inspelade källor" kan ju vara en möjlig men ovanlig variant).
  • "Referenser" och "källor" är båda språkligt sett korrekta termer för en lista med källor. (Likaså "källor och noter"). De två första förekommer i hög grad bland våra artiklar. Arbete har gjorts för att standardisera, både till rubriken "källor", och till rubriken "referenser".
  • Det råder delade meningar om vad huvudrubriken allra helst borde heta. Det råder kanske delade meningar om huruvida källhänvisnings-avsnittet alltid bör ha underrubriker, oavsett längd. Det råder delade meningar om huruvida listan över käll-titlar ska ha en egen underrubrik.
  • Vissa önskar att kommentarnoter läggs under egen rubrik som kanske bör heta kommentarer. Vissa menar att kommentarer också kan ligga insprängda bland källnoter.
Jag startade en diskussion på TranslateWiki om vad man ska kalla källor/referenser för i gränssnittet. Input uppskattas. //Skal 6 augusti 2013 kl. 09.57 (CEST)

Diskussion[redigera | redigera wikitext]

I något sammanhang då jag läst om demokrati har jag stött på distinktionen mellan att rösta om/på den lösning var och en allra helst hade önskat, kontra att rösta om/på den lösning man tror är möjlig att finna konsensus för. Kan vi kanske komma fram till något ytterligare om vi fokuserar lite till på den andra biten? flinga 20 juli 2013 kl. 11.29 (CEST)

Det verkar faktiskt som att många av oss inte ser något problem med att det inte är helt enhetligt. Så är det definitivt för mig. Tostarpadius (disk) 22 juli 2013 kl. 17.42 (CEST)
Klokt, det stämmer nog. Jag kan själv också skriva under på det, jag kan godta att det finns ett par olika praxis även om det i "den bästa av världar" kanske inte varit så. Vissa ramar har vi nog däremot också, till exempel antingen "referenser" eller "källor" som rubrik för källhänvisningarna, att noterna bör ha egen underrubrik i alla fall när referenserna är många, och kanske nu att noter helst bör heta just noter. Eller? flinga 23 juli 2013 kl. 16.33 (CEST)
I dessa punkter instämmer jag tveklöst. Tostarpadius (disk) 23 juli 2013 kl. 16.51 (CEST)
Ja, det verkar rimligt.--Paracel63 (disk) 24 juli 2013 kl. 02.59 (CEST)

Tidningsartiklar som källor?[redigera | redigera wikitext]

Jag har utökat artikeln om Fredrik Backman (skribent) och då använt en rad källor. Backman själv menar dels att en del uppgifter är felaktiga och det verkar okså som att han menar att tidningar inte ska användas som källor. Vad gäller? Jag drog igång diskussionen på Diskussion:Fredrik Backman (skribent) och är tacksam för svar där. -abbedabbdisk 23 juli 2013 kl. 20.24 (CEST)

Talar du om Wikipedia så kan man använda tidningar som källa ibland, men med försiktighet. Se Wikipedia:Källhänvisningar för mer detaljerade riktlinjer. <Kyllo> (disk) 23 juli 2013 kl. 20.57 (CEST)
Har Backman en generellt dålig relation till pressen? I många fall kan 50-årsreportage, större intervjuer i morgontidningar och dylikt ge en hel del bra information.--Paracel63 (disk) 24 juli 2013 kl. 03.26 (CEST)

Bra att abbedabb tog upp frågan. Har själv funderingar och frågetecken kring detta. Det omvända har jag sett; tidningar som använder Wikipedia som källa. Lill-Ann (disk) 24 juli 2013 kl. 09.25 (CEST)

Den information som finns på Wikipedia behöver inte vara sann, för vad som är sant kan det råda delade meningar om, men den måste vara verifierbar. Om det har skrivits saker om Fredrik Backman som han inte gillar i vissa tidningar så är det IMHO helt ok att ta med det i artikeln om det är neutralt. Även om något inte är sant så kan det faktum att det har skrivits i pressen ha så stort genomslag att påståendet trots det är relevant. /ℇsquilo 24 juli 2013 kl. 17.44 (CEST)
Om vi vidare vet att det inte är sant (vilket förstås baseras på källor), ska vi förstås inte skriva som om påståendena är det, heller :) flinga 24 juli 2013 kl. 18.53 (CEST)
I detta fall var skvallerpressen källa, och de brukar vi mycket sällan referera, därför att innehållet (fokus på person och privatliv istället för gärning) sällan är relevant för en encyklopedi, och de är slarviga med sanningen. Det som gör det hela komplicerat är att hans gärning är just att skriva i veckopressen om sitt eget privatliv. Den riktlinje som är mest intressant här är nog WP:BLP, dvs att vara försiktig med personuppgifter, om de inte har fått stor uppmärksamhet i nyhetsmedia eller litteraturen.193.10.104.99 24 juli 2013 kl. 19.14 (CEST)
"Skvallerpress" i allmänhet brukar vi nog inte se som en lämplig källa för "verifikation". De största kvällstidningarna utgör där EMÅ ett gränsfall, eftersom de ofta blandar seriös journalistik med utpräglat "skvaller".
Det finns dock ibland skäl att ta upp uppgifter även från mindre goda källor, men då formulera dem inte som "en sann utsaga", utan som ett påstående från en viss källa, ungefär så här:
"Enligt vad Excessen upgav<ref>...</ref>, hade Micke just tagits in på tvångsavgiftningsanstalt."
Sådana uppgifter är dock inte intressanta ensamma, utan enbart om de ingår som en väsentlig del av ett större sammanhang som är intressant nog. (Fick skvallerblaskans påståenden exempelvis någon betydelse för Mickes karriär?) Jörgen B (disk) 24 juli 2013 kl. 21.53 (CEST)
Uppgifter om att någon tagits in på tvångsavgiftningsanstalt passar mycket sällan i biografiska artiklar, enligt WP:BLP. 193.10.104.8 25 juli 2013 kl. 18.31 (CEST)
Typexempel på när sådant kan vara intressant är hädelseåtalet mot August Strindberg och skattetillslaget mot Ingmar Bergman. Dessa händelser är intressanta, inte på grund av den eventuella sanningshalten i anklagelserna (både Strindberg och Bergman rentvåddes ju faktiskt helt!) och inte heller i första hand på grund av den enorma uppmärksamhet händelserna fick på sin tid, utan därför att det hade direkta återverkningar på dessa konstnärers karriärer (bland annat valde ju de eller kände de sig pressade att lämna landet för ett antal år). Jörgen B (disk) 26 juli 2013 kl. 04.26 (CEST)
Jag har sagt det förut och säger det igen: dagspress är ofta direkt olämplig som källa. Journalister skriver under kraftig tidspress om ämnen som de inte nödvändigtvis har hunnit sätta sig in i ordentligt. Undantag finns, men generellt är journalistens expertområde det journalistiska hantverket snarare än ämnet de skriver om. Många gör ett utmärkt jobb utifrån dessa förutsättningar, men med dessa handikapp blir det likväl, tja, som det blir. Jag brukar räkna en artikel om Wikipedia som lyckad om den bara innehåller något enstaka sakfel.
Vi är nästan aldrig nöjda när tidningarna skriver om oss, eftersom vi tycker att det så lätt blir fel. Varför i all världen skall vi förvänta oss att det är bättre om de områden där vi har svårare att själva se misstagen? /Julle (disk) 25 juli 2013 kl. 11.34 (CEST)
Är det erfarenheten som pressansvarig för svenskspråkiga Wikipedia eller dagstidningsläsare i stort som talar? Min egen erfarenhet är att dagspress är ett stort och vitt fält, med mängder av olika insatser i olika ämnen. Att odugligförklara en halv yrkeskår (= säga att dagstidningar går inte att lita på) för att de ofta är mindre bra på "brödjobb" i rötmånadstid (Wikipedia-artiklar blir nog ofta just sådana) är något starkt uttryckt. Det är nog bättre att inte prata om undantag och regler utan att moderera det hela utifrån kombinationen skribent, tidning(savdelning), ämne och tillfälle. Det som nu står på wp:PÅL är dock hyfsat bra nyanserat.--Paracel63 (disk) 26 juli 2013 kl. 13.12 (CEST)
Ja, det är skillnad på Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Lill-Ann (disk) 26 juli 2013 kl. 19.08 (CEST)
Visst är det skillnad, men de allra flesta journalister jobbar under tidspress och skriver också om sådant de inte är experter på. De är inte odugliga, men det är ändå en himmelsvid skillnad mellan en tidningsartikel och ett akademiskt arbete som bygger på år av forskning och granskats i flera repriser innan publicering. Tidningsartikeln ger i många fall en god allmän bild också om det finns fel i detaljerna. Den allmänna bilden kan förstås vara ensidig (både i tidningen och det akademiska arbetet). --LPfi (disk) 27 juli 2013 kl. 10.48 (CEST)
Som sagt: de flesta gör ett utmärkt jobb enligt de förutsättningar som ges. Jag vill på intet sätt odugligförklara journalisterna som yrkeskår. Jag skulle inte heller se det som dagstidningens uppgift att vara lika noggrann i sin faktakontroll som ett akademiskt verk, eller för den delen ens ett journalistiskt verk som får komma till under andra villkor. Journalister som skriver en bok om ett ämne har förstås en helt annan möjlighet att sätta sig in i det.
Av erfarenhet av att fungera som presskontakt i andra sammanhang kan jag konstatera att det definitivt inte bara är artiklar om Wikipedia där det handlar om att skribenten inte har tid att sätta sig in i ämnet eller göra en särskilt noggrann kontroll efteråt. Många artiklar om till exempel författare som är mindre kända men likväl har artiklar här har tillkommit på precis samma sätt, och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har försökt förklara science fiction-litteraturens kärna, historia och vanliga definitioner på tjugo minuter för någon som sedan, förstås, haft en ganska dålig chans att skriva en god sammanfattning av det hela.
Mer och mer har jag börjat fråga mig om vi alls borde skriva om ämnen där dagstidningen är den bästa källan, och börjat undra om de inte är bättre att betrakta som overifierbara. /Julle (disk) 28 juli 2013 kl. 21.47 (CEST)

Håller med dig LPfi. Var en gång tvungen att ange en dagstidning som källa och kände att jag var ute på svag is. Vill ändå tro att de flesta journalister gör ett noggrant arbete, men även journalister är människor och gör fel, citerar fel och missuppfattar saker. Och tidspress, förstås. Med vänlig hälsning Lill-Ann (disk) 27 juli 2013 kl. 12.25 (CEST)

Det är skillnad (genom ovan nämnda förutsättningar). Det är också skillnad mellan att diskvalificera ett helt medium som tänkbar källa och att beskriva risker med att använda mediet som källa. Många av våra artiklar handlar om ämnen där det är glest mellan de akademiska avhandlingarna (modern musik, idrottsutövare, "kändisar"…). Ofta står jag inför valet att källbelägga med dagstidningsintervjuer (oftast webbupplagan) eller att låta artikeln stå kvar helt utan källa.--Paracel63 (disk) 27 juli 2013 kl. 16.18 (CEST)

Ja, det finns ett dilemma i tidningsuppgifter. Om du, Paracel63, skulle göra en skattning (på en höft)över hur tillförlitliga uppgifterna/fakta är överlag i dagspressen, var hamnar vi då? Vi utgår från att värdet 100 = ren fakta, sanningen. Min magkänsla säger inte 100, men kanske 80-90. Eller vad känner du? Med vänlig hälsning Lill-Ann (disk) 27 juli 2013 kl. 16.32 (CEST)

Ett färskt exempel: den här artikeln. Där källbelade jag (Örjan Blomquist) att bröderna gick samtidigt över mållinjen bärandes kranskullan. Det syns på fotot. Artikeln i övrigt är av lite blandad kvalitet, bland annat med inkonsekvent stavning av Örjans och Anders efternamn. 80–90 kan nog vara en rimlig siffra, om man räknar in tvetydigheter och liknande. Akademiska avhandlingar hamnar på cirka/drygt 95 procent i min skattning; det akademiska språket och den snäva avgränsningen kan nog ibland ge märkliga perspektiv och slutledningar. Två nattliga ören…--Paracel63 (disk) 29 juli 2013 kl. 04.14 (CEST)

Ja, det är i de små detaljerna tidningarna brister, känner jag och de små detaljerna är viktiga för oss som skriver här för att få våra artiklar korrekta. Lill-Ann (disk) 30 juli 2013 kl. 23.07 (CEST)

Jo, det är ett dilemma. Man får väga det ena problemet mot det andra. Att artiklar saknar källor är ett större problem, tycker jag.--Paracel63 (disk) 1 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)

Många tycks se Youtube, Facebook och personliga bloggar som mer tillförlitliga källor än dagstidningar. Men ur källsynpunkt på Wikipedia finns det ofta mindre lämpliga källor än dagstidningar. Nu för tiden brukar dagstidningar ange sina källor i tidningsartiklarna. Tidningsartiklar är vanligtvis lättillgängliga under lång tid. Och med vanlig källkritik kommer man långt, inte bara när det gäller tidningskällor utan även andra källor och overifierade uppgifter i artiklar.

Dessutom uppdateras Wikipedias artiklar regelbundet och är därför ofta i behov av aktuella källor, något man sällan finner i exempelvis litteratur. Men gäller det forskning eller liknande så är definitivt forskningsrapporter, myndighetskällor och liknande att föredra. Vet man med sig att det finns lämpligare källor än tidningar så gör man klokt i att använda dessa istället, även om det medför en något större arbetsinsats.

Används luddiga begrepp som "enligt vad <tidningsnamn> erfar..." eller "enligt uppgifter till <tidningsnamn> så..." i tidningskällan bör man inte tolka det som en sanning. När media uppmärksammar tvister så bör man vara extra vaksam så att man inte tar ställning för ena parten eller dömer ut någon utan att det finns ett polisutlåtande, domslut eller liknande. För exempelvis innebär inte en anmälan i sig att den anklagade personen faktiskt begått brott eller ens utfört handlingarna i fråga.

Inga källor är 100 procent tillförlitliga. Hur tillförlitlig en källa är beror enligt mig mycket på ämnet och uppgiften i sig. Exempelvis kan läkare, forskare och myndigheter vara experter inom sina respektive ämnesområden men totalt vilsna när det gäller helt andra områden. <Kyllo> (disk) 6 augusti 2013 kl. 16.37 (CEST)

Wikipedia som källa - igen[redigera | redigera wikitext]

Vad gäller, är det ok att basera en artikel på översatt material från låt säga enwp utan att flytta med källorna? tänker ex. på Simon Cowell. Vart tar isf kravet på verifierbarhet vägen... Ymer (disk) 5 augusti 2013 kl. 20.50 (CEST)

