Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-04

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Nominera någon till Wikimediapriset 2018[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia-dagen den 14 april 2018 delas det andra Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrensnabel-awikimedia.se infosnabel-awikimedia.se Vi önskar få in nomineringarna senast den 28 mars. Wikipediadagen hålls på Medelhavsmuseet i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 17 mars 2018 kl. 20.39 (CET)

Veckans tävling: Estland, Lettland, Litauen 1918–2018[redigera | redigera wikitext]

Under veckan 19–25 mars pågår Veckans tävling Estland, Lettland, Litauen 1918–2018 med anledning av att det är 100 år sedan de tre baltiska staterna förklarade sig självständiga efter oktoberrevolutionen i Ryssland. Därför skall vi förbättra Wikipedias artiklar om länderna. Det kan gälla till exempel ländernas historia, geografi, litteratur, musik eller arkitektur. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.21 (CET)

Idag publiceras Svenskt kvinnobiografiskt lexikon[redigera | redigera wikitext]

Bild från presentationen av SKBL, på Humanistiska biblioteket (del av UB i Göteborg) idag 8 mars. Det var trångt i portgången och långa köer, men till slut lyckades WP:s utsände ta sig in…

Med början idag går det att komma åt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Deras "Om"-sida berättar:

Varför finns inga kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, politiker osv? Den frågan väcks så snart historia av olika slag ska skrivas. En av anledningarna är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon, där kvinnor förekommer mycket sällan. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, ändrar på detta. Här finns nu, fritt tillgängligt (under CC-BY-licensen), 1000 levnadsteckningar över svenska kvinnor och över utländska kvinnor, som varit verksamma i Sverige.

Det här innebär att det finns gott om material att föra över till Wikipedia. Lägg dock märke till att "Bilderna i SKBL har hämtats från muséer, arkiv och privatpersoner. SKBL äger alltså inte bilderna och kan därmed inte ge tillstånd till reproduktion."//Hannibal (diskussion) 8 mars 2018 kl. 13.07 (CET)

Det vore intressant att samköra mot wikipediasidor och se vad som saknas här. Verkar inte finnas något API (ännu) men det går ju att få fram en lista från [1]. mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2018 kl. 14.35 (CET)
Kanske kan någon mer wikidataerfaren användare föreslå en ny property för Wikidata i stil med P3222 Nationalencyklopedin Online ID? Så går det att börja koppla ihop med hjälp av auktoritetsdatamallen. mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2018 kl. 14.42 (CET)
Jag var på invigningen (fotade, delade ut foldrar, minglade och språkade). Bland annat pratade jag med en av de tekniskt ansvariga, som sa att nedladdningsbar databas är på gång. Jag blev också glatt överraskad av att de valt en CC BY-licens utan begränsningar. Det gör det lika lätt att infoga texten i våra artiklar som från Uppslagsverket Finland. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 18.41 (CET)
På försök kopierade jag in en text om Hedvig Carlander (med vissa förändringar). Räcker det med källhänvisningen, på det sätt som jag lagt in den, för att CC-licensen ska uppfyllas? --AHA (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.14 (CET)
Jag hade nog hänvisat även i redigeringskommentaren, typ "Kopierat från https://skbl.se/sv/artikel/HedvigCarlander, författare Vibeke Carlander CC-BY 4.0" eller liknande. Vi bör vara tydliga med att det inte bara är en källa utan faktiskt även kopierad text. mvh Aron Ambrosiani 9 mars 2018 kl. 13.54 (CET)
@AHA: Instämmer med Ambrosiani. Om vi (som vi nu får) tar hela texten/textstycken och klipper in i artiklarna, bör vi nämna licensen och källan i en referenslista. Förslagsvis kommer vi att ha nytta av en källmall typ {{UVF}}. Tills vidare kanske man kan göra ungefär som jag gjort här?--Paracel63 (diskussion) 9 mars 2018 kl. 14.26 (CET)
Vi kanske skulle skapa en mall för artiklar som helt, eller till stor del är kopierade från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon? Kanske i still med Ugglan-mallen - så att vi ger projektet det erkännande som de förtjänar? --AHA (diskussion) 9 mars 2018 kl. 16.21 (CET)
bra idé och liknande den för SBL.Yger (diskussion) 9 mars 2018 kl. 18.16 (CET)
Vi skall överhuvudtaget inte ha artikeltexter som är kopierade från andra uppslagsverk, hur fria dessa än är. Wikipedia skall vara ett självständigt uppslagsverk som förhåller sig fritt och källkritiskt till sina källor. Om Wikipedia börjar bestå av texter som är inkopierade från annat håll har vi inget existensberättigande, då är vi utbytbara. Vi måste också lära av misstaget med den okritiska entusiasmen för Ugglan när det begav sig, Wikipedia lider fortfarande av det. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2018 kl. 19.36 (CET)
Någon okritisk entusiasm för Ugglan har aldrig existerat. Texter därifrån har, med få undantag, aldrig publicerats här utan bearbetning. De är också fria för redigering. Där ligger problematiken i det som nu diskuterats. Visst kan vi låna texten, men den måste få leva sitt eget liv i detta uppslagsverk. Annars kommer vi, som Ascilto säger, att sakna existensberättigande i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2018 kl. 08.02 (CET)
Det finns inget som hindrar texten från att leva sitt eget liv i detta uppslagsverk, tvärtom, det är liksom själva poängen med Wikipedia -- artiklarna kommer att redigeras och byggas på. Vi kommer aldrig att bli utbytbara eftersom SKBL, UVF etc. inte ens fyller samma nisch, vi konkurrerar inte med dem. Och Ugglan är helt enkel inte en bra källa, oavsett om man bara hänvisar till den eller kopierar rakt av. --Vesihiisi (diskussion) 10 mars 2018 kl. 10.32 (CET)
Ugglan är i många fall en mycket bra källa, rent av den bästa tänkbara. Det jag reagerade på var att vissa talade om att mallen för SKBL inte skulle betraktas som en källhänvisning utan ges annan status. Det motsätter jag mig bestämt. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.56 (CET)

Jag har nu skapat (den tidigare raderade) artikeln Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Mvh --Bairuilong (diskussion) 10 mars 2018 kl. 08.43 (CET)

Bra. Vi har tidigare tröskat igenom biografiartiklarna i flera uppslagsverk för att få en bra bas till artiklar här. Kunde det vara en idé göra något liknande här? Dvs se på våra artiklar om de personer som nu fått nya biografier, och se om de nya har så mycket merinfo att det vore önskvärt föra över delar hit? Yger (diskussion) 10 mars 2018 kl. 11.06 (CET)
En sak som jag har noterat på SKBL och som stör mig något är att deras illustrationer i flera fall uppenbart är hämtade från Wikimedia Commons (i minst 3 fall handlar det om bilder jag själv har laddat upp), men att varken detta förhållande eller den källa varifrån bilderna hämtats till Commons angives. Visserligen handlar det nog genomgående om bilder som är PD, men jag tycker ändå inte att det är riktigt snyggt. PD-bilder hämtade från t ex arkiv och museer verkar däremot genomgående förses med källhänvisningar. /FredrikT (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.59 (CET)

Wikidata egenskap föreslagen för SKBL[redigera | redigera wikitext]

Jag skapade ett förslag på nytt Wikidata property för SKBL se länk. Jämför

- Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.47 (CET)

@Salgo60: Facebook like thumb.pngGillar Jag petade lite i ditt förslag på Wikidata. P3271 var väl ett typo på "see also" så jag ändrade det till P3217. Sen ändrade jag från a-zA-ZåäöÅÄÖ till [a-zA-ZåäöÅÄÖ]+ för "allowed values". Men jag undrar om åäöÅÄÖ behöver vara med. Det verkar inte som om SKBL använder dessa tecken i sina identifikatorer. --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.08 (CET)
Tillägg: Däremot har de, i ett enda fall av alla 1 057 artiklarna, använt en siffra (1) som särskiljare, se Christina Nilsson. Så det är kanske säkrast att lägga till 0-9 också till regexp:et för "allowed values". --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.22 (CET)
@Larske: tackar jag har inte pratat med SKBL hoppas dom dyker upp hos Riksarkivet på SwedPops i veckan. Du kan gärna peta vidare i P4819 - länk lista om du känner dig hemma på reguljära uttryck..... just nu missas bl.a. tecken typ "_", - Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 22.43 (CET)
Just nu finns det inga "understreck/golvtecken" (_) eller andra tecken än a-z, A-Z och så den där enstaka 1:an bland alla "nycklar" i SKBL. Jag ersatte därför åäöÅÄÖ med 0-9, men det vore förstås bäst om man slapp gissa och kunde få en bekräftelse från SKBL på vilka tecken som kan komma att användas. --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 22.58 (CET)
P4819 SvensktPorträttarkiv har "_" se Q76613#P4819 - Salgo60 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 08.59 (CET)
Nu finns en wikidataproperty för SKBL, bara att börja länka! mvh Aron Ambrosiani 19 mars 2018 kl. 11.02 (CET)
User:Vesihiisi har även lagt upp det i Mix-and-match som gör det enklare att länka.
Se även
- Salgo60 (diskussion)
@Ambrosiani, Vesihiisi, Salgo60: Och på den här sidan finns en Listeria. --Larske (diskussion) 19 mars 2018 kl. 12.07 (CET)
@Ambrosiani, Vesihiisi, Salgo60: Jag tycker uppdateringen av min-x-match går segt. Till exempel Josefina Wettergrund (Q4990400) uppdaterade jag för en och en halv timme, se här, men JosefinaWettergrund står fortfarande kvar i listan över "Unmatched". Om jag klickar på "Manually sync catalog" dyker det upp en sida där det står att det finns "190 connections on Wikidata, but not here". Då tror jag att ett klick på "Update Mix'n'match" ska se till att synkning sker, men se det hjälper inte alls. Vad är det jag missar här? --Larske (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.48 (CET)

CET)

Jag testade också detta utan att bli klokare.... enklast brukar vara att kontakta MagnusManske på twitter se tweet - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.55 (CET)
@Larske: Sånt händer... "4 connections here, but not on Wikidata" stämmer inte heller, och den visar även 2 "automatically matched" element på huvudsidan men inget när man väl klickar på siffran. Det verkar som att synkningen är allmänt seg idag. Bäst blir nog att lämna den ifred en stund, förr eller senare lär den aligna sig själv. Gå och köp glass eller nåt ¯\_(ツ)_/¯ --Vesihiisi (diskussion) 19 mars 2018 kl. 15.02 (CET)

Nu återstår det 164 omatchade biografier. Det är säkert kvar en del faktiskt existerande artiklar som vi inte hittat med Mix n match, men de flesta som är kvar tror jag saknar artikel på svWiki. mvh Aron Ambrosiani 21 mars 2018 kl. 14.39 (CET)

Jämförelser SKBL-Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag tog de första 10 i SKBL och såg hur dessa ser ut i Wikipedia. Två saknades varav en är en klar miss (Maud Ebba Augusta Adlercreutz). Av de åtta var alla Wikipediartiklar helt OK. Wikipedia är bättre på att tydliggöra bokproduktion etc, vilket väl ofta eftersökes. I några fall kan sedan substansen ses likvärdig men ofta(st?) har (naturligtvis) SKBL artiklarna bättre substans. De har också i något fall med intervjuer av efterlevande som källa, vilket ger unikt värde. I ungefär hälften av fallen ser jag inget större behov utöka Wikipediaartiklarna (mer än en länk till SKBL artikeln). Jag skulle gärna vilja höra andras bedömning, då helst genom att utgå från ett annat stickprov än jag använde.Yger (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.44 (CET)

Intressant....min tanke är att skapa ett Wikidata Property för SKBL (se ovan) och sedan som med SBL vore det snyggt att lägga in SKBL i Mall:Auktoritetsdata plus skapa en ny mall för SKBL när SKBL skall användas för vidareläsning.....
När det gäller länka bokproduktion etc. så hoppas jag LIBRIS/Kungliga biblioteket får ordning på sin nya plattform LIBRIS-XL och att dom har bättre sidor att länka till. Hörde även att KB var intresserad av att digitalisera mer material... Förstår inte varför SBL/SKBL/Levande musikarv inte skapar motsvarande Wikidata utan istället håller på med mer klippa/klistra... - Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 23.24 (CET)
Att bygga på intervjuer med efterlevande ser jag som helt oencyklopediskt. Låt oss inte plocka in dylikt stoff här! Länkar till SKBL, såväl explicita som via auktoritetsdata, ser jag däremot mycket positivt på. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.00 (CET)
Idag skriver SBL på FB om deras principer för att tolka namn "så länge det finns bevarade autografer låter vi dessa i möjligaste mån styra..." FB blog.
Jag saknar resonemang som dessa med länkar till primärkällor. Jag ser en oro med att nya web:ar med biografier poppar upp flera per år ex. SKBL, Levande musikarv, Svenskt porträttarkiv.... där Wikipedia får större och större "ansvar" och citeras av andra. Risken finns att det blir mer och mer kopiera av varandra och ingen som har med en bra analys och ursprungskällor..... nu finns mer och mer ursprungskällor tillgängliga elektroniskt men ingen verkar vilja göra jobbet att peka på var i primär källorna man kan få saker och ting bekräftat.... Någon som delar denna oro? Jag har föreslagit att vi bör ha en dialog om att tydliggöra kvaliten på olika källor på Wikimania 2018 se länk - Salgo60 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 21.00 (CET)
"Rätten till det egna namnet" är en dålig princip. Förr kunde olika varianter av ett namn användas vid olika tillfällen: Peter vid dopet, Per i normalt formella sammanhang, Pelle i vardagslag och Petrus vid prästvigning. Man tvingar in historien i ett ramverk som inte fanns. Wikipedia är ett bra ställe för källgranskning av enkla biografiska data. Vi har wp:Persondatafrågor. Möjligen borde alla biografier gås igenom. När det gäller mer analyserande och värderande uppgifter så är det inget vi kan stå för. Edaen (diskussion) 13 mars 2018 kl. 21.25 (CET)
Jag är tveksam. Vi bör så långt möjligt hålla fast vid principen att inte gå till primärkällorna. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 22.17 (CET)
Är inte det en luddig och intetsägande princip som inte håller om den synas?
Wikipedia måste börja fundera i termer av kvalitet även på källor. Hur "bra" en källa är känns i princip omöjligt för en läsare att förstå. Skillnaden på fakta som baserar sig på något scannat på Runeberg vs. SBL där kriteriet för att vara med i ex. Vem-är-Vem var att man själv skrev artikeln och köpte ett exemplar medans SBL har proffs som utvärderar det hela..... varför "värderas" dessa källor lika? Visar det inte bara på svagheten på Wikipedia och att vi nu när Riksarkivet släppt 100 miljoner med dokument fria borde fundera på om vi kan höja kvaliten på Wikipedia mha av detta?....
En anledning till att SBL skapades var att höja kvaliten och alla dessa självförskönande "egobiografier" som överklass gubbarna oftast skrev om sig själv skulle synas under lupp... citat från boken "Svenskt biografisk lexikon 100 år" Libris 21921842 sidan 8 "urvalet var skevt, framställningen anekdotisk och faktakontrollen slapp"....
Borde inte Wikipedia 2018 ha mekanismer som tydliggör dessa fel och brister i källorna?
Enbart principen "inte gå till primärkällorna" känns väldigt blåögd... borde inte kvalitétskällor vara dom som används? - Salgo60 (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.29 (CET)
Jo, rimlighetskontroller även av erkända källor. När man skriver en biografi med utgångspunkt från en eller flera andra källor gör man ett urval och vinklar artikeln. De bakomliggande tankarna framgår inte. Även detta är en form av egen forskning. Det vore bra om man kunde redovisa varför man inte tagit med vissa saker m.m. Förr än ett totalförbud mot egen forskning, som ändå inte kan efterlevas, borde vi ha en regel om att skriva artiklarna defensivt. Vi kunde ha en mall på disk.sidan för att strukturera upp kvalitetskontrollen av biografierna. Edaen (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.48 (CET)
När det gäller stavning av svenska namn följer vi SBL, i varje fall de moderna banden, efter att utgivningen återupptogs. Det är en god princip som vi bör fortsätta att hålla oss till. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2018 kl. 20.45 (CET)

Jag "samkörde" SKBL:s artikelregister med Wikidata och fann då att av de 1 058 biografierna i SKBL är det 573 734 där det finns ett objekt i Wikidata med överensstämmande efternamn (se not nedan), födelseår och dödsår och med en koppling till en artikel i svwp och följaktligen 485 324 biografier där fullständig överensstämmelse saknas. De nya svwp-artiklar som Ariam har skrivit de senaste dagarna utgående från SKBL har ännu ej fått några objekt i Wikidata med ifyllda uppgifter om födelsedatum och dödsdatum och tillhör därför de 485 324.
Not: Med efternamn har jag i SKBL använt det namn som står före kommatecknet på den första raden för respektive person i den här listan och i Wikidata den sträng som står efter det sista blanktecknet i den svenska etiketten för respektive objekt. Denna grova metod gör antagligen att ett antal artiklar, till exempel för personer med två efternamn eller med en etikett som inte motsvarar det riktiga namnet eller där födelsedatum eller dödsdatum saknas i Wikidata, missas. 54 70 procent (573 734/1058) är nog därför en undre gräns för andelen i SKBL biograferade som har en artikel i svwp. Risken för "falska positiva" bedömer jag som liten men inte obefintlig. --Larske (diskussion) 15 mars 2018 kl. 23.15 (CET)

Så pass många alltså, även om metoden missar endel artiklar så är det nog fler som saknas än jag skulle ha gissat. Larske, sammanställde du resultatet i en lista någonstans? /Ariam (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.15 (CET)
@Ariam: Ooops, tyvärr hade jag inte fått någon matchning på namn som innehöll å, ä, ö och liknande tecken. När dessa räknas med blir det 734 av 1 058, det vill säga cirka 70 procent där en överensstämmelse finns. Jag har ändrat i mitt inlägg ovan och lagt listan på Diskussion:Svenskt kvinnobiografiskt lexikon#Jämförelse SKBL-Wikidata/Wikipedia. --Larske (diskussion) 16 mars 2018 kl. 15.28 (CET)
OT @Larske: du som inte har tummen mitt i handen vore lite kul att kolla svenska tonsättare i Wikipedia/Wikidata. FST som fyller 100 i år och skall försöka spela verk av så många svenska tonsättare som möjligt under året.... i Wikidata har vi även kopplingar till gratis noter IMSLP och Spotify, Levande Musikarv och Musicbrainz (som har spotify länkar...) jag har tidigare gjort lite sökningar med Levande Musikarv - Salgo60 (diskussion)
@Salgo60: Jag gjorde en matchning på namn, födelseår och dödsår för de 1 034 personerna i imusiken-listan som du länkade till med objekt i Wikidata som är en instans av (P31) människa (Q5) och som har medborgarskap (P27) satt till Sverige (Q34) med följande resultat:
Antal Totalt Därav levande Därav döda
Totalt i FST 1 034 395 639
som saknas i Wikidata 504 227 277
som finns i Wikidata 530 168 362
- därav med artikel i svwp 479 147 332
- därav utan artikel i svwp 51 21 30
Observera att som "efternamn" har använts sista ordet i den svenska etiketten, efter rensning av särskiljare typ "(åååå–åååå)", och som "förnamn" har använts "resten". Så vid dubbelnamn, kungligheter och andra "undantag" kan det finnas objekt i Wikidata trots att jag inte fick någon "träff". "Täckningen" är därför troligen lite bättre än vad tabellen säger.
Tänkte jag skulle kolla på någon som "saknar matchning i Wikidata" och för den första jag kollade på, Christian Geist, visade sig att han finns såväl i Wikidata (Christian Geist (Q71478)) som i svwp (Christian Geist). Uppgiften om födelsedatum för den tonsättaren skiljer dock mellan Wikidata som, baserat på källorna GND och SBL, anger "cirka 1640" och "imusiken" som anger "cirka 1650" som födelseår. Även svwp-artikeln anger "cirka 1650" i ingressen, möjligen baserat på någon av böckerna i litteraturlistan, oklart vilken. Det kan nog finnas fler med liknande skillnader.
Även skillnader i stavning kan göra att matchningen misslyckas. Exempel på det är Fredrik Hjort (Q5807667)/Fredrik Hjort som har stavningen Hjort trots att det står Hjorth vid källan Sveriges dödbok i svwp-artikeln. Även "imusiken" stavar efternamnet Hjorth.
--Larske (diskussion) 18 mars 2018 kl. 14.36 (CET)
Super coolt jag sitter och tröskar igenom 269 personer manuellt med Levande musikarvs personer länk som inte har matchning så det blir säkert fler under kvällen.... blir dock lite frågande hur Levande Musikarv tänker när dom har profiler typ Salomon Eklin (1756-1803) - Salgo60 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 14.47 (CET)

"Rätten till det egna namnet är en dålig princip"....[redigera | redigera wikitext]

Jag håller inte med.... problemet är mer hur saker och ting redovisas. Wikidata har inget problem att hantera

  1. olika namnformer länk
  2. olika namn på olika språk
  3. olika namn vid olika tidpunkter

Alla hobbysläktforskare vet att namn ändrades och innan Namnlagen var processen ganska otydlig och att många präster skrev i födelseboken en namnform som var på latin... däremot finns det mycket intressanta möjligheter att börja studera när olika namnformer används och när byte sker e.g. för Patronymikon..... för att göra detta måste bra sätt att dokumentera det hela användas och som sagt Wikidata har en enorm potential som inte används...

Ett problem jag tycker mig se i Wikipedia är att kunskapsöverföringen om t.ex. hur Wikidata fungerar och dess potential är så långsam och ostrukturerad dvs. idag är det ung endast 100 stycken mycket aktiva som redigerar sv:Wikipedia och av dessa har inte alla "lärt" sig grunderna i Wikidata. Varför är det så mycket upp till den enskilde individen att förstå ny teknologi, är det fel på lösningen eller att Wikipedia inte är en plattform som utbildar sina användare ...

Min tro är att det saknas en "Wikipedia vision" vart vi vill..... t.ex. beskriva namnformer mer exakt.... och sedan hur detta skall implementeras.... vi fastnar ofta i återvändsgränder utan dialog....

Wikidata/länkad data kommer mer och mer... och faran finns att Wikipedia inte är med och pekar på möjligheterna.... Enormt spännande är hur Kungliga Biblioteket byter plattform i riktning Wikidata se sista veckans LIBRIS blog om länkad data och identifierare..... jag kommenterade vad jag saknar i min blog ex. bra "landningssidor" och enkla processer att skapa nya LIBRIS nummer.... Utöver detta har Kungliga Biblioteket visat intresse av att få bättre feedback på vilka böcker folk som läser på Wikipedia vill ha digitaliserade.... - Salgo60 (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.29 (CET)

Vill Du ägna Dig åt dylika projekt finns det nog ingen som kommer att försöka hindra Dig. Ditt ständiga ifrågasättande av alla som inte visar samma entusiasm som Du börjar dock bli tröttsamt. Vissa av oss redigerar även på Wikidata, men det är och förblir frivilligt. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 04.00 (CET)
Detta är mycket större än Wikidata... pratade i förrgår med en person som har lite insikt i LIBRIS projektet och ett av deras user case är att dom kommer att lagra Wikidata Q nummer i LIBRIS ==> alla rör sig åt det hållet men långsamt - Salgo60 (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.38 (CET)
Det har mycket litet med oss att göra. Vi samarbetar kring ett uppslagsverk på svenska. Wikidata kan vara till hjälp i sammanhanget, men är ett helt annat projekt. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.43 (CET)
Tostarpadius tror du behöver bli mycket tydligare vad du menar med "ditt" uppslagsverk på svenska. Min känsla är att du är anti allt som är "nytt" och skall kommentera allt utan att orka sätta dig in i tekniken/möjligheterna.... ==> det blir en mycket tröttsam dialog med detta anti intellektuella argumenterande.
Libris skrev igår om hur de förväntar sig att Libris får bättre "webbtillgänglighet" iom att dom rör sig riktining Semantisk web(Wikidata) länk. Se även Talsyntesen Wikispeech är detta ett mål med "ditt svenska uppslagsverk" så går det inte att bara klippa/klistra för att nå bra resultat även för människor med funktionsnedsättningar.... - Salgo60 (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.57 (CET)
Möjligen förvandlas Wikipedia som Salgo60 hoppas, tror och brinner för. Själv tycker jag det kan vara ett annat eget projekt, gärna i Wikimediafamiljen, som ett komplement och om det är överlägset så kommer det ta över. Men då kan Wikipedia få skvalpa i sitt hörn med ett tynande antal användare. Däremot förstår jag inte problemet med att lansera de åsikterna på Wikipedias Bybrunn. Själv förstår jag sällan vad Salgo60 skriver eller vill, men det verkar andra göra. Då är det bara att låta bli att läsa och en del synergieffekter mellan Wikidata och Wikipedia finns redan och det finns säkert plats för fler.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 14.44 (CET)
@LittleGun: Har Du belägg för att det finns några som förstår vad Salgo60 skriver? Att vederbörande lanserar sina idéer här har jag inga problem med. Det jag vänder mig emot är att vi som inte är intresserade av detta beskrivs som efterblivna. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.17 (CET)
Jag förutsätter att de som diskuterar gör det, om de inte säger annat. Som du själv, knepigt annars att protestera om man inte vet vad emot. Larske och Innocent Bystander bland annat verkar också vara med på noterna.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.24 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag förstår inte heller alltid vad Användare:Salgo60 skriver (denne är dock inte den ende användare vars inlägg är svårlästa). Men jag tycker det är finfint att det finns eldsjälar som engagerar sig i att utveckla kopplingarna mellan Wikipedia, WD och olika databaser. Även om alla inte hänger med i alla detaljer är jag övertygad om att det kommer att medföra fördelar för oss alla i det långa loppet. Vi behöver både användare som skriver korta artiklar, fördjupande artiklar och sådana som ägnar sig åt infrastrukturen. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.27 (CET)
@LittleGun: Jag förstår tillräckligt mycket för att inse att visionerna inte är mina. I Asciltos sista mening instämmer jag däremot helhjärtat. Det verkar dock inte Salgo60 göra. Vi som inte lär oss allt om den senaste tekniken hör inte hemma här. Det är ju enligt vederbörande inte den enskildes sak att hänga med i allt. Jag hoppas verkligen att det blir ett annat projekt och att Wikipedia fortsätter att bestå av artiklar under olika uppslagsord. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.35 (CET)
korrigering förstår inte hur ni drar era slutsatser jag tycker Wikipedia behöver flera kunniga skribenter. På senaste Wikifikan sa någon att det är ung. 100 aktiva skribenter på svenska Wikipedia ==> att många artiklar inte granskas. Denna utveckling skrämmer mig då "varumärket" Wikipedia är bra och så sent som i torsdags hörde jag från en fd. anställd på Libris att även där ser man en risk att medarbetare verifierar mot Wikipedia istället för att kolla primärkällor..... i min bok av kvalitet är det galet att om Wikipedia har som princip att inte kontrollera mot primärkällor och att "auktoriteter” nu kollar "enbart" mot Wikipedia där färre och färre personer verkar vara aktiva.....
Min slutsats är att "Wikipedia" inte skalar bra. Jag har tidigare tagit upp det som ett problem men då fått till svar att "röda" länkar är inspirerande.... samma problem ser jag med kvalitén då vi gjorde en ovetenskaplig jämförelse mellan Wikipedia och SBL på något så trivialt som födelsedatum/dödsdatum och i ca. 100 artiklar på svenska WIkipedia fann avvikelser... en lösningen på problemet är att arbeta mera semantiskt så att det med en sökning enkelt kan jämföra "enkla fakta" i Wikipedia/Wikidata/Levande musikarv/SKBL/SBL/ LIBRIS..... - Salgo60 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.12 (CET)

Varning: Du återskapar en sida som tidigare raderats.[redigera | redigera wikitext]

Behövs den här varningen. Fungerar den avskräckande på det sätt som är tänkt? Inte på rena vandaler vill jag hävda, och inte heller på dem som upprepade gånger återskapar skräpartiklar som blivit rättmätigt raderade. Men jag tror den avskräcker nya användare som försöker göra en insats. Om inte annat borde den omformuleras till en ren upplysning, en fetstilad varning känns överdrivet. --Caztorp (diskussion) 18 mars 2018 kl. 09.22 (CET)

Kanske skulle ordet "Varning" kunna mildras till "Observera" eller något annat ord. På engelskspråkiga Wikipedia finns inget inledande ord. Det står "A page with this title has previously been moved or deleted." På tyskspråkiga och franskspråkiga Wikipedia finns ett inledande ord, "Achtung" respektive "Attention". Svensson1 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.09 (CET)
Ett formuleringsförslag: "Observera: Du återskapar en sida som tidigare raderats eller flyttats." --JohanahoJ (diskussion) 18 mars 2018 kl. 11.17 (CET)
Ja, jag tycker också texten är för skarpt formulerad som den är nu. Svensson1 eller JohanahoJ eller någon annan administratör kanske kan ändra MediaWiki:Recreate-moveddeleted-warn. /NH 18 mars 2018 kl. 11.55 (CET)
Nu har jag ändrat ordet "Varning" till "Observera". Jag lade dock inte till orden "eller flyttats", då jag inte vet vad övriga anser om det. De orden finns på en, de, nl och ru, men inte på fr, it, es eller pl. Svensson1 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 12.52 (CET)
Jag stöder ändringen. Tillägget "eller flyttats" ser jag ingen poäng med. I normalfallet finns då en omdirigering och i så fall dyker detta inte upp. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.06 (CET)
Vad bra. Jag har själv blivit tveksam i onödan när jag återskapat artiklar vars relevans har ökat markant under åren som gått sedan de sist raderades, senast den om Lucius. I varningstextens näst sista mening, vad sägs om bara "sidan" istället för "en sådan sida"? Råkade nämligen läsa det som syftande på "en sida med olämpligt innehåll". / (anv.disk.bidr.) 18 mars 2018 kl. 13.11 (CET)
Även om jag själv förespråkar att texten helt tas bort, är ändringen såklart en förbättring. Jag har stött på den flera gånger, senast i Ludwig Göransson. Det räcker ju att en oseriös användare klickar på en rödlänk och plötsligt ställs inför ett jungfruligt textfält att missbruka, för att framtida bidragsgivare skall ställas inför tvivel att deras insats alls är önskvärd. Mitt förslag till fullständig text: Notera att artikeln tidigare har flyttats till ett annat artikelnamn eller raderats på grund av olämpligt innehåll.
Sidlogg:
Caztorp (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.31 (CET)
Visst riktar sig väl meddelandet först och främst till användare som riskerar att återskapa en (i Wikipediabemärkelsen) irrelevant och/eller alltför knapphändig artikel? Personer som är ute efter att publicera olämpligt innehåll kommer ju att göra det oavsett meddelanden, och någonstans vet de redan att det de gör är fel, så ett meddelande som riktar sig till dem känns bortkastat. (Eller vad menar man med "olämpligt"? Är det tänkt att omfatta irrelevans?) / (anv.disk.bidr.) 18 mars 2018 kl. 15.43 (CET)
Ja, jag har tyckt att formuleringen Du bör överväga om det är lämpligt att fortsätta redigera den här sidan känns väl skarp. När man skriver biografier är det ju för övrigt vanligare att personen man nu skriver är någon helt annan än den som ursprungligen raderades. Men det kan ju inte den som inte är administratör se. Nästan lika vanligt är ju att det är en i hög grad relevant person som har flera wikilänkar vilket lett till en massa klotter på sedan. FBQ (diskussion) 19 mars 2018 kl. 00.08 (CET)
Många artiklar verkar ha raderats för att det som skrevs inte var tillräckligt för en artikel på Wikipedia, inte för att ämnesordet i sig är irrelevant. "Artikeln förklarar inte ämnets relevans" står det då. Egentligen tycker jag bara de artiklarna ska raderas utan något varningsmeddelande. Det är artiklar som raderats för att själva artikelordet är inte har relevans som ska ha meddelandet. Men eftersom det inte är så bör varningsmeddelandet ta höjd för det. Machatjkala (diskussion) 19 mars 2018 kl. 16.57 (CET)
Som meddelandet nu är utformat ser det bra ut och är välmotiverat. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 09.01 (CET)

CEE Spring, vårens skrivtävling om centrala och östra Europa[redigera | redigera wikitext]

Från 21 mars till 31 maj är det dags för den (v)årliga internationella tävlingen Wikimedia CEE Spring 2018, som handlar om att skriva artiklar om Central- och Östeuropa. Sverige ingår numera i CEE-samarbetet, kanske med mig som den mest ivriga påhejaren. Emellertid är jag ingen hejare på skrivtävlingar. Följ länkarna och läs på: Vad saknas från svensk sida? Kanske du vill ta på dig rollen som svensk medarrangör? Framme i oktober blir det CEE-konferens, som i år ska hållas i Lviv, Ukraina. Skrivtävlingen på våren och konferensen på hösten är de huvudsakliga aktiviteterna inom CEE-samarbetet. Därtill kan det förekomma en CEE-träff under Wikimania och andra samarbetsprojekt. --LA2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.12 (CET)

Se även utannonseringen på CEE Spring-bloggen. --LA2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 10.30 (CET)

Många läser om Trubbnoshörningar idag...[redigera | redigera wikitext]

Om du har lust att skriva om trubbnoshörningar, så finns det ett uppdrag på Månadens Uppdrag. Noshörningen Sudan är död [2] och många läser just nu artikeln. Utökning av den skulle vara väldigt bra. // Zquid (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.07 (CET)

@Nordelch:, kanske du är intresserad av att skriva? // Zquid (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.08 (CET)
Är det något problem med artikeln eller något akut som den saknar då? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 21 mars 2018 kl. 14.43 (CET)
@Kyllo: Det står inte så mycket om det jag tror folk är mest intresserade av nu - till exempel just hanen Sudan och hans honor, varifrån de kom, försöken att det skulle bli ungar, vad är nordlig trubbnoshörning och vad är sydlig, hot mot arten mm. // Zquid (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.29 (CET)
På en del andra språk, till exempel engelska, finns en artikel om just Sudan. --Larske (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.36 (CET)
@Larske: Ja, och jag har gått och funderat lite på att skriva en sån själv (såg nåt på tv om honom för inte så länge sen), men jag har inte hunnit mer än fundera på det... // Zquid (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.42 (CET)

Länkar till Facebooksidor[redigera | redigera wikitext]

Jag skapade några artiklar för hockeyklubbar och länkade in deras Facebooksidor under Externa länkar. Det tog inte lång tid förrän de raderas med motiveringen att det var reklam. Efter diskussion visade det sig att det är detta avsnitt man syftar på: Wikipedia:Att_skriva_om_näringsliv,_företag_och_varumärken#Externa_länkar

Det må vara så att många fortfarande tänker att hemsidan under egen domän är den viktigaste informationskanalen för en förening, men det är ofta inte fallet. Både Facebook och Twitter används för att nå ut med information och är ofta mer uppdaterade och mer lästa än hemsidor. Inte minst i idrottens värld där hemsidan följer laget.se:s tråkiga mallar.

Det är dessutom inte sant att Facbooksidor automatiskt är mer reklam än vanliga hemsidor. Det som står under rubriken "Att skriva om näringsliv, företag och varumärken" är inte automatiskt tillämpbart på ideella föreningar. Länkarna som raderats är följande: [3], [4], [5] och [6]. /Machatjkala (diskussion) 2 mars 2018 kl. 13.13 (CET)

Huruvida den vanliga hemsidan är tråkig eller inte är irrelevant. Huruvida den vanliga hemsidan eller facebook uppdateras oftare är inte heller särskilt relevant. Jag tittade närmare på två av de lag som angavs ovan. I båda fallen verkar det som allt på Facebook-sidan också finns på hemsidan, där det även finns ytterligare information, t.ex. om lagets historia. För de flesta läsare torde därför den vanliga hemsidan vara klart bättre att dirigeras till.
andejons (diskussion) 2 mars 2018 kl. 13.34 (CET)
För att kunna läsa en Facebook-sida måste man normalt ha ett Facebook-konto. Det är ett annat skäl att de normalt inte är så användbara. Det finns en del organisationer etc som inte har någon vanlig hemsida utan bara använder Facebook. Där kan man kanske tänka sig att det är motiverat att länka till Facebook-sidan, i brist på bättre. /NH 2 mars 2018 kl. 13.46 (CET)
Jag håller med om att det börjar bli ganska etablerat att företag använder Facebook som sin "hemsida", och ibland tom ersätter "vanlig" hemsida med Facebook. I dessa fall tycker jag det är lika relevant att under extrema länkar peka på en Facebook-sida som till en "normal" hemsida. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 mars 2018 kl. 14.11 (CET)
Det finns flera skäl varför en Facebooksida inte är lika pålitlig som en riktig webbplats. För det första går det att kolla vem som har registrerat domänen för en webbplats. Vem som har skapat en Facebookgrupp är inte lika uppenbart eller pålitligt. Dessutom brukar Facebook och Twitter huvudsakligen användas för information med kort hållbarhet, ganska sällan för mer beständig information typ det man brukar hitta under "om oss" eller motsvarande på en vanlig webbplats. /ℇsquilo 2 mars 2018 kl. 17.28 (CET)
Hur ofta en sida uppdateras är inte helt irrelevant faktiskt. Externa länkar är till för att ge ytterligare information för den som vill läsa mer och då är det högst relevant om man uppdaterar. Långt ifrån alla facebooksidor kräver inloggning och även de som gör det tappar inte sin relevans p.g.a. det - Facebook har stor spridning. Jag känner inte till något sätt att kolla vem som registrerat ett lag på Laget.se, men det kanske går. Däremot måste externa länkar inte enbart vara officiella sidor, även supportersidor tycker jag är helt OK. Det är sant att information på facebook oftare har kort hållbarhet, men det är ett argument för att länka inte emot. Det är ju information av en sort som vi inte inkluderar i våra artiklar utan som är just bra komplement. Klipp från matcher, bilder på spelare som får pokal, info om att nästa match är imorgon o.s.v. Perfekt extern länk just för att inget av detta bör ligga i artikeln./ Machatjkala (diskussion) 2 mars 2018 kl. 17.51 (CET)
Rimligtvis länkas officiella facebooksidor från den egna webbplatsen. Den som uppskattar Facebook kan lätt följa länken. Därför ser jag ingen större orsak att härifrån länka facebooksidan för föreningar som har en egen webbplats (eller behandlar sina sidor på en takorganisations webbplats eller liknande som officiella sidor). För dem som enbart har en Facebooksida är det en annan sak. --LPfi (diskussion) 4 mars 2018 kl. 23.27 (CET)
Allt finns på Google så varför ha några externa länkar alls? Denna diskussion handlar om hur Wikipeida ska länka, inte hur andra gör på sina hemsidor. Det kan variera, men att länken finns att tillgå någon annanstans än på Wikipedia är i sig inte ett argument. / Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 07.51 (CET)
Är Google-frågan retorisk, eller vill du ha ett svar på den? Jag vill ogärna slösa tid på att besvara den om du själv vet svaret, men heller inte strunta i att svara om du faktiskt inte förstått. - Tournesol (diskussion) 5 mars 2018 kl. 08.44 (CET)
Vi vill att externa länkarna skall vara nyttiga. Om en organisation har sin webbnärvaro i första hand på Facebook är det avgörande att den egna webbplatsen har en fungerande länk dit. Om den länken finns är det inget problem (för länkandet) att informationen på den egentliga webbplatsen är torftig eller dåligt uppdaterad, och alla argument mot Facebook-länkar gäller. Om länken skulle saknas är situationen för oss helt annan (men det är alltså ovanligt). --LPfi (diskussion) 5 mars 2018 kl. 11.43 (CET)
Jag förstår inte det resonemanget. Wikipedia har inget inflytande över andras hemsidor. Länkar där kan komma och gå och placeras mer eller mindre lättillgängligt. Om ett hcokeylag länkar tydligt till Eliteprospects ska den länken också bort från Externa länkar då? Kommer någon årligen kontrollera att länken ligger kvar och är lätt att hitta. Knappast. Om Facebook ska vara med eller inte under Externa länkar bör avgöras helt och hållet utifrån Wikipediaargument och inte beroende av hur andras hemsidor ser ut. /Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 13.21 (CET)
Säger man ja till att Facebook är inte reklam då säger man ja till alla andra framtida begäran om andra sociala medier som Instagram är heller inte reklam trots att sociala medier är just vad det är, ett sätt att marknadsföra artisten/företaget/organisationen/idrottaren etc. Det är inte som om en Anders Eriksson använder Facebook för att hålla kontakt med gamla skolkamrater utan de används för att komma närmare kunderna/supportrarna/fansen och marknadsföra sig och i långa loppet öka intäkterna. DIEXEL (diskussion) 5 mars 2018 kl. 17.53 (CET)
En Facebooksida marknadsför inte nödvändigtvis mer än en vanlig hemsida. Jag anar ett visst förakt för sociala medier. Själv menar jag att mediets status är oväsentligt utan att det är innehållet som avgör. Ofta är innehållet tunt, men jag har sett tidningar som publicerar matchreferat via Twitter och det skulle vi kunna använda i någon speciell situation. Det är dumt att döma ut vissa medier helt, en gång i tiden fanns det de som gjorde det med internet. /Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 22.08 (CET)
Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken tycker jag förklarar grundläggande hur man bör göra. Finns det en officiell webbplats brukar den nämnas. Där finns ofta länkar vidare till blogg, Facebook, Twitter och vad det nu kan vara. Vi bör kontrollera att sidan existerar, att den är officiell och sådant grundläggande, men vi lägger inga personliga värderingar i om den är bra eller dålig. Om officiell webbplats saknas kan en officiell blogg vara det bästa alternativet. Om både officiell webbplats och officiell blogg saknas kan Facebook vara ett alternativ. Nästan alla sidor på webben innehåller någon form av reklam. Det kan vara för att finansiera driften och underhållet av sidan. Men officiella webbplatser är i regel välkomna på Wikipedia oavsett om det förekommer reklam eller inte. Om sidan inte innehåller någon information eller enbart reklam kan den däremot raderas. Vill man av någon anledning ange länkar till flera officiella sidor bör man precis som framgår i hjälptexten ta upp det på artikelns diskussionssida och invänta respons från andra. Att inte fler externa länkar rensas bort på Wikipedia lär nog mest ha att göra med bristande underhåll. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2018 kl. 15.51 (CET)
Den här debatten dog för tidigt tycker jag. Allt är inte näringsliv och massor med föreningar har facebooksidor med relevant information. Kyllo skriver som om man bara får ha en extern länk. Då borde rubriken ändras till singular. Men så är så klart inte fallet när det gäller föreningar. Det är orinligt att inte kunna ha mer än en länk där. Däremot kan jag förstå resonemanget när det gäller företag. Det är flera här som inte gör den skillnaden./ Machatjkala (diskussion) 19 mars 2018 kl. 17.00 (CET)
När det gäller just reklam kanske den mest förknippas med artiklar inom ämnen som näringsliv, företag och varumärken, men det finns andra aspekter än reklam. Externa länkar ska enligt riktlinjen leda till "fördjupad förståelse för artikelns ämne", samtidigt som Wikipedia inte ska vara en generell länksamling. Facebook är ofta avsett för sociala kontakter, support och marknadsföring på ett eller annat sätt.
Det bör i regel finnas högst tre eller fyra externa länkar, men det innebär inte att det är otillräckligt med färre. Rubriktitlar för källor och externa länkar anges i plural som standard, men det i sig innebär inte att det måste finnas flera länkar eller att det alltid är relevant. Eftersom Wikipedia inte är en generell länksamling bör man vara restriktiv när det handlar om att lägga till länkar. Det finns ingen rättighet att lägga till valfria relaterade länkar, utöver vad som nämns i policy och riktlinjer, utan vem som helst kan då ifrågasätta dem. För övrigt är väl informationen på Facebook ofta mer relevant för medlemmar, fans, kunder etc. än ur encyklopedisk synvinkel. Vid undantag kan man som sagt ta upp det enskilda fallet för diskussion.
Jag är öppen för debatt om ändringar när det finns skäl till det. Men argument som att det finns relevant information (vilket kan finnas på hundratals eller tusentals webbplatser) och att exempelvis föreningar skulle utgöra ett undantag är otillräckliga för mig. Varför ger just föreningars Facebooksidor "fördjupad förståelse för artikelns ämne", och på vilket sätt? Det måste finnas ett väldigt starkt och tydligt svar för att det ska leda någonvart. "Om man är osäker på om länken är lämplig är den förmodligen inte det.", som det står i riktlinjen. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 21 mars 2018 kl. 17.05 (CET)
Jag kan inte se att externa länkar måste vara encyklopediska. Det är ett överdrivet krav som gör att vi får radera nästan alla länkar. Både den officiella hemsidan och Facebook-sidan innehåller ofta liknande information när det gäller föreningslivet, men organiserat på helt olika sätt. De ger en fördjupad insyn i föreningen, men någon encyklopedisk synvinkel har ingen av dem. Wikipedia kommer inte övergå till att bli en generell länksamling för att man tillåter länkar även till FB, det är också en överdrift och jag har inte heller förespråkat att vi länkar 100-tals sidor, men i många fall är faktiskt FB-sidan en av de mest informativa om föreningar. Machatjkala (diskussion) 21 mars 2018 kl. 19.57 (CET)
Det som du nämner verkar bara vara personliga åsikter, övertygelser och lös spekulation. Då lär det inte bli mycket till debatt eller förändring. Om en förening nu har en informativ Facebooksida är det väl ganska logiskt att de har en länk dit från webbplatsen. Vi länkar till webbplatsen och besökare som vill och tycker att Facebooksidan är informativ eller bättre kan sedan klicka sig vidare dit via webbplatsen. Och annars går det som sagt alltid att ta en diskussion om att direktlänka till Facebook i det enskilda fallet. Då är det en samlad bedömning och inte en enskild. Jag har nog förstått vad du personligen anser är bäst, men jag har inte sett något konkret bevis för att det finns ett utbrett problem eller ett generellt behov av en förändring. Tänk igenom det i lugn och ro. Återkom med diskussion om du fortfarande anser att finns ett behov av förändring och du har något annat än personliga åsikter att lägga fram. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 21 mars 2018 kl. 23.39 (CET)
Jag förstår inte ditt inlägg. Åsikter är personliga - dina också. Om du tycker något är spekulativt så kan du säga vad det är. Det är iofs bra att du öppnar för att länka till FB i det enskilda fallet, det är naturligtvis fel att länka slentrianmässigt. Jag är tydlig med vad jag tycker är bäst, precis som du. Det betyder inte att jag har bevis för mina åsikter - det har ingen. Det är därför det heter åsikter och inte fakta. Det här är en bedömningsfråga och det är därför den måste diskuteras och åsikter och argument brytas. Vad hemsidan länkar till tycker jag inte är relevant, det har jag redan skrivit. Vi styr inte hemsidan och de kan ta bort eller flytta den länken när de vill. Frågan är vad vi vill, inte vad andra gör. /Machatjkala (diskussion) 22 mars 2018 kl. 08.24 (CET)
Jo, visst kan man ha personliga åsikter. I privata sammanhang är personliga åsikter ofta betydelsefulla. Om du haft en egen webbplats hade du kunnat utforma den som du vill. Det jag menar är att lösa åsikter sällan är relevanta just på Wikipedia. Wikipedia har policy och riktlinjer för att alla ska arbeta åt samma håll och att inte någon med egna åsikter ska gå en helt egen väg och motarbeta andra. Med det inte sagt att alla behöver tycka exakt likadant om allt.
Om en enskild åsikt kunde ändra på policy och riktlinjer skulle policy och riktlinjer förändras hela tiden, skapa förvirring och förmodligen inte fylla någon funktion längre. Det krävs därför mer för att få till en ändring. När du har lagt fram dina personliga åsikter här är diskussionen praktiskt taget redan avslutad, eftersom du inte har något mer att komma med. Då spelar det ingen roll hur starka dina åsikter är eller vilka ord du använder, för det är fortfarande "bara" dina personliga, ogrundade åsikter.
Kan du istället påvisa att det finns ett generellt problem eller behov av att ändra något, förklara varför och lägga fram bevis/källor, argumentera utifrån Wikipedias principer istället för dina högst personliga är det något som åtminstone går att diskutera. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 22 mars 2018 kl. 19.09 (CET)

För den ishockey intresserade: Wikidata sökning = ishockeyklubb Sverige och visa FB/Instagram/twitter/Officiell web länk - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 19.12 (CET)

Datum för registrering - politiska partier[redigera | redigera wikitext]

(Diskussionen startad på min diskussionssida.) I artiklar om politiska partier. Är datumet som de registrerades senast hos valmyndigheten så viktigt att det ska ligga i ingressen? Se till exempel Miljöpartiet: "Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981 och registrerat senast hos valmyndigheten 2017-11-02." Jag tycker att det inte ens behöver finnas med i artiklarna, kan inte se något allmänintresse i detta. Fem5 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.00 (CET)

Jag har förstått att det uppenbarligen finns nya regler för vissa registreringsprocesser hos Valmyndigheten, men jag kan bara hålla med i denna fråga, kan inte se vad informationen tillför för allmänintresset. Som nämns i ovannämnda diskussion kan det snarare skapa förvirring om det framstår som om ett parti inte tidigare varit registrerat för val. Jag tror inte många utomstående har någon som helst kännedom om dessa (nya) teknikaliteter och ska något nämnas i ingressen bör det ju i så fall vara det ursprungliga året.--Bemland (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.25 (CET)
Jag håller med. Det handlar inte om rätten/möjligheten att delta i val – den tillfaller även oregistrerade partier – utan om att namnet (enligt en viss form) är registrerat ett visst datum. Jag ser det som en ganska perifer tilläggsinfo som riskerar att förvirra mer än klargöra. Lindansaren (diskussion) 19 mars 2018 kl. 15.00 (CET)
Medhåll. Tycker inte det har i artiklarna att göra över huvud taget. Än mindre i ingressen. /Julle (disk.) 19 mars 2018 kl. 15.30 (CET)
Medhåll. Det förvirrar mer än det klargör. Sjö (diskussion) 19 mars 2018 kl. 18.12 (CET)
@Bemland:@Lindansaren:Nej, oregistrerade partier får inte längre ställa upp i allmänna val, utan deras valsedlar kommer att räknas som ogiltiga. Därav ett allmänintresse för att ange att de är registrerade. Jag öppnar för att detta kan ske anges med eller utan datum. Jag är mycket kritiskt till att flera användare tagit sig friheten att redigera bort information om registrering innan denna diskussion är avslutad och utgår från att dessa återställer uppslagsorden med registreringsinformation om vi når konsensus kring att det ska finnas med.Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.09 (CET)
@Lotharingen: Källa på det? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.12 (CET)
@Lindansaren:Källa på motsatsen?
Kap 2, 1 § Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta hos den centrala valmyndigheten.
Kap 13, 7 §, En valsedel är ogiltig om den [...] 3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap. Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.21 (CET)
@Lotharingen: Och på vilka grunder drar du slutsatsen att anmäla sitt deltagande är detsamma som att registrera sin partibeteckning? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.29 (CET)
Men jag är inte jurist och är öppen för att din tolkning är den rätta. Det vore bra om någon lagkunnig kunde utreda. Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.46 (CET)
Dock, min tveksamhet – skillnaden mellan anmälan och registrering – grundar sig på denna formulering på valmyndighetens webbplats: "Det finns inget krav att partiet registrerar partibeteckningen för att kunna anmäla sig till ett val. Registreringen innebär inte heller att partiet automatiskt är anmält att delta i ett visst val." Jag tolkar det som att man kan anmäla sig till valet utan att behöva registrera sig. Och det är det anmälda partiets valsedlar som räknas. Har jag verkligen fel? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.53 (CET)
På vilka grunder drar du slutsatsen att jag endast talar om att registrera sin partibeteckning? Det är ni i denna diskussion som dragit den, felaktiga, slutsatsen. Det gäller att registrera sitt deltagande, och även som en del av detta sin partibeteckning. Nåväl, Valmyndigheten kanske du litar mer på: "Om ett parti inte har anmält sig till ett val kommer de valsedlar som partiet får att betraktas som ogiltiga."Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.57 (CET)
Men du skriver ju här ovan "Nej, oregistrerade (min kursivering) partier får inte längre ställa upp i allmänna val, utan deras valsedlar kommer att räknas som ogiltiga." Du skriver inte "oanmälda partier". Vad är det du menar. För uppenbarligen är det väl så att man kan anmäla sig utan att vara registrerad, och att det är de oanmäldas – inte de oregistrerades - valsedlar som kommer att räknas som ogiltiga? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 14.04 (CET)
Oavsett om anmälan/registrering är en nödvändighet för att rösterna skall anses giltiga så innebär inte det att vi nödvändigtvis måste skriva ut uppgiften, eller att det måste ske i inledningen. Den här uppgiften kan möjligen vara av intresse för nystartade eller nedlagda partier, men att partier genomför vad som snart kommer vara rutin kan jag i alla fall inte se någon nödvändighet i att meddela.
andejons (diskussion) 20 mars 2018 kl. 14.52 (CET)

Jag har inget emot att uppgiften finns någonstans i artikeln, men i ingressen hör den absolut inte hemma. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2018 kl. 22.54 (CET)

Det är helt ointressant att påpeka att de är registrerade eftersom det är något som alla någorlunda stora partier kommer att göra. Det är ännu mera ointressant vilket datum detta gjordes, och kan tvärtom leda till förvirring när det ser ut som om gamla etablerade partier är helt nyregistrerade. Det finns några fall där det kan vara intressant att nämna ändå: Det kan nämnas för småpartier som bara är anmälda till lokala val, för att visa vilket område de verkar i. Det kan nämnas för nystartade partier, för att visa att de fått/inte fått det stöd som behövs för registrering (i detta fall kan det vara relevant att ha med datum). Slutligen kan det nämnas i de fall den registrerade partibeteckningen skiljer sig från det vanliga namnet, till exempel Socialdemokraterna som gått till val under beteckningen Arbetarepartiet Socialdemokraterna.Sjö (diskussion) 22 mars 2018 kl. 09.43 (CET)

Ninja Sex Party[redigera | redigera wikitext]

Hur ska man göra med alla tusen artiklar om Ninja Sex Party och deras album och sånger/låtar? Bidragsgivaren lägger inte in källor överhuvudtaget i artiklarna som den skapar och de flesta artikelnamnen har särskiljningar trots att de inte behöver använda det. Jag märkte också att den har skapat artiklar med särskiljningar eftersom artikelnamnen var upptagna på grund av de var redan omdirigeringar till bandet/albumet! Herregud vilken röra. DIEXEL (diskussion) 16 mars 2018 kl. 18.31 (CET)

låtarna raderar jag nu efter att Tournesol raderat artikeln om albumet de hör till.Yger (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.07 (CET)
Har detta skett efter diskussion? Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.48 (CET)
Kan någon besvara min fråga? Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2018 kl. 22.58 (CET)
De där låtartiklarna var ovanligt intetsägande. Det finns många artiklar om enstaka ickesignifikanta låtar jag gärna skulle se raderade, men recentismen är utbredd... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 22 mars 2018 kl. 23.24 (CET)

Svenskar på Mount Everest[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Mount Everest finns det omfattande avsnittet Svenskar som nått toppen, det är det mest omfattande avsnittet efter Historia, hela 5 942 byte, längre än merparten av våra artiklar. Skall vi verkligen ha en artikel som är utformad så och har en sådan slagsida? Vi rensar regelbundet i avsnitten av typ Kända personer från Uddevalla och vi har städat upp i artiklar av typen Lankeser i Sverige. Är inte detta en parallell som borde behandlas på samma sätt eller finns det något värdefullt med att ha en redogörelse för precis alla svenskar som varit på toppen av berget? /Ascilto (diskussion) 21 mars 2018 kl. 10.24 (CET)

Svenskar som nått toppen på Mount Everest är mycket mer digitalt och avgränsat än "Kända personer från.." eller "Lankeser i Sverige". Slagsidan är snarare globalt perspektiv och sen är det dåligt källbelagt. Men, jag tycker "Svenskar som nått toppen"-avsnittet kan brytas ut till en egen artikel.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 11.07 (CET)
Jag instämmer med LittleGun. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.14 (CET)
Men om avsnittet bryts ut till Lista över svenskar som varit på toppen av Mount Everest så skulle den med stor sannolikhet raderas om den togs till SFFR. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.23 (CET)
Jag tycker att avsnittet tillför mer än de flesta listor eftersom varje rad beskriver expeditionen och förutsättningar. Dessutom tydligt avgränsad så jag tror den skulle överleva sffr.LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.45 (CET)
Jag har läst avsnittet, och det är ju verkligen inte bara en lista över personer. Men jag har ändå svårt att se att det är motiverat i artikeln eller skulle vara motiverat som en egen artikel. Det är tveksamt om det är meningsfullt att nämna alla personer som nått toppen oavsett nationalitet på Wikipedia, och då blir det svårt att motivera att just svenskar ska nämnas. Enligt engelska Wikipedia är det flera tusen personer som bestigit berget. Nej, jag tycker vi kan rensa det mesta. Däremot första svensk – javisst. Och i artiklarna om enskilda äventyrare ska man såklart nämna att de bestigit berget. /NH 22 mars 2018 kl. 21.27 (CET)

Orter och bildval för orter[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu efter Innocent bystanders basjobb och Larske laddningar av data på Wikidata, genomfört en komplett koppling till Wikidata för samtliga nuvarande små och tätorter i Sverige samt de som varit så klassade 2005 och 2010, det rör sig om knappt 6000 artiklar. Det innebär att det är betydligt lättare ladda data i fortsättningen, och att andra språkversioner som har behov av data kan hitta dem i Wikidata. Den franska språkversionen har redan WD-fierat många artiklar om svenska orter, se tex fr:Frösakull. Brister är främst att distriktstillhörigheter saknas för de flesta tätorter, då denna uppgift fanns för småorter från SCB men ej för tätorter. Det är också lite ofullständigt om uppgifter före 2005, och fortsatt rörigt i några fall när orter gått upp i varandra på krångliga sätt.

Bildval för orter[redigera | redigera wikitext]

Jag har också arbetat (och lagt in i Wikidata) de bilder som lagts in som illustrationer för orterna, det rör sig om 2500-3000 och här är jag alls inte lika nöjd som med det jag beskriver ovan. Medan vi för texter med åren skapat praxis för hur dess bör se ut om hur skriva i komplicerade fall, verkar bilderna helt styras av individer, ibland duktiga men ibland mycket mycket amatörmässiga. Lokala korvkiosken istället för kyrka, en bensinstation på en grusplan, eller en mindre fotbollsplan i skogsbrynet (dessa ser ju likadana ut oberoende av ort). Sedan finns det mer principiella frågor som hanteras helt olika. Flygbilder av orten är ofta bra men när bör man ändå hellre visa byggnader? Dessa collage som ofta är mest röriga och inte ger värde. Kyrka, järnvägsstation (mycket populära), några hus, en ortsskylt vid infarten, vilket är bäst använda? "Konstnärlig" bild av en solnedgång där inget syns eller en tråkig gammal fabrik? Och faktumet att flera bilder är mer fungerande när man klickar på dem än när de ligger i boxen. Dessutom när jag lagt upp dem i Wikidata så ser jag vad andra språkversioner valt. I några fall sämre (typ en kyrka som inte ligger i orten) men i andra fall mer genomtänkta motiv. Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 10.31 (CET)

Jag tycker det kan vara ganska svårt att ta en bra bild för att illustrera en småort. Finns en kyrka eller nedlagd skola blir den det naturliga valet. Men många småorter med 50 - 200 invånare består enbart av ett antal småhus och kanske ett par gårdar. Vad ska man då fotografera? I värsta fall ligger byggnaderna så pass utspritt att man bara kan få med ett par hus och ett antal träd på bilden. En flygbild kanske vore bra, men då ska fotografen ha drönare och få tilllstånd av lantmäteriet för att publicera bilden. // jorchr 17 mars 2018 kl. 12.19 (CET)
Jag kan väl faktiskt tycka att om orten existerar för att det anlagts en industi där är en bild på den gamla skräpiga fabriken motiverad och om orten finns på grund av att där anlades en järnvägstation känns en bild på den nedlagda järnvägsstationen motiverad. Trots allt måste ju endera vara den vanligaste orsaken till existensen av småorter?FBQ (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.37 (CET)
Sedan är det ju möjligt att det oftare skulle behöva framgå av artikeln varför bilden är viktig. Men många artiklar är ju ofta undermåliga, särskilt då det är småorter med namn som är identiska med socknen de ligger i, då innehåller de mest en massa som egentligen inte handlar om småorten.FBQ (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.55 (CET)
(Redigeringskonflikt) Utifrån den landsända jag är mest hemmastadd i tycks småorter ofta uppstå av byar som haft någon sorts central funktion för sin bygd - där kan ha funnits en lanthandel, en folkskola, en kvarn, ett tegelbruk, en krog m.m. och då finns det ju vad man kan kalla lokala märkesbyggnader att fotografera. Är man bekant med bygden så kanske man känner till att det här var frälsegården, kronogården eller skattegården t.ex. och det tycker jag också kan vara skäl att välja ut en speciell gård som får illustrera orten. Det blir förstås svårare om man fotograferar småorter som man inte har lokalkännedom om, men bara en vägstump med en vägskylt tycker jag är att ge upp. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 13.29 (CET)
Att lägga in en bild på kyrkan tycker jag är en dålig ide eftrrsom om man trycker vidare till artikeln om kyrkan visas som regel samma bild, hellre då kommunhus, järnvägsstation, bussterminal, torget, vattentorn eller någon originell fastighet eller plats som har haft betydelse för orten. Janee (diskussion) 17 mars 2018 kl. 14.04 (CET)
I artikeln om kyrkan finns förhoppningsvis fler bilder, exempelvis av interiören. På de flesta håll är detta den mest utmärkande byggnaden. Därmed inte sagt att det behöver vara den enda illustrationen. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.22 (CET)
För riktigt små orter håller jag med om att man kan acceptera nästan vilken bild som helst. En bild med ortsskylten vid infarten visar i alla fall vilken naturtyp det är. Och de flesta av exemplen ni nämner är goda förslag vilket också finns i artiklar idag. Kyrkobyggnad är intressant. Det är ofta så att de som är från orten inte gärna illustrerar med den, men ju längre ifrån man är ju oftare dyker den upp (som enwp). Och att ta med järnvägsstationsbyggnaden, hembygdsgården eller gamla skolan etc istället är väl OK, men att lägga in en sliten korvkiosk i stället tycker jag är respektlöst och dåligt val. Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.40 (CET)
Jag anser att kyrkan bör vara standard men att den kan kompletteras med andra. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.54 (CET)

För den som vill se ett galleri över samtliga bilder som kopplats till objekt i Wikidata som har en små- eller tätortskod, det vill säga är eller har varit en små- eller tätort i Sverige, har jag gjort ett par frågor. Det är sammanlagt drygt 1 200 respektive 1 800 orter/bilder och de är sorterande efter latitud. Förutom bilden visas bildbeskrivning där sådan finns i Wikidata samt ortens koordinater och kod samt länkar till bilden på Commons, objektet i Wikidata samt artikeln i svwp där sådan finns. Det tar rätt länge (många minuter) att få fram alla bilder, men de kommer successivt fram så man kan titta på de första bilderna medan resten laddas in.

--Larske (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.48 (CET)

Jag tror det är svårt att hitta någon tydlig regel i stil med att en ortartiklar alltid ska illustreras med kyrkan/järnvägsstationen/vägskylt.
Jag har laddat upp många bilder, dock inte jättemånga på småorter men jag tänkte ta upp två exempel på orter jag har illustrerat:
Storsjö illustreras med en bild på en gård (före detta prästgård, och senare förskola) men visar samtidigt också lite av miljön (åkrar och skogsklädda bergsåsar) som ger en uppfattning om hur byn och omgivningen ser ut (det är väldigt spridd bebyggelse utplacerad på åkermark och omgivet av skog och berg). Som komplettering finns en bild på byns kyrka (som är väldigt framträdande) samt butiken (något som är ovanligt i en sån liten glesbygdsby). Man kan invända att de två sistnämnda bilderna inte visar något om omgivningen (exempelvis att butiken ligger direkt vid landsvägen) och att kyrka ligger på en höjd.
Grannbyn Ljungdalen högre upp i dalgången illustreras med en en översiktsbild över bebyggelsen som visar hur den är placerad i en sluttning och omgivet av fjäll. Jag tycker den ger en mycket god bild av byn och bebyggelsen. Det finns ingen bild på kapellet i artikel, å andra sidan är kapellet väldigt undangömt inne i skogen och de flesta som passerar eller besöker byn ser det aldrig. Nackdelen med att det är en vinterbild är att älven nästan är dold, å andra sidan är det en plats som kan se ut så här från oktober till maj.
Det jag försöker göra när jag fotograferar för att illustrera en ortartikel är att fånga en bild som ger läsaren så mycket information som möjligt om ortens bebyggelse och miljö samt också om möjligt lyfta fram viktiga verksamheter i byn. För en ort uppbyggd (och kanske skapad) kring en järnvägsstation eller kyrka kan det vara en relevant illustration eftersom det har varit centralt för ortens utveckling, på samma sätt som det i artikeln Ljungdalen kan vara viktigt att få med fjället i bakgrunden (eftersom byn är präglad av sitt läge).--ArildV (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.50 (CET)
Båda artiklarna är utmärkta exempel på hur ortsartiklar kan illustreras. Det borde dock stå i bildtexten till bilden i ortsmallen för Storsjö att den föreställer den tidigare prästgården och det skulle vara till fördel om artikeln om Ljungdalen kompletterades med en bild på kapellet. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.02 (CET)
Bildtexten till Storsjöbilden är nu uppdaterad med att bebyggelsen är den tidigare prästgården och senare förskola. Det kanske vore bra om det även stod på bildbeskrivningssidan i Commons. --Larske (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.10 (CET)
Rent allmänt bör väl bilden som illustrerar orten föreställa det som gör att orten finns. Det kan t.ex. vara en herrgård, hamnen, järnvägsstationen, kyrkan. Men många småorter saknar detta. Att ta en bild på vägskylten känns som en nödlösning, men finns inget annat kanske man ska göra det. Det jag främst har problem med är att ta bilder på enskilda privatbostäder. Det är vad jag begriper tillåtet, man kan kännas integritetskränkande. // jorchr 17 mars 2018 kl. 16.36 (CET)
Jag kan ha viss förståelse för att det rent privat kan kännas obekvämt att ta bilder på privatbostäder, men svwp är i stor omfattning illustrerad med sådana bilder, se t.ex. artikeln Djursholm. Samma sak gäller de flesta artiklar om herrgårdar - rika människor har ju också privatliv. Rent principiellt kan jag inte se skillnaden mellan att fotografera ett flerbostadshus och en privat villa, båda illustrationerna avbildar privatbostäder - en eller många - och att avstå från det skulle vara alltför begränsande. Gränsen måste gå vid om man är tvungen att göra intrång på privat tomt för att ta en bild, det skulle inte jag göra (även om jag ärligt talat kanske tangerat gränsen i två fall då jag gått in på gårdsplanen men självklart inte i trädgården). /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.47 (CET)
OT för en dryg vecka var någon upprörd och tog bort bilder av en sidobyggnad till en herrgård, tagen av Holger. "ni har varit inne på min privata mark och tagit den, den skall bort".Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.59 (CET)
Större gårdsplaner hör definitionsmässigt inte till tomten utan omfattas av allemansrätten. På landet är det alltjämt inte ovanligt att allmän väg går mellan bostadshus och uthus. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 17.07 (CET)
@Yger: Vilken artikel var det? Riggwelter (diskussion) 17 mars 2018 kl. 21.43 (CET)
Ristomta, se redigeringskommentaren från 8 mars.Yger (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.27 (CET)
När det saknas offentliga byggnader är vägskylten till orten eller en huvudinfart ett alternativ. Om det är en ort som enbart består av några privatägda fastigheter går det att ta en bild på en väg eller en distansbild man ser flera av fastigheterna. Men att fokusera på en privat tomt eller byggnad känns mycket olämpligt, även om det skulle vara inom lagens gränser. Sådana närbilder som exponeras offentligt kan locka till sig såväl nyfikna privatpersoner som inbrottstjuvar. Man får också ha i åtanke att det inte alltid framgår av motiv vad som är privatägt och vad som är offentligt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 mars 2018 kl. 03.30 (CET)
Jag tycker vi skall passa oss för en överdriven respekt för bilder på intressanta byggnader som är privatägda. De är en del av ett gemensamt kulturarv och bör kunna beskrivas i så väl text som bild. Det finns ju en mängd karttjänster som publicerar allt från gatuvyer till sneda flygfoton på fastigheter, och det är nog härifrån, snarare än Wikipedia som stöldligor hämtar inspiration.I99pema (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.47 (CET)
Håller med föregående. Vi bör inte ta sådana hänsyn. Edaen (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.11 (CET)
Jag menar att det får bedömas från fall till fall. Det krävs en hög grad av betydenhet för att en bild av ett enda privatägt hus skall vara motiverad. En tidigare prästgård kan vara ett exempel, en bruksherrgård ett annat. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.08 (CET)
Absolut en bedömning från fall till fall när själva motivets relevans bedöms. Men huruvida motivet sedan råkar vara offentligägt eller privatägt tycker jag inte skall spela in om vi sedan publicerar eller inte. I99pema (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.27 (CET)
Är det en byggnad som är känd sedan tidigare är det en sak, även om man bör ta hänsyn till privat område och inte oroa eventuella boende i onödan. Det är dock inte jämförbart med en närbild på någons privata hus eller tomt för att illustrera en ort eller ett område. Ägaren kan inte veta vem som springer utanför tomten och fotograferar, eller vilket syfte den har. Det kan upplevas som både obehagligt och integritetskränkande när det är fråga om en privat bostad eller personer. Är det någonstans folk i regel vill kunna koppla av och känna sig trygga är det väl i hemmet. Vill man illustrera en ort finns det som jag tidigare nämnt andra alternativ. Yger, jorchr och FBQ tycks alla ha lagt fram förslag på möjliga alternativ. Wikipedianer bör aldrig agera paparazzo eller använda samma argument. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 21 mars 2018 kl. 19.32 (CET)

Förslag till hur välja bild för orter[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker här formulera något utifrån egen erfarenhet och diskussionen ovan och som en typ best practice, alls inte tvingande:

  1. flygbilder är ofta en mycket bra illustration för orter mindre än 1000 invånare, så man ser utbredningen och omgivande natur. För stora tätorter är de olämpliga då de bara visar en gytter av hus
  2. bilder av byggnader (kyrka, stationshus, en hamn, en fabrik, skola?, tingshus, kommunhus, känd staty etc) som avspeglar ortens historia och/eller är anmärkningsvärda (kända) är alltid OK/bra. Dock skall de ligga i orten. Parken, herrgården, kyrkan som ligger nära, men inte inom, duger inte
  3. Om inget av ovan finns för mindre orter (<1000 invånare) så kan det mesta accepteras, en infartsskylt, en gammal affär, skolan, kyrkan, dock bör något av ortens natur eller karaktär synas. Bara en skylt som tar upp hela bilden, eller bild av en äng duger inte, inte heller en karta och bör tas bort.
  4. För större orter bör det alltid finns något som visar ortens karaktär Om inte enligt 2 ovan, en gata, ett torg, utsikten över ett område.
  5. bilder som helt har fokus på natur (en "vanlig" badstrand) och sådana som har fokus på estetik (solnedgång där byggnaderna inte syns), bör undvikas
  6. bildcollage är riktigt svåra få till bra. De blir alltför lätt plottriga och svårt se vad delbilderna visar. Då dessa bara är aktuella för de allra största orterna finns det också alltid många alternativa motiv som kan fungera bra som bildval för orten. Jag själv när jag gick igenom ersatte 1/3 av collagen med tydligare bilder av ortstypiska byggnader.

Och, som vanligt, kan det alltid finnas tillfällen när man ändå inte bör göra vad jag skriver ovan.Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 20.26 (CET)

Jag håller med om allt utom vägskyltarna, de är riktigt tråkiga och meningslösa som illustrationer. Vägskyltar ser alltid lika dana ut, det är bara bokstäverna som skiljer. Jag har inte sett någon vägskyltsbild som ger någon som helst uppfattning om orten eller dessa omgivningar. En vägsnutt är en vägsnutt är en vägsnutt och pioner eller gråbosnår ser också lika dan ut överallt. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2018 kl. 20.50 (CET)
Ytligt tycker jag att det Yger tagit upp är vägledande. Men det borde vara lösa punkter och inte så detaljerat och konkret. Om en flygbild är relevant måste man avgöra från fall till fall. Det generella för bilder är väl att det bör finnas något identifierbart för platsen/orten. Den bör också spegla ämnet (orten) och inte orsaka risk för förväxling med andra artiklar. Det viktiga med ett riktmärke är inte att det har en historia. En affär behöver inte vara gammal för att vara relevant, och inte heller ny. Det går också att förtydliga vad bilden föreställer med bildtexter.
Visst kan det vara trevligt om det finns lite natur på bilden också när det är möjligt, men det kan aldrig vara det primära eller ett krav.
Vägskyltar avser väl någon specifik för orten, exempelvis "Välkommen till Avliden!" och orten i bakgrunden. Absolut inte en närbild på ett vägmärke. Det finns standardskyltar och andra utformningar med turistinformation, sloganer och liknande. Men det relevanta är inte om skylten är snygg, utan att det är ett identifierbart riktmärke. En bild blir sällan en annan lik just eftersom orterna/platserna och omgivningarna skiljer sig. Särskilt i glesbygden kan skylten rent av vara bästa riktmärket för någon som inte är därifrån. Men vilka relevanta motiv man använder måste vara valfritt. Det går inte att tvinga någon att fota eller använda motiv med en gammal kyrka, en vägskylt eller vad det nu kan vara. Men man bör ju utgå ifrån relevans i första hand och inte personliga åsikter eller estetik. Egentligen är det strunt samma om man tycker att en kyrka är ful, ett torg är tråkigt eller vad det nu kan vara. Det kan ändå vara en relevant och användbar bild i en artikel. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 22 mars 2018 kl. 01.17 (CET)
Utöver att jag är lite mer positiv till collage så är Ygers punktlista mycket användbar som förslag till hur man väljer bild till en ortsartikel. Jag vill dock framhålla att den bara borde kunna vägleda hur man kan prioritera en bild över annan och inte ska kunna användas för att göra en artikel bildlös. Ainali diskussionbidrag 24 mars 2018 kl. 21.25 (CET)

Anvisning för kategorisering[redigera | redigera wikitext]

Hur ska flödet av kategorisering av till exempel biografiartiklar se ut på sv. Wikipedia? Så här har jag försökt med så att det inte blir huller om buller. Frågan engagerar mig. --Vannucci (diskussion) 20 mars 2018 kl. 23.58 (CET)

Ser rimligt ut. Jag brukar också sätta född-död-kön sist i listan av kategorier. --LA2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.13 (CET)
Praxis är att "Personer från" står efter "Personer under". I övrigt ser det bra ut. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 05.56 (CET)
Stub skall inte vara med, annars OK.Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 06.31 (CET)
Jag har aldrig förstått anledningen till varför kategorierna måste komma i en särskild ordning. Men det finns särskilt någon klok förklaring?Gotogo (diskussion) 21 mars 2018 kl. 11.20 (CET)
Och jag hoppas verkligen att det inte ses som ett krav. Utan att det kan hanteras av robotar? Jag kommer aldrig ihåg såna ordningar. Glad om jag kommer ihåg kategori överhuvudtaget.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 13.11 (CET)
Jag glömde min följdfråga: finns det eller går det bra att skapa en sida om anvisningar för hur man lägger till kategorier i artiklar i rätt ordning? --Vannucci (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.04 (CET)
Det finns ingen etablerad praxis över ordningen och olika individer förordar olika. Själv lägger jag in dem i ordningen Män/kvinnor, född, avliden/levande och sedan yrke och sist från.Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.08 (CET)
Kan vi skapa en praxis eller är intresset för lågt för en sådan diskussion och samarbete? --Vannucci (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.11 (CET)
Tidigare försök har strandat på att det inte gick nå konsensus så detta är mycket en fråga och "tycke och smak" och egentligen inte spelar så stor roll för läsaren. Men det var då, kanske kan det gå bättre om vi försöker nu?Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.15 (CET)
Det går ju att lägga till ett avsnitt i Wikipedia:Kategorier baserat på ovanstående kanske. Om det anses viktigt. Jag skulle också, precis som Gotogo, gärna få en förklaring av varför det är viktigt? Går det att fixa så att Visual Editor automagiskt sorterar "rätt" efter att de valts? Själv börjar jag nog också som Yger i biografier, och inte som Vannuci/LA2 med kön och födelsedata sist. För mig personligen är intresset örhört lågt att eftersträva att följa en bestämd ordning när jag kritar dit kategorier. Men, accepteras det att robotar styr upp ordningen efterhand har jag inga problem med en standardiserad ordning, vilken det det än blir.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.21 (CET)
Det viktigaste först ser jag som en naturlig ordning, men jag önskar ingen kodifiering. Den som inte lägger vikt vid detta behöver inte bry sig. Vi som redigerar flitigt inom området rättar till det efterhand. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 16.09 (CET)
Om man i förhand har en regel för i vilken ordning kategorier ställs i artiklar slipper vi efterhandsarbete? Jag tror att en hel vetenskap döljer sig för oss här (om man ska dra påståendet långt) som kan vara till nytta i vårt arbete. Jag tror ju mer vi arbetar i en riktning desto bättre blir vårt uppslagsverk Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 21 mars 2018 kl. 21.00 (CET)
Jag tror att min och Ygers version är två olika versioner precis som olika system om samma sak. Positivt på så sätt men både jag och Ygers bör argumentera för varsin sak, hur vi tänker när vi kategoriserar. Jag tror det hjälper. --Vannucci (diskussion) 21 mars 2018 kl. 21.06 (CET)
Ingen som vill förklara varför det är viktigt?--LittleGun (diskussion) 22 mars 2018 kl. 07.58 (CET)
"Min" ordningsföljd hänger samman med mitt arbetssätt. Jag wikifierar och åsätter kategorier på 5-10 artiklar skapade av andra varje dag. När jag i detta arbete kommer till kategorierna, så är det "lätt" hitta kön och född, död/levande men kan kräva eftertanke med yrke, utmärkelser etc. Jag gör då ofta så att jag sparar min Wikifiering utan dessa sista kategorier, för att i lugn och ro läsa texten och söka vad som kan vara bra ytterligare kategori. Jag ändrar aldrig ordning och har inget problem att det sker olika av andra. Yger (diskussion) 22 mars 2018 kl. 08.33 (CET)
ja, det kan vara vettigt med en standardiserad ordning om det underlättar en överskådlighet. Men, det är inte så viktigt att det är tvingande vid artikelskapande eller kategori-adderande, en sån regel skulle bara skapa surt utan tillräcklig nytta. Har vi ett standardiserat sätt är det såklart helt ok att ändra, kan det dessutom göras med bot och/eller automatiskt är det ännu bättre.--LittleGun (diskussion) 22 mars 2018 kl. 09.34 (CET)

På Commons har jag tidigare försökt sätta dolda kategorier sist, men jag har gett upp eftersom ingen annan verkar bry sig om kategoriernas ordning. Själv använder jag numera Hotcat för att kategorisera och då hamnar den senast tillagda kategorin alltid sist. /ℇsquilo 22 mars 2018 kl. 10.09 (CET)

Jag har också funderat på om det finns någon föredragen ordning och har väl dragit åt viktigast först-principen. Men sättet som kategorierna visas (i vågräta rader istället för t.ex. i form av listan man har i redigeringsläget) innebär en mild huller om buller-effekt hur systematiskt man än ordnar dem, särskilt när kategorierna är många och långa. Så användarnyttan med en bestämd ordning enligt kategorityp lär vara begränsad. Det som gäller för taggning av webbplatstexter överlag (men även i andra sammanhang, t.ex. för raden med nyckelord till vetenskapliga studier) är annars alfabetisk ordning rätt och slätt. / (anv.disk.bidr.) 22 mars 2018 kl. 11.34 (CET)
Jag använder också Hotcat. Det är mycket lätt att komma förbi att de nya placeras sist, särskilt om man lägger in flera på en gång. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2018 kl. 19.24 (CET)

Inte ska vi vara teknikfientliga så att säga. Om jag skulle kunna lägga kategorier i rätt ordning i till exempel biografiartiklar (automatiskt i stället för manuellt) sparar jag mycket tid och eneregi åt att göra något annat nyttigt på Wikipedia. I slutändan handlar det om att skapa ett så bra Wikipedia som möjligt, vilket frågan också handlar om i denna diskussion. --Vannucci (diskussion) 24 mars 2018 kl. 15.41 (CET)

Bokstavsordning är enkelt och bra. Dessutom lättast att hitta bland. Vad som är "viktigast" eller "rätt" kan nog vara väldigt svårt att komma överens om. BiblioteKarin (diskussion) 25 mars 2018 kl. 13.25 (CEST)
Här är en lista över de artiklar i svwp som har 50 eller fler kategorier, inklusive dolda kategorier:
För biografier som har tre kategorier som alltid finns, "kön", "födelsetid", "dödstid (eller levande person)", vore det nog bra om de kom först eller sist. Jag tror inte om det skulle vara en fördel om dessa tre kategorier sorterades in alfabetiskt. Det skulle se ut så här för Mikael I av Rumänien. För övrigt håller jag med BiblioteKarin om att det nog är svårt att hitta en sortering som alla tycker är "rätt". --Larske (diskussion) 25 mars 2018 kl. 15.52 (CEST)
Bokstavsordning är aldrig lämpligt. Jag anser inte att vi behöver fasta regler. De tre bör komma sist men om någon lägger in andra med Hotcat efter dem kan det rättas till vid en senare redigering. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2018 kl. 16.01 (CEST)

Veckans tävling handlar om spansktalande länder[redigera | redigera wikitext]

Världens spanskspråkiga länder.

Den 26 mars till 1 april har veckans tävling fokus på allt som har att göra med spanskspråkiga länder. Det kan handla om bland annat geografi, historia, kultur, personer och mycket mer från länder där just spanska talas. Varmt välkomna att delta! YesDi (diskussion) 25 mars 2018 kl. 22.11 (CEST)

src-mallen[redigera | redigera wikitext]

Vi har en mall {{src}} som är till för att länka till Wikisource i t.ex. en verkslista. Inget större fel i det, så långt, även om jag generellt tycker vi överanvänder mallar för granska enkla bitar wikikod. Det problem jag har med den är dock att den lägger in en liten röd bok i artiklarna, vilket gör att man måste föra muspekaren över den för att förstå vad det handlar om. Den kan även användas utan att ge en länk till det specifika verket, vilket gör att det blir en länk till Wikisources startsida. Se till exempel Olaus Petri. Jag skulle föreslå att mallen arbetas om så att den:

  1. Länkar i klartext (t.ex. "(På Wikisource)").
  2. Inte fungerar, eller ger felmeddelande, om den inte får någon parameter. Sedan kan man med plocka bort sådan förekomster, eller försöka rätta dem.

andejons (diskussion) 27 mars 2018 kl. 14.17 (CEST)

Angående punkt 2: Mallen används på 327 sidor. På dessa 291 sidor, alltså de allra flesta, används mallen (minst en gång) utan parameter. Söklistan går att använda som en åtgärdslista för den som vill "rätta till" användningen av mallen genom att lägga till parameter till mallanropet. --Larske (diskussion) 27 mars 2018 kl. 15.33 (CEST)
Jag tror den röda boken handlar om att upphovsrätten till Wikimedias loggor inte var fri och att man ändå ville ha någon symbol för Src. Nu när det är klart att loggorna får användas borde det inte finnas något skäl att ha en speciell mall av det skälet. Edaen (diskussion) 27 mars 2018 kl. 15.48 (CEST)
Förvisso skulle vi kunna byta tillbaka; det skulle i alla fall göra mallen mindre skrikig. Jag tycker dock inte att det är speciellt bra utformning att använda en liten bild som länk på det sättet, så jag tycker det är bättre att ändra till text.
andejons (diskussion) 27 mars 2018 kl. 15.55 (CEST)
Jag håller med. Småbilder ger lätt ett plottrigt intryck. Däremot är det inte helt självklart vad texten i mallen skall vara. Till exempel kan parenteserna ovan antingen ingå i mallen eller läggas kring mallen där den anropas. Kanske det vore bra att ha en parameter där texten vid behov helt kan bestämmas.
Vad är det för vansinne att använda mallen utan parameter, så att som i Frälsningsarméns sångbok 1968 länka till src från en femtedel av sångerna? Då är det väl lämpligare att ge src som en enda extern länk: "Många av sångtexterna finns på Wikisource". Eller att köra en emacs-makro eller motsvarande och hoppas att titlarna motsvarar sidnamnen, så att halvautomatiskt inlagda parametrar ger fungerande länkar.
--LPfi (diskussion) 29 mars 2018 kl. 08.27 (CEST)
@LPfi: När mallen las in i artikeln du pekar på för snart nio år hade mallen inga parametrar. Då var mallen helt enkelt en bild/ikon för Wikisource som inte ens länkade till Wikisource. --Larske (diskussion) 29 mars 2018 kl. 09.00 (CEST)

Glad Påsk[redigera | redigera wikitext]

Daffodil (8603070490) (2).jpg

Glad Påsk / Trevlig Helg till er alla! // Zquid (diskussion) 29 mars 2018 kl. 11.00 (CEST)

Glad påsk!--LittleGun (diskussion) 29 mars 2018 kl. 16.25 (CEST)
Glad påsk och lev väl! /Mvh Vostok (disk.) 29 mars 2018 kl. 23.22 (CEST)

Norska travlopp[redigera | redigera wikitext]

Skall norska travlopp ha norska eller svenska artikelnamn? Åsikter önskas på Diskussion:Moe Odins Æresløp. /Annika (diskussion) 31 mars 2018 kl. 12.22 (CEST)

Veckans tävling v 14 - tema Storbritanniens kungahus och London[redigera | redigera wikitext]

Prince Harry and Meghan Markle.jpg Tower Bridge 2016.jpg

Den 2 - 8 april är alla välkomna att delta i Veckans tävling Storbritanniens kungahus + London och källbelägga, utöka och skriva artiklar om Londons gator och broar, om blivande brudparet Meghan Markle och prins Harry, eller andra ämnen som passar i tävlingens två teman. // Zquid (diskussion) 31 mars 2018 kl. 13.26 (CEST)

Kvalitetsmätningen april för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
Nu A + B C + D E + F 1 535

Endast en artikel, Kvarteret Kommerserådet, har en flaggning i Wikidata som inte stämmer med kategoriseringen som Rekommenderad artikel i svwp. --Larske (diskussion) 1 april 2018 kl. 08.06 (CEST)

 Fixat Thoasp (diskussion) 1 april 2018 kl. 09.01 (CEST)

Årets nyuppladdade bild 2017[redigera | redigera wikitext]

Omröstningen har nu börjat. Välkommen att lägga din röst på Wikipedia:Årets nyuppladdade bild. Fem5 (diskussion) 1 april 2018 kl. 09.14 (CEST)

Frågan om robotskapade artiklarnas vara eller icke vara[redigera | redigera wikitext]

En tid har förflutit sedan robotskapade artiklar förbjudits att fortsätta och frågan är vad gör man härnäst? Själv tycker jag att Wikimedia bör diskutera att förvalta robotskapade artiklar på annat håll. Jag har svårt att se att de gör någon nytta för varken som matnyttig information eller som god statistik att vara stolt över. --Vannucci (diskussion) 22 mars 2018 kl. 00.53 (CET)

Viste inte att bot artiklar tagits bort. När hände det?*Treker (diskussion) 22 mars 2018 kl. 01.07 (CET)
Det är omkring 60000 artiklar som tagits bort/omdirigerats. Och frågan har diskuterats flera gånger med slutsats de bör vara kvar, och jag ser inget nytt tillkommit som er anledning ändra den ståndpunkten, tvärtom har nu rensningar och justeringar skett vilket minskat de värsta dumheterna.Yger (diskussion) 22 mars 2018 kl. 07.09 (CET)
En annan slutsats som dragits är att det kan kanske bli aktuellt med "massradering", men då ska det för en specifik kategori artiklar i ett specifikt land efter analys av kvaliteten, och efter att det finns konsensus för att utföra åtgärden. Ännu så länge har ingen sån diskussion förts, utan de raderingar som skett har baserats på analys av varje enskild artikel. Jag ser geobot-artiklarna som en svensk sommaräng med många vackra blommor (som ska vara kvar), men också med en massa ogräs (som kan tas bort). Det löser man inte genom att asfaltera över ängen, den löser man genom att rensa bort ogräset. Kitayama (diskussion) 22 mars 2018 kl. 07.31 (CET)
Sen har väl inte robotskapade artiklar förbjudits vad jag vet. Det var bara "Alla platser"-projektet som stoppades. Därför att robotens input inte ansågs fullgod av gemenskapen och artiklarna inte ansågs vara fullödiga av gemenskapen även om det fanns andra röster. Sen kommer säkert nya robotprojekt nagelfaras på ett annat sätt, men det är inte samma sak som förbud.--LittleGun (diskussion) 22 mars 2018 kl. 08.06 (CET)
I grunden är det väl bra med botskapade artiklar, men när det blir fel kan det bli väldigt många fel på kort tid eller fel som är krävande att åtgärda. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 22 mars 2018 kl. 16.45 (CET)
@LittleGun: Det var inte ens så att alla-platserprojektet stoppades. Det var Lsj som själv valde att avbryta efter en massiv och alltmer onyanserad kritik. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2018 kl. 19.28 (CET)
Jag delar inte Ygers slutsats ovan. Min minnesbild är att när dessa artikar tidigare diskuterats har i stort sett alla utom en användare ansett att vi på något sätt måste hantera de hundratusentals artiklar som inte fått, och sannolikt aldrig kommer få, en mänsklig handpåläggning. T.ex. att flytta de från artikelnamnrymden till någon tillfällig arbetssida. Problemet är väl att ingen riktigt vet hur en sådan stor åtgärd ska genomföras och därför blir det heller aldrig inte gjort./Gotogo (diskussion) 22 mars 2018 kl. 22.51 (CET)
Den bilden stämmer definitivit inte. Det har aldrig varit konsensus för en så drastisk lösning. De åtgärder som nu genomförs är fullt tillräckliga. Det enda beklagliga är att skapandet inte fortsätter. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2018 kl. 22.57 (CET)
Tostarpadius, du är den användare jag syftar på ovan och din inställning i frågan är känd./Gotogo (diskussion) 22 mars 2018 kl. 23.06 (CET)
"På något sett hantera" är ju något det är lätt att vara överens om innan man specificerar. De konkreta förslagen om att t.ex. flytta bort från artikelnamnrymden har inte fått särskilt starkt stöd vad jag kan minnas. Det handlar inte om att själva åtgärden vore svår, utan att man inte vill kasta ut barnet med badvattnet. --LPfi (diskussion) 22 mars 2018 kl. 23.33 (CET)
Det svåra är avgränsningen och nå konsensus kring den. Vi ska givetvis inte radera urskillningslöst. Vissa objekttyper i vissa utvalda länder. Gotogo (diskussion) 23 mars 2018 kl. 00.05 (CET)
Så lät det inte nyss. Då påstod Du att det fanns konsensus kring att flytta allt. Ingen har motsatt sig att det kan bli aktuellt i begränsad omfattning. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2018 kl. 00.50 (CET)
”Begränsad omfattning” Tja, minst hälften behöver kastas bort, förmodligen mer. Det är intetsägande artiklar om intetsägande ”platser” baserade på data av tidvis urusel kvalitet. Jag har ju gått igenom vissa områden i detalj och Geonames skiftar enormt i kvalitet. Därutöver har boten ibland dragit felaktiga slutsatser och gjort saken ännu värre. Kitayama (diskussion) 23 mars 2018 kl. 06.49 (CET)
Artiklar med interwiki och mänskilg redigering bör också undantas. Det bör ske etappvis emm för att undvika att barnet kastas ut med badvattnet. Men det handlar nog om ganska många artiklar; de är faktist källösa./Gotogo (diskussion) 23 mars 2018 kl. 08.17 (CET)
Jag tror inte oenigheten om hur vi skall gå vidare är särskilt stor när jag tar del av dessa preciseringar. Tonläget har tidvis varit högt och då har det varit svårt att förstå hur det skall hanteras enligt kritikerna. Det hade inte varit nödvändigt att driva Lsj på flykten för att kunna göra detta. Botens arbete anpassades hela tiden efter de synpunkter som fördes fram, så länge de var sakliga och välmotiverade. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2018 kl. 09.10 (CET)

Det är allvarligt att det finns hundratusentals botkapade geografiartiklar som har rena faktafel. Det undergräver trovärdigheten för Svenska Wikipedia, då det viktigaste kvalitetsmåttet på en encyklopedi är att faktauppgifterna är korrekta. Jag föreslår att vi sätter ett datum under 2018, och att vi raderar de geografiska botartiklar som då som inte har hunnits att granskas manuellt och fått botmallen borttagen. Om någon sedan i framtiden vill skapa botskapade geografiartiklar med hjälp av tillförlitliga officiella källor istället för otillförlitliga Geonames vore det fantastiskt. Bland de botskapade biologiska artiklarna har jag inte hittat faktafel så de tycker jag vi ska behålla. Martinogk (diskussion) 26 mars 2018 kl. 08.30 (CEST)

Stöder inte ett generellt borttagande. Det finns alltför mycket bra bland dem, och länkar till dessa tillkommer hela tiden. Också bör vi avvakta att Wikidata mer fylls med mer geografiskt data. Men som tidigare selektiva borttag efter analys är OK. Tänk också att kompletthet i ett sortiment kan vara av stort värde.Yger (diskussion) 26 mars 2018 kl. 08.40 (CEST)

Jag känner inte till bakgrunden för de botskapande artiklarna, men som läsare har det varit svårt att undgå att de är många och att det alltid är något som är konstigt med dem. De har mest gjort mig frustrerad, eftersom en blå länk antyder att det finns en artikel om ett ämne. Och sedan ser man den där botflaggan, som i princip är synonym med att det inte finns någon (vettig) artikel på ämnet.

För det första skiftar informationen på ett osystematiskt sätt mellan geografi, topografi, klimat och befolkningsuppgifter, när fördelningen av uppgifterna ju alltid måste variera beroende på vad artikeln handlar om. T.ex. är det ju viktigare med befolkningsuppgifter när man pratar om en ort, medan topografi och klimat är mer relevanta när det handlar om en bergstopp. Man hade nog kommit undan om man hade delat in artiklarna i rubriker redan från början, så att läsare själva kan göra nedslag i eventuella relevanta avsnitt istället för att mötas av en enda text med ömsom relevanta, ömsom irrelevanta uppgifter. Jag menar, sinsemellan orelaterade uppgifter är liksom medvetet samordnade i och med formuleringar som: "Griffith ligger x meter över havet och antalet invånare är y."[7]

Den annars ganska högt satta tanken om att relevansen ska framgå av innehållet verkar ha åsidosatts helt, då artiklarna bara verkar nämna lite vad som helst från mening till mening. Inget godkänt Turingtest där inte. Om det inte vore för botmallen hade jag nog i många fall undrat vad informationen efter första stycket ens gjorde där.

Sedan är språket i botartiklarna ibland onödigt oklart på andra sätt, vilket blir ett problem då formuleringarna pumpats ut i mängder. Vad betyder t.ex. "ganska tätbefolkat" och "ovanligt många namngivna berg"?[8] (Vad gäller befolkningstätheten räcker siffran och man behöver inte förse det med någon ytterligare bedömning, medan uppgiften om namngivna berg kan strykas. Att något tydligt ligger över det globala genomsnittet, som uträkningen anger, innebär inte per automatik att det borde framhävas som "ovanligt".)

Att skapa artiklarna utanför huvudnamnrymden och sedan enbart publicera relevanta, städade artiklar undan för undan hade varit bättre än att masspublicera och sedan behöva städa eller radera, samtidigt som läsare ska behöva stöta på mängder med ostädade/oraderade (och uppenbarligen systematiskt felaktiga?) artiklar på obestämd tid. / (anv.disk.bidr.) 26 mars 2018 kl. 13.31 (CEST)

Det finns otaliga problem med botartiklarna, varav Genomlysning har påpekat de största. Den viktiga principen om att kvalitet alltid skall gå före kvantitet har helt utelämnats i detta fall. Enligt min mening bör alla botskapade geografiartiklar som inte finns på andra språkversioner (undantaget cebuano) raderas utan undantag, om man ens skall ha uppslagsverkets kvalitet och seriositet i åtanke. Sedan bör den mänskliga arbetskraften läggas på att förbättra de fåtal botskapade artiklar som finns kvar. Artiklarna är fyllda av felaktig, irrelevant och oencyklopedisk information, som absolut inte har något existensberättigande i en seriös encyklopedi. Att t.ex. en artikel om storstaden Petah Tikva ser ut på detta sätt är endast pinsamt. Lsjbot är i mina ögon en spambot som har spammat Wikipedia med kraftigt undermåligt material. Boten och ägaren borde blockeras permanent för den skada som de orsakat svwiki och cebwiki! Det finns absolut inget positivt med att Wikipedia utvecklas i en databasriktning, och det har heller aldrig varit syftet med projektet. / Reddarn (diskussion) 26 mars 2018 kl. 16.44 (CEST)
En riktigt så hård bedömning gör dock inte jag. Grundtanken är god, men övertron på tekniken slående. Projektet hade t.ex. kunnat vara alldeles utomordentligt om man hade hållit sig till vad en bot klarar av, d.v.s. artiklar med betydligt mer grundläggande och lätthanterlig information – bara det allra nödvändigaste, det som måste vara med. Ta redan nämnda Torito: dess nuvarande inledande stycke hade räckt. (Med undantag för inexakta placeringar som "i den södra delen av landet", som i det här fallet blev missvisande. Sådana bedömningar måste göras mänskligt, från fall till fall, och går helt enkelt inte att systematisera.) Då hade resultatet blivit en stor mängd färdigformaterade och -kategoriserade artiklar som det bara vore att bygga vidare på. Det hade blivit ett annat projekt, men det hade funkat. / (anv.disk.bidr.) 26 mars 2018 kl. 17.59 (CEST)
I denna fråga är jag helt oenig med Reddarn. Det vore för övrigt meningslöst att blockera användaren då denne redan drivits på flykten på grund av den onyanserade kritiken. Det var gemenskapen som i konsensus ställde sig bakom projektet, uppmuntrade det och gav det klartecken att sätta igång, så att lägga "skulden" på Lsj är orättvist. Visst finns det problem med artiklarna, men de fixas efterhand i en helt rimlig takt. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2018 kl. 18.15 (CEST)
Nu har väl ändå den här affären fullständigt urartat!? Jag har ingenting sagt innan, eftersom jag i stort sett är enig med kritikerna (åtminstone de mer moderata, som bl.a. Yger) om att den allra största delen av geografistubbarna inte har mycket att ge Wikipedia. (Däremot tycker jag det var mycket olyckligt att debatten fick en sådan inriktning att botskaparen ansåg sig behöva lämna Wikipedia.) Men syftet var gott, och då ta till sådana överord som att kräva permanentblockering av botskaparen trots att denna helt har lämnat svwp riskerar att förvandla hela den här debatten till en skådeprocess. Det viktiga att diskutera är väl hur vi ska hantera geografistubbarna, inte brännmärka någon som i ett gott syfte (men tyvärr inte alltid lika gott resultat) försökt hjälpa projektet? Glöm inte heller att boten har producerat ett stort antal biologistubbar, som vi haft en oerhört stor nytta av (och åtminstone i mitt fall fortfarande har). Jag trodde den här sortens oförsonlighet var något vi lyckligtvis lämnat efter oss, men kan med växande sorg konstatera att jag hade fel. / TernariusD 26 mars 2018 kl. 22.06 (CEST)
Ja, jösses!--LittleGun (diskussion) 27 mars 2018 kl. 15.51 (CEST)
Jag håller faktiskt med Reddarn. Även om Lsjbot slutade skapa artiklar på svwp så fortsatte den på cebwp med resultat att flera tusrn helt felaktiga namn och koordinater har importerats till Wikidata därifrån. Ifall Lsj hade börjat med att låta sin bot skapa på Wikidata först (vilket jag har för mig att jag föreslog honom) hade i alla fall vettiga beskrivningar och särskiljningar funnits där vilket som exempel hade gjort det möjligt att avgöra vilket av runt 50 "Gråberget" som faktiskt ligger i Bohuslän. /ℇsquilo 27 mars 2018 kl. 16.03 (CEST)
Jag tror att vi, dvs wikigemenskapen inklusive Lsj, delvis ägnat oss åt grupptänkande vad gäller robotprojektet. /NH 27 mars 2018 kl. 18.08 (CEST)
Jag håller inte med. Jag har en väldigt god koll över historiken alltifrån en träff jag hade med Lsj över ett år han började peta i det. Diskussionera följer dock det mönster vi ofta ser i artiklar som ses som kontroversiella i höger-vänster dimensionen. Många med frekventa inlägg på båda yttersidor men också en hel del förnuftiga och bra inlägg som i mycket drunknar i de från de med ytterpositioner. Och där vid återupptagande av gamla diskussioner de mer reflekterande inläggen blir färre och diskussionen alltmer domineras av de med mer extrema ståndpunkter. Om man väljer att bortse från de mer extrema så kan man faktiskt se en böljande, dynamisk och insiktsfull diskussion. Jag anser jag i diskussionen om detta sett några av de mest mogna inlägg i något ämne här.Yger (diskussion) 27 mars 2018 kl. 22.06 (CEST)
Jag anser inte att det har förekommit några extrema åsikter i frågan, utan snarare har kritiken så gott som alltid varit relevant. Jag har sökt i arkiven efter diskussioner om Lsjbots projekt, och bland annat funnit denna diskussion och efterföljande diskussioner. Jag har inte lika god koll över historiken, och jag har heller inte detaljstuderat arkivdiskussionerna, men jag tycker att den länkade diskussionen generellt visar på ett närmast blint okritiskt förhållningssätt till botprojekten. Kritiken är i jämförelse med de positiva inläggen nästintill obefintlig, så jag instämmer med NH om att det bör kunna ses som grupptänkande. Nu har tack och lov betydligt fler fått upp ögonen för de otaliga bristerna med botartiklarna, men det förvånar mig verkligen hur många som fortfarande har denna okritiska syn. Artiklarnas existens och ägarens agerande är inte försvarsbart mot en enda riktlinje, då förutom att artiklarna i huvudsak baserade på den extremt otillförlitliga källan Geonames (vilket har påpekats nästan oändligt antal gånger, men ändå inte fått något större gehör), ofta behandlar objekt av försumbar storlek (och i vissa fall även icke-existerande sådana) och dessutom ger kraftig otillbörlig vikt åt irrelevanta siffror och klimatdata. Det finns absolut ingen människa som har nytta av sådan information, än mindre maskin då det finns många bättre databaser att tillgå. När det gäller mänskligt skapade artiklar är vi mycket noggranna med att de skall uppfylla våra relevanskriterier, vilket skapades i syfte att Wikipedia skall bibehålla en seriös encyklopedisk karaktär och inte utvecklas mot en urskiljningslös databas över all världens information. Vad ger då en robot privilegiet att stå över dessa kriterier? En vanlig användare som hade skapat en dylik artikel, hade nästan garanterat fått den raderad direkt. En hel del kritik framfördes mot Lsj för artiklarnas brister, men den valde han i många fall att bortse från och inte åtgärda. Istället lämnade han projektet, och de andra användarna lämnades då kvar att städa upp sörjan. Sedan dess har han fortsatt att spamma cebwiki med samma bristfälliga artiklar utan nytta, som endast tar upp databasresurser och får mänskliga användare att sluta bidra på grund av att de känner att deras bidrag är meningslösa. Detta borde i mina ögon leda till en global blockering av vederbörande, i kombination med en massradering av artiklarna. / Reddarn (diskussion) 28 mars 2018 kl. 00.12 (CEST)
@Reddarn: Ditt resonemang går inte ihop. Om det är så att artiklarna är så extremt usla att de bör massraderas är detta inte något som en enda användare kan lastas för. I så fall borde så gott som alla som var aktiva när projektet drogs igång drabbas av samma åtgärd, alltså stängas av för gott. Jag är beredd att underkasta mig detta i solidaritet med Lsj, men jag utgår ifrån att gemenskapen inte kommer inte att tillåta en dylik hantering av ärendet. Det är för övrigt inte en fråga för Bybrunnen utan för KAW. Här samtalar vi om hur vi på bästa sätt skall ta hand om det värdefulla material som boten tillförde och rensa ut det om har visat sig vara av mindre värde. Innan Du gjorde Ditt inlägg var vi på väg att mötas och hitta konsensus. Nu blir det positionering på nytt. Jag anser inte att all kritik varit obefogad, men det skedde hela tiden en anpassning utifrån de synpunkter som framkom, ända tills några började ta till med storsläggan och få det hela att haverera. Hade det inte skett hade vi haft upphovsmannen att tillgå i de olika faser vi nu måsta klara utan vederbörandes sakkunskap. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 00.28 (CEST)
Rätt skall vara rätt: det var Martinogk som lämnade det konsensussökande spåret. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 00.32 (CEST)
Det till stor del okritiska förhållningssättet i början beror nog till stor del på att Lsjbot tidigare skapat betydligt bättre artiklar om arter och sjöar. De artiklarna blev bättre därför att de källor de byggde på var både mer detaljerade och betydligt mer tillförlitliga. /ℇsquilo 28 mars 2018 kl. 11.53 (CEST)

Som framgår av den diskussion som Reddarn länkar till tillhörde jag inte de ivrigaste påhejarna från början. Jag anser alltjämt att detta med auktorsnamnen är ett stort problem med biologiprojektet. Jag har lagt ned många timmar på att reda ut detta, men mina insatser förblir ändå en droppe i havet. Mitt starka stöd för Lsj på senare tid handlar inte minst om att jag anser att gemenskapen måste ta ansvar för sitt agerande och inte skylla problemen på användaren ifråga. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 00.53 (CEST)

Med att vara robotägare följer ett särskilt ansvar. Det står uttryckligen på Wikipedia:Robotar#Allmänt bothyfs: "Man bör ej köra en bot om man inte är beredd att återställa efter boten om den skulle göra fel". Lsj fick konstant kritik för botens redigeringar enda sedan den startade, och hade därmed möjlighet att stoppa boten tidigt och fixa felen. Detta skedde dock aldrig, utan istället fortsatte han köra boten tills vi var uppe i flera miljoner botskapade lågkvalitativa artiklar. Därför anser jag att Lsj bär mer skuld för detta än de andra användarna. Essensen av mitt inlägg skall tolkas att jag förespråkar massradering av alla artiklar som inte finns på andra språkversioner förutom cebuano. Med tanke på artiklarnas låga kvalitet anser jag att det är en befogad ståndpunkt. Du har rätt i att en fråga om blockering lämpligast behandlas på KAW, men detta är inget jag egentligen driver. Jag ville endast belysa att användarens agerande principiellt är blockeringsgrundande för att illustrera min ståndpunkt. / Reddarn (diskussion) 28 mars 2018 kl. 07.48 (CEST)
Det är en helt annan typ av kritik som avses i stycket om botägares ansvar. Lsj hade gemenskapens stöd från första stund och till slutet, om än allt fler stämde in i klagomålen. Det finns inga formella fel som man kan anklaga användaren för, inget missbruk av flaggan. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 15.07 (CEST)
Boten genomförde ändringar i strid mot våra riktlinjer och policies, genom att artiklarna långtifrån uppfyller våra krav på källor och relevans, så kritiken borde väga tyngre. Annars skulle vi behöva ändra riktlinjerna, i detta fall rejäla sänkningar av kraven vilket vore förödande för encyklopedin, om botartiklarna skall bli försvarbara. / Reddarn (diskussion) 28 mars 2018 kl. 16.29 (CEST)
Det är totalt ointressant i just detta sammanhang hur stora bristerna är. Det helt avgörande är det faktum att botens arbete hade gemenskapens stöd. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 18.04 (CEST)
Det stämmer, som Reddarn skriver, att ”artiklarna långtifrån uppfyller våra krav på källor och relevans”. Att detta kunde hända är däremot inte botens/lsjs fel. Att skuldbelägga en enskild användare för vad som hände är fel, till och med mycket fel. Tostarpadius har helt rätt när denne skriver ”botens arbete hade gemenskapens stöd”. Oavsett vad vi anser om artiklarnas framtid så är detta ett faktum. Att artiklarna finns här och ser ut som dom gör är gemenskapens ansvar. Jag skulle uppskatta om debatten kunde handla om artiklarnas framtid, det vill säga hur gemenskapen fortsätter ta sitt ansvar för artiklarna på bästa sätt, inte om det förflutna, i synnerhet inte oschysst pajkastning om det förflutna. Kitayama (diskussion) 28 mars 2018 kl. 18.27 (CEST)
Jag håller helt och hållet med om Användare:Kitayamas hela inlägg. Dock, när jag själv initialt stödde projektet trodde jag att GeoNames var en auktoritativ källa och visste inte att den var multipelt fladdrigare än den mest förgätna Wikipedia-version. Med det sagt, måste vi just det vara konstruktiva. Det mest konstruktiva förslaget jag tagit del av är att lägga alla artiklar som inte handlar om bebodda orter eller administrativa enheter och som inte har länkar till sig eller redigerats av mänsklig hand eller saknar interwiki annan än till cebwp bör läggas i en särskild namnrymd och föras över till artikelnamnrymden allteftersom de åtgärdas. /Ascilto (diskussion) 28 mars 2018 kl. 18.36 (CEST)
Vilket då i praktiken bäst görs genom en speciell mall med egen kategori. Att fysisk flytta innebar bara bök.Yger (diskussion) 28 mars 2018 kl. 18.39 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag håller med om att botten hade gemenskapens stöd från början, men det stödet urholkades i takt med att roboten körde på och fortsatte att skapa undermåliga artiklar i stället för att stanna upp och utvärdera efter att ha skapat en första delmängd. Att lägga till klimatdata var säkert ett välmenande försök att förbättra artiklarna genom att göra dem mer utförliga, men kvaliteten blev om möjligt ännu sämre. /ℇsquilo 28 mars 2018 kl. 18.40 (CEST)
Jag tycker att både Lsj och gemenskapen borde ha haft större insikt i våra riktlinjer vid tiden kring projektets sjösättning. Det är djupt olyckligt att så inte var fallet. Av diskussionerna att döma var istället stora delar av gemenskapen helt ovetande om riskerna och bristerna med botartiklarna. Lsj har ett extra stort ansvar för detta i och med att han som botägare borde ha vetat om bristerna, och att den lilla men viktiga kritik som faktiskt riktades mot botens artiklar sedan starten nästintill ignorerades. Jag tänker inte upprepa detta igen, utan nog om det förflutna nu. Jag har redan uttryckt min ståndpunkt angående artiklarnas framtid, och där är yttranden från fler användare mer än välkomna! / Reddarn (diskussion) 28 mars 2018 kl. 18.47 (CEST)
Jag tycker ungefär som Ascilto, men jag vill gå än längre. Att det är bökigt att städa undan den tycker jag är inte är skäl nog till att vi skall ha en massa bråte liggande i artikelnamnrymden. Det finns alldeles för stora svagheter på för många punkter för att det är rimligt att de skall ligga kvar och dra ner kvaliteten.
andejons (diskussion) 28 mars 2018 kl. 20.56 (CEST)
Jag ser inte behöver av ytterligare en mall. De är redan märkta. De bearbetas eller raderas i rimlig takt. Låt oss fortsätta med det! Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2018 kl. 21.42 (CEST)
De skall inte mallas. De skall läggas in under egen namnrymd så att de inte dyker upp i sökningar.
andejons (diskussion) 29 mars 2018 kl. 08.25 (CEST)
Varje Lsjbot artikel har 10-50 andra Lsjbot artiklar som pekar på sig och pekar i sin tur på 10-50 andra Lsjbot artiklar. Att då "slarvigt" föra ut en delmängd, skapar jättelika länkröte mängder. Förutom denna bökighet är jag ändå helt mot att "slarvigt" föra ut artiklar. Medan jag tycker det är OK om det skett en analys och det sker genomtänkt. Jag är också för att de existerande successivt åsätts någon form av kvalitetsmarkör i olika nivåer som gör att vi efter en längre tid (=flera år) kan identifiera artiklar som i slutändan ändå bör raderas (också då genomtänkt). Och flytt till annan namnrymd ser jag ingen vits med alls. Yger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 08.46 (CEST)
Roufu har på projektsidan erbjudit sig att strukturera ett sådant arbete och föra ut en delmängd av de botskapade artiklar om Kina. Men han behöver nog stöd, framför allt i fråga om teknisk assistans.--Gotogo (diskussion) 29 mars 2018 kl. 10.25 (CEST)
Fokus bör nog vara stora och exotiska länder. Det är helt enkelt ingen som orkar manuellt gå igenom alla botskapade artiklar om Kina och Indonesien. Man bör nog också vara extra vaksam i länder med annorlunda alfabeten, jag har upptäckt flera konstigheter när det gäller transkriberingar av vitryska platser.--Gotogo (diskussion) 29 mars 2018 kl. 10.32 (CEST)
Men det är alltså helt okej att "slarvigt" föra in artiklar? -- jiˈesˌdeːo ] 29 mars 2018 kl. 15.34 (CEST)
På vilket sätt för dylika retoriska frågor samtalet framåt? Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2018 kl. 18.15 (CEST)
Att beklaga sig över att en radering eller en flytt av de botskapade artiklarna skulle skapa länkröta blir lite paradoxalt när det är de botskapade artiklarna som skapat alla länkarna från första början. Jag ser det alltså som dubbelmoral att använda det som argument mot flytt/radering. -- jiˈesˌdeːo ] 29 mars 2018 kl. 19.00 (CEST)
Ternarius beskriver detta väl nedan. Flytt skapar en sort länkröta som inte uppkommer vid radering.Yger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 19.08 (CEST)
@Jsdo1980: Jag känner mig manad att upprepa Tostarpadius fråga ovan: På vilket sätt för dylika retoriska frågor samtalet framåt? Vi har en existerande, olycklig situation, som det gäller att råda bot på på bästa möjliga sätt. Vad i all sin dar har det med moral att göra? / TernariusD 29 mars 2018 kl. 19.11 (CEST)
Samma personer som skapade röran argumenterar emot uppstädning av röran med argumentet att det skapar mer röra. Jag anser alltså inte att sådana argument är giltiga. Det ska väl förtydligas att jag var emot botskapade artiklar redan när allt detta startade för flera år sedan, men det var som att stånga huvudet mot en vägg, och det är en anledning till att jag de senaste åren varit väldigt inaktiv. Min tilltro för Wikipediaprojektet som helhet naggades helt enkelt i kanten. -- jiˈesˌdeːo ] 29 mars 2018 kl. 19.44 (CEST)
Nu går du över gränsen. Jag var för en försiktigt botskaspande av ett sortiment men inte flera som det blev emot min vilja. Det vill säga jag försökte då få ett mer genomtänkt och försiktigt skapande. Och det är vad jag anför nu att borttag skall också ske genomtänkt och försiktigt. jag föreslog också i september 2016 att större delen av det botskspade sortimentet skulle raderas, vilket istället blev att de skulle analyseras innan något så drastisk (vilket jag nu är glad blev beslutet). Att ta bort utan analys blir en röra att dessutom flytta skapar en helt ohanterligt stor röra. Även om du är känslomässigt berörd ger det dig inte rätt anklaga kollegor för oseriositet.Yger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 20.03 (CEST)
Det verkar som att vi har olika minnesbilder av händelseförloppet. Några försiktighetsåtgärder minns jag inte, men det kanske var i diskussioner jag inte deltog i. Jag tror att jag hann bli inaktiv innan botskapandet spårade ut helt, så jag har begränsad vetskap om saker som hänt sedan dess. -- jiˈesˌdeːo ] 29 mars 2018 kl. 21.31 (CEST)

Jag ser en del diskussion som handlar om att flytta till en annan namnrymd, men att det är bökigt. Skulle det uppskattas om jag gör en finess som tillåter administratörer att med ett klick flytta "Sidnamn" till "Användare:Lsjbot/Sidnamn"? Nirmos (diskussion) 29 mars 2018 kl. 17.37 (CEST)

nej absolut inte. Det skapar okontrollerad länkröta och det saknas stöd för att flytt är en lämplig väg att gå.Yger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 17.41 (CEST)
Jag ser ingen som helst risk för "okontrollerad länkröta". De robotskapade artiklarna länkar inte till andra robotskapade artiklar. Om vi tar Seori Branch som exempel så har den en inlänk (från Användare:Lsjbot/Dubletter/Haryana). Eventuell länkröta är därför begränsad till användarnamnrymden. Nirmos (diskussion) 29 mars 2018 kl. 17.58 (CEST)
@Yger: Under senaste tiden har vad jag förstått en hel del botartiklar raderats efter att de gåtts igenom, t.ex. vad gäller landformationer under vattenytan. Blir det mindre länkröta om artiklar raderas än om de förs över till en särskild namnrymd i väntan på granskning? När vi diskuterar det här får vi inte glömma att tidsperspektivet när det gäller att gå igenom botartiklarna handlar om minst tio år. Under tio år är det många användare som lämnar projektet, så det är inte säkert att det finns användare kvar om tio år som har insyn i vidden av problemen med botartiklarna. De lösningar vi diskuterar behöver alltså vara beständiga över tid och oberoende av engagerade användare. /Ascilto (diskussion) 29 mars 2018 kl. 18.08 (CEST)
Som Yger påpekar saknas stöd för flytt. Vad gäller de raderade artiklarna har de i god ordning befunnits sakna relevans. Det är något helt annat än det som diskuteras här. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2018 kl. 18.10 (CEST)
Stöder Jag stöder förslaget! /ℇsquilo 29 mars 2018 kl. 18.16 (CEST)
Jag anser radering är att föredra före flytt. Och det blir länkröta, det är vanligt att en artikel om ett område pekar ut ingående geografiska saker. Vi är där vi är nu för att vi var slappa se igenom vad LSjbot startade upp och gjorde själv inför detta inte tillräckligt analyser av konsekvenser. När vi nu diskuterar att ev få bort dem får vi inte göra samma misstag, att köra utan att analysera konsekvenser då kan vi gå från en soppa till en ännu värre soppa. Analysprojektet har hittills hanterat all frågor kompetent, låt oss inte i iver gå över till slarvbeslut.Yger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 18.22 (CEST)
Jag håller med både Tostarpadius och Yger och motsätter mig en flytt. Radering på det sätt som pågår stödjer jag, efter analys. Jag tycker även att påhoppen påLsj är obefogade. Adville (diskussion) 29 mars 2018 kl. 18.42 (CEST)
Jag kan inte helt undvika misstanken att det för en del debattdeltagare har gått prestige i argumentationen. Eftersom man inte visat särskilt mycken beslutsamhet när boten satte igång med geografistubbarna, skall det visas desto mer beslutsamhet nu. Men att hux flux flytta alla stubbarna till en egen namnrymd är inte att visa beslutsamhet! Givetvis skapar inte en radering länkröta. Den ger upphov till en rödlänk, som står för det normala med en rödlänk, en artikel som (ännu) inte finns. Men en flytt till en ny namnrymd kommer att ge upphov till en mängd rödlänkar, där ingen vet om de är rödlänkar för att de inte finns, eller för att artikeln ligger någon annanstans. Och då har vi verkligen länkröta. Nej, låt oss lämna över problematiken till analysprojektet, låt oss gärna diskutera raderingskriterier och om de kan skärpas, men låt oss inte visa effektivitet genom ett till stor del känslobaserat beslut som i själva verket leder till ineffektivitet. / TernariusD 29 mars 2018 kl. 18.53 (CEST)
Ternarius, det är ingen i den här diskussionen (förutom du) som har talat om att flytta "alla" artiklarna. Det vi diskuterar är ett skript som skulle flytta den aktuella sidan. Det här är:
  1. En mildare alternativ till den radering som redan görs
  2. Reversibelt. Det är enkelt att hitta och flytta tillbaka en artikel. Hur man skulle hitta artiklar i ett raderingsarbete som har utförts av flera olika personer, under flera månader, vet jag inte
  3. Transparent. Man behöver inte vara administratör för att ta ställning till om det som har gjorts är rimligt eller ej
Du säger också att det inte går att skilja på sidor som aldrig har funnits och sidor som har raderats, men det är ett tekniskt problem som går att lösa. Jag har precis lagt upp en ny finess här som lägger till en lila bakgrundsfärg på länkar till sidor som har raderats. Den kan vara användbar alldeles oavsett vad vi vill göra med de robotskapade artiklarna. Du kan testa den om du vill. Nirmos (diskussion) 30 mars 2018 kl. 10.14 (CEST)
Jag kan om det anses nödvändigt start en egen tråd varför det är förkastligt och förstörande med flytt som funktion (vilket inte gäller radering). Det handlar inte bara om länkröta, utan mer att det innebär skapande av en ny artikelrymd, med fullt med egna frågor (jfr draft på enwp) där rymden inte tjänar något syfte. Ingen har uttryckt intresse (eller värde) i att kunna återfinna dessa dåliga artiklar på ett ställe som är svårt hitta till. Istället för att diskutera denna återvändsgränd vekar det betydligt mer konstruktivt arbeta vidare på spåret nedan om att göra massradering av "onödiga" dåliga Kina artiklar. En korrekt lösning på det kan nog få brett stöd och innebär inte någon ny teknik eller nytt handhavande.Yger (diskussion) 30 mars 2018 kl. 11.01 (CEST)
Det är av största vikt att vi diskuterar det här så sansat vi bara förmår; vrider och vänder förutsättningslöst på olika alternativ för att komma fram till det klokaste beslutet. Att fara ut i brösttoner, misstankar, insinuationer och anklagelser leder till att diskussionen själv drabbas av röta. /Ascilto (diskussion) 29 mars 2018 kl. 19.42 (CEST)
När en vanlig användare skapar en undermålig artikel så brukar den raderas ifall den är uppenbart orelevant. Ifall den inte är det men ändå är ofärdig brukar vi flytta den till skaparens sandlåda. Det finns ingen anledning att behandla Lsjbots alster annorlunda. /ℇsquilo 31 mars 2018 kl. 21.48 (CEST)
Det gör vi för att ge skaparen möjlighet förbättra den och för det kan finnas unikt värdefull info i texten. I detta fall har skaparen inget intresse förbättra och det finns inget unikt värdefullt i texten, förutom geodata infon, som finns kvar dör Lsjbot tog den från. Om det är önskvärt förbättra en raderad lsjbot artikel är det efter en tid alltid bättre utgå från geodatainfon än den förkastade lsjbotartiklen.Yger (diskussion) 31 mars 2018 kl. 21.56 (CEST)

BotKina[redigera | redigera wikitext]

flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning#BotKina. Taxelson (diskussion) 2 april 2018 kl. 12.29 (CEST)

Kvalitetsmätningen april[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Imponerande nedgång av svåra faktakoll, även mycket bra minskning av förvirrande, infoga.Yger (diskussion) 1 april 2018 kl. 07.40 (CEST)

Även om det inte ingår i kvalitetsmätningen kan jag passa på att berätta att mars månads massiva ökning i Kategori:Artiklar med döda externa länkar beror på att Svenska fotbollsförbundet bytt parametrar till sin databas och nära tvåtusen artiklar använde mallen {{Svenskfotboll}} med den nu oanvändbara parametern playerid. Nu återstår endast 1 476 stycken, men det tar tid eftersom varje person måste sökas upp manuellt genom ett tiotal sökmotorer då få indexerats med nya parametrar (inte ens deras egen sökmotor fungerar i drygt hälften av fallen). Glad påsk önskar Bengtsson96 (diskussion) 1 april 2018 kl. 08.08 (CEST)
Bra jobbat! En satsning på ifrågasatta uppgifter denna månad? Komma under 500-strecket? --Fredde 2 april 2018 kl. 13.28 (CEST)
 Fixat Mot 400! --Treetear (diskussion) 3 april 2018 kl. 00.41 (CEST)

När samma person inte är samma person..... varför Wikidata behövs[redigera | redigera wikitext]

Verkar som jag inte pratar tydligt nog ;-) sitter just nu och kollar på SKBL och profilen MartinavonSchwerin 1789-01-03 — 1875-11-18. SKBL verkar ha någon form av databas i botten men har inte fått ordning på att hitta samma person i LIBRIS hos Kungliga Biblioteket. Min gissning är att det är klippa och klistra istället för att utnyttja ex. Wikidata..... plus att LIBRIS nya system inte är i drift...

Längst ned i SKBL artikeln hittar vi en LIBRIS länk av Martina von Schwerin

Följer vi den länken till LIBRIS så ser vi att den visar böcker av en Schwerin, Martina von, 1809-1839 (författare) dvs. fel person som har LIBRIS numret 279008. Lösningen är att SKBL, LIBRIS etc. blir tydligare med vilka personer man syftar på och att man håller ordning på det precis som vi gör i Wikidata ==> att SKBL skulle ha kunnat kopiera Wikidata och fått allt riktigt....

Wikipedia/Wikidata/LIBRIS/SKBL/SBL kopplingarna i tabellform...

Wikipedia Wikidata LIBRIS SKBL SBL
Martina_von_Schwerin Martina von Schwerin (Q4977687) 235481 MartinavonSchwerin 6417
Martina_von_Schwerin_(1809–1839) Martina von Schwerin (Q4977690) 279008 - -

det vi vill göra med Wikidata är att koppla ihop samma personer' med varandra, samma orter med varandra, etc..... bra tydlig video om detta. Sedan vill vi att LIBRIS visar böcker för den personen eller böcker om den personen som är relevanta.... i web design brukar man kalla detta för att ha en landningssida för en person e.g. August Strindberg. Snyggt exempel tycker jag Worldcat har - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 17.13 (CET)

Detta har ju inget med Wikipedia att göra. Men kontakta gärna SKBL och föreslå att de länkar till Libris via auktoritetsposter istället för genom fritextsökning. mvh Aron Ambrosiani 19 mars 2018 kl. 17.29 (CET)
Wikipedia behöver också länka mer intelligent till LIBRIS och för att göra det behövs Wikidata är min poäng. Jag har
  • skickat felrapport till SKBL att dom länkar fel....
  • pratat med Peter Krantz om detta med bristen på "landningssidor" i LIBRIS och vi är överens. Om jag förstod honom rätt kommer nya LIBRIS att ha Wikidata Q nummer så då antar jag att steget inte är långt. Dock har jag inte lyckats få någon vettig dialog med LIBRIS projektet. Skrev en blogpost som jag skickat till dom länk och pratar man med personalen på KB i informationen så vet dom inget.... - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 20.01 (CET)
Vad har detta med Wikimedia att göra? Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2018 kl. 20.52 (CET)
Skall Wikipedia länka till LIBRIS så måste LIBRIS skärpa till sig och Wikipedia använda Wikidata är min tro.... det går inte sitta som SKBL med klippa klistra...
Dagens sätt att jobba att "samma profiler" skrivs på SBL/Levande musikarv/SKBL/Wikipedia och att alla sitter och klipper och klistrar är galet... plus att fel som SKBL gör ovan kommer som ett brev på posten.... känns galet när det är våra skattepengar som används så ineffektivt...-
Min tanke med detta inlägg var att försöka vara tydlig men jag inser att Bybrunnen inte är mitt forum.... Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 21.17 (CET)
@Salgo60: Jag förstår din frustration, men hoppas ändå att du inte slutar delta i Bybrunnen. Bybrunnen är ditt forum lika mycket som någon annans. Men precis som alla missionärer behöver du tänka på de utmaningar som finns med att kommunicera och omvända.
  • Att du ofta "kryddar" inläggen med fraser som "dom länkar fel", "LIBRIS behöver skärpa till sig", "det går inte att sitta som SKBL...". och "personalen på KB...vet inget..." bygger inga broar. Du må ha rätt i sak, men ingen vill bli idiotförklarad eller kallad för blåögd.
  • Det är helt naturligt att ny teknik och ändrade arbetssätt möter på motstånd. Alla ser inte fördelarna lika snabbt och några kanske aldrig.
  • Det är främst motståndare till den förändring du "predikar" som ger sig till känna och jag antar att det är för att de känner sig eller något annat som de värdesätter hotat. Att detta "något" kanske är ännu mer hotat om förändringen uteblir är en utmaning att förklara och kräver att språket anpassas för mottagaren och mottagarens referensram. Lätt att säga men svårare att göra, jag vet.
Jag tycker att filmen om Linked Open Data som du länkade till är en bra illustration och väl värd att offra 4 minuter på. Det vore nog bra om den vision som där förmedlas "stämdes av" med visionen för Wikimedia om att "göra all världens kunskap tillgänglig för alla" och de grundprinciper som finns. Att detta påverkar, och påverkas av, Wikimedia är inte orimligt, men när jag ser animationerna där allt "hänger ihop" bli jag lite orolig för att det kan leda till att det till slut blir helt omöjligt att "verifiera påståenden mot en trovärdig källa" utan att hamna i en cirkel. Mot detta ser jag som det andra extremfallet, en (svenskspråkig) Wikipedia som inte är något annat än en digitaliserad version av "Ugglan" med lite interna länkar, 100 procent verifierbar men helt avskild från omvärlden.
Jag läste även med intresse den twitterdiskussion du hade med Ainali om kvalitet hos källor. Den skulle ni gärna kunna haft här på Bybrunnen.
--Larske (diskussion) 20 mars 2018 kl. 07.19 (CET)
Mitt problem är som sagt att jag inte fattar riktigt vad Salgo60 säger och är ute efter. Vi har träffats IRL flera gånger och jag fattar inte mer då. Framförallt fattar jag inte varför det måste förändra Wikipedia och dess artiklar och redigerande i grunden.
Varför inte ha det som ett separat Wikimediaprojekt? Ingen har svarat på det. Eller helt enkelt någon sorts "skal" över Wikidataprojektet som presenterar den länkade datan snyggt, överskådligt och enhetligt beroende på en fråga eller hur man nu vill göra? Gärna med stöd av Wikipedias goodwill. Och gärna efter diskussioner på Bybrunnen.
Möjligen kommer det att vara så överlägset att Wikipedia slås ut. Fine. Wikipedia kan som sagt ändå skvalpa i sitt hörn och utnyttja den delmängd data som önskas i sina artiklar, så länkat som nödvändigt. Och en mindre grupp entusiaster kan fortsätta redigera där om de inte lockas av det nya.
Just Wikipedia måste inte tvunget överleva och växa och hänga med i tiden och ligga i framkant. Det räcker att Wikimediaprojekten gör det.
Det viktigaste är fortfarande att fler hjälper till och engagerar sig på Wikimediaprojekten, just nu är Wikipedia det överlägset kändaste projektet. Går det att göra ännu bättre men mycket annorlunda tycker jag det ska göras i ett eget projekt. Gärna värvat från Wikipedia som till stora delar har skett på Commons och Wikidata, men inte så mycket för Wikivoyage eller Wikinews.
Det skulle kanske också vara en pedagogisk poäng att faktiskt visa konkret vad som kan åstadkommas och hur man tänker sig att det ska se ut.
Framförallt saknar jag möjlighet att utan att synbarligen lämna Wikipedia låta mina redigeringar göra genomslag i Wikidata och hämta information från Wikidata. Och flera visade intresse för det i en diskussion inte alltför långt borta, [9]. Och jag erkänner mig gärna vara en idiot med tummen mitt i handen. Jag räknar med att projekten på Wikimedia trots det ska genomföras även för, av och med såna som mig.--LittleGun (diskussion) 20 mars 2018 kl. 08.04 (CET)
Källkvalite: @Larske: jag förslog "twitter ämnet om källkvalite" till Wikimania 2018 länk men har inte funderat så mycket mer. Jag har blivit mer övertygad om att källor måste rankas ex. Levande musikarv känns inte alls lika pålitligt som SBL etc. ny deadline för bidrag är söndag 25 mars ..... Jag tog upp denna tanke i oktober i Berlin se video 42 min och det är fler som tänker i dessa banor. Känns dock som man skulle behöva sätta sig ned och prata fritt om detta.... En tendens som jag ser mer och mer är att Wikidata är feltänkt. Istället för att ha ett "löst kopplat" system där du som konsument väljer vad du litar på (Tim Berners Lee tanke) så fylls Wikidata på med fler och fler källor med odokumenterad kvalite.... vilket min magkänsla säger kommer att bli fel.... hör av dig om detta känns intressant att diskutera tror du ser mer än vad jag gör av problem/möjligheter...
Pedogogiskt exempel vad Wikidata kan användas till skbl.se har vi nu på 24 timmar "kopplats ihop" med Wikidata se blog ==> att Wiki kopplar ihop SKBL/SBL/LIBRIS.... visar på kartor/tidslinjer etc... idag sitter Levande musikarv/SKBL/SBL alla på sin kant och gör samma jobb vilket känns helt fel 2018... ingen publiserar sina primärkällor på ett bra sätt.... det positiva är att pratar man med Riksarkivet så har några där en framtidsbild att allt forskning kommer att ske på digitaliserat material och att forskning skall publiseras enl. FAIR, dock känns denna process långsam och många på myndigheterna inte ser dessa möjligheter.... LIBRIS släppte idag en roadmap så kanske kanske vi har något till sommaren - Salgo60 (diskussion) 20 mars 2018 kl. 19.49 (CET)
Salgo60: Du blandar ihop Wikidata och Wikipedia. wikipedia är en encyklopedi. Wikidata kan användas som resurs till Wikipedia, till exempel kan man säkert göra lite artiklar som innehåller, eller bara utgörs av, kartor och tidlinjer eller liknande. Då är Wikidata en resurs till Wikipedia och visst kan man tycka det är häftigt att uppdateringen görs i realtid eller så. Sen kan man skapa något nytt, som kopplar data och beskriver data utifrån ett gränssnitt. Ditt pedagogiska exempel visar vad Wikidata kan göra utifrån ett annat gränssnitt än Wikipedias. Varför är det då inte bättre att det är något annat projekt. Ett komplement, som blir en konkurrent, som kanske utklassar Wikipedia?--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 08.41 (CET)
Det är detta förslag jag stöder och därför tycker jag att det är märkligt att LittleGun avfärdar mig. Jag är själv totalt ointresserad av projektet och kan inte ens i min vildaste fantasi tänka mig att det utklassar Wikipedia, men som lekstuga för tekniknördar har det sitt berättigande. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 09.30 (CET)

(avindenterar)För mig ligger storheten i Wikipedia att det är ett samarbetsprojekt, dvs att alla kan gå in och förbättra artiklar. Det ger förutsättningar att Wikipedia är/kommer bli överlägset alla andra encyklopediliknade verk som tas fram monolitiskt. Jag gjorde ett bra insats med socknar när jag använde sju källor och då kunde identifiera och åtgärda de förvånansvärt stora mängd fel vardera källa hade. Unikt bra har de dock bara blivit efter att Portunes fört in de notiser om ändringar om sockenomfattning, vilka återfinns som fotoner i de årliga SCB rapporterna, och Ascilto fört in uppgifter om herrgårdar. Samma med biografier av lagmän från SBL och andra uppslagsverk. När jag har utgått från lagsaga data har jag kunna korrigera namn på dessa och år som angivits fel i massor med fall.

Jag ser på Wikidata som en förlängning av detta. Vet ni att arealuppifterna för kommuner vi visar upp i våra artiklar, kommer (via Wikidata) från itwp? Och jag var helt fascinerad av skillnaden i synen på bildval till orter. Enwp föredrar tunga byggnader, så lokala kiosken duger inte för dem, men de kan å andra sidan lägga in en kyrka som inte ligger i tätorten utan en bit utanför. Och frwp har en förkärlek för unik natur. Summan av detta ger oss bättre bildval.

Som LittelGun förstår jag inte riktigt den vision Salgo60 vill driva men uppfattar den handlar om att göra Wikidata till ett avancerad länknav. Att vi har olika visioner ger att vi bättre tar tillvara möjligheter, så inget ont i det. Och det är i sig ingenting som är i motsats till min syn att allt handlar om att möjliggöra redigeringar av flera, även över versionsgränser. Men en vision om länknav behöver enligt mig helt föras fram som ett komplement till samredigeringar inte som ett alternativ. När jag gjort wdfieringar av orter så fanns ett 100-tal i wikidata upplagda som "gruppobjekt". Mycket goda tanker i det, men gjorde det oändligt svårare underhålla för en "tumme-i-handen" person, och av det skälet är jag tveksam till dessa och ogjorde ett 40-tal av dem. Att lägga in tex en bild i Wikidata tycker jag annars är tämligen enkelt.Yger (diskussion) 20 mars 2018 kl. 10.33 (CET)

PS. I sockenartiklar för utvalda platser i Götaland har jag fört in uppgifter om herrgårdar och gästgiverier samt därutöver sjöar och naturreservat. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2018 kl. 19.28 (CEST)
Mina tankar
  1. Länknav så att olika källor hittas enklare
    1. ett exempel är att koppla ihop "dina socknar" med medeltida orter som Tora projektet hos Riksarkivet tar fram (hur vet vi inte just nu...)
  2. Att feländringar mer effektivt når andra språkversionerna.... idag med alla +250 språkversionerna är det svårt att fånga upp felrättningar i en språkversion till en annan.... Larske gjorde en snygg ovetenskaplig koll där vi hittade massa problem...
  3. Bygga upp ett ekosystem där datat stäms av med trovärdiga källor via botar....
  4. att inte alla gör samma saker om och om igen dvs. Levande musikarv, SKBL, SBL sitter och uppfinner hjulet igen... Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att se vad status är då det gäller att återanvända forskning (kallas FAIR principles). Wikidata uppfyller detta idag se blog och hade SBL gjort rätt så hade 253 profiler i SKBL haft alla primär källor från SBL som dom enkelt kunnat jobbat vidare med och kanske ännu hellre att alla denna info låg i Wikidata....
Håller med alla att Wikidata användargränssnitt kan bli enklare....tror dock att det jobbas på detta... Salgo60 (diskussion) 20 mars 2018 kl. 19.49 (CET)

Jag instämmer med LittleGun. Låt detta bli ett separat Wikimediaprojekt! Salgo60 är givetvis välkommen på Bybrunnen ändå, men helst med inlägg som kan engagera oss som vill ägna vår omsorg åt det mer traditionella uppslagsverket. Larskes påpekande om det onödigt provokativa med indiotförklaringar ställer jag mig också bakom. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2018 kl. 21.59 (CET)

Det är den här logiken jag inte förstår. Nu kopplar vi ihop ca. 1000 personer från SKBL till Wikipedia där SKBL lagt ned flera år av arbete att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon och anlitat 370 specialister för jobbet. Borde inte sv:Wikipedia stanna upp och fundera om inte detta är en möjlighet kvalitetssäkra det jobb som gjorts på Wikipedia... och hur sv:Wikipedia borde arbeta för att det skall gå enklare att kvalitetssäkra med externa källor.... Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.01 (CET)
Nej, Wikipedia bör fortsätta att utvecklas efter samma principer som hittills, inte förvandlas till oigenkännlighet. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 05.54 (CET)
jag antar att vi avslutar diskussionen med dessa för mig helt obegripliga och ologiska slutord från Tostarpadius - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 07.08 (CET)
Att Tostarpadius drar iväg en onliner har inget med slutord att göra. De går till och med att ignorera.
  • Att använda Wikidata som länknav är vettigt, även för Wikipedia. Det påverkar inte Wikipediaredigerandet eller utseendet direkt utan skapar en resurs.
  • Att använda Wikidata för att lagra data på bara ett ställe är vettigt, särskilt för Wikipedia. Men för att det ska fungera måste gränssnitten ändras. Det är fel väg att försöka förändra Wikipedia-användarna. Wikidata och Wikipedia måste fungera tillsammans oavsett var användarnas tummar sitter. Det är jätteviktigt och det trodde jag var utrett redan på 1970-talet.
  • Datan och dess prioritering måste lira med Wikipedia, inte tvärtom.
Ett exempel är mallen för biografier. Den är mycket opedagogisk, men har blivit lite bättre. Att ändra och förstå hur parametrar styrs är omöjligt för de flesta, finns de som mänskligt läsbara blir det bättre. Kan man redigera dom utan att till synes lämna WP ännu bättre. Will Wikidata det? Att Wikipedia-användare redigerar Wikidata från Wkipedia? IB var inte så säker på det. Är datat i tillräckligt bra skick för att använda ens i en mall? Hur hanteras stor/liten bokstav? Hur substanstiveras tex yrke? Hur prioriteras tex tjänster? Finns det "risk" att Margot Wallström i mallen framhävs som bankkassörska?
Jag ser ingen anledning att stoppa upp Wikipedias arbete, tvärtom, vi behöver fler artiklar och användare av alla sorter. Och även Wikidatas arbete borde sätta fart och inlemmas på Wikipedia där det är rimligt och fungerar bra. Kan man visa att det fungerar och det blir lätthanterligt kommer det också att slå igenom. Så istället för att leta efter folk som har tummen på samma ställe, leta efter någon som kan förklara, visa, berätta och förenkla. Börja med WD-mallen tex. Men du kan inte tvinga folk på Wikipedia att engagera sig bara för att du själv brinner för ämnet.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 08.12 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Tack LittleGun för ett mycket bra inlägg, från första till sista raden. --Larske (diskussion) 21 mars 2018 kl. 08.22 (CET)
Att kalla mitt inlägg för en oneliner är verkligen inte nyanserat. Det var allvarligt menat. I övrigt kan jag till största delen instämma i LittleGuns synpunkter. Jag är inte emot att vi drar nytta av Wikidata, men jag är emot att stora delar av vårt artikelinnehåll tas direkt därifrån. Därför ser jag Wikidata som ett annat projekt. Den som redigerar i våra artiklar skall inte vara tvungen att också gå dit. Själv gör jag det ofta och gärna. Jag har skapat ett stort antal objekt där, även sådana som saknar artikel på samtliga språkversioner. Jag har också rett ut ett stort antal sammanblandningar av personer. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 08.34 (CET)
Håller med att dessa oneliner inte för debatten framåt.
Tycker vi även bör vända på perspektivet och självkritiskt fråga oss varför länkar inte SKBL till Wikipedia oftare? Mitt svar är att Wikipedia måste jobba med sin trovärdighet och transparens då det gäller kvalite och användandet av trovärdiga källor... vore kul att få se vilka Wikipedia artiklar SKBL länkar till dvs. dom artiklar som dom tycker är "tillräckligt bra" i Wikipedia - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 09.07 (CET)
Jag förstår inte detta behov av att ständigt jämföra oss med andra. Vill de länka till oss, fine. Låt dem göra det! Vill de inte, vad angår det oss? De bedriver sitt projekt, vi vårt. Kan vi dra nytta av dem är det bra, men vi har ett eget uppslagsverk som vi har alla skäl att vara stolta över. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 09.11 (CET)
Det är inte fråga om att jämföra utan ger en bild av hur andra utanför Bybrunnen uppfattar kvalitén på uppslagsverket sv:Wikipedia. Det kan vara så illa att det finns även en "sanning" utanför Bybrunnen ;-) Jag tycker ambitionen att Wikipedia skall vara så bra att det är den naturliga startpunkten och dit web platser som SKBL länkar...
Jag vet att SBL kollar in våra kartor etc. och det har även gått så långt att dom vill att jag kommer förbi och pratar... Samma med Riksarkivets TORA projekt att dom vill se om dom kan dra nytta av Ygers jobb med socknar och koppla sig till detta vilket jag tycker är ett fantastiskt fint betyg av bra gjort jobb. Mitt hopp med att koppla in SKBL i Wikidata är att peka med rak hand på hur snyggt länkat data är något jag tyvärr inser att vissa förstått till 100% medans andra inte. I förra veckan besökte jag startup mötet swedpop och inser att kvinnan i Riksarkivets styrgrupp ser en framtid med digitalisering och länkat data medans dom professorer som får 38 miljoner att göra SWEDPOP inte förstår vikten av Persistenta identifierare för personer etc... att jag blev lätt upprörd och uttryckte min frustration på detta mötet är en understatement... ;-) - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 09.43 (CET)
Jag såg några SKBL artiklar ger en länk till Wikipedia och blev snarast besviken då jag såg det. Wikipedia är "bara" en samling av fakta från trovärdiga källor och är i sig inte en trovärdig källa. SKBL borde letat rätt på vilka källor Wikipediaartikeln baserar sitt fakta på och länkat till dessa källor inte Wikipediaartikeln. På samma sätt ser jag inte Wikidata som en fullt trovärdig källa då vem som helst kan gå in och ändra. Om du vill ha ett "heligt" länknav måste detta alltså baseras på annat än Wikidata. Jag är alls inte säker på att jag blir glad om tora projektet länkar till "mina" sockenartiklar. Däremot blir jag glad när jag få återkopplingar på min diskussionssida, med tack från användare/läsare som uttrycker de fått stor hjälp av dem. Också när jag på "amatörforskare" på typ hembygdsföreningars hemsidor länkar till dessa. Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 10.29 (CET)

Länkade data må vara hur snygga som helst på rätt plats, men här skriver vi artiklar. De vanpryds av dylikt krafs. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.13 (CET)

Tostarpadius: Jag avfärdar inte dig. Jag avfärdar dina one-liners. Som denna. Som du själv inte håller med om. Som bara sår split. Etc. Etc. Jag önskar att fler, inklusive mig själv, kunde vara bättre på att avfärda dom. Eftersom tillexempel språklänkarna inte vanpryder Wikipedias artiklar.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 13.09 (CET)
Jag syftade på de länkade data som Salgo60 hänvisar till när användaren påstår att det är snyggt. Den typen av sammanställningar vanpryder verkligen. Jag är inte ute efter att så split. Mitt enda syfte är att slå vakt om Wikipedia som ett uppslagsverk med artiklar bestående av fullständiga meningar. Jag måste dock erkänna att jag kände mig nöjd när mitt inlägg betraktades som slutord. Dessa långa, obegripliga svador tillför tyvärr ingenting av värde för det vi sysslar med i detta projekt. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.19 (CET)

Intressant diskussion, men kan någon förklara?[redigera | redigera wikitext]

Jag måste erkänna att jag aldrig har fattat vad Wikidata egentligen går ut på, eller hur kopplingarna till o/e från Wikipedia ser ut och fungerar. Och tyvärr förstår jag inte så mycket mer efter att ha följt den här diskussionen. Det är t o m så att jag – ju mer jag förstår (eller inte förstår) – blir mer och mer tveksam och undrande. Det är en sak om information i uppslagsverket kan komma till användning och nytta i andra sammanhang med hjälp av Wikidata. Men jag ställer mig, med all min okunskap, ganska tveksam till det omvända – att Wikidata i praktiken blir en källa för Wikipedia. Jag är generellt tveksam till att våra artikelämnen utsätts för alltför långtgående och detaljerade klassificeringar och kategoriseringar. Varje ämne är unikt och rymmer många olika nyanser som inte alltid kan sammanfattas och beskrivas i schabloner. Jag såg t ex nyligen att en person som i WP-artikeln beskrivs med flera olika yrkesroller bara presenterades med en av dem i den (vad jag antar) WD-genererade faktarutan. Det innebär att WD-uppgifterna (inte WP-skribenterna) i praktiken presenterar en egen relevansbedömning av vad som bör presenteras i WP-artikeln. Det tycker jag inte är bra. Därför: Finns det någonstans där vi mindre insatta kan ta del av en begriplig och tydlig förklaring av hur WP och WP samverkar? Lindansaren (diskussion) 21 mars 2018 kl. 10.51 (CET)

Wikidata fungerar lite som Commons, fast med data i stället för med filer. I stället för att användare laddar upp samma bild på alla wikipedior, så laddar en upp bilden till Commons för alla att använda. På liknande sätt kan man göra med data. Så att en person för in invånarantalet 2018-01-01 i Ludvika kommun, med källhänvisning till SCB, och sen kan det invånarantalet synas i faktaboxar i alla språkversioner av Wikipedia. Se till exempel artikeln Fucus där all data till taxoboxen hämtas från Wikidata. Förutom länkar till andra språkversioner, så är det nog det som är den nytta Wikipedia främst har av Wikidata än så länge. Sen finns det mycket mer spännande grejer man kan göra när man har stora mängder data samlat och strukturerat. Men det kan kanske bara indirekt komma Wikipedia till del. Kopplingar till andra databaser kan göra att man hittar bra källor till artiklar till exempel. Boⅳⅰᴇ (🖉) 21 mars 2018 kl. 12.16 (CET)
(Redigeringskonflikt) Att information hämtas direkt från Wikidata är sällan bra. Undantag finns, som invånarantal och andra uppgifter som kräver ständig uppdatering. Däremot är det en guldgruva på annat sätt. Där finns även källhänvisningar som vi kan dra nytta av. 21 mars 2018 kl. 12.21 (CET)
Ta 4 minuter och kolla Linked Open Data - What is it? och sedan lyssna till internets grundare om the next web. Han tar som exempel Hans Rosling på ett exempel på vad du kan göra då data finns tillgängligt som data....
En fördel med Wikidata är att program kan enkelt komma åt och jmf data ==> att om SKBL skulle ha hittat fel i ex. födelsedatum för Selma Lagerlöv så om SKBL var semantisk så skulle vi kunna hitta snabbt fel/missmatch i de ca. 4400 Wikipedia artiklar som finns om dom 1000 kvinnor vi kopplat mellan SKBL och Wikidata -> Wikipedia ....
Ygers vision om "heliga källor" ser jag skulle fungera bra med Wikidata och Wikipedia dvs. börjar vi ranka källor som mer trovärdiga så skulle dessa källor kunna "hållas ihop" i Wikidata och presenteras i Wikipedia med en guldstjärna plus att vi skulle kunna ha program som kollar att data i Wikipedia/Wikidata stämmer överens med de "heliga källorna".... jag skissade lite på denna tanke här - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.24 (CET)
Återigen. Wikidata är enbart en utökning av Wikipedia, både tekniskt och konceptmässigt. Wikidata kan inte fungera självständigt som allmänt repository/länknav. Den vision du uttrycker är inte förenligt med Wikidata som bas.Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.42 (CET)
Och inte heller med själva Wikipedia. Det skulle däremot kunna bli ett nytt Wikimediaprojekt, som LittleGun framhållit gång på gång. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.29 (CET)
(Redigeringskonflikt)(Och jag misstänker detta att lagra gemensamma basfakta inte är så svårt ta till sig. Svårare blir det när man börjar använda data från Wikidata i Wikipedia artiklar. Detta kräver omsorg och är olika för olika ämnesgrupper. Typiskt är att det används och syns i faktaboxar och här finns det kvar saker som behöva tänkas igenom mer, som de exempel du framför. Jag brukar själv lägga in faktaboxar i biografier som saknar sådan, och är oerhört imponerad av vad som dyker upp. Inte bara födelsedata och ort, utan också utbildnings utmärkelser och inte minst en bild! Det är ofta jag tycker med inlägg av det enkla anropet mer eller mindre fördubblar läsvärdet av en skapad kortkortartikel om en person. Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 12.29 (CET)
Jag är ingen vän av faktarutorna ö h t, i varje fall inte i kortare biografier, och föredrar lokala om de nu nödvändigtvis skall läggas in. Att inte ha med parametrarna, så att man enkelt kan göra andra val, ser jag som ett oskick. Det är inte riktat mot någon, allra minst Yger, personligen. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.29 (CET)
@Lindansaren: Som jag förstått det var en av poängerna när Wikidata grundades var att grunddata skulle samlas på ett ställe för att användas på till exempel Wikipedia. Så att en ändring skulle slå igenom på alla språkversioner. Till exempel invånarantalet i Rio de Janeiro eller kungen av Spanien. Men att sedan, och ganska snabbt, växte projektet till ett eget fristående systerprojekt för länkad data.
Det första som implementerades enligt det ursprungliga tankesättet var språklänkar. Förut skrevs det i en svenskspråkig ny artikel åtminstone en länk till en annan språkversion, sen gick det robotor som såg till att uppdatera samtliga artiklar på alla språk med länkar och de skötte uppdateringen när det blev artiklar på andra språk. Nu skrivs det på ett ställe, Wikidata, att en artikel skapats på svenska. Och alla språkversioner hämtar info därifrån. Så varje gång du skriver en artikel och länkar den till andra språkversioner med knappen i vänstermenyn så gör du i själva verket en redigering på Wikidata, och den slår igenom på alla språk.
Så jag vill nog påstå att Yger har fel och att Wikidata är ett självständigt projekt, som Wikipedia till viss del utnyttjar, och kan utnyttja ännu mer om vi lyckas hantera källkrav, frormattering, grammatik, redigering etc. på ett acceptabelt sätt.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 13.04 (CET)
Min poäng då är att grunddata som är gemensamma för olika språkversioner som ska användas - min fantasi sträcker sig inte längre än till intro och faktamall - ska kunna redigeras antingen på Wikidata och ge genomslag på alla språkversioner eller på en språkversion på Wikipedia och då ge genomslag på samtliga språkversioner via Wikidata. Som språklänkarna, Men en wikipedian ska inte "kastas" ut ur Wikipedia och hamna i en yxig databashanterare på Wikidata för att göra ändringen. Och källkraven ska bestå både på Wikidata och Wikipedia. Möjligen går det att göra robotskapade/AI-skapade fullödiga Wikipedia-artiklar direkt från Wikidata och ordna så att vanliga redigeringar gör genomslag på Wikidata, men något sådant har inte visats ännu. Vi har fortfarande problem med vettiga data i de automatgenererade mallarna.
Sen kan man tänka sig andra verktyg eller projekt som använder Wikidata för att snabbt och snyggt sammanstäla en fråga. Antingen som något som liknar en artikel eller på en karta eller på en tidslinje eller nåt nytt revolutionerande vis. Min fantasi är begränsad. Ibland får jag för mig att Salgo60 tycker att vi ska släppa artikelskrivandet och fokusera på att skapa förutsättningar för att Wikipedia ska bli det projektet. Det är då jag menar att det är bättre att göra ett separat projekt för det. Parallellt kan vi undersöka hur datan, och vilken data, från Wikidata som går att få in i Wikipedias artiklar, samtidigt som den är relevant, källbelagd, och användarvänligt redigerbar.--LittleGun (diskussion) 21 mars 2018 kl. 13.56 (CET)
Jag vill bara att det skall vara rätt i artiklarna.... den sökning Larske gjorde i Wikidata som visade hur galet svårt det är att få rätt i ett uppslagsverk med +124 artiklar om Selma Lagerlöf pga av att man översätter och sedan kommer någon på att det är fel (i vårt fall då vi jämför med SBL) vi saknar bra mekanismer för att en del saker som säkert en del kan lösas med Wikidata.... precis som Wikipedia bygger på att flera redigerar och kontrollerar så kan Wikidata lösa vissa kontroller snabbare genom att en dator kan kontrollera att fakta stämmer med 1000 andra källor.... jag var aktiv på en släktforskningssite Wikitree.com och där sattes det igång jmf mellan olika siter som skulle vara samma person och då hittade man ung. 3 miljoner fel... vissa saker passar bra att göra med datorer... steg 1 är dock att hitta och komma överens om Ygers "heliga källor";-) - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.12 (CET)
För att ett uppslagsverk skall kunna fylla sitt syfte krävs det ibland förenklingar. Motstridiga uppgifter kan normalt inte utredas inom ramen för en biografi här. Det är inget större problem. Ibland finns det skäl att nämna dem i en not eller på diskussionssidan, ibland kan man helt enkelt förbigå dem med tystnad. På Wikidata bör däremot allt tas med. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.19 (CET)
Jag förstår inte vad du kommenterar. Wikidata har stöd för att ranka fakta som mer eller mindre trovärdiga plus att det finns planer på ett projekt Wikifact?!?! där ett Wikidata liknande verktyg skall hjälpa dom som tar fram underlag/analyser etc.... jag tycker det är galet att SBL inte publiserar sina primärkällor med analyser.... utan "rensar" bort saker och ting för att det skall likna hur dom publisera på papper 1918. Finns säkert någon "motvalskärring" där som inte accepterat internet ;-) KB har dock fått uppdrag att ta sådana avarter i örat av regeringen.... - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.42 (CET)
Så nu skall man inte kunna läsa SBL längre utan att fastna i en massa detaljer? En viss uppdatering kan jag se poängen med, men det Du nu talar om verkar göra det till något helt annat. Du önskar alltså att man om en äldre doktorsavhandling digitaliseras också skall lägga in alla excerpter som ligger till grund för den? Det kommer att bli både oöverskådligt och oläsligt. Internet är bra just för den typen av publiceringar som Riksarkivet hittills försett oss med. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.52 (CET)
Detaljerna behöver inte visas utan kan finnas där för den mycket intresserade jmf Wikipedia och Wikidata...
Dagens artiklar tycker jag inte är anpassade till möjligheterna med datorer utan mer verkar vara optimerade till 1919 då man till och med förkortade ordet och till o för att spara plats. Exempel citat från SBL 10735 UU 49-50, 59 o 72, adl av kungen 7 april 57 (anmält i rådet 17 aug 62). - LVS 38 (sekr 44-67), LVA 39 (preses juni-sept 39), LPS 75,
kostar inte många timmar att göra detta mer läsbart för SBL. Idag sitter dom visst innan artikeln publiseras och redigerar om artikeln för att se ut som den gjorde 1918... hade dom lagt detta i en databas så skulle vi på 2 sekunder kunnat stämma av att vi har rätt i Wikipedia med alla som varit med i Kungliga Vetenskapsakademien och vid vilken tidpunkt och se om Wikidata har samma info- Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 15.10 (CET)

Tack för alla svar och förklaringar. Det klarnar lite. Och då har jag egentligen bara en kommentar: Det verkar väl både bra och rimligt att WD gör det möjligt att knyta samman WP:s språkversioner och bidra till en standardisering av begrepp o dyl. Men jag tycker att det är mycket olyckligt/olämpligt om innehållet i artiklarna påverkas av hur långt och hur (o)precist som WD-basen har fyllts med korrekta och relevanta uppgifter. Läsaren ser – vid varje tillfälle som en artikel blir läst, och det vet vi aldrig när det är – den information som hen tar del av som en helhet. Det är omöjligt att avgöra om informationen hämtas från den textbaserade, redigerade och relevansbedömda delen av helheten (d v s en WP-artikel som är skriven, medvetet bedömd och publicerad), eller om den hämtas från databasen. Då gäller det att WD-delen är lika nyansrik och faktagranskad som WP-texten. Och så är det väl inte just nu? Och hur garanteras då kvalitén för helheten i varje enskilt fall, om textinnehållet i artikeln inte ger riktigt samma bild som den del av artikeln som skapas genom Wikidata? Lindansaren (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.27 (CET)

en variant kan ju vara att en artikel flaggas om underliggande data inte stämmer med en av Ygers "heliga källor" sedan får någon godkänna eller annan variant.... - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.42 (CET)
Nuvarande system fungerar. Varför reparera något som inte är trasigt? Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 16.11 (CET)
One liner varning.... varför diskutera något som du inte vet är sant ;-) nu mot Wikipuben.... - Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 16.27 (CET)
Jag har varit aktiv här i nio år och vet att nuvarande system fungerar utmärkt. Det finns inget förbud mot att skriva korta och koncisa inlägg. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 16.51 (CET)

Det LittleGun förespråkar ovan, att ändringar i ingresser skall slå igenom i alla språkversioner, motsätter jag mig bestämt. Dem måste vi kunna utforma lokalt. Allt annat vore en oönskad likriktning. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2018 kl. 14.23 (CET)

@Lindansaren: Jag tycker du i detta senaste inlägg visar god insikt i relevanta frågeställningar och att dina frågor/oro är något som bör beaktas nu när vi mer och mer WDfierar olika artikelsortiment.Yger (diskussion) 21 mars 2018 kl. 17.14 (CET)
Innehållet i dessa faktamallar måste kvalitetskontrolleras när de läggs till, så att de inte bli missvisande, direkt felaktiga eller får innehåll på annat språk än svenska. Det håller inte att uppskjuta detta till nästa femårsplan. /Annika (diskussion) 21 mars 2018 kl. 19.25 (CET)
Den här typen av datakopplingar är bra för hypotestestning och för att se om det finns något fel, som i exemplet ovan. Däremot, att utgå från att databasens uppgifter stämmer kan leda fel. Det finns många problem här, som att uppgifterna är fel, att uppgifterna inte svarar på samma fråga m.m. Edaen (diskussion) 21 mars 2018 kl. 20.23 (CET)

Jag förstår idén med centralisering med hjälp av Wikidata, men har aldrig intresserat mig för Wikidata eller redigering där. Nu har jag plötsligt upptäckt att det är något som får allt större utrymme, och har förstått att det är något som fler tvingas sätta sig in i. Det finns visserligen väldigt mycket skrivet om Wikidata både här och i hjälpartikeln för den som är intresserad, men jag vill bara veta det som är viktigt för mig, alltså precis så lite som är nödvändigt att känna till när man redigerar artiklar. Att interwikilänkar ska anges där vet jag sedan tidigare och den informationen har nog gått ut hyfsat bra vid det här laget. Är det en faktaruta och innehållet inte syns i wikitexten förstår jag att jag måste gå via Wikidata för att ändra eller lägga till något. Men utöver det då? När jag redigerar en artikel har jag oftast inte en tanke på Wikidata, utan gör som jag alltid har gjort. Finns det något vanligt misstag som man bör känna till?

Jag har för mig att det var någon insatt som skrev någonstans att det är viktigt att länka artiklar till Wikidata. Frågan är hur många som har förstått det, hur och när man ska göra det. Jag tycker ofta att det är samma användare som engagerar sig i det. Om det är viktigt borde väl nästan alla känna till det, såväl aktiva, som nybörjare och gamla återvändare. Oavsett alla fördelar tycker jag att det är en belastning om man ska behöva gå in på Wikidata för att göra kontroller eller redigera en artikel. Sådant kan få mig att avstå från redigeringar, även om det är angeläget. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 3 april 2018 kl. 00.00 (CEST)

En artikkel som kan vise hva Wikidata kan brukes til er Carl Larsson. Se på kildeteksten i den svenske artikkelen og se så på tilsvarende artikkel på Wikipedia på norsk bokmål. Infoboksen hentes ved {{Infoboks biografi}}, og det er det.

Fordelen er dels at det er kort og elegant (også alder beregnes automagisk), men i tillegg er det lagret ett sted. Så om noe er feil, så kan de rettes ett sted, og når alle språkversjoner av Wikipedia bruker Wikidata blir det rettet i 200+ artikler. Det er slikt vi har datamaskiner for. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 3 april 2018 kl. 22.48 (CEST)

Epilog till BUS-diskussionen nyligen[redigera | redigera wikitext]

Flyttad till huvudtråden, så hamnar de i arkivet ihop. /NH 30 mars 2018 kl. 12.43 (CEST)
Hrm, borde man inte lägga in en tydlig länk till BUS-diskussionen (när man flyttar)? Dvs jag hittar inte, och kan alltså inte läsa. Man kan nog inte förutsätta att alla hittar, eller nyss har läst... --Janwikifoto (diskussion) 30 mars 2018 kl. 22.09 (CEST)
Wikipedia:Bybrunnen#Epilog. Taxelson (diskussion) 30 mars 2018 kl. 22.13 (CEST)

(Tillfälligt uppflyttat flyttförtydligande inlägg av NH (kan annars skapa missförstånd nedan)--Bemland (diskussion) 31 mars 2018 kl. 17.17 (CEST) :

Diskussionen var inte arkiverad, så jag tog mig friheten att flytta epilogen, som skapades som en separat tråd, hit. /NH 30 mars 2018 kl. 12.46 (CEST)) ["hit"=till arkivet]/Bemlands förtydligande/
Förlåt, jag måste ha varit helt "blind", för jag såg inte att den föregående BUS-diskussionen fortfarande är kvar synlig här på sidan, trots att jag tyckte jag sökte noga efter den.. Därför kom denna epilog att hamna här separat. Men å andra sidan brukar diskussioner ha en stark tendens att upphöra efter de första dagarnas aktualisering, så det kan kanske vara bra att förtydliga tillägget här nu, då det utgör en ny frågeställning.--Bemland (diskussion) 31 mars 2018 kl. 22.52 (CEST)

Aktuell diskussion här först[redigera | redigera wikitext]

Eftersom inte många verkar hitta till den av NH till arkivet flyttade diskussionen nedan flyttar jag tillbaka den aktuella frågeställningen och förslaget hit, som följer, så kan en arkivflytt göras då diskussionen här kan anses avklarad. Den som vill studera mer av den aktuella tidigvarande ämnesdiskussionen kan finna den i anslutning till Taxelsons länk här ovan. Påskhälsningar!--Bemland (diskussion) 31 mars 2018 kl. 17.17 (CEST) Här mitt förslag:

  • Bara ett något eftersläpande tilläggsförslag angående den nyligen arkiverade diskussionen här om BUS och kravet på ekonomisk ersättning för alternativt raderande av bilder på offentliga konstverk etc.[10] Vore det inte mödan värt att Wikimedia kunde göra ett allmänt pressutskick till svensk media/TT samt fråga t ex SVT:s Kulturnyheterna och SR:s Kulturnytt (eller liknande program) om de inte skulle ha ett intresse att lyfta frågan och göra ett litet inslag om beslutet och dess reella konsekvenser för Wikipedia m fl? Det borde ha ett nyhetsvärde rörande svenskt kulturliv och kanske kunna skapa en vidare konsekvensdiskussion.--Bemland (diskussion) 30 mars 2018 kl. 03.55 (CEST
Jag har inte flyttat något till något arkiv. Jag lade ditt inlägg under rätt rubrik. /NH 1 april 2018 kl. 17.08 (CEST)
Mycket bra förslag. Adville (diskussion) 30 mars 2018 kl. 09.37 (CEST)
Se även mitt förslag ovan (#Politikers_åsikter) om en kartläggning av politikers åsikter i frågan. En sådan kartläggning kanske journalister och media kan bidra till. Detta bör naturligtvis göras innan riksdagsdebatten och beslutet den 16 maj om Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU14 om "förstärkt följerätt". --Larske (diskussion) 30 mars 2018 kl. 10.17 (CEST)
Jag är mycket missnöjd med flytten, men eftersom det lagts in inlägg under annan rubrik också idag blir vi inte av med denna tråd på ett bra tag. Jag anser dock att man alltid bör låta gamla inlägg arkiveras i lugn och ro. Därför gladde jag mig oerhört över att detta hamnade på ett annat ställe. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2018 kl. 21.35 (CEST)
Ja, att informera media är ju en bra och viktig komponent för att väcka opinion för en lagändring. Vi har gjort ett flertal utskick när det funnits något nytt att rapportera och frågan har haft en hel del synlighet.
Jag funderar som bäst på när pressmeddelanden är lämpliga att skicka ut gällande omröstningen i Riksdagen.
Har ni någon annan idé vad nyhetsvinkeln skulle kunna vara (det måste ha någon aktuell koppling för att media ska plocka upp det)? Maila mig gärna i så fall. John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 april 2018 kl. 09.17 (CEST)
Att anspela på att vi är tillbaka i gamla östblocksvärlden då man begränsas... "Att foto rätt är stort men att få fota fritt är större" - Salgo60 (diskussion) 5 april 2018 kl. 05.11 (CEST)

Ett knappt halvår utan lokala censorer[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag är bara lite nyfiken. Nu har vi snart varit utan lokala censorer i ett halvt år. Hur har det funkat, ni som har bättre insyn än jag (och troligen kollar av BOÅ eller liknande sidor oftare än undertecknad)? Wikihälsningar.--Paracel63 (diskussion) 3 april 2018 kl. 00.10 (CEST)

I någon mån är det ju svårt att veta eftersom vi inte ser de förfrågningar som nu inte når oss. För den breda allmänheten syns ju ingen skillnad om någonting raderas av en administratör eller en censor. /Julle (disk.) 4 april 2018 kl. 18.17 (CEST)
Att dölja versioner har vi gjort mycket. Väldigt mycket grova ord. Men också en hel del outing. Jag tycker dock ingen av outingarna var så allvarliga att censoringripande varit behövligt.Yger (diskussion) 4 april 2018 kl. 18.24 (CEST)
Jag tycker det är en brist att inte ha lokala censorer. Men jag vet inte om det är dags att börja försöka få tillbaka lokala censorer än, kanske bör ett år eller så få gå först som vid de flesta andra val innan man nominerar några kandidater igen. Angående hur det går så är den närmaste användaren som kan svara på ungefär hur läget ser ut, dvs om det gjorts några censureringar på svwp under det här halvåret, nog Tegel som borde kunna se loggen. @Tegel: får man fråga hur många (om några) censureringar som har utförts senaste halvåret? Höstblomma (diskussion) 4 april 2018 kl. 20.15 (CEST)
Jag delar Höstblommas uppfattning att det är en brist att vi inte har lokala censorer. Jag skulle helst vilja se en förändring snarast möjligt, gärna denna månad. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 08.32 (CEST)
Det finns två poster i loggen sedan vi blev av med lokala censorer, varav en åtgärd är gjord med det lokala censur-verktyget. -- Tegel (disk) 5 april 2018 kl. 09.56 (CEST)

Språklänkar och CLDR[redigera | redigera wikitext]

För evigheter sedan lovade jag att ta mig an att fixa till språken i databasen CLDR som används för att bedöma vad som är ett högprioriterat språk utifrån en viss region för oinloggade användare på enheter som inte tidigare har använt språklänkarna på Wikipedia. Det kanske ingen minns, men jag ville ändå bara ge en liten uppdatering på vad mina försök lett till (inte särskilt mycket).

Jag satte mig för att gräva i rimliga källor, mejlade akademiker som sysslat med uppskattning av antal talare av språk i Sverige och skapade sedan ett gäng ärenden för tyska, franska, spanska, danska, arabiska, norska, kurdiska, polska och farsi – de stora grann-, skol- och invandrarspråken som saknades – och debatterade vidare på annan plats. Sedan stängdes de utan åtgärd eftersom de inte följde önskat format, så jag gjorde ett nytt försök för norska, danska, tyska, franska och spanska, samt för att få bort interlingua.

De ärendena har nu varit öppna i sju månader. Det finns alltså inte så mycket att rapportera, men ville mest redovisa vad som skett om jag nu sagt att jag skulle göra någonting åt saken. /Julle (disk.) 4 april 2018 kl. 20.23 (CEST)

Bra jobbat! Rotsee (diskussion) 4 april 2018 kl. 20.37 (CEST)
Tja, det har ju inte lett till någonting, vill jag betona. /Julle (disk.) 4 april 2018 kl. 20.43 (CEST)
@Julle Jag är bara glad att någon lägger tid på att göra CLDR-databaserna mer relevanta! :) Rotsee (diskussion) 5 april 2018 kl. 11.31 (CEST)

Nya aktuella BUS-frågeställningar[redigera | redigera wikitext]

Bara en liten påminnelse om fortsättningen på frågan om BUS/offentligkonst här ovan. Eftersom diskussioner tenderar att ebba ut och bli "osynliga" här efter några dagar i bakvattnet av nya diskussioner vill jag bara rikta uppmärksamhet mot senaste inlägget där från Wikimedia/John Andersson (WMSE) med en aktuell förfrågan, som kanske kan vara av intresse. Här är länken: BUS. --Bemland (diskussion) 4 april 2018 kl. 23.04 (CEST)

Wikipedia-dagen (och WMSEs årsmöte)[redigera | redigera wikitext]

Holger Ellgaard fick Wikimedia Sverige-priset 2017, men vem får priset i år?

Välkomna till en heldag med Wikimedia och Wikipedia! Lördag 14 april är det först dags för Wikimedia Sveriges årsmöte och därefter Wikipedia-dagen med bland annat utdelning av Wikimedia Sverige-priset. Allting händer på Medelhavsmuseet i Stockholm, och alla tider och schema för dagen finns via wikiträffsidan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 5 april 2018 kl. 15.26 (CEST)

Survey[redigera | redigera wikitext]

Jag har fått och när jag kollat alla som är inne just nu har fått ett meddelande om en survey (Som de anger bara et urval fått). jag tycker det luktar oseriöst och spam? Och vill inte utan vidare klicka på länkenYger (diskussion) 29 mars 2018 kl. 20.48 (CEST)

Den verkar seriös. Länken går till wikimedia.qualtrics.com och är en användarundersökning. Den innehåller frågor som hur många (och vilka) Wikimediaprojekt man redigerar på (inom ett år och inom en månad), hur många språk man känner sig tillräckligt bekväm med för att redigera på, om man deltagit i något event osv. //Vätte (diskussion) 29 mars 2018 kl. 21.42 (CEST)
Den hade även en del frågor om vilken betydelse olika funktioner i mjukvaran har för ens redigerande och hur nöjd man är med dessa. //Vätte (diskussion) 29 mars 2018 kl. 22.21 (CEST)
Du kan ju utan vidare klicka på användaren som stod som avsändare för meddelandet så ser du att det är ett seriöst konto. Behörigheten Mass message sender delas inte ut hur som helst på meta. Ainali diskussionbidrag 30 mars 2018 kl. 00.07 (CEST)

Jag hittade enkäten nyss; och jag ser vissa problem med hur enkäten kan komma att användas, även om den är helt seriöst avsedd från metateamets sida. Se m:Talk:Community_Engagement_Insights#Unclear privacy policy för mina undringar (och eventuellt svar)! Jörgen B (diskussion) 6 april 2018 kl. 16.55 (CEST)

Update to ICU Unicode library[redigera | redigera wikitext]

Starting on April 9th we'll migrate the servers running the MediaWiki application servers to a new release of the ICU Unicode library (w:en:International Components for Unicode) (from version 52 to 57). This unblocks some future work on upgrading the servers to a new Operating System release and will also allow the use of improved internationalisation in the future (as wikis will then be able to use features introduced by the new ICU release such as new collation definitions, and allows us to use a more recent version of Unicode in MediaWiki).

This migration will cause some unavoidable temporary user-visible impact: The sorting of some category pages will be distorted – all pages which have been updated with the new software version will use the new sorting while untouched pages still use the old sorting. As such, we need to run a maintenance script to update the sorting for old entries.

The distortions may last from a few hours (on medium-sized wikis), up to a day (on the largest wikis), and a few days on English Wikipedia. The start-time will depend upon when the migration script reaches each wiki.

This affects a number of large wikis (including eight out of the ten biggest Wikipedias). The detailed list and the task for the technical implementation is at phab:T189295.

Thank you. Quiddity (WMF) (diskussion) 5 april 2018 kl. 23.42 (CEST)

Kopierar hit detta meddelande från Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden eftersom det kan tänkas att en del frågor kommer att uppstå i samband med förändringen. /NH 6 april 2018 kl. 10.29 (CEST)
Förra gången vi gjorde någonting liknande, 2016, tog det fyra timmar på svenskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk.) 6 april 2018 kl. 11.30 (CEST)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Två svenska kvinnliga författare blev premierade i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under februari månad. Selma Lagerlöfs samling utsågs till bästa nya artikel och Majken Johansson till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (159 stycken) och utökningarna (15 stycken) under mars månad.

Nu är det april, och vi kan rösta på mars månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 32 nya och 25 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 6 april 2018 kl. 19.38 (CEST)

Ordet "isla" på spanska[redigera | redigera wikitext]

Jag är spansktalare, så jag ber om ursäkt för eventuella misstag du kan göra när du skriver på svenska. På spanska "isla" betyder "ö". Jag märkte att de har skapat hundratals artiklar med hjälp av en bot vars namn börjar med "isla" som om ordet "isla" var en del av öns namn, men det är inte sant, det är ett misstag. Till exempel i Isla Abanahua står det: "Isla Abanahua är en ö i Mexiko", men jag borde säga "Abanahua (på spanska, isla Abanahua) är en ö i Mexiko". Och artikelns namn skulle ha varit bättre om det var: Abanahua-ön, precis som i Robinson Crusoe-ön. Det är viktigt att komma ihåg att på spanska är ordet "isla" skrivet i små bokstäver när det inte ingår i namnet. Den rätta saken är "isla Robinson Crusoe" och inte "Isla Robinsón Crusoe". Det finns ett annat misstag, det är "Robinson" och inte "Robinsón". De flesta av de artiklar som anges i Special:PrefixIndex/Isla och Special:PrefixIndex/Islote (liten ö) har en felaktig titel. Bot gjorde samma fel på Wikipedia i Cebuano, så jag antar att skaparen inte vet det här om namnen på öar på spanska. Detta påverkar också disambigueringssidorna, till exempel Isla Guía, Det skulle vara bra om det kallades Guía (omdirigeringen är fel eftersom "Guía" är en del av namnet på dussintals platser på spanska och portugisiska).

I namnen på spanska verkar det som om det finns fler fel, Guías Cerro de las det kallas faktiskt Cerro de las Guías (berg Guías) med skillnaden att ordet "Cerro" är en del av namnet. Orden "Cerro", "Pico", "Nevado" och eventuellt mer, betyder "berg", men till skillnad från öarna är du en del av namnet och de kapitaliseras. Jag är säker på att om jag kontrollerar hittar jag fler fel i namnen på spanska eller portugisiska ursprung. --Metrónomo (diskussion) 4 april 2018 kl. 00.06 (CEST)

Verkar till viss del vara fallet med portugisiska namn också. Det är ganska sällan en ö heter "Ilha X" på portugisiska (även om det förekommer). Vanligen heter ön antingen bara X eller "Ilha da/das/dos X". /ℇsquilo 4 april 2018 kl. 09.51 (CEST)
@Metrónomo: Tack för inlägget! Det här är något som borde nämnas på wp:GEO, där vi skriver om geografiska ting, eller på wp:NAMN, där vi försöker namnge artiklar på korrekt sätt. Det är rätt som du säger att spanska (liksom franska och i princip alla andra romanska språk) har gemen inledning på sammansatta (geografiska) egennamn där inledningen är ett "icke-namn". Det funkar hyfsat konsekvent i texter på de olika språken.
Däremot är det inte säkert att dessa regler passar att överföra till andra språk som exempelvis svenska. När ett "icke-svenskt" ord är del av ett geografiskt namn som presenteras i svensk text, tenderar åtminstone rena substantiv att versaliseras. Så gör NE med öar, och med berg (notera hur frwp åtminstone försöker skriva "berget Vita" genom hela artikeln).
Så svaret på din fråga om isla eller Isla är nog att Isla är det bästa i svensk text (om inte vi har svenska källor på ett översatt namn med -ön). Titta också exempelvis i Libers världsatlas eller annat svenskt geografiskt verk. Du hittar inte så många isla de Margarita eller islas de Sotavento (ligger i Venezuela) men desto fler Isla och Islas. Vänliga wikihälsningar.--Paracel63 (diskussion) 6 april 2018 kl. 19.56 (CEST)
På spanska är det en skillnad om namnet börjar med "Isla de/del" (på portugisiska, "Ilha da/das/dos"), för då är ordet "Isla"/"Ilha" en del av namnet och skrivs med stora bokstäver. Yes check.svg Isla de Margarita är en ö i Venezuela X mark.svg Isla La Orchila är en ö i Venezuela. Yes check.svg La Orchilaön är en ö i Venezuela (La Orchilaön). Detta gäller för öar, skärgårdar (Special:PrefixIndex/Archipiélago) och floder, men inte för berg, eftersom orden "cerro", "monte", "pico", "nevado" ingår i namnet. Skillnaden är subtil eftersom du måste se om det första ordet är skrivet i små bokstäver (det är ett beskrivande ord) eller kapitaliseras (det är en del av namnet). På Wikipedia på spanska finns det ingen regel för dessa titlar, men det är normalt att prefix ingår för att undvika upprepade titlar. Det kan vara förvirrande eftersom det finns undantag: Yes check.svg Río Negro är en flod i Argentina (Río Negro). X mark.svg Río Atuel är en flod i Argentina. (Río Atuel). På spanska står det: "El río Atuel es un río de Argentina." Ordet "río" är i små bokstäver (på Wikipedia är spanska det finns en regel som kräver att namnet på titeln anges i första meningen, även om du måste säga "el río Atuel es un río"). X mark.svg Archipiélago Reina Adelaida är öar i Chile (Archipiélago Reina Adelaida). Yes check.svg Juan Fernández-öarna är öar i Chile (Juan Fernández-öarna). X mark.svg Archipiélago Juan Fernández är öar i Chile. Även om jag känner igen att jag inte känner till de svenska språkstandarderna. --Metrónomo (diskussion) 7 april 2018 kl. 03.28 (CEST)

En tolkning av sidvisningsanalysen av svwp-artikeln Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till Wikipedia:Wikipedia i media. --Allexim (diskussion) 7 april 2018 kl. 10.28 (CEST)

Meddelande till gemenskapen om BUS[redigera | redigera wikitext]

Hej!

I slutet av 2017, efter flera månaders förhandling, enades Wikimedia Sverige och Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) om den slutliga ersättningen vi skulle betala till BUS för de bilder, som visats på Offentligkonst.se under den tid tvisten pågått. Ersättning för användandet var något vi tilldömts att betala av Patent- och marknadsdomstolen, men summan var inte specificerad i domen.

Att detta kapitel stängts och att ytterligare kommunikation i frågan från vår sida inte påverkar förhandlingen om ersättning möjliggör för oss att mer aktivt arbeta för en lagändring. För närvarande är två motioner uppe för diskussion i Riksdagen vilka kan leda till en tidsenlig lagstiftning. Föreningen kommer att kontakta berörda politiker i Näringsutskottet som behandlar frågan, och även arbeta för att driva opinion i frågan. Frågan kommer att beredas i Näringsutskottet den 27 mars 2018.

Som en grund för detta bad föreningen våra advokater att ge oss ett par utlåtande om vad de bedömer att effekterna av domslutet kommer att vara på användande av dessa bilder på andra webbplatser.

Fråga: "Är er bedömning att tillstånd från konstnär/BUS krävs vid spridningen av bilder på offentlig konst även för andra webbplatser?"

Svar: "Som denna dom är formulerad är min bedömning att samma princip skulle gälla för tillgängliggörande av bilder på offentlig konst på andra webbplatser." Henrik Bengtsson, partner / advokat på Advokatfirman Delphi

Fråga: "Hur bedömer ni att domen påverkar enskilda internetanvändare och deras uppladdning av bilder på sociala medier eller på bloggar?"

Svar: "Eftersom tillgängliggörande på sociala medier eller på bloggar inte träffas av undantaget för privat bruk (som endast gäller exemplarframställan) är min slutsats av domen att tillgängliggörande av bilder på offentlig konst på sociala media eller bloggar är en överträdelse av upphovsrättslagen Möjligen kan det ha betydelse om det rör sig om en öppen databas eller inte men många sociala medier skulle förmodligen kunna anses vara sådana databaser." Henrik Bengtsson, partner / advokat på Advokatfirman Delphi

Observera att detta är advokatfirman Delphis tolkning av utfallet. Som Wikimedia Foundation skrivit är det gemenskapen som beslutar om proaktiv utsvärtning av bilder, radering av bilder eller andra åtgärder och det kommer inte att ske av Wikimedia Foundation. Detta då det kan finnas olika undantag. Varje begäran kommer därför att prövas individuellt av Wikimedia Foundations jurister om inte gemenskapen väljer att agera annorlunda.

Jag vet inte om detta uttalande påverkar era åsikter om vad som bör ske, men ville dela det med er för att säkerställa en så välgrundad fortsatt diskussion som möjligt.

Med vänliga hälsningar

Mattias Blomgren

Ordförande Wikimedia Sverige

--Historiker (diskussion) 13 mars 2018 kl. 22.23 (CET)

Kan man få en utsvärtning tills en lagändring skett så man slipper radera alla bilder? Inte som hämnd på konstnörerna utan skydd för uppladdarna (även om det märks i artiklarna) Jag har ju laddat upp bilder på konstverk själv och sedan finns det säkert anvöndare som slutat och glömt det dom inte vill få böter flera år senare för deras olagliga aktivitet. Adville (diskussion) 14 mars 2018 kl. 05.51 (CET)
För mig är det som bekant självklart att vi, och helst med hjälp av föreningen, ska begära radering av alla bilder på konstverk från offentliga platser i Sverige från Commons, eftersom Commons traditionellt värnar om att bilderna ska vara fria både i USA och i aktuellt land. Men, commons är inte tvungna att bry sig om svensk lag. WMF har tidigare föreslagit för Commons att såna bilder ska raderas på begäran av uppladdaren. Så det är inte säkert att Commons accepterar någon radering, och i synnerhet inte om den kommer från någon annan än uppladdaren.
Jag hoppas att WMSE kan ordna så att bilderna arkiveras av föreningen, tills det blir en lagändring.
Utsvärtning tycker jag ska göras enbart för bilder som används i kampanjsyfte eller för att beskriva innebörden och liknande, men inte göras generellt.
(Och naturligtvis förvånas jag av juristen. HD:s utslag var mycket tydlig med att den inte skiljer på kommersiellt/icke-kommersiellt, även om icke-komersiellt inte är exakt detsamma som öppet så...)--LittleGun (diskussion) 14 mars 2018 kl. 12.47 (CET)
Commons har väl vad jag förstått någon funktion för att se till att bilder som tas bort för att de av misstag laddats upp före upphovsrättstidens utgång automatiskt återuppladdas när 70 år gått efter upphovsmannens död. Åtminstone i de fall då upphovsmannen redan i dagsläget är avliden och detta dödsår är angivet på Commons borde det alltså gå att använda den funktionaliteten och därmed rädda många bilder på sikt. /FredrikT (diskussion) 15 mars 2018 kl. 17.28 (CET)
Om beslut tas av gemenskapen att radera alla foton (eller av enskilda att radera sina egna foton) så går det, som FredrikT säger, att återskapa dem – om lagen ändras i framtiden. För att det ska vara görbart att återskapa dem bör de dock märkas upp som en del av raderingsanmälan. Raderingsanmälan läggs i en underkategori till i Commons:Category:Swedish_FOP_cases när den avslutats.
Vi har även byggt ett litet verktyg för att massexportera bilder och bildbeskrivningar från en kategori på Wikimedia Commons. Om ni vill använda det för era egna bilder, så säg till. John Andersson (WMSE) (diskussion) 16 mars 2018 kl. 10.03 (CET)
Oavsett om lagen ändras eller ej lär ju alla upphovsrättigheter för nuvarande bilder löpa ut på sikt. Även om det kan vara många decennier i vissa fall. /FredrikT (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.29 (CET)
Absolut, men om lagen ändras (eller tolkningen eller om offentligkonst.se åter menar att bilderna är fria eller liknande) så behöver vi inte vänta och då är det lättare att hitta bilderna som raderats på grund av detta om de märkts.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 14.49 (CET)

@LittleGun: Kort sakupplysning (litet post festum...): De europadomstolsutslag och konventioner som åberopats gör en stor skillnad mellan om kopior görs allmänt tillgängliga eller inte, men en betydligt mindre skillnad på om detta gjorts i kommersiella syften eller ej. Det finns också återkommande argument om att tillgänglighet på en öppen databas är en i grunden annorlunda tillgänglighet än en fysisk utplacering i det offentliga rummet, därför att det i det förra fallet gör det möjligt för folk i allmänhet att ta del av verket på vilken plats och vid vilken tid de vill. BUS argumentation ligger närmare det jag sett i europadomarna än vad "vår" argumentation gör. (Det betyder inte alls att jag anser att deras och europadomstolsargumenten är juridiskt konsekventa eller moraliskt riktiga; men de är inte obegripliga.) Jörgen B (diskussion) 9 april 2018 kl. 21.27 (CEST)

Åsikter om domen och lagen[redigera | redigera wikitext]

Jag flyttade till egen underrubrik eftersom åsikter om lagen och domen är en sak. Och hur vi, Commons och föreningen sak förhålla sig till domen och lagen en annan.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 08.03 (CET)

Wikipedianers åsikter[redigera | redigera wikitext]

Det är en usel dom som är obegriplig. Offentlig konst är betald en gång med skattepengar och konstnären har därmed fått betalt för sitt verk och kan man tycka, gått med på att deras konstverk visas för allmänheten. Konstverket tillhör därför allmänheten tycker jag och borde få fotograferas utan att betala ersättning för varje bild. BUS som organisation tappar man helt respekten för, en så småsint attityd att folk som engagerar sig ideellt inte ska kunna få ta bilder där ett offentligt konstverk syns i goda syften som det var frågan om här. Låter som motsatsen till offentlig konst i mina öron. Minskat intresse för offentlig konst är det enda jag kan se komma av en sådan av en så konstig dom. Konstnärerna borde också kunna se vilken potential uppmärksamhet och goodwill de får helt gratis genom ett ideellt projekt som Offenligkonst.se, helt utan att betala en mellanhand som BUS eller en reklambyrå, till gagn för deras framtida konstnärskap. Hoppas dessa märkligheter kan rättas till genom en modernisering av (den mossiga) lagen. Höstblomma (diskussion) 15 mars 2018 kl. 18.18 (CET)

Jag tror att vi ska undvika att se BUS som en fiende. Konstnärer är väldigt ofta fattiga. BUS får licenspengar från kommuner som visar offentlig konst på sina hemsidor. Självklart vill inte BUS att det ska vara fritt fram att lägga upp dessa bilder på webben för då skulle de förlora denna inkomst. Den potentiella goodwillen och uppmärksamheten av att lägga ut bilder gratis går det knappast att leva på. BUS agerande är helt förståeligt och absolut inte felaktigt. Det som vi snarare bör utse som en fiende är den nuvarande svenska lagstiftningen som inte följt med i den tekniska utvecklingen.Fem5 (diskussion) 15 mars 2018 kl. 19.05 (CET)
Fem5, du glömmer det är fritt fram att fota konstverken, trycka dem som vykort och sälja utan att ge en enda krona till konstnören eller BUS. Det vet BUS och att de tar ut dyra licenspengar för något som de som gjorde lagen ansåg vara naturligt skulle vara gratis (men inte kunde förutse innan datorer fanns). BUS är fienden eftersom de utnyttjar ett kryphål för att mjölka skattepengar dubbelt. Adville (diskussion) 16 mars 2018 kl. 07.40 (CET)
Njae, Adville, du har missuppfattat lite. Att göra vykort är snarare undantaget, kryphålet om du så vill. Det undantogs på 70-talet för att lagstiftarna menade att det var så lite pengar. HD:s beslut visar vad lagen tyckte, och de pysslar sällan med kryphål. BUS lever inte bara på skattepengar, de mjölkar även mediebolag som SvT och TV4. Lagstiftarnas tolkning sammanfaller med BUS:s tolkning, BUS skulle kunna skriva avtal med BUS även utan domen, de betalar pengar bara frö att konsten står där. Det här gäller bara deras hemsidor etc.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 08.10 (CET)
Inte riktigt som jag tolkar det (dvs att jag missförstått). Det handlar om bildåtergivning för att tjäna pengar, vykort, på konst som redan är betald av oss skattebetalare för atr förgylla (?) Det offentliga. Dvs att fota är ok. (Jag vet det inte är det och jag tycker det är konstigt att fler inte skriver och påtalar detta på FB och öppet ställer frågor till de riksdagsmän och kommunpolitiker som de är vänner med där. Detta för att lyfta upp frågan. Kommunpolitikerna kan inte göra något kommunalt men de känner ofta riksdagsmännen och kan då börja påverka där med) Adville (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.22 (CET)
Som jag sa tidigare så har HD försökt sig på lagstiftning. Lagen säger vad vi trodde den sa. Någon möjlighet för domstolar att genom praxis ändra upphovsrättens omfång finns inte enligt Regeringsformen 2:16, som säger att "författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag". Man kan argumentera för samma slutsats, att endast riksdagen kan ändra upphovsrättens omfång, på andra sätt. BUS angrep WMSE för att få tillstånd ändrade regler. Det handlade inte så mycket om just dessa bilder. Hur lagen ser ut ska avgöras av riksdagen, inte i domstol. Det finns flera skäl för det. Förutom demokrati- och rättssäkerhetsskäl kan man nämna att en offentlig uppgift (lagstiftning) nu finansieras av en privat organisation (WMSE). Det är inte så meningsfullt att verka för en lagändring om domstolarna ändå gör som de vill. Någon prejudikatbundenhet finns inte i svensk rätt. Domstolar är skyldiga att tillämpa lagen. Nästa gång ett liknande fall uppkommer ska den domstolen följa lagen. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.43 (CET)
Jag håller med om att domen är konstig, men en egenskap hos ett gott rättsväsende är att lagtolkningen är förutsägbar. Det gör det mycket osannolikt att en domstol dömer annorlunda om inte lagen ändras. Vad gäller Commons, så är risken liten för uppladdare (dålig PR för BUS att gå åt enskilda) men kan drabba projekt som använder bilderna. Därför måste bilderna raderas om man inte gör ett explicit undantag i stil med det som gäller för foton på tvådimensionell konst. --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.28 (CET)
Det är ju bland annat förutsägbarheten som saknas här. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.19 (CET)
Jag kan inte bedöma om domen är juridiskt rimlig eller begriplig. Men rent, ska vi säga, moraliskt tycker jag den är riktig, och vill invända mot Höstblommas resonemang. En biblioteksbok inköpt av ett kommunbibliotek eller ett musikstycke beställt av P2 är också betalda en gång med skattepengar. Det har aldrig inneburit att de är tillgängliga för vem som helst att scanna in och lägga ut på nätet eller ge ut på skiva utan ersättning. Jag tycker inte det är småsint att hävda sin upphovsrätt för sådana verk. Inte heller för skulpturer etc uppställda på allmän plats. /NH 16 mars 2018 kl. 17.11 (CET)
@NH: I detta fall är det lagstiftaren som säger att konst på offentlig plats är allmän egendom. På sidan 264 i SOU 1956: 25 står det: "Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter." Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 17.32 (CET)
"I viss mening", om man ska vara petig. Men det Höstblomma skriver är att konstverket "tillhör" (citat) allmänheten, och det var det jag ville invända mot. Jag uppfattade det inte som att Höstblomma i första hand refererar till texten som du citerar, utan uttrycker sin egen åsikt. (Kanske missförstod jag.) /NH 16 mars 2018 kl. 18.08 (CET)
Det är givetvis bara mina egna åsikter. Jämförelsen med böcker på biblioteket vet jag inte om jag håller med om, man behöver man inte betala varje gång man lånar en bok från biblioteket. En låt är inte något fysiskt objekt och att spela upp låten är kanske jämförbart med att köpa ett exemplar av en bok. Det är värt att diskutera konstnärers inkomster, men med t.ex. en staty på ett allmänt torg tycker jag det som BUS drivit i sin dom är fel sätt. Bilderna på Commons är många gånger tagna av hobbyfotografer, inte av proffs och de är inte tagna i vinstsyfte. Commons har inget särskilt mål att vara en bilddatabas för konst, de samlar alla bilder. Offentligkonst.se länkade till bilder på Commons. Fotografen delar sin bild och motivet som är en del av det offentliga rummet borde därmed vara allmänhetens och fritt att ta del av, också genom en bild på nätet där fotografen avstått från ersättning. Det är fritt på vykort som man säljer i vinstsyfte. Om inte motivet är fritt då kan det inte heller vara någon bild fri. Så Offentligkonst.se blir bötfällda för en länk. Det är här logiken överger lagen tycker jag. Får en privatperson länka till/lägga upp 100 bilder (eller 500..) på offentlig konst på sin facebook? Fungerar inte den facebooken eller "sociala mediet" i praktiken likadant som de ansåg att Offentligkonst.se gjorde och är det i så fall inte lika olagligt, eller menar de att det kan tillåtas bara för att det är facebbook? Jag läste för ett tag sedan en artikel där BUS uppmanade folk att fortsätta ta selfies med offentlig konst och lägga ut på facebook. Men vem vill endast ta selfies..?? Visst behöver man diskutera konstnärers inkomster och jag tvivlar inte på att många konstnärer behöver mer pengar, men de är inte de enda som ibland kan ha det tufft ekonomiskt och troligen får de det inte bättre på grund av denna dom. Men det här är också BUS som tjänar pengar på bilder som folk som inte är medlemmar i BUS har tagit. Dessutom får man nog inte så dålig ersättning för just offentlig konst om man är en någorlunda etablerad konstnär. Jag tycker människor har rätt att ta del av offentlig konst och att det inte spelar någon roll om det är på plats eller genom en bild på nätet när det är ideellt arbete bakom bilderna (en professionell fotograf hävdar sig genom kvalitet och kan därmed ta betalt för sina bilder), så därför tycker jag detta en usel dom, för genom den så vet vi ju nu att i Sverige har man tydligen inte har rätt ta del av offentlig konst genom någon form av ideell rörelse, utan allt måste tydligen i alla steg "kontrolleras" och att det offentliga rummet inte är så offentligt som man kan tro, när en organisation kräver ersättning även för bilder som inte tagits av dess medlemmar. BUS bevakar inte konstnärernas intressen i det här fallet tycker jag, bara sina egna, eller så fattar de inte att vad de i grunden ändå ger sig på är privatpersoner. Offentligkonst.se blev ekonomiskt lidande, men grunddragen i BUS resonemang andas privatisering av det offentliga rummet tycker jag. Höstblomma (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.25 (CET)
Biblioteket har köpt ett exemplar, inte verket som sådant, medan det är fullt rimligt att kommunen köper alla (kommersiella) rättigheter till en staty. En konstnär som skapade verket på femtiotalet räknade inte med att arvingarna skulle få inkomster genom att bilder läggs ut på Internet utan fick antagligen i tiderna en ersättning som ensam betraktades som skälig – och arvodet konstnärer får hade knappast sänkts för att bilder av konst nu finns på Internet). Därför är kraven "onödiga". Konstnärers inkomstnivå kan förstås diskuteras, men att driva igenom inkomständringar i domstol är inte rätt väg. Jag uppfattar domen som politisk, och därmed felaktig (om lagstiftaren velat göra skillnad mellan vykort och fildelning hade man skrivit lagen tydligare). --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.00 (CET)
Nintendo ville ju ha betalt av butiker som sålde begagnade Nintendospel... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 16 mars 2018 kl. 19.13 (CET)
Och här gäller det inte konstverket eller en kopia av konstverket. Det gäller en avbildning i planet.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.18 (CET)

Affärsidé/motaktion[redigera | redigera wikitext]

Till litet mer militant lagda, eller ekonomiskt sinnade, vill jag åter flagga för min gerillataktik/affärsidé:

  • Eftersom lagen säger "man får fritt avbilda byggnader", det vill säga samma ordalydelse som konsten, så tyder allt på att samma sak gäller byggnader. Det vill säga arkitekter har rätt till ekonomisk ersättning om du publicerar en bild på en byggnad om det var mindre än 70 år sedan de dog.
  • Bilda föreningen ASS, "Arkitekter Synliga i Sverige", och be arkitekter bli medlemmar.
  • Leta fram femtusen personer som postat bilder på yngre byggnader på facebook och instagram etc.
  • Skicka kravbrev på 5 000 kr.
  • Skriv kravbrev till landets kommuner och mediabolag.
  • Vänta på att folk kommer gråta ut i Aftonbladet, Expressen och lokalmedia.

Antingen kan du utnyttja uppmärksamheten och frågan hamnar på agendan och folk kommer att diskutera detta och opinion kommer skapas. Just nu är det bara vi närmast sörjande som bryr oss. Eller så kommer det att rassla in pengar. Lyft en hygglig VD-lön och fördela ut resten av pengarna till arkitekter som är medlemmar. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 10.05 (CET)

Jag har för mig att formuleringen skiljer sig mellan konst och arkitektur, och att formuleringen kommenterades i domslutet. Kravbreven kan bli dyra. --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.31 (CET)
I domslutet tror jag inget sades. Formuleringen skiljer sig så att konst är fri att avbilda om den står på eller kan ses ifrån offentlig plats, medan byggnader är fria att avbilda punkt. Antagligen eftersom byggnader per definition står på eller kan ses ifrån offentlig plats om de är utomhus. Skicka kravbreven på mail så slipper man både porto och kopieringskostnader.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.49 (CET)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
24 § Konstverk får avbildas
1 om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
2 om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller
3 om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.
Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).
--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.04 (CET)
OK. Mindes fel i så fall.LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.01 (CET)
Lagcitatet ovan, och som HD tolkar, handlar om huruvida konstverk får avbildas. Det är ju enligt HD tillgängliggörande som inte är tillåtet. Då måste väl konstverk i samlingar och kataloger fotograferas med analog kamera, för en digitalkamera gör ju avbildningar i digital form. Eller...? // jorchr 16 mars 2018 kl. 21.49 (CET)
I citatet från betänkandet ovan står det "återge". Det innefattar tillgängliggörande (tror jag). Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.08 (CET)
Jag vill mena att §23 handlar om hur konstverk får återges, §24 handlar om hur de får avbildas. Annars vore det väl fritt att återge, dvs tillgängliggöra bilder på konstverk på allmän plats. Och det är det ju tydligen inte. Eller...? // jorchr 16 mars 2018 kl. 22.17 (CET)
Som jag argumenterade för ovan så är det det. HD har försökt stifta lag i strid med RF generellt, men framför allt RF 2:16 och också BrB 1:1 och EKMR. Det finns inga otydligheter i vad lagen säger. Det är tillåtet att återge offentlig konst. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.23 (CET)
Så har jag också tolkat lagtexten före HD:s utlåtande. Men om HD inte tolkar lagen så blir den ologisk. Vilket förmodar jag så småningom leder till att den revideras och att vi klart och tydligt förlorar panoramafriheten. Nu saknas den bara enligt rättspraxis. Suck... // jorchr 16 mars 2018 kl. 22.41 (CET)
Det finns ingen prejudikatbundenhet i svensk rätt. Domstolar är skyldiga att tillämpa lagen. HD bör inte ha lyckats ändra lagen. Nästa gång ett liknande fall kommer upp bör den domstolen tillämpa lagen utan att se till detta beslut från HD. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.45 (CET)
@Edaen: Stämmer det verkligen? HD har en lista med prejudikat (vägledande domar och beslut) [11], varav BUS-domen är ett av dessa prejudikat. Andra domstolar kanske inte är bundna till dessa men de kommer nog följa dessa prejudikat i 9 fall av tio. Varför skulle de annars finnas? Fem5 (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.02 (CET)
@Fem5: Ja, enligt Hydén,[12] s. 71:
En annan rättskälla som har stor betydelse i samband med lagtolkning och lagtillämpning är rättspraxis. Härmed förstås praxis hos domstolar och rättstillämpande myndigheter. Genom domstolars och myndigheters rättstillämpande verksamhet uppkommer vägledande tolkningsavgöranden för framtiden. Domstolar och andra mynidgheter har ingen formell skyldighet att följa sådana tidigare rättsfall – prejudikat – men de avviker ej gärna utan synnerligen starka skäl från de högsta instansernas uppfattning.
En senare källa:
I svensk rätt gäller inte någon formell eller absolut prejudikatbundenhet.[13]
Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.13 (CET)
(Redigeringskonflikt) Från domen:
Med anledning av att bestämmelsens förenlighet med trestegsregeln hade ifrågasatts i remissutfallet anfördes dock att frågan om den borde inskränkas ytterligare skulle ses över i ett annat sammanhang. Någon översyn av bestämmelsen i materiellt hänseende har emellertid inte gjorts därefter.
HD tar på sig att genomföra en lagändring som man menar borde ha gjorts. Det kan HD inte göra eftersom det är Riksdagens ensak att ändra upphovsrättens omfång enligt RF 2:16.
Även på grund av upphovsrättens koppling till straffrätten kan HD inte utvidga upphovsrättens omfång. Enligt 53 § URL finns det en koppling mellan upphovsrätten och straffrätten:
53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.
Principen "inget brott utan lag" är fastslagen i BrB 1:1 och EKMR.
Alltså: A = upphovsrättsintrång, B = upphovsrättsbrott.
P1: Om A så B (53 § URL)
P2: Inte B (BrB, EKMR)
Slutsats: Inte A
Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.43 (CET)
Varför inte överföra alla berörda bilder till vad man kan kalla ett kollektivt konstverk (eventuellt formellt "donerat" till någon part) och sedan låta detta konstverk stå som upphovspart till alla berörda konstbilder på Commons (medan de verkliga upphovspersonerna kan listas på lämpligt sätt i anknytning till "konstverket")? I dag kan i princip vad som helst kallas konstverk eller konstprojekt och ett konstverk är varken privat eller juridisk person och behöver inte ha någon "ansvarig" ägare. Det går således inte att kräva ersättning från/utmäta, beslagta eller lagföra ett konstverk på någon laglig grund. Hur ska då en konstorganisation hantera en fordran på ett konstverk? Hela Wikipedia kan ju i sig ses som ett kollektivt kulturprojekt förvisso, men det är en annan sak. Jag missunnar inga konstnärer deras ersättningar, men här rör det sig om ett uppenbarligen väldigt komplicerat, vagt läge, som hotar en mängd betydelsefulla illustrationer i artiklar. En konstartikel utan illustrationer blir t ex väldigt absurt. Men man kan kanske lagföra Wikipedia-organisationen (vad nu det är för något) för publiceringen ändå?--Bemland (diskussion) 17 mars 2018 kl. 02.54 (CET)
offentligkonst.se är väl ett sånt "kollektivt konstverk"? Det var den som Wikimedia Sverige drev och de blev dömda att betala för bildvisningen på.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.39 (CET)
Personligen tycker jag Wikimedia Commons och svenskspråkiga Wikipedia ska skapa fritt material och därför förhålla sig till paragraferna som de är utan att leta kryphål eller vränga lagen. Så att användarna vet att de kan återanvända materialet och hur och vad de kan ladda upp utan att tvingas betala ersättning. Notera att offentligkonst.se var helt säker på att den inte var skyldig att betala till BUS, och när det först redovisades på Bybrunnen var gemenskapen helt säker på att BUS inte hade rätt till pengar och de flesta verkar mena att det är så fortfarande. Faktum är att offentligkonst.se betalat och anser att de inte kan vinna en överklagan.
Jag menar Commons ska följa svensk lag för bilder uppladdade i Sverige på platser/föremål i Sverige. Det måste de inte, men det har normalt varit praxis. BUS kan försöka stämma Commons, men jag tror det är långt dit eftersom det är olika länder och Commons alltid kan peka på uppladdaren. Ett försvar offentligkonst.se försökte med var att det inte var deras databas och att de inte laddat upp bilderna. Det tog inte beslutet från HD eller domen någon hänsyn till utan offentligkonst.se dömdes att betala ändå. Hade BUS valt att stämma privatpersonerna som laddade upp tror jag de hade vunnit också, i varje fall som domen skrevs. BUS påstår att de inte har några planer på att stämma privata uppladdare, men de vill skriva avtal med Facebook och Instagram så att deras användare kan ladda upp. Sen tycker inte jag att vi ska be folk ladda upp när det finns en dom som visar att bilderna inte går att fritt använda, ersättning måste betalas. Eller att BUS godtycke ska förhindra en stämning.
Därför tycker jag att alla aktioner ska hållas avskilt från Wikipedia och Commons som kan tänkas bryta mot lagen. Wikimedia Sverige, andra organisationer eller privatpersoner kan göra det, men de måste då vara förberedda på rättegång och kostnader eftersom det är den risken man tar. Så att skapa föreningen ASS kan mycket väl bli dyrt.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.39 (CET)
En liten notering bara; lagtexten i URL säger att konstverk "får avbildas om de stadigvarande..." medan byggnader "får fritt avbildas. /ℇsquilo 17 mars 2018 kl. 10.09 (CET)
ℇsquilo: Ja, men är inte det i motsats till de tre villkoren som gäller konstverk, utan att tillföra någon ny dimension?--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.39 (CET)
Enligt 1919 års lag fick man endast avbilda en byggnads yttre, vilket bland annat innebar att man inte fick avbilda hallar och trapphus. Eftersom man bara får avbilda konstverk som finns på en offentlig plats, var tanken att det skulle vara samma med byggnader, vilket ledde till denna regel. Ordet "fritt" infördes på 1960-talet för att förtydliga att det blev tillåtet att avbilda en byggnads inre. Se SOU 1956:25 sid. 265. --Stefan2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 01.26 (CET)

Politikers åsikter[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon bra sammanställning av hur de politiska partier som i Sverige (och kanske EU) har ambitionen att stifta lagar ställer sig till domen och lagen? Alltså som den här fyra år gamla sammanställningen i DN om partiernas åsikt om fildelning?

  • Vad anser politikerna om domen som en tolkning av lagen? Är den nuvarande lagen rätt eller fel tolkad?
  • Bör lagen förändras eller ej? I så fall hur? Bara förtydligas eller ändras i sak?
  • Hur viktigt anser man att frågan är?
Tabell
Relaterad information

--Larske (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.12 (CET)

Utöver 2791 finns även 3074. Nirmos (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.45 (CET)

@John Andersson (WMSE), Historiker: Verkar inte som det är något större intresse här att kartlägga var olika politiker, speciellt de som sitter i Näringsutskottet, står i denna fråga? Har WMSE fått någon "underhandsinformation" från beredningen av betänkandet ovan som enligt tidplanen gjordes i tisdags denna vecka (27 mars)? De två motionerna 2791 (om panoramafrihet) och 3074 (om tillgången till det offentliga rummet) är ju en del av materialet och frågan är om det är en fördel eller om de bara är "begravda" i den större frågan om förstärkt följerätt. --Larske (diskussion) 30 mars 2018 kl. 10.05 (CEST)

Jag var i kontakt med Riksdagen för ett par veckor sedan och det är alltså den 27 mars som utskottet började behandla frågan. Det finns alltså goda möjlighet att informera politikerna fram till 3 maj (då det justeras) om varför en lagändring är viktig. Vi undersöker möjligheterna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 april 2018 kl. 09.01 (CEST)
Det är vanskligt för politiker att ta ställning till om en lag tolkats rätt. Enligt maktdelningsprincipen är det inte politikernas bord, annat än i det att domstolarna organiseras så att de har alla förutsättningar att tolka lagen rätt. Därmed bör politiker följa upp kontroversiella domar. Det är de som bör ändra lagen om lagen så som den tolkas inte stämmer med deras uppfattning om hur lagen bör se ut. Vad jag förstår är frågan om verk som är fria att fotograferas också för annat än eget bruk bör få publiceras på Internet. Får bilder på offentlig konst användas i resebloggar utan särskild ersättning till konstnären? Alternativet är ofta i praktiken att denna konst inte syns i resebloggar. Jag vill inte skapa en skillnad mellan privata bloggar och icke-privata bloggar. Då folk började föra dagbok på nätet upphörde i praktiken den distinktionen.
Kan kommuner friköpa offentlig konst? För ny konst kan en sådan passus läggas in i köpeavtalet, för gammal konst kan man göra ett tilläggsavtal. För att bestämma summan kunde man se på statistik från Finland om hur mycket inkomster konstnärerna får för tillstånd att publicera bilder av konsten på Internet. Jag är ganska säker på att summan är nära noll, möjligen undantaget betalning från kommunerna själva.
En ännu större fråga är den om upphovslagstiftningen överlag. Det är en katastrof att gamla arkivbilder inte kan användas för att det är omöjligt att ta reda på vem fotografen är, och i de fall fotografen är känd hopplöst att få tillstånd från alla barnbarnsbarn, inklusive dem som fötts utomlands.
Det är rimligt att en konstnärs barn får bestämma om förälderns konst - de kan förväntas veta vad föräldern velat - och att barnen eller t.o.m. barnbarn får ett utkomstbidrag som små. Men 70-åriga barnbarnsbarn, eller deras barnbarn som inte vet mer om upphovsmannen än vad som står i konstböckerna, det är vansinnigt! I synnerhet som priset är att allmänheten inte kan utnyttja konst som uppfattas som vår gemensamma egendom.
--LPfi (diskussion) 30 mars 2018 kl. 12.42 (CEST)

Notice from kowiki[redigera | redigera wikitext]

Hello from kowiki. While working on Wikidata, I found that duplicate articles were created for one topic in svwiki. In that regard, I would like to work on one side as a redirect page. Because there are many subjects, I think it will take quite a while. Sorry about poor English. --95016maphack (diskussion) 11 april 2018 kl. 14.51 (CEST)

Please tell what article or subject.Yger (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.00 (CEST)
Det rör sig tydligen om Lsjbot artiklar. [15] Fem5 (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.12 (CEST)
Bra att vi får hjälp med städning. Men - vi förlorar koordinaterna för kommunerna. Det gillar jag inte. Kitayama (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.31 (CEST)
Nåja, koordinötterna är ju ganska lätta att flytta över. Ännu lättare vore det ifall målartiklarna hade en {{geobox}}, men man kan inte få allt här i världen. /ℇsquilo 12 april 2018 kl. 15.16 (CEST)

Länka till Rotemansarkivet hur?[redigera | redigera wikitext]

Någon som vet hur det görs på ett bra sätt?. Gösta_Olson_(gymnast) håller jag på att koppla i WD Gösta Olsson (Q2449663) men ser att profilen har en "död" länk till Rotemansarkivet ID 100260020110. Det fungerar att söka på ID (avancerad sökning) men jag har inte förstått hur en direkt URL skall se ut.... Någon med mer IQ än mig under skalet som kan svara på detta.... Frågade Statsarkivet på FB i veckan men har inte fått svar... - Salgo60 (diskussion) 8 april 2018 kl. 13.15 (CEST)

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Print.aspx?Id=100260020110 Fem5 (diskussion) 8 april 2018 kl. 13.41 (CEST)
Tackar Fem5 saknar dock att man ser familj etc. VisbyStar har tittat på fotografen Måns Birger Bruzelius och där har Rotemansarkivet intressant information om familjen som man tappar. Måns Birger Bruzelius lever först med sin far Johan Fredrik Westerberg (Q51672275) och får sedan en styvfar vilket syns rel. bra i Rotemsarkivets vanliga gränssnitt. Får ta en tur till Stadsarkivet och prata med dom om en bättre "landningssida" för en person i Rotemansarkivet... - Salgo60 (diskussion) 9 april 2018 kl. 18.30 (CEST)
Finns en gammal mall som jag skapade 2013 för att länka till Rotemansarkivet. Mall:Rotemansarkivet. Uppdaterade den nu, men den som kan får gärna fixa med den mer, den är som sagt gammal. / Elliotea (diskussion) 9 april 2018 kl. 19.01 (CEST)
Tackar jag skall kolla... Exempel på hur jag testar att använda Rotemansarkivet från Wikidata. Tweetade till Stadsarkivet om dom har något bättre. För exempelvis Julius Centervall så skulle jag vilja länka Rotemansarkivet för att styrka att han bor ihop med Tulia Anna Helena Björck länk relationer i WD vilket syns i standard web gränssnittet...
En annan fundering är om vi skall skapa en WD egenskap för Rotemansarkivet. Känns som det finns mycket matnyttigt där och att identifier en person mot en eller flera poster i Rotemansarkivet verkar även Riksarkivet jobba med... - Salgo60 (diskussion) 9 april 2018 kl. 19.16 (CEST)
Var förbi Statsarkivet i Stockholm och pratade med fadern till Rotemansarkivet och Sveriges Dödbok och blev glatt överraskad
  • Rotemansarkivet
    • Finns mycket snygg CD skiva men WEBskivan känns tyvärr döende vilket verkar bero på brist på resurserser.... känns nästan som dom vill hahjälp?!?!?
    • Han skrattade glatt till URL:en ovan det är en utskrifts sida som funkar halvbra. Vi missar personer i familjen etc.... men det är ett steg framåt plus att Rotemansarkivet är med i andra projekt så det kan vara bra att ha koppling....
  • Sveriges Dödbok
    • där lät det som han inte såg några problem att Wikipedia kunde göra en förfrågan och få ett extrakt som vi kunde använda ex. svansk nationalitet död efter 1860 WD fråga 9500 personer
exempel Georgina Sondell Georgina Sondell (Q20668276)
18600131 Textorius Sondell, Marna Georgina
Grevgatan 41,47
Död 30/4 1897.
Kyrkobokförd i Hedvig Eleonora (Stockholms stad, Uppland).
Född 31/1 1860 i Göteborg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Gift kvinna.
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017: Hedvig Eleonora, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland)
Födelseförsamling i källan: Göteborg (stad) (Göteborgs och Bohus län)
Källor: Rote 24
exempel Jonas Samuel Bagge (Q5563987) Jonas_Samuel_Bagge
18030701 Bagge, Jonas Samuel
Kv. 2:18 Yttre Åsen
Död 4/1 1870.
Kyrkobokförd i Falu Kristine (Kopparbergs län, Dalarna).
Född 1/7 1803 i Uddevalla (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
Gift man (20/7 1835).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017: Falu Kristine, Faluns kn (Dalarnas län, Dalarna)
Födelseförsamling i källan: Uddevalla (Göteborgs och Bohus län)
Källor: DB, HFL (sida: 43)
    • enormt jobb dom gjort genom att hämta information från ett 40 tal olika databaser
- Salgo60 (diskussion) 12 april 2018 kl. 14.31 (CEST)
Begriper noll (som vanligt för mig med dina inlägg) så kan inte ge en återkoppling.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 15.41 (CEST)
Yger exemplen är från Sveriges Dödbok och det verkar som vi skulle kunna få använda det datat för dom ca. 9500 svenska personer som finns i Wikipedia
  • jag ser möjligheterna
    • stämma av att vi har rätt data i Wikidata
    • i Wikipedia visa att född,födelseort,död,dödsort, namn stämmer med Svensk Dödbok och kanske till och med visa upp posten från Sveriges Dödbok på något snyggt sätt....
- Salgo60 (diskussion) 12 april 2018 kl. 16.57 (CEST)
jag tror det är bäst du slutar pinga mig. Jag förstår än mindre av det du skriver här.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 16.59 (CEST)
@Salgo60: De två exemplen från Sveriges Dödbok som du tar upp, kommer de från en DVD-skiva som Riksarkivet vill ha 450 kronor för? Det hade ju varit bra om man hade kunnat använda sig av "18600131" (i "18600131 Textorius Sondell, Marna Georgina") i något API på samma sätt som det id "100260020110" som används för exemplet med Gösta Olson i Rotemansarkivet? Det sistnämnda är ju en del av en URL och man kan hämta "posten" via webben, utan att behöva köpa ett USB-minne för 350 kronor. Det vore önskvärt om samma webb-funktionalitet fanns för Sveriges Dödbok kompletterat med möjligheten att söka på olika fält. Då skulle det gå lättare att göra den typ av kontroller mot Wikidata som jag tror att du är ute efter. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 18.40 (CEST)
OK vi ligger lite lågt med detta försök att kvalitetssäkra information i Wikipedia och börjar med Svenskt Porträttarkiv (SPA)...
Larske inga planer fanns att ha WEB/Api utan CD/USB är deras primära leveransmodell men det var i princip Johans förslag att Wikipedia och SPA kunde begära ett utdrag... - Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 08.43 (CEST)
Denna möjlighet såg SPA
Kan du kolla med dem hur mycket information som vi skulle kunna få publicera för träffar på personer?
Exempel:
1 träff i Sveriges Dödbok!
Petrus Alexander Östlund, född 1908-06-02 i Lestorp
död 1997-07-15 i Trollhättan 
Referens till post i SDB
Knapp för att importera fakta
Lägger till: Förnamn, efternamn, födelsedatum, födelseort, dödsdatum, dödsort, källa (SDB och post)
- Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 15.59 (CEST)

Nationalencyklopedin[redigera | redigera wikitext]

Hur står det till med det bolaget och dess business? En (dålig) redigering på vår artikel om dem indikerar de nyligen stängt av att se ens kortsnutt av deras artikel utan att betala. Och deras bokslut som i flera år visat imponerande vinstsiffror och antalet anställda verkar 2017 ?klappa ihop? mycket stor förlust (>10 Msek) värre än deras kris kring 2008/2009 (då de fimpade all böcker) och antalet anställda ner till 20, vilket är mycket lågt. Jag försökte hitta hur många accesser de har, och/eller om deras alexaranking försämras men hittade inte de siffrorna.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.11 (CEST)

De ska tydligen öppna ett ställe i Härnösand.//Hannibal (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.16 (CEST)
Ja jag hittade ett dotterbolag i Sverige som verkar tagit över personal och lönsam business. Det skulle då innebära att ne.se går jättedåligt men att denna andra business går lite bättre. Men det innebär ändå att de då inte är reella konkurrenter till Wikipedia längre.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.21 (CEST)
Det går fortfarande att söka på NE om man vet rätt länk, men det verkar inte nämnas på deras sida: https://www.ne.se/sök Fem5 (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.24 (CEST)
Instämmer. NE.se:s artikel om Wikipedia visar 31 av 217 ord om man inte är inloggad.--Paracel63 (diskussion) 14 april 2018 kl. 02.42 (CEST)
(Redigeringskonflikt) ne.se har just nu alexa-rankningen 224 och deras besökssiffror per månad (som jag förstår det) ligger på strax under 40 000 (som jag utläser 40k).[16] Rätta mig gärna om jag tolkat något fel. /Ascilto (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.25 (CEST)
Nä, 40k i diagrammet visar väl en (global) rank 40 tusen. Den globala ranken är nu 35 510 och har försämrats med 2 799 under de senaste tre månaderna. På sidan framgår det också att 4,8 procent av de unika besökarna på ne.se kommer från någon Wikipedia (wikipedia.org). --Larske (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.32 (CEST)
Många skolor prenumererar på NE, så att eleverna kan använda den. Det syns inte i Alexa-rankingen. Man måste ha en viss mjukvara installerad för att Alexa ska räkna, och det har knappast skol- och elevdatorer. /NH 7 april 2018 kl. 20.37 (CEST)
Jag brukar logga in via mitt bibliotekskonto. Jag antar att det är en vanlig väg. Det kanske inte heller syns? --JohanahoJ (diskussion) 7 april 2018 kl. 22.43 (CEST)

Sidvisningsanalys av artiklar relaterade till Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Gårdagens intensiva mediebevakning av händelseutvecklingen relaterat till Svenska Akademin påverkar förstås sidvisningarna i Wikipedia. I stort sett alla av de 25–30 mest visade svwp-artiklarna igår är relaterade till Svenska Akademin eller associerade personer.

Är det någon mer än jag som tror att antalet visningar av artikeln "Knytblus" kommer att öka ytterligare idag? --Larske (diskussion) 13 april 2018 kl. 08.29 (CEST)

Så blev det. --Larske (diskussion) 14 april 2018 kl. 08.22 (CEST)
Wow. Det visar hur viktigt det är vi följer med i nyheterna och försöker upodatera aktuella artiklar om "mkndre" ämnen. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.40 (CEST)
Även antalet sidvisningarna av motsvarande artikel på enwp, en:Pussy bow, hade en stor uppgång igår. --Larske (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.59 (CEST)

Lokal BUSig motion för panoramafrihet[redigera | redigera wikitext]

En moderat kommunpolitiker har frågat mig om man, rent lagligt, kan kringgå BUS på nya offentliga konstverk som köps in. Är det lagligt för en kommun, med nuvarande lagstiftning (läs BUSdomen) att lägga in en klausul vid köp av offentlig konst där konstnären avsäger sig rätten till ersättning för fotografier som publiceras på internet. Om det går, hur skall det utformas för att bli så bra som möjligt.

Anledningarna till att han frågar är bland annat dessa två:

  1. Han vill lyfta fråga så att den kommer in i den allmäna debatten.
  2. En lokal skola fick ett konstverk inbyggd i väggen när den byggdes. Enligt denna domen blir det ju olagligt att publicera bilder på nätet för föräldrarna utan att be om lov och betala ersättning.

Går det att skriva en sådan klausul så kanske fler kommuner kan följa på hans exempel, för medborgarnas bästa. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.05 (CEST)

Det har diskuterats som en möjlig framkomlig väg. Detaljerna kan nog de på kansliet bättre.Yger (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.08 (CEST)
För 39 veckor sedan skickade Carl Heath in ett förslag till Göteborgs stad om att göra precis så som du/den politiker du träffat föreslår. Se diskussion på Facebook om saken. Förslaget kan man se här.//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 18.03 (CEST)
Hannibal, ganska rätt. Det är Paul Andersson i sölvesborg som undrar. Dock har både jag och han svårt att hitta förslaget. Kan du ge en direktlänk. MvhAdville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)
Om ni kommer till sidan som heter Göteborgsförslaget och går till fliken som heter Under behandling, och väljer ärende 530 "Information om offentliga konstverk i staden" hittar ni förslaget. Vad som inte finns där, och som jag precis fick veta, är att kultur och fritid beslutade om saken men inte meddelat något om det. Beslutet är inte positivt och bygger på ett missförstånd.//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 22.31 (CEST)
Det kan de absolut göra, på precis samma sätt som en kommun köper loss den ekonomiska upphovsrätten för till exempel fotografier till trycksaker. Helsingborgs kommun har till och med arbetat in att de alltid upphandlar fototjänster med Creative Commons licens. Se rubriken Bildavtal på denna sida. Om någon annan kommun frågar dem delar de säkert med sig av sina avtalsmallar. Ainali diskussionbidrag 14 april 2018 kl. 18.26 (CEST)
Bra tips, Ainali. Vidarebefodrat. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)

Externa källor något som skall visas upp i ett Wikipedia uppslagsverk synpunkter tack[redigera | redigera wikitext]

Som ett exempel har Julius Centerwall kopplats ihop med

  1. Fråga 1: Skall sådan här saker visas i en artikel på Wikipedia eller skall det bara ligga i Wikidata för den intresserade?
  2. Fråga 2: Om ja skall fler referenser eller mindre visas? Idag begränsar mall:Faktamall biografi WD till 3 referenser per fakta och inga referenser till Wikipedia själv presenteras. Jag har sett andra lösningar där man ser att det finns en eller flera referenser men dom visas först då man klickar på den... dvs. mindre "pratigt" interface..... jmf hur snyggt det blir på en iphone video där länkar visas då man klickar....
  3. Fråga 3: Utöver listan ovan funderar jag även på DDSS några synpunkter tankar vad som ger mervärde eller inte?

Jag ser

  1. Bättre kvalitet på sikt
    1. enklare hitta profiler som inte har bra källor?
    2. enklare hitta profiler som saknar Folkräkningar Sveriges befolkning men borde ha det
    3. kan vi uppfostra SBL SKBL etc. att leverera sitt resultat mer proffsigt så kan vi med program jmf var vi har kvalitetsproblem. Skickade en tweet till Riksarkivet länk att det här vill vi ha.....
  2. Nya sätt att jobba med profiler... med Wikidata är det enormt enkelt att besöka en kyrkogård och se vilka gravar som saknar bild etc....
  3. Web 2.0 handlar om att koppla ihop data med data. Ett exempel på de fördelarna är vad Hans Rosling gjorde med sina presentationer. Vad jag gör ovan är att koppla ihop Riksarkivet SVAR med Rotemansarkivet med SBL med Levande musikarv med SvenskaGravar med enskilda register hos SVAR om befolkningen 1880 1890 1900 allt det är öppnar upp gigantiska möjligheter dvs. en Hans Rosling skulle kunna sammanställa allt data och visa på hur det verkligen är eller har varit och Wikidata skulle kunna vara en av hörnpelarna i denna ekvation..... men men tillbaka till frågan vad skall synas på svenska Wikipedia.... vad gör svenska Wikipedia bättre och mer trovärdigt...

Lite tankar och test av att utnyttja Wikidata lite mer strukturerat.... - Salgo60 (diskussion) 2 april 2018 kl. 16.16 (CEST)

Min åsikt. Wikipedia ska vara ett uppslagsverk, inte en länksamling eller ett nav i ett datanätverk. Det är Wikidata som ska ska den rollen. Man kan lätt komma åt dessa länkar om man klickar på "Wikidataobjekt" i vänstermenyn, jag tycker det räcker så. Fem5 (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.08 (CEST)
Håller med om att det är Wikidatas roll. Sammankoppling av data är heller inte neutralt. Man kommer snart till en punkt när man tvingar in verkligheten i en modell. Edaen (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.32 (CEST)
Jag instämmer helt med Fem5! Externa länkar som inte tjänar som källor skall förekomma mycket sparsamt i artiklarna. Det är Wikidatas uppgift att tillhandahålla övriga länkar. / Reddarn (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.35 (CEST)
Wikidata är navet. @Fem5: menar du att vi inte ens ska redovisa källor när data från Wikidata används här? Det tycker jag är viktigt, och håller med Reddarn om att övriga länkar ska vara sparsamma. I princip bör de endast vara sådana som vi redan använder idag, till exempel länk till imdb från infoboxen i filmer och liknande. Ainali diskussionbidrag 2 april 2018 kl. 17.42 (CEST)
Källor ska självklart alltid redovisas. Det som föreslogs ovan om jag förstod det rätt är att lägga in en mängd externa länkar som ej används som källor. Länkar som koppla ihop Wikipedia med folkräkningar, husförhörslängder etc. Jag ser inget allmänintresse i det. Wikipedia är nog bäst om det riktar in sig mot allmänheten och inte forskarna. Fem5 (diskussion) 2 april 2018 kl. 19.23 (CEST)
Svenskt biografiskt lexikon inkluderas väl i {{Auktoritetsdata}}? De övriga tycker jag är lite onödiga att ha länkar till. /ℇsquilo 2 april 2018 kl. 21.34 (CEST)
@Esquilo: precis som gamla tidningar hade en kulturbilaga en sportbilaga... och alla visste vad man hittade i de olika delarna så tycker jag att en Wikipedia läsare skall känna sig trygg i att vill man ha tips om att läsa vidare så tittar man under rubriken Vidare läsning. Letar man källor till fakta så finns det som fotnoter på fakta och sedan dyker dom upp under Noter att förvänta sig att den normala läsaren skall börja klicka i Auktoritetsdata och läsa vidare känns fel se Wikipedia:Disposition
OT Jmf även hur galen länken i Libris är - min ambition är att få en dialog med LIBRIS när deras nya system kommer och se till att dom har bra landningssidor för en person
Exempel länkar i Auktoritetsdata:
  • Strindberg LIBRIS - helt intet sägande för 99.999 % av alla läsare
  • Strindberg Worldcat - som känns mycket bra och som ger en WIkipedia läsare lite mer kött på benen....
- Salgo60 (diskussion) 11 april 2018 kl. 14.38 (CEST)
@Esquilo: Jag hittar inte SBL på den här dokumentationssidan. Men baserat på den här artikeln ser jag att SBL faktiskt stöds. Så malldokumentationen kan behöva uppdateras.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2018 kl. 23.58 (CEST)
Jag känner vi borde behandla noterna i textdelen och i faktaboxen från Wikidata olika. Den som lagt in texten har använt källor och dennas referenser bör vara de som återfinnas bland noter och referenser på sedvanligt sätt. Och kanske borde, om uppgifter från wikidata används för att styrka uppgifter i texten, en ref t "Wikidata" visas? Jag tycker även källorna till uppgifterna i faktaboxen är av intresse men jag skulle vilja se dem i en separat sektion. Så görs ju redan med de som visas upp i auktoritetsdata. Varför inte ha en rubrik längst nere i faktaboxen "noter" när noterna från faktaboxen visas i en collapsed tabellYger (diskussion) 2 april 2018 kl. 21.53 (CEST)
I det här fallet gäller frågeställarens frågor externa länkar i de redovisade källorna. Artikeln har däremot inte särskilt många externa länkar som inte är kopplade till källor. Att url-länka de använda källorna i en artikel är väl sällan kontroversiellt, eller har jag missat något? Vi vill ju att informationen i en Wikipedia-artikel ska kunna styrkas, och sådana länkar underlättar för läsaren att kolla upp det hela.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2018 kl. 23.54 (CEST)

Jag anser att allt som kommer direkt från Wikidata skall hänvisa dit för källhänvisningar så som sker på dawp i motsvarande faktaruta. Våra artiklars utseende skall gå att redigera här. Tostarpadius (diskussion) 3 april 2018 kl. 08.29 (CEST)

Jag skulle gärna se att enbart källbelagd Wikidatainfo visas i mallarna, och att den källhänvisningen följer med (synligt) till svwiki. Att källhänvisa till Wikidataobjektet skapar en farlig rundgång eftersom mkt wikidatainfo i sin tur är skrapad från Wikipediaartiklar på olika språk. mvh Aron Ambrosiani 3 april 2018 kl. 11.47 (CEST)
@Ambrosiani: Känns som även varna då artikeln har "sämre källor än Wikidata behövs.... I exemplet på bilden nedan väljer den som skriver artikel bort död och begravningsboken utan stället tar en personalnotis som källa... ==> att alla icke inloggade användare får se en personalnotis.... känns helt galet...
Tittar man närmare på WD så på mer "kända" personer har "samma" kvalitets problem börjat dyka upp att de källor som bekräftar ett födelsedatum har låg kvalitet....
Personalnotis.png
Om några dyker upp på lördag på årsmötet så vore det intressant att ta en diskussion efteråt. Att inte ha tydliga kvalitetsmål som alla förstår och att dessa mål inte följs upp systematiskt känns inte OK 2018 med all diskussion om Fake news etc.... Jag hoppas wikipedia vill mer...
Ambrosiani jag har blivit lite desillusionerad att WD källorna inte håller kvalite och tweetade om detta, Dario Taraborelli höll med och pekade på phab:T190438 Towards modeling citation quality det finns hopp - Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 09.07 (CEST)
Håller med och det blir bara mer och mer om ingen tydligt pekar riktning kvalitet. Jag testade att vandra ut i Larske land och skapade SPARQL frågor...
Någon typ av Dashboard där man ser kvaliten i Wikidata.... kanske gör en sådan här diskussion mera självklar - Salgo60 (diskussion) 3 april 2018 kl. 12.46 (CEST)
Det som inte går att påverka här bör inte följa med. Så är det på flera andra språkversioner. Det är både snyggt och ändamålsenligt. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 08.35 (CEST)
Tostarpadius Vad kan du inte påverka? Vilket stöd behöver du? - Salgo60 (diskussion) 5 april 2018 kl. 16.59 (CEST)
Utformningen av källhänvisningar på Wikidata kan man inte påverka här. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 20.12 (CEST)

Länksamlingar har börjat läggas in, åsikter?[redigera | redigera wikitext]

Jag ser att externa länkar har börjats läggas in nu av Salgo60. Se till exempel Eva Fröberg som fått externa länkar till Libris och svenskt porträttarkiv m.m. Vår riktlinje Wikipedia:Externa länkar säger max 3-4 länkar och jag hoppas verkligen att vi håller fast vi det, annars blir det lätt att man lägger in ytterligare en länk och sen en länk till.. Jag ser fördelar med dessa länkar men som jag sagt tidigare så är min åsikt att det är Wikidatas roll att skapa nätverk, wikipedia ska vara en encyklopedi och ingen länksamling. Fem5 (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.02 (CEST)

Den typen av länkar hör väl hemma inom auktoritetsdata. Libris har vi tidigare flitigt haft som externlänk tillsammans med Imdb, men även dessa borde samordnas med auktoritetsdata. /Ascilto (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.11 (CEST)
Jag välkomnar en diskussion som jag saknar om källor/länkar/kvalitet. Antalet länkar känns som det löses enkelt med bättre webdesign så att den som vill veta mer får mer info...... bara i år har Riksarkivet släppt 100 miljoner digitala dokument gratis vilket borde påverka kvaliten på de källor Wikipedia använder i artiklarna... och kanske antalet länkar då vi lärt oss förstå vad som finns hos Riksarkivet ex. fastighetsböcker om Stockholms bebyggelseutveckling...
  • Libris hoppas jag också kan förändras där avvaktar jag lite vad som händer med deras nya projekt som blir klart i sommar
    • Dagens LIBRIS länk i Auktoritetsdata diskuterades här utan att någon ändring gjordes. Jag har även gett lite feedback till Kungliga Biblioteket LIBRIS i min blog att dom saknar bra sidor att länka till "landningssidor"
  • skall noter till fakta överhuvudtaget visas i artikeln. Jag föreslår att vi bara har en länk som dyker upp när man klickar dvs. som det ser ut i mobilgränssnittet se diskussion
  • länk till Svenskt Porträttarkiv eller inte...
    • vi har SPA som en egenskap i Wikidata och jag ser att den kan ge mervärde att dels se hur personen beskrevs förr i tiden plus se flera bilder av personen.... om WIkidata stämmer så är det 131 artiklar i sv:Wikipedia som saknar bild som finns med bild i SPA länk
- Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 13.23 (CEST)
@Salgo60: Frågan du länkar till avser objekt som saknar bild i Wikidata (inte Wikipedia) oavsett om det har någon artikel i svwp eller ej. Om man ändrar frågan till avse de som har svwp-artiklar blir det 130. Det var ju ingen större skillnad, men i frågan kräver du att personen även ska finnas i SBL. Om man tar bort det kravet blir det så många som 408 personer som finns i SPA och har artikel i svwp, men saknar bild i Wikidata. Om bild även saknas i svwp-artikeln framgår dock inte. Jag kan tänka mig att det bland dessa 408 objekt med svwp-artiklar finns en del som har bild i artikeln trots att bild saknas i Wikidata, men jag har inte hittat något exempel. --Larske (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.07 (CEST)
Bugar ödmjukt inför SPARQL gurus visdomsord ;-) återkommer då jag läst om 3 ggr om jag fattar bättre... - Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.10 (CEST)
Nu har jag tittat igenom de 408 artiklarna och de flesta saknar bilder. Johan Beck-Friis har en ganska dålig bild och i Bildsköne Bengtsson, Gösta Berg, Per Bergström, Abraham Forssell, Tycho Hedén, John Hellström, Malcolm Murray, Göthilda Fürstenberg (målning), Marja Casparsson finns också bilder av varierande kvalitet, ofta med artikelsubjektet tillsammans med andra personer. Så visst tillför en direktlänk till artikelsubjektets sida i porträttarkivet (SPA) bra information för dessa artiklar. --Larske (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.49 (CEST)
Grundtanken med att länka SPA till Wikidata var att SPA skulle dra nytta av all info i Wikidata/Wikipedia men jag har dock börjat SPA och den mängd av bilder som finns både "vanliga" personer och personer som "platsar" i Wikipedia. Trevligt att ha flera bilder på en person. En variant jag funderat på är om man skulle kunna göra ett javascript/plugin som inloggade användare kunde aktivera och få en popup med bilden från SPA om man är på en artikel som har bild i SPA. Jag har något liknande i WD - Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 19.50 (CEST)