Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2006-2008

Motsvarighet till en:Wikipedia:Notability

Efter lång tid av efterfrågan har jag påbörjat något som kan bli en skriftlig nedteckning över de praxis vi tillämpar när vi avgör om artiklar har berättigande eller ej på Wikipedia. Jag har hämtat inspiration från de tyska och engelska motsvarigheterna. Jag började med musik-avdelningen, som jag snott ganska rakt av från engelska en:WP:MUSIC, och som IMO har bättre kriterier än vårt eget "band är relevanta om de har skivkontrakt"-kriterium.

Jag ser denna text som en inverterad WP:INTE, här ska stå vad vi vill ha med på Wikipedia. Riktlinjerna får gärna vara utformade i stil med en artikel har encyklopediskt värde om den möter ett av följande kriteria, då det är lätt att modifiera i framtiden om det skulle behövas. Med tiden kan man dela upp dokumenttet i underavdelningar som man gjort på enwiki, men i början kan det vara bra att hålla det i samma dokument för att få överblick.

Vad tror ni, är jag på rätt spår? /Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 12.37 (CEST)

Bra initiativ. Mycket diskussioner bör kunna undvikas genom hänvisning till dokument som detta. =) /Nurka 18 augusti 2006 kl. 12.58 (CEST)

Instämmer med Nurka. Mycket efterlängtad översättning.//IP 18 augusti 2006 kl. 13.05 (CEST)

Mycket bra att detta görs, har tänkt på det rätt länge varit en sån där "borde-grej" i huvudet, men det har tagit stopp eftersom jag inte kommit på ngn lyckad översättning på Notability... / Elinnea 18 augusti 2006 kl. 13.08 (CEST)

IP, du kan kanske ta ett tag på författar- eller personer-avdelningen om du känner för det? jag har fått känslan att du är kompetent på det området. //Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 13.10 (CEST)

Försökte skriva nåt om Fiktiva verk och personer - är det bra eller dåligt att ange exempel på det man menar? --Ztaffanb 18 augusti 2006 kl. 13.16 (CEST)

I allmänhet tycker jag att man ska försöka skriva kriterierna i så obestämda ordalag som möjligt, utan att det blir oprecist. Försök förtydliga på formuleringen istället för att ge exempel. Det kan vara svårt att formulera sig, men det borde gå! :-) //Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 13.19 (CEST)

Borde det inte finnas in rubrik om webplatser? Med tanke på alla diskussioner om Alexaranking och dylikt. /Lokal Profil 18 augusti 2006 kl. 13.17 (CEST)

Absolut, du får gärna påbörja den! //Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 13.19 (CEST)

Jag skulle generellt säga att relevans kan bedömas i hur mycket någon/något blivit omskrivet (alltså av andra). Typ:

1. Skrivit om sig själv (om person eller grupp) - ingen relevans
2. Omskriven av någon i närheten av den egna kretsen - liten relevans
3. Omkriven i lokaltidning - ganska liten relevnas
4. Omskriven i rikstäckande tidning med områdesprofil - ganska relevant
5. Omskriven i allmän rikstäckande tidnig - relevant
6. Omskriven i avhandling, professionell tidskrift eller akademiskt verk - mycket relevant

• Omskrivet av person i visst uppenbart syfte ( agenda) - svårt

På ett ungefär. Detta är analogt med verifierbarhetskriteriet. Om något inte granskats utanför den egna kretsen finns inget pålitligt material.//IP 18 augusti 2006 kl. 13.27 (CEST)

Ja, det tror jag att jag kan hålla med dig om. Kan detta formuleras under ett "Kriterium noll" eller något? Jag har lagt in något sådant, men är inte nöjd med det riktigt.. //Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 14.18 (CEST)

I Vad Wikipedia inte är finns en till regel som kan hänvisas till, att man inte ska syssla med egen forskning. Frågan är var gränsen går i min uppställning. Själv sätter jag nog alltid gränsen vid 5, men kan tycka att det är ok med 4.//IP 18 augusti 2006 kl. 15.05 (CEST)

Musikgruppers relevans

Den här punkten:

• Har givit ut minst ett album för ett indiebolag (dvs ett skivbolag som funnits mer än ett par år och som har s.k. independent-artister i sitt stall, av vilka många är relevanta) och sålt i minst 1000 exemplar

Kan man inte bara säga att om bandet har gett ut en skiva (oavsett hur, på vilket bolag osv) som sålt i minst 1000 ex så platsar det? Jag menar, ett band som sålt, säg, 5000 ex av en egenutgiven platta borde väl ha minst lika stor relevans än ett band som sålt 1000 skivor som släppts på indiebolag? MellonCollie 18 augusti 2006 kl. 15.50 (CEST)

Den punkten är tveksam mer än på det sättet, hur tar man reda på hur många ex en platta har sålt? Riktlinjen blir ganska ihålig utan ett oberoende ställe att kolla sådana siffror. Någon som vet? //Knuckles...wha? 18 augusti 2006 kl. 16.22 (CEST)

Så vitt jag vet förekommer det att band köper upp sina egna skivor, ofta för att skapa sig ett namn i början av karriärerna. Om en skiva sålt mycket vill radiokanaler spela singlarna, men om den inte sålt alls spelar de inte låtarna heller. En annan aspekt, samma svårighet finns med författare, är att bokförlag/skivbolag säljer böcker/skivor till återförsäljare, och siffror säger endast hur många böcker/skivor som sålt dit (åtminstone en viss tid, osålda böcker/skivor kanske kan återlämnas?). Hur många faktiska köpare är mycket svårt att få en uppfattning om. Så jag tycker inte att det är en bra bedömningsgrund.//IP 18 augusti 2006 kl. 16.26 (CEST)

Just det här med demoband och liknande blir svårare och svårare i takt med att fler och fler bara ger ut sin musik via nätet, gratis. Vi har ganska många artiklar om olika bitpopband som bara gett ut sin musik via nätet. Det tycker jag inte är något fel på, men relevanskriterierna för band som inte ger ut sin musik på skiva på grund av aktiva val behöver redas ut. /Grillo 21 augusti 2006 kl. 00.24 (CEST)

Hela musikdiskussionen är dessutom väldigt inriktad mot pop- och rockvärden. Många av de kriterier som finns upptagna på denna sida är inte alls särskilt tillämpliga för t ex jazzband, klassiska instrumentalister och sångare, spelmän inom folkmusik etc, där liveframträdanden antagligen genomgående har en mycket större vikt än skivinspelningar och radioframföranden. Jag kan t ex föreställa mig att det måste finnas massor av framträdande svenska operasångare på Operan i Stockholm, Göteborgsoperan, Malmö Musikteater etc som aldrig någonsin gjort en skiva trots att de sjungit huvudroller på scen i tjugo år eller mer. Sådana bör rimligen kunna få artiklar på Wikipedia ändå. /FredrikT 21 augusti 2006 kl. 11.18 (CEST)

Absolut Fredrik, i nuläget är det väl uteslutande skrivet utifrån ett populärmusikaliskt perspektiv eftersom det är i de kretsarna jag rör mig i. Vilka kriterier kan tänkas för andra musikstilar? Om du har idéer, var inte rädd för att skriva in dem under en egen underrubrik. Det är ju ett levande dokument! :-) //Knuckles...wha? 21 augusti 2006 kl. 11.32 (CEST)

Även om man för närvarande inte har annat att säga att detta är kriterier för populärmusik och de inte alltid är tillämpliga för annan musik, är det bättre att infoga detta i sidan... så får resten komma sen nån gång. // habj 21 augusti 2006 kl. 11.34 (CEST)

Även om en musiker kan tyckas förtjäna en artikel kan man inte komma ifrån policyn om att redigeringar (och artikelämnen) ska vara verifierbara och att Wikipedia inte är platsen att lansera ny forskning. Det måste finnas något skrivet om artikelämnet. Jag tycker fortfarande att det är en lämplig utgångspunkt.//IP 21 augusti 2006 kl. 11.36 (CEST)

Det borde gå att förenkla kriterierna. F n går de inte att överblicka. /Yvwv [y'vov] 25 augusti 2006 kl. 01.09 (CEST)

Borde man även ha ett kriterium för hur känt ett album/en skiva behöver vara för att förtjäna en egen artikel? /Lokal_Profil 27 augusti 2006 kl. 22.36 (CEST)

Ett hyfsat objektivt mått på om album/singlar borde vara med eller inte är väl om det/den placerat sig på en av hitlistans veckolistor? Eftersom listorna är uppdelade i olika kategorier så blir det automatiskt olika krav för populärmusik och klassisk musik. Oddjob 25 april 2007 kl. 10.36 (CEST)

Jag hittar ingen som helst veckolista för folkmusik.Jörgen B 30 maj 2007 kl. 12.05 (CEST)

Att en låt finns på en hitlista kan vara ett tillräckligt krav, men aldrig ett nödvändigt. /Yvwv [y'vov] 30 maj 2007 kl. 12.25 (CEST)

Jo, fast Oddjob föreslog ju detta som ett tillräckligt och nödvändigt krav ("objektivt mått på om album/singlar borde vara med eller inte"), vilket innebure en mycket systematisk nackdel för folkmusik..Jörgen B 30 maj 2007 kl. 12.38 (CEST)

Musikgrupper

Jag tycker kriterierna för "populärmusikgrupper" (under rubriken "populärmusik och -grupper") som de ser ut nu är ganska klokt formulerade och borde kunna gälla grupper och musiker inom alla genrer. Om ingen protesterar byter jag rubrik och slår ihop dem med "Musiker/musikgrupper som inte primärt lanserar sin musik på skiva" (populärmusikkriterierna utgår ändå inte från skivförsäljning i någon större grad). Observera att detta inte har med enskilda album att göra (den frågan diskuteras ovan). /NH 9 juni 2007 kl. 19.05 (CEST)

Jag tillåter mig protestera. Jag tycker absolut inte att den första omgången kriterier passar för klassisk musik, och många fall troligen inte heller för jazz, folkmusik etc. /FredrikT 10 juni 2007 kl. 23.18 (CEST)

Ur kriterierna (observera att ett uppfyllt kriterium räcker)

• Har tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media (t ex dagstidningar, statliga/kommersiella radiokanaler, men inte bloggar, skoltidningar, fanzines etc)
• Har haft stor betydelse för en mycket framgångsrik musikers/musikgrupps utveckling.
• Har kommit att bli den mest framstående representanten för en musikstil, musikinriktning eller en lokal scen för en viss stad, område eller liknande (t ex Manchester- och Bristol-scenen under 1990-talet). Notera att de vanliga kraven som verifierbarhet även gäller för artiklar som faller under denna punkt.
• Har vunnit ett kvalificerat nationellt/internationellt musikpris som Grammis, Grammy, Juno Award or Mercury Music Prize eller jämförbart (här kunde man lägga till något av de vanliga solistprisen, t.ex.)
• Personen/gruppen är känd på riksnivå inom sin genre
• Personen/gruppen uppmärksammats i rikstäckande massmedier (till viss del dublett av nr. 1 ovan)
• Personen har varit framträdande vokal- eller instrumentalsolist, dirigent eller liknande vid ett flertal framträdanden på etablerade musikscener (t ex operor, konserthus).

Emå är det alldeles utmärkta kriterier för musiker och ensembler inom de genrer du nämner. (Se även Användardiskussion:Law, jag fick inspiration därifrån). /NH 10 juni 2007 kl. 23.50 (CEST)

Observera att folkmusiken har sina egna traditioner och sina egna berömmelsehallssystem. Relevanta frågor är t. ex.: Räcker det med att vara utnämnd till riksspelman för att få en egen artikel? Borde vi ha listor över mottagarna av Zorns guldmedalj? (Själv skulle jag vara klart intresserad av detta; jag har alldeles för dåligt reda på namnen på de folkmusiker jag lyssnar på...) Är inbjudan till att spela (som "affischnamn") på en spelmansstämma tillräckligt, om stämman är tillräckligt "stor"; och vilka av stämmorna är tillräckligt "stora"?

Vi pratar här om en väl etablerad rörelse av nationell omfattning, som liksom idrottsrörelsen har väl inarbetade egna kriterier, sedan lång tid. (Den däringa Anders Zorn har ni kanske hört talas om i annat sammanhang också:-).) Jämsides med detta finns parallella nätverk, samt samröre med skivbolag o. d.. (Delar av folkmusikrörelsen vände sig tidigare emot vissa konservativa och nationalistiska drag man tyckte sig se från den "etablerade" rörelsen; men jag tror att sådana motsättningar är nedtonade eller helt har försvunnit i dag. Däremot finns det alternativa och delvis rätt olika organisationsformer, såvitt jag förstår.) Det finns inga helt vattentäta skott mellan genrerna. (Jag påminner om att Åsa Jinder var riksspelman redan innan hon blev uppmärksammad i schlagerfestivalsammanhang.)

Jag tycker inte alls att du skall slå ihop kriterierna. Jag tror mer på en finare än en grövre strukturering av kriterierna. Däremot kunde det kanske vara en idé att gå igenom t. ex. Kategori:Svensk folkmusik och Kategori:Svenska folkmusikgrupper, fundera över vilka kriterier som faktiskt används, och huruvida och i så fall i vilken riktning de borde ändras.Jörgen B 11 juni 2007 kl. 13.59 (CEST)

Det kan hända att det måste till finare och fler kriterier (min egen åsikt är dock att färre undantagslöst är bättre) men jag har ändå svårt att se att t.ex. "personen/gruppen är känd på riksnivå inom sin genre" inte skulle vara en god tumregel även för folkmusiker. Om man utvidgade kriterierna till att gälla musikgrupper generellt fick man åtminstone en grund, och inte som nu ett allmänt vakuum för att det råkar stå "populär-" överst. /NH 11 juni 2007 kl. 14.46 (CEST)

Innan vi går vidare, så kan det vara bra att reda ut ett tänkbart missförstånd. Observera att följande kriterier inte primärt finns med under den nuvarande rubriken "Populärmusik och grupper":

• Personen/gruppen är känd på riksnivå inom sin genre
• Personen/gruppen uppmärksammats i rikstäckande massmedier
• Personen har varit framträdande vokal- eller instrumentalsolist, dirigent eller liknande vid ett flertal framträdanden på etablerade musikscener (t ex operor, konserthus).

Detta är kriterier under en layoutmässigt klart åtskild rubrik, som NH föreslagit skall tas bort. Eftersom punkterna dock fanns med i NH:s lista ovan, antar jag att NH menar att samtliga uppräknade kriterier borde gälla samtliga musikgrupper, inte (som det verkat på några inlägg) att de kriterier som nu står omedelbart under popmusikrubriken skulle vara tillräckliga för samtliga musikgenrer. Har jag fattat rätt?

