Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2021

Re ägarstruktur på Shipsted

Hej! Jag kollade på Wikipediasidan om Shipsted. Där finns dubbla ägare - 4 st. Är det ett tryckfel eller något speciellt som skiljer dem åt.

Ägare Schibsted ASA ägdes år 2015 bland annat av:

Blommenholm Industrier AS (25,1 %) - (äger 60,1 % av Stiftelsen Tinius grundat av Tinius Nagell-Erichsen) Folketrygdfondet (6,1 %) Deutsche Bank AG (3,8 %) JP Morgan Chase (3,5 %) Goldman Sachs (2,7 %) UBS AG (2,6 %) The Northern Trust Company (2,5 %) State Street Bank and Trust Company (2,0 %) JP Morgan Chase (1,6 %) Morgan Stanley & Co (1,4 %) State Street Bank and Trust Company (1,3 %) UBS AG (1,2 %) Clearstream Banking (1,2 %) The Northern Trust Company (1,1 %) The Bank of New York Mellon (1,1 %) Morgan Stanley & Co International (1,0 %) State Street Bank and Trust Company (0,9 %)

@Yger: Kapitlet "Ägare" stoppades in i artikeln av dig för ett år sedan. Kommer du möjligen ihåg vilken källa du använde? --Larske (diskussion) 20 januari 2021 kl. 16.12 (CET)

Tyvärr har jag ingen minne av denna redigering. Jag brukar dock använda annan språkversion eller Alla Bolag, om det inte finns en tydlig årsredovisning.Yger (diskussion) 20 januari 2021 kl. 17.14 (CET)

Det tipset räckte! Via no:Schibsted#Historie hittade jag samma tabell och där fanns en källa i form av Årsredovisningen för 2015. Av den framgår de "kompletta" namnen.

--Larske (diskussion) 20 januari 2021 kl. 17.40 (CET)

Jag har arkiverat årsredovisningen för 2019, den finns här. Ägarlistan per 16 januari 2020 finns på sidan 104.

--Larske (diskussion) 20 januari 2021 kl. 18.14 (CET)

Skärholmens station?

@BIL: @Dieselmotorvagnar:: På hitta.se:s karta över Kungens kurva finns en järnvägsstation utmärkt mitt emot Ikea på andra sidan Södertäljevägen (sök på Ikea, Kungens kurva). Vad är detta? Det finns ju ingen järnväg där. En planerad underjordisk pendeltågsstation? Googling ger absolut ingenting. /Ascilto (diskussion) 29 januari 2021 kl. 18.19 (CET)

det är bara helt fel.Yger (diskussion) 29 januari 2021 kl. 18.23 (CET)

Det är busshållplats där. Förmodligen felkodning i källdata. --北山 Kitayama (diskussion) 29 januari 2021 kl. 18.27 (CET)

Här är en street view på busshållplatsen Ekholmsvägen som finns på platsen.

--Larske (diskussion) 29 januari 2021 kl. 19.03 (CET)

Inte en planerad hållplats på Spårväg syd då? /ℇsquilo 29 januari 2021 kl. 21.57 (CET)

ℇsquilo är på rätt spår! Spårväg syd (som givetvis är spårväg men ingår i Sverigeförhandlingen) planeras i trakten. Se kartan här. Jag tycker Kitayamas förklaring är rimlig. Det handlar om busslinje 707, men det verkar inte finns en bra karta på SL:s webbplats.

Som sidospår, när man lägger in {{ping}} måste inlägget signeras i samma redigering, annars funkar inte mallen. Allt gott. Dieselmotorvagnar (till stationen) 29 januari 2021 kl. 22.21 (CET)

Vad är det här för fågel?

Vad är det här för liten rackare?

Jag hittade den precis utanför mig. Den verkade döende men har nu piggnat till litegrann. Fick jaga iväg några ungar som verkade vilja göra lite osnälla saker mot den. Så tog upp den till min balkong och just nu sitter den under mitt skrivbord. Är det en björktrast? Verkar mycket liknande, men känns större, samma storlek som en stadsduva ungefär. Och lite tjockare, kanske. EstrellaSuecia^diskussion, 1 februari 2021 kl. 16.14 (CET)

AHA, Silltruten

Nirmos (diskussion) 1 februari 2021 kl. 19.55 (CET)

Ja, björktrast skulle jag påstå. Stor som en stadsduva låter väldigt stort. Något större än en koltrast brukar de vara. LittleGun (diskussion) 1 februari 2021 kl. 19.59 (CET)

Stämmer bra med björktrast.--Skogsfrun (diskussion) 2 februari 2021 kl. 06.36 (CET)

Den art som man behöver utesluta är dubbeltrasten, som är större än björktrasten men något mindre än tamduvan/klippduvan. Bilden visar inte färgen på ryggen. Dubbeltrasten är dock normalt en flyttfågel, så det talar mot den, men den här individen är uppenbart inte helt frisk och normal. Roufu (diskussion) 2 februari 2021 kl. 10.20 (CET)

@Roufu: Den mådde bättre efter några timmar i värmen och lite pommes frites så jag kunde släppa den senare på kvällen när den började flyga omkring. Eftersom näbben var så väldigt gul tror jag inte att det var någon dubbeltrast. Den var brun/smutsröd på ryggen. Det var nog ett ovanligt stort exemplar av björktrast. EstrellaSuecia^diskussion, 2 februari 2021 kl. 13.06 (CET)

Ser väldigt mycket ut som en björktrast med den där "haklappen". Att den ser stor ut beror nog på att den burrar upp sig nu när det är kallt. /ℇsquilo 2 februari 2021 kl. 17.03 (CET)

Ja, det är en björktrast. Fint att du tog hand om den EstrellaSuecia. Mvh --AHA (diskussion) 7 februari 2021 kl. 07.49 (CET)

Nordöstra?

Jag var inne i artikeln Aberdeen och läste "hamnstad i nordöstra Skottland". Östra håller jag med om. Men själv tycker jag att staden ligger rätt så centralt i Skottland. När kan man säga att något ligger i "norra någonting"? Staden ligger inte speciellt långt norr om koordinaterna i en:Centre of Scotland. Vad säger ni? Ligger Aberdeen i nordöstra Skottland?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 8 februari 2021 kl. 00.40 (CET)

Det är ju inte alltid som väderstreck man använder för att beskriva var något ligger i ett land faktiskt har så mycket med vad man skulle få genom att bara titta på koordinater. Västsverige skulle i så fall snarare heta "Sydvästsverige".

andejons (diskussion) 8 februari 2021 kl. 08.10 (CET)

Aberdeen

Centre of Scotland
inklusive öar

Centre of Scotland
exklusive öar

Karta som visar läget för Aberdeen och Centre of Scotland^(en) inklusive och exklusive öar.

Begreppet "North East Scotland" används även som namn på en av de åtta valkretsarna för val till det skotska parlamentet, se en:North_East_Scotland_(Scottish_Parliament_electoral_region). Aberdeen ingår i den valkretsen.

Här finns kartor på alla åtta valdistrikten.

--Larske (diskussion) 8 februari 2021 kl. 08.32 (CET)

Tillåt mig att komplicera en redan komplicerad fråga ytterligare:

Det där med att avgöra vad det "mellersta" av något geografiskt område befinner sig är nästan alltid kvistigt. När det gäller Skottland kompliceras det av att gränsen till England inte är rak (dvs inte i en rät syd-nordlig linje), utan diagonal i nästan en perfekt 45° linje. Det gör att en rejält stor del av Skottland ligger söder om gränsens östligaste punkt. Ytmässigt blir det också litet skevt; det skotska fastlandet slutar strax norr om Thurso, vid 58°35' N. Mellan den punkten och Herma Ness, Strorbritanniens nordligaste punkt(?) vid 60°83', finns bara Orkneyöarna och Shetlandsöarna, med en yta på knappt 2500 km². Det är alltså inte medelpunkten på en rektangel vi skall beräkna, utan snarare medelpunken på en stående parallelltrapets (egentligen en ännu konstigare figur, med diagonal bas, raka sidor, och toppen som en smal snabel). Hur beräknar man den mellersta delen av något sådant så att alla håller med om det? / ^Ternarius_Disk 8 februari 2021 kl. 08.55 (CET)

Vi har väl lite samma problem i Sverige; jag vill påstå att Sundsvall ligger i norra Sverige, men det stämmer ju inte med kartan. Sundsvall ligger väldigt nära mittlinjen. Det är väl samma med Skottland, områdena närmast gränsen till England kallas södra, sen blir det norra ruskigt snabbt eftersom det snart blir ganska folktomt, och framförallt långt från London. LittleGun (diskussion) 8 februari 2021 kl. 09.07 (CET)

På kartan över Skottland till höger har jag lagt in Aberdeen samt två olika punkter för "Centre of Scotland", inklusive respektive exklusive öarna.

--Larske (diskussion) 8 februari 2021 kl. 09.42 (CET)

Befolkningstätheten i Skottland 2011.

Som framgår av kartan med befolkningstäthet är det förutom utefter sträckan mellan Glasgow och Edinburgh, bara i Dundee, Aberdeen och Inverness som det är någon trängsel i Skottland. Sett ur detta perspektiv är Aberdeen väldigt mycket "nordöstra Skottland".

--Larske (diskussion) 8 februari 2021 kl. 10.09 (CET)

Firth of Forth brukar väl användas som gräns mellan södra och norra Skottland? I så fall är ju norra delen av Skottland betydligt större än den södra, precis som i Sverige. /ℇsquilo 8 februari 2021 kl. 15.20 (CET)

Mästerskap-Konferens

Det spelades Super Bowl inatt, mellan Kansas City Chiefs och Tampa Bay Buccaneers. I båda deras artiklar nämns att de vunnit "mästerskap", vilket i det här fallaet borde betyda att de vunnit respektive "Conference". Jag menar att vi kan översätta det med "konferens", det är helt enkelt så att man ofta i amerikansk sport talar om "conferences" och att det nu översätts med "konferens" i sportbilagorna. För visst är det respektive konferens, American Football Conference respektive National Football Conference, som menas med mästerskap i de båda artiklarna?--LittleGun (diskussion) 8 februari 2021 kl. 11.17 (CET)

Jo, du har rätt. Det man i svensk kontext skulle benämna semifinaler heter "Conference Championship" (konferens-mästerskap). Så de båda lagen har blivit mästare i varsin konferens. Boivie (diskussion) 10 februari 2021 kl. 14.38 (CET)

Vem äger Zebran

Hej Wikipedia! I Einsteins gåta ”vem äger zebran” som det finns en artikel om här med samma namn, förekommer ett fel i frågan där den lyder att det gröna huset ligger till höger om det vita. Det ska ligga till vänster om det vita. Spenderade två timmar på att försöka lösa denna gåta innan jag gav upp och då såg att det va fel i frågan. Bespara andra människor detta självhat och ändra den, är ni snälla. Tack på förhand!

Det finns en lösning publicerad i vår artikel. Det fanns också ett förtydligande om hur "höger" och "vänster" skall tolkas, även om jag tycker att det är ett tämligen dåligt sätt att lösa problemet med att "till höger" kan tolkas på olika sätt. Det finns egentligen ingen vinst i att förbjuda en speglad lösning.

andejons (diskussion) 10 februari 2021 kl. 08.13 (CET)

Ja, vem som äger zebran och vem som dricker vatten blir samma oavsett på vilken sida det gröna huset ligger om det vita. Det räcker också att norrmannen bor i ett av de yttersta husen. Det ger fyra olika ordningar på husen, men svaren på de två frågorna blir desamma. /JohanahoJ (diskussion) 10 februari 2021 kl. 12.51 (CET)

Psalmer efter kyrkoåret

Jag funderar på om man skulle skapa vilka psalmer som passar till en specifik söndag enligt Svenska kyrkan. Jag gjorde ett försök till det här: Septuagesima. Eller ska man skriva det på varje psalm eller ska man göra någon sorts kategori? Eller är det onödigt vetande? :) Marcus.linneberg (diskussion) 7 februari 2021 kl. 17.11 (CET)

ser helt OK ut.Yger (diskussion) 7 februari 2021 kl. 17.24 (CET)

@Marcus.linneberg: Jag känner mig tveksam. Den angivna källan (psalmvalslistan) har ingen officiell status, utan är en av många hjälpredor som präster och kantorer kan använda för att hitta lämpliga psalmer till en gudstjänst. Längre tillbaka (minns inte när det slutade, 1942?), fanns verkligen annbefallna psalmer för varje söndag. Nu finns rubriker med vissa av kyrkoårets söndagar, som t.ex Kyndelsmässodagen, men Septuagesima och de flesta andra har ingen sådan rubrik. "Wikipedia är ingen psalmvalslista" för att travestera andra WP:INTE. Taxelson (diskussion) 7 februari 2021 kl. 18.03 (CET)

Det var därför jag to upp frågan här. :) Jag undrar som sagt hur man kan göra det på ett bra sätt. Någonstans på Wikipedia skulle det behövas vilka psalmer som användes/används nu och förr i tiden till en viss söndag eller helgdag. Marcus.linneberg (diskussion) 8 februari 2021 kl. 18.15 (CET)

Om en sådan förteckning hålls relativt stram, så kan det nog fungera. De sön- och helgdagar som har egen rubrik är i huvudsak okomplicerade, också om en sådan lista nog inte blir helt rättvisande. På exempelvis Sankt Stefanos dag sjungs nog i praktiken en hel del allmänna julpsalmer, vilket dock snabbt riskerar att bli "egen forskning" om man försöker belägga. Att "Var hälsad sköna morgonstund" är typisk för julotta, och sällan används vid andra tillfällen, är väl självklart för alla som är hemmastadda i kyrkoåret, men kan man hitta källa på det? Likaså flera av fastepsalmerna som nog sällan förekommer annat än Långfredag (numer) t.ex Jesus, du mitt liv, min hälsa (SvPs138). Vissa psalmer anknyter nära till någon av texterna, exempelvis "Med himlen det blir som för tio jungfrur" (SvPs1986 633) parafraserar evangeliet på s.f.doms (Matt 25:1-13) och sjungs väl knappast annat än på den söndagen (bara 1:a årgången?). Samma tema i 316 "Nu dagen är till ända" torde kunna knytas till samma söndag, men kanske något lösare?[källa behövs!]] Andra psalmer med tydlig anknytning till en viss bibeltext kan dock vara använd långt allmännare än den söndag då den text som anspelas på läses. Härlig är jorden (Luk 2 - juldagen) är väl ett övertydligt exempel. En stor mängd psalmer anknyter till teman som återkommer under stora delar av kyrkoåret, andra till bestämda kyrkoårsperioder. Kanske är det bättre att ange i respektive psalmartikel när det finns källor på specifik användning? Då kan man skriva t.ex "Passionstiden, särskilt långfredag" om det finns källor på det. Har måhända Tostarpadius några kloka idéer om detta? Taxelson (diskussion) 8 februari 2021 kl. 21.23 (CET)

Jag tror att man skulle behöva konsultera olika psalmvalslistor för att kunna källbelägga det hela. Mitt allmänna intryck (en form av egen forskning) är också att det skiftar mer idag än det gjort historiskt, bland annat därför att man på många håll nästan använder tilläggen mer än själva psalmboken. Ytterligare en anledning är att många som prästvigs idag inte har någon tradition som de blivit fostrade i att falla tillbaka på. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2021 kl. 21.56 (CET)

Jo, men den sammanvägningen skulle väl vara en forskningsuppgift som helst borde föreligga utanför WP, för att vara riktigt acceptabel? Taxelson (diskussion) 8 februari 2021 kl. 22.13 (CET)

Ja, det som skrivs måste ha angivna källor. En del material från Wikipedias barndom i våra psalmartiklar håller inte måttet i det avseendet. Något av det har jag märkt upp, en del har jag strukit, men mycket återstår att göra. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2021 kl. 13.41 (CET)

Kunglig hovleverantör

Jag är kunglig hovleverantör sedan 11 mars 1982, men syns inte i er lista över hovleverantörer. Varför? Jens Sandegaard 45.152.174.237 22 februari 2021 kl. 22.42‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Allt som skrivs i Wikipedia görs av frivilliga krafter. Det finns ingen redaktion som bestämmer vad som ska skrivas eller ser till att det är heltäckande. Så att du inte syns i listan beror helt enkelt på att varken du eller någon annan har lagt till dig i listan. --北山 Kitayama (diskussion) 22 februari 2021 kl. 22.48 (CET)