Jag skulle tvärtom säga att det är en styggelse att flytta med källor som man inte själv har kontrollerat vid en översättning. Har man bara haft den engelska wiki-artikel att läsa när man har översatt artikeln så är det den som är källan, det må vara en dålig källa, men det är ändock den källa som har används för att skapa artikeln. Bättre med en dålig källa som kan ersättas med en bättre än en skenbart god källa som ingen faktiskt har kontrollerat om den stödjer uppgifterna i artikeln. Magnus242 (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.29 (CEST)
Det är alltid bättre än ingen källa alls. Och ju fler källor den andra språkversionen i sin tur har, ju bättre. J 1982 (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.32 (CEST)
Det är aldrig bra att flytta med källor utan att kontrollera dem. I den engelskspråkiga artikeln om Simon Cowell finns det gott om webbkällor och det borde vara lätt att kontrollera källorna för de uppgifter som tagits med i den svenskspråkiga versionen och ha de som källor här. Thoasp (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.37 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Så länge man är ärlig med vilken källa man använt och inte framställer det som att man läst källorna på den andra språkversionen. Edaen (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.39 (CEST)
Mina fem ören är att det alltid är bra att flytta med källor. Kanske vi borde ha en liten mall som man kan lägga vid de källor man kontrollerat respektive inte kontrollerat, som då syns i notförteckningen tillsammans med hänvisningen? Tänkte mig en mall som {{död länk}}. Bättre en angiven källa än ingen alls, för då kan man kontrollera och ogiltigförklara ifall det är fel. Är det utan källa är risken stor att det får stå kvar i mycket länge (och kanske aldrig åtgärdas). En källa ger dock en upplevd trovärdighet åt ett visst påstående. Därför kanske två sådana mallar skulle vara bra att införa? Exempelvis {{läst}} och {{ej läst}}. Då får vi det bästa av två världar. Vänligen, dnm (d | b) 5 augusti 2013 kl. 21.48 (CEST)
Som Magnus242 och Thoasp, i Simon Crowel artikeln saknar jag permalänken.--LittleGun (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.51 (CEST)
Om källorna på den andra språkversionen är Internetlänkar kan man ju lika gärna läsa. Svårare om det är böcker... J 1982 (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.55 (CEST)
Jag ser inga som helst problem med att inte ha läst källorna, så länge man inte lyckas missförstå någonting grovt. Det finns ingen avgörande skillnad vad gäller verifierbarhet i var källorna lades in först, på svenskspråkiga Wikipedia eller någon annan språkversion. Wikipedia är f ö aldrig källa, "översatt från"-mallen är inte en källhänvisning utan ett komplement till artikelhistoriken, så att alla som skrev artikeln blir erkända. Smetanahue (disk) 5 augusti 2013 kl. 21.59 (CEST)
Andra språkversionen som källa bör inte överskattas, men inte heller automatiskt nedvärderas. J 1982 (disk) 5 augusti 2013 kl. 22.02 (CEST)
Eftersom mallen ligger under rubriken Källor, och artikeln i övrigt inte har några angivna källor, så måste den engelspråkiga versionen anses vara källan. Varför inte källorna bör flyttas med begriper jag inte. Vi använder ju engelska källor i massor av artiklar på svwp. Ymer (disk) 5 augusti 2013 kl. 22.05 (CEST)
Jag lägger personligen aldrig wp-mallen under rubriken Källor utan under Referenser, just för att markera att det inte handlar om källa utan om referens. Jag plockar aldrig med källor jag själv inte kollat, för att lättare ha på fötterna om saker ifrågasätts.--Paracel63 (disk) 6 augusti 2013 kl. 02.29 (CEST)
Om jag förstått det rätt är problemet inte att källor flyttas med, utan det faktum att källor man själv inte kontrolleras flyttas med. Det skulle kunna ge sken av att artikeln har en högre verifierbarhet än vad den kanske har. Det skulle man kunna komma runt om man kan lägga en mall för kontrollerad eller ickekontrollerad hänvisning i källhänvisningen (enligt mitt förslag ovan). Som jag förstår är permalänkarna en form av ursprungshänvisning, men i ursprunget fanns också källor, som rimligtvis bör flyttas med, men då markeras ifall de är kontrollerade respektive inte är kontrollerade. Vänligen, dnm (d | b) 5 augusti 2013 kl. 22.18 (CEST)
Jag flyttar aldrig med källor som jag inte har verifierat, däremot sätter jag alltid dit mallen {{enwp}} eller motsvarande när jag har översatt en artikel från ett annat språk. Där finns ju källorna om någon är intresserad. /ℇsquilo 6 augusti 2013 kl. 09.11 (CEST)
Jag har samma inställning som Magnus242, Thoasp och ℇsquilo med flera. Att jag dessutom ser översätning som en nödlösning är en annan sak. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 09.16 (CEST)
Jag förstår Dnm:s poäng men tycker den lösningen blir för kladdig.--LittleGun (disk) 6 augusti 2013 kl. 09.46 (CEST)
(avindenterar) Vad jag tycker är det oerhört viktigt att kontrollera de källor man kan (oftast internetkällor) när man översätter en artikel, och även uppdatera dessa. Det ser riktigt dumt ut om någon källa är "läst" 2011 om artikeln är skapad 2013. Men ännu väsentligare är att kontrollera att källan faktiskt styrker den uppgift den är inlagd efter. Ibland händer det att mindre erfarna användare skriver in extra uppgifter i meningar som inte stöds av den ursprungliga källan, eller att de lägger in helt nya meningar och uppgifter framför källhänvisningen. Det vore absolut bäst att se till, när det är möjligt, att översättningar inte innehåller såna fel. För min del översätter jag inte artiklar eller textstycken från andra språkversioner om jag inte kan kontrollera källan först (och i fallet jag kan kontrollera källan, så brukar jag skriva på mitt eget sätt istället för att direktöversätta i alla fall). Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 augusti 2013 kl. 09.58 (CEST)
Min fråga kvarstår, varför inte flytta med de engelska (i exemplet) källorna? speciellt om dessa har visat sig vara trovärdiga och täckande för artikeln. Därmed är hela frågan löst: dvs artikeln har endast sitt ursprung i källorna, vilka kan granskas på svwp. Ymer (disk) 6 augusti 2013 kl. 13.06 (CEST)
Flyttar man inte över källorna kan man lika gärna flagga artikeln med {{källor}}, enligt det som står i Wikipedia:Projekt patrullering av nya sidor. Jag har flera gånger fört fram åsikten att har en artikel inte källor är den nästan värdelös; man kan inte kolla var informationen är hämtad från (och således inte göra trovärdighetsbedömningar). Om det senare visar sig att en källa i ursprungsartikeln har fuskat med fakta kan det vara svårt att veta just vad det stödjer i den översatta artikeln. Utöver detta, också en åsikt jag har fört fram tidigare, bör man inte behöva ta sig till en annan språkversion för att kontrollera källorna. Det kan vara jobbigt att göra detta, och i fallet man inte behärskar det andra språket kanske omöjligt (bara för att en artikel är på, t.ex. enwp inte innebär att källorna kommer att vara på engelska, de kan vara på svenska, norska, ryska, osv). Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 augusti 2013 kl. 13.18 (CEST)
Jag tycker som sagt att skall man ange källor man inte läst är det extremt viktigt att det framgår att man inte gjort det. Smetanahue skriver Jag ser inga som helst problem med att inte ha läst källorna, så länge man inte lyckas missförstå någonting grovt. Hur skall man ha en aning om man har missförstått källorna om man inte läst dem? Det är ju inte ens säkert att källorna blir kvar på den språkversion de kopierades ifrån, och då blir det ju omöjlig att avgöra om någon ifrågasätter dem där. Om ingen här på svenskspråkiga wikipedia kontrollerar vad källorna egentligen säger, hur skall man då vara säker på att det hela inte är ett rent hoax och att boken i själva verket säger något helt annat än vad boken påstår eller till och med avhandlar ett helt annat ämne?FBQ (disk) 6 augusti 2013 kl. 13.24 (CEST)
Om man använder en permanent länk till ursprungsartikeln går det att kontrollera källorna där, viket är en uppenbar vinst. Det går också att kontrollera vad som ändrats jämfört med ursprungsartikeln. Utan permanent länk blir det ofta ett detektivarbete.
Däremot är det mycket svårt att genom att jämföra artiklarna se vad i den svenska texten som hämtats från källorna, om översättaren eller senare redaktörer ändrat strukturen eller man inte behärskar ursprungsspråket. Därför är det bra om källorna flyttas med. Om man klart anger att de inte kontrollerats slipper man problemet med att de verkar styrka mer än de styrker. Det går genom att använda <ref group=en-wp></ref> (eller motsvarande mall) vid uppgiften och <references group=en-wp/> vid ursprungsmallen.
Det går att hävda att källorna sannolikt kontrollerats i ursprungsartikeln och därför inte behöver kontrolleras vid översättandet, åtminstone om det gäller utvalda artiklar. Jag är något skeptisk, bland annat för att läsarna här inte behöver känna till hur noggrann kontrollen är på den ursprungliga språkversionen. Det minsta man kan göra är att kontrollera att man översätter en stabil version. Att kontrollera alla eller ens de viktigaste källorna är ofta ett sisyfosarbete (också fungerande webblänkar leder ofta till långa artiklar och stödet kan finnas i stycken som inte utan vidare verkar relevanta).
--LPfi (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.48 (CEST)
Fortfarande inget svar på varför inte källorna ska flyttas med. I min värld - och i ett besökareperspektiv - saknar artikeln om Simon Cowell källor. Är det bra? Ymer (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.52 (CEST)
För den vanlige läsaren framstår enwp som källa. Det ser jag inga problem med. Man skall inte ståta med lånta fjädrar. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.57 (CEST)
Syftet med svwp är att tillgängliggöra information på svenska, inte att ståta med något öht. Njaelkies Lea (d) 6 augusti 2013 kl. 15.45 (CEST)
Användaren som lagt in mallen med att den är en översättning från enwp har själv bara bidragit med 160 byte av 3 350 i artikeln. Det duger inte. Ymer (disk) 6 augusti 2013 kl. 17.09 (CEST)
Nej, det är missvisande, men det är enligt min bedömning ett klart undantag. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.23 (CEST)
"Missvisande", i vilket avseende? Hur vill du beskriva statusen gällande denna kategori? dvs andelen som är bidragare/översättare i allt väsentligt resp. "undantaget". Ymer (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.39 (CEST)
Jag uttalar mig principiellt och inte om det enskilda fallet. Om endast en mindre del är hämtad från enwp är mallen missvisande, det var min poäng. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 22.12 (CEST)
Och om hela artikeln är en översättning och allt är hämtat från ENWP så är det korrekt med mallningen, ända tills någon ändrar något i artikel... då vet man inte längre vad som stödjer vad. Jag tror att användare i sin iver att skriva långa artiklar väljer att översätta, kanske skulle det vara bättre att hitta någon källa i artikeln på den andra språkversionen och skriva här med utgångspunkt från en källa. Det kanske till en början gör att artikeln blir kortare (på grund av brist på tillgången till de aktuella källor) och det kräver lite mer arbete. Det är därför "lättare" att bara översätta. Jag vill inte generalisera men jag tror att vissa som väljer att översätta inte har en så strikt syn på källor som många andra har. /Hangsna (disk) 6 augusti 2013 kl. 22.41 (CEST)

[avindenterar]
Tydligen behövs en permanent länk till översättningen i översättningsmallarna, så att man kan jämföra den översatta versionen med både förlagan och den nuvarande svenska versionen.

Att helt avstå från att översätta ser jag inte som en bra idé. Om förlagan är bra och man kan anta att den grundar sig på goda och rätt tolkade källor är översättningsarbetet ett relativt lätt sätt att åstadkomma en bra artikel. För artiklar där vi på sv-wp bör ha god sakkunskap är det i allmänhet mycket bättre med en ny artikel, men för andra ämnen tycker jag en bra översättning utan vidare är att föredra framom en bristfällig stub (som ofta är alternativet).

Den springande punkten är förstås antagandena ovan. Det gäller för översättaren att ha ett gott omdöme och kunskap om Wikipedia - eller för andra här att kontrollera översättningen, på samma sätt som vi kontrollerar ursprungliga artiklar skrivna av användare vars omdöme vi inte ännu lärt oss lita på.

Om källorna är svårtillgängliga eller skrivna på språk som få här behärskar (på en-wp finns många som kan hindi, kinesiska och arabiska, vi har bara en handfull), är det omöjligt för översättaren att skriva en motsvarande artikel utgående från ursprungsartikelns källor. Jag har svårt att se nackdelarna överskuggas av att källorna kontrollerats av översättaren på sv-wp istället för av författaren på en-wp.

---LPfi (disk) 7 augusti 2013 kl. 10.03 (CEST)

Är det inte tydligt nog att bara skriva "<ref>Referensen - Läst på [[permalänk|enwp]]</ref>" i de fall man inte har möjlighet att själv kontrollera enwps källa? - Averater (disk) 7 augusti 2013 kl. 19.27 (CEST)
Jag har någonstans sett något i stil med "Denna artikel är en översättning från Wikipedia på XXX" (med permlänk) "där angavs följande källor: ..." Det är i alla fall ett ärligt sätt att säga att det är översatt men källorna är inte använda som källor till den svenska texten; samtidigt som man får med källorna hit. /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 17.32 (CEST)
Jag ser egentligen bara en utväg: om jag läser en bok på engelska och i den hittar intressanta uppgifter som jag väljer att översätta och skapa en ny artikel eller införa i en redan befintlig, så har vi ett krav på verifierbarhet. Om jag väljer att översätta hela eller delar av en artikel på enwp, så gäller precis samma krav. Den eller de som översatt ska redigera på samma villkor som oss andra. Svaret på min ursprungsfråga skulle alltså bli; ja, det är ok att använda andra wp som källa, förutsatt att det ursprungliga materialet är verifierbart och att den verifierbarheten följer med till svwp. Ymer (disk) 8 augusti 2013 kl. 21.50 (CEST)
Jag tror det finns risk att vi diskuterar lite olika saker här. Dels hade vi frågan om det är ok att använda enwp som källa och dels hur det i så fall ska redovisas. Dessutom undrar jag hur man ska göra om det endast är vissa saker där man använder enwp som källa, antingen för att man expanderar en vanlig artikel eller för att man omarbetar en översatt artikel. - Averater (disk) 8 augusti 2013 kl. 22.13 (CEST)
Inga problem. Ex. Simon Cowell har 90 st noter, bara att ta för sig, alltså. Som jag skrev ovan, hämta material från precis var som helst, så länge relevans och verifierbarhet följer med. Jag ser en större fara i att vi isf börjar att segmentera vilka artiklar som ska omfattas av våra grundvärderingar. En rysare att följa upp och bevaka det. Speciellt som antalet källösa artiklar just nu skenar. Om källorna följer med, behövs ju dessutom ingen mall som talar om att den engelska förlagan är ursprunget. Det tar ju källorna därmed över. Ymer (disk) 8 augusti 2013 kl. 22.18 (CEST)
Om noterna finns i texten så man ser vad som kommer från vilken källa är jag helt med. Vi bör lita på de som editerar enwp likaväl som vi litar på varandra här. Men detta kanske var förutsatt? - Averater (disk) 8 augusti 2013 kl. 22.34 (CEST)
Jo, delvis. Samtidigt hävdar jag att vi egentligen inte ska "lita på någon", eftersom våra kriterier för relevans och verifierbarhet är överordnat. Ymer (disk) 8 augusti 2013 kl. 22.57 (CEST)

att sätta Sverige på kartan[redigera | redigera wikitext]

Jag har startat sidan d:Wikidata:Country subdivision task force/Sweden på Wikidata för den intresserade! -- Lavallen (blockera) 8 augusti 2013 kl. 14.13 (CEST)

Statistik för sv:wp 1 halvåret[redigera | redigera wikitext]

Antalet accesser ökar mycket bra hela perioden med +22% - +27 mot föregående år vilket är mycket mer än de:wp, ja:wp och fr:wp, mer än jämförbara versioner som nl:wp och fi:wp och minst like bra som no:wp. Antalet bidragsgivare (både antalet helt nya och nuvarande som gör fler än 5 edits/månad) utvecklades tillfredsställande första fem månaderna (+3%). Men i juni blev det bottennapp, -25% respektive -12%, som gav en total marginell nedgång för perioden. Kan det bero på vädret eller att det nu är många som skriver för och från sin arbetsplats?Yger (disk) 25 juli 2013 kl. 12.27 (CEST)

Jag har svårt att tro att skribenter här på svWikipedia sitter på sina respektive arbetsplatser och skriver här på betald arbetstid. Som anställd är man övervakad av sin chef, speciellt vad gäller internetanvändning. Lill-Ann (disk) 25 juli 2013 kl. 20.30 (CEST)
Jag skrev "för" och tänkte på de på marknadsföringsavdelningarna och skriver artiklar om egna företaget/egna böcker. Och de på muser etc som uppmuntrats av sina chefer skriva på Wikipedia.Yger (disk) 25 juli 2013 kl. 21.05 (CEST)

Uppmuntras av sina chefer. Vilka museer då? Lill-Ann (disk) 25 juli 2013 kl. 21.26 (CEST)

Wikimedia Sverige kan ge dig en mer komp0lett lista, jag tror det är 30-40 stycken. Själv vet jag med egen kontakter om Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet, Nationalmueseet, Ariktektmuseet (han skrev om 50-10 arkitekter), SLU.Yger (disk) 25 juli 2013 kl. 22.02 (CEST)~~

Ok.Lill-Ann (disk) 25 juli 2013 kl. 22.05 (CEST)

Om minskningen i juni? Flera idéer: negativ publicitet i samband med miljonstolpen (eller vissas åsikt att det blivit för många bakterieartiklar bland popartister och fotbollsspelare), Sveriges höga andel smartphone-användare (finns månatlig branschstatistik?), årets väder (våren kom sent, utomhussäsongen kanske var extra efterlängtad?) eller något annat…--Paracel63 (disk) 26 juli 2013 kl. 03.43 (CEST)
Hur "övervakad" man är på sin arbetsplats skiljer sig kraftigt mellan olika arbetsplatser. Om man dessutom har flexibla arbetstider kan man mycket väl sitta på Wikipedia med sin jobbdator. /Grillo (disk) 26 juli 2013 kl. 06.57 (CEST)
Lsjbot kör ofta på min jobbdator medan jag jobbar. :) Lsj (disk) 26 juli 2013 kl. 13.29 (CEST)
Jag brukar inte fästa något avseende vid webbstatistik för sommarlovsmånaderna juni-juli-augusti. Juni 2012 var väl ovanligt regnig, så då kanske folk surfade mer än en vanlig juni? Det är skolåret från september till maj som räknas. --LA2 (disk) 26 juli 2013 kl. 18.30 (CEST)

Fråga till Grillo: Om din chef frågar varför du skriver på Wiki istället för att arbeta, vad svarar du då? Lill-Ann (disk) 26 juli 2013 kl. 18.31 (CEST)

Minns jag inte fel, så har/hade Grillo som jobb att skriva på en Wiki. Inte Wikipedia, men ändå en Wiki. -- Lavallen (blockera) 26 juli 2013 kl. 18.36 (CEST)
Det finns ju i varje fall en välkänd användare (jag tänker inte hänga ut vederbörande här) som blivit påkommen av sin chef och ålagd att låta bli att redigera på Wikipedia under arbetstid. /Annika (disk) 26 juli 2013 kl. 19.34 (CEST)

Svar till Lavallen: Det vet jag inget om. Wikipedia för tydlighetens skull. Lill-Ann (disk) 26 juli 2013 kl. 19.43 (CEST)

Min chef är själv wikipedian (User:Jonas Andréasson) och redigerar då och då på arbetstid, så han har inget emot om jag gör detsamma (så länge jag inte låter det gå ut över andra arbetsuppgifter förstås). Min främsta arbetsuppgift går för övrigt ut på att bygga upp Lunds bevaringsprograms wiki. Sedan har jag också helt flexibla arbetstider, och kan jobba en halvtimme extra om jag fastnat i något icke jobbrelaterat under en period. Visst har inte alla samma förutsättningar att göra såhär, men det är faktiskt ganska trevligt att inte ständigt vara rädd för sin chef... /Grillo (disk) 27 juli 2013 kl. 14.20 (CEST)
Det har blivit en hel del artiklar på stället som jag varit heltidsanställd på sedan 2010. Det är dessutom inte någon kommunal arbetsgivare, om någon trodde det, utan tillhör IT & Telekomföretagen. /Annika (disk) 27 juli 2013 kl. 14.51 (CEST)

Vi får alla gratta Grillo till att han har ett drömjobb. Tror inte det är chefen folk ska vara rädda för som redigerar på Wikipedia på arbetstid, utan det faktum att man kan bli av med sin anställning. Hände en bekant till mig, men han skrev inte här. Lill-Ann (disk) 27 juli 2013 kl. 16.04 (CEST)

Vi får också gratta Annika som kan göra detta på jobbet och jag vet precis som Yger att en del företag använder svWikipedia som en marknadsföringskanal. När semesterperioden inleds på sommaren och folk vill jobba kortare dagar så tror jag att det är en stor anledning till bottennappet, -25% respektive -12% i juni 2013.
Yger skriver om "negativ publicitet i samband med miljonstolpen". Mig veterligen var Julles pressmeddelande totalt osynligt i massmedia! Att skriva pressmeddelande är svårt och skall massmedia ta tag i det behöver man få det uppmärksammat. Jag vet det själv av egen, mångårig erfarenhet, hur svårt det är med pressmeddelanden. --Allexim (disk) 27 juli 2013 kl. 16.43 (CEST)
Nja det var Paracel som skrev så. Och jag kan inte i sig tänka mig den händelsen är relaterad. Det är ju "nya" användare som är ner, vilket knappast kan hänga samman med något som inträffar här som bara redan registrerade läs märka. Jag glömde fö att ovan nämna tredje kategorin vi börjar se mer av under icke-semester, nämligen studeranden vid våra högskolor. Yger (disk) 27 juli 2013 kl. 17.12 (CEST)

Jag har gjort vissa försök att begränsa redigerandet till veckoslut... men oavsett detta anser jag i vilket fall att jag som universitetsanställd bör kunna räkna åtminstone en påtaglig del av mitt wikipediaarbete till "tredje uppgiften". Jörgen B (disk) 28 juli 2013 kl. 20.10 (CEST)

Yger, hade vi lyckats få svensk massmedia att uppmärksamma passerandet av gränsen för en miljon svWikipediaartiklar, så tror jag definitivt det skulle ha kunnat rendera i ökat intresse för svWikipedia.
Mycket bra att du, Jörgen B använder en del av ditt wikipediaarbete till "tredje uppgiften"! Mvh --Allexim (disk) 28 juli 2013 kl. 20.26 (CEST)

Är det någon som har en aning om varför inte tongivande massmedia i Sverige, enligt Allexim, har något intresse av att skriva om oss. En del tidningar använder Wikipedia som källa. Lill-Ann (disk) 29 juli 2013 kl. 00.00 (CEST)