I sakfrågan: Jag kan hålla med om att det finns någon sorts grundideer för detta med "encyklopediskt intresse" som ligger i botten för hela wikipedian; men de tar sig rätt olika uttryck för t. ex. popmusiker, fotbollslag, folkmusiker, kärnfysiker eller utövare av klassisk konsertmusik. Hur många administratörer skulle inse att den som fått Zorns guldmedalj mer än väl uppfyller kriteriet att i en viss mening vara "känd på riksnivå"? Och: Är denna vissa mening adekvat? Jag tycker att den är det; andra kan ha annan åsikt; och med tanke på att en hel del användare i praktiken använder den här sidans innehåll som riktlinjer, så borde det vara intressantare att få med informationen än att hitta tillräckligt utslätade formuleringar för att de skall täcka all sorts musik (och varför inte på en gång allt annat).

Räknar du spelmansstämmor i allmänhet som lokala eller nationella arrangemang? Hur skiljer du ut vilka som är vilka? Hur får du administratörer eller andra redaktörer att undersöka eller ta hänsyn till på vilka stämmor eller liknande sammanhang grupperna har spelat (om du inte har något stöd alls i specifika texter); och hur skall redaktörerna veta att det kan vara en oerhörd skillnad mellan att vara en inbjuden grupp eller en grupp som på plats skrivit upp sig för att spela ett halvtimmespass på en mindre loge? Du kan naturligtvis säga att din text omfattar detta, men det ger inget större stöd i praktiken.

Vi skulle också kunna ersätta hela sidan med följande formulering:

Wikipedia syftar till att vara en encyklopedi, och därför skall vi bara ha artiklar om ämnen som är encyklopediskt intressanta.

Det vore naturligtvis att hårddra dina kommentarer om jag insinuerade att detta vore det bästa enligt ditt metakriterium "att färre undantagslöst är bättre". Jag inser att du inte alls vill banta ned kriterierna så att de blir helt oanvändbara. Frågan är bara när de blir det! De kriterier som idag ligger direkt under popmusikrubriken är bitvis ytterst detaljerade och är skrivna med just popmusik i åtanke (se Knuckles egen kommentar om detta). De extra rader som NH vill räkna med är skrivna speciellt med tanke dels på klassisk musik, dels på musikstilar som indie. Ingenting är specialskrivet för folkmusik. De kriterier som finns är detaljerade - ibland oglobaliserat noga detaljerade - för att vara enkelt och konkret tillämpbara, för de sammanhang de skrivits i. (Gränsen på just 1000 skivor bör nog ses i relation till att man tänkt främst på svenska band. Borde verkligen samma gräns tillämpas lika självklart för t. ex. färöiska eller ryska grupper också?)

En tänkbar lösning på sikt skulle kanske kunna vara att faktiskt skriva ihop och få antagna några allänna kortfattade riktlinjer, och komplettera dessa med separata rådgivande dokument om vad riktlinjerna betyder i enskilda fall. Frågan är dock om man inte ödslar för mycket krut på wikisidorna i stället för artiklarna på det sättet. Jörgen B 12 juni 2007 kl. 13.36 (CEST)

Svar: "samtliga uppräknade kriterier borde gälla samtliga musikgrupper" - ja, det var ungefär vad jag menade ("slår ihop" i mitt första inlägg), några små justeringar behövs. Tanken är att få fram åtminstone några rimliga kriterier för annan musik - naturligtvis kommer de att utvecklas efter hand. Jag tror den generella änden är rätt ände att börja i. /NH 12 juni 2007 kl. 14.48 (CEST)

Tänk på att sidan är tänkt att sammanfatta praxis, dvs de kriterier och argument som anförts i radera/behålla-processen. Har det funnits fall där spelmän/folkmusiker/osv ratats eller behållits och hur gick argumenteringen då? Jag har just nu inte tid att gå genom SFFR-historiken. //Knuckles...wha? 15 juni 2007 kl. 16.08 (CEST)

Den här sidan fungerar också som m. e. m. kraftiga rekommendationer, och används i argument för att en artikel skall raderas eller behållas. Jag har börjat försöka gräva litet i frågan om folkmusik och folkmusiker, eftersom jag inte tycker att jag har tid eller lust att bidra till praxisskapande genom att skriva en mängd artiklar som sedan raderas. Hänvisningarna till denna sida är hittills det mest handfasta jag har träffat på. Jörgen B 15 juni 2007 kl. 18.50 (CEST)

Skriva om sig själv

Jag (och, tror jag, många andra med mig) har aldrig uppfattat kriteriet Wikipedia:Skriv inte om dig själv eller dina vänner som något absolut förbud utan mera som en välmenande rekommendation i avsikt att hindra alltför subjektiva "kompisformuleringar". I denna text framstår dock alla sådana artiklar som per definition förkastliga/raderingsbara, vilket för mig framstår som mer destruk- än konstruktivt.

För att ta ett exempel: jag har själv skrivit artikeln om AFs Arkiv & Studentmuseum, en institution som jag förvisso för närvarande råkar vara chef för, men som existerat i mer än 80 år innan jag satte min fot inom den och lär leva kvar och ha betydelse långt efter att jag har lämnat den. Ingen har under det dryga år denna artikel existerat ifrågasatt dess existensberättigande, och jag tror knappast att någon kan beslå mig med några POV-formuleringar i densamma.

M a o föreslår jag ett modifierande av formuleringarna på denna punkt. Inte minst för att många av de bästa artiklarna troligen kommer från folk som verkligen känner och är engagerade i sitt ämnesområde. /FredrikT 20 augusti 2006 kl. 02.56 (CEST)

Ändra du, det är en wiki det här :-) —CÆSAR ☢ 20 augusti 2006 kl. 13.17 (CEST)

Det finns de som tycker precis tvärtom... // habj 21 augusti 2006 kl. 11.34 (CEST)

Habj, menar Du att allt som är skrivet av en någon som är personligen involverad i ämnet per definition bör bort även om det är formulerat helt i enlighet med NPOV, krav på källor etc? /FredrikT 21 augusti 2006 kl. 13.56 (CEST)

Jag ser inte att det är konstigare att en museichef skriver om ett museum än att en fysiker skriver om elektromagnetism eller sin instutitions historia, eller varför inte att en pilot skriver om SAS eller om instrumenten i cockpit? Är det neutralt skrivet och har ett hyfsat allmänintresse tycker jag att man får bidra med det man är bra på! Vivo _disk.^↔ 25 april 2007 kl. 11.56 (CEST)

De som har kompetens inom ett ämne jobbar ju eventuellt med detsamma. Att då inte låta personerna i fråga skriva om ämnet på wikipedia är ju fullständigt barockt... Jag håller med FredrikT och Vivo! Oddjob 25 april 2007 kl. 12.08 (CEST)

Jag håller med de föregående talarna, denna riktlinje finns där för att motivera raderingar av sidor som är uppenbart fåfängt skrivna, eller är vinklade. Det bör inte vara något problem att skriva i artikeln om sig själv, eller om någon närstående/det företag man jobbar på, så länge det som skrivs är sakligt och NPOV. Det innebär att enklare faktauppgifter typ namn, födelsedatum, skolår odyl utan problem kan redigeras av objektet själv medan skrivningar som är mera problematiska, som den egna betydelsen för något kan rullas tillbaka. --MiCkE^d_b 25 april 2007 kl. 12.24 (CEST)

Något som kan vara lite problematiskt är museer, föreningar, kulturinstutitioner etc på mindre orter, där det ofta finns ont om referenslitteratur, så man måste bege sig till museet, teatern eller vad det nu månne vara för att få tag på informationen. Jag har t.ex. skrivit lite om Viljan, en ganska känd förening i trakten där jag bor (med ett rätt stort kulturhistoriskt värde, med folkhemstanken, rekreation för "mindre bemedlade" och allt det där), men det finns ont om skriftliga källor om föreningen, det som finns förvaras hos styrelsen och annars får man prata med folk i bygden . Lite kan finnas på biblioteket och i avhandlingar, men jag har inte hittat nåt. Det är på intet sätt grundforskning och inte mer reklam än Hedemora eller Walls of Jericho, eftersom det är neutralt skrivet. Kan man lita på folks goda omdöme i såna här frågor, ska man tillsätta en granskningskommitté, eller hur gör vi? Vivo _disk.^↔ 25 april 2007 kl. 12.41 (CEST)

Uttrycka sig trevligt

Enligt mig är vissa riktlinjer här utformade på ett sådant sätt att de kanske kan uppfattas som personliga attacker, kränkningar eller dylikt om någon får dem skrivna i ansiktet. Denna benämning, relevans, är rätt bra, men det kanske är vettigt om man tänker i de banorna också när man formulerar sig i artikeln. Det känns nog inte så trevligt att höra "Du/Ni är inte relevanta, för du/ni har inte...". Samma sak gäller f ö "fåfänga" som nog inte heller är så trevligt att höra, särskilt som personen som skrivit förmodligen inte uppfattat det så.

Ser man det ur den synvinkeln, kanske man bör lägga till någon snäll vink så att riktlinjen inte uppfattas som kränkande. Att relevans handlar om relevans på Wikipedia, ungefär. Jag har dock inget bra förslag på hur det skulle låta.//IP 21 augusti 2006 kl. 13.13 (CEST)

Organisationer o föreningar

Jag har lagt till några idéer kring organisationer/föreningar och detta bör givetvis diskuteras. Jag tänker framför allt på att viu bör överföra den praxis som arbetats fram kring raderingar och raderingsomröstningar av diverse småföreningar, t.ex. lajvföreningar, rollspelsdito, enskilda sammanslutningar, osv. Riggwelter 22 augusti 2006 kl. 11.22 (CEST)

Enligt min åsikt är det lite vanskligt att ange medlemsantal för en förening (ej relevant om mindre än 1000 medlemmar) för i så fall bortfaller ju exempelvis Svenska akademien, Sveriges riksdag mm (om man nu läser kriterierna lite omdömeslöst kanske...) --Ztaffanb 22 augusti 2006 kl. 11.38 (CEST)

Det är just en sådan detalj man måste diskutera. Jag tog 1000 som en siffra "ur luften" och utifrån det får vi fundera. Däremot tycker jag inte att det skall vara ett allenarådande argument då man raderar en artikel. Exemplen Sveriges riksdag och Svenska Akademin kanske är något malplacé eftersom jag tycker att man i artikelns mening inte kan räkna dem till "organisationer", det är ju snarare statliga instanser...eller hur man nu skal definiera dem. Nåja, det är kriterierna vi måste diskutera. Riggwelter 22 augusti 2006 kl. 11.42 (CEST)

Jag tror att man måste utgå ifrån vilken betydelse organisationen har för andra. Riksdagen och Svenska akademien har betydelse för hela samhället, i Sverige och utomlands, oaktat medlemsantal. Att en förening är viktig för dess medlemmar anser jag vara irrelevant, eftersom det kan bli ett navelskådande.//IP 22 augusti 2006 kl. 12.27 (CEST)

Jag har precis tillåtit mig att tillfoga ytterligare tre förslag till relevanskriterier för föreningar/organisationer. Läs och tyck! /FredrikT 22 augusti 2006 kl. 12.56 (CEST)

Det var bra och operationella definitioner. Man kanske borde tillföra att om de blivit omskrivna (inte bara omnämnda) av rikstäckande tidningar är de också relevanta, annars faller sådana grupper som Al Qaida bort. Andra punkten, som tillkom tidigare, tycker jag borde raderas. Ett sådant register styrker bara att en förening finns. Kan man tillföra en punkt att föreningen utövat påverkan på samhället eller kulturen? //IP 22 augusti 2006 kl. 14.52 (CEST)

I min humlas opinion blir studentorganisationer missgynnade av 1000-medlemmar-kriteriet. Där det står om studentorganisationer hänvisas att samma regler ska gälla för dem som för andra organisationer, om de inte är en kår eller nation. Jag skulle påstå att de studentorganisationer som varken är kårer eller nationer och som har fler än 1000 medlemmar är ytterst lätträknade, då medlemsomsättningen av uppenbara skäl är ganska hög. Exempelvis en studentorkester kan mycket väl ha funnits i 50 år, vara känd bland andra studentorkestermusiker i hela landet och ändå bara ha ett 40-tal medlemmar. Möjligen kan man ha haft 1000 medlemmar under hela organisationens livstid. // Johan 12 oktober 2007 kl 15:53 (CEST)

Kanske man borde dela upp organisationer i fler grupperingar för att göra det vettigare att sätta kriterier? Jag skulle gott kunna tänka mig att sport/idrottsföreningar kan ha ett eget kriterie urval. För tillfället har vi väldigt gott om fotbollsföreningar (de verkar av många anses väldigt intressanta) men övriga sportföreningar har jag en känsla av tenderar att raderas om de inte är SM-vinnare eller har medlemmar som är på internationell tävlingsnivå. Vad skall vi egentligen ta med? Jag anser att lämpliga kriterier kunde vara:

• Föreningen har utövare som tävlar på internationell nivå
• Föreningen spelar i svenska "elit"-serien (vad nu de kallas inom olika sporter.)
• ...

P.o.h 22 augusti 2006 kl. 20.05 (CEST)

Vare sig akademin eller riksdagen är väl föreningar i strikt mening? En förening brukar vara öppen för alla som vill vara med, typ. Medlemsantal är relevant att beakta, liksom om föreningen har många års verksamhet på nacken, men vad som är "många medlemmar" och "gammal förening" beror på vilket fält de verkar inom. // habj 26 september 2006 kl. 10.12 (CEST)

Vad menas med "Föreningen/organisationen finns registrerad på något sätt i ett relevant offentligt register"? Eller rättare sagt, vad menas med orden "relevant", "offentligt" och "register". Är Google ett register? Är Google ett offentligt register? Är Google relevant? Ett kriterium som är så vagt definierat kan enligt min mening inte användas. Thuresson 5 januari 2007 kl. 10.24 (CET)

Att en ideell förening skall vara/ha varit registrerad i Bolagsverkets register låter väldigt hårt (jag tolkar det som att det kriteriet måste uppfyllas tillsammans med ett av de följande). Så vitt jag kan förstå av Bolagsverkets hemsida, är det registret till för ideella föreningar som driver näringsverksamhet. Hur många ideella idrotts- och kulturföreningar och liknande driver näringsverksamhet? --MrHandyman 16 juni 2007 kl. 16.41 (CEST)

För att få kalla sig för ekonomisk förening och därmed vara en egen juridisk person är registreringen nödvändig. Annars är det en klubb eller någon annan typ av sällskap. För att kunna få kontinuitet i en förening exempelvis med fasta anläggningar, inventarier och liknande är det oacceptabelt att ett par personer står som juridiskt ansvariga för allt. Om de skulle bli purkna kan de sälja inventarierna och hur skulle det se ut om ordförande i lokala idrottsföreningen sålde idrottsplatsen till Hasse-alkis för en flaska vin? Så svaret på frågan är: Alla idrottsföreningar och kulturföreningar med styrelse och medlemmar är registrerade. Något undantag finns kanske men de är räknade på ena fotens fingrar. --Βονγομαν 16 juni 2007 kl. 16.52 (CEST)

Nu blev jag missförstådd. Inlägget gällde inte ekonomisk förening, utan ideell förening. Jag har svårt att tro att majoriteten föreningar i folkrörelse-Sverige är ekonomiska föreningar.