Finns du med i listan här: [1] ?Wvs (diskussion) 23 februari 2021 kl. 16.49 (CET)

Nej Sandegaards företag finns inte med. Jag ser att det bara fanns 100 med på listan men att det anges att hovleverantörerna är 130, man kan tydligen beställa en ny lista. Men, om man tittar på villkoren ser man en del krav där. Bland annat gäller tillståndet att kalla sig hovleverantör bara i fem år, sedan måste man skicka in en förnyad ansökan. Jag gissar att det kan vara det som är orsaken att han inte finns med.FBQ (diskussion) 23 februari 2021 kl. 19.11 (CET)

Engelskspråkig faktaruta

Jag får oftast enWP:s artikel som förstaval på Google, och Googles sammanfattningsruta är på engelska och hänvisar til enWp. Jag förmodar att det är någon inställning jag lyckats peta på, eller har andra märkt att det ändrat sig? Jag har bytt chromebook nyligen, så att det beror på det är ju rimligt. Eller har någon annan noterat samma sak, så att det ändå är en glitch i algoritmerna?--LittleGun (diskussion) 26 februari 2021 kl. 15.17 (CET)

Jag får svwp-text och -länk i första hand, som tidigare, med iPad. Går jag in på Google Books verkar däremot språket för menyval o.dyl. bero på språket i mina senaste sökningar. Är det kanske någon liknande anpassning utifrån sökhistorik som styr vilken wp-version som visas först? /JohanahoJ (diskussion) 26 februari 2021 kl. 16.51 (CET)

Språkinställning i webbläsaren, operativsystemet och i inloggat google-konto skulle kanske också kunna påverka? Boivie (diskussion) 26 februari 2021 kl. 18.23 (CET)

Förkortning av Namn

Hej, har följande fråga. När man har två efter namn och vill korta av det ena och i detta fall namnet Nilsson vilket är då korrekt:

N:son eller N-son? Är det lika korrekt att använda vilket som

Bästa hälsningar Hans-Lennart

I svenskan används kolon för att visa en bortlämnad del inne i ett ord, såsom i S:t Michael. N:son torde alltså vara korrekt, också om jag inte sett den konstruktionen (i fråga om namn, alltså) i modern text. Bindestreck har jag inte sett användas på det sättet. –LPfi (diskussion) 28 februari 2021 kl. 21.39 (CET)

Antonia Ax:son Johnson och Thomas G:son är två exempel på personer som använder sig av kolon.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 28 februari 2021 kl. 22.20 (CET)

I Språkrådets "Myndigheternas skrivregler" (2014) rekommenderas kolon,"... (A:son, T:son)", som vid andra sammandragningar av ord. /JohanahoJ (diskussion) 1 mars 2021 kl. 11.55 (CET)

Giltigt frimärke?

Hej! Vet ni om ett frimärke (Sverige brev) från 2019 duger som porto i år? 83.249.182.76 3 mars 2021 kl. 14.31 (CET)

hur mycket är det värt? brukar ju stå på. dom har höjt priset från 9 kr till 11 kr men de är giltiga. --EstrellaSuecia^diskussion, 3 mars 2021 kl. 14.42 (CET)

Det står inget annat än "SVERIGE BREV". 83.249.182.76 3 mars 2021 kl. 15.01 (CET)

Valörlösa frimärken är giltiga i all framtid för "normalbrev". Jag har frimärken från 1990 (inköpspris 2,30) som jag använder. Se portotabell här: [2]. --北山 Kitayama (diskussion) 3 mars 2021 kl. 15.04 (CET)

"Valörlösa frimärken har samma värde som priset på ett 50-grams inrikesbrev." Källa:[3] Portot för ett "normalbrev" är för övrigt 12 kr, inte 11 kr. --北山 Kitayama (diskussion) 3 mars 2021 kl. 15.08 (CET)

Tack båda för svar! Då vet jag! :) 83.249.182.76 3 mars 2021 kl. 15.09 (CET)

Det är dock förbjudet att fästa frimärken med pappersklister, även om de aldrig har använts. Postnord jagar numera misstänkta fuskare och det är lätt att åka på eftertaxering. Hellre fälla än fria är den princip som gäller för dem. /Annika (diskussion) 3 mars 2021 kl. 15.19 (CET)

Emil Millán de la Oliva

På personbästasidan är entimmesresultatet markerat som världs-U20-bästa (WU20B) men resultatet på 20000 m bara område(europa)-U20-bästa (AU20B). Har någon U20-icke-europé sprungit snabbare, eller noteras inte WU20B för 20000 m? 90.227.175.244 12 mars 2021 kl. 11.09 (CET)

Raknörel

[Jag hittade en gammal fråga, som jag antar att jag inte ställde i tiderna:]

Raknörel (Minuartia stricta) verkar ha något trassel. Vår artikel har iw till artiklar med samma vetenskapliga namn. Vi använder CoL i vår robotskapade artikel. Men i Naturhistoriska Centralmuseets webbtjänst för utbredning ges Raknörel namnet Sabulina stricta. Sabulina stricta omdirigerar till Minuartia michauxii (som anger Sabulina stricta som synonym).

Vet någon hur det förhåller sig med växten?

–LPfi (diskussion) 13 mars 2021 kl. 09.23 (CET)

Enligt Dyntaxa, som är standard för taxonomi i Sverige, är Sabulina stricta raknörel. Äldre namn Minuartia stricta. Minuartia michauxii finns inte med i Dyntaxa.--Skogsfrun (diskussion) 18 mars 2021 kl. 12.46 (CET)

M. michauxii verkar vara en nordamerikansk art. Min gissning är att det som tidigare hette M. stricta delats upp i två arter, varav den ena fått behålla epitetet stricta och den andra blivit michauxii. Arten som fick behålla stricta har sedan lagts i ett annat släkte. Men det är alltså bara en gissning om hur det kan ha gått till.--Skogsfrun (diskussion) 18 mars 2021 kl. 12.51 (CET)

Tack Skogsfrun. Hur borde man gå vidare? –LPfi (diskussion) 19 mars 2021 kl. 13.43 (CET)

Jag vet faktiskt inte riktigt. Det känns hopplöst att försöka hålla jämna steg med alla förändringar som sker i den vetenskapliga nomenklaturen. Och iw är numera ett mysterium för mig.--Skogsfrun

(diskussion) 20 mars 2021 kl. 08.27 (CET)

Är det inte enklast att helt enkelt ändra omdirigeringen från Sabulina stricta till Minuartia stricta? Jag har gjort det nu. Jag tror också man kan stryka hänvisningen till raknörel i artikeln Minuartia michauxii. Jag gör det. Om du har någon annan lösning får du implementera den, LPfi.--Skogsfrun (diskussion) 20 mars 2021 kl. 13.57 (CET)

Kanske. Jag vet väldigt lite om taxonomi så kan inte avgöra. Jag lade ändå en topplänk till Minuartia michauxii i Raknörel. Är det OK? Så borde Sabulina stricta nämnas i Raknörel, med källa. Jag gör det nu. –LPfi (diskussion) 20 mars 2021 kl. 15.37 (CET)

Vårdagjämning

Hej! Wikipedia anger tidpunkten för vårdagjämning 2021 till 09:37. De flesta andra websidor anger tiden till 10:37. Vad beror detta på ? Vänlig hälsning Lennart

Tiden i Wikipedia är angiven i UTC+0. Det blir 10:37 svensk tid och 11:37 finländsk tid. --北山 Kitayama (diskussion) 20 mars 2021 kl. 08.00 (CET)

Vilken användning av tecken?

Hej! Skriver man 1500- och 1600-talet eller 1500 och 1600-talet? 0503roca (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.13 (CET)

Det första, "1500- och 1600-talet", är rätt, så det blir tydligt att de har en gemensam orddel. /JohanahoJ (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.28 (CET)

1500- och 1600taleN är det väl, om man ska vara petig? 17 mars 2021 kl. 10.53 (CET)Fotiu (diskussion)

Kanske är min språkkänsla fel men jag skulle nog hävda 1500- och 1600-talet. Nu ser jag väl lite olika använt. Jag menar att det är kort för 1500-talet och 1600-talet. Precis som man säger stats- och finansministern och att stats- och finansministrarna kan tolkas som att båda är i plural.FBQ (diskussion) 17 mars 2021 kl. 11.16 (CET)

Det kan vara så att jag har fel, jag pratade med min sambo hon skulle säga 1500- och 1600-talen, jag känner väl inte att det upplevs som fel, men presonligen tolkar jag strecket som att det första -talet förkortas bort och då behövs inget plural eftersom det andra bara syftar på 1600-talet och det är förutsatt att det skall stå samma sak innan. Men, uppenbart görs det olika, få se om det finns svar.FBQ (diskussion) 18 mars 2021 kl. 09.49 (CET)

Man kan ju alltid fråga språkrådet, på mobilen kan jag inte se antal träffar. Ser dock att båda varianterna förekommer. Tänkte se om det fanns någon tidsspridning men båda verkar också finnas i tryck sedan 1800-talet.FBQ (diskussion) 18 mars 2021 kl. 09.57 (CET)

Googlar man finner man att båda varianterna förekommer ungefär lika mycket.-Wvs (diskussion) 18 mars 2021 kl. 10.03 (CET)

Eftersom det är två olika århundraden så är det 1500- och 1600-talen som är rätt. Säger man "stats- och finansministern" så är det samma person som sitter på båda posterna medan om man säger "stats- och finansministrarna" så är det två olika personer. /ℇsquilo 18 mars 2021 kl. 15.12 (CET)

Man kan nog inte säga att en version är den självklart riktiga, och sammanhanget spelar dessutom en viss roll. T.ex. kan "både stats- och finansministern" vara att föredra framför "både stats- och finansministrarna". /JohanahoJ (diskussion) 18 mars 2021 kl. 15.31 (CET)

Ja, lägger man till ordet "både" så blir meningen mer specifik att det är två som avses. Då blir "både stats- och finansministern" mer rätt, men man kan fortfarande säga "både stats- och finansministrarna från Sverige och Italien" även om "stats- och finansministrarna från både Sverige och Italien" är att föredra. /ℇsquilo 18 mars 2021 kl. 16.15 (CET)

Jag menar ju fortfarande att --talet känns mer naturligt. Jag skulle tycka det kändes mycket underligt att skriva "efter genomgångna folk- och realskolor" om det handlar om en folkskola och en realskola. FBQ (diskussion) 19 mars 2021 kl. 15.21 (CET)

Fast "skola" är obestämd form, det är inte "talet" eller "ministern". Om man som i mitt fall har gått på Kvarnbergs- och Tomtbergaskolorna så gäller samma regel fortfarande. /ℇsquilo 21 mars 2021 kl. 14.44 (CET)

Ja, jag skulle ju fortfarande säga att du gått på Kvarnbergs- och Tomtbergaskolan. Vill nog se att det finns någon formell regel som avråder från formuleringen innan jag ändrar hur jag skulle skriva.FBQ (diskussion) 21 mars 2021 kl. 15.33 (CET)

@FBQ: Svenska skrivregler anger båda varianterna som möjliga/korrekta. Det står på §11.6.1 (sid 182 i utgåvan från 2017). "Skriv på 1930- och 1940-talen (eller på 1930- och 1940-talet) /…/" Paracel63 (diskussion) 22 mars 2021 kl. 02.12 (CET)

Jordens åtta poler

I Frederik Paulsens biografi står utan källa att han är den förste som besökt jrdens samtliga åtta poler. Min fråga är vilka dessa poler är. Jag finner efter lite letande geografiska, magnetiska och geomagnetiska polerna. Men då är det två poler kvar, som jag inte fått med mig. Borde det inte skrivas sammanfattande om jordens poler, antingen i en egen artikel eller i Jordens polarområden? Roufu (diskussion) 21 mars 2021 kl. 10.29 (CET)

I den engelska versionen av artikeln finns en hänvisning till The Newyorker med följande förklaring:

Well, there are four in the north and four in the south: geographic, geomagnetic, magnetic, and least accessible-ic—that is, farthest from land, in the Arctic, and from the sea, in Antarctica. --Mgr (diskussion) 21 mars 2021 kl. 11.36 (CET)

Det låter mycket märkligt. Farthest from land borde vara i Stilla Havet och farthest from the sea borde vara i Centralasien. /ℇsquilo 21 mars 2021 kl. 13.24 (CET)

Norra otillgänglighetspolen farthest from land, in the Arctic ligger inte i Stilla havet, och södra otillgänglighetspolen farthest from the sea, in Antarctica ligger inte i Asien. Däremot finns havens och kontinenternas otillgänglighetspoler på de platserna. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 21 mars 2021 kl. 14.03 (CET)

Jag tackar för svaren. Det var positivt att otillgänglighetspolerna, som jag inte fann, också är tillfredsställande beskrivna i svenskspråkiga Wikipedia. Där framställningen för närvarande brister är för de geomagnetiska polerna, vars lägen inte ens i teorin kan bestämmas lokalt utan är beräknade från modellföreställningar och satellitdata. Roufu (diskussion) 22 mars 2021 kl. 10.49 (CET)

X-våningshus

Centrumhuset, Duggregnet 5, sägs på Wikipedia vara "16 våningar högt". Om det stämmer väl såtillvida att om bor högst upp, bor man på sextonde våningen. Men på Stockholmskällan sägs det vara "17 våningar högt" och Stadsmuseet (som kanske tagit uppgiften där ifrån) la igår ut ett FB-inlägg där det står "Sveriges högsta bostadshus med sina 17 våningar". För mig är ett ett envåningshus ett hus med bottenvåning och tvåvåningshus ett med bottenvåning och ytterligare en våning (och så vidare). Men hur är det vedertagna sättet att räkna? MiKe (diskussion) 1 april 2021 kl. 07.15 (CEST)

Jag har vuxit upp i X-våningshus från början av förra seklet (X=5) och bor nu åter i ett sådant (X=10) med uppenbara likheter med Duggregnet 5, se här. I dessa flerfamiljshus räknar man med en bottenvåning, som kan innehålla portvaktsbostad, butikslokaler och tekniska installationer. Ovanpå denna kommer så X våningar med lägenheter. Bebodda våningen "nollan", liganger helt över marken men räknas inte. – Femte våningen är detsamma som "fem trappor upp".

För villor ochradhus räknar även jag på samma sätt som frågeställaren. Andra våningen är "en trappa upp". – Jag undrar om inte detta gäller generellt för X=1 eller 2.

Göteborgs landshövdingehus med en våning i sten och två våningar i trä kringgick förbudet mot att bygga trähus med mer än 2 våningar. Juridkt var understa våningen en källare, som lågt helt över marken. Men de uppfattas nog allmänt som trevåningshus, eftersom de har lägnheter på tre plan. Roufu (diskussion) 1 april 2021 kl. 10.21 (CEST)

Även för för flerfamiljshus är det vanligaste räknesättet för trapporna att andra våningen är "en trappa upp". För så höga hus som 16 våningar använder man knappast "trappor". Entréplan är våning 1. --北山 Kitayama (diskussion) 1 april 2021 kl. 10.31 (CEST)

De som bor i hus med hiss, räknar våningar efter knapparna i hissen. Då blir oftast bottenvåningen oräknad. Står det 5 på översta knappen i hissen och ingen bor högre upp, vill nog alla som bor där säga att de bor i ett 5-våningshus. Roufu (diskussion) 1 april 2021 kl. 11.26 (CEST)

Den som vill grotta ner sig i definitioner och problem inom området "våningsantal" kan studera Rapport 2014:4 (speciellt sidorna 56–57) och Rapport 2016:30 (speciellt sidorna 38–47, notera den hårfina skillnaden mellan figur 56 och figur 57) från Boverket. --Larske (diskussion) 1 april 2021 kl. 12.30 (CEST)

Våningsantal och definition av våning och sutteräng är en sak, och att sedan numrera dom är en annan.

För mig är det självklart att man räknar med även första våningen, bottenvåningen, när man räknar antalet våningar högt ett hus är, och boverket verkar inte påstå något annat.

Sen kan ju ett hus som är två våningar högt ha källare, och alltså ha tre våningar eller mer. Men det är ändå två våningr högt.