Jag tror även många användare här, av olika anledningar, vill hålla Wikipedia borta från media (till exempel för att vi eftersträvar NPOV, vilket långt ifrån all media gör). J 1982 (disk) 29 juli 2013 kl. 12.18 (CEST)
Ang. 1 miljon: Redan innan påpekade jag att media aldrig tidigare brytt sig om våra milstolpar och inte kommer bry sig om den här heller. Men nejdå, den här gången var det annorlunda... Ja, just det. Visst "måste" man försöka göra något när man når en milstolpe, men det är nog dags att vi inser att media inte är intresserade att skriva om oss bara för att vi uppnår en viss mängd artiklar. /Grillo (disk) 30 juli 2013 kl. 11.21 (CEST)
Det hade (tycker jag) inte känts bra att inte vilja påpeka vår utveckling. Olika sorters "firanden" är både kul för oss som deltar och bidrar till vår dokumentation. Förhoppningsvis har vi något kvalitetsbaserat som kan leda till tidningsartiklar framöver. Har du någon bra infallsvinkel?--Paracel63 (disk) 30 juli 2013 kl. 14.07 (CEST)
Jag vet inte om så har skett, men ett tänkbart artikelstoff är förstås våra stora bot-projekt. De är ju intressanta och liksom nyskapande i sig. flinga 1 augusti 2013 kl. 00.30 (CEST)
Bot-projektet nämndes i samband med pressmeddelandet i juni. wp:1M har fler länkar till internationella diskussioner i ämnet. Men ett mer riktat bot-meddelande mot svenska massmedier kanske kunde vara på sin plats. Den här undersökningen är annars en intressant sak.--Paracel63 (disk) 1 augusti 2013 kl. 03.54 (CEST)

Den här sammanställningen ger en bättre överblick tycker jag. Tittar man på page views (diagrammet längst ner) verkar den nästan alltid minska under första halvåret (främst sjunka rejält under sommaren) för att sedan öka under andra halvåret. En liten dipp kan oftast noteras under december med. Men antalet sidvisningar ser ut att gå stadigt uppåt. Värre är det för antalet aktiva bidragsgivare (diagrammet ovanför), som uppvisar en stadig nedgång. -- jiˈesˌdeːo ] 6 augusti 2013 kl. 17.05 (CEST)

det är slående hur det nu i slutet av denna vecka rasat in nya användare med många ny redigeringar som verkar göra detta på betald arbetstid. Jag tror mer och mer dippen i juni handlar om att de som håller upp antalet aktiva (för den siffran ÄR svagt stigande) är denna kategori, medan vi rena idealister då gör färre redigeringar och blir färre.Yger (disk) 9 augusti 2013 kl. 15.23 (CEST)
Sett samma sak på andra projekt, du tror inte det är Wikimania som spökar?! -- Lavallen (blockera) 9 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)
Det går ju inte att läsa ut något särskilt av statistiken; avvikelserna från månad till månad är för stora. Då är det bättre att se på den lånsiktiga trenden, vilket är att antalet användare ständigt minskar. Om man vill se ett brott i den trenden får det nog också bli på lång sikt, vilket betyder att vi helt enkelt får vänta med att dra några slutsatser. -- jiˈesˌdeːo ] 9 augusti 2013 kl. 17.52 (CEST)
Wikipedia:Statistik har jag lagt in siffrorna per månad och år de senaste fem åren. Där är det lätt jämföra en månad för motsvarande ett år bakåt. Och dessa siffror visar en svag uppgång de senaste 18 månader efter att tidigare varit avtagande. SÅ på en femårsperspektiv är det avtagande aktivitet, på ett 18 månader perspektiv stämmer inte det. Och det är i jämförelsen med året innan som juni visade ett mycket större dip är samma månad åren innan.Yger (disk) 9 augusti 2013 kl. 18.45 (CEST)
Nej, de senaste 18 månaderna visar en svag nedgång med y=-0,0137x+1506,8 bland aktiva användare (alla användare med mer än 5 redigeringar per månad). Dock är R² i detta fall fullkomligt värdelöst med en säkerhet på 0,0026. Minskningen och spridningen beror dock främst på ett mycket högt värde i januari 2012. Räknar man istället de senaste 12 månaderna (juni 2012 till maj 2013) för man däremot en ökning, men sommarmånaderna är alltid låga så man utgår från en låg punkt där. Men som sagt. Eftersom det är så stor spridning på de olika månaderna får man olika resultat baserat på tidsperioden man kollar:
Period Funktion /
dec 2011–maj 2013 y = -0,0137x + 1506,8 0,0026
sep 2011–feb 2013 y = -0,0526x + 3102,1 0,0451
jun 2011–nov 2012 y = 0,0337x - 446,6 0,0159
mar 2011–aug 2012 y = -0,0975x + 4931,2 0,0907
dec 2010–maj 2012 y = -0,1795x + 8287,1 0,1521
Alltså tycker jag fortfarande att man inte kan dra några slutsatser på kort sikt. -- jiˈesˌdeːo ] 9 augusti 2013 kl. 19.57 (CEST)
röd = antal >5 maj 2011-maj 2013, svag ökning
De senaste siffrorna bakifrån (jämfört mot 12 månader tidigare) är 812 (+4), 834 (+60), 888 (+70), 811 (-22), 842 (-74), 781 (-46), 813 (+14), 856 (+21), 775 (-64), 800 (+7), 757 (+14), 793 (+32). För att jämna ut kan vi använda 12 månader siffror (maj 12-maj 13) (+14) (+1 promille) Vi ser också om vi ser på antalet nya att de den senaste 6 månaders perioden varit fler än motsvarande tid 12 månader tidigare (+17, +0,3%). Så perioden som slutade i maj visade på en (mycket) svag ökning, och detta går att säga oberoende av månader på året, då den utgår från jämförelser samma månad olika år. Junis siffra för 2013 visade dock på en ordentlig dip jämför med juni 2012.Yger (disk) 9 augusti 2013 kl. 20.52 (CEST)
Jag förstår vad du menar och jag har läst siffrorna. Jag försöker bara påpeka att det är mycket svårt att dra några riktiga slutsatser av de siffrorna eftersom det skiljer så beroende på dels vilka perioder och dels hur långa perioder man tittar på. Åtminstone om man ska analysera det statistiskt med hjälp av linjär regression. Det går inte att bara titta rakt över från månad till månad eftersom det är för stora underliggande variationer i värdena för det. Det är sant att om man ser på juni 2012 till maj 2013 så ser man en viss ökning, men om man sedan ser på juli 2012 till juni 2013 är det praktiskt taget oförändrat med en mindre ökning. Som mest kan man med statistikens hjälp se en avmattning i minskningstakten. -- jiˈesˌdeːo ] 9 augusti 2013 kl. 22.53 (CEST)

Kvalitetsmätningen - augusti[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

/ Elinnea (disk) 1 augusti 2013 kl. 20.14 (CEST)

Tack för sammanställningen! Det jag reagerar mest på är att "Källor" har ökat så pass mycket, mer än på länge faktiskt. Det är dock kanske inget vi löser på en månad men det är ett stort och växande problem. Relevanskontrollmärkta ökar också men där är jag inte lika orolig att det ska eskalera utom kontroll. Förslag på något att köra som månadens projekt kanske kan vara "pov", "språk", "städa" eller "uppdatera", vad tycker ni andra? /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 17.30 (CEST)
Jag gjorde en punktinsats i början av juni. Upptäckte då det var lätt beta av Wiki, Fluff och Substub. Och att det var mycket svårt med Kk, Fk, Pov, Förvirrande. Städa och Rel går om man vill. Intressantast tyckte jag dock Infoga var. Där klarade jag angripa drygt hälften av fallen men alls inte alla, och att det här, om man skall få bort, det krävs insatser av flera med olika kompetens men jag tror det räcker med 3-4 för att kunna klara av alla. Samtidigt ökar den kategorin ganska kraftigt. Så om något gemensamt skall göra propagerar jag för den kategorin.Yger (disk) 9 augusti 2013 kl. 20.02 (CEST)

Fler åsikter behövs om Kategori:Wikipedia:Användare[redigera | redigera wikitext]

Skagedal och jag har försökt att strukturera upp Kategori:Wikipedia:Användare, men mer input skulle behövas på Kategoridiskussion:Wikipedia:Användare, framför allt för att resultatet av den diskussionen kan påverka 120–150 användarsidor, t ex alla som har kategoriserat sin användarsida direkt i den kategorin. //Essin (disk) 10 augusti 2013 kl. 13.37 (CEST)

Ska datum för födelse och död länkas eller inte?[redigera | redigera wikitext]

Jag har uppfattat det som att födelse- och dödsdatum ska länkas, typ "född [[4 december]] [[1903]]". Är det en felaktig slutsats? Några enstaka användare tar bort dessa länkar. Finns konsensus i frågan? Gömda länkar används också liksom länkar till konstår, musikår eller liknande i födelse- och dödsuppgifter. Vad gäller? / Pontuz (disk) 9 juli 2013 kl. 00.33 (CEST)

Frågan har diskuterats ett antal gånger genom åren och det finns rätt skilda meningar. Jag har dock uppfattat det som att det alltjämt finns en majoritet som är för länkning av dessa data, bl a för att de kan tjäna till underlag för påfyllande av listor i våra datum- och årtalsartiklar. /FredrikT (disk) 9 juli 2013 kl. 00.42 (CEST)
Jag har samma bild av situationen som FredrikT. Att gömda länkar inte skall användas kom vi fram till i en diskussion häromåret, som jag tyvärr inte har någon länk till just nu. Tostarpadius (disk) 9 juli 2013 kl. 00.51 (CEST)
Den sunda åtgärden i denna situation är givetvis att endast länka såvida artikeln man länkar till är relevant för artikeln som det länkas ifrån. tetraedycaltetraedycal 9 juli 2013 kl. 00.55 (CEST)
Trots att jag sällan klickar på såna länkar, så tycker jag dessa bör länkas. För övrigt bör födelse- och dödslänkar peka till just året, inte musikåret eller något annat slags år. Jag tycker händelsedatum bör även länkas i artiklar om olyckor och dylikt, men det står lite utanför denna tråds fång... Dieselmotorvagnar (till stationen) 9 juli 2013 kl. 03.30 (CEST)
Jag håller med om Användare:Tetraedycal om att grundfrågan om länkning måste vara om att man kan bedöma att länken är relevant med hänsyn till artikelns innehåll och - skulle jag villa tillägga - också relevant för (normal)läsaren. Att som nu är vanligt att länka födelse- och dödsdatum i alla biografiska artiklar verkar mest vara av intresse för en blygsam grupp kalenderbitare och talmystiker.
En annan aspekt är rimligen lättlästhet. Även om det finns olika uppfattningar om hur tätt länkar kan ligga i texten utan att den uppfattas som sönderstyckad och textförståelsen negativt påverkas, så är det väl tämligen klart att en inledning har länkar i vart och vartannat ord är svårläst. Vana wikipedianer kan antagligen hantera ganska tät länkning, gemene läsare färre. I experimentet med "lättlästa" inledningar nyligen påpekade ju också lättläslighetsexperterna på länkfrågan som en av de saker som gjorde texten svårare för dem med lässvårigheter. Jag tycker rent allmänt att det finns en tendens på svenska Wikipedia att "överlänka", och att länkningen blir mest funktionell om den är genomtänkt i relation till varje artikel - som Tetraedycal är inne på, att länkarna är måttliga till antal, och framför allt att de inte buntas ihop många i samma satser och tätt intill varandra.
Och i den konkreta frågan: om man inte ska klumpa ihop länkar tätt i en biografiartikels inledning, så är länkning till datum och årtal av mindre relevans i normalfallet av mindre relevans än andra nyckeluppgifter där. En annan poängläs länkning i inledningarna är för övrigt den vanligen förekommande länkningen av "svensk" till Sverige. Det lär vara svårt att hitta läsare på svenskspråkiga Wikipedia som är så okunniga om vad begreppet svensk innebär i detta sammanhang att de har glädje av att bli länkade till Sverigeartikeln. Boberger (disk) 9 juli 2013 kl. 12.42 (CEST)
Det globala perspektivet gör det orimligt att länka andra länder men inte Sverige. Tostarpadius (disk) 9 juli 2013 kl. 15.19 (CEST)
Jag tycker inte att det globala perspektivet behöver innebära att man behandlar alla länder lika. En svenskspråkig person kan försättas veta vad Sverige är även om denne inte är bosatt i Sverige. Sedan är frågan var gränsen skall gå. Att tyska 1700-talsförfattare länkas till Tyskland och inte tyskar betyder att wikilänkarna där behövs. Jag kan förstå de som önskar minska länkningen - samtidigt anser jag det viktigt att påpeka att interwikilänkningen är till för att länka till ytterligare information, inte att stryka under viktiga ord i texten och avsikten aldrig i första hand bör vara att göra texten lättläst. Om en person förekommer som har egen artikel förekommer i texten bör namnet länkas, oavsett om det står tillsammans med flera andra som också bör länkas så att det blir ett mängd länkar i samma sats intill varandra. Exakt hur mycket som sedan i övrigt länkas vet jag inte om jag har någon bestämd uppfattning. --FBQ (disk) 9 juli 2013 kl. 16.53 (CEST)
Att länka till artikeln Tyskland, d.v.s. Förbundsrepubliken Tyskland (tillkommen 1949) är fullkomligt irrelevant i en artikel om en tysk 1700-talsförfattare. Denna statsbildnings styrelseskick, administrativa indelning etc saknar helt betydelse då det gäller tyska 1700-tals-författare. /Annika (disk) 9 juli 2013 kl. 17.08 (CEST)
Tyska 1700-talsförfattare skall givetvis länkas till Tysk-romerska riket. Tostarpadius (disk) 9 juli 2013 kl. 17.12 (CEST)
@Annika - det var just min poäng och att det ändå görs visar att länkar kan behövas (bara som förtydligande).
@Tostarpadius - det vet jag inte om jag tycker är helt lyckat, handlar det om någon från Ostpreussen är det ju direkt felaktigt.--FBQ (disk) 9 juli 2013 kl. 17.53 (CEST)
Preussare och balttyskar skall givetvis inte länkas på det sättet. Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 11.53 (CEST)
Vilken nytta gör länkarna, har vi statistik på det? Ymer (disk) 9 juli 2013 kl. 18.08 (CEST)
Länkarna är (normalt) inte utformade så att det går att samla statistik från dem. -- Lavallen (blockera) 9 juli 2013 kl. 20.32 (CEST)
Själv tillhör jag den skara som brukar klicka på sådana länkar, och tycker det ska länkas. Jag har också noterat att vissa går emot vad jag uppfattar är konsensus och tar bort länkarna. Jag brukar dock återställa dem och meddela användaren att jag gjort det och varför. Ifall man tar bort länkar som det finns en tydlig majoritet menar ska finnas, då bör man föra en metadiskussion om att ändra den hållningen. Det är inte bra om vi springer och redigerar emot varandra i tid och otid. Det skapar inte minst inkonsekvens i våra artiklar. På samma sätt finns det vissa som ändrar årtalsåtergivningar som "1943-1953" till "1943-53" exempelvis, något jag också uppfattar går emot en generell princip om att skriva ut förkortningar med mera. Dessutom kan det vara förvirrande för vissa läsare. När vi inte lider av platsbrist bör sådant undvikas. dnm (d | b) 9 juli 2013 kl. 22.39 (CEST)
Jag har för mig att vi förde ett samtal om just årtalsåtergivningar och kom fram till att vi skulle skriva ut hela årtal på grund av lättlästhet (och även för att vara tydligt). För övrigt bör årtalsåtergivningar använda – (tankstreck), t.ex. 1943–1953. Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 juli 2013 kl. 12.52 (CEST)
Jag kan inte erinra mig att det uppnåddes konsensus för att skriva ut årtalen. Jag föredrar kortversionen. Jag har flera gånger efterlyst robothjälp med att byta ut bindestrecken. Det är en fråga om språkriktighet, som inte kan diskuteras. Tostarpadius (disk) 11 juli 2013 kl. 23.51 (CEST)
Om nu inte konsensus är nådd, kan vi då ha en omröstning så frågan inte behöver diskuteras gång på gång? Att länka svensk håller jag med om är onödigt. Avkapade årtal är för mig väldigt främmande men vill gemenskapen ha det så böjer jag mig naturligtvis. Ska år och datum för levnadsperiod vara olänkade vill jag veta det. Att lägga ner tid på att länka för att sedan se hur länkarna plockas bort på artikel efter artikel tär på arbetslusten. (Om tidpunkten för en eventuell omröstning nu under semestertid är olämplig kanske det är bättre att vänta en månad eller lite längre.) / Pontuz (disk) 13 juli 2013 kl. 00.25 (CEST)
Polls are evil. /Annika (disk) 13 juli 2013 kl. 00.37 (CEST)
Face-wink.svg Själv tycker jag årtal bör länkas. Och skriver nästan alltid ut hela årtal (med tankstreck). Någon gång blir det avkapat "andra-årtal", pga platsbrist i ruta eller tabell.--Paracel63 (disk) 13 juli 2013 kl. 01.44 (CEST)
Det är ju bara att konstatera att det här är något där vi tycker olika, jag och de flesta tror jag föredrar att ha dem länkade, men är samtidigt medveten om att det finns vissa som inte gillar det. Kan vi inte göra så att de som vill ha årtal länkade får länka och de som inte vill ha årtal länkade får ha olänkat, men att ingen systematiskt sitter och tar bort årtalslänkar och ingen sitter och systematiskt lägger till årtalslänkar i ingressen? Är det länkat får det vara det, är det olänkat får det vara det. / Elinnea (disk) 13 juli 2013 kl. 11.51 (CEST)
Elinneas grundhållning är rimlig, men jag lovar ingenting bestämt. Jag brukar länka i första meningen om jag gör andra bearbetningar av texten, men ytterst sällan som det enda. Systematiskt söker jag inte upp artiklar som saknar dessa länkar. I detta som i en del annat får vi acceptera att vi tänker olika. Omröstningar passar inte för denna typ av frågor. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.23 (CEST)
Okej, det är bara att gilla läget förstår jag. Snart är till synes alla i kategorin "Svenska skulptörer" systematiskt genomgångna och tömda på datumlänkar för födelse och död, men jag får försöka släppa det. Man ska inte äga artiklar brukar det heta, lite av det blir det tyvärr här i alla fall. Jag hoppas dock att denna grundhållning att inte ändra i "andras" artiklar kommer att respekteras i fortsättningen. När jag kompletterar med födelse-/dödsdata brukar jag lägga in länkar men förstår att jag inte behöver ödsla tid på att länka datum och år och det är ju bra att veta. Tack för att ni engagerat er i denna diskussion. / Pontuz (disk) 14 juli 2013 kl. 20.08 (CEST)

hur kan det vara en rimlig lösning att vi ska göra lite hur som helst i artiklarna beroende på artikelns första bidragsgivares åsikt? tetraedycaltetraedycal 14 juli 2013 kl. 21.29 (CEST)