Alla idrottsföreningar som äger något är säkert registrerade. De kan inte teckna avtal med kommunen eller få bidrag utan registrering. Ideell förening kan sällan ha verksamhet utan att ha ekonomisk verksamhet. Hur kul är det att bara sitta och snacka i en park? --Βονγομαν 16 juni 2007 kl. 19.49 (CEST)

Visst har många föreningar verksamhet som inbegriper pengahantering, och många har ganska stor omsättning. Som framgår av artiklarna jag länkade till ovan, är det dock stor skillnad på ekonomisk och vanlig ideell förening. Bygger påståendena att alla föreningar med styrelse och medlemmar är registrerade och alla idrottsföreningar som äger något är säkert registrerade på empiri, forskning eller rena antaganden? Min empiriskt grundade åsikt är att vanliga ideella föreningar jag varit medlem av, stora som små, inte varit ekonomiska föreningar med näringsverksamhet.--MrHandyman 16 juni 2007 kl. 20.03 (CEST)

Alla ideella föreningar som har bankkonto har organisationsnummer som fås av skatteverket. Kraven för att få organisationsnummer är väldigt låga, typ stadgar och styrelse. I övrigt krävs ingen ytterligare registrering för att bedriva normal verksamhet (typ äga, få bidrag och ingå avtal). Jag tror inte merparten av alla ideella föreningar är registrerade hos bolagsverket.--Kruosio 16 juni 2007 kl. 20.07 (CEST)

Ja, är då inte registrering hos Bolagsverket ett väldigt hårt krav för att en ideel förening ska vara intressant? --MrHandyman 16 juni 2007 kl. 22.30 (CEST)

Positiva/negativa kriterier

(delvis forts från punkten Organisationer o föreningar ovan) Helt riktigt - det krävs att man är en smula "byråkratisk" för att applicera kriterien ifråga på Sveriges Riksdag - men jag antar att huvudregeln bör vara vilka "postivita" kriterier som gäller (och kanske är det lite vanskligt att införa "negativa" kriterier utan att slå fast att de positiva kriterierna tar överhand över de negativa)... --Ztaffanb 22 augusti 2006 kl. 11.49 (CEST)

Ja! Jag kan bara hålla med. Å andra sidan är "inte"-baserade kriterier inte nödvändigtvis negativa, utan ger klara besked om vad som inte platsar. På det sättet kan man undvika de typiska oändliga Wikipedia-diskussionerna...Riggwelter 22 augusti 2006 kl. 11.51 (CEST)

...vilket vi tycks vara på väg att hamna i nu... nåja ... jag tror att man får pröva sig fram ett tag och skriva lite djärvt i de olika kategorierna för att komma till nån slags nivå på vad som funkar. Initiativet är mycket bra. --Ztaffanb 22 augusti 2006 kl. 11.55 (CEST)

Jag tror också att vi ska försöka att ha enbart positiva kriterier. Att blanda negativa och positiva kan få följden att de är motstridiga. Ett positivt kriteria som hade gjort att Svenska Akademin platsat är "organisationen är omskriven av relevanta media".//Knuckles...wha? 22 augusti 2006 kl. 12.31 (CEST)

Positiva kriterier inbjuder ofta till diskussion och så hamnar man i oändliga utläggningar som inte leder någonstans, utom till frustration. Ett "inte"-kriterium kan vara mer definitivt. Jag tror inte att det är någon större risk för motstridiga kriteria, inte så länge vi fortlöpande diskuterar igenom och jämför formuleringarna. Riggwelter 22 augusti 2006 kl. 12.39 (CEST)

Jag tror tvärtom, har vi positiva kriterier kommer vi aldrig i situationen att en knasig artikel måste behållas för att vi inte har med den under ett "inte-kriterium". I det omvända fallet med positiva kriterier måste artikelns försvarare visa att artikeln uppfyller det kriteriet, bevisbördan ligger alltså på artikelns försvarare. Hmm, det är inte lätt det här.. //Knuckles...wha? 22 augusti 2006 kl. 13.06 (CEST)

För många tror jag att det kan vara mycket bra med exempel på vad som inte har ansetts passa. Vi kan aldrig definiera till 100% utan det finns alltid en gråzon som kommer generera diskussioner. Men för diskussioners skull så är det ibland bra med tydliga platsar och platsar inte. --P.o.h 22 augusti 2006 kl. 20.13 (CEST)

Ordningsfråga - numrering av kriterier

Her noterat att man refererat till "andra punkten" etc - skulle det inte vara lättare att referera till numrerade kriterier, exempelvis "kriterie 2 på organistioner" genom att använda # i stället för * som listelement? exempel
kriterier för X

1. kriterium
2. annat kriterium
3. ännu ett kriterium

--Ztaffanb 22 augusti 2006 kl. 14.58 (CEST)

Om jag åberopar "kriterium 2 på organisationer" innebär det att ingen som inte kan listan på sina fem fingrar förstår vad jag menar, såvida de inte går till den här sidan. Bättre att skriva så folk förstår. // habj 26 september 2006 kl. 10.10 (CEST)

Jaha - jag var otydlig inser jag nu - numreringen avsåg att underlätta (och förkorta) de diskussioner som förs angånde kriterierna under dessas utformning. När(om?) man väl tillämpar dem bör man förstås skriva begripligt! Ztaffanb 10 oktober 2006 kl. 13.27 (CEST)

Spridning av konst

Under det stycket som berör "En kulturprodukt (bok, målning, film, musikstycke etc)" finns relevanskriteriet "Stor spridning (tillverkad i minst 5 000 fysiska, legala exemplar - digitala kopior räknas inte)." Detta är väl dock mycket svårt att tillämpa på bildkonstverk som ju ofta bara finns i ett exemplar. I så fall blir "fiskargubben" och "gråtande barn" mer relevanta än Rembrandts "Nattvakten"... Här behövs m a o andra kriterier än de som kan användas på sådana kulturprodukter som utgör "massmedier". /FredrikT 4 september 2006 kl. 13.47 (CEST)

Detta kriterium är bara ett av flera eller-kriterier, och det är tänkt att vara relevant för t ex böcker och skivor snarare än målningar. Kända målningar, skulpturer etc kvalificerar sig genom andra kriterier. /Yvwv [y'vov] 27 september 2006 kl. 03.05 (CEST)

Jag är något skeptisk till 5000-kriteriet även för massproducerade föremål. Jag tror t ex inte att särskilt många vetenskapliga publikationer trycks i sådana upplagor. För skönlitteratur funkar det däremot möjligen. /FredrikT 31 oktober 2006 kl. 16.03 (CET)

Två bedömningsgrunder, eller fler

Lite grand i anslutning till FredrikT:s inlägg ovan, kommer jag att tänka på att det enda problemet egentligen är hur man ska bedöma fenomen som inte slagit igenom hos den stora massan. När det gäller "finkultur" och akademisk forskning, kan man ju helt enkelt utgå ifrån vilka och vad som brukar bli omskrivna och framhållna, och hänvisa till citation index, sammanställningar över ämnesområdet ("ämneskanon"), priser och utmärkelser etc. D.v.s utgå från "auktoritetsgrundad relevans".

Men när det gäller populärvetenskap och populärkultur är det något svårare att göra en auktoritetsgrundad bedömning. Ta en sådan som Alf Henrikson (han har visserligen fått två finare pris), eller Åke Ohlmarks, eller kända astrologer o.d. som en:Linda Goodman, som är så kända att de därför borde sägas platsar. I de fallen kan man se hur kändade är efter hur många böcker, skivor, etc de sålt. Alltså en form av kvantitativ relevansgrund.

Till detta kommer akademiska forskare som lanserat alternativa teorier, samt alternativ- och subkultur, och det är väl nästan bara här det är riktigt svårt att avgöra på vilka grunder någon ska sägas ha relevans.

Jag undrar om man skulle kunna skriva om denna metasida för att göra den mera överskådlig. Det enda problemet skulle i så fall vara dessa alternativa fenomen.//--IP 5 september 2006 kl. 10.55 (CEST)

Ja det är ett problem.. Ett angreppssätt är att gå genom liknande fall (om det finns några) i WP:SFFR för att se hur diskussionerna gått i de aktuella fallen. Tanken är ju att denna metasida ska avspegla de tankegångar som faktiskt utgjort bedömningsgrunderna. Finns det inga historiska fall, blir det svårare. //Knuckles...wha? 5 september 2006 kl. 11.06 (CEST)

Håller med om att sidan är en smula oöverskådlig nu. På enwiki har de ju en hel uppsättning sidor med kriterier inom olika områden. Det skulle man kunna ha här också. Jag satte t.ex. igång att översätta en:Wikipedia:Fringe theories för ett tag sen men har inte kommit mig för att lägga upp den här ännu. Den sidan handlar just om "alternativa teorier" framförallt inom vetenskap.

Det är skillnad mellan att ha artiklar om subkulturer (straight edge, björnar, goths eller vad det kan vara) där subkulturen beskrivs och att ha artiklar om fringeteorier om vetenskap. Det förra är intressant, t.ex. för antropologer. Det senare kan iofs också vara intressant för antropologer eller sociologer, men problemet är att dessa teorier ger anspråk på att vara vetenskaplig sanning (vad nu det betyder) när det inte är vad forskare inom området menar. --RE 5 september 2006 kl. 17.55 (CEST)

Det kanske räcker med två typer av kriterier då? För om en marginalvetenskap ska anses vara intressant måste den ha citerats x ggr t.ex. och för att en goth-artist ska vara relevant krävs x st skivor sålda eller omnämnanden i "bransch-auktoritativ litteratur"? //--IP 5 september 2006 kl. 19.14 (CEST)

Föreningars allmänintresse

Diskussionen hitflyttad från Bybrunnen

Jag läste igenom diskussionen om Rougetrader på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Omröstning där det ansågs att den föreningen inte var tillräckligt intressant. Dock nämndes det i den diskussionen att lokala fotbollsklubbar också raderas då de ej är tillräckligt intressanta. Finns det någon nivå på en förening när den anses vara intressant nog? Är till exempel Örserums IK eller FC Trollhättan? Vilken division skall laget spela i? Hur många medlemmar? P.o.h 9 augusti 2006 kl. 19.34 (CEST)

Det finns väl inga generella regler man kan hänvisa till i det här fallet, utan man bör göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall. E.G. 10 augusti 2006 kl. 14.26 (CEST)

Jag tycker att alla klubbar som har haft kontiuerlig och stabil verksamhet åtminstone en 20-30 år och är den lokalt dominerande idrottsföreningen ska ha artiklar. Det finns numera så många som skriver (och inte minst läser) på Wikipedia att faktakontrollen borde kunna hålla ok kvalitet. Har själv skrivit bland annat Ätrafors Bollklubb och Vessigebro BK. Se för övrigt Wikipedia:Sidor som bör raderas/Krokom/Dvärsätts IF för en del åsikter. Gunnar Larsson 11 augusti 2006 kl. 13.22 (CEST)

Spontant har jag väl ingenting emot det. Samtidigt - ska den lokalt dominerande sångkören ha en artikel, om den varit stabil och funnits i 20-30 år? Om inte, varför denna särbehandling av idrotten? // habj 26 september 2006 kl. 10.08 (CEST)

Akademiker och forskare

Punkten under akademiker och forskare "Personen är känd för att ha handlett en speciellt notabel student" finner jag tveksam. Om det är det enda personen är känd för, torde handledaren kunna vara en omdirigering till sin lärjunge. Öht tycker jag att hela stycket om akademiker och forskare är tämligen luddigt. Det som står där kan tolkas jättesträngt, eller jättelöst. Visst kan listan vara till viss hjälp att åberopa på SFFR, men på det hela taget är det nog som det står i sammanfattningen nedanför - hårda kriterier går inte att skriva ner. IMHO vore det sorgligt om vi är alltför selektiva gentemot forskarvärlden, när varenda musikgrupp som släppt en platta får vara med... // habj 26 september 2006 kl. 10.06 (CEST)

Jag håller med om att relevanskriterierna är "ojämna" - det är svårare för en forskare än för en musiker att bli omskriven. Jag försökte ovan finna några gemensamma kriterier, för att skapa samstämmighet... Vad beträffar forskare, tycker jag att endast en slags vetenskapsmän tas upp, nämligen sådana som producerat betydande forskning. I själva verket kan det finnas andra slags vetenskapsmän som platsar. Jag tänker på sådana som är lärda inom sitt område, utan att ha producerat någon teori e.d. själva, utan t.ex. skrivit sammanställningar över sitt ämnesområde, och andra som är kända genom media, "politiska vetenskapsmän/recensenter/debattörer" som diskuterar fenomen som har med ämnet att göra. Men först och främst tycker jag att ett mer generellt kriterium borde ställas upp, som gäller för alla artiklar.//--IP 1 oktober 2006 kl. 09.05 (CEST)

Skippa relevanskriterier?