Jag har fått lära mig att det är regionala skillnader och traditioner i Sverige hur man numrerar. I södraste delarna räknar man bottenvåningen som 1. Så ett hus med fyra våningar från markplan numreras 1, 2, 3, och 4. Medan lte längre norrut t ex Stockholm så numreras våningarna som bottenvånining, sen 1, 2 och 3. Vilket ju blir botten våning och sen antalet trappor (eller hisknappar).

Folkbokföringen numrerade alla lägenheter från några år sedan. Det får väl gälla som "riksstandard" då. Då definieras bottenvåning som 10, en våning upp 11, nästa 12 etc. Nedåt definieras som 09, 08 etc. Sen numreras lägenheterna 01, 02 etc från vänster. Så bor man på den tredje våningen, 2 trappor upp i andra dörren från vänster så bor man i lägenhet 1202.

I sutteräng så måste man på något sätt bestämma vad som är 10, vilken botten som är bottenvåning. Sen räknas antalet våningar från och med den bottenvåningen, trots att det kan ha fler våningr nedåt. LittleGun (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.48 (CEST)

Alice Trolle f 1872-1953 och Skedevidräkten (östgötadräkten)

Jag läser på wikipedia att Alice Trolle har lanserat Skedevidräkten i samband med ett möte med Anders Zorn i Mora, troligen vid en spelmanstävling på Gesundaberget 1906. Jag har varit i kontakt med Zornmuseet i Mora, Nordiska museet i Stockholm och Länsmuseet i Linköping, men ingen av dem känner till något om detta. Jag vill undersöka fakta inför en bok om Alice Trolle och om det finns någon relevans i detta påstående.

Personen som har skrivit detta hänvisar till draktanki.n.nu/drakter-i-norra-0 Har ni några kontaktuppgifter till personen i fråga då det inte finna något telefonnummer eller e-postadress på hennes hemsida.

Hemsidan verkar ju i andra uppgifter hänvisa till Alice Trolles memoarer. Hon har ju gett ut ett flertal. Står det något där? Annars finns ju hennes efterlämnade papper på KB.FBQ (diskussion) 2 april 2021 kl. 18.22 (CEST)

Hon var landshövsingshustru 1912-1930 så 1906 kanske inte stämmer. Och att som landshövdingsfru intressera sig för folkdräkter är vanligt. Och hennes memoarer är detaljrika så bör stå där.Yger (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.03 (CEST)

Jag har sett igenom hennes memoar "de voro ett lysande följe" och där nämns det inte. Men http://k-arv.se/posts/199 visar henne i den dräkten och at~t hon drev att det blev Östergötlands folkdräkt.Yger (diskussion) 2 april 2021 kl. 19.23 (CEST)

Citatet är från en websajt med namnet "Ankis sida för släkt och dräkt". På denna sida med släktdata finner jag namnet på en "proband", som jag antar är författaren "Anki", född 1956 i Vreta kloster. Problemet är att hon inte sedan omedelbart kan identifieras i folkbokföringen så som den visas i birthday.se. Två alternativ är att hon idag har ett annat efternamn än vid födelsen eller att hon saknas i folkbokföringen (avlidit eller emigrerat). Hon kan också ha flyttat till en helt annan del av landet. I vilket fall berättar "Anki" här, att hon hållit föredrag om dräkter 2009 och 2011 i Folkungagillet (i Linköping) och skriver även om Vretaklosters hembygdsförening. Om frågeställaren vill fortsätta att söka efter "Anki", skulle en kontakt med dessa föreningar vara en väg att gå. Roufu (diskussion) 2 april 2021 kl. 20.46 (CEST)

Hur namnändrar man en artikelrubrik?

Hej! Hur namnändrar man en artikelrubrik? Exempel: Namn på cykeltävlingar och cykelteam är en ständig källa till oreda i sökningar. Varje år görs ändringar i namnen beroende på att nya sponsringsföretag går in (jfr Bauhausgalan som tidigare hette DN-galan). Att söka på det aktuella namnet ger alltså noll (0) resultat trots att artikeln finns. Hittills har jag gjort omdirigering när jag upptäcker dylika men i längden blir antalet omdirigeringar absurt. Måste man vara administratör för att göra en namnändring eller kan en van (och betrodd) användare fixa till det? Och hur påkallar man annars behovet av en namnändring? Två exempel från idag:

• Team LottoNL-Jumbo - nytt namn Team Jumbo–Visma
• Quick-Step Floors - nytt namn Deceuninck–Quick-Step

/Justeraren (diskussion) 4 april 2021 kl. 18.52 (CEST)

Man behöver inte vara admin för att namnändra. Men man måste vara "bekräftad anvndare". Det blir man efter några dagar och en mindre mängd redigeringar. Namnändringar görs genom att flytta artikeln. Då följer även historiken med, vilket uppfyller licenserna.

Flytta-knappen finns under menyn "mer" högst upp till höger, precis före sökrutan.

Där kan du bocka bort eller bocka för om det ska bli en omdirigering. I det här fallet ska du ha kvar omdirigeringen, cykellaget har trots allt haft namnet du fyttar ifrån, så man ska hamna i den artiklen då. LittleGun (diskussion) 4 april 2021 kl. 21.40 (CEST)

I väntan på det, och för de fall där man faktiskt behöver vara admin, kan man gå till WP:Begäran om åtgärder och lägga in en kort förklaring av vilka namn byten man vill ha genomförda och helst källor som visar på att laget bytt namn. Eftersom du uppfyller kriterierna bör du dock kunna testa att flytta Team LottoNL-Jumbo själv. Quick-Step Floors har redan nytt namn, ser jag

andejons (diskussion) 4 april 2021 kl. 22.30 (CEST)

Uppfattat! Stort tack! /Justeraren (diskussion) 4 april 2021 kl. 23.19 (CEST)

Maglevtåg

Hej. När magnettåget står stilla (utan magnetisk påverkan), så förstår jag att full tyngd vilar på markplanet. Men påverkas tågets tyngd även markplanet under drift.? 90.232.209.214 13 april 2021 kl. 13.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ekonomiskt stöd

Stödjer er gärna ekonomiskt. Men då bara via Klarna. Fixa det! Gör det också enklare att kontakta er. 2.248.114.75 10 april 2021 kl. 07.24‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

På Wikimedia Sverige finns fler betalmöjligheter. Dock inte Klarna. Men jag hoppas det hjälper ändå. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 11 april 2021 kl. 15.16 (CEST)

Wikimedia foundation är en amerikansk stiftelse. De har varken Klarna eller Swish. Däremot kan du donera pengar till den svenska föreningen "Wikimedia Sverige" på den länk som GeMet angav. /ℇsquilo 12 april 2021 kl. 08.56 (CEST)

Observera att det inte går att donera pengar specifikt till Wikipedia, även om det framstår så i marknadsföringen. Tänk också på att reklamen inte försvinner enbart för att du donerar. Det bästa sättet för att slippa reklamen är att registrera dig gratis och logga in. /Kyllo|kontakt| 17 april 2021 kl. 11.56 (CEST)

Verksamhetsbidrag

Varför måste det vara så svårt att kontakta er? Och så krångligt att bidra till er verksamhet? Jag skulle gärna göra det om det inte vore så svårt. Swish? 194.23.62.82 11 april 2021 kl. 22.11‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej, som ovan kan jag rekommendera Wikimedia Sverige om inte bankkort eller paypal fungerar för dig. För fler sätt att kontakta oss se Wikipedia:Kontakt. Hoppas du hittar vad du söker där. Tack för ditt bidrag. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 12 april 2021 kl. 04.28 (CEST)

Wikipedia är inget företag och har ingen redaktion. Det dagliga arbetet på Wikipedia, som att besvara frågor här, sker av frivilliga som inte får betalt. Vid donationer går pengarna antingen till en stiftelse i USA som sköter den tekniska driften av Wikipedia och andra sajter, eller till en svensk stödförening som exempelvis anordnar utbildningar om Wikipedia. Det går inte att donera direkt till Wikipedia eller svenskspråkiga Wikipedia, även om det lätt framstår så i marknadsföringen. Inte heller försvinner reklamen för att du donerat. Vill du slippa tiggerireklamen är det bästa att skapa ett gratiskonto och logga in. /Kyllo|kontakt| 17 april 2021 kl. 12.05 (CEST)

Hur storleksändrar man mallbilder?

Hur ändrar man storleken för bilder i faktamallerna? Många mallar har inget alternativ för bildstorlek (en miss?) vilket gör att en bild inte kan justeras när den väl är inlagd. Det här får mallen att se oproportionerlig ut i förhållandet text och bild. Exempel: Amstel Gold Race. Här skulle bilden må bra av att ligga i kant med texten. /Justeraren (diskussion) 18 april 2021 kl. 12.04 (CEST)

Mallen {{Faktamall cykeltävling}} har uppdaterats så att den kan hantera parametern bildbredd. Dessutom har ett standardvärde för bildbredd som passar för de flesta faktarutebilder införts så att man inte behöver ange parametern bildbredd. Om man i undantagsfall vill ha en bild som inte fyller ut faktarutan på bredden, exempelvis för att bilden är mycket avlång/hög, kan man lägga in ett mindre värde på bildbredd. Men i sådana fall kan de nog vara bättre att använda någon annan bild som har ett liggande format eller skapa en ny bild genom att beskära den "höga" bilden så att den blir mer lämplig för att använda i faktarutan. Bilder som inte är lämpliga för faktarutan kan ibland passa på någon annan plats i artikeln. Man bör aldrig ange en större bildbredd än standardbredden eftersom det får faktarutan att förvrängas. Vill man ha en mycket bred bild över någon "idol" får man lägga den på annan plats i artikeln.

--Larske (diskussion) 18 april 2021 kl. 14.23 (CEST)

Enligt Mall:Faktamall cykeltävling verkar det som att du bara ändrar på bildstorleken. T.ex. skulle kanse [[Fil:Amstel Gold Race 2013, Terminator.jpg|270px]] fungera i artikeln du nämner. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 april 2021 kl. 14.25 (CEST)

Lägg helst inte in hårdkodade bildstorlekar i mallanropen. Och definitivt inte bilder större än 250px, de får man lägga på någon annan plats i artikeln. Larske (diskussion) 18 april 2021 kl. 14.37 (CEST)

Stort tack för lärdomarna! 👍 /Justeraren (diskussion) 19 april 2021 kl. 07.35 (CEST)

Religiös kortlek

Läskedrycksförbudet på äldreboendena i Gislaved aktualiserar frågor om vilka normer som gäller igenerellt i samället och vilka som bara upprätthålls av speciella grupperingar.

Jag har aldrig sett en religiös kortlek utan fått begreppet förklarat för mig av en teolog och prästson unnder mina studentdagar för ca 60 år sedan. Kortleken skall ha bestått av 52 kort delade i 4 serier, som vardera hade en gemensam färg. Korten inom varje serie var sedan numrerade från 1 till 13, och det officiella namnat skall ha varit "Trettonspelet" eller något liknande. Trettonspelet, som fanns att köpa hos missionsbokhandlare, kunde alltså användas på samma sätt som en vanlig kortlek, men den annorlunda utformningen gjorde att det inte uppfattades som en kortlek av dem för vilka kortspel var synd.

Kan man verifiera mina uppgifter, har vi således material till en trevlig liten artikel.

Socialnämnden i Gislaved har ett liknande gråänsdragningsproblem. Det är kombinationen av kolsyra och sötsmak som är förbjuden på kommunens äldreboenden, medan kolsyrat mineralvatten och söt saft är accepterade som måltidsdrycker. Moralen är således inte bara hög, den är också dubbel. Roufu (diskussion) 28 april 2021 kl. 23.56 (CEST)

Tyvärr. Även jag har hört talas om dessa kortlekar. Dock har jag inte heller sett någon eller vet någon som ägt en. De släktingar som sett kortspel som synd hade nog inte heller accepterat dessa kort som helt acceptabla. Tror inte de blev särskilt populära på grund av den ganska uppenbara dubbelmoralen. Det blir ju svårt att hävda att det är på grund av kortspelfärgerna och symbolerna som spelet skulle vara syndigt och att det utan dessa skulle vara okej. Men jag vet ju att Uno-X och liknande berett diskussioner om de skall betraktas som syndiga kortspel.FBQ (diskussion) 30 april 2021 kl. 10.40 (CEST)

Det intressanta blir ju varför man menar att kortleken är syndig. Ofta framförs ju exempel med spel om pengar - allt spel med pengar har ju i dessa kretsar setts som förkastligt. Sedan ses ju kortlekar som syndiga oavsett om det spelas om pengar eller inte. Jag har ju också sett argument om att kortspel ses som förknippat med supande, svärande och annan synd och som inkörsport i dessa synder. Då kunde ju "trettonspelet" vara ett sätt att spela kort på ett sätt som inte är förknippat med detta. Då kan det ju samtidigt ses som en inkörsport till riktigt kortspel och dess synd. Generellt sett finns (fanns?) ju också i de här ofta frikyrkliga eller strikt konservativa högkyrkliga miljöerna ett avståndstagande från tävlande över huvud taget som syndigt, och avståndstagandet från kortspel är bara en del i detta. Sedan har jag ju sett spekulationer om att färgerna och symbolerna i sig skulle rymma okristlig symbolik. Det skulle ju då vara en motivation för trettonspelet, även om talen 4, 13 och 52 fortfarande finns kvar. Nu har de förklaringarna inte känts trovärdiga utan mest ett försök att rationalisera kortspelsmotståndet. Vet inte vad som finns skrivet i det ämnet, det kunde ju vara värt en artikel även det.FBQ (diskussion) 30 april 2021 kl. 11.02 (CEST)

Arabisk skrift...

I mitt arbete med Afghanistans administrativa indelning, har jag stött på patrull i provinsen Badghis. Geonames och Lsjbot har visat sig ytterst opålitliga och enwp ibland föråldrat. Istället har jag försökt använda OSM och Wikidata för att avgöra vilka artiklar som verkligen motsvaras av något som finns i verkligheten. Mitt problem är dock att jag inte alltid behärskar att läsa de här källorna. Enwp säger att det finns sju distrikt i denna provins. OSM antyder att det kan finnas ett par stycken till. Ovanstående mall bygger på Wikidata, property:P150 i aktuellt objekt om provinsen. Just det ska bara ses som en tillfällig lösning, inget permanent. Det fungerar att subst:a en rad i mallen så ramlar namnen på distrikten ut i klartext. Det kan dock vänta tills vi fått in alla relevanta distrikt i P150 i detta objekt. 62 mm (diskussion) 4 maj 2021 kl. 20.50 (CEST)

Hittade denna källa nu! Räcker en stund. 62 mm (diskussion) 5 maj 2021 kl. 08.27 (CEST)

Dispachör

Jag har stött på yrkestiteln Dispachören när jag läst om personer på 1800-talet. Förutom Axel Winge som omnäms i en artikel på Wikipedia har jag läst om Carl Cassel som var en av två dispachörer i Sverige tidigt 1800-tal, Cassel var placerad i Stockholm medan den andra var verksam i Göteborg. Janee (diskussion) 8 maj 2021 kl. 12.50 (CEST)

Se artikeln Dispaschör. /Annika (diskussion) 8 maj 2021 kl. 13.04 (CEST)

Vinass

Ämnet "vinass" ingår i flytande ekologisk gödning, men orsakar (ibland?) skador på trädgårdsväxter. Men vad är vinass (engelska vinasse)? Nordisk familjebok har faktiskt en artikel med den rubriken, synonym med "drank". Men är det samma sak? Eller två (tre?) olika saker som råkat få samma namn genom inlån vid olika tillfällen? En biokemist borde svara. Så mycket tycks vara klart, att vinass är en biprodukt, ungefär som melass. Men exakt vad är innehållet? --LA2 (diskussion) 9 maj 2021 kl. 09.15 (CEST)

Till att börja med, titta på tywp [4].-Wvs (diskussion) 9 maj 2021 kl. 12.40 (CEST)

Svenska investeringsfonder

Artikeln investeringsfond beskriver konceptet i allmänhet, med gott om interwiki-länkar. Men har det dessutom under folkhemmets era funnits en svensk form av investeringsfonder där företagen fick spara sina obeskattade vinstmedel, för att senare investeras under politisk styrning? Kallades dessa investeringsfonder eller fanns det andra namn? Vad är deras historia? Och har vi en artikel om det? Gamla lagtexter och SOU:er borde innehålla ledtrådar. --LA2 (diskussion) 9 maj 2021 kl. 09.18 (CEST)

Är det inte något liknande Periodiseringsfonder du talar om? Vill minnas att de var mer tillåtande förr. Det rör sig då inte direkt om konton fulla med pengar och värdepapper, vilket investeringsfonder är. Istället är det rader i bokföringen som jämnar ut skatteuttaget och kanske också minskade skatten förr i tiden. 62 mm (diskussion) 9 maj 2021 kl. 09.47 (CEST)

Jag inbillar mig att det handlar om något större än vanliga periodiseringsfonder. Som du ser av artikelns avsnitt periodiseringsfond#Bakgrund, så börjar den beskrivningen 1994 och arbetar sig sedan bakåt till 1990. Jag önskar en historik som börjar på 1930-talet (eller tidigare) och går framåt. Jag läste den här artikeln av Jan Jörnmark där det nämns att "Investeringsfonderna hade skapats under 1930-talet och blev kvar i mer en ett halvsekel", vilket helt klart är något annat än det som beskrivs i artiklarna investeringsfond och periodiseringsfond. --LA2 (diskussion) 9 maj 2021 kl. 10.11 (CEST)

Antagligen det som kallades "konjunktur- eller investeringsfond" och officiellt "konjunkturinvesteringsfond".[5] Edaen (diskussion) 9 maj 2021 kl. 10.26 (CEST)

En mystisk enklav av ett valdistrikt i Örnsköldsviks kommun

De 41 valdistrikten i Örnsköldsviks kommun är uppdelade på de två valkretsarna Örnsköldsviks norra och Örnsköldsviks södra. Så långt är jag med, men ett av valdistrikten i Örnsköldsviks södra, Prästbordet, har, förutom en rätt märklig form inne i centralorten, en mystisk enklav som ligger inne i valdistriktet Björna S som ligger i den norra valkretsen, cirka 25 kilometer från resten av Prästbordet.