Elinneas mening är sympatisk på så sätt att den går förbi en eventuell konflikt, men den når ingen lösning utan skjuter bara det oundvikliga på framtiden. Det är bra att detta diskuteras och jag hoppas att vi kan nå fram till något resultat. Som jag ser det är det svårt att fullfölja "inte systematiskt lägga till eller inte systematiskt ta bort". När blir det en systematik och ska man kanske titta vem som skrivit mest av artikeln innan så att man inte krockar med den andra viljan? Som jag ser det är vi här och bygger ett uppslagsverk gemensamt, då bör vi även ha det mest grundläggande såpass uppstyrt att vi inte skapar olika encyklopediska enklaver med sina egna regler och sin egen moral, så att säga. En omröstning kanske inte är bästa sättet fram, men det kan ju kanske vara en "mätning" på hur folk ställer sig i frågan? Det ger lite mer kött på bena för en diskussion och hur en eventuell lösning kan se ut. Vänligen, dnm (d | b) 20 juli 2013 kl. 20.49 (CEST)
Då röstar jag på Elinnea, inbilla mig att det i framtiden någon gång kommer att vara helt homogent över hela Wikipedia tänker jag inte göra. Det låter inte ens eftersträvansvärt. -- Lavallen (blockera) 20 juli 2013 kl. 21.28 (CEST)
Jag tror helt enkelt inte att de som är vana att länka årtal kommer sluta med det och jag tror inte de som är vana att inte länka årtal kommer sluta med det heller. Jag tror att det bästa är att säga "Sitt inte och lägg till/ta bort länkar i på ett mekaniskt sätt i artikel efter artikel" om man gör det samtidigt som man grejar med annat är det ju en sak, jag årtalslänkar nog av bara farten om jag t.ex wikifierar en artikel och länkar andra grejer, men att sitta och ta bort länkar verkar ju rätt onödigt. För att få en mätning i hur folk ställer sig till detta kan man ju ta slumpartikel på Personer några ggr och se resultatet, är det länkat eller ej? I de tio slumpbiografier jag tittade på så var 9 av 10 länkade, och det kan ju vara en indikation på att det är praxis att länka. / Elinnea (disk) 20 juli 2013 kl. 21.36 (CEST)
Eller med andra ord: sätt inte någon bot på det och agera inte själv som någon robot, när det gäller stilfrågor. Själv skulle jag nog inte komma på tanken att länka (eller avlänka )årtal om det inte redan var gjort, men samtidigt kan jag uppskatta att relevanta datum som födde o dödde står i en avvikande färg. Om det samtidigt kan hjälpa någon kalenderbitare, så håll till godo då.
/WeRon (disk) 20 juli 2013 kl. 22.22 (CEST)
Jag har aldrig tyckt om det eftersom det bara är just kalenderbitare som gagnas av det. Personligen tycker jag att det är något vi borde sluta med helt av den enkla anledningen att de länkarna aldrig erbjuder en fördjupning i ämnet; det blir i slutändan ren kuriosa.
Det är däremot meningslöst att försöka mäta åsikter kring genom att kolla hur många artiklar där årtal länkas. De som gillar årtalslänkar kommer garanterat att ha länkat i ofantlig många olika eftersom det är så lätt. De som inte gillar det är knappast lika aktiva med att dra runt och motredigera.
Peter Isotalo 21 juli 2013 kl. 02.32 (CEST)
Vilka futiliteter. Får jag fråga vad det är som står på spel egentligen. Och hur kan man tycka att det är fel att en annan person gagnas av något som man själv inte är intresserad av? Låt folk länka som de vill och avstå från redigeringskrig.--ボスニア (disk) 21 juli 2013 kl. 03.33 (CEST)
När vi fick förslag från Centrum för lättläst framkom bland annat att wikilänkar är störande för lässvaga personer. Det finns alltså skäl till att inte länka om vi inte är säkra på att det medför en nytta. Samtidigt är det här ju en av våra evighetsdebatter, så det lär väl inte hända något nu heller.
andejons (disk) 21 juli 2013 kl. 08.44 (CEST)
Och det framgår av diskussionen att just förslaget att ta bort wikilänkar var det som omedelbart mötte mest motstånd från flera etablerade användare.--ボスニア (disk) 21 juli 2013 kl. 09.22 (CEST)
Du frågade hur man kan tycka att det är fel att ha kvar dem när några gynnas. Svaret var alltså att andra faktiskt missgynnas av dem. Vi måste naturligtvis väga nytta mot skada. Det folk reagerade på i centrum mot lättläst förslag var att de tog bort alla länkar. Detta innebär bevisligen inte att de inte är beredda att plocka bort vissa länkar. Jag för min del tycker inte länkarna till datum ger något annat än i vissa undantagsfall, och argumentet att de då syns tydligare tycker jag är rent uselt (kalenderbitare kan lätt skanna av texten ändå om de nu prompt måste ha tag på datum och inget annat. Enstaka siffror har redan från början en såpass annorlunda skriftbild att de inte är så svåra att upptäcka).
andejons (disk) 21 juli 2013 kl. 16.43 (CEST)
Jag begriper mig inte på den här diskussionen: för det första tycker jag inte länkad text är det minsta svårläst, dessutom är länkarna en naturlig del av en wiki och av WWW i stort. Vill man hjälpa personer som har svårt att läsa bör man i så enligt min mening göra en special-version av varje sida anpassad för dem. Om man tar bort t.ex. datumlänkarna blir ju den logiska följden att man skall sitta och ha dåligt samvete när man länkar -helsnurrigt!--Balzac (disk) 22 juli 2013 kl. 20.16 (CEST)
Man kan troligen länka nästan varenda ord i en text och få dem blå. Det är dock rätt jobbigt även för vana läsare.
Poängen är alltså att varje länk gör texten mer svårläst. Och jag tycker inte man behöver ha just dåligt samvete, men man bör fråga sig om länken faktiskt tillför faktisk nytta till läsarna, och hur stor den i så fall är. I fallet datum är nyttan oftast betydligt mindre än vad fallet är med de flesta andra länkar.
andejons (disk) 22 juli 2013 kl. 21.41 (CEST)
Jag tycker inte text med många länkar är svårare att läsa än annan text. Jag misstänker att tar man bort länkarna till datum och årtal kommer raskt krav på att det skall tas bort länkar även på andra ställen i artiklar.--Balzac (disk) 23 juli 2013 kl. 10.11 (CEST)
Instämmer helt med Balzac! Länkandet är ju själva poängen med Wikipedia: mängder av artiklar sammanbundna i ett nätverk. Med vissa mindre reservationer säger jag därför: ju fler, desto bättre. Det verkliga problemet är underlänkning, inte motsatsen. Tostarpadius (disk) 23 juli 2013 kl. 16.57 (CEST)
Skriver man en artikel väljer man ut vilken information som är relevant att ta med, och vad som eventuellt är onödiga detaljer (även om jag personligen är dålig på det). Att ha oändligt detaljerade artiklar skulle göra artiklarna onödigt tunga för de flesta. På samma sätt är det med länkarna, vi måste förstås göra ett urval av vad som gagnar läsaren att länka till.
Blåmarkerade länkar drar ögonen till SIG, liksom annan formattering av texten, och stör därför läsningen i högre eller lägre grad. Hur känslig man är för stimuli är förstås individuellt, men vi bör förstås inte störa våra läsare i onödan, tycker jag.
Jag har ingen patentlösning, men låter årtalslänkar normalt vara i ingresserna, de känns lite symboliska för vår teknik just där kanske. Just de inledande kan vara av något större vikt. Likadant tycker jag hållningen att länka till årtal med avgörande händelser (åtminstone sådana som sätter in artikelämnet i en fördjupande kontext) är rimlig. I övrigt tycker jag att man bör hålla igen med årtalslänkar, de blir lätt för många. flinga 23 juli 2013 kl. 17.49 (CEST)
Wikilänkar ska leda läsaren till annan information som är relevant för artikelinnehållet.
Wikipedia:Wikilänkar
relevant var ordet sa Bull! -- Lavallen (blockera) 23 juli 2013 kl. 17.55 (CEST)
Jag kan inte minnas att jag någonsin funnit skäl att bedöma information i andra artiklar som irrelevant. Jag störs ofta av att uppslagsord saknar den blå färgen. Däremot bör samma ord givetvis inte länkas mer än en gång annat än i riktigt långa texter. Tostarpadius (disk) 24 juli 2013 kl. 12.07 (CEST)
Med detta sagt vill jag tillägga, för att undvika alla eventuella missförstånd, att jag givetvis inte förespråkar en länkning av det slag som Andejons ger exempel på ovan. Pronomina och andra småord skall normalt förbli svarta. Tostarpadius (disk) 24 juli 2013 kl. 12.12 (CEST)
Man länkar det man anser är relevant för ämnet. Länkande för länkandets egen skull, ser jag ingen poäng med, men självklart finns det olika åsikter om vad som är en relevant länk. Personligen tycker jag att det hade varit intressantare att se vad som länkar till 24 juli 2013 än vad som länkar till 24 juli 2013. -- Lavallen (blockera) 24 juli 2013 kl. 12.59 (CEST)

Slutsats[redigera | redigera wikitext]

Kan vi dra slutsatsen att konsensus är att vi inte ska göra systematiska ändringar åt ena eller andra hållet? /Hangsna (disk) 29 juli 2013 kl. 23.30 (CEST)

Ja, det tycker jag. Det borde ju vara det förnuftiga i sådana här fall, där annan konsensus saknas. flinga 11 augusti 2013 kl. 17.47 (CEST)
Samtycker. Hur skall vi hantera användare som ignorerar sådan konsensus? Systematiskt ogöra ändringarna? Blockera efter varning? Det känns obehagligt att ta till hårda åtgärder för att hindra ändringar som vi inte är överens om att är till skada, men att låta ändringarna fortsätta är antagligen minst lika frustrerande för dem som har en kraftig preferens åt andra hållet. --LPfi (disk) 11 augusti 2013 kl. 18.20 (CEST)
Som jag har förstått det skall vi avstå från alla redigeringar som endast medför ändringar på dessa punkter. Att utföra dem i samband med andra är en annan sak. Att det finns större stöd för att länka än emot anser jag mig också kunna se i samtalet. Tostarpadius (disk) 11 augusti 2013 kl. 19.02 (CEST)

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Jag har använt en del tid på att komplettera länklistor till relativt vanliga efternamn.Oftast har jag varit intresserad av en speciell person med detta namn, och så har jag sett efter andra personer med samma namn. Listorna över sådana personer är oftast ofullständiga, och detta har jag försökt åtgärda. Här är några artiklar med sådana listor: Berglund, Bergman, Ekman, Forsberg, Hedin, Lagercrantz, Lindberg, Lundström, Nyström, Rodhe, Wulff. Till vissa namn har jag försökt göra släktträd, men det är inte interessant här. Det som jag vill ta upp är vilken plats idrottsfolk och speciellt ishockeyspelare har i denna namnrymd.

Det finns ett antal kriterier för att idrottsfolk skall vara relevanta för Wikipedia. Ett som öppnar för många, är att de är professionella, och ishockeyspelare i de högsta divisionerna är det. Sedan har många ishockeyklubbar väldrivna organisationer som ser till att Wikipediasidorna står med hela spelartrupper för gällande och tidigare säsonger, hjälpmanskap och med individuella artiklar om många av dessa. Det flesta klubbar följer samma format. Troligen har en klubb först sett Wikipedias betydelse för den egna PR-verksamheten, och de andra har kopierat. Vi som inte är intresserade av ishockey ser inte alls dessa sidor, eftersom vi inte letar efter dem. Jag själv upptäckte först klubbsidorna, när jag började skriva detta debattinlägg.

Jag menar att mina efternamnslistor ger en ganska god bild av vad svenska Wikipedias personartiklar handlar om just nu. Den sociala sammansättningen varierar med namnet - alltså relativt fler ishockeyspelare som heter Forsberg än Lagercrantz och Rodhe. Son-namn har jag aktat mig för, eftersom listor med dem blir för långa. Generellt är idrottsfolk, skådespelare och andra konstnärer och därjämte riksdagsmän stora grupper i Wikipedia. De är de som är lättast att finna och att lägga in.

Det kan diskuteras om alla artiklar om ishockeyspelare och andra idrottsutövare uppfyller Wikipedias gällande krav på relevans, men det är i lika stor grad en fråga om dessa krav är på riktig nivå. Att vara professionell idrottsman var en gång bara något för de allra bästa. Det var ett högre krav än att ha varit på landslaget. Nu kan det räcka att vara reservmålvakt i näst högsta divisionen. Man kan jämföra med en annan professionell artistgrupp som t.ex. orkestermusiker. Antingen de spelar i dansband eller i symfoniorkester, så står de inte i Wikipedia. För dessa liksom för andra som är notabla genom sin yrkesutövning är kraven högre. För akademiker verkar kravet vara docentkompetens, men i praktiken är de flesta professorer olistade. De som säkert är med, är medlemmar i Vetenskapsakademien. För Ingenjörsvetenskapsakademiens medlemmar är det sämre täckning. Detta efter några stickprov.

Jag menar alltså att vi bör disutera vad som i praktiken skall krävas för att en person skall få egen artikel i svenska Wikipedia. - Med kännedom om hur nätdiskussioner urartar, vill jag börja med att hävda att ishockey och fotboll är nationalidrotter, vars utövare förtjänar all uppmärksamhet de kan få, i synnerhet när de individuella prestationerna ännu är ogjorda. Så får andra säga mot mig på den punkten. Roufu (disk) 6 augusti 2013 kl. 13.32 (CEST)

Vad betdyer förtjänar all uppmärksamhet de kan få, i synnerhet när de individuella prestationerna ännu är ogjorda? Att vi bör uppmärksamma människor för att vi tror att de kommer uträtta saker? - Tournesol (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.11 (CEST)
Det är väl det som i vissa fall i praktiken blir gjort. Det skall tolkas som ironi. Jfr. August Strindbergs uttalande i artikeln om Thorild Wulff#Familj och personlighet. Roufu (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.29 (CEST)
Den som tycker att artikelfördelningen är ojämn är välkommen att fylla på med artiklar om akademiker m.fl. Det är en mycket bättre väg att gå än att försöka begränsa vad andra skall få skriva om. /Dcastor (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.50 (CEST)
Jag instämmer med Dcastor. Det är fullt möjligt att bidra systematiskt för en enskild användare (se exempelvis FBQ:s projekt att i alfabetisk ordning lägga in artiklar från Svensk uppslagsbok), men det gemensamma arbetet bör vara planlöst. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 14.55 (CEST)
Min gissning är att väldigt lite på Wikipedia är inlagt av ishockeyklubbarnas egen personal i jämförelse med vad som lagts in av engagerade supportrar. Bοⅳⅰе 6 augusti 2013 kl. 15.01 (CEST)
Absolut. Dessutom är ribban mycket lägre för idrottsmän än att de är proffesionella. Det "räcker" att delta i nationell högsta nivå. De flesta idrottsmän är inte proffesionella på den nivån. Wikipedia är användargenererat och färgas av användarnas intressen.--LittleGun (disk) 6 augusti 2013 kl. 15.53 (CEST)
Att jag anser att frivilliga bidragsgivare bör få skriva om vad de vill, så länge det är neutralt och uppfyller relevanskriterier med mera innebär för mig inte att påpekanden som Roufus inte är välkomna. Även om de flesta inte tycker att det är roligt att behöva skriva om ämnen man inte är det minsta intresserad av och artiklarna blir betydlig bättre om man är insatt i ämnet, tror jag ändå att de flesta engagerade medarbetare inte bara skriver för att få lägga in "sina" artiklar, utan har en tanke om att wikipedia skall bli bättre som uppslagsverk. Hade jag inte gått igenom Svensk uppslagsbok (och för all del ibland även andra verk) alfabetiskt är det troligt att jag helt hade missat massor av de artikelämnen som jag blivit högst förvånad av att de inte haft uppslagsord när jag råkade på dem.
Sedan kan jag ju tillägga att bara för att det finns många idrottare betyder det inte att jag hittar personer i NE som varit internationella stjärnor med mängder med världsmästerskap bakom sig i ganska välkända idrotter helt saknar artiklar. Men kanske då inte aktiva svenska fotbolls- eller ishockeyspelare (upplever det nog faktiskt värre med fotbollsspelare än ishockeyspelare). Var jag upplever att bristerna annars är störst vad gäller biografier är utländska vetenskapsmän och kulturpersonligheter, kan vara såväl författare, dansare , men även politiker - uppmärksammade statschefer och ministrar i större länder - i första hand sådana verksamma 1935-2005.FBQ (disk) 6 augusti 2013 kl. 16.22 (CEST)
Vad jag kan konstatera är att artikelbeståndet idag väldigt tydligt återspeglar intresset hos de flitigare bidragsgivarna (då inklusive mig). Svenskspråkiga wikipedia skulle helt klart må bra av att få en fler nya skribenter.FBQ (disk) 6 augusti 2013 kl. 18.54 (CEST)
Absolut, men det är aningen förmätet att ondgöra sig över innehållet och ironisera över en stor del av artikelinnehållet. Dessa är ju trots allt skapade av engagerade användare till skillnad från de artiklar som saknas...--LittleGun (disk) 6 augusti 2013 kl. 18.58 (CEST)
Sådana efternamnslistor är förrädiska (vet jag av erfarenhet från engelska wp) om de inte underhålls, så att alla biografier med efternamnet listas kontinuerligt allt eftersom de skapas. Går det att fixa med robot? 90.232.67.166 6 augusti 2013 kl. 19.01 (CEST)
Inte enkelt. -- Lavallen (blockera) 6 augusti 2013 kl. 20.03 (CEST)
Jag hör ju till en äldre generation som fortfarande kommer ihåg de flesta namnen på fotbollsspelarna som vann guld i London 1948. Det var de bästa i det laget som blev Sveriges första öppet professionella idrottsmän. När jag kallar dagens fotbolls- och ishockeyspelare för professionella - utan att veta något om hur deras kontrakt ser ut - är det för att detta är det krav som är lättast att uppnå för att kunna komma i Wikipedia. Man skall visserligen ha försörjt sig på sitt bollspel i minst 2 år för att kvalificera, men det är det väl ingen som tar så noga. Det alternativa kravet för lagsporter är att höra till ett lag som är bland de 0,25 % högst rankade i landet. Här krävs det procenträkning. Det betyder att ett lag på 400 i en given sport kan komma med efter denna regel. I seriesystemet för ishockey skall det vara 2829 lag och för fotboll 2556 lag. Jag har siffrorna från Wikipedia, men har inte kollat referenserna. Det blir 7 ishockeylag och 6 fotbollslag som är bland de 0,25 % bästa. Detta är mycket restriktivt. Kanske har siffran 0,25 % valts med utgångspunkt från förhållandena i ett land med betydligt större folkmängd än Sverige.
Östers IF ligger just nu på plats 13 i Allsvenskan och har 25 aktiva fotbollsspelare med egna biografier. Jag har ingenting negativt att säga om dem. Det var bara det laget jag kontrollerade efter att ha funnit en av deras spelare på en av mina listor med efternamn. Hur som helst, är Östers inte bland de 0,25 % bästa i landet. Jag tror inte alla deras spelare går till historien, även om de skulle vara professionella.
Jag vet inte om det är värre med fotbollsspelare än med ishockeyspelare. Kanske har jag sett mer av de senare än FBQ, eftersom jag gått efter speciella typer efternamn. Vad jag däremot inte finner, är några som spelar innebandy. Det skall vara Sveriges näst största lagsport - allt enligt Wikipedia. Men innebandy är en idrott för utövare, inte för supporters.
De som intresserar sig för platsen för fotboll och ishockey i Wikipedia har flera möjligheter. (1) De kan visa att jag har fel när det gäller sporternas storlek (2) De kan ändra på Wikipedias riktlinjer eller (3) markera att de struntar i dessa. De kan emellertid inte säga att allt är bra som det är just nu. Roufu (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.23 (CEST)
Praxis (flera gånger bekräftad på SFFR) säger att det avgörande är att ha spelat i någon av de två högsta divisionerna i respektive lagsport. Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.28 (CEST)
Det verkar rimligt. Jag misstänker att endast en bråkdel av dessa spelare idag har en egen artikel på svwp. Så den som vill öka mängden (bra) artiklar om fotbolls- och ishockeyspelare här har bara att kavla upp armarna och sätta igång. :-)--Paracel63 (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.14 (CEST)
Det är även i mitt tycke något väl vidlyftigt. Bara inom svensk ishockey skulle det betyda att omkring 25 spelare i 28 lag var relevanta, 1999-2004 spelare i 36 lag och 1975-1988 spelare i 50 lag, 1988-1999 till och med spelare i 52 lag. De flesta spelare var bara verksamma en kortare tid och aldrig som heltidssysselsättning. Det blir svårt att ställa några som helst krav inom andra kategorier med sådana relevankriterier. --FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 19.32 (CEST)
Jag är personligen rätt ointresserad (och okunnig) om både fotboll och ishockey; men jag har svårt att se problemet med att många av deras utövare får wp-artiklar. Vi behöver EMRÅ inte höja kraven, bara därför att många uppfyller dem. Om de artiklar som skrivs är sakliga och korrekta, och även i övrigt anpassade till svwp, så spelar det rätt liten roll om de har skrivits av klubbkamrater eller inte - även om vi får vara extra uppmärksamma på POVrisken, om vi misstänker att det sitter "informatörer" på klubbarna och skriver artiklar en masse.
En annan sak är att vissa listor över efternamn (exempelvis Forsberg) har blivit väldigt långa. Den vettigaste lösningen på det problemet torde dock vara att dela upp listorna efter vad personerna är kända för; möjligen också i några fall att dela upp själva dabbarna. Jmfr t. ex. en:List of people with surname Jones! Jörgen B (disk) 7 augusti 2013 kl. 20.09 (CEST)
Nej ingen uppdelning, åtminstone inte någon som ser ut så här! Som jag skrev ovan har det gjorts på svenskspråkiga wikipedia, och det försvårar bara. En adelsman på 1600-talet kan vara känd som militär och ämbetsman för vad som idag är ett politiskt ämbete, och som huvudman för sin ätt och en betydande godsägare som därtill ägde flera betydande bruk var han en viktig politisk kraft på riddarhuset. Som ämbetsman var han lagman och därtill president för någon hovrätt. Samtidigt har han gjort sig känd som en framstående samtida författare. Var sorteras han? Man skulle givetvis kunna lägga in honom 6-7 platser i listan, men det gör ju bara översikten ännu svårare.--FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 22.32 (CEST)
Gäller din reservation generellt? Vilken uppställning gör det lättast för läsaren – denna eller denna? I fall där man inte vet någons förnamn, måste man kanske leta efter andra kännetecken.--Paracel63 (disk) 9 augusti 2013 kl. 12.21 (CEST)
Jag kanske tog i väl mycket, men kan ändå säga att jag tycker det skulle behövas en ordentlig funderare först. Har man ingen aning om förnamnet alls, då ger ju engelsspråkiga wikipedias indelning lite färre personer att söka ibland, ifall han denne verkligen finns i den kategori man söker, annars ger den merjobb. Vet man åtminstone initialerna i de flesta fallen söklistorna idag tillräckligt för att man alla fall inte skall behöva leta bland för många. Sedan är det ett problem att de kan ha namn som ibland stavas med C ibland med K, ibland sorteras på samtliga dopnamn, ibland på tilltalsnamn och ibland på smeknamnsformer. Hursomhelst, jag skulle först och främst vilja se att listorna blev kompletta, försedda med födsel- och dödsår och slutligen uppgift om vad personen sysslat med. Om man därefter vill börja dela in dem anser jag det viktig att kontrollera att personerna inte kan tänkas höra hemma i flera kategorier och i sådana fall se till att det åtminstone finns hänvisningar i de andra yrkeskategorierna. Men det känns som något som bör vänta några år.FBQ (disk) 9 augusti 2013 kl. 17.46 (CEST)
@FBQ, självklart behöver vi tänka; men jag tror inte att vi bör "vänta några år"... Jag har svårt att se problemet med att försöksvis redan nu dela in exempelvis Forsberg i två eller tre avdelningar; redan en uppdelning i "idrottspersoner" och "övriga" skulle vara till rätt stor hjälp för läsaren, kan jag tänka.
Om man gjorde en ordentlig uppdelning av längre efternamnsdabbar, ungefär som enwp, så finge din tänkta adelsman kanske ta plats under flera av rubrikerna, men knappast under 6-7 stycken. För det första bör han bara undantagsvis få en full not eller hänvisning under en rubrik, om hans insatser i de avseenden rubriken täcker inte ensamma skulle göra honom encyklopediskt intressant nog för en wp-artikel. För det andra överlappar vissa av de roller du räknade upp tydligt varandra; och vi kommer knappast att vilja ha en rubrik för "ämbetsmän", en annan för "jurister", och en tredje för "hovrättspresidenter", eller hur? Och om hans namn är från 1600talet samt adligt, så kan man förmodligen oftast räkna med att de flesta intressanta övriga bärare av namnet också var eller är adliga. Det skulle ju kännas rätt poänglöst att ha en egen rubrik för Adliga personer i en dabsida för "personer med efternamnet Oxenstierna". Jörgen B (disk) 11 augusti 2013 kl. 02.26 (CEST)

Sätter tillbaka inrycket. Man kan faktiskt heta Oxenstierna utan att vara adlig. Man kan ha fått namnet som född utom äktenskap eller genom adoption. En man kan vidare ta namnet om hans fru har det. Tyvärr är sådana saker viktiga för en del människor.

Jag tror inte att det är så svårt att finna passande kategorier om man vill dela upp listorna, men tänker själv inte göra det på en stund. Ingenting hindrar emellertid att den som vill sätter in uppdelade listor efter de alfabetiska. Vill man se hur en uppdelad lista kan se ut, kan man se på Axelsson. Denna lista är emellertid misstänkt kort och behöver säkert kompletteras.

När det gäller ishockeyspelare finner jag några i Wikipedia som är födda 1994, dvs. 18 eller 19 år gamla med "entry-level" eller lärlingskontrakt med kanadensiska klubbar. Då är man säkert duktig - ungefär som den anonyma grupp som antagits till pilotutbildning i flygvapnet. Till de unga ishockeyspelarnas försvar kan dock anföras att tidningarna skriver om dem. Men en bestående insats har de inte gjort ännu. Roufu (disk) 11 augusti 2013 kl. 10.01 (CEST)

@JoergenB. Oxenstierna var möjligen olyckligt exempel, men låt mig säga att personen hette Hård, Stake, Bagge i stället. På 1700-talet behöver man inte ha varit adlig för att ha haft några av de ämbeten jag beskrev. Och med tanke på att personer kan saknas för att de inte har artiklar på wikipedia eller för att de har artiklar men de inte lagts in på grensidan, blir det bara ytterligare försvårande om de dessutom kan saknas för att de ligger under fel rubrik på grensidan. Om man räknar med att spel i division I i ishockey är relevansgrunande, ja då är det inte svårt att hitta personer som gjort mer betydelsefulla (av bestående betydelse) insatser inom 6-7 andra yrkesområden.
@Roufu. Ja, tidningarna skriver om dem, sedan är frågan om allt som står eller har stått i tidningar är relevant. Jag tänker inte driva frågan att spelare som de här skall raderas, anser wikipediagemenskapen att det finns utrymme även för dem tänker jag inte protestera, ju mer vi kan praktiskt få utrymme för ju bättre. Men en av wikipedias grundprinciper är att väl relevant alltid relevant, och om tidningarna skrev om en ung hockeyspelare 2010-13 varpå han avslutade sin karriär, så raderar man därefter inte artikeln, utan den är fortfarande relevant 2213. Det intressant blir ju då, vilka andra gjorde åren 2011-13 insatser som de 2213, 200 år senare kommer att vara värda att intressera sig för? Enligt min mening kommer det att vara ganska många som är av betydligt större intresse.--FBQ (disk) 11 augusti 2013 kl. 10.24 (CEST)
@FBQ. Jag håller helt och hållet med. Problemet är att vi har olika användargrupper med helt olika normer för vad som är relevant för Wikipedia.
Till den andra punkten. Jag började se på Axelsson - det kommer en uppdatering vad det lider. Det är helt omöjligt att uppdatera en sådan lista utan att man har en alfabetisk lista framför sig. När man finner en ny sida, och det är åtminstöne ett 10-tal Axelsson-sidor som inte var listade, kan man inte kolla kategoriserade listor för att se om den är med eller inte. Roufu (disk) 11 augusti 2013 kl. 13.04 (CEST)

Slaget "vid" eller "om"...?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Just nu skriver/redigerar jag i artiklar som handlar om (militära) slag. Jag undrar om någon kan svara på vad som är språkligt korrekt. Heter det "slaget vid xxx" eller "slaget om xxx" och finns det egentliget några språkliga regler kring detta? Anledningen till att jag frågar är att nästan alla artiklar på svWiki som handlar om slag heter "slaget vid xxx". Ur ett historiskt perspektiv är denna benämning korrekt då de flesta slag förr stod utanför, det vill säga vid, städerna. I modern krigsföring står ju slagen snarare om och i städerna. Än mer förvirrande blir det med artiklar som t.ex. Slaget om Berlin. I den inledande texten står det "slaget vid Berlin". Så vad gäller? --Tromber (disk) 6 augusti 2013 kl. 20.32 (CET)

Per ren logik: "Slaget vid x" handlar om ett slag vid en geografisk plats, dvs, där lokaliseringen är det viktiga, medan "slaget om x" handlar om ett slag om en geografisk plats, dvs, där någon kämpar för att erövra platsen? "Slaget vid Berlin" skulle betyda att slaget stod vid Berlin, medan "Slaget om Berlin" skulle betyda att slaget handlade om två sidor som båda ville ha Berlin? Kanske? Tanzania (disk) 6 augusti 2013 kl. 20.46 (CEST)
Jag håller med! Det märkliga är att i så fall borde väl ändå benämningen "om" vara att föredra då militära slag i de flesta fall handlar om att två eller flera sidor träter om något de båda/alla vill ha. Den geografiska platsen för slaget borde därmed ha en underordnad roll. Trots detta verkar de flesta artiklar, inte bara på svWiki utan även i svensk facklitteratur, heta "slaget vid..." Ett exempel till: Slaget vid Stalingrad. Ur geografisk synvinkel hölls slaget inledningsvis vid staden. Allteftersom flyttade stridigheterna dock in i staden. Slaget handlade om kontrollen över Stalingrad. Ur ett geografiskt-språkligt perspektiv är ju benämningen missvisade eftersom slaget inte hölls enbart "vid" utan även "i" staden. Min ambition är inte att ändra befintliga artiklar och väletablerade benämningar men i artiklar som saknar etablerade svenska benämningar vore det bra om jag kunde få en vägledning om hur de ska beskrivas. --Tromber (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.12 (CET)
Vad gäller Stalingrad är möjligen båda varianterna tänkbara, men för de flesta historiska är "vid" POMMF. Ingen har hört talas om "slaget om Lützen"... Tostarpadius (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.19 (CEST)
Jag skulle nog hävda att Slaget om Stalingrad är POMMF. Som Tromber skriver utspelade sig striderna om Stalingrad och även i staden, och så beskrivs normalt moderna slag som går till på ett annat sätt än de historiska. Därtill skrivs inte belägringar eller stormingar av städer som "slaget vid". Jag har tidigare konstaterat att strider som borde hittas under uppslagsorden Belägringen av X eller Stormingen av X har legat under "slaget vid X" och borde flyttas.FBQ (disk) 6 augusti 2013 kl. 21.37 (CEST)
Är det inte ofta med rätta en blandning? "Slaget vid Berlin" kan ju även vara "Slaget om Berlin", kanske skulle ett "Slaget vid Riddarholmen" vara (en del av) "Slaget om Stockholm" eller "Slaget om Sverige". Det bästa tycker jag är om vi kan hitta hur det beskrivs som i andra källor, det är trots allt källorna vi stöder oss på och det bör väl spegla valet av artikelnamn/formulering. /Hangsna (disk) 6 augusti 2013 kl. 22.53 (CEST)
Ja, jag borde nog ha tänkt ett varv till - självklart är vad källorna skriver det viktigaste och inte om det egentligen följer någon logik. Jag misstänker dock att osäkerheten vad gäller slagen från andra världskriget är att de är översatta från engelska "battle of..." och i de andra exemplen jag tog upp möjligen samma sak, men möjligen också att man tänkt sig att försöka hitta en "standardformulering", möjligen att källorna var över 100 år gamla och att man upplevde formerna som föråldrade.FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 07.03 (CEST)
Använd de namn som står i källorna och hitta inte på egna namn. /ℇsquilo 7 augusti 2013 kl. 09.20 (CEST)
Det är en god regel, men exempelvis när källorna är på andra språk går den inte att tillämpa. Hittar man ingen svensk motsvarighet får man använda sitt omdöme. Att skriva "the battle of" i svenskspråkig text är aldrig godtagbart, annat än i längre citat. Tostarpadius (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.18 (CEST)
I fall med översättningar av det slaget skulle jag nog i likhet med Tanzania de flesta fall föredra Slaget vid... som det mest logiska. Jag kan inte hålla med om att sådana slags slag i dag förlåt! mest skulle handla om att tilltvinga sig besittning av just den orten vid vilket slaget står. (Möjligen gällde detta faktiskt i litet högre grad forna tiders europeiska krig, där väl oftare den makt som hade den faktiska kontrollen över ett område vid ett vapenstillestånd också fick behålla detta i påföljande fredsavtal.) Jörgen B (disk) 7 augusti 2013 kl. 19.47 (CEST)
1658 hade svenskarna, om jag minns rätt, inte satt sin fot i Skåne... Tostarpadius (disk) 7 augusti 2013 kl. 21.13 (CEST)
Nej, alla moderna slag är inte "slaget om", inte Slaget vid Dien Bien Phu eller Slaget vid el-Alamein. Men som jag tidigare nämnde, jag anser fortfarande att slaget om Stalingrad och slaget om Berlin är POMMF. Krigets historia är väldigt lång och invecklad om man skall gå in på detaljer, men krig fram till 1800-talet går ut på att krossa fiendens arméer, och det görs bäst med en så stor armé som möjligt. Eftersom det är det fördelaktigaste för bägge sidor avgörs striderna när dessa arméer brakar samman. Kontroll över territorium är givetvis intressant, men för att kunna skapa den krävs att man besegrar fiendens arméer. Landsbygd är inga problem att lägga under sig, men inte heller något problem för fienden att ta tillbaka när man lämnat området. Det är städerna och befästningarna som i sådana fall är centrala att ta kontroll över, det görs i allmänhet genom belägringar, för att de skall vara effektiva krävs det att man besegrat fiendens trupper - alltså utan nödvändiga slag utanför en stad, troligen inget slag om en stad - vilket troligen inte heller blir något slag om någon stad, eftersom det vanligaste är att den kapitulerar så snart man skjutit en bräsch i befästningsmuren och om inta annat så snart man trängt in i staden. Sedan är ju defintionen av ett "slag" under medeltiden inte samma sak som under 1900-talet, men det gör ju det hela bara mer komplicerat.FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 22.23 (CEST)
Jag ser en liten skillnad här. Berlin och Stalingrad var/är stora ställen och slagen inte särskilt snabbt avklarade. Dien Bien Phu och el-Alamein var/är orter som hade strategiskt värde men inte särskilt mycket till värde som krigstroféer. Så om och vid används tydligen vid olika sorts bataljer.--Paracel63 (disk) 10 augusti 2013 kl. 18.57 (CEST)
Generellt sett är ju slag krigshändelser koncentrerade till en plats under en kortare tid. Men det har ju använts även om längre pågående krigsaktiviteter som Slaget vid Verdun och Slaget vid Somme. Men de är ju lite undantag från ett krig där man förväntade sig slag i traditionell mening men där det inte blev så, och inte helt typiska. De passar å andra sidan in i mönstret att den terräng man vann var av underordnad betydelse. FBQ (disk) 10 augusti 2013 kl. 23.25 (CEST)

Article duplicate[redigera | redigera wikitext]

Hej till Sverige, and sorry for writing in English. I have discovered that one of your bot articles Cephenemyia stimulator is a duplicate to a human-written article Rådjurets nässtyng. I don't know the correct processes of your Wikipedia in such cases, but I hope I could help you and someone can fix it. Hilsen från Tyskland --Steffen Löwe Gera (disk) 11 augusti 2013 kl. 18.47 (CEST)

Thank you. The article with the common name is the one to be kept. /NH 11 augusti 2013 kl. 19.48 (CEST)

Wikinews[redigera | redigera wikitext]

Se även diskussion på Pressrummet på Wikinews.

pressrummet har Väsk fört fram frågan om den svenskspråkiga Wikinews inte borde frysas. Jag delar den uppfattningen och uppmuntrar andra att ge sin synpunkt där. Det är inte bara en rent akademisk fråga då jag idag hittade en länk dit från artikeln Malmö, avseende händelser i den orten, och då jag såg inget fanns från de senaste två åren tog jag bort länken på samma sätt jag gör med andra externa länkar till nyhetsorienterat material som inte uppdateras.Yger (disk) 8 augusti 2013 kl. 16.38 (CEST)

Menar du att den skall raderas, eller inte gå att redigera på ett tag? J 1982 (disk) 9 augusti 2013 kl. 00.15 (CEST)
Primärt kommer det handla om rensa ut ett antal framträdande interwikilänkar från Wikipedia samt att vi lägger in ett sitenoticemeddelande på Wikinews. De artiklar som skrivits kommer ligga kvar. Väsk 9 augusti 2013 kl. 14.36 (CEST)
Så man kommer inte kunna redigera på Wikinews? J 1982 (disk) 9 augusti 2013 kl. 17.39 (CEST)
Om jag förstod Väsks förslag rätt kommer inte wikin att låsas för redigering. Ainali (disk) 9 augusti 2013 kl. 18.03 (CEST)
  • Innebär detta också att vi ska ta bort länken till Wikinews via svenska Wikipedias huvudsida? För i övrigt måste vi gå runt till samtliga Wikinews-projekt och begära att interwiki-länken till svenska Wikinews tas bort (eller kan man fråga en steward?), och en sitenotice ska också läggas upp på svenska Wikinews. Det här blir en form av mjuklåsning eftersom svenska Wikinews inte kommer att låsas för redigering. Heymid (bidrag) 10 augusti 2013 kl. 13.01 (CEST)
Det är nog upp till varje delprojekt att själv bestämma huruvida interwikin är relevant eller inte. Fö så är inte alla huvudsidor låsta för redigering, bara för att de är huvudsidor. -- Lavallen (blockera) 10 augusti 2013 kl. 13.03 (CEST)
Du har rätt angående skrivskydd av huvudsidor, men på svenska Wikipedia måste man vara administratör för att redigera huvudsidan. Det är där interwiki-länkarna oftast finns. Heymid (bidrag) 10 augusti 2013 kl. 13.10 (CEST)

Borde man inte försöka få tag i dem som redigerat på Wikinews under senaste året eller så för att ta reda på vad de tycker? Eftersom aktiviteten är så låg är det förstås svårt att veta vilka det är, men Rasmus 28 var väl en av de senast aktiva? Jag håller med om att svenskspråkiga Wikinews har alldeles för låg aktivitet för att vara en fungerande nyhetssida, men det skulle vara särskilt intressant att höra vad (tidigare) aktiva tycker. //Essin (disk) 10 augusti 2013 kl. 13.37 (CEST)

Ser ingen anledning att lägga ner om det inte finns stor risk för klotter och vandalism. J 1982 (disk) 10 augusti 2013 kl. 18.05 (CEST)
Deltag gärna i diskussionen i Pressrummet. Där har alla åsikterna i frågan hittills talat samma språk.--Paracel63 (disk) 10 augusti 2013 kl. 19.34 (CEST)

(kopia av pressrummet) Jag tycker att detta gjorts på ett tråkigt sätt. Man kunde åtminste haft de gamla sidorna naviger-bara. Det kunde istället funnits en banderoll att "aktiviteten låg, uppdateringar sker sällan". Som det nu är kunde skiten ha raderats helt. Wikinews (sv) har varit bra för att lägga upp korta artiklar med bilder, så att fotoobjekten ser att någit händer. Skriva i wikipeda.se - jag kommer INTE att göra det. Jag får stroke av alla gamla wiki-stofiler som påpekar att "ämnet måste vänta 2 år innan röken klartnat". Alltså klart oklokt och dumt att stänga. Att aktiviteten varit alltför låg, det är dock riktigt. Men det är ingen som funderat över VAD wikinews skulle kunna göra, bidra med. Skriva referat av andra, mja, det är ju redan vad alla dagstidningar idag gör. Eng wikinews är till över 90% referat av andra källor, så inte imponerande. De få original-artiklar som skriva på engelska, granskas fascistiskt av admin, språket måste vara 100% korrekt, det måste vara skrivet efter exakt en viss formel, och ingen hjälper en nybörjare att få till dessa 2 punkter. Original-artiklar, det är en snubbe i ausdtralien som skriver om lokal sport, och en yngling i chile som skriver om lokala nyheter. Haninge-kuriren har mer eget material... Att det sedan google-listas... ja mycket annat skräp listas ju av google också. Jag har skrivit på en wikinews, gör det inte igen. Så jag tycker öppna igen, gör en bättre/snyggare stängnings-sida, lås inte - för när material finns, ja då gäller det att få ut det med en faslig fart. Inte ha en 3-månaders diskution om vad/hur/när. --Janwikifoto (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.22 (CEST)

(kopia från Pressrummet) Hej! Ledsen att du tycker så. Jag står fast vid min åsikt att en nyhetstjänst som inte publicerar nyheter (mer än några gånger om året) inte är värd namnet och snarare hindrar än hjälper. Chansen för att den ska få nöjda och återkommande läsare är begränsad. Min erfarenhet av svenskspråkiga Wikipedia är lite ljusare. Vi skriver om nyheter/aktuella ämnen även där (här), alla är inte "gamla wiki-stofiler", och du får jättegärna vara med och påverka hur Wikipedia ska utvecklas och fungera. Bland annat pågår diskussioner i saken här och här, och du får mer än gärna bidra med dina åsikter där. Tack på förhand. Själv är jag fadder på Wikipedia och hjälper gärna till för att lösa problem och besvara frågor. Vad vill du ha hjälp med?--Paracel63 (disk) 12 augusti 2013 kl. 18.22 (CEST)
Det vore bra, om det fungerade... En titt här visar att det händer verkligen inte mycket. Jag får det till 22 användare varav flera har "bot" i namnet, ingen av dessa 22 användare har gjort mer än en handfull editeringar senaste månaden. Ett flertal av dem hade inte heller gjort dessa redigeringar om det inte handlar just om att stänga sidan. Då handlar det inte om snabba nyheter och att skriva i ett tidigt skeende. Jag tror (tyvärr) att ovan nämnda "Haninge-kuriren" har mer eget material för att de har fler som arbetar där än på svenskspråkiga Wikinews. Tyvärr, återigen. /Hangsna (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.34 (CEST)
Jag håller helt med om att aktiviteten varit alltför låg. Jag är nästan den enda som skrivit original-material. Sådant som inte platsar på wikipedia. Så var kan jag lägga det nu? Det jag invänder mot, är (a) låsning, stängning, (b) det anskrämliga sättet att visa det (c) för nuvarande wikinews uppmuntrar ju inte för fem öre någon nybörjare med energi att ens försöka bidra. Så SÄTTET att "stänga" skulle kunna ändras till något bättre. --Janwikifoto (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.59 (CEST)
Kort fråga: Behöver vi ett wikiställe där man ska kunna publicera icke-verifierbart material?--Paracel63 (disk) 12 augusti 2013 kl. 18.22 (CEST)
> nämnda "Haninge-kuriren" har mer eget material för att de har fler som arbetar där än på svenskspråkiga Wikinews
Korrekt, de som skriver får betalt. Vill man ha ett wikinews, så måste man fundera på vilka som kan tänkas skriva där. Och då anpassa kraven på materialet till kretsen av tänkbara skribenter. Som det nu är, kommer inga nya skribenter till. Det är problemet med åtgärden. (Hur man råder bot på den låga aktiviteten är dock ett annat problem) --Janwikifoto (disk) 12 augusti 2013 kl. 00.07 (CEST)
  • Jag gick runt på olika Wikinews-språk och frågade om de var intresserade av att ta bort interwiki-länken till svenska Wikinews. Det verkar vara lite delade meningar angående detta; exempelvis tog både de tyska och ryska wikierna bort sina interwiki-länkar medan den engelska wikin anser att det finns värde i att behålla länken eftersom det fortfarande går att redigera. För i övrigt har Ainali nu fixat sitenotice:n, dock utan en engelsk översättning. Heymid (bidrag) 12 augusti 2013 kl. 11.21 (CEST)
Bra att det kommit en sitenotice. Däremot skulle den kunnat få mer korrekt grammatik.--Paracel63 (disk) 12 augusti 2013 kl. 18.22 (CEST)

Bra, men....[redigera | redigera wikitext]

Det är en helt rimlig och riktig åtgärd att på detta sätt ta konsekvensen av att Wikinews inte fungerar. Jag hoppas dock att Wikinews misslyckande inte tas som argument för att vi bör acceptera mer av "nyhetsförmedling" inom ramen för Wikipedia. Janders (disk) 11 augusti 2013 kl. 16.13 (CEST)

Nja, mer "nyhetsförmedling" än vad? Artiklar om jordbävningar, VM-turneringar, riksdagsval, kidnappningsdraman, större tågolyckor, inbördeskrig och dylikt brukar nog skapas innan det hela är över utan större fördröjning. Det är också en sorts nyhetsförmedling som har stort informationsvärde och engagerar både skribenter och användare. Att vi förutsätter att den här "nyhetsförmedlingen" ska skötas inom ramen för relevans, pålitliga källor och en språklig stil som passar ett uppslagsverk är en annan sak. Huruvida vi ska skriva mer eller mindre om aktuella ämnen tror jag vi har olika åsikter om här. Jag själv tillhör den förra kategorin av tyckare.--Paracel63 (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.00 (CEST)
För övrigt har jag nu påbörjat en diskussion på Wikipediadiskussion:Att skriva om nyheter. Jag såg att man 2011 diskuterade i ett snarlikt ämne – om händelser. Vet ni som var med då om den diskussionen påverkade själva ämnesguidens utformning?--Paracel63 (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.15 (CEST)

Visningsstatistiken fungerar inte[redigera | redigera wikitext]

Sidan stats.grok.se fungerar inte, det är ingen uppdatering av statistiken.78.78.12.114 10 augusti 2013 kl. 14.48 (CEST)

Hos mig funkar den. Dvs jag får med en dags eftersläpning en viss dags sidvisningar.--Paracel63 (disk) 11 augusti 2013 kl. 23.59 (CEST)
Nu fungerar den. Den är tydligen inte så tillförlitlig sedan juli (delar av databasen verkar inte ha registrerats vilket gett lägre sidvisningar), har jag sedan inlägget ovan skrevs sett på användardiskussionssidan hos den som driver statitisksidan.78.78.64.207 12 augusti 2013 kl. 01.07 (CEST)

Veckans Tävling, ny vecka![redigera | redigera wikitext]

God tur!

Jag har testat att starta en Veckans tävling runt Svenska län på Wikidata. Mycket handlar denna gång om att kontrollera de uppgifter som finns och komplettera, tex lägga in vilka län som gränsar till vilka. Lycka till! -- Lavallen (blockera) 12 augusti 2013 kl. 15.01 (CEST)

Språkkategori[redigera | redigera wikitext]

Vad betyder förkortningen arz, som förekommer som språk i vissa artiklar. Är den en arabisk dialektal förekomst? Att ar betyder arabiska är självklart, men jag kan inte härleda arz. Kan någon hjälpa mig? --Christian47 (disk) 12 augusti 2013 kl. 22.40 (CEST)

Egyptisk arabiska, se meta:List of Wikipedias (f.n. på plats 116). --MagnusA 12 augusti 2013 kl. 22.43 (CEST)
Intressant, tackar! Tycker att en lista över språkfamiljer/språkkategorier/språkdialekter borde få en lättare plats att hitta på, t.ex. interwiki:språkkategorier eller Wikipedia:språkkategorier eller liknande. --Christian47 (disk) 12 augusti 2013 kl. 22.58 (CEST)
Kanske våra artiklar språkkod och Systematisk lista över språk har förbättringspotential? Wikipedias språkkoder bygger ju på ISO-standarder om jag inte har missuppfattad saken --MagnusA 12 augusti 2013 kl. 23.03 (CEST)
Jag tittade där förut; fick lkisom inte uppgiften jag ville ha, eftersom arz inte är nämnt i tabellen ISO 639. Lite research gjorde jag själv... Därför jag tycker det skulle förenklas/kompletteras. ;-) --Christian47 (disk) 12 augusti 2013 kl. 23.27 (CEST)
Språkkoderna stämmer inte alltid med isostandarderden. Bokmål är egentligen nb tex. Det märker man tex på Wikidata. -- Lavallen (blockera) 13 augusti 2013 kl. 09.11 (CEST)

Commons som smyg-wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Jag hittade detta på Commons. Det handlar om en obetydlig gård som alls inte är relevant för Wikipedia, men de har lagt in fullt med text och en ofantlig radda Kategorier. Jag tog bort lite men frågan är om det är något vi behöver fundera på alls, dvs om Commonns utökas till att innehålla vad som i praktiken är artiklar (och den som ville marknadsföra sin stuga har lyckats i alla fall).Yger (disk) 13 augusti 2013 kl. 11.37 (CEST)

Jacob Truedson Demitz. Naturligtvis.
Commons project scope uttrycker tydligt att "encyklopediska artiklar" inte hör hemma där, och att allt material ska vara, som det heter, "educational". Det är alltså inte så att man kan skriva artiklar på Commons, och det är inte heller platsen att organisera sitt familjealbum. Jag har sett det tidigare, att användare försökt "få in" material på Commons när det inte gått på Wikipedia. Med det inte sagt att en del av materialet inte är användbart. /NH 13 augusti 2013 kl. 12.16 (CEST)
Finns det någon form av relevansprövningsförfarande på Commons? Tostarpadius (disk) 13 augusti 2013 kl. 12.24 (CEST)
Har man lite koll på Commons policyer och tycker att något inte är relevant enligt dem så kan man starta en raderingsbegäran på Commons:Commons:Deletion requests om det gäller filer eller Commons:Commons:Categories for discussion om det gäller kategorier. Är man osäker kan man läsa Commons:Commons:Scope och kanske fråga på Commons:Commons:Help desk, Commons:Commons:Village pump eller Commons:Commons:Bybrunnen. Allting på Commons behöver inte vara direkt relevant för egna artiklar på Wikipedia. Därför kan det vara svårt att få bort bilder pga av relevans. Det går ofta att hitta möjliga användningsområden för varje enskild bild (de kan illustrera en typ av hus, en vanlig svensk måltid, en viss typ av kläder, eller vad det nu kan vara.) 90.227.135.41 13 augusti 2013 kl. 13.17 (CEST)
Jag återställde grundläggande information (men inte allt). Wikimedia Commons i sig utmanar redan relevans ganska mycket, för om de kan ha så mycket om världen i bild (de tillåter fortfarande inte privatpersoner, men begreppet educational/lärande är så otroligt omspännande), varför blir det då så mycket diskussioner här, när vi beskriver världen i ord? J 1982 (disk) 13 augusti 2013 kl. 14.24 (CEST)
Därför att Wikipedia och Wikimedia Commons inte har samma "project scope" (eller vad det nu kan tänkas heta på svenska). /ℇsquilo 14 augusti 2013 kl. 09.18 (CEST)
redkonflikt: Olika scope. Commons är en mediedatabas, wikipedia är en encyklopedi.--LittleGun (disk) 14 augusti 2013 kl. 09.20 (CEST)
Jepp, såg någon raderingsbegäran som avsåg något som liknade barnteckningar. Materialet var gjort för Wikijunior och behölls. -- Lavallen (blockera) 14 augusti 2013 kl. 09.24 (CEST)
Scope = "1 omfattning, omfång, område, beyond (within) the scope of utanför (inom) ramen (gränsen) för; 2 spelrum, utrymme" [12]. I det här fallet tycker jag nog "målsättning" eller "inriktning" är bättre ord.--Paracel63 (disk) 14 augusti 2013 kl. 15.54 (CEST)

Wikivoyage?[redigera | redigera wikitext]

Det behöver städas en del från spam på Wikivoyage, eller håller det på att läggas ner? 83.233.107.230 14 augusti 2013 kl. 20.06 (CEST)

Tack för upplysningen! Ska lägga in en begäran om åtgärder. Och nej, Wikivoyage håller inte på att läggas ner. Lixer (Diskussion | Bidrag) 14 augusti 2013 kl. 20.15 (CEST)

Läckage mellan språkversioner - bugg i versionshistoriken?[redigera | redigera wikitext]

En robot hade skrivit på min användardiskussionssida på DEWP (som jag inte besöker så ofta) att en artikel jag gjort omfattande redigeringar i, Isabella Löwengrip, hade nominerats för radering. Jag hade inget minne av att ha redigerat någon sådan artikel på DEWP, så jag tittade i historiken och hittade till min stora förvåning redigeringar från ett stort antal stammisar från SVWP, komplett med redigeringskommentarer på svenska:

http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Isabella_Löwengrip&offset=&limit=500&action=history

Beror detta på någon bugg som gör att Mediawiki inte håller reda på vilka redigeringar på skett på SVWP och vilka som skett på DEWP om det finns flera artiklar med samma namn på olika språkversioner, eller finns det någon annan förklaring, i stil med att hela den svenska artikeln med komplett historik på något sätt kopierats över till DEWP innan det översatts till tyska? - Tournesol (disk) 8 augusti 2013 kl. 14.46 (CEST)

Jag skulle gissa att någon importerade historiken från sv till de. Så brukar göras vid översättningar, men i det här fallet ser det skumt ut. Bοⅳⅰе 8 augusti 2013 kl. 15.00 (CEST)
logg Bοⅰⅵе 8 augusti 2013 kl. 15.02 (CEST)
Det blir väl alltid så när de har importerat artikeln? Importer hit tillåter vi inte på SVWP men vissa andra språkversioner gör det, tror norska bland annat. Se en:Help:Import för lite läsning på engelska om importer. /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 17.43 (CEST)
Det finns vissa diskussioner om att börja med importer även här (en funktion som aldrig använts), men först vänta tills det går att göra så att historiken på andra språk försvinner. J 1982 (disk) 8 augusti 2013 kl. 18.43 (CEST)
Måste inte historiken finnas med för licensens skull? Så har jag i alla fall trott men det kanske inte behöver vara så när/om det är en översättning. /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 18.53 (CEST)
I GFDL-licensen fanns något krav om att historiken måste finnas. Men jag tror en av anledningarna till att vi bytte till CC-BY-SA var att det nu ska räcka att länka till originalartikeln där historiken finns. /EnDumEn 9 augusti 2013 kl. 11.30 (CEST)
Historiken kanske inte är så intressant att ha med, men är det inte själva skillnaden (och poängen med) mellan att importera en artikel och bara kopiera över den - den importerade har med historiken, en kopierad (ctrl+c dvs) har inte det? flinga 9 augusti 2013 kl. 00.35 (CEST)
Det finns två anledningar att importera artiklar: att få med hela historiken eller att få med alla mallar som artikeln använder.
Det är inte nödvändigt att alltid importera hela historiken, det ska gå att bara importera den senaste sidversionen. Då hamnar bara en användare från den andra wikin i historiken här. Då kan det felaktigt se ut som den användaren skapade hela artikeln trots att många andra andra har bidragit till den. Jag tycker det är bättre att manuellt kopiera hit artikeln och i redigeringskommentarn tydligt skriva att man gjort det.
Att importera mallar kan ibland vara praktiskt men det kan orsaka problem eftersom det kan skriva över mallar med samma namn men med helt eller delvis annan funktion som redan finns här. /EnDumEn 9 augusti 2013 kl. 11.30 (CEST)
Det finns både för- och nackdelar med att importera artiklar. Till exempel:
  • CC-BY-SA kräver att man räknar upp alla som redigerat artikeln. Om man importerat alla redigeringar, är det lättare att hitta namnen på alla personer. Om källan t.ex. bara nämns i en redigeringskommentar, tvingas man läsa igenom alla redigeringskommentarer så att man inte ser att man missar något. Samma problem uppstår om text kopieras mellan olika artiklar, t.ex. vid sammanslagning eller delning av artiklar eller robotarkivering av diskussionssidor. Om sidan senare raderas från det ursprungliga projektet, blir det extra svårt att identifiera namnen på alla som redigerat artikeln.
  • På vissa projekt, bland annat detta, kan man exportera artiklar som en PDF-fil. PDF-filen innehåller en lista på alla som redigerat sidan. Om man kopierat en artikel från ett annat projekt utan att importera något, saknas dock namnen på dem som skapade den ursprungliga artikeln på det andra projektet, vilket förmodligen strider mot CC-BY-SA.
  • Om man importerar text från ett annat projekt, kan det se ut som att någon skrivit på svenska på tyska Wikipedia, vilket kan se konstigt ut. Dessutom kan man få meddelanden likt det ovan om artikeln t.ex. föreslås för radering på tyska Wikipedia. Oklart hur pass många som vill få sådana meddelanden på andra projekt än det där redigeringarna gjordes.
  • Mitt användarnamn innehas av någon annan på tyska Wikipedia, så när mina redigeringar importeras dit, står det att någon annan gjort dem. Samma problem gäller säkert för många andra användare. Åtminstone när det länkas till den andra användaren (t.ex. action=history), strider detta förmodligen mot CC-BY-SA, som kräver att man namnger upphovsmannen och ingen annan. Om jag skulle uttrycka åsikter som tysken inte delar och dessa sedan importeras till tyska Wikipedia, kan tysken bli upprörd över detta eftersom det på tyska Wikipedia då ser ut som att tysken själv har gjort dessa redigeringar. Detta problem försvinner vid import som görs från Wikimedia-projekt så snart SUL fullbordats, men kommer även fortsättningsvis att finnas kvar vid import till/från andra projekt (om sådan import förekommer). Om importen redan skett, kommer tysken även fortsättningsvis att anges som upphovsman till dessa redigeringar.
  • Om man importerar artiklar i samtliga fall, kan det bli väldigt rörigt om en artikel är baserad på två olika artiklar eftersom detta skulle innebära att man då blandar redigeringar från artikel 1 med redigeringar från artikel 2.
  • Om man upptäcker ett problem i en artikel, kan man vilja kolla upp källan till problemet, och då är det praktiskt att ha den ursprungliga historiken lätt tillhands. --Stefan2 (disk) 15 augusti 2013 kl. 13.31 (CEST)

Är vi roade/frustrerade av olika saker eller samma?[redigera | redigera wikitext]

Det är inte för att vara narcissistisk jag skriver nedan vilka aktiviteter jag ser som stimulerande/frustrerande här på Wikipedia, utan för att förstå om min profil är typisk (i vilket fall vi bör diskutera mer de svåra/frustrerande) eller om ni andra har andra profiler (då det gäller att rätt ta till vara våra olika styrkor/intressen bra så att alla aktiviteter täcks).Yger (disk) 14 augusti 2013 kl. 12.37 (CEST)

Kul läsning. Aningen narcissistiskt, vilket förstärks av att den ligger på bybrunnen och inte en användarundersida.--LittleGun (disk) 14 augusti 2013 kl. 12.42 (CEST)
Ja det blev kanske lite för självcenterat. Jag har flyttat tabellen till Användare:Yger/Stimulans-frustration, och återkommer med en mer konkret fråga, som gäller avbetning av de artiklar som legat för relevankontroll en tid. Detta har fungerat lång tid men vi ser nu tendenser att de äldsta börjar ligga länge. Jag arbetade för några år hårt med detta men fann det alltmer frustrerande och la av. Och medan flera jobbar med det så är de några få som systematiskt betat av dem och som jag uppfattar under alltmer kritik. Går det satt undvika att en sådan insats leder till kritik och är otacksamt? Om om inte hur kan vi då stötta de som ändå ger sig in i en sådan aktivitet?14 augusti 2013 kl. 13.27 (CEST)
Intressant tabell/listning. Vill du ha respons på din undersida (eller undersidesdiskussion)?--Paracel63 (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.17 (CEST)
Gärna.Yger (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.53 (CEST)
Testa att kicka igång med wp:Projektkontoret kanske. Den verkar i och för sig något avsomnad. Generellt tror jag folk gör vad som är kul, det gör i varje fall jag, och systematiska avbetningar är EMRÅ sällan skoj.--LittleGun (disk) 14 augusti 2013 kl. 17.57 (CEST)
Det ligger något i det. Projekt, tävlingar och dylikt är olika sätt att göra saker roligare för många av oss. Men i grund och botten är vi utlämnade till vad folk tycker är kul att ägna tiden åt. De flesta av oss har dessutom arbete eller studier som "stjäl" vår tid. Så någon enkel lösning på alla problemen finns inte. Utom att försöka vara uppmuntrande och konstruktiva mot varandra under vår tid här.--Paracel63 (disk) 14 augusti 2013 kl. 18.05 (CEST)
Jag är nog inte ute efter att de som gör nytta och bra insatser genom att göra insatser här och där skall göra mer. Utan mer är jag orolig över hur vi agrar mot de som gör dessa våra mest otacksamma, men viktiga, uppgifterna. Vi kan alla hitta fel, det är lätt, på den som gör slutrensningen av artiklar som är märkta för relevanskontroll men ger vi någonsin erkänsla för den som gör den insatsen (Samma för de som gör avPovning).Yger (disk) 15 augusti 2013 kl. 11.30 (CEST)

Är road och tillfredställd av att kunna bidra med kunskap hit. Frustrerad då jag av misstag lyckades radera mitt inlägg på en användares diskussionssida. Sidan gick att återställa, men jag fick känna mig som en komplett jubelidiot. Vet inte vad som hände, men texten fick en blå strimma över sig och då jag satte de fyra tildena försvann hela avsnittet. --Lill-Ann (disk) 14 augusti 2013 kl. 23.53 (CEST)

Magnesiumbrist[redigera | redigera wikitext]

Det skulle behövas några fler ögon på artikeln Magnesiumbrist där en oinloggad användare lägger in en stor mängd uppgifter som kan sakna stöd i källorna. Jag har inte tid och kunskap för mer än att se att flera källor för påståenden är enskilda studier och att det har förekommit att källor har feltolkats av användare. Sjö (disk) 15 augusti 2013 kl. 21.37 (CEST)

Det gäller eventuellt fler sidor som också fått ganska omfattande ändringar som också behöver kollas upp (användarens bidrag) - Averater (disk) 15 augusti 2013 kl. 21.49 (CEST)
Tack Sjö och Averater som tog upp det här. Jag har fått det uppmärksammat på min diskussionssida, men inte hunnit kolla upp det. MVH Adville (disk) 15 augusti 2013 kl. 21.56 (CEST)

Korsords påverkan på Wikipedias artikelstatistik[redigera | redigera wikitext]

Svenska Dagbladet har varje söndag ett korsord benämnt Profilen, i vilket en person (verklig eller fiktiv) är i centrum och flera ord och meningar i korsordet rör denna person. Jag har konstaterat att detta får en direkt effekt på läsandet av Wikipedia-artiklarna om personerna på söndagen korsordet publiceras, samt måndagen efter. Några exempel: 21 juli Sonya Hedenbratt – 3210 visningar på söndagen och 867 på måndagen (mot knappt 30 i föregående vecka), 28 juli Carl Hårleman – 3087 visningar på söndagen och 763 på måndagen (mot 0-14 i föregående vecka), 4 augusti Kapten Haddock – 4322 visningar på söndagen och 1095 på måndagen (mot knappt 30 i föregående vecka), 11 augusti Konrad Lorenz – 4040 visningar på söndagen och 758 på måndagen (mot 0 i föregående vecka). Intressant att notera hur lösarna söker sig till Wikipedia för att lösa korsorden. Några reflektioner vi bör göra vad gäller artikelskrivandet för att möta läsarna av Wikipedia?--Historiker (disk) 13 augusti 2013 kl. 20.12 (CEST)

Att ha öppna sinnen och låta tusen blommor blomma. Även melodikryssvaren märks i statistiken och google doodle såklart. Och när Eyjafjallajökull mullrade våren 2010 fanns redan en fyllig artikel.--LittleGun (disk) 13 augusti 2013 kl. 20.41 (CEST)
Nu kanske jag kapar tråden lite här men något jag har funderat på är om vi skulle ha en liten ruta i Portal:Huvudsida/Aktuell artikel som visar något av detta. Kanske "mest läst igår", "mest läst just nu", "mest läst under vecka 32". Antingen visar man en artikel eller topp-3 eller topp-5. Jag kan tänka mig att många skulle tycka det var en kul grej och kanske intressant att se vad andra har läst och varför. Det väcker för mig dock två frågor: 1, är det något vi vill ha? 2, kan statistiken fås i ett format som gör detta möjligt? /Hangsna (disk) 13 augusti 2013 kl. 21.44 (CEST)
Jag tycker det låter som en jättebra idé/Bro (disk) 13 augusti 2013 kl. 21.53 (CEST)
På A svarar jag: Jättebra idé med en topp 3. På B vet jag inte.--LittleGun (disk) 14 augusti 2013 kl. 09.18 (CEST)
På B svarar jag att: Det tar typ en vecka för en robot att läsa besöksstatistiken för alla sidor, så det kräver hjälp från den som tillhandahåller den. -- Lavallen (blockera) 14 augusti 2013 kl. 09.26 (CEST)
Här finns ett exempel och lite idéer i den genren. --Ettrig (disk) 14 augusti 2013 kl. 09.58 (CEST)
Hagsna, är det en sån här sida du menar? – GeMet [diskussion] 14 augusti 2013 kl. 15.52 (CEST)
1. Jättekul med någon sorts topplista. Den behöver dock inte vara dag för dag, men kanske "Veckans mest lästa" eller "Månadens mest lästa"?
2. Att korsordslösare hamnar på Wikipedia är inget att förvånas över. Även korsordskonstruktörer hämtar uppgifter från Wikipedia (jag vet). Jag arbetar främst som korrekturläsare av korsord och frågesporter. Kanske 50 % av mina redigeringar är i artiklar som dyker upp i något kryss eller någon frågesport som hamnat på mitt bord. Jag hamnar i artikeln för att jag använder Wikipedia som en av mina källor till korrekt information. Och jag hittar ju hela tiden saker som kan förbättras och källbeläggas. Det känns inte rätt att låta felaktigheter och viktiga uppgifter utan källa ligga obehandlade, när jag "vet" att artikeln ifråga två veckor eller två månader senare kommer att få en besökartopp. Med korsord kan man lära sig saker. Med Wikipedia kan man lära sig saker. Det är inte helt fel att se till så folk i båda fallen lär sig rätt saker. :-) Allt gott.--Paracel63 (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.12 (CEST)
@GeMet: Jag hade tänkt att visa den baserat på antal sidvisningar, inte i ökning som den sida du länkar till är (om jag förstår det rätt). Tanken var mer dagens eller veckans mest lästa, kanske top 3 och eventuellt visa antalet sidvisningar också. Dock tänkte jag det bara som en wikilänk, inte någon förklarande text eller del av artikeln med.
Dock kanske det där sättet att få fram sidstatistiken kan vara användbart? /Hangsna (disk) 14 augusti 2013 kl. 22.22 (CEST)
Det finns också på den sidan. -- jiˈesˌdeːo ] 14 augusti 2013 kl. 22.28 (CEST)
Flest sidvisningar vecka 33 Statistic template.svg
Aha, då kanske det är lätt att ta fram datan! Jag tänkte mig något enkelt i stil med detta, kanske med antalet visningar efter artikelnamnet.:
Är den datan tillförlitlig? Ovan sas att en bot behöver en vecka för att ta fram statistik för alla sidor.--Paracel63 (disk) 15 augusti 2013 kl. 03.46 (CEST)
Det borde vara tillförlitligt. Datafilerna som behövs är ca 100MB per timme, det ska inte vara omöjligt att ladda ner och behandla dem i tillräckligt snabb takt. Liknande statistik sammanställs från samma data på stats.grok.se som förhoppningsvis är tillförlitlig eftersom vi redan länkar dit från alla artikelhistoriker. /EnDumEn 15 augusti 2013 kl. 11.17 (CEST)
Så vad menade Lavallen (14 augusti 2013 kl. 09.26) ovan? Jag är förvirrad.--Paracel63 (disk) 15 augusti 2013 kl. 17.09 (CEST)
När jag samlat statistkien en och en med robot från grok.se, så har det tagit så mycket tid i anspråk att det inte skulle vara möjligt för mig att få fram högst en sådan lista per vecka. Kan man få ner allt med en enda gång som EnDumEn avser, så vore det en helt annan sak. -- Lavallen (blockera) 15 augusti 2013 kl. 17.13 (CEST)
Om det finns något sätt att visa det på förstasidan utan att det tar allt för mycket tid i anspråk tycker jag det låter som en väldigt rolig idé. Sophie 16 augusti 2013 kl. 13.12 (CEST)

Underligheter[redigera | redigera wikitext]

När jag kollade på topplistan lite noggrannare märkte jag tre artiklar som utmärkte sig lite på ett udda sätt: Michael B. Tretow, Byteskomik och Hugo Hagander. När jag tittade närmre på statistiken längre bakåt hade alla tre väldigt höga besökarantal varje dag. När jag kollade 90 dagar bakåt och jämförde alla tre med varandra hade de dessutom exakt samma mönster (se bilder nedan). Är det räknaren som det är fel på eller är det någon som manipulerar dessa sidors besökarantal? -- jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 15.13 (CEST)

Jag brukar följa statistik för ett tiotal sidor och jag ser dessa siffror är orimligt höga. Hagander borde inte ha ens så högt som 20 träff om dagen, och 600-800 är direkt fel. OCh det felet som skapar för många träffar verkar drabbat de andra två som också borde ha 5-10 träff om dagen, inte mer.Yger (disk) 16 augusti 2013 kl. 15.20 (CEST)
Jo, jag tror att det enda som gör att det blir någon skillnad mellan de tre är "riktiga" besökare. -- jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 15.25 (CEST)
Kan det vara någon bot från någon typ av spegelsajt som spökar? Fast i så fall borde det väl påverka fler än bara dessa tre artiklar. Måste medge att jag blir litet extra nyfiken eftersom jag en gång i tiden var den som skapade artikeln om Hugo Hagander... /FredrikT (disk) 16 augusti 2013 kl. 15.27 (CEST)
I juli 2012 hade artikeln 50 träffar på hela månaden som nog är rimligare än 64000 som visas för juli 2013. Det är från 15 oktober 2012 som träffarna exploderar.Yger (disk) 16 augusti 2013 kl. 15.36 (CEST)
Den 22 juli 2013 verkar det som att artiklarna inte haft några besökare. Lixer (Diskussion | Bidrag) 16 augusti 2013 kl. 16.28 (CEST)
En inte helt ovanlig glitch. Det händer titt som tätt att vissa datum har brister eller saknas helt, och då menar jag hela besöksdatabasen. -- Lavallen (blockera) 16 augusti 2013 kl. 16.52 (CEST)
Jag tror att besöksräknaren låg nere då. -- jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 16.51 (CEST)
Gissar att det finns en liknande sida på enwp som ochså läses av nån bot (List of reporting software) eftersom den har 5ggr mer träffar än tvåan. Kul också att Schrödinger och Schrödingers katt ligger på top tio på både engelska och tyska wp. Nått särskilt med det eller är Schrödinger bara intressant? - Averater (disk) 16 augusti 2013 kl. 17.18 (CEST)
G – som i gemenskap har också en konstig besökshistorik. -- jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 17.26 (CEST)
Artikeln stress har konstiga toppar i besöksstatistiken som återkommer och har återkommit under något år.78.78.15.117 16 augusti 2013 kl. 17.51 (CEST)
Averater, det var Google som uppmärksammade hans födelsedag. – GeMet [diskussion] 16 augusti 2013 kl. 20.47 (CEST)
Byteskomik får förändrat besökarmönster mellan 201209 och 201210, under sista månad hände något som sedan gett höga siffror. Samma sak gäller Hugo Hagander (201209 201210) och Michael B. Tretow (201209 201210), samma månad. Verkar vara något som kan förklaras. Statistiken verkar spöka internationellr, framkommer på diskussionssidan en:user:Henrik.78.78.38.87 17 augusti 2013 kl. 01.09 (CEST)
Lagt in direktlänkar till statistiken.90.232.124.116 17 augusti 2013 kl. 12.18 (CEST)
[13] - den här sidan har länkar till byteskomik, Hugo Hagander och Michael B. Tretow, vilket skulle kunna förklara likheter i besöksstatistiken.FBQ (disk) 17 augusti 2013 kl. 21.46 (CEST)
Bra uppsnappat. Men hur lyckas i så fall den sidan ge upphov till runt 2500 träffar per dag till de tre artiklarna? Det känns inte som att den har så många besökare och ännu färre som klickar sig vidare. Dessutom måste de i så fall alltid ha klickat på de alla tre artiklar med. Samma webbplats länkar till andra Wikipediaartiklar, men dessa har inte fått samma ökning i besökare. -- jiˈesˌdeːo ] 17 augusti 2013 kl. 21.58 (CEST)

Två tråkiga trender[redigera | redigera wikitext]

Jag brukar kolla ungefär en gång per dag vilka nya artiklar som kommit, lägga dit kategorier, källor, språklänkar och externa länkar. Under senaste tiden har jag märkt två saker:

  1. Sedan Wikidata infördes verkar det språklänkas allt mindre. Det är inte svårt att förstå, men kunskapen om att Wikidata införts bör spridas. Detta är inte platsen för för diskussionen om vissa tycker Wikidata är bättre eller sämre än det gamla och om vi skall hoppa av (antar det inte går). Det får diskuteras på annan plats. Men så länge Wikidata används måste vi informera bättre (språklänkarna var ju till exempel lättare att se under redigering).
  2. Att kategorisera en artikel går mycket fort. Ändå verkar det bli allt vanligare att mallen "okategoriserad" slängs dit. Varför inte kategorisera? Kan förstå att det blir krångligt om det kanske handlar om djurs och växters namn på latin (men då är det bättre att kategorisera: "Djur" och "växter" och låta någon annan hitta bättre kategorier). J 1982 (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.16 (CEST)
Ser du någon tendens för vilka som syndar mest? IP-nummer, nya inloggade eller etablerade användare? Det jag själv kanske oftast glömmer är STANDARDSORTERING i biografiartiklar.--Paracel63 (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.22 (CEST)
Tittar inte efter vem som gör något, utan bara vad som sker. Ordet "syndar" låter nästan som om vi skall stänga av användare för det, och så vill jag inte arbeta. J 1982 (disk) 14 augusti 2013 kl. 19.27 (CEST)
Det var inte så jag menade. Du uppmärksammade ett problem. Vi "syndar" alla (och jag använder ordet i en friare betydelse). Däremot vore det intressant om man kunde se en tendens. Själv slarvar jag i redigeringskommentarerna. Jag gick nu igenom alla artiklar jag skapat och hittade i alla fall två där jag glömt av iw-länkarna. Så tack för flaggningen.--Paracel63 (disk) 15 augusti 2013 kl. 03.09 (CEST)
En väg kanske är att uppmuntra att fortsätta använda den gamla typen av iw-länkar, om nu Wikidata känns för svårt. Robotarna fixar resten om det inte finns konflikter. -- Lavallen (blockera) 15 augusti 2013 kl. 09.05 (CEST)
Om robotarna fortfarande gör sitt jobb, vore det toppen. Räcker det då med en iw-länk (t.ex. enwp) för att roboten ska hitta rätt?--Paracel63 (disk) 15 augusti 2013 kl. 17.36 (CEST)
Så länge det inte finns konflikter, så borde svaret vara ja. Hur snabbt är dock en helt annan fråga. Just nu är wikibase-robotarna ganska upptagna med Wikivoyage. -- Lavallen (blockera) 16 augusti 2013 kl. 09.51 (CEST)
Jag har kollat lite, och det är en hel del från ganska etablerade användare, som lagt dit källor och fixat mycket annat. J 1982 (disk) 16 augusti 2013 kl. 12.59 (CEST)

Den underjordiska Inga Thorsson[redigera | redigera wikitext]

Om jag nu skriver att artikeln om Inga Thorsson är riktigt kort (2602 bytes) och intetsägande (mest punktlistor), saknar illustration och knappast har förändrats sedan 2007, trots att den handlar om en person som betytt mer än de flesta för att Sverige idag inte är en kärnvapenmakt, så tar jag risken att någon sätter igång att förbättra den. Det vore förstås lovvärt. Men det är inte det jag främst är ute efter.

Det jag undrar över är hur det kan vara möjligt att ingen under dessa sex år (2007-2013) av intensivt intresse för Wikipedia, som vuxit från 250.000 artiklar i september 2007 till dagens 1,47 miljoner, har kommit att intressera sig för just den här artikeln. Den har visats bara 477 gånger på 90 dygn, trots att den är översta sökträff i Google. Jag för min del har mest intresserat mig för 1800-talets uppfinnare. Men någon annan borde väl ha intresse för 1900-talets kvinnliga politiker och kapprustningsfrågan? Jag är övertygad om att sådana personer finns (folk intresserade av: nutidshistoria, politik, fredsfrågan, feminism) men tydligen har de inte hittat till Wikipedia. Upphovsrätten, och det mörker den kastar över 1900-talet, kan tänkas ha en roll. Det är lätt att hitta fakta på nätet om 1800-talspersonligheter i gamla digitaliserade böcker, men jobbigt att läsa 1900-talets tidningar på mikrofilm på biblioteken. Men att saker är jobbiga brukar vara en broms och inte ett hinder. Jag kan inte heller se att någon skulle ha försökt förbättra informationen, men blivit bortskrämd av ovänligt bemötande. Jag tror att de här frågeställningarna kunde vara grund för minst en magisteruppsats i historia. --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 16.17 (CEST)

Din fråga ("Hur är det möjligt...") är berättigad, men vad det här, "Upphovsrätten, och det mörker den kastar över 1900-talet", ska betyda förstår jag inte. Är det ett konstaterande eller ett beklagande över att upphovsrätten existerar? Rex Sueciæ (disk) 17 augusti 2013 kl. 16.54 (CEST)
Nej, just den bisatsen innehöll ingen djupare tanke, bara en fundering över om upphovsrättens 70-årsgräns kunde vara en bidragande faktor. En 170-årsgräns skulle ju blockera 1800-talet lika effektivt och en 17-årsgräns hade öppnat upp mycket av 1900-talet. --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 17.54 (CEST)
Ja det finns många märkliga djur i vår Herrres hage som borde uppmärksammas mer.Wvs (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.02 (CEST)
Självklart medför upphovsrätten (som jag personligen är en ivrig anhängare av) att det skrivs färre och kortare artiklar om personer som varit verksamma från 1940-talet och fram till dess att Wikipedia kom igång. Det drabbar inte endast Inga Thorsson. Att den enda uppmärksamhet hon fått i offentligheten det senaste decenniet varit kopplad till hennes son justitierådet gör inte saken bättre. Kommer det en TV-dokumentär om henne blir det säkert annorlunda. Tostarpadius (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.03 (CEST)
De här 477 sidvisningarna på 90 dygn, var placerar det henne på en skala? Hur många av Wikipedias 1,47 miljoner artiklar är mer lästa? Och var på skalan placerar sig andra personer från samma tid? Har hon 1/10 av en ministers berömmelse eller 1/100? Går det här lätt att ta reda på, eller är det jobbigt? En snabb koll visar att Ingmar Bergman har visats 49734 gånger (100×), Alva Myrdal har visats 2394 gånger (5×) och Karin Söder har visats 1487 gånger (3×) på samma 90 dygn. --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.18 (CEST)
När det gäller en karriär som Thorssons, så är den betingad av patribeteckningen. Den enda externa befordran hon fått av CV:t på wp-sidan att döma, är som expert vid ILO i Genève 1950-1952. Karriären därefter styrs från den socialdemokratiska hemmaplan. Detta innebär att hon är mer intressant för dem som studerar socialdemokratisk 1900-talshistoria, än för dem som är intresserad av den politiska utvecklingen under tiden. Dag Hammarsköld utsågs till generalsekreterare av FN, och likaså Bildt utsågs till sina uppdrag av FN, och därmed är deras uppdrag mer intressanta eftersom de kommer från högre nivå. Jag gissar att det är sådana saker som är orsaken till den undermåliga artikeln.90.232.124.116 17 augusti 2013 kl. 18.27 (CEST)
Det resonemanget förstår jag inte alls. Det är ju inte så att alla personer som engagerar sig i ett parti blir uppmärksammade. Men Inga Thorsson lyckades genom debattartiklar och sin organisationsförmåga att samla opinion runt ett antal frågor. När det statsbärande partiet (S) letade dugliga funktionärer, utsåg de henne till olika poster. Räkna antalet tidningsartiklar hon skrivit (hur gör man det? finns det ett register?) eller intervjua svenska pensionärer, så har hon nog haft större påverkan på sin samtid än Karin Söder, trots att Söder var både partiledare och minister. Carl Bildts påverkan på sin omvärld och omvärldens intresse för honom beror väl i mycket högre grad på hans verksamhet inom moderaterna än på hans FN-uppdrag? --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.53 (CEST)
Varför förs denna diskussion här och hur förbättrar den artikeln om diskussionsföremålet?Wvs (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.59 (CEST)
Jag ser henne som ett exempel. Tostarpadius (disk) 17 augusti 2013 kl. 19.02 (CEST)
En hastig blick på användarsidan säger att Wvs är en pensionär som besökt (och kanske arbetat i?) och sedan 2005 skrivit artiklar om Nordjemen och andra arabländer. Uppenbarligen har andra pensionärer, som varit engagerade i politik och fredsfrågor, kanske kolleger till Inga Thorsson, inte hittat till Wikipedia. Eller rättare sagt: Inte hittat till Internet alls. För Internet utanför Wikipedia har ju inte heller speciellt mycket information om henne. Hur gör dessa pensionärer när deras egna barnbarn letar information om deras gamla specialområden? Vad driver Wvs att bidra till Wikipedia, och varför saknas den drivkraften hos många andra? --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 19.19 (CEST)
Enligt min uppfattning (som också är pensionär och väl minns tiden kring 1960) tillhör Inga Thorson den krets av människor vars samtida bild och eftertida bild skiljer sig åt. Enligt min mening fördes hon fram i samtida litteratur som viktigare än hon var. Och lika lite som jag skulle drömma om att slösa bort min tid med att skriva om Karl XII utifrån de glorifierande litteraturen från 1860-talet, lika lite vill jag skriva om Inga Thorson utifrån källor från 1960-talet. Så för min sida är ett tungt skäl att inga tunga biografier om henne skrivits de senaste 30 åren.Yger (disk) 17 augusti 2013 kl. 19.58 (CEST)
Det är kniviga frågor LA2 ställer och jag är nog inte beredd att ställa upp på en diskussion om detta här och nu. Jag har själv ställt mig sådana frågor, men ännu inte riktigt kunna besvara dem. Barnbarnen är i alla fall smartare än jag på internet och hittar sin info utan min hjälp. Gamla pensionärer kanske skulle kunna ge mer åt Wikipedia men saknar ofta förmågan (medlen) att sprida sin vetskap. Jag själv fick min första dator i slutet av 80-talet och var väl inkörd när jag blev pensjo och hittade internet. Wikiskrivandet betraktar jag i alla fall som ett bra sätt att gymnastisera hjärnan. Vad beträffar Inga Thorsson och andra bortglömda storheter kompletteras nog Wikipedia med utförliga artiklar om dessa så småningom även utan påstötningar. Allt kan inte skrivas på en gång. Mvh Wvs (disk) 17 augusti 2013 kl. 20.15 (CEST)
Och jag är visserligen för ung för att ha varit med under Inga Thorsons storhetstid, och det kan säkert finnas fog att ifrågasätta bilden som gavs av henne under 1960-talet, men det betyder inte att hon har varit betydelselös och att det inte finns mer att skriva om henne. Sedan finns det massor med politiker (och för all del andra personer) från som helt saknar artiklar Guy Mollet, (fr:Guy Mollet) har ingen artikel alls och är inte den enda mer kända. Och visst ser jag ett problem i att det skrivs få artiklar om personer under den här tiden. Användare:Hans Frörum skrev tidigare en del artiklar baserat på Bra Böckers Lexikon. Liknande insatser skulle vara värdefulla, men absolut, var och en skriver om vad de själva önskar.FBQ (disk) 17 augusti 2013 kl. 21.12 (CEST)
Här nedan är några fler halvkända namn i en sammanställning. Jag har angett artikelns längd i bytes som ett mått på hur mycket vi har ansträngt oss för att skapa en artikel (vår möda) och antal sidvisningar på 90 dygn som ett mått på publikens uppskattning (vår belöning). Det mest överraskande är kanske att både Inga Thorsson och Gunnar Sträng har så få sidvisningar. Det kan ju vara så, att dessa personer numera är ointressanta. I så fall ligger Wikipedia rätt i tiden. Att ha 4-10 bytes artikel per antal sidvisningar under 90 dygn verkar ju normalt. Att ligga på 1-2 är möjligt för en del riktigt välbesökta artiklar. Men att ligga på 20 och däröver betyder att man har ansträngt sig alldeles i onödan när man skrev artiklarna (som när jag skrev om kemisten Alf. Larsson, nederst i tabellen). --LA2 (disk) 17 augusti 2013 kl. 22.52 (CEST)
Person Bytes Sidvisningar
på 90 dygn
Bytes/sidvisning
Ingmar Bergman 39093 49734 0,78
Selma Lagerlöf 21535 19141 1,12
Alva Myrdal 10720 2394 4,47
Gunnar Sträng 19527 2030 9,62
Karin Söder 6355 1487 4,27
Elise Ottesen-Jensen 11658 1242 9,39
Inga Thorsson 2602 477 5,45
Astrid Pettersson 16271 206 78,98
Birgitta Hambraeus 3881 157 24,71
Alf. Larson 4703 75 62,71

Min erfarenhet är att antalet läsningar varit ganska slumpmässigt, ofta beroende på antalet länkar, såväl från andra artiklar som utifrån hemsidor och bloggar. Nu tyckte jag faktiskt att den här ordningen var ganska rimlig, möjligen skulle jag placera Karin Söder lite längre ner. Man kan ju tycka att Albert Olsson borde ha fler träffar än Astrid Pettersson, men skilnaden är inte jättestor. Jag vet inte varför man skall se det som ett misslyckande att "bara" få 75 besökare per tremåndadersperiod. Om några hundra personer om året kan ha glädje av artikeln så är det väl bra. Vill man ha många läsare är ju bästa sättet att skriva om aktuella ämnen. Sedan är frågan hur många som fortsätter läsa artikeln på längre sikt.

Om man vill få många läsningar i en artikel är ett bra sätt att skriva utförliga artikel om företag där en person varit verksam med länkar, enskilda artiklar om konstverk personen skapar eller lägga in länkar i artiklarna om genrer inom vilken en konstnär arbetat, lägga in länkar från födsel- och dödsår osv... Jag tycker ganska ofta jag ser sådana försök som snarast är att likna vid POV-redigeringar. Jag hoppas att det inte blir comme il faut att på det sättet bättra på besöksstatistiken i sina artiklar. Sedan anser jag att det är bättre service för läsarna att om man vill skriva om låt säga skövdekonstnärer väljer att skriva 4000 bytes om 4 konstnärer vardera än 16000 bytes om en av dem. Det troliga är att ingen alla fall den närmaste tioårsperioden tar sig an de övriga, och om man velat lyfta fram en lite mer okänd bland konstnärerna därigenom bara gör materialet fragmentariskt. Men som sagt, var och en skriver om vad de själva önskar. FBQ (disk) 18 augusti 2013 kl. 11.16 (CEST)

Vill uppmuntra LA2:s systematiska approach med en tabell. Pratiga diskussioner om enstaka exempel ger inte mycket, och anekdotisk bevisföring är farligt. Vilken strategi bör vi ha för att populära artiklar med lågt antal bytes per visning får högre prioritet? Bör en komplett tabell med bytes/visning för alla populära artiklar skapas? FBQ:s påpekande är sant för antal visningar senaste 90 dagarna, men antal visningar senaste året är mer stabilt. Att jämföra bytes/visning för olika artikelkategorier vore också intressant för att upptäcka eventuell systematisk bias i form av OVIKT. Det är många IT-intresserade unga och medelålders svenskfödda män med högskoleutbildning som bidrar här, medan läsarna utgär ett bättre genomsnitt av befolkningen. Kan man se denna diskrepans i antal byte per visning för olika artikeltyper? Mange01 (disk) 18 augusti 2013 kl. 12.57 (CEST)
LA2: Varför inte lägga till en kolumn för tecken per visning i "din" sida Wikipedia:Projekt litteratur/Nordic Authors 2007. Skulle även vara intressant i Wikipedia:Statistik/Mest besökta artiklarna 2012! Är de sidorna manuellt sammanställda eller med hjälp av något verktyg? Mange01 (disk) 18 augusti 2013 kl. 16.29 (CEST)
Jag kan däremot inte alls förstå intresset för antalet visningar under 90 dagar. Själv anser jag inte det ha varit förspilld möda att arbeta med en artikel även om den inte haft en enda. Hur tidskävande det varit syns för övrigt ofta inte i antalet byte. Jag har ibland lagt ner timmar på att leta upp födelse- och dödsdata för en enkild person (gäller oftast "utlänningar", som är lika relevanta i vårt globla perspektiv). Jag måste dock bekänna min bristande allmänbildning: jag hade varken hört talas om Astrid Pettersson eller Albert Olsson (förmodligen bekantskaper värda att göra), däremot tillhörde exempelvis Sven Edvin Salje min barndoms läsning. Jag minns också väl hans Listerdialekt från TV. Till det roligaste jag vet hör att återuppliva nästintill bortglömda personer, som Charles de Moüy och Eugenio Ferrai. Ingen av dem lär locka särskilt många, men det bekymrar mig inte. Vad gäller Inga Thorsson kan Yger mycket väl ha rätt i sin bedömning. Hon var dock aktuell långt in på 1980-talet, om jag inte missminner mig. Jag skulle vilja påstå att det ännu är för tidigt att göra en saklig värdering av hennes gärning, precis som det är det vad gäller Sten Broman som tonsättare, för att anknyta till ett aktuellt TV-program. Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 13.19 (CEST)
Jag valde Albert Olsson på grund av att både han och Astrid Pettersson hade koppling till Harplinge (därmed inte sagt att jag läst honom med behållning, och därtill ganska ofta råkat på hans romaner, och senare utifrån personer i Halmstadstrakten förstått att han lokalt är välkänd, i Harplinge har man ett bygdespel baserat på hans romansvit om Tore Gudmarsson). Sven Edvin Salje hörde även till min barndomsläsning, även om han hade varit "ur ropet" sedan länge då. Han är nog mer välkänd, å andra sidan ligger den sidan på 506 visningar, vilket nog kan sägas vara rättvist. Även den artikeln är ju värd att utöka.FBQ (disk) 18 augusti 2013 kl. 14.02 (CEST)
Ja, definitivt! Antalet besök är ju faktiskt större än hos Inga Thorsson. Vilket genomslag Sveriges Television har även i våra dagar visar f ö statistiken för Sten Broman. Från ganska få till ett stort antal visningar på några dagar... Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 14.57 (CEST)

Är inte det viktiga ändå att artiklarna finns här på Wikipedia, oavsett hur många/få läsare artikeln har? Som Tostarpadius här ovan anförde, så rakar statistiken i höjden så fort något/någon nämns i tongivande massmedia.--Lill-Ann (disk) 18 augusti 2013 kl. 16.18 (CEST)

Jag förstår inte syftet med diskussionstråden. Varför inte så många intersserar sig för vissa artiklar, varken skribenter eller läsare? Jag har försökt leta källa till påståendet att Thorsson är en "person som betytt mer än de flesta för att Sverige idag inte är en kärnvapenmakt" - tja absolut har hon betytt mer än mig, men jämfört med politiska likar? Men som sagt jag begriper inte syftet med diskussionen, om det skulle kunna konkretiseras.90.232.202.130 18 augusti 2013 kl. 16.27 (CEST)

Jag gillar att användarna skriver om vad användarna vill. Vill flera användare vara systematiska och hitta luckor i vad som är på gång just nu eller utöka de artiklar som har mycket sidvisningar, varsågoda! Sånt har gjorts i veckans tävling när det är stora events på gång. Det viktiga är att tusen blommor får blomma. Tillexempel att vulkanen som stoppade flygtrafiken redan hade en artikel, eller att en småort med 30 personer har en artikel, vilket gör den enda besökaren den dagen varm i hjärtat eftersom han är från orten, men som aldrig hade skapats utifrån antalet besökare. Eller att långfilmen om Inga Thorson plötsligt görs och wikipedia redan har en artikel.--LittleGun (disk) 18 augusti 2013 kl. 17.20 (CEST)
Kan väl tillägga att orsaken till att jag valde Guy Mollet i min jämförelse med Inga Thorsson var att båda har ungefär lika långa artiklar i NE. NE:s artikel innehåller lite just om kärnvapenfrågan som inte våran artikel gör, som är lite styltig uppräkning, men det är ändå inte så fasligt mycket som saknas. Det betyder ju inte att vi inte kan ha ambitionen att ha en betydligt mer omfattande artikel än vad NE har.FBQ (disk) 18 augusti 2013 kl. 20.50 (CEST)