Efter en tröttande diskussion om ev. återradering av en t ä m l i g e n okänd konstnär, undrar jag om det inte är bäst att skippa dessa kriterier. För meningen var väl att i likhet med andra wikipedior uppställa något objektivt mått på vad som platsar? Så funkar det inte. Inte i praktiken. Om man tycker att ett parti med fem medlemmar, eller en konstnär som aldrig uppmärksammats utanför hembygden, sak raderas så blir det ett himla liv. Man kan lika gärna återskapa Bjornpartiet och alla andra som kommit hit i demokratins namn och skrivit artiklar. För nästan ingen som skriver här tycker att man kan göra ett urval.//IP 10 oktober 2006 kl. 11.12 (CEST)

Även om jag vet att IP ironiserar så håller jag med./Vladimir Moskau 19 oktober 2006 kl. 23.56 (CEST)

Scoutkårer

Flera av kriterierna som är föreslagna verkar bygga på någon sorts associationsprincip. Varför förtjänar en scoutkår att omnämnas pga. en tidigare medlem, känd för något helt annat än scouting? På samma sätt om scoutkåren har ett fartyg som är värt att nämnas, borde då inte artikeln vara om fartyget och scoutkåren eventuellt bli en redirect till fartygsartikeln? P.o.h 4 november 2006 kl. 09.40 (CET)

Varför ska vi ha med biinformation i någon artikel? Vi kan kanske stryka avsnittet om att Albert Einstein spelar fiol eller att Thomas Bodström var fotbolsspelare. När man läser Wiki vill man veta mer om saker. Man hoppar mellan artiklar och söker ny information. Om man fastnar på en artikel vill man kanske veta mer om en byggnad. Vem äger den, vem har varit i den. Om man skulle ta bort din associationsprincip skulle vi behöva radera hälften av alla artiklarna här. Många artiklar är skapade för att de handlar om något som en annan artikel omnämner vid sidan av huvudämnet. Tänk om, tänk till och kom gärna med något konstruktivt. Annars slänger upp en sffr på alla scoutkårerna så får du komma dit och rösta. --Bongoman 5 november 2006 kl. 05.05 (CET)

Om man nu ska ha relevanskriterier (vilket jag ibland kan tycka skulle vara onödigt om verifierbarhetskriteriet tillämpades rigoröst, möjligtvis tillsammans med någon sorts särartskrav) tycker jag att det är fullt rimligt att relevanskriterierna bygger på att artikelämnet ska ha varit betydande på något sätt. För att ta just scoutkårsexemplet kan det vara relevant att beskriva den scoutkår vars verksamhet ledde till att Carl XVI Gustaf fick en så pass stark anknytning till scoutrörelsen att han blev hedersordförande i World Scout Foundation, eller att beskriva en scoutkår utan vars insatser ett musealt fartyg hade huggits upp. Om man däremot tänker sig en kändis som var med i scouterna som ung men inte påverkades nämnvärt av det och inte sysslade med scouting som vuxen, eller ett museifartyg som ägs och förvaltas av en stiftelse men ibland används av en scoutkår för hajker (eller vad det nu kan heta till sjöss), så skulle den typen av relevanskriterier innebära att de inblandade scoutkårerna inte skulle få egna artiklar.

För övrigt tror jag faktiskt att ganska många scoutkårsartiklar skulle raderas om man tillämpade nuvarande praxis om att lokalavdelningar av en rikstäckande organisation inte ska ha egna artiklar, det är bara det att ingen har kommit sig för att engagera sig i frågan. //Essin 5 november 2006 kl. 05.56 (CET)

Du har förstått vad jag har sagt. Faktum är att det gömmer sig artiklar i många kategorier som är just lokalavdelningar utan särskilt intresse. Vissa kategorier håller vi bättre koll på än andra, exempelvis politiska lokalavdelningar. Vissa av dessa existerande artiklar kanske kan vara kvar, några infogas i huvudartikeln, medan andra bara borde raderas. Man kanske skulle kunna skapa en ny kategori för lokalavdelningar som bör värderas för behåll/infoga/radera? Eller vi har något som passar redan? --Bongoman 8 november 2006 kl. 23.23 (CET)

Scoutkårer 2

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 17 november 2006 kl. 18.30 (CET)

Normalt gäller att vi inte har artiklar om lokalavdelningar. Gäller något annat scoutkårer, eller är de lokala kårerna inte att gämföra med lokalavdelningar. Se Kategori:Scoutkårer. Gunnar Larsson 4 november 2006 kl. 02.05 (CET)

Kika på Lista över svenska scoutkårer. Där har vi roten till att det ploppar upp kårer. Jag tycker att en enskild kår är en lokalavdelning eftersom det är i princip samma sak som kommer att stå på deras hemsida. Mer intressant är det inte. Undantag finns dock. Jämför med kriterierna för grundskolor. Det finns kårer som är speciella. Kungen kan vara medlem, de kan vara arrangörer av ett internationellt jamboree eller liknande. Eller att de har en verksamhet som skiljer sig från alla andra. Då kan de kanske kvala in för en artikel. --Bongoman 4 november 2006 kl. 02.21 (CET)

Föreslå gärna en rimlig skiljelinje på Wikipedia:Relevanskriterier. /Yvwv [y'vov] 4 november 2006 kl. 02.27 (CET)

Jag har skrivit något i ämnet som verkar bra. Mer input välkomnas. --Bongoman 4 november 2006 kl. 02.51 (CET)

Resultatet skulle troligtvis främjas av om vi strävade efter att få med det viktigaste i stället för att hitta gränsen för oviktighet. --Ettrig 4 november 2006 kl. 09.57 (CET)

Här är en diskussion kring scoutkårer, Diskussion:Barkeryds scoutkår tänkte att det kan vara bra att ha kvar nånstans. / Elinnea 22 februari 2008 kl. 22.38 (CET)

Fiktiva fenomen och personer

Jag tycker att den tidigare formuleringen "verk" var bättre än "fenomen". Vad är ett "ickefiktivt" fenomen? Nä, fiktiva verk är ju till exempel en bok som inte finns annat än i en (eller flera) författares fiktiva värld - exempelvis "Necronomicon" av den likaså fiktive Abdul Alhazred (båda påhittade av H. P. Lovecraft). Ztaffanb 16 december 2006 kl. 16.24 (CET)

Nja, verk angränsar EMM till fiktiva böcker, TV-program, filmer, medan fenomen även kan syfta på föreningar, personer, etcetera. Dock instämmer jag i att fenomen gärna kunde ändras till något bättre, men har inga idéer på vad det skulle kunna vara Leo Johannes 13 mars 2008 kl. 20.58 (CET)

Spelartrupper

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 4 november 2006 kl. 18.49 (CET)

Spelartrupper har nu åter inkluderats i t.ex. artiklarna Djurgården Hockey, Frölunda HC och Skellefteå AIK och dessutom med olika layout, huh!

Vi hade tidigare med spelartrupper för samtliga lag i t.ex. elitserien i ishockey och fotbollsallsvenskan, men beslöt senare att vi inte skulle ha några spelartrupper alls i våra artikar på grund av det ringa encyklopediska värdet och uppdateringsproblematiken. Antingen ska laguppställningar vara standard eller tas bort i de aktuella fallen. --Rosp 15 oktober 2006 kl. 11.32 (CEST)

Om man nu skall ha spelartrupper med och vi anser oss vara en encyklopedi, så skall det ju vara trupper för alla åren tillbaka och inte bara det just nu aktuella uppställningen. Så med det sagt, röstar jag nog för att inte ha med spelartrupperna. P.o.h 15 oktober 2006 kl. 15.08 (CEST)

Håller absolut med. Gunnar Larsson 17 oktober 2006 kl. 14.28 (CEST)

Spelartrupper (2)

Spelartrupper återkommer allt som oftast och bör i enlighet med vad som tidigare formulerats på projektsidan rensas bort så fort som möjligt. Speciellt nya användare kan annars lätt få uppfattningen att spelartrupper o.d. är relevanta --Rosp 9 maj 2007 kl. 09.07 (CEST)

Ärendet uppe på SFFR

Jag vill uppmärksamma intresserade om att mallar med just den här informationen för närvarande är uppe till omröstning på SFFR. För närvarande ser det ut som att de kommer att behållas, vilket i så fall bör få konsekvensen att passusen på den här sidan raderas. /dcastor 18 maj 2007 kl. 09.27 (CEST)

Självklart är det så och det var därför som jag inte raderade mallarna utan tog upp dem på sffr för att få frågan belyst än en gång. --Rosp 18 maj 2007 kl. 09.36 (CEST)

Notera att anmälningen gällde just mallarna och inte diverse laguppställningar i artiklarna. Mitt förslag är att vi återgår till det urgamla systemet där endast mallar fick förekomma för att på sätt standardisera formatet. --Rosp 18 maj 2007 kl. 09.47 (CEST)

Jag anser nog tvärtom att det är bättre att ta bort mallarna och att endast ha spelartrupper i artiklarna. Det gör det lättare att hålla dem uppdaterade, samt att markera när de är uppdaterade. Att standardisera formatet bör inte vara något större problem - om man ser på de allsvenska lagens spelartrupper så är det bara ett lags spelartrupp som avviker nämnvärt från standarden. Fyrfatet 18 maj 2007 kl. 11.13 (CEST)

OK, men mallen {{AIK spelartrupp}} länkas sedan i spelarartiklar och tricket är att man senare kan döpa om mallen och bevara den som historisk spelartrupp till {{AIK spelartrupp 2007}}, som t.ex. {{Frölunda HC 2004/2005}} --Rosp 18 maj 2007 kl. 18.00 (CEST)

Lyfter upp frågan på nytt, eftersom det trots allt är nämnt i relevanskriterierna att trupperna inte ska ingå i artiklarna, medan ovanstående diskussion verkar kunna tydas åt båda hållen. Vad är det som är konsensus? Om det är ett nej, ska då {{Spelartrupp klubb/start}}, {{Spelartrupp klubb/mitt}}, {{Spelartrupp klubb/slut}}, {{Spelartrupp klubb/spelare}} (samt motsvarande för landslag) upp på SFFR? --Strangnet 9 november 2007 kl. 04.19 (CET)

Bra fråga, med tanke på t.ex. Special:Länkar_hit/Mall:Spelartrupp_klubb/start föreligger ett latent stort uppdateringsbehov --Rosp 9 november 2007 kl. 16.56 (CET)

Ärendet som tidigare varit uppe på SFFR

Ett sätt att minska uppdateringsbehovet (kräver mer serverresurser?) är att fokusera på spelartruppsförändringarna och behålla alla spelare som spelat under året. Ex: Zlatan Ibrahimovic (tom juni 200X). Om sedan gamla truppen sparas som separat artikel så slipper man massa dravel om alla spelarförändringar femtioelva år tillbaka i tiden i artikeln. Dessa skulle isf ligga i en eller flera separata artiklar med länk(ar) från huvudsidan. Jag gjorde ett sådant försök som knske snabbraderas, men vill gärna att saken prövas. Hoppas på överseende, men den aktuella laguppställningen är en av de mest eftersökta uppgifterna på klubbsidorna tror jag. Vem är nummer 24 i MFF, var kommer han ifrån?

Problemet är att det utöver Malmö FF finns hundratals andra klubbar i diverse populära sporter, t.ex. LdB FC, och det är det problemet vi vill eliminera --Rosp 28 februari 2008 kl. 16.46 (CET)

Jag tror att nyckeln är att man alltid rapporterar vad som har hänt och aldrig använder begrepp som nuvarande eller aktuell. Allsvenska klubbarna och Elitserien anger datum på laguppställningarna för att fixa detta. Det tycker jag fungerar. (Känns som att ämnet diskuteras på två ställen, Jag har svårt att skilja på Laguppställningar och Spelartrupper. Tror det är fler som blandat ihop det. Tillförde ett exempel längre ner under Laguppställningar m.m.)

Hmm, laguppställningar och spelartrupper är i våra diskussioner samma sak och flertalet berörda anser att vi inte ska ha med sådana i våra klubbartiklar. Om man bara ser till t.ex. Malmö FF och Falköpings KIK så är problemet litet, men för oss andra handlar det om tusentals (antal relevanta klubbar * antal tillämpliga säsonger) liknande artiklar. --Rosp 28 februari 2008 kl. 18.32 (CET)

Min tanke blir att det behövs en andra klassens artikeltyp, underartiklar som gör det enkelt att utöka artiklar utan att behöva förstöra läsbarheten på huvudartikeln. En annan sak jag vill arbeta mot är all form av nutidsrapportering som att Hela MFF är just nu på träningsläger i Florida bortsett från en målvakt som snart släppts från Guantanamo-basen (fiktivt exempel). Allt går att göra bättre om man rapporterar sådant som har hänt. Detta går också att göra med spelartrupper. Då kan man inte ta bort en spelare från truppen förrän vid sässongens slut, bara kommentera att han lämnat truppen.Jlandin 29 februari 2008 kl. 01.38 (CET) Love you all!

Vad vi diskuterat tidigare är s.k. "aktuella laguppställningar/spelartrupper". Problemet är att vi inte bara har t.ex. Malmö FF, utan att vi i så fall behöver bevaka och uppdatera befintliga och framtida artiklar för alla större klubbar klubbar i alla populära sporter och landslag från hela hela världen. I nuläget kan enl. WP:REL således vem som helst ta bort Malmö FF#Spelartrupp 2008 och Falköpings KIK#Spelartrupp 2008 när som helst --Rosp 29 februari 2008 kl. 13.45 (CET)

Konkret förslag och mer färdigt försök till lösning på spelartruppsproblemet. Min uppfattning är att ord som aktuell eller nuvarande inte borde finnas alls på WP. Däremot ser jag ett värde i att spelarna i laget presenteras på klubbsidan. Det finns en enkel men effektiv lösning på problemet. Problem uppstår när man tar bort spelare ur truppen mitt under säsongen för att man gör anspråk på att ha den aktuella eller nuvarande truppen. Det finns ett par ändringar som kan avhjälpa problemet:

• Hela årets spelartrupp presenteras och inte nuvarande truppen, och anspråket på att vara aktuell försvinner. Om man låter alla spelare som varit med under året stå kvar i spelartruppen så blir varje förändring bara ett tillägg och sidan blir inte inaktuell på samma sätt. Om en spelare lämnar klubben mitt i säsongen så kan kanske övergångsdatum skrivas till som en anmärkning, men spelaren behöver inte tas bort från truppen.
• Om spelartruppen upplevs skrymmande, så kan den kanske flyttas bort från sidan, till en egen sida.
• Om alla spelartrupper i en serie presenteras på en sida så blir det bara en sida per serie, dessutom blir sidan en lista på alla deltagare i serien liknande Spelartrupper under världsmästerskapet i fotboll 2006, med den skillnaden att alla lag har många egna supportrar i Sverige och därmed enklare uppdateras och har ett större allmänintresse. Detta skulle också göra trupperna lättare att formatera och synkronisera.
• Efter årets slut blir sidan statisk, men inte inaktuell. Den innehåller då en komplett lista på förra årets spelartrupper. Det skulle göra det onödigt att redogöra för spelarförändringar på klubbsidan.