Är det någon som kan förklara hur det kommer sig att en cirka 418 hektar stor fastighet, Hundsjökilen 1:1, som inte alls ser ut att vara bebyggd och knappast kan husera några röstberättigade personer, tillhör ett valdistrikt, Prästbordet, vars övriga delar ligger mer än två mil bort, istället för att tillhöra det omgivande valdistriktet Björna S? --Larske (diskussion) 12 maj 2021 kl. 08.04 (CEST)

Var tvärsäker på att Hundsjökilen 1:1 var en komplex fastighet med övriga delar en bit bort, men det kan jag inte skylla på efter att sett fastighetskartan. Hade jag sett detta någon annanstans än i Svedala, hade jag skyllt på Gerrymandering. Prästbordets valkrets ser ju över huvud taget ut som något som blev över när var och en tog sitt. 62 mm (diskussion) 12 maj 2021 kl. 08.22 (CEST)

Det var ju lite bökigt efter som "Prästbordet" inte var särskilt tydligt namn, efter lite letandet vilket var svårt då den länkade kartan innehöll väldigt få namn framgick att det handlar Prästbordet i Själevads socken. Det är helt enkelt sedan gammalt en enklav tillhörig prästgården i Själevads socken på Björna sockens ägor. Nu var gränsen ovanligt onaturlig och triangulär, men det rimliga är att det här har varit allmänningsmark där Själevads prästgård haft fäbodar och att man därför vid avstyckningen valt att placera en triangulär ägolottsgräns runt prästbordets fäbod.FBQ (diskussion) 12 maj 2021 kl. 08.38 (CEST)

Björna socken avsöndrades ju först 1795 ur Själevads socken. På generalstabskartan 1946 fanns Högtjärnsbodarna här, kan tänka mig att det är prästbordets fäbodar.FBQ (diskussion) 12 maj 2021 kl. 09.06 (CEST)

Tack för snabba svar. Den där triangeln syns även på en karta över Själevads socken (klicka på kartnålen längst till höger på symbolraden.

Med ledning av det här inlägget gissade jag att det hade något med kyrkan att göra. Det finns för övrigt valdistrikt med namnet Prästbordet även i Sollefteå kommun och Skellefteå kommun.

Se även kartorna över Själevads församling och Björna församling. Av dessa ser det ut som om "triangeln" från 2015 är överförd från Själevads församling till Björna församling. Så varför valdistrikten inte har hängt med är en gåta. Larske (diskussion) 12 maj 2021 kl. 09.08 (CEST)

Prästbordet eller varianter på det är ett extremt vanligt ortsnamn här uppe. Kanske inte ett i varje socken, men inte långtifrån. I valdistrikt Björsta i Kramfors finns Gudmundrå Prästbord tex. I Sollefteå-fallet vet jag att bostadsområdet i delar av valdistriktet kallas just Prästbordet. 62 mm (diskussion) 12 maj 2021 kl. 09.43 (CEST)

För mig är ju prästbordet inte ens att ses som ortsnamn utan som ägabeskrivning, prästbord. På Gotland kallas de vanligen sockennamn + annex. I Svealand vanlig prästgården på ekonomiska katran men i äldre källor prästebordet eller prästebolet. Jag var mest förvånad att man har haft så små valdistrikt in i modern tid. Antar att man inte brytt sig om att ändra gränsen då inga bott här och det därför inte spelat så stor roll.FBQ (diskussion) 12 maj 2021 kl. 12.15 (CEST)

Där jag växte upp i Småland, var Prästbordet i princip obebott. Så är det ju i Gudmundrå idag också. Det är industrimark, lite butiker, en bensinmack och en gammal soptipp. 62 mm (diskussion) 12 maj 2021 kl. 12.20 (CEST)

Sjunga i duschen?

Vad är det som gör att så många upplever att det låter bättre när man sjunger i duschen? Har det med vatten/ljud och akustik att göra? Eller stämbanden? Eller lurar vi oss bara? Mvh Idunius 9 maj 2021 kl. 11.59 (CEST)

Därför är det najs att sjunga i duschen. 90.227.175.244 9 maj 2021 kl. 12.13 (CEST)

Tack! ☺️ Idunius 9 maj 2021 kl. 17.15 (CEST)

Dels akustiken i badrummet (det ekar ofta något) och dels enskildheten där. Sedan kan det förstås vara individuellt. Det är inget lurt med det, men kombinationen och lättillgängligheten känns svårslagen. Jag vet inte om det tidigare nämnda programmet tog upp det, men jag skulle även tro att många sjunger i duschen för att underhålla sig själva i ensamheten. I andra sammanhang har man ofta sällskap av andra människor, tv, radio, musikspelare, bok, dator, telefon, sällskapsdjur etc, men medan man duschar är det sannolikt mindre vanligt. När man dessutom har rinnande vattnet på är det också troligt att man omedvetet sjunger högre för att överrösta det och få bättre medhörning. /Kyllo|kontakt| 13 maj 2021 kl. 19.49 (CEST)

ekonomiskt oberoende

Det finns ett specialord för de som bara lever på räntor och är ekonomiskt oberoende, och nu när jag behöver ordet kan jag inte komma ihåg det, jag tror ordet har ett franskt ursprung. Någon som vet? Janee (diskussion) 13 maj 2021 kl. 17.08 (CEST)

rentier?Yger (diskussion) 13 maj 2021 kl. 17.10 (CEST)

Apropå "ekonomiskt oberoende": Ord och begrepps innebörd förändras med tiden. Jag har insett att numera använder många (kvinnor) begreppet "ekonomiskt oberoende" som att de har egen inkomst. Hyperboré (diskussion) 13 maj 2021 kl. 17.21 (CEST)

Ett stort tack rentier var det sökta ordet. Janee (diskussion) 13 maj 2021 kl. 18.32 (CEST)

Foelke Kampana

Det är möjligt att det här inlägget borde ha lagts under Wikipedia:Översättningsfrågor i stället, men eftersom jag inte är säker på att det är ett översättningsproblem lägger jag in det här.

I artikeln om den frisiska adelskvinnan Foelke Kampana står en mening vars stavning gjort mig rätt förbryllad: "Hon var dotter till Kempo von Hinte, hövding på Westerburg van Hinte". Varför "von"? I den nederländska artikeln (nl:Foelke Kampana) nämns inte namnen, och inte heller hittar en någon "Kempo von/van Hinte" eller något "Westerburg van Hinte" på nlwp. Den frisiska artikeln, fy:Foelke Kampana skriver däremot "Foelke wie in dochter fan Kempo fan Hinte, lieder fan Westerboach fan Hinte", dvs båda namnen har frisisk stavning. Jag var först, felaktigt, böjd att avfärda det som ett stavningsfel hos oss, och ändra till de frisiska namnen, innan jag såg att det var Aciram, en etablerad användare, som hade lagt upp namnen. Då tittade jag i stället närmare på artikeln och hittade en källa längst ner, [6], en nederländsk sajt om historiska nederländska kvinnor, skriven på nederländska, där de båda namnen angavs på samma sätt, "Dochter van Kempo von Hinte, hoofdeling op de Westerburg van Hinte". Jag har inte lyckats finna ut hur seriös/pålitlig sajten är/var (den verkar att ha slutat uppdateras någon gång kring 2014), men rimligtvis bör en nederländsk författare kunna nederländska ok. Min undran är nu: Hette verkligen hennes far Kempo von Hinte? Varför detta tyskklingande namn, speciellt som "Hinte" verkar syfta på något som stavas "Westerburg van Hinte"? Och varför i såfall det frisiska "fan" i båda fallen? Det hela hjälps ju inte direkt upp av att de involverade artiklarna på nederländska och frisiska är så dåligt källbelagda. Finns det någon där ute som är bra på nederländska och gärna också frisiska, som kan hjälpa mig? Min kunskap i de två språken är nil. / ^Ternarius_Disk 15 maj 2021 kl. 05.20 (CEST)

Om Ostfriesland tillhörde Tyskland är det väl inte märkligt med ett tyskt namn även om man i området talade frisiska.-Wvs (diskussion) 15 maj 2021 kl. 11.57 (CEST)

Mitt fel, Wvs, i min ursprungliga version av inlägget tog jag med den politiska situationen i området, men den gick visst förlorad i den slutliga skrivningen. Fram till den tiden då Foelke Kampana levde var området, enligt artikeln, helt oberoende, men vid den tiden hade det börjat uppstå konflikter med grannarna, varför hennes make hade ingått en allians med Holland. Det var därför som jag förvånade mig över hennes fars tyskklingande namn; jag tyckte det borde vara frisiskt eller möjligen nederländskt. / ^Ternarius_Disk 15 maj 2021 kl. 17.09 (CEST)

Från är ju om det över huvud taget skall ses som namn. Det är ju vid den här tiden som fan/van/von börjar ses som namn och inte bara hänsyfta på varifrån någon kommer. Stavningen under medeltiden var ju inte heller formaliserad, så den brukar ju normaliseras, frågan blir ju då vad den skall normaliseras till.FBQ (diskussion) 15 maj 2021 kl. 19.53 (CEST)

M/S Lyckesand

I den här listan: Lista över arbetslivsmuseer i Stockholms län, listas M/S Lyckesand som ett arbetslivsmuseum med koordinater till ön Själbottna. I det här bladet framgår att de fått pengar av Arbetsam 2004:[7]. Någon som vet vad detta är. Var det ett projekt som startades men lades ned? Har det bytt namn? Jag hittar absolut inget om det någon annanstans.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2021 kl. 13.09 (CEST)

Arbetslivsmuseernas samarbetsråd. Det finns kvar. Sitter på mobilen nu så jag kan inte länka men hemsidan är www.arbetsam.com.FBQ (diskussion) 21 maj 2021 kl. 13.47 (CEST)

Om du skriver in M/S Lyckesand i sökrutan långt ner på den här sidan och klickar på förstoringsglaset får du upp ett sökresultat som du kan klicka på. Då dyker det upp lite fakta om detta museum. Som beskrivning står det "M/S Lyckesand är en gammal fraktskuta med originalmotor. Lyckesand byggdes som segelfartyg i Papenburg, Tyskland år 1903 på gamla Meyer varf i Bremerhaven, hon är slätnitad."

Koordinaterna på sidan pekar på Långviken vid nordöstra delen av ön Själbottna.

Bland informationen finns också ett telefonnummer som kan vara värt att prova. Kanske den som svarar kan ge ytterligare information eller hänvisa vidare. Larske (diskussion) 21 maj 2021 kl. 14.00 (CEST)

I så fall pekar koordinaterna fel. Hon ligger vid en egen kaj söder om ångbåtsbryggan på västra sidan. 59°33′43.0″N 18°46′51.8″Ö (om det nu är hon vill säga, men hon stämmer in på beskrivningen) /ℇsquilo 21 maj 2021 kl. 14.39 (CEST)

Då är det kanske hon som syns på den här flygbilden Larske (diskussion) 21 maj 2021 kl. 15.18 (CEST)

FBQ: Jag syftade lite tokigt, jag vet vad Arbetsam är, men har aldrig hört om museet och hittar inget om det. Stort tack ändå för svaret och viljan till snabb hjälp. Ber om ursäkt att jag var otydlig.

Larskes koordinat är samma som M/S Lyckesand (Q28934477), jag hittade "museet" via wikishootme. Jag skriver i citationstecekn eftersom jag undrar om det varit museum någon gång. De har helt klart varit "registrerade" som museum av ArbetSam och fått en stor summa pengar. Men finns museumet? Har det någonsin funnits som museum, eller lämnade det inte idé-stadiet? Ett museum som fått 50000 kronor borde vara goolingsbart, någon lokalpress åtminstone.

ℇsquilo, varifrån fick du koordinaterna? Känner du till projektet? LittleGun (diskussion) 21 maj 2021 kl. 15.24 (CEST)

Jag känner till en gammal fraktsukta som har legat vid Själbottna i minst 20 år. Om hon är museum vet jag inte. /ℇsquilo 21 maj 2021 kl. 15.31 (CEST)

Okej, tack så mycket. Jag tror nog det är samma båt och jag tror det är ett museiprojekt som aldrig blev något. LittleGun (diskussion) 21 maj 2021 kl. 15.39 (CEST)

Okej, jag missuppfattade visst frågan. Såg att båten varit till salu 2012 och 2013, samt att museet på en undersökning om besökarantal på olika museer 2003–2015 inte skickat in något svar.FBQ (diskussion) 21 maj 2021 kl. 19.57 (CEST)

Tidningslägg från Dala-Demokraten?

Finns tidningslägg från Dala-Demokraten tillgängliga online? Jag söker alla lägg för perioden 1945-1950. Riggwelter (diskussion) 25 maj 2021 kl. 23.24 (CEST)

Utsmyckning ovanför dörrkarm

Är det som finns ovanför dörrkarmen vanligt förekommande?

Jag snubblade över bilden till höger när jag bläddrade (bilden ligger i artiklarna allmoge, porträttfotografi och Västra Klagstorps socken. I samtliga artiklar har den en liknande bildtext.). Min fråga är tudelad och rör utsmyckningen ovanför dörrkarmen (jag menar inte lunettförnstret):

1. Var det vanligt med sådana utsmyckningarna ovanför dörrkarmen? Jag kan inte minnas att ha sett något liknande förr.
2. Om det var vanligt lär det ha ett namn, vad heter det? Det närmaste jag kommit är arkitrav, vilket ifrågavarande byggnadselement enligt min mening inte är.

Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 maj 2021 kl. 09.26 (CEST)

NE ger ett med "målningar eller reliefer rikt dekorerat dörröverstycke" namnet dessus-de-porte. Kan det stämma? Se även "dörröverstycke" i SAOB, där ornamenteringen inkluderas i termen. /JohanahoJ (diskussion) 22 maj 2021 kl. 10.30 (CEST)

Utan att veta exakt, det är ju helt klart ett sydsvenskt hus som jag inte är särskilt hemma på men kan inte minnas ha sett något liknande. Det går ju att säga en del. Överstycket är i empirestil. Det är vad jag kan se skuret i trä och genombrutet. Ser ut som det är en glasskiva som är monterad bakom överstycket men det är svårt att avgöra. Det här är ganska avancerat att tillverka utan moderna maskinredskap. Kompositionen ser inte särskilt bra ut, överstycket känns felplacerat. Jag känner mig ganska övertygad om att det här är en del i ett större överstycke, tillverkat för en herrgårdsbyggnad eller liknade som satts in här.FBQ (diskussion) 22 maj 2021 kl. 11.47 (CEST)

Tak och vägg stämmer med en så kallad skånelänga, som är mycket möjlig med tanke på platsen. Jag håller med om att dekorationen inte ser ut att ha funnits där från början eller gjorts för just det huset, även om den kan ha några år på nacken. Skånelängor har väl i allmänhet haft ganska ren utformning, alltså utan mycket utsmyckningar, men kanske var det någon som rycktes med i den lilla trenden under senare delen av 1800-talet att kombinera dörrfoder med ett dekorerat dörröverstycke. /JohanahoJ (diskussion) 22 maj 2021 kl. 12.12 (CEST)

Bibelöversättningar har ett klassiskt och genomtänkt språkbruk. 2 Mos 12 talar om husets delar och lyder i svenska översättningen 1917: "Och man skall taga av blodet och stryka på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det." Om det hade funnits ett bättre svenskt ord än den klumpiga frasen "övre dörrträet", så hade det använts här. --LA2 (diskussion) 23 maj 2021 kl. 11.43 (CEST)

@JohanahoJ, FBQ, LA2: tack för svaren! Jag hade tänkte mig något i stilen av portutsmyckning eller portdekoration, det förstnämnda ger i alla fall två träffar (Sutthoffska palatset och Lars Andersson (konstnär)), men det är av allt att döma något fel. Hur jag missade dörröverstycke vet jag inte, men det verkar vara tillräckligt omfattande för att vara den korrekta benämningen. Dessus-de-porte skulle kunna passa in för ett palats, men att beskriva stycket i bilden som "rikt dekorerat" är kanske inte helt korrekt. En invändning mot att byggnaden skulle vara en skånelänga är att lunettfönstret verkar lite för pampigt för en sådan byggnad vid 1900-talets början. Men som sagt, det behöver inte ha funnits där från början.

Jag såg att vi inte har en artikel om arkitektur i Skåne, men vi har nu en artikel om skånelängor. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 maj 2021 kl. 07.33 (CEST)

@Dieselmotorvagnar: Tack för artikeln Skånelänga! Saknade en sådan. /JohanahoJ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 08.38 (CEST)

Jag lägger in en länk till sydsvensk gårdstyp - traditionellt har det ju inte varit fråga om fristående längor.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 09.02 (CEST)

Jag såg absolut likheter med 1600-talets stenportaler och det är väl inte osannolikt att bonden som satte dit dörröverstycket gjorde det också. Men del är den som sagt i empirestil, del är överstycket genombrutet och uppenbart inte i sten. Och som jag sade, det är ganska avancerat träsnideri, det är inte gjort av någon bondsnickare, därför är jag övertygad att det tagits från någon annan byggnad, kanske en herrgård i närheten i samband med att den skulle byggas om.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 10.16 (CEST)

Hittade här: [8] en annons med en skånelänga som har utsmyckning ovanför ytterdörren.-Wvs (diskussion) 26 maj 2021 kl. 13.14 (CEST)

Wvs, jag skulle inte kalla den där byggnaden för skånelänga. Den där byggnaden har dubbeldörrar i empire, och det kan vara så att det är från någon liknande byggnad detaljen hämtats. Tyvärr lyckas jag ingenstans i länken hitta information om var bilden skall vara tagen.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 13.33 (CEST)

Hittade att det verkar vara ett hotell Kafferosteriet, i Örup i Hörby socken. Hittar inte vad den varit ursprungligen, men det är ingen allmogebyggnad.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 13.41 (CEST)

Undrar om det inte är skolhuset?FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 14.31 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ FBQ vad kan sägas om överstycket (om det nu inte bara ett skuggspel) här? Byggnaden verkar ha kraftiga väggar (flera våningar?) och därmed status utöver en skånelänga, men överstycket är ganska enkelt. Fotografen är av allt att döma Axel Sjöberg (fotograf), men bilderna (den länkade och den som finns överst i tråden) är inte kopplade till hans samling här. Dieselmotorvagnar (till stationen) 29 maj 2021 kl. 01.44 (CEST)

Ja, den här typen av kvadratiska fönster är ganska vanliga även på allmogehus, och även utanför Skåne. Utan att veta om det är en allmogebyggnad kan det nog mycket väl vara det.FBQ (diskussion) 29 maj 2021 kl. 08.33 (CEST)

Sven Låftman

Jeg er en norsk wikipedianer, som prøvde å rette opp en liten feil om Sven Låftmans verv i International Skating Union med en referanse, bare lurte på om noen kunne rette opp språket jeg forsøkte å legge til i denne redigeringen. Med vennlig hilsen Migrant (diskussion) 28 maj 2021 kl. 21.28 (CEST)

Vágars kommun

Någon som har en susning varför svenska är det enda språket som har ett 'r' i slutet av kommunnamnet? 62 mm (diskussion) 30 maj 2021 kl. 09.26 (CEST)

Hur menar du? Såvitt jag kan se är det 9 av de 16 Wikipediaspråkversioner som har en artikel om kommunen som har ett 'r' i slutet (eller nära slutet) på (den första delen av) namnet på artikeln. Och dewp har det även i översättningen till tyska även om de valt det färöiska namnet i artikelnamnet.

• da:Vága kommuna
• de:Vága kommuna
• en:Vágar Municipality
• es:Vágar (municipio)
• fi:Vágar (kunta)
• fo:Vága kommuna
• fr:Vága
• gl:Vágar (concello)
• hu:Vágar község
• it:Vágar (comune)
• lt:Vagaro savivaldybė
• nl:Vága kommuna
• no:Vága kommuna
• pl:Vágar (gmina)
• se:Vága kommuna
• sv:Vágars kommun

--Larske (diskussion) 30 maj 2021 kl. 10.40 (CEST)

Är frågan egentligen varför svenskspråkiga Wikipedia skriver med "r", eller görs det genomgående på svenska på andra ställen också (vet inte var man ska börja leta)? Kommunen är namngiven efter ön Vagar är min susning. Det finns flera andra språkversioner på Wikipedia som har med "r:et" från namngivande ön Vagar, t ex italienska, spanska och engelska. LittleGun (diskussion) 30 maj 2021 kl. 10.56 (CEST)

Vi kallar syslan för Vága sýsla, så varför skillnaden? 62 mm (diskussion) 30 maj 2021 kl. 12.50 (CEST)

I det fallet verkar det som om vi har valt det färöiska namnet som artikelnamn. Skulle vi valt det svenska namnet hade det, enligt artikeln Färöarnas regioner, blivit Vågö syssel. Larske (diskussion) 30 maj 2021 kl. 13.04 (CEST)

System of a Down

Namnet på bandet (dagens utmärkta artikel) System of a Down, vet någon om det finns någon betydelse för det? Rakt översatt blir det jättekonstigt. LittleGun (diskussion) 30 maj 2021 kl. 12.05 (CEST)

För historien bakom namnet, se de första två meningarna i det här avsnittet. Dikten Victims of a Down finns att läsa på den här sidan. Och "meningen" av den dikten finns utredd på den här sidan. Larske (diskussion) 30 maj 2021 kl. 12.27 (CEST)

Tillägg: Se även punkt 3 på den här sidan (eller enwp-artikeln) där det framgår att valet av ordet "System" i bandets namn ska bero på att de ville att deras skivor skulle placeras närmare favoriten Slayer i (de alfabetiskt sorterade) skivbackarna! --Larske (diskussion) 30 maj 2021 kl. 12.36 (CEST)

Tack så mycket, jag missade historiken i vår artikel. Stort tack att du tog dig tid att kolla upp. Att de ville hamna närmre Slayer låter som en efterhandskonstruktion. De använde bandnamnet innan de spelat in en demo ens. Tyvärr så framgår inte vad bandnamnet betyder i källorna heller. Så här står det i en intervju i Rolling Stones Magazine ("He" är diktens författare och bandgundaren Daron Malakian):

The question he has been asked the most? "What does the name 'System of a Down' mean?" he says in mocking fashion, shaking his head and refusing to answer, preferring instead, to let fans draw their own conclusions.

Så "meningen" är några, säkert kvalificerade, gissningar. Jag trodde det handlade om "lost in translation" betydelse. Men så verkar det inte vara. Min tolkning är ungefär "en gemenskap under en civilsation i förfall", och den ursprungliga diktens namn alltså "offer av en civilisation i förfall". LittleGun (diskussion) 30 maj 2021 kl. 13.11 (CEST)

Pär Siegård och Joachim Siegård

Jag misstänker att Pär Siegård och Joachim Siegård är släkt med varandra. Har någon möjlighet att utröna eventuellt hur och infoga den informationen i de båda artiklarna? Tack på förhand. Junip (diskussion) 2 juni 2021 kl. 14.26 (CEST)

Jag kopierade in din fråga till Wikipedia:Persondatafrågor, då nås den av fler som har intresse och resurser.--LittleGun (diskussion) 2 juni 2021 kl. 17.15 (CEST)

TV 2000 Italy, Illustra Conosciuti, Piero Badaloni

I am looking with fascination about the Italian artworks. Presented by Piero Badaloni, TV 2000 Italy.

But I don't speak Italian. So I'm missing the entire program.

Is it possible to ad translation to this fascinating program on Youtube.

Regards, Bjorn Castenskiold, Lund ,Sweden

E-mail: bjorn.castenskiold@gmail.com188.150.76.46 8 april 2021 kl. 20.31 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

När det kommer till...

Är detta en anglicisim, i alla lägen utom "När det kommer till kritan"? Enligt en begäran om åtgärder så hävdas det: [9], och att alla förekomster därför ska raderas och ersättas med "gäller att". Jag vill gärna ifrågasätta det. För mig låter det som helt korrekt svenska, jag är såklart anglifierad som de flesta som följt någon form av populärkultur de senaste 75 åren, så det kan såklart stämma ändå. Men när blir en sån sägning så etablerad att det har blivit svenska, som ett lånord? Jag sökte på tidningar.kb.se, äldsta träffen 1825 och gott om träffar sedan andra halvan av 1800-talet med en liten topp runt förra sekelskiftet. Användandet exploderar sista tio åren, men det beror också på hur mycket som är inskannat/sökbart, vilket inte gäller äldre material. Sånt här är ju alltid svårt att visa, och jag förstår att det skär sig i anmälaren Martin Rundkvists öron och ögon, men finns någon annan auktoritet som menar att det är en ren anglicism?LittleGun (diskussion) 10 juni 2021 kl. 08.45 (CEST)

Att översätta "When it comes to ..." med "När det kommer till ..." är nog sällan rätt. 62 mm (diskussion) 10 juni 2021 kl. 09.34 (CEST)

LittleGuns resonemang stämmer med vad Minna Levälahti på Svenska Yle kommit fram till här. Även Lars-Gunnar Andersson på GP har behandlat konstruktionen, men tycks ha en något tvekande inställning. Jag tycker inte det verkar såpass fel att det är motiverat att lösa det med bott.

andejons (diskussion) 10 juni 2021 kl. 09.41 (CEST)

Ja, jag menar som sagt nog tvärtom, oftast rätt, om man betraktar det som ett "etablerat lånord". Sökningen på tidningar.kb.se är knappast översättningar i den meningen, i varje fall inte före 50-talet (totalt närmare 150 000 träffar för övrigt). Anglifierat kan det bli ändå, någon har kanske sagt att "bla bla bla Obama misjudged the warlords local support when it comes to the war in Afganisthan bla bla bla", vilket refererats som att "Obamas fredsskapande insatser ifrågasätts när det kommer till kriget i Afganistan". Och till slut har det etablerats. Ont krut förgås inte så lätt, som lök på laxen när fel blir rätt. Finns det något exempel du menar solklart inte funkar? LittleGun (diskussion) 10 juni 2021 kl. 09.47 (CEST)

"Konstruktionslån" heter det alltså, motsvarigheten till lånord. Tack för materialet! LittleGun (diskussion) 10 juni 2021 kl. 09.54 (CEST)

Frågan om konstruktionen är korrekt svenska bör skiljas från frågan om den är stilistiskt lämplig för ett uppslagsverk. Jag menar att den är både a) inkorrekt svenska och b) stilistiskt klantig. Martin Rundkvist (diskussion) 10 juni 2021 kl. 10.30 (CEST)

Jag tycker väl att det var väldigt förenklat beskrivet i BOÅ. Det finns ju massor med användningar av "när det kommer till...". "stanna tåget när det kommer till stationen", "flodens lopp stillas när det kommer till havet", "använd pengarna när det kommer till pass" osv. Det här har ju inget med användningen som talats om ovan att göra.FBQ (diskussion) 10 juni 2021 kl. 13.07 (CEST)

Våran klass

Våran klass är en västtysk TV-serie som visades i SVT 1981 (SMDb) och i repris 1988. Vet någon vad serien heter i original? Avtrubbad (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.10 (CEST)

Jag har inte svaret, men jag minns en serie när jag var barn där inledningen visade en tecknad höna som blev påkörd av en lastbil och tappade alla fjädrar. Vad det den? Sådana detaljer kanske kan underlätta sökning.FBQ (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.27 (CEST)

Serien du syftar på är Barnen i Uhlenbusch. Avtrubbad (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.33 (CEST)

@Avtrubbad: Är det Schülergeschichten?--北山 Kitayama (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.39 (CEST)

Aha, tack Avtrubbad, det var den jag tänkte på. Ja, då vet jag inte alls.FBQ (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.39 (CEST)

@Kitayama: Wow, tack så mycket! Hur fann du den? Avtrubbad (diskussion) 10 juni 2021 kl. 23.17 (CEST)

Jag sökte på tidningar.kb.se. Även om det mesta är lässkyddat så fick jag fram lite mer om serien, sjätteklass i Stuttgart, sex avsnitt. Sen googlade jag runt och fann sajten fernsehserien.de. Filtrerade på Kinder/Jugend (Barn/Ungdom) och 1980-talet. Sedan gick jag igenom alfabetet och klickade på de som hade tänkbara titlar. På S fick jag napp. Stämde perfekt med den svenska beskrivningen. Det finns några avsnitt på Youtube! --北山 Kitayama (diskussion) 10 juni 2021 kl. 23.26 (CEST)

Vilket framgångsrikt detektivarbete! Avtrubbad (diskussion) 10 juni 2021 kl. 23.57 (CEST)

Genezgano

Jag satt och läste lite i en reseskildring från Sabinska bergen (en:Monti Sabini, En ridt genom Sabinska bergstrakten. Och författaren besöker där en by som heter Genezgano, platsen för borgruin som skall ha tillhört ätten Colonna. Stefano Colonna skall ha mördats här 1533, och hertigen av Alba skall ha haft sitt högkvarter här 24 år senare (vad jag förstår pågick hans italienska fälttåg 1555–1559. Jag försökte söka se om jag kunde hitta något mera, men uppenbart heter byn något annat på italienska. Googling gav några tyska träffar här [10] och här [11] men annars nästan inget. På google books hittar jag den här [12] engelska reseskildringen från 1890, men inga fler detaljer om att den han heta något annat. Någon som kan klura ut hur man får fram ett italienskt namn som kanske kan hjälpa till att hitta mer information?FBQ (diskussion) 20 juni 2021 kl. 14.38 (CEST)

@FBQ: Genazzano möjligen? Cilidus (diskussion) 20 juni 2021 kl. 15.48 (CEST)

Hmm, lät likt. Försökte på Google maps återskapa resan men blev inte helt klok. Från Palestrina tog han av från vägen för att besöka detta Genezgano, vilket ju stämmer ganska väl, men därefter gick resan till Cave, Lazio, och då skulle han i så fall ha återvänt mot Palestrina. Därefter fortsatte resan över Olevano till Subiaco, och har de åter vänt österut. Men jag tror du hittat rätt, han säger nämligen att det i Genezgano finns en "kyrka, märklig genom sin under-görande madonna-bild". Han säger också "Då wi lemnade Genzgano, mötte wi öfwerallt bönder i långa rader, stadda på wallfart till den undergörande målningen i Genezgano, hwars rykte är så stort, att folk vid denna högtid kommer ända från Neapel". Stämmer mycket väl med Genazzano. Han måste ha tagit någon sidoväg mot Genazzano, för att sedan återvända till Cave. Tack, Cilidus, du hittade nog rätt.FBQ (diskussion) 20 juni 2021 kl. 17.10 (CEST)

Alba begav sig efter att freden undertecknats (14 september 1557) i Cavi, en liten , mellan Palestrina och Genezzano belägen ort, till den eviga staden. (Geschichte des Kirchenstaates im 16. und 17. Jahrhundert sid.216 [13]). -Wvs (diskussion) 20 juni 2021 kl. 17.20 (CEST)

Aha, det står ju faktiskt Genezzano i den tyska texten som Wvs länkade till, det tänkte jag inte ens på. Även den här texten är i fraktur, men kanske är det tryckaren som gjort en miss och läst fel i något utkast - det stor onekligen Genezgano på alla ställen i texten.FBQ (diskussion) 20 juni 2021 kl. 23.59 (CEST)

Stora Hyttnäs i Sundborn

Stora Hyttnäs officiella hemsida är www.linderdahlskastiftelsen.se

Tack, Ändrat.Yger (diskussion) 6 juli 2021 kl. 07.51 (CEST)

Skräckhistoria om nedstigning i underjorden

Jag läste för mycket länge sedan en äldre skräckhistoria med ungefär följande handling. Man måste av någon anledning ta sig ner i ett djupt hål, kanske en grav. Personen som klättrar ner står i förbindelse med en person på markytan genom något slags ”telefon” med ledning. Efter ett tag börjar den som klättrat ned bete sig märkligt, tala osammanhängande, och till slut är det istället någon annan, någon från underjorden, som talar i telefonen. Ungefär så. Vet någon vad det är för historia? /NH 14 juli 2021 kl. 16.20 (CEST)

Kan det vara Randolph Carters berättelse? Larske (diskussion) 14 juli 2021 kl. 16.31 (CEST)

Jag tänkte också på H.P. Lovecraft. Den svenska artikeln om Randolph Carters berättelse är mycket kortfattad, men den engelska versionen, en:The Statement of Randolph Carter, är längre och har med det kusliga slutet, där en främmande röst från underjorden svarar i fälttelefonen att Warren (personen som klättrade ned) är död. / ^Ternarius_Disk 14 juli 2021 kl. 16.47 (CEST)

Tack, precis! /NH 14 juli 2021 kl. 17.46 (CEST)

Ernst Lundqvist och Folket i Bild

Skrev nu biografin över Ernst Lundqvist och konstaterade då att artikeln Folket i Bild (1933) innehåller en del uppgifter som inte riktigt stämmer med biografin i Svenska män och kvinnor. Dels när tidningen startas, Svenska män och kvinnor säger 1935, artikeln Folket i Bild 1933 med första numret utgivet 1934. Nu verkar 1934 vara vad libris säger så det är nog det som stämmer, men det skulle ju då behövas tillgång till en säker källa för det. Sedan handlar det om Ernst Lundqvists roll - biografin säger att han startade tidningen, artikeln Folket i Bild säger att det var Karl Kihlbom. Nu kan vi ju tänka oss det handlade om ett samarbete där idéer under planeringsstadiet bollats fram och tillbaka, men även här skulle det ju i så fall behöva nyanseras. Att han var förste chefredaktören är ju inte tu tal om och han borde ha varit inblandad redan på planeringsstadiet. Finns det någon som kan hjälpa med information, jag har inte tillgång till någon av källorna i artikeln Folket i Bild (1933).FBQ (diskussion) 23 juli 2021 kl. 09.55 (CEST)

Insektsfråga - Nedgräva bladkapslar

Hej! När jag planterade om i en blomlåda på altanen häromdagen var jorden full med rullar av gröna blad. Det såg exakt ut som miniatyrer av vindolmar. De var ca 3 cm långa och en knapp cm i diameter. Inuti rullarna var en brun slemmig massa. Jag antar att det är kapslar för ägg eller larver av någon insekt. Vilken insekt? /Kristian

Inte en aning, men slänger in ett dummy-svar här så länge, så inte robotarna får spunk av att stycket saknar tidsstämpel. 98.128.181.19 25 juli 2021 kl. 08.30 (CEST)

Högre läroverket för flickor i Borås

Då jag skapade artikeln om Viktor Lundquist såg jag att han varit musiklärare för flickläroverket i Borås 1927–1935. Jag tänkte länka skolan men såg då att den saknades på Lista över läroverk och realskolor i Sverige. Googling gav inte mycket och jag funderade ett tag på om något blivit fel men hittade den här [14] listan från 1926 där läroverket uppenbarligen finns med. Lite mer letande gav mig en oläsbar träff från Donationer vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor och privatläroverk år 1919 där den kallas Elementarläroverket för flickor i Borås, även i Sveriges officiella statistik från 1917 finns en oläsbar träff som elementarläroverk. Någon som vet något mer om detta läroverk?FBQ (diskussion) 22 juli 2021 kl. 20.26 (CEST)

Det var tidigare inrymt i en byggnad på Österlånggatan,[15] men flyttade senare (1930?) till gamla lasarettet efter att ett nytt länslasarett tillkommit i staden. Byggnaden på Österlånggatan har senare benämnts Siriusskolan och bland annat använts som förskoleseminarium. Lokalerna på gamla lasarettet blev på 1960-talet grundskola under namnet Åsboskolan och är numera tillhåll för kommunalpolitikerna. /Annika (diskussion) 22 juli 2021 kl. 20.48 (CEST)

men den saknade dimissionsrätt till student och realexamen, så inte med i listan.Yger (diskussion) 22 juli 2021 kl. 21.37 (CEST)

Ok, tack för informationen. Har dålig koll på Borås, det är nog 35-40 år sedan jag var där, och inte många gånger.FBQ (diskussion) 22 juli 2021 kl. 22.31 (CEST)

Enligt Nordisk familjebok 1878 [16] fanns i Borås ett femklassigt elementarläroverk och enligt Ugglan1905 [17] fanns där en realskola och ett elementarläroverk för flickor.Wvs (diskussion) 23 juli 2021 kl. 19.51 (CEST)

Enligt NF 1956 fanns i Borås ett högre allmänt läroverk och en kommunal flickskola.Wvs (diskussion) 23 juli 2021 kl. 20.31 (CEST)

Jag tror det var 1879 som elementarläroverket för flickor i Borås startade sin verksamhet. I statskalendern för 1964 (längst ned till höger här) framgår att det då fanns en kommunal flickskola i staden, men denna blev några år senare högstadieskola (Åsboskolan). /Annika (diskussion) 23 juli 2021 kl. 20.42 (CEST)

Här i de gamla lasarettsbyygnaderna låg flickskolan på senare år. "Matsalen har varit likrum" brukade det sägas bland skoleleverna i Borås, men det är med största sannolikhet falsk historieskrivning. /Annika (diskussion) 23 juli 2021 kl. 20.53 (CEST)

Tack! Det vore ju intressant med artiklar även om läroverken utan dimissionsrätt, alla fall de med längre historik. Samtidigt har jag ju noterat att det skulle vara bra med artiklar om folkskollärar(inne)seminarier, folkhögskolor och hushållsskolor och lantbrukssskolor också. Ja, jag tror väl egentligen att alla fall jag själv har mer än fullt upp alla fall. Men lyckas jag hitta några bra källor kanske det blir några vid tillfälle.FBQ (diskussion) 24 juli 2021 kl. 20.40 (CEST)

Tvillingar?

Var Kelsos och Prodikos tvillingar? //Dagsuddare (diskussion) 27 juli 2021 kl. 09.40 (CEST)

Med tanke på att de är födda med cirka 500 års mellanrum tycker jag att det verkar osannolikt. Däremot så har båda artiklarna illustrerats med samma byst av en okänd grekisk filosof. /ℇsquilo 27 juli 2021 kl. 09.48 (CEST)

Det här är ju den typen av information som på ganska lösa grunder dyker upp i artiklar. Men om vi börjar att titta på bildbeskrivningen står det där Bust of a philosopher. Marble, Roman copy of the Imperial period (last quarter of the 2nd century CE?) after a Greek original of the 3rd century BC.. Bysten finns tydligen på Louvren. Ingen uppgift om vem den föreställer där. Jag ser att på engelskspråkiga wikipedia används den inte alls. Nu är det väl inte orimligt att det förekommit spekulationer om vem den föreställt och att Kelsos och Prodikos funnits med i de spekulationerna. Inga källor kring varifrån de antagandena kommit dock. Ser att flera språkversioner lagt in den i båda artiklarna, oftast via faktamallar, vilket jag antar beror på att de kommit in via wikidata.FBQ (diskussion) 27 juli 2021 kl. 10.24 (CEST)

Bilden inlagd av den globalt spammande deltagaren Godson18 (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) i kampanjen meta:Wikipedia Pages Wanting Photos 2021. Jag har rullat tillbaks ändringarna i Kelsos och Prodikos. Användaren är nu blockerad på svwp och flera andra wikier. Se också kommentar om Godson18 från kampanjens projektledare. Citat: "Our rules clearly prohibits users from adding photos to articles in a language they do not speak. Users who breaks the rules are already disqualified. Generally, we encourage community to block users repeatedly being disruptive and we are supportive of the block of User:Godson18." Plumbum208 (diskussion) 27 juli 2021 kl. 10.31 (CEST)

Men "felet" kvarstår på Wikidata: Kelsos och Prodikos. Det betyder väl att i den händelse databoxar introduceras i de svenska artiklarna, så kommer samma bild tillbaka i dem båda? Eller har jag fel? //Dagsuddare (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.23 (CEST)

Jag tog bort dem från wikidata. Den ena saknade helt källa, den andra angav importerat från italienska wikipeda.FBQ (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.30 (CEST)

Kan väl tillägga, om bildbeskrivningen stämmer är det ju alla fall knappast Kelsos bysten föreställer.FBQ (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.34 (CEST)

Som FBQ påpekade har flera Wikipedior den där bystbilden via mallar som hämtar data från Wikidata. I Wikidata lades den in som bild (P18) i objektet Kelsos (Q315370) av d:User:Marcok i juni 2018 och i objektet Prodikos (Q297402) av d:User:Hybay i juni 2019. Den förstnämnda har som referens för uttalandet angivit importerat från Wikimediaprojekt (P143) italienskspråkiga Wikipedia (Q11920). Och om man tittar i artikelhistoriken för it:Celso_(filosofo) ser man att bilden las in där av it:User:Discanto den 1 maj 2018, dock utan någon annan redigeringskommentar än "+immagine". Någon som förstår italienska kanske kan se om det finns något i brödtexten i artikeln som hänvisar till den inlagda bilden.

Om någon skulle lägga in mallen {{Faktamall biografi WD}} i svwp-artiklarna Kelsos eller Prodikos skulle bilden dyka upp där igen, så den borde nog tas bort från de två Wikidataobjekten eller åtminstone ges Orekommenderad rang med bestämningen skäl för lägre rang (P2241) satt till värdet föreställer inte subjektet (Q106626749) för att undvika detta.

-- Larske (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.46 (CEST)

Här slår jag in en öppen dörr ser jag. En nackdel med det nya "svara-verktyget" är ju att man inte få någon varning om redigeringskonflikt när man försöker spara ett inlägg. Larske (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.49 (CEST)

Jag har börjat tycka att det är en fördel. LittleGun (diskussion) 27 juli 2021 kl. 11.57 (CEST)

Minibilar?

När jag var barn var jag vid flera tillfällen på Öland. Där fanns det på flera platser gummibelagna banor där barn kunde framföra olika utformade "minibilar". Dessa aktiverades genom att man stoppade i en femtioöring (?) på bilens ena sida. Sedan kunde man köra bilen i 5-10 minuter genom att gasa med en liten pedal och styra med en ratt. Vad hette dessa bilar och finns de fortfarande? Mvh Gunnar 83.249.178.182 29 juli 2021 kl. 21.39 (CEST)

Det är inte Radiobil (tivolifordon) du tänker på? Edaen (diskussion) 29 juli 2021 kl. 22.08 (CEST)

Det finns ett lådbilsland på Öland. Dock vet jag inte hur gammalt det är eller hur gammal Gunnar är.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 29 juli 2021 kl. 22.26 (CEST)

Tack för era förslag! Men detta var i slutet av 70-talet eller början av 80-talet. Jag tror att en liten bana fanns i närheten av Mörbylånga. Dessa bilar, försedda med en "stötfångare" i gummi runtom, hade inte någon strömavtagare, vilket en radiobil har. Och Lådbilslandet är en för ung företeelse. Mvh Gunnar 83.249.178.182 30 juli 2021 kl. 15.06 (CEST)

På Ölands Gocartcenter nämns "minibilar för de yngsta" som "passar för barn från 2 år". Det är på norra Öland och antagligen inte samma som på 70-talet, men om problemet är att "hitta något liknande för småbarn idag" kanske det ändå kan vara värt att kolla lite närmare.

-- Larske (diskussion) 30 juli 2021 kl. 16.11 (CEST)

Vänster-höger-data

Jag hade tänkt göra en ny uppdaterad bild av Fil:Party Left-right-scale Voters Sweden-Big.png. Jag sitter och försöker ta reda på rådatan till den. I Rapport 2020:6 – Partiernas vänster-högerpositioner 1979-2019 på sidan 38 (deras 36) hittar jag allt det jag vill ha utom data för Ny demokrati. Ingenstans hittar jag vad som gömmer sig bakom deras 8,0 och 7,6. Det är inte jätteviktigt. Men ändå lite kul om det går att få tag på siffrorna. Tack på förhand!  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 31 juli 2021 kl. 05.52 (CEST)

Det borde finnas äldre undersökningar där Ny demokrati är med. Jag hittade den här [18] där siffrorna i tabellen för Ny demokrati redovisas.FBQ (diskussion) 4 augusti 2021 kl. 00.22 (CEST)

Tack, men jag menar med tre gällande siffor. Som i tabellen jag länkade. Eller missade jag nått i din länkning?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 6 augusti 2021 kl. 15.28 (CEST)

Ok, nej då missuppfattade jag frågan det står 80 och 76 i den tabellen. Möjligen finns det mer detaljerad data i någon av väljarrapporterna från 1990-talet.FBQ (diskussion) 6 augusti 2021 kl. 16.30 (CEST)

Diphasiastrum

Jag skulle gå in och titta på lite artiklar om lummerväxter och förbättra, särskilt om vi hade några botartiklar liggande och upptäckte då en del frågetecken i fråga om taxonomin. Bland annat såg jag att artikeln Plattlummer tar upp att en del källor ger den namnet Lycopodium complanatum och en del Diphasiastrum complanatum. Vad jag dock konstaterar där är att källorna som ger den namnet Diphasiastrum complanatum är från 2003 respektive 2000, och Mossberg & Stenberg som här används i en källa från 2003 i upplagan från 2018 ändrat namnet till Lycopodium complanatum. Stenberg & Mossberg använder för övrigt släktnamnet Lycopodium även för Cypresslummer, Fjällummer och Diphasiastrum zeilleri (Mellanlummer). Källor på nätet använder båda namnen men jag blir inte klar på vilka jag skall se som mest tillförlitliga - vad är egentligen att se som mest tillförlitliga källor för aktuella namn? Artikeln Diphasiastrum ger inte mycket information, den engelskspråkiga artikeln säger: It is closely related to the genus Lycopodium, and some botanists treat it within a broad view of that genus as a section, Lycopodium sect. Complanata.FBQ (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 10.40 (CEST)

I Sverige är rikslikaren Dyntaxa, som anger Lycopodium complanatum.--Skogsfrun (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 14.48 (CEST)

Tack, då vet jag att jag skall försöka komma ihåg att gå till Dyntaxa när jag blir tveksam. Finns det förresten någon grupp av användare som arbetar med uppdatering av taxonomibegrepp på svenskspråkiga wikipedia just nu?FBQ (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 17.07 (CEST)

Efter lite letande verkar det som det var Josef Holub som 1975 föreslog att Diphasiastrum skulle inrättas som ett eget släkte. Jag antar att om det inte längre anses som lämpligt borde göras något åt artikeln om släktet, men det skulle jag nog i så fall behöva bättre källor för.FBQ (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 17.26 (CEST)

Ändra rubrik

Hej Jag har å Peter O Ekberg vägnar (personligen) fått i uppdrag att redigera hans wikipediasida. Den har funnits sedan tidigare, men inte getts korrekt titel. Han önskar att den ska ha titeln: Peter O Ekberg istället för Peter Ekberg. Dessvärre lyckas jag inte ändra detta själv. Hur gör man? Jenbi (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 08.09‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej Jenbi, välkommen till Wikipedia. Om du vill läsa mer hur vi jobbar med det du kallar titel/rubrik kan du läsa Wikipedia:Artikelnamn. Att ändra detta görs genom att flytta sidan, vilket inte kan göras av nyregistrerade användare (se Wikipedia:Flytta sida). En flytt som denna skall tas upp på diskussionssidan innan den görs. Om du vill kan du även lägga in wikikoden {{Flytta|Peter O Ekberg|anledning|datum=2021-08}} överst på artikelsidan. Det är bara fråga om det är något mer du undrar över. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 24 augusti 2021 kl. 08.29 (CEST)

Hej! Tack för frågan. Den generella riktlinjen för namnändring är att han ska vara mer känd som "Peter O Ekberg" än "Peter Ekberg" bland allmänheten, så det är något som i så fall behöver kunna styrkas med publicerade källor. Där kan du vara till stor hjälp. Kyllo (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 15.22 (CEST)

Riksdagsledermot

Är riksdagsledermot något? Eller bara stavfel?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 22 augusti 2021 kl. 07.28 (CEST)

Tack, IP:90.227.175.244 som fixade det!  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 25 augusti 2021 kl. 02.25 (CEST)

Första inget, andra aj

När jag fick min första vaccindos kände jag i princip ingenting. Men när jag fick den andra sprutan gjorde det präktigt ont, ungefär som när man nyper sig så hårt man kan, eller som ett getingstick och inte av den snälla sorten. (Jag menar vid själva sticket, inte efteråt.) Vad kan det ha berott på? Jag har googlat lite och förstått att metoden man använder brukar vara smärtfri. Jag ryckte ju till, men väluppfostrad och lite dum som man är svarade jag ”nädå” när sjuksköterskan frågade om det gjorde ont, så jag fick ingen förklaring där. /NH 5 september 2021 kl. 15.37 (CEST)

Hej! Det är alltså själva injektionen som gjorde mer ont, inte att du fick värk vid injektionsstället efteråt? Det är två saker som typiskt sett bidrar till den akuta smärtan vid en injektion eller vid något annat medicinskt ingrepp där man sticker en nål genom huden på en person. Det ena är att nålen själv kommer emot olika lokala anatomiska strukturer, och det andra är att injektionsvätskan kommer att ta upp viss plats och därmed ge upphov till en akut lokal tryckökning i vävnaden, eftersom vätskor inte är komprimerbara. Känseln är inte jämnt fördelad, utan punktspritt utbredd, dvs man har god känsel i specifika punkter där man har en känselreceptor eller fria nervfiberändar, och mellan dessa punkter har man ingen känsel. Detta gäller både på huden och i vävnader under huden, t ex i muskler. Att man upplever känseln som jämnt fördelad beror på att känselreceptorer och fria nervfiberändar (smärta detekteras i första hand via fria nervfiberändar i huden) är så tätt utspridda, så om man t ex tar på huden är man rätt garanterad att reta någon känselreceptor. Om man har något som är väldigt tunt, som t ex en injektionsnål, kan man dock "ha tur" och "missa" smärtkänsliga fria nervändar. Resultatet blir att injektionen känns mindre. Nästa gång kan man ha otur, och komma rakt på en fri nervände eller något litet blodkärl (där man också oftare har smärtkänsliga nervfibrer i anslutning). Då känns det mer. Den mest sannolika förklaringen är alltså att du helt enkelt hade otur med nålsticket andra gången. Hade nålen hamnat någon millimeter annorlunda hade du kanske inte känt så mycket alls. En annan möjlig förklaring (nu talar jag generellt om varför injektioner kan göra olika ont vid olika tillfällen, dvs inte specifikt om dig och din vaccination) kan vara om man har en lokal inflammation eller liknande i stället där man sticker. Vid en inflammation frisätter immunförsvaret ämnen som binder till smärtkänsliga nervfibrer och ökar deras känslighet, så att de reagerar kraftigare på saker de annars inte hade reagerat på. Det är också anledningen till att man ofta blir öm vid injektionsstället efter en spruta, dvs man får en lokal aktivering av immunförsvaret vid insticksstället. Andra faktorer som kan påverka smärtkänsligheten är tid på dygnet (smärtkänslighet har en dygnsrytm) och sömnbrist (vid sömnbrist blir man mer smärtkänslig). Nitramus (diskussion) 6 september 2021 kl. 21.19 (CEST)

Dessutom beror väl smärtan på hur avspänd man är. Min erfarenhet är att injektioner inte känns om man lyckas slappna av helt, men tar ont om man inte lyckas, och alltså spänner muskeln vid injektionsstället. Jag kan tänka mig att sensorerna har större chans att upptäcka nålen om vävnaden är hård (och dessutom sammandragen så att de sitter tätare). Det utesluter knappast att man kan ha "otur" fastän man är avslappnad. –LPfi (diskussion) 7 september 2021 kl. 19.02 (CEST)

Om man är avslappnad brukar det göra mindre ont, ja, så är det också. Nitramus (diskussion) 7 september 2021 kl. 19.31 (CEST)

En fråga

Jorden bombarderas av miljarder Neutrinos per kvadratcentimeter i tiden, Neutriner består av lite massa och mycket energi, kan den reagera mot jordens kärna och lämna en del av sin massa vilket med tiden ger jorden högre gravitation och expansion, jorden blir större till ytan och tyngre på grund av ökad massa, och gravitation. Effekt: dinosauries dog med tiden av ökat tyngd från jordens gravitation i tiden. Kontinenternas plattorna rör sig när jordens yta växer. Vänliga hälsningar Folke Wikberg 95.192.73.120 8 september 2021 kl. 23.24‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är inte helt uppenbart för mig vilken din fråga är. Huruvida ditt påstående är korrekt/rimligt? - Tournesol (diskussion) 8 september 2021 kl. 23.32 (CEST)

Jag kan mycket lite om neutriner. Men som jag förstått så kolliderar bara ett extremt litet antal av de neutriner som kommer mot jorden. Och deras massa är samtidigt väldigt liten. Min gissning är att massan från de partiklar som kolliderar med jorden via solvinden är mångdubbelt större än massan av de neutriner som kolliderar med jordens partiklar. Samtidigt skulle jag tro att massan av de partiklar som lämnar jorden från exosfären också är mångdubbelt så stor som massan från de neutriner som kolliderar med jorden. Mina (och dina?) antaganden bygger ju förstås på att när en neutrino kolliderar med jorden och reagerar med en partikel så bildas det någon slags partikel med massa. Vilket jag inte alls är säker på.

Som jag förstår det så pekar all forskning på att dinosaurierna dog ut på grund av en stor asteroid och följdverkningar av nedslaget. Angående kontinentalplattor så står det så här i vår artikel: "Den energi som krävs för att driva rörelserna hos tektoniska plattor kommer från kärnan, och förmedlas via mantelkonvektion." Lite synd att vi inte har artikeln om mantelkonvektion bara. Hoppas du fick svar Folke, eller i vart fall något att fundera vidare på och undersöka vidare. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 9 september 2021 kl. 02.27 (CEST)

Men om frågan gäller huruvida jordens massa ökar med tiden, så är det väl meteorer, meteoriter och mikrometeoriter som är det intressanta? Dessa skulle ju kunna öka jordens storlek under x antal miljoner år. Dagsuddare (diskussion) 9 september 2021 kl. 07.48 (CEST)

Dina fråga består av två delar tänker jag, dels hur neutrinos interagerar med massa (och om de kan lämna någon kvar), dels om ifall jorden expanderar. Om jag börjar med den sista så finns det inget som tyder på att jorden expanderar, du kan läsa mer om det på engelska wikipedias artikel Expanding_Earth. Inte heller att det skulle skett någon massökning just då dinosaurerna (med undantag för fåglarna) utrotades, det finns stort stöd för att detta skedde som en konsevens av meteoritnedslaget som gav upphov till Chicxulubkratern. När det gäller hur neutrinos interagerar så kan du titta på wikipedias artikel om neutrinos, eller t.ex. kontakta ett lärosäte om du vill ha djupare information. I sammanhanget kan det vara värt att komma ihåg neutrinos växelverkar mycket svagt med annan materia och att en förutsättning för att neutrinos ska kunna överföra massa eller energi är just att de växelverkar. Du kan jämföra med t.ex. en gevärskula som skjuts mot ett mål, den växelverkar i sammanhanget lite med luften omkring (luftmostånd), men mycket med det mål som den träffar som tar upp gevärskulans massa och det mesta av dess energi. För en neutrino är jorden som luft är för en gevärskula (men med ännu mycket mindre växelverkan, i artikeln står det "Man har beräknat att det skulle kräva ett ljusår tjockt block av bly för att stoppa hälften av de neutriner som träffar blocket."). Gunnar Larsson (diskussion) 9 september 2021 kl. 12.19 (CEST)

netinbag

Jag råkade gå in på vår artikel om lyftkran och konstaterade att den var ganska bedrövlig, jag lär nog inte få tid och möjlighet att göra något, men blev lite intresserad av kranens historia, och gjorde lite sökningar. Sökningar på steam crane gav en del intressant, men ångkran gav ovanligt lite. En del järnvägshistoriska forum och några rörande varvshistoria men jag blev fundersam då den enda riktiga översikten över vad en ångkran är gavs på netinbag.com. Visst, det var kanske tämligen tunn information och inte den bäst skrivna, men ändå var det det bästa min googlesökning kunde producera. Jag blev lite fundersam på vad det här var för sida, det har ju sedan länge varit vanligt med speglingsiter på wikipedia, och andra siter som answers.com har ju funnits ett tag. Samtidigt har jag inte riktigt förstått hur de fungerar - hur kommer sig att den här sidan lyckas producera information jag inte lyckas hitta få fram via en vanlig googlesökning? Är det här något nytt, om det är information som fiskats på annat håll på nätet, hur kommer det sig att jag inte kan hitta den? I anslutning till det upplever jag att googlesökningar har blivit sämre. En fras jag tycker borde dyka upp i mängder med sidor på nätet ger inte längre några träffar eller i så fall bara en handfull. Är det kopplat till GDPR-direktivet som blockerar träffar eller är det ändringar i googles algoritmer som gör att jag får sämre träffar?FBQ (diskussion) 7 september 2021 kl. 11.16 (CEST)

Texten där verkar vara en översättning ifrån wise-geek. Wisegeek nämns i en:Wikipedia:Potentially unreliable sources#Online sources. Boivie (diskussion) 7 september 2021 kl. 13.35 (CEST)

Aha, tack, därifrån kom informationen, och "content farm" var begreppet jag sökte, vet inte om det har något svenskt namn.FBQ (diskussion) 7 september 2021 kl. 15.01 (CEST)

Jag funderar på om jag kanske bara är glömsk - det var nog trots allt ganska vanligt för tio år sedan innan wikipedia blev större att man hamnade på diverse sidor som hade ambitioner att fungera som uppslagsverk men mest för att locka trafik. Det var nog bara länge sedan jag såg det senast. Angående den andra delen, att sökträffar blivit sämre så är jag osäker - jag försökte ta upp det med min sambo, men fick inget igenkännande. Det skulle ju kunna handla om inställningar, men jag har avsiktligt försökt att inte avgränsa något på mina googleinställningar för att få så många träffar som möjligt. Det brukar generellt sett vara lättare att välja bort det som inte verkar intressant.FBQ (diskussion) 7 september 2021 kl. 19.48 (CEST)

Jag får ofta sådana träffar då sökmotorn tolkar att jag söker efter en definition eller översättning: träffar på ett ord, där webbsidan säger något diffust och sedan ber mig skriva definitionen eller översättningen. Vissa andra kategorier ger också liknande resultat. Jag använder för det mesta DuckDuckGo (som fungerar som anonymiserande proxy gentemot Google), och den är ganska usel. Jag undrade om Google med flit ger sämre resultat, men det är möjligt att Google nuförtiden litar på att de kan gissa vad man söker efter och ser mindre på själva sökorden än förr. –LPfi (diskussion) 15 september 2021 kl. 17.40 (CEST)

Äldre valresultat och valsedlar

Om denna fråga inte hör hemma här får den givetvis flyttas.

Tidigare idag ledde en referens mig till Kristianstad - Valsedlar - Val 2010 på Valmyndighetens hemsida. Där möttes jag mest av "Namnet gallrat", vilket väcker frågan: Var kan man hitta information om äldre valresultat, hur många personröster en viss person fått osv? LevandeMänniska (diskussion) 15 september 2021 kl. 12.12 (CEST)

Valmyndigheten har säkert kvar informationen och kan lämna ut den på begäran. Att namnen inte finns på hemsidan är nog på grund av skyddet för personlig integritet.Sjö (diskussion) 15 september 2021 kl. 16.24 (CEST)

Jag har tidigare frågat Skatteverket om uppgifter från äldre val. Men de ville ha betalt för att ge ut dessa uppgifter. Och gör det endast på papper.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 15 september 2021 kl. 16.39 (CEST)

"Sårad i strid"

Vi har artiklarna Sårad i strid och Saknad i strid som ursprungligen handlade om de engelskspråkiga termerna men för tio år sedan flyttades till de svenskspråkiga namnen. Jag antar att artiklarna helt missvisande gör gällande att dessa termer skulle finnas och användas på svenska.

Eller förekommer termerna? Visst har ju soldater sårats eller försvunnit också i svenska och finländska förband. Vilka termer använder den svenska (och finländska) armén? Under vilken rubrik skulle man lämpligen behandla att soldater blir sårade respektive försvinner, och hur detta hanteras. Har vi redan sådana artiklar? Fältsjukvård tangerar ämnet och kunde utvidgas.

–LPfi (diskussion) 15 oktober 2021 kl. 13.09 (CEST)

Takten Järva

Solna_kommun#Stadsdelar says Råstahem (ingår i takten Järva) but what is a takt in this context? Takt (olika_betydelser) does not seem to mention anything geographical, Järva does not contain the word, and Google Translates as beat. Thanks --62.98.114.220 15 oktober 2021 kl. 18.42 (CEST)

I guess "takten" is a typo of "trakten", see en:wikt:trakt#Swedish, that was introduced almost 10 years ago. I changed it to "stadsdelen" as for other items in the list.

-- Larske (diskussion) 15 oktober 2021 kl. 18.54 (CEST)

Ah, thank you! I have another question: is there a specific reason why Rudviken (ingår i Hagalund) does not have stadsdelen like the other entries, or this is also a typo? Hagalund does say it is one of the eight stadsdelar, but as I am not familiar with Sweden's administration, I am afraid to touch it. --62.98.114.220 15 oktober 2021 kl. 19.07 (CEST)

I guess it should be "stadsdelen" also for this entry, unless @Kitayama: has some good explanation why Rudviken and Råstahem were excluded in this edit in 2016 where all "trakten" were replaced by "stadsdelen". Larske (diskussion) 15 oktober 2021 kl. 19.25 (CEST)

I can't see any reason why "stadsdelen" is omitted for Rudviken. I changed. By the way, "trakt" is a unit in the Swedish cadastral system/land registration. --Kitayama (diskussion) 15 oktober 2021 kl. 20.07 (CEST)

Bibi Lenhoff

Födelseplats saknas. --2A02:AA1:1010:FB0C:F087:F5F8:5515:81C0 18 oktober 2021 kl. 17.58 (CEST)

Svenskt stål till Nazityskland.

40% sedan 25% sedan 10% sedan inget stål efter augusti 1944 till Nazityskland.

De första åren var det oerhört mycket!!!

Men hur mycket stål gick det till fascistiska Italien?

Till Rumänien, Ungern etc.

Hur mycket gick till Sovjet, England, USA???

Ettore Nobis.

Vissa bitar - det som exporterades var inte stål - det var huvudsakligen järnmalm. Procenten gäller andelen av det tyska behovet som de fick genom import av svenskt järn, inte hur mycket som exporterades. Sedan var ju Tyskland även före kriget Sveriges främsta exportmarknad för järn. Sovjet lär nog inte ha importerat något, de hade egna järngruvor, planekonomi och intresserade av att gynna sin egen industri. Till England exporterades en del i början av kriget, men den exporten upphörde ju helt efter Norges ockupation. Till USA var det nog helt olönsamt att skicka järnmalm, har för mig att övrig export till USA före kriget var ganska liten, USA hade egna järngruvor och var nettoexportör av järn. Med ubåtskrigets början blev det än mer olönsamt även om efterfrågan på järn steg. En del torde väl dock ha gått till andra länder på Europeiska kontinenten. FBQ (diskussion) 19 oktober 2021 kl. 23.58 (CEST)

Till detta kommer det även att Sverige exporterade en stor del förädlad järnmalm i form av kullager till England dels via flyg och med hjälp av engelska båtar som angorde Lysekil under den mörka delen av året. Janee (diskussion) 20 oktober 2021 kl. 13.16 (CEST)

Alexandra Elbakyan

Finns det någon anledning till att namnet skrivs Elbakyan och inte Elbakjan, eller är det bara att det har kopierats över från engelskan? Såvitt jag förstår rysk transkribering till svenska borde det stavas med j, och såvitt jag förstår är namnet också ryskt. Se också Diskussion:Alexandra Elbakyan.

(Användaren som översatte artikeln är inte längre aktiv.) Julle (disk.) 24 oktober 2021 kl. 06.57 (CEST)

Den stora pyramiden i Giza

Jag hittar många webbplatser som hävdar att pyramiden har åtta sidor (kan observeras vid dagjämningen), även från "auktoriserade" källor. Men jag hittar också webbplatser, som fortfarande hävdar att den har fyra sidor. Till exempel, ställ frågan "how many sides does the great pyramid have" i Google och Google kommer att svara "eight".

Nu, om den har åtta sidor: det skulle vara den enda pyramiden som har det, så det borde nämnas på Wikipedia -sidan, eller hur? Det skulle vara ett mycket betydelsefullt faktum.

Jag vill lösa detta problem en gång för alla och avslöja sanningen, snälla hjälp mig att göra det!

Tack, Per C 213.112.20.22 24 oktober 2021 kl. 02.07 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)

Några "auktoriserade" källor hittar inte jag - jag skulle nog vilja be dig att titta lite mer på hur de är "auktoriserade". Det handlar alltså om Cheopspyramiden, som visserligen har något inåtlutade sidor. Det är mycket marginellt och som yttersta lagret av kalksten är avlägsnat är det tveksamt om det syntes när pyramiden var hel. Det verkar dock ha uppstått en massa new age - föreställningar runt detta så troligen kommer informationen att fortsätta valsa runt. Skall se lite om jag kan hitta ursprunget.FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 10.16 (CEST)

Det verkar vara Graham Hancock och Robert Bauval som ligger bakom de här teorierna. FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 10.21 (CEST)

Med "auktoriserade" källor menar jag etablerade källor i forskarvärlden, som genom vetenskaplig metod fastställt det som ett faktum. Det bör gå att konstatera med 100% tillförlitlighet, om det är sant eller falskt, då fenomenet uppenbarar sig visuellt årligen (om solen skiner) och det bör gå att mäta med modern mätutrustning på plats vid pyramiden. Efter lite mer grävande hittade jag följande information, vilket styrker att den faktiskt har 8 sidor (eller 9 sidor om man räknar undersidan!) https://www.researchgate.net/publication/316967248_The_Great_Pyramids_of_Giza_Has_Eight_Sides_and_Not_Four

Saknar dock gensvar på detta ifrån forskarvärlden (om det nu fortfarande finns en kontrovers om det, kanske det är etablerat fakta redan?), då alla Wikisidor som refererar ämnet den stora pyramiden i Giza saknar informationen. De Wiki-sidor som behandlar eller refererar pyramiden torde behöva uppdateras, för att vara faktamässigt korrekt, med referens till publikation(er). Jag ser till exempel att den Engelska sidan hävdar att den är en "True pyramid" vilket alltså inte är korrekt.213.112.112.13 24 oktober 2021 kl. 12.48 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)

Om det syns har ju med det infallande ljuset att göra. Även ganska små skillnader går ju att observera vid ljus fallande i rätt vinkel. Ytan är ju som sagt inte ursprunglig så jag kan inte se att det är relevant. Jag har inte fördjupat mig i detta. Hancock och Bauval saknar artiklar på svenskspråkiga wikipedia, men de finns på engelskspråkiga, där deras teorier klassas som pseudo-science.FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 12.55 (CEST)

Researchgate är ganska hårt kritiserat för att det inte förekommer någon automatisk granskning av texter som publiceras där, så att texten publicerats där skulle jag fästa så stor vikt vid.FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 13.01 (CEST)

Jag har inget svar på den ursprungliga frågan, men Graham Hancock har en kort artikel på svenska som inte nämner något om pyramider. I den engelskspråkiga finns inget om pyramidens sidor, däremot nämns en teori om att Gizapyramidernas placering skulle motsvara stjärnorna i Orions bälte. Den teorin har blivit ordentligt avfärdad. Plumbum208 (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 13.36 (CEST)

Jag tittade lite till, det verkar inte som det är Hancock som varit inne på de åtta sidorna, jag verkar ha haft fel. Det verkar dock som det främst är personer i hans efterföljd som visat på intresse för detta. Det gäller väl att skilja på att ha åtta sidor och att ha åtta sidor. Som jag skrev först - pyramiderna är inte helt symmetriska, trots att de är mycket välgjorda med välavmätta geometriska proportioner. Sidorna just på Cheopspyramiden är något konkava. Det handlar om en marginell avvikelse som inte går att se med blotta ögat. Det går dock att observera från flyg i rätt ljus, det har varit känt sedan 1940-talet. Att tala om åtta sidor är dock högst tveksamt. De som gör det är främst personer som menar att denna avvikelse skulle ha någon hemlig betydelse snarare än en avvikelse som troligen är kopplad till hur pyramiden uppfördes. Jag har inte läst vad Khaled Dewidar som du länkade till har skrivit i frågan och vad han egentligen menar. Hursomhelst skulle jag inte säga att det är allmänt vedertagen källa.FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 16.02 (CEST)

Nu läste jag Khaled Dewidars arbete. Även om jag inte tycker att ett arbete som är publicerat på researchgate utan vidare kan användas som källa, verkar det vara ett ganska normalt arbete. Han citerar Martin Isler som redan 1983 försökt utröna orsaken och föreslår en rad orsaker:

• To give a curved form to the nucleus to prevent the faces from sliding
• The casing block in the center would be larger and would serve more suitably as a guide for other blocks in the same cours.
• For aesthetic reasons, as concave faces would make the structure more pleasing to the eye.
• When the casing stones were later removed, they were tumbled down the faces, and thereby wore down the center of the pyramids more than the edges.
• Natural erosion of wind-swept sand had a greater effect on the center.

Jag kan inte döma ut någon, och Khaled Dewidar gör det inte heller i sitt rudimentära arbete. I förslag 3 handlar det ju om en avsiktlig konstruktion, men då rimligen en som knappt varit tänkt att märkas. I fall 4 och 5 handlar det om skador som gjort pyramidens sidor konkava. Att då tala om åtta sidor känns direkt olämpligt. Men visst går det givetvis att skriva något om detta.FBQ (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 17.38 (CEST)

Jag tycker det är viktigt vi nämner dessa varianter (åttasidig), för att förklara för läsaren och visa vi inte undanhåller info.Yger (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 17.42 (CEST)

Den kvadratiska bottensidan har 4 raka kanter och kan alltså inte åstadkomma fler sidor i pyramiden. Piloten har fotograferat en fåra i sidorna vilka torde vara av byggnadsteknisk art och påstått att detta är en inbuktning. Vi har ingen vetenskaplig bekräftelse att pyramiden har åtta sidor, men fenomenet kan naturligtvis nämnas i ett kuriosaavsnitt. Wvs (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 18.57 (CEST)

Det stämmer om man har som krav att samtliga sidor ska vara plana och ha pyramidens topp som en gemensam punkt. Men om man ruckar på något av dessa krav kan man åstadkomma fler än fyra sidor på till exempel följande sätt.

1. En kub har också en kvadratisk bottensida med fyra raka kanter, men den består ändå av fem plana sidor, plus bottensidan, men de fem sidorna har inte någon gemensam punkt.
2. Om man skapar en eller flera nya kanter som inte är raka utan till exempel cirkelbågar, inåtbuktande eller utåtbuktande, från en eller flera punkter, till exempel mittpunkterna, på bottensidans (fortfarande raka) kanter till toppen, får man fem eller fler, till exempel åtta, sidor, förutom bottensidan, som har pyramidens topp som en gemensam punkt, men sidorna är då inte plana, men kan göras "nästan plana" om cirkelradierna är mycket stora.

-- Larske (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 19.42 (CEST)

Visst kan man rucka på det och få till fler sidor, men det kan ju få lite konstiga konsekvenser om man drar det in absurdum. Bland annat saknar ju pyramiden idag topp, den utgörs av ett antal löst liggande block men plan ovansida. Man man göra det till ytterligare en eller ytterligare några sidor? Det finns ju också öppningar i pyramidens sidor, en del skapade senare, några ursprungliga även om en del varit täckta. Skall man kanske inte se det som en pyramid alls?FBQ (diskussion) 27 oktober 2021 kl. 11.43 (CEST)

Konteramiral

Under Diskussion:Konteramiral finns ett par frågor, den ena med några år på nacken: Äldre gradbeteckning, att allt äldre än 2003 inte varit samma. Och sen interwiki-länken: Den engelska motsvarigheten i artikeln säger en:Counter admiral och artikelns jämförelselista säger en:Rear admoral. Det borde bara vara att ta vort svenska wikilänken från Counter admiral och sätta dit den på Rear admiral, för enligt engelska artikeln används Counter admiral inte längre utan har ersatts av rear admiral. Men jag kankse har missuppfattat något för det är samma på flera språk. LittleGun (diskussion) 14 oktober 2021 kl. 06.15 (CEST)

Den svenska graden "konteramiral" heter "counter admiral" på engelska, medan motsvarigheten i den brittiska flottan är rear admiral. Båda hade alltså varit rätt, enligt var de stod i artikeln, om den engelskspråkiga artikeln specifikt handlat om den svenska graden. Det gjorde den inte, så jag tog bort iw-kopplingen. Ett nytt wikidataobjekt bör skapas för graden i den svenska flottan. –LPfi (diskussion) 14 oktober 2021 kl. 09.11 (CEST)

Objektet skapat. –LPfi (diskussion) 14 oktober 2021 kl. 09.20 (CEST)

Det där med att koppla isär grader i olika wikidataobjekt är ett otyg. Nu finns det inte en enda länk till konteramiral (Sverige) (Q108888196). Alla svenska konteramiraler har i stället militär grad (P410) => konteramiral (Q13360884). /ℇsquilo 11 november 2021 kl. 14.36 (CET)

Borde "anses vara samma som" ändras till "underklass till"? De svenska konteramiralerna borde ju vara "konteramiral (Sverige)". Artikeln om den svenska graden skall ju inte vara iw-kopplad till konteramiral i allmänhet. –LPfi (diskussion) 11 november 2021 kl. 14.55 (CET)

Ovanlig fråga?

Detta är kanske en så pass ovanlig fråga att ni inte besvarar den, men jag ställer den ändå. Kan SMS-meddelanden levereras till en avstängd mobiltelefon? Mvh Jörgen 193.14.195.64 9 november 2021 kl. 16.34 (CET)

SMS levereras till en mobiloperatörs IT-system, där den väntar på att telefonen kopplas upp till operatörens mobila nätverk. Först då levereras meddelandet faktiskt till telefonen. Riggwelter (diskussion) 9 november 2021 kl. 16.37 (CET)

Aha! Tack för svaret! Hur länge kan SMS vänta på leverans? Inte i all evighet väl? 193.14.195.64 9 november 2021 kl. 16.40 (CET)

Det vet jag inte, men det är ofta operatörsberoende. Kontakta din operatör. Riggwelter (diskussion) 9 november 2021 kl. 16.43 (CET)

Jag använder Comviq, och där har det verkat vara så att om mobilen är av en 3-4 dagar, så kan SMS försvinna på vägen - dvs, mitt intryck är att ett SMS som är 3-4 dagar gammalt utan att ännu ha levererats raderas hos Comviq. Mvh, flinga 11 november 2021 kl. 00.38 (CET)

Övervintrande fjäril

Hej Wikipedia, hoppas att ni har det bra!

Min mor har fått in en sömnig fjäril innanför sovrumsfönstret, en nässelfjäril om jag minns rätt, som tydligen är övervintrande. Nu undrar vi om ett sovrum med en temperatur på 16-20 grader fungerar för fjärilen, eller om det skulle kunna vara för varmt för den för vinterdvalan, på något sätt? Till exempel genom att fysiska reaktioner inte sätter igång, eller att fel fysiska reaktioner sätter igång, på grund av värmen? Eller kan vi lita på fjärilens omdöme i val av sovplats? : )

Mvh, flinga 11 november 2021 kl. 00.35 (CET). Tack på förhand!

Dum fråga

Här kommer en fråga till: När jag ska skriva ett litet "i" i mitt ordbehandlingsprogram (OpenOffice Writer) blir det genast ett stort "i", alltså ett "I". T.ex. "Jag vandrar I den stora skogen". Varför omvandlar programmet hela tiden ett litet i till ett stort I? Behöver jag fixa någon inställning? 193.14.195.64 10 november 2021 kl. 23.40 (CET)

Det är sannolikt en autokorrigering för engelska, där pronomenet I (jag) alltid skrivs med versalt i. Om du ställer in språket på svenska så borde det lösa sig. Belteshassar (diskussion) 10 november 2021 kl. 23.43 (CET)

Jag kan bara instämma i föregående svar. Det går också att stänga av autokorrigeringar över huvud taget, respektive välja vilka man önskar ha och vilka man inte vill ha, om jag minns rätt. Jag tänkte också passa på att tipsa om LibreOffice - många utvecklare/programmerare och användare av OpenOffice lämnade det projektet för ett antal år sedan, för det nya projektet LibreOffice - oenigheten gällde bland annat något kring programlicensen, tror jag. Jag har inte superkoll på hur OO ser ut numera, men har intrycket att det varit lite föråldrat åtminstone perioden efter schismen, så LibreOffice kan kanske vara värt att prova. Satsa då på den stabila utgåvan, en vän pratade en gång om hur den lite nyare "edge"-versionen (eller experimentella versionen, båda i brist på bättre termer - dvs den utgåva där man lagt till nya funktioner och ändrat på mer, utan att användarna hunnit testa det så länge än) var buggig och ostabil. Min erfarenhet med LibreOffice är väldigt god, däremot (och jag har nog mestadels använt den stabila utgåvan).

Glömde nästan: språkinställningar, samt inställningar för autokorrigeringar i OpenOffice (båda på engelska). Mvh, flinga 11 november 2021 kl. 00.54 (CET)

Och LibreOffice bygger alltså på samma kod, men utvecklinegn efter schismen är olika. Skillnaderna bygger dels på prioriteringar mellan en firma och fri programvara, dels på vilka programmerarresurser man har i de båda lägren.

Jag har inte haft "I"-problemet på länge, men då jag någon gång undersökte det så var autokorrigeringen (av bl.a. "I") språkoberoende! Man var tvungen att skilt avaktivera de generella autokorrigeringarna. Jag hoppas programmen nuförtiden är smartare ifråga om språkhantering.

–LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.18 (CET)

En annan språksak som stör mig: varför har Firefox accept_languages=en_US som förval? Kunde inte webbläsaren låta bli att be om ett visst språk tills den vet vad man vill ha, eller åtminstone nöja sig med att be om engelska i allmänhet? Och kanske ha med godtyckligt språk åtminstone med viss vikt ("*;0.5"). –LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.23 (CET)

Döde Mannen

I låten Aldrig mera krig från Tältprojektet sjungs om ”fyra fasans år vid Döde Mannen”. Vad syftar Döde Mannen på? Sannolikt något relaterat till Första världskriget. Belteshassar (diskussion) 21 november 2021 kl. 10.00 (CET)

Se

• not 38 på sidan 18 i den här texten.
• en:Le Mort Homme
• Slaget vid Verdun

-- Larske (diskussion) 21 november 2021 kl. 10.15 (CET)