Ett försök har genom diskussion utvecklats till sidan Spelartrupper i Damallsvenskan 2007. Tanken är att tillämpa detta även på årets laguppställningar om man vill ha bort dessa från klubbsidorna. Sidan Bälinge IF har aldrig haft någon laguppställning och fungerar därför som ett bra exempel på hur man skulle kunna länka till en annan sida istället.Jlandin 3 mars 2008 kl. 16.11 (CET) (Strykning Jlandin 4 mars 2008 kl. 12.52 (CET))

Jag upprepar att diskussionen hela tiden gällt s.k. "aktuella laguppställningar / spelartrupper". Historiska spelartrupper har aldrig ingått i diskussionen, se t.ex. Sveriges fotbollslandslag i VM 1958. --Rosp 3 mars 2008 kl. 17.50 (CET)

OK, så om någon skulle ta bort "Aktuella" spelartrupper och ersätta dem med typ "Spelare som spelat i X IF 2008" så skulle det vara mer än välkommet? I så fall är det ju just begreppet aktuell/nuvarande som man vill ha bort och vi är rörande överens? Jlandin 3 mars 2008 kl. 22.16 (CET)

Sluta dribbla med benämningarna, vi ska enligt WP:REL rådande konsensus inte ha några föränderliga laguppställningar/spelartrupper som i nuläget är för säsongerna 2007/2008 och/eller 2008 --Rosp 3 mars 2008 kl. 22.23 (CET)

Det är en synnerligen märklig argumentation att förbjuda ändringen av en sida med hänvisningen till att sidan säger att det skall vara på det sätt som vill ändras från...

andejons 3 mars 2008 kl. 22.37 (CET)

Vad menar du? --Rosp 3 mars 2008 kl. 22.38 (CET)

Du säger att vi inte kan tillåta spelartrupper med hänvisning till WP:REL. Sist jag kollade var det här diskussionssidan som hör ihop med just den sidan.

andejons 3 mars 2008 kl. 22.43 (CET)

OK jag förstår men Jlandin har hakat på en gammal diskussion som resulterade i vad som står. Vad anser du andejons i sakfrågan? --Rosp 3 mars 2008 kl. 22.46 (CET)

Jag menade att ändra innehållet, inte rubriken. Innehållet skulle bli mer statiskt men inte helt. Så eftersom innehållet inte är helt statiskt förrän efter säsongen så är det alltså inte välkommet förrän då. Suck! Jlandin 3 mars 2008 kl. 22.50 (CET)

Klockren slutsats, exakt så fungerar en encyklopedi --Rosp 3 mars 2008 kl. 22.52 (CET)

En ensyklopedi som kommer ut en gång om året uppdateras på årsbasis. En spelarförflyttning är oxå statisk. Jlandin 3 mars 2008 kl. 22.58 (CET)

Hmm, ta och kika t.ex. här så ser du problematiken IRL --Rosp 3 mars 2008 kl. 23.04 (CET)

Spelartruppen är det mest relevanta på hela den sidan. Jlandin 3 mars 2008 kl. 23.12 (CET)

Hmm igen, där tycker vi helt olika. Ok, truppen är från 2007 och därmed oföränderlig men den kan ge intryck av att vara en aktuell spelartrupp. Jag förslår däför att vi istället hänvisar till Spelartrupper i Damallsvenskan 2007 --Rosp 3 mars 2008 kl. 23.32 (CET)

Helt klart. Det var syftet med Spelartrupper i Damallsvenskan 2007. Men när säsongen börjar behövs Spelartrupper i Damallsvenskan 2008. (Inte i betydelsen: Nuvarande/Aktuella spelartrupper i Damallsvenskan 2008, utan snarare Alla spelare som spelat för Allsvenska lag 2008) Jlandin 3 mars 2008 kl. 23.42 (CET)

Var placeras de senaste spelartrupperna för lagen som åkt ur de högsta serierna i ditt förslag? Mitt svar: Svenskspråkiga Wikipedia ska överhuvudtaget inte tillhandahålla några föränderliga laguppställningar/spelartrupper, var de än placeras. Däremot skulle vår encyklopedi väsentligt öka i värde om så många historiska laguppställningar/spelartrupper som möjligt fanns med, alltså fakta som ofta saknas på klubbarnas hemsidor --Rosp 4 mars 2008 kl. 07.49 (CET)

Yes Sir! Jag har förstått det och det går att leva med, även om jag menar att de sk spelartrupperna inte behöver vara mer föränderliga än jordens omkrets. Jag får helt enkelt: Gå till wikipedia.se, leta reda på artikeln om tex LdB FC, titta efter externa länkar nederst på sidan, följa länken till den officiella hemsidan, leta reda på laguppställningen där, kolla vem som har tröja nr 6 i LdB FC, kopiera namnet, gå tillbaka till WP, klistra in namnet, söka och hoppas att det matchar någon artikel så att jag kan få veta vem denne Astildur Helgadottir är. Detta blir 10 moment istället men det går att leva med som sagt. Nu består den av 4 moment eller enligt mitt förslag 5-6 med alla trupper på en mer statisk sida. Om laguppställningen ersätts med en direktlänk till en officiell laguppställning så hade denna process innehållit 8 moment. Men det är kanske inte heller en optimal lösning att ha externa länkar mitt på sidan?

På sidan Lista över besökande till den internationella rymdstationen#E finns noteringar liknande: (för närvarande ombord), dessa kan enkelt tas bort och sidan blir precis så statisk som mitt förslag Lista över deltagare i Allsvenskan 2008#Åshöjdens BK. Enligt konceptet "Svenskspråkiga Wikipedia ska överhuvudtaget inte tillhandahålla några föränderliga laguppställningar/spelartrupper, var de än placeras." så skulle artikeln om internationella rymdstationen inte skapas förrän Internationella Rymdstationen skrotats, men vi vet ju redan att Léopold Eyharts har åkt dit och det kommer alltid vara sant att han varit där? Det finns också ett allmänintresse att veta vem som varit där redan nu. Precis så menar jag att saken med de sk Spelartrupperna ska behandlas. Alltså en lista på vilka som HAR deltagit (vad som HAR hänt), där man inte tar bort någon spelare som fallet är idag. (Strök över en rad i tidigare formulering som skapar nutidsanspråk) Jlandin 4 mars 2008 kl. 12.52 (CET)

Jag tycker inte att den internationella rymdstationen och summan av samtliga relevanta idrottsklubbar i världen den flyger över är särskilt jämförbara. Ett tips är att du ändrar i relevanskriterierna och avvaktar reaktionen, om ingen bryr sig under ett par veckor är det ett tecken på ny konsensus och sedan fritt fram att lägga in det vi erfarenhetsmässigt undanbett oss. Sedan såg jag att du övergivit tanken med separata artiklar, som t.ex. Falköpings KIK 2007, men en artikel per lag och säsong sammanhållna av wikipedia kategorier ansluter bättre till övriga spelartruppsartiklar. Jag föreslår därför att Spelartrupper i Damallsvenskan 2007 delas upp och skrotas. En finess med en uppdelning är att man senare kan inkludera en viss trupp i en annan artikel via ett mallanrop, som t.ex. reliken {{Frölunda HC 2004/2005}} --Rosp 5 mars 2008 kl. 09.32 (CET)

Min avsikt var att försöka förändra de "Aktuella" Spelartrupper till något statiskt, där information inte behöver tas bort men kan läggas till på ett mer encyklopediskt sätt än nu. Jag ser uttryck som "nuvarande" och "aktuell" som något mycket fult på WP. Finns ingen anledning att ordet nuvarande ska ge en enda träff på WP. Oavsett om det rör sig om fotbollsspelare eller astronauter. Antar att mitt försök uppfattades som hotfullt och som att jag ville försvara "aktuella spelartrupper". Det finns mycket information på WP som gör anspråk på nutidsstatus. Detta är ganska enkelt att råda bot på utan att radera men det får vara hur det vill, jag återkommer kanske när deklarationen är klar. Jlandin 5 mars 2008 kl. 16.54 (CET) - Nu har redan varit!

För din info har jag delat upp Spelartrupper i Damallsvenskan 2007 i en artikel per lag och kategoriserat dessa. Man behöver då bara hämta hem den spelartrupp man för tillfället råkar vara intresserad av --Rosp 5 mars 2008 kl. 18.17 (CET)

Laguppställningar m.m.

Vad jag har förstått och dokumenterat är att vi inte ska ha med idrottslags aktuella trupper och/eller laguppställningar på grund av sådan information inte är av encyklopedisk art. För närvarande är också trupper och laguppställningar snarare undantag än regel, vilket ger svenska Wikipedias klubbartiklar ett slumpmässigt innehåll. Se Wikipedia:Radering av artiklar#Förgängliga fakta, Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Ingen plats för förgänglig information och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Ingen avstjälpningsplats för slumpmässig information. --Rosp 16 januari 2007 kl. 09.34 (CET)

Jag tycker att aktuella trupper (möjligen med spelarnummer) bör anges för landslag, men inte för klubblag. Positioner är i mitt tycke irrelevanta. /Yvwv [y'vov] 16 januari 2007 kl. 23.18 (CET)

OK, jag har förstått det, men vem håller samtliga landslagstrupper i samtliga sporter uppdaterade? --Rosp 16 januari 2007 kl. 23.21 (CET)

Landslagstrupperna ändras mycket oftare än klubblagstrupperna. Förutom Sveriges då där Lagerbäck tar ut samma lag hela tiden. Hur som helst tycker jag att trupperna är en av de mest informativa bitarna som finns på klubblagsartiklar. På tok för pretentiöst att anse att det inte är av encyklopedisk natur då detta är de madderfakking internets, inte en bok med begränsat sidantal. Om man inte vill ha med förgänglig information kan man ju radera varenda artikel om saker som KAN komma att ändras i framtiden för gott. Fullständigt löjligt att åberopa att klubblagsartiklar ej ska ha trupperna med.

Det är lika slumpmässigt med ex. historia om sm-vinnande årgångar också på svenska wikipedia. Det ska läggas till information, inte tas bort för det är knappast så att artiklarna blir kvantitaiva istället för kvalitativa med en liten ruta som visar 20-25 namn som är aktiva i laget för närvarande.

Ska man gå efter samma standard kan man lika gärna ta bort uppgifter om vilka som sitter i regeringen idag. Det ska ju ändå ändras snart.

Laguppställning för pågående säsong är fullständigt onödiga dock, däremot kan man ju ha den vanligaste från föregående år.

Jooaakim 28 mars 2007 kl. 18.00 (CEST)

Precis, jag håller med Jocke! Det finns en massa artiklar där faktan ändras - men de är fortfarande releventa och "viktiga för alla". Många söker upp Wikipedia för att få fakta, oavsett om de kan ändras eller inte. I förrgår så gick till exempel mina kompisar i skolan in på Wikipedia just för att kolla laguppställningar för de olika Allsvenska lagen. Jag ser detta som ett vanligt beteende.

Att de över huvud taget finns skadar inte. Däremot tror jag att det skadar om de tas bort. Kvaliteten på artikeln sänks och, som det står i kriterierna för utmärkt artikel, så är artikeln inte uttömmande längre.

När jag började här trodde jag att Wikipedias mål var att bli ett så fylligt uppslagsverk som möjligt som innehåller allt möjligt. Engelska Wikipedia tillåter spelartrupper etc., varför kan inte vi också göra det? Det är knappast problem med upphovsrätten eller något annat. Det är bara sv.Wikipedias allmänna fientlighet mot sport som många inte ser som vetenskapligt. Det sista må vara att ta i, men denna onda spiral gör så att vi lika gärna kan ta bort alla artiklar om sportklubbar nu.

Tas spelartrupperna bort så är det en skandal och det gör Wikipedia mindre attraktivt för icke-användare. Det som inte gör någon skada utan som faktiskt gör nytta, det borde tillåtas. Allt annat är, ursäkta ordvalet, idiotiskt.

Min ilska är befogad. 911029 - ver 28 mars 2007 kl. 21.51 (CEST)

Var inte arg; jag är bara intresserad av att få kartan och verkligheten att stämma överens. Se gärna den här diskussionen i samma ämne! Bero 28 mars 2007 kl. 23.30 (CEST)

AIK Fotboll:s och Hammarby IF Fotbolls nuvarande spelartrupper och ledare är t.ex. inte mer intressanta än några andra lags och kan därför inte utgöra något undantag. Vi kan inte låta enskilda skribenters tillfälliga engagemang styra vad som ska finnas med när wikigemenskapen efter många diskussioner kommit fram till att uppdateringsproblematiken är för stor. Se även #Spelartrupper ovan. --Rosp 29 mars 2007 kl. 00.25 (CEST)

Jag kan förstå att det är så att det kan bli problematik med uppdateringen. Men jag kan intyga dig om att det inte är ett "tillfälligt" engagemang som bedrivs. Jag ser det som att vissa klubbar, de allsvenska, inte kommer att ha problematik med uppdateringen. Jag förstår inte vad skillnaden är mellan vår wikipedia och den engelska. Kan någon svara på det? 911029 - ver 29 mars 2007 kl. 08.32 (CEST)

Ja, för det första så är det väldigt få skribenter som bidrar till wikipedian under någon längre tid och därför kan de flesta betraktas som "tillfälliga". Sedan har den engelska wikipedian på grund det engelska språkets globala utbredning avsevärt många flera skribenter, vilket ökar sannolikheten för att informationen om t.ex. spelartrupper hålls uppdaterad. --Rosp 29 mars 2007 kl. 08.51 (CEST)

Jag förstod att jag skulle få det här svaret. Jag har varit här i lite över ett år och har inte bidragit med jättemycket under korta perioder, utan snarare medelmycket under en längre. Jag kan garantera dig att just större allsvenska lags spelartrupper kommer att uppdateras - vilket verkar vara oron här. Hittills har jag inte sett inaktuella trupper för de stora lagen. Jag förstår att AIK:s, Hammarbys och Djurgårdens trupper inte är mer intressanta, men de är fortfarande intressanta. I mitt tycke så tror jag att dessa tre samt ett par till har möjligheten att uppdateras ofta, varje dag om det så kräver. På svenska wikipedia kryllar det av fakta som redan gått ut, men aldrig har jag sett AIK:s trupp vara aktuell.

Men om det är en bestämmelse så får det väl vara det, men jag tror att det drar ner intresset och trafiken på wikipedia blir mindre. Sedan så tror jag att det bidrar till att artiklarna får en lägre uppdateringsintervall (inte bara när det gäller spelartrupp och liknande) då nästan allt förändras. Till slut kommer vi stå där med en tom artikel. Jag gillar inte det i varje fall - men är det beslutat att ske så kan vi väl lika gärna ta bort det som är förgängligt fakta. 911029 - ver 29 mars 2007 kl. 09.00 (CEST)

Jag förstår din frustration över att just din uppfattning inte ska gälla här. Om du följer diskussioner bakåt ett par år kommer du att upptäcka att jag tidigare tyckte detsamma som du tycker nu. Tidigare hade vi mallar med de svenska elitlagens aktuella spelartrupper, som bl.a. jag uppdaterade, men dessa mallar röstades bort. Jag har nu rättat in mig ledet och använder istället tiden till andra saker --Rosp 29 mars 2007 kl. 10.31 (CEST)

Jag håller med om att laguppställningar bör finnas med i de fall där man kan anta att det finns en rimlig möjlighet att de hålls någorlunda uppdaterade. Det skulle till exempel kunna gälla de högsta serierna i de största idrotterna. Wikipedia är visserligen en encyklopedi, men det är en encyklopedi med speciella förutsättningar och möjligheter, som bör tas till vara och utnyttjas. Bara funktionen att truppförteckningen länkar vidare till biografiska artiklar om klubbens spelare tycker jag är tillräckligt för att ha dem kvar.

Om alla spelartrupper märks med datum för när de senast uppdaterades så ser jag inget problem. Engelska WP har uppdaterade spelartrupper för fotbollslag i sjättedivisionen, och att vi inte skulle klara att hålla allsvenska spelartrupper uppdaterade verkar märkligt. --Fyrfatet 29 mars 2007 kl. 11.09 (CEST)

Tillägg: självklart förstår jag principen om att begränsa mängden onödig förgänglig information. Problemet är att det finns en oerhörd mängd information som är förgänglig, men som ändå bör få plats på Wikipedia. "Förgänglig" information är ofta detsamma som aktuell information, och därför är förgängligheten både Wikipedias svaghet och styrka. Ta till exempel artikeln Indiens regering. Bör den raderas, eftersom ministrar byter post, avsätts eller tillkommer med jämna mellanrum?--Fyrfatet 29 mars 2007 kl. 11.19 (CEST)

Visst, det går naturligtvis att utvidga riktlinjerna att gälla fler områden, t.ex. regeringar, men det spörsmålet bör tas upp under en ny rubrik --Rosp 29 mars 2007 kl. 12.04 (CEST)

Just sport är så otroligt beroende av uppdatering. Jag skulle ha information om en innebandyklubb fortfarande var kvar i div 1, sökte, kom in på Lista över Sveriges innebandyklubbar och såg att den inte var uppdaterad på några säsonger, så jag fick ändå söka på annat håll... Vivo _disk.^↔ 29 mars 2007 kl. 14.38 (CEST)

Spelartrupp Allsvenskan 2008 - Fokusera på vilka spelare som varit med(dåtid) under säsongen och, i de fall det är aktuellt, på när de kom eller gick(dåtid). På så vis behöver man bara tillföra information under året, och blir sidan aldrig inaktuell. Om Zlatan sedan lämnar MFF i juni så tillhör han ändå sässongens trupp: 27 F Zlatan Ibrahimovic (till FC Ajax 21 juni). Nästa sässong finns det möjlighet att skrota laguppställningen eller att arkivera den. Fördelen med att arkivera den som en egen underartikel är att man då slipper dravel om vilka spelare som lämnat klubben under förra året och 50-11 sässonger bakåt. En enkel länk ersätter detta, dessutom går ingen info förlorad. Resultat: Mindre uppdateringskrav, bättre faktavärde, kortare laguppställningsavsnitt, ingen förlorad info men fler artiklar. Som ett exempel har jag gjort ovanstående på en mindre klubb Falköpings KIK, Falköpings KIK: Spelartrupp 2007, Diskussion:Falköpings KIK: Spelartrupp 2007. Låt gärna denna artikel leva tills saken är utredd om detta är ett möjligt tillvägagångssätt. Jlandin 28 februari 2008 kl. 17.23 (CET)

Notera att en liknande/parallell diskussion pågår vid #Ärendet som tidigare varit uppe på SFFR --Rosp 28 februari 2008 kl. 18.45 (CET)

Laguppställningar m.m. aktuella tränare

Ska man ta bort spelartrupperna helt och hållet så kan man ju lika gärna ta bort infon om aktuella tränare i inforutan för varje klubb också! Ni som tycker att spelartrupperna ska bort kanske inte känner till att i fotboll har man två transferfönster per år. Efter vinter och sommarn händer inte ett smack i stort sett med trupperna och då behövs ingen daglig/veckovis uppdatering. Dessutom är spelartrupperna märkta med datum så man kan se när de senast uppdaterades. Jag tycker även att Wikipedia är den bästa källan för att kolla spelartrupper, då klubbarnas hemsidor oftast är olika uppbyggda och det är svårt att hitta på dessa. Spelartrupperna på Wikipedia är enhetliga och det förenklar enormt för den som vill kolla. Att ta bort spelartrupperna med motiveringen "att de inte uppdateras regelbundet och ofta" känns bara löjligt - skulle man ha den inställningen kan man ta bort sjukt många artiklar här, eftersom det är vissa artiklar som så sällan uppdateras. Jag brukar uppdatera trupperna för DIF och många andra allsvenska lag i fotboll, men oftast för DIF. Det är ju helt naturligt att en sajt som Wikipedia, där alla bidrar ideellt med artiklarna, får "populära artiklar" uppdaterade mer ofta. Wikipedias konstruktion gör att det finns fördelar och nackdelar. Nackdelarna är ju bland annat att folk inte bidrar till att uppdatera artiklar. Andra alternativ till Wikipedia har andra för- och nackdelar. Kolla på gamla NE i bokform - den hade ju sina nackdelar. Exempelvis befolkningsmängden i ett land. I NE är det tryckta det som kommer gälla i flera år innan en ny upplaga kommer ut. Klart att Wikipedia ALLTID kommer ligga efter klubbarnas officiella spelartruppsinformation - frågan är bara med hur många minuter, timmar, dagar eller veckor. Fördelarna med att ha spelartrupperna i artiklarna är att artiklarna kommer uppdateras oftare, och därmed kommer artiklarna att på sikt bli riktigt bra. Att artiklarna inte är helt enhetliga handlar ju om en övergångsfas (kolla till exempel på artikeln om IF Brommapojkarna som var en kass artikel i somras, men efter senaste halvårets arbete med artikeln har den börjat bli hyfsat bra men det återstår MYCKET arbete på den - på sikt kommer artikeln bli riktigt bra). När jag går in för att uppdatera en spelartrupp brukar jag oftast passa på att uppdatera någon eller några relaterade artiklar. Det hjälper mig även att uppdatera artiklarna om de spelare som finns i truppen. Så för mig innebär spelartruppen i artikeln ett värdefullt verktyg för att uppdatera relaterade artiklar. Skulle spelartrupperna tas bort så skulle jag inte bidra lika mycket till Wikipedia. Kolla gärna igenom listan över mina bidrag för fotbollsspelarartiklar och fotbollsklubbar. // Cje 22 april 2007 kl. 08.52 (CEST)

Jag håller med om att även "aktuella" tränaruppsättningar bör tas bort. Det är något jag själv funderat över en tid, men hittills avstått från att påpeka eftersom de handlar om färre personer och därför oftast är hanterbart. Sedan vill jag bara påminna om att Wikipedia avser att avhandla fler lagsporter än herr- och damfotboll och ishockey, t.ex. handboll, bandy, innebandy, basket och volleyboll som alla spelas av både herrar och damer. --Rosp 22 april 2007 kl. 10.19 (CEST)

Ja jag vet att det finns mängder med lagsporter. Jahopp, så om man ska ta bort "aktuell tränare" kanske man ska ta bort aktuell statsminister i artiklarna om ett land? Jag tycker att denna diskussion känns konstig. Det finns uppenbarligen ett stort intresse från läsarna att ha laguppställningar. Säg att ett lag byter matchdress då? Vad gör man då? Någon slags aktuell faktaruta som är "up to date" tycker jag är förtjänt att finnas. Kolla t.ex. Fotbollsallsvenskan 2007 där det finns en tydlig ruta om att "detta är en artikel om ett pågående evenemang". Kanske att man kan ha en liknande ruta att ha till laguppställningar? Jag är FÖR att artiklarna om idrottslag skall vara skrivna efter liknande mallar, men jag tycker att aktuell laguppställning är helt okej, bara det finns en information om "senast uppdaterat". En grej jag tänker på mer är hur man ska få fler personer att hjälpa till med att skriva artiklar. Är folk "blyga" eller vad handlar det om? En annan grej jag tänker på är varför det är sån skillnad på svenska och engelska Wikipedia. På engelska Wikipedia har t.ex. alla fotbollslag mallar med aktuell trupp och visas under alla spelare - här på svenska Wikipedia är det uppenbarligen strängt förbjudet tyvärr. // Cje 23 april 2007 kl. 00.47 (CEST)

Tillägg (2007-05-26): Jag kollade på http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotbollsallsvenskan#Klubbar_i_allsvenskan och den är ju också ett stycke som måste hållas uppdaterat "ständigt". Det stycket behöver uppdaterats lika ofta som laguppställningar. Det stycket är det väl inte många som klagar på? Ingen som VILL ta bort det väl? Varför skall då lagupställningar tas bort då? Jag fattar inte hur man kan tycka att laguppställningar skall tas bort. Låt dom få vara kvar. För mig har laguppställningarna gjort att jag uppdaterat artiklarna om MÅNGA fotbollsspelare i många lag. Uppdateringar av artiklar som jag annars inte skulle ha gjort om laguppställningarna inte fanns. Så please - låt laguppställningarna få vara kvar! Får laguppställningarna vara kvar kommer jag att fortsätta uppdatera MÅNGA artiklar om spelare - tas den bort kommer jag inte att uppdatera så många artiklar -- vad verkar bäst? Ska man behöva surfa runt på hela svenska Wikipedia för att ta fram 100-tals exempel på andra stycken som är sådana som behöver "underhållas" för att motivera att laguppställningarna ska vara kvar? Bättre att lägga tiden och energin på att förbättra artiklarna - inte att diskutera att hurvida laguppställningarna skall tas bort eller inte. Det enda jag kan tänka mig är att man kan skapa en banner här på Wikipedia och lägga in i laguppställningen där det tydligt framgår att det är aktuella data. Det skulle vara vettigt. // Cje 26 maj 2007 kl. 20.27 (CEST)

Lag och frågan om aktualitet överhuvudtaget

Den riktigt stora skillnaden mellan svenska och engelska wikipedia är förstås antalet användare, och det är också därför (om jag fattat rätt) som man tidigare kommit fram till att laguppställningar inte ska med; det är så stor risk att ingen finns som håller infon uppdaterad. Själv ser jag inget problem med sådana så länge de tidsmärks. Det "hemskaste" som då kan hända är att man kommer till ett lag och får se en några år gammal laguppställning, vilket förstås inte ser så bra ut. Men, är det inte så att det finns många sportintresserade som säkert skulle tycka det var intressant att kunna hitta historiska laguppställningar? Och skulle de efter några år ta mycket plats i huvudartikeln är det väl bara att lyfta över dem till en egen artikel, typ "Historiska laguppställningar i Bollen BK". Föreslår alltså en ändring av relevanskriterierna. Kartan bör anpassas efter verkligheten.

När det gäller det "historiska värdet" generellt tänker jag så här: 1) om wikipedia inte finns kvar om några år är det mycket här som inte spelar så stor roll. 2) om wiki blir tillräckligt långlivat kommer mycket mycket mycket av den info som läggs in att åldras utan behag eftersom samtida populärkultur är så oproportionerligt välrepresenterad, men 3) även sådant kommmer en gång att bli intressant som en tidsspegel: "jasså, tycke de alltså att den här personen/tv-programmet/laguppställningen var relevant 2007, där ser man!"

Framtiden kommer naturligtvis också att kunna reflektera över vad som inte ansågs relevant, så det sista är inte i sig ett rakt argument för inklusionism, bara en reflektion. Bero 23 april 2007 kl. 01.27 (CEST)

Observera att historiska laguppställningar redan finns här men dessas relevans ingår inte i diskussionen om "aktuella" trupper, se t.ex. Kategori:Sveriges fotbollslandslag --Rosp 23 april 2007 kl. 09.16 (CEST)

Okej, vi kan "kräva" att en laguppställning (aktuell eller inte) inte bara anges med årtal utan också med säsong. Är problemet löst då? Bero 23 april 2007 kl. 13.29 (CEST)

Kanske det, men då flyttas till frågeställningen till om laget är relevant eller ej --Rosp 23 april 2007 kl. 13.32 (CEST)

Varför skulle inte laguppställningen vara relevant, när till exempel vilka som är medlemmar i De Aderton är det, eller vilka skådespelare som medverkat i en viss film eller TV-serie? För den som söker sådan information är den väl relevant nog, och torde dessutom uppfylla alla krav på verifierbarhet man kan ställa.

andejons 23 april 2007 kl. 21.12 (CEST)

Laguppställningar är ok sedan länge, men vad vi diskuterat är problemet med att hålla flera hundra "aktuella" laguppställningar uppdaterade --Rosp 23 april 2007 kl. 21.25 (CEST)

Ahh. Jag tror jag misstolkade vad du menade med "laget" i ditt tidigare inlägg, och trodde du syftade på uppställningen, inte klubben. Eller?

andejons 23 april 2007 kl. 21.36 (CEST)

Aha, jag menade lagen = klubbarna, men oftast handlar ju artiklarna om klubbarna lag och då dyker laguppställningsproblematiken upp --Rosp 23 april 2007 kl. 21.42 (CEST)

  Innevarande års laguppställningen är en deFacto-standard på alla fotbollsklubbsidor
  på Wikipedia (kolla gärna engelska Wiki). Dessutom framgår (direkt under rubriken)
  när informationen editerades senast.
  Så länge informationen hålls aktuell finns inga anledning ta bort den.
  Den ger dessutom en snabb överblick över hur nationalitetssammansättningen är i ett
  lag. Citerar även följande från Bero's hänvisning - " ...relevanskriterierna
  inte är en officiell riktlinje eller policy ...".
  Vad dessa icke officiella riktlinjer är till för är att ge en fingervisning om vad  man bör 
  tänka på vid skapandet av artiklar för att dessa skall innehålla KORREKT information.
   
  Det ENDA som är "relevant" är att så korrekt information som möjligt finns på Wikipedia.
  Det är ett stort ansvar att tala om för andra vad som är "relevant" eller inte och att just 
  deras intresse inte råkar sammafalla med någons tolkning av en icke officiell policy känns
  oerhört tunnt. Jag skulle vilja vända på resonemanget. Tusentals WIKI-användare tycks ha 
  ansett att lagupställningarna ÄR intressant info. Ta då bort skrivningen i "riktlinjerna".
  
  Låt informationen vara kvar eller återkom när ni övertygat resten av fotbollsvärlden att ni
  har rätt. Lycka till med det, för övrigt!  
                                            Mvh Nil-ber61 10 augusti 2007 kl. 21.03 (CEST)

Spelartrupper & laguppställningar igen

Flyttad från Diskussion:Frölunda HC

Tycker att laguppställningarna borde tillåtas då massor av andra lag redan har det nu. Så länge man uppger när det är uppdaterat osv ser jag inget fel med det? 90.229.201.250 19 april 2008 kl. 13.55 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Visst, det får du tycka ända tills vad som står under rubrik tre här ändras --Rosp 19 april 2008 kl. 14.43 (CEST)

Ett förslag är dock att någon dokumenterar samtliga historiska laguppställningar för samtliga klubbar som det finns wikipediaartiklar om, t.ex. Frölunda HC 2007/2008, Frölunda HC 2006/2007, Frölunda HC 2005/2006, Frölunda HC 2004/2005, Västra Frölunda HC 2003/2004 o.s.v bakåt --Rosp 19 april 2008 kl. 15.07 (CEST)

Jag förstår inte heller vad problemet är. Det som står i några relevanskriterier är ingen lag. Vad jag vet är ingen emot laguppställningar så länge senaste uppdateringsdatum anges. /Grillo 19 april 2008 kl. 15.08 (CEST)

Och det är just sådant här tyckande som genom normalt wikiarbete ska leda till att metasidor ändras. Metasidor skrivs efter hur vi arbetar på Wikipedia, de skrivs inte för att styra hur någon tycker att vi borde arbeta. /Grillo 19 april 2008 kl. 15.09 (CEST)

Jag instämmer med Grillo. En laguppställning är väldigt relevant information (om den är uppdaterad) och att avskriva alla laguppställningar bara för att det finns sådana som inte uppdateras känns knasigt. Som sagt, skriv med senaste datum uppställningen uppdaterats så försvinner alla missförstånd. /-nothingman- 19 april 2008 kl. 15.11 (CEST)

Då förslår jag att ni ändrar relevanskriterierna avseende laguppställningar, vilket jag personligen inte har något emot, men anser också att inte bara den kommande utan även samtliga historiska laguppställningar bör dokumenteras --Rosp 19 april 2008 kl. 15.26 (CEST)

Vi har redan Kategori:Spelartrupper i Damallsvenskan 2007, med olika trupper, som AIK Fotboll Damer 2007, Bälinge IF 2007 och liknande. Men jag skulle nog föreslå artiklar som Spelartrupper i Damallsvenskan 2007, Spelartrupper i Elitserien i ishockey 2007/2008 och liknande. Annars kanske det kan vara mallar, där man kan trycka fram mer information med visa. J 1982 19 april 2008 kl. 15.33 (CEST)

Mallar är ok, men observera att jag nyligen splittade Spelartrupper i Damallsvenskan 2007 som numera bara är en redirekt till AIK Fotboll Damer 2007. Kategori:Spelartrupper i Damallsvenskan 2007 är den sammanhållande funktionen --Rosp 19 april 2008 kl. 15.39 (CEST)

Spelartrupper & laguppställningar igen igen

Nuvarande trupp har nyligen lagts in i Frölunda HC. Det verkar därför vara dags att stryka restriktionen under Wikipedia:Relevanskriterier#Idrottsföreningar och idrottsevenemang - "Exempel på idrottsartiklar eller texter i dessa som inte är relevanta: Aktuella trupper och/eller laguppställningar eftersom de ofta förändras och därför snabbt blir inaktuella." Kan vi enas om att stryka detta eller ska vi tugga om det ännu en gång? --Rosp 26 maj 2008 kl. 20.01 (CEST)

Jag ser inget problem i att lista trupper på det sättet. Speciellt inte då datum skrivs med också. Jag tycker att stycket kan strykas ur relevanskriterierna /-nothingman- 26 maj 2008 kl. 20.05 (CEST)

Skolor och andra institutioner för lärande

Har efter konsensusdiskussion på Sffr,Sveaskolan, lagt till en rad i relevanskriterierna här.
(Grund- och förskolor utan särskild betydelse tillåts om de infogas i listartiklar per område)
/Ronny 4 februari 2007 kl. 23.06 (CET)

Kan inte se på vilket sätt gymnasieskolor utan särskild betydelse skulle skilja sig från grund-dito? Bero 21 februari 2007 kl. 10.02 (CET)

Antalet grundskolor är ohanterligt och alla följer samma läroplan. Det skulle bli 3000 artiklar som säger samma sak. Gymnasier har oftare en historia och särskiljning. Någonstans måste gränsen dras. Kommer grundskolorna med har vi 20000 barnstugor och förskolor som någon börjar förespråka att de vill ha med. --Bongoman 21 februari 2007 kl. 10.13 (CET)

Det förstår jag till viss del, däremot förstår jag inte varför vanliga gymnasieskolor skulle ha intresse med automatik. Och att jag bara förstår det till viss del beror på att det inte verkar höjas några röster mot exempelvis de långt fler individuella fotbollspelare som efter vad man kan läsa om dem inte heller utmärkt sig på något särskilt sätt. Så det handlar väl egentligen inte om det ohanterliga antar jag utan om relevans. En stor grundskola skulle då, kan jag tycka, vara mer relevant än ett litet gymnasium, allt annat lika. Bero 21 februari 2007 kl. 10.27 (CET)

Jag förstår inte heller varför en vanlig gymnasieskola ska vara med men de flesta tycker så. Faktum är att antalet artiklar om "vanliga" gymnasier är så få så det är inte värt att ta upp striden för. De flesta har något som gör den intressant faktiskt. Storleken är inte heller allt, fråga en kvinna! Fotbollsspelarna som aldrig spelat över div 3 kan du snabbraderingsmärka direkt. Klubbarna måste värderas mera. Gammal klubb = behåll. Nystartat korplag = radera. --Bongoman 21 februari 2007 kl. 10.35 (CET)

Jag uppfattar mer frågan som; hade inte det varit bra att endast tillåta gymnasieskolor utan särskild betydelse i listartiklar liksom grundskolor?
/Ronny 21 februari 2007 kl. 10.31 (CET)

Just så. Att hänvisa till hur många artiklar som finns, inte finns, eller har potential att finnas/inte finnas kan aldrig bli ett övertygande relavanskriterium. Bero 21 februari 2007 kl. 10.39 (CET)

Har ändrat kriterierna något efter vad som sagts här. /Ronny 22 februari 2007 kl. 12.55 (CET)

Jag vill ta upp skolfrågan igen. Jag har till och från under åren funderat kring den och skulle vilja föreslå en rejäl förändring så att alla offentliga skolor (offentlig innefattar privatägda) är relevanta. Huvudargumenten som brukar anföras emot detta är två: (1) det blir ohanterligt många artiklar och (2) varje artikel kommer inte att innehålla något unikt material. Argument 1 är ovidkommande eftersom vi inte har någon utrymmesbrist. Argument 2 skulle, om man hårdrar det, kunna tillämpas på de flesta artiklar om låtar, småorter och fotbollsspelare också. Jag tror att skolor har ett stort allmänintresse helt enkelt eftersom väldigt många människor har en relation till varje skola, genom egen skolgång eller via barn, syskon, etc. Att på Wikipedia kunna få information om tillkomstår, eventuellt arkitekt, rektorslängd, etc. skulle vara värdefullt. Givetvis måste allt vara verifierbart. När det inte finns mycket att skriva kan det nog ofta vara bättre att samordna alla skolor på en ort eller i en kommun till en samlingsartikel, eller att lägga informationen direkt i ortens/kommunens artikel, men det är mer en presentationsfråga än en relevansfråga. Så gör vi ju med många andra ämnesområden också där ämnesområdet i princip är relevant, men tillgänglig information gör en samlingsartikel lämpligare. Mitt förslag igen, alltså: Alla grundskolor, folkhögskolor, gymnasieskolor, högskolor, universitet och motsvarande utbildningssystem i olika länder är relevanta för artiklar, så länge innehållet på sedvanligt sätt är verifierbart. /dcastor 5 januari 2009 kl. 10.40 (CET)

Jag instämmer med dcastor. /FredrikT 5 januari 2009 kl. 10.49 (CET)

Mina funderingar går i likartade banor. Jag tror dock på att bredvid de självklart (och alltid) relevanta och självklar irrelevanta bör använda begreppet villkorligt relevanta. Omsatt i dett fall så är jag öppen för att se alla skolor som relevant dock ej fritids och förskolor) så längre artiklarna inneheåller ordentlig substans, dvs att vi fortsätter radera artklar som "Larsbodaskolan är en grundkola F-9 som ligger i Larsboda". Ålder, antal elever, historia, externa länakr och gärna något om byggnaden bör finans med.Wanpe 5 januari 2009 kl. 10.58 (CET)

Inte den här gamla diskussionen igen...Jag håller inte alls med. Jag förstår inte varför argumentet "vi har inte utrymmesbrist" stääääändigt återkommer eftersom det, såvitt jag vet, aldrig är någon som påstått att vi gör ett urval på grund av utrymmesbrist utan för att Wikipedia inte är en plats för all världens vetande. Typisk halmdocka. Det är inte, och har aldrig varit, på grund av utrymmesbrist som vi inte har artiklar om alla låtar eller fotbollsspelare, utan att vi gör ett urval och presenterar de som är betydelsefulla eller anmärkningvärda på något sätt. Många skolor är idag dessutom företag, och bör däremed bedömas på såna grunder, att ha en Wikipediaartikel innebär gratisreklam. Med de argument som DCastor anför så skulle ju vi ju också ha artiklar om alla världens förskolor, eftersom det är många som har en relation till dem genom att de själva gått där eller ha barn som går där? Eller varför inte biblioteksfilialer, vårdcentraler, apotek, bankkontor, frisörsalonger? De är också viktiga för de som använder dem? Men betyder det att de bör stå med i ett uppslagsverk för den sakens skull? Nej, i ett uppslagsverk skriver man om det som på något sätt är anmärkningsvärt, inte om allt som finns, bara för att det finns. Wikipedia är inte eniro. / Elinnea 5 januari 2009 kl. 11.17 (CET)

"Halmdockan" antyds av Bongoman ovan, annars hade jag inte tagit med den. Jag vidhåller min åsikt även efter Elinneas inlägg med motiveringen att skolor har en centralare samhällsbyggande funktion och bredare förankring än de exempel hon nämner. Det är vidare inte så att vi kräver något anmärkningsvärt av allt vi skriver om. En tätort anses relevant bara genom att finnas. Ett företag anses relevant om det har 500 anställda. Ett politiskt parti anses relevant bara det registrerat sig för ett nationellt val. Inget av detta är särskilt anmärkningsvärt. /dcastor 5 januari 2009 kl. 21.31 (CET)

Utifrån diskussionen här och på annat håll där det visat sig att det inte råder enighet kring den nuvarande relativt stränga skrivningen formulerar jag om lite.

Bongoman skriver ingenting om att vi har utrymmesbrist såvitt jag kan se. Vi har inte artiklar om alla orter, alla företag eller alla politiska partier bara för att de finns, utan vi drar en linje och har med de som är anmärkningsvärda. Jag tycker att de nuvarande gränserna för partier är generösa, jag anser att det borde krävas mer än bara vara registerat, men det är en annan diskussion än denna. Vi kan inte ha artiklar om alla hundratusentals skolor i världen på grundnivå bara för att de existerar, endast de med någonslags historisk eller arkitektonisk betydelse. / Elinnea 9 januari 2009 kl. 16.49 (CET)

Du använder själv "halmdockeargumentet" när du anger omfattningen av möjliga artiklar ("Vi kan inte ha artiklar om alla hundratusentals skolor i världen...") som argument. Bongoman använder argumentet ovan när han inleder med "Antalet grundskolor är ohanterligt...".

Och nej, våra relevanskriterier kräver inte att orter, vägar etc. skall vara anmärkningsvärda, om man inte menar att "namngiven på en statlig landsvägskarta" är anmärkningsvärt. Varje småort (by med minst 50 invånare) och varje länsväg (även de som inte är kända för olycksstatistik, särskilt scenisk berömdhet eller annat) betraktas som relevant. Det skulle alltså inte innebära något brott mot rådande tradition att bedöma varje offentlig skola som relevant (dessutom förmodligen av större allmänintresse än landsvägar). /dcastor 2 februari 2009 kl. 10.03 (CET)

Hur man än gör får man inte glömma "kriterium noll": det måste finnas material att använda till en artikel, och om det inte gör det måste uppslagsordet raderas. Egen forskning är inte tillåtet. Artikelämnet måste vara omskrivet av någon annan än "inifrån". Är det mot den bakgrunden troligt att alla grundskolor kommer att kunna ha en artikel?//--IP 2 februari 2009 kl. 10.48 (CET)

Det som IP anför är viktigt, och det kommer ofta bort i alla relevansdiskussioner, man nöjer sig med en massa egen forskning. Nej, jag använder inte det argumentet, trodde att det var uppenbart att det inte är av utrymmesskäl som vi inte bör ha artiklar om hundratusentals skolor, utan för att samtliga inte är anmärkningsvärda på något sätt, precis som alla vägar, företag eller fotbollsspelare är det. Jag anser inte att varje länsväg eller småort är relevant heller. Vi ska inte ha artiklar om allt som finns bara för att det finns, Wikipedia ska inte vara en gratis annonsplats att marknadsföra sin skola eller sitt företag på. / Elinnea 2 februari 2009 kl. 11.29 (CET)

Verifierbarheten är vi överens om, det är inte den som diskuteras här utan bara relevans när verifikation finns tillgänglig. Om utrymmet inte är argument undrar jag över poängen i att använda uttryck som "hundratusentals skolor". Antalet är ju inget argument om man inte anar utrymmesbrist. Vad som är anmärkningsvärt är uppenbarligen subjektivt. Rådande konsensus (enligt kriterierna) är att vägar är anmärkningsvärda om de har status av läns- eller riksväg, att orter är anmärkningsvärda om de har minst 50 invånare, att presidenter är anmärkningsvärda för att de är presidenter, att filmer är relevanta om de har visats av en nationell biografkedja, att en gata är relevant om det på gatan finns en serviceinrättning som riktar sig till allmänheten i en region och att en järnvägsstation är relevant om man kan byta mellan olika fjärrtåg där. Jag och, förefaller det varje gång diskussionen kommer upp, en hel del andra anser att utbildningsanordnare som har det offentligas förtroende att forma framtidens medborgare och som därigenom ofta har en stark lokalkulturell förankring är anmärkningsvärda på den nivå som anses rimlig för många andra ämnesområden på svwi. /dcastor 2 februari 2009 kl. 12.45 (CET)

REL tillämpar operationella kriterier som väl försöker undvika kvalitativa och därmed subjektiva bedömningar. Tyvärr kan kriterierna misstas för att storleken på t.ex. ett företag i sig är vad som gör det intressant. Albert Bonniers förlag har bara 60 anställda - det är en lång bit till de angivna 500 som krävs för relevans, men ingen skulle ifrågasätta artikelns existensberättigande. Justitiekanslern har färre anställda ändå. Det finns säkerligen byar med färre än 50 invånare som är nog så betydelsefulla (t.ex. för att det är en fornlämning där). Hela sidan är olycklig på många sätt. jag kan visserligen instämma i DCastors inställning till hur relevans bör bedömas, men jag brukar sätta ribban vid nationell nivå (och ja, jag anser därför att vi har många artiklar utan relevans, men jag orkar inte ta itu med det).//--IP 2 februari 2009 kl. 13.03 (CET)

Stackars (en del) författare!

Med ett krav på 10.000 ex, vilket förstås är väldigt olika beroende på varifrån man kommer, är det inte många poeter på små eller medelstora språk som får vara med i klubben ... I praktiken verkar det nu inte vara ett krav som någon håller upp. Tycker mig ha sett någonstans att man ska ha skrivit två böcker? Böcker på eget förlag? Samlingsvolymer? Tryckta avhandlingar? Läroböcker? Antar att den korta och oefterlevda regeln (jämfört med t.ex. de för musikband) är ett uttryck för ett lugn på den här fronten, men någon som är bekant med ämnet kan kanske komma på bättre kriterier? Bero 18 februari 2007 kl. 01.42 (CET)

Ja, just det kriteriet lämnar en del att önska. Som du skriver kan det nog hänga ihop med att ingen har tagit tag i kategori:Böcker och dess underkategorier, eller skönlitteratur över huvud taget. En rejäl uppfräschning är välbehövlig. Det läggs till på min att göra-lista.//Hannibal 21 februari 2007 kl. 10.08 (CET)

Har inte gjort nåt åt saken, men föreslår som ett första steg en neddragning till säg 2 000 för upplagan. Vilket iofs skulle göra Augustprisetkriteriet irrelevant eftersom sådana böcker väl med nära nog automatik trycks upp i större upplagor efter ett sådant pris. 2 000 är samtidigt mycket mer än vad flertalet egenutgivna böcker trycks upp i. Vilket leder över till nästa tanke: kanske bör man inte kunna kvalificera sig med böcker utgivna på eget förlag? (Om inte andra skäl talar för det, som vanligt). Bero 25 maj 2007 kl. 23.02 (CEST)

IDE, Kan detta vara ett alternativ till den låga 2000-gränsen som skulle kunna vara exempelvis 5000? huvudsaklig upphovsman till flera olika verk som tillsammans tryckts i minst 15 000 fysiska exemplar. Jlandin 30 januari 2008 kl. 05.43 (CET)

Kravet "Enskild eller huvudsaklig upphovsman" exkluderar författare vars texter utgivits i antologier (men inkludrerar eventuellt antologins redaktör, som ju ofta är mindre intressant) Kravet på "fysiska exemplar" känns i dagens elektroniska samhälle omodernt. Hur skall man t ex se på böcker som säljs i form av pdf-filer?--Dr G 7 augusti 2007 kl. 13.23 (CEST)

Kravet på en upplaga på 2000 böcker tycker jag är bra vad gäller författare till skönlitteratur och allmän facklitteratur. För författare av läromedel och liknande borde betydligt högre krav ställas. Det räcker att skriva ett kompendium som används några år på en enda högskola för att nå en upplaga på 2000 exemplar. Jag menar att det inte är tillräckligt. Gränsen för läromedel borde sättas till 5.000 eller 10.000 ex. B****n 8 augusti 2007 kl. 12.44 (CEST)

Håller med om mycket som skrivits här, som att läromedel nog borde ha en högre upplagegräns än skönlitteratur (däremot kan ju irrelevanta läromedel vara skrivna av professorer / forskare som är relevanta ändå). Vad gäller att skilja mellan eget förlag och annat låter däremot olämpligt. Det är böckerna som gör förlagen relevanta, inte tvärtom. Att ett stort förlag valt att satsa på en bok är inte ett bättre kriterium än att ett stort bolag valt att satsa på ett varumärke. --kaj@kth.se 20 januari 2009 kl. 20.15 (CET)

Och stackars en del konstnärer!

I nuläget står följande relevanskriterium för konst:

För konstverk och andra unika verk: värt mycket pengar i original, åtminstone 100 000 kr.

Detta är ett i mitt tycke absurt kriterium. Konstverks encyklopediska relevans mäts inte i pengar utan i konstnärligt och konsthistoriskt värde. Hur skall man dessutom kunna i pengar värdera konstverk som aldrig säljs, d v s sådana som befinner sig i museer eller utgör offentlig utsmyckning (t ex statyer)? Här behövs ett rejält omtänk! (Ö h t tycker jag att många av relevanskriterierna är alldeles för fixerade vid sifferkvantifieringar och missar de kvalitativa aspekterna, vilka inte minst i kultursammanhangf är mycket intressantare). /FredrikT 21 februari 2007 kl. 10.28 (CET)

Instämmer. Jag kan tycka att i övrigt ointressanta saker kan få ett intresse om någon varit villig att betala en uppseendeväckande massa pengar för dem, men det måste vara ett freak-kriterie i jämförelse med andra, viktigare. Bero 21 februari 2007 kl. 10.35 (CET)

Att klaga är lätt, att föreslå en konkret förbättring är svårt. /Yvwv [y'vov] 21 februari 2007 kl. 15.22 (CET)

Inte svårare änn att jag just lagt upp ett antal tänkbara kriterier. Läs och tyck! /FredrikT 21 februari 2007 kl. 16.18 (CET)

Njäe, alla offentliga verk är för många. Järnkulan av den kvasikända lokala konstnären, den som står i receptionen till sjukhemmet, vill vi väl inte ha med? Den är ju offentlig. --Bongoman 21 februari 2007 kl. 16.28 (CET)

Man kanske skall inskränka det till sådan konst som står utomhus (det var närmast sådan jag hade i åtanke)? /FredrikT 21 februari 2007 kl. 16.34 (CET)

OK, det står en kula utanför också. --Bongoman 21 februari 2007 kl. 16.36 (CET)

Den får gärna ha en artikel för mig - inklusionist som jag är :) /FredrikT 21 februari 2007 kl. 16.42 (CET)

Skämt åsido: just konst som människor ofta stöter på och lägger märket till i offentliga miljöer är väl bra om de kan finna kunskap om pån Wikipedia även om alstren sedan inte alltid skulle vara av högsta konstnärliga klass. /FredrikT 22 februari 2007 kl. 14.18 (CET)

Statyer av gubbar passar fint i artikeln om platsen de är placerade på. Finns ingen artikel om platsen skall det till en rejäl dos kändisskap av både konstnären och själva verket innan de får en egen artikel. Eller något annan bra anledning, men vilken gök som helst kan svetsa ihop lite järnskrot och sälja det till en förvirrad kommungubbe som inte ser skilnad på konst och skräp. --Bongoman 22 februari 2007 kl. 14.30 (CET)

Scoutkårer

Vill bara kommentera följande mening under artikelns kategori "Scoutkårer" där ett antal kriterier anger om en scoutkår är relevant: "Man har arrangerat en Jamboree av nationellt eller internationellt intresse." En Jamboree är ett läger med runt 20000 deltagare. Jag har svårt att tro att en enda scoutkår skulle klara att arrangera ett läger av den här storleken och därför kan meningen likaväl strukas och istället infogas under "Scoutförbund" där den passar bättre.

MVH

Grizzly 24 februari 2007 kl. 22.35 (CET)

Relevanskriterier för källor istället?

Det som den här sidan försöker göra (en lista över kriterier som täcker så många situationer som möjligt) är väldigt svårt. Det kanske är lättare att skapa en kriterier för vilka källor som är relevanta. Relevanta källor är t.ex. encyklopedier och facklitteratur. Vissa webbplatser är också bra källor, men många är inte det. Facktidskrifter kanske är relevanta, men dagstidningar är nog inte lika bra källor.

Det finns också olika grader av relevans för källorna. En del källor är så relevanta att de motiverar en artikels existens. Medan andra typer av källor inte själva motiverar artiklars existens. T.ex. kan företags webbplatser innehålla relevant information, men som enda källa kan de knappast motivera en artikel. På så sätt utesluts bl.a. organisationer, företag och idrottsklubbar där de enda källorna är de egna webbsidorna. Men organisationer som skrivits om i andra källor kan inkluderas. /EnDumEn ✍ 25 februari 2007 kl. 10.30 (CET)

Det är ett intressant perspektiv. Under den senaste tiden har ju kraven på källreferenser ökat, i synnerhet i val av utmärkta och läsvärda artiklar. Det skulle i så fall vara något av ett paradigmskifte för hela svwiki. /Yvwv [y'vov] 25 februari 2007 kl. 16.29 (CET)

Onekligen ett intressant synsätt, jag efterlyser nu några exempel där vi i så fall skulle behöva radera artiklar --Rosp 25 februari 2007 kl. 17.29 (CET)

Jag tycker att det är ett alldeles utmärkt förslag. Som jag har sagt några gånger på SFFR och BB bör artiklar om tämligen okända fenomen kompensera för detta genom att beskriva fenomenens särart och hur de har uppmärksammats av utomstående. Om detta system införs bör vi nog ha en kategori med artiklar som kan komma att raderas (inom en vecka? en månad?) om de inte förses med källor som styrker särart och uppmärksamhet. I viss mån är det väl redan det som sker ibland idag på SFFR, där artiklar av marginell betydelse "skräms upp" till fullständigt acceptabelt skick. Som ett exempel (dock inte från SFFR) kan man ta Svartbäcksgatan, som innan jag redigerade artikeln handlade om en gata nästan vilken som helst (om man inte känner till Uppsala, och då behöver man inte läsa artikeln för att veta vad det är för gata) medan den efter min redigering handlar om en gata som är ett paradexempel på 1600-talets svenska stadsplanering, och har diskuterats i åtminstone en doktorsavhandling. Vissa typer av källor (till exempel bolagsregister, SCB-statistik och kartor) kan man bara få ganska trivial information från, och de borde inte räcka för att motivera en artikel. //Essin 3 mars 2007 kl. 04.02 (CET)

Bra synsätt! --Petter ☏ 3 mars 2007 kl. 20.12 (CET)

Jag håller verkligen med om att relevanta källor borde kunna vara ett kriterium i sig. Jag tror att ett sådant kriterium skulle vara bra för wikipedia i stort också, eftersom potentiella skribenter lär sig att vända sig till bra källor, plus att de kan börja källhänvisa. Källhänvisning kommer att öka wikipedias trovärdighet. Det har hänt mig att jag sett intressant information på wikipedia om ett ämne som angränsar till det jag skriver om, men utan att några källor anges. Hade författaren bara angett källan hade jag kanske kunnat få ett boktips som hade kunnat förbättra en annan artikel också. Till exempel på ENWP finns en artikel om musikaliska bågar utan källhänvisningar. Hade jag haft tillgång till dessa källor hade jag troligtvis kunnat få reda på mer om historien till intrumentet berimbau.--Korall 2 oktober 2008 kl. 06.07 (CEST)

Redan idag bedöms faktiskt relevansen delvis efter källorna ("personen behandlas i Nationalencyklopedin vilket ger klar relevans, jag plockar bort mallen" är ett exempel på hur kommentarer ser ut). Att klargöra detta kan inte vara dåligt. Calandrella 2 oktober 2008 kl. 18.23 (CEST)

Facklitteratur / böcker / författare

Jag saknar kriterier för olika typer av facklitteratur; de nuvarande kriterierna för böcker verkar snarast lämpade för skönlitteratur. Om man till exempel skall tillämpa "Omnämnd i facklitteratur" - räcker det då med att det refereras till en annan bok?

andejons 28 februari 2007 kl. 08.49 (CET)

Instämmer. De upplagesiffror som nämns som minimikrav nu tror jag ytterst sällan att t ex en doktorsavhandling någonsin kommer ut i. /FredrikT 28 februari 2007 kl. 13.46 (CET)

Jag skrev till, för nån dag sedan, att en nyare (från när ISBN infördes, ska speca det till 1970 när det gjordes till internationell standard) bok kunde vara med förutsatt att den hade ett ISBN och, för böcker publicerade i Sverige, fanns på offentliga bibliotek i mer än bara pliktexemplaren (7). Inspiration till ISBN-kravet från enwiki. Det är kanske inte helt orimligt eftersom många böcker (exempelvis forskning, diktsamlingar) inte kommer ut i så många exemplar i ett litet land som Sverige. Men man kan fråga om ribban bör höjas för böcker eftersom det rimmar så illa mot de hårda krav som ställs både på forskare och på författare. Eftersom kvantitetskrav slår så olika beroende på land och språk tycker jag vi bör avkvantifiera kraven, bortsett från detta med ISBN och 7+ i Sverige, som gör böckerna verifierbara. Avhandlingar finns många gånger tillgängliga bara i pliktexemplaren, och då tycker jag det är helt okej att nobba dem. Bero 28 februari 2007 kl. 14.16 (CET)

Rating

Under Personer inom TV, radio och press nämns rating. Är detta lyssnar-/tittarantal, eller något annat? Kanske bör förklaras i texten, åtminstone för storebror 1 mars 2007 kl. 06.24 (CET)

Mindre platser (från Bybrunnen, och dessförinnan från Användardiskussion:Nordelch)

Räcker det med att det ligger ett köpcentra vid en öppen plats för att det ska vara encyklopediskt? --Bongoman 14 januari 2007 kl. 12.28 (CET)

Inte, efter min uppfattning, men du kan anmälla artikeln för radering och vänta vad som händer. Läs även Wikipedia:Relevanskriterier när du ända är i gång. Hälsningar. --Nordelch 14 januari 2007 kl. 12.33 (CET)

Jag har redan sffr'at "Den högt ärade Bromsplan" som blev enigt bortsopad. Det kanske känns procerande för stackaren som slitit flera timmar med att ta reda på vilka bussar som går till Österplan om även det avtrycket skulle försvinna samma vecka. Kan man skicka en kategori inklusive innehåll på sffr? Och jag har läst och författat i WP:REL och begärt uppsträckning i leden för de som inte följer den. Men för öppna platser är det pressat in ett extremt luddigt "Betydande komersiell verksamhet". Den komplicerar Österplan i jämförelse med Bromsplan och nyligen avlidna Västerplan. Jag ska nog vänta tills krutröken runt Bromsplan lägger sig innan jag skickar Österplan mot domaren. --Bongoman 14 januari 2007 kl. 12.42 (CET)

Då får ni m a o omedelbart radera artiklarna om Adolf Mörners plan, Hamnplan, Hertig Karls plan, Längbro torg, Malmplan, Näbbtorget, Oskarstorget, Skattetorget, Stallbacken, Teaterplan, Varberga torg, Vasatorget, Vivalla torg samt Västå torg - för att därefter göra en genomgång och radering av andra städers artiklar i "plan- och torgfamiljen". Alternativt ändra uppfattning om vilka artiklar som är encyklopediska. Hedman 15 januari 2007 kl. 18.20 (CET)

Jodå, det kommer. Jag ska bara försöka få en lagom nivå på gränsen mellan infoga radera och behåll. Undertiden jag gör det kan du studera en bra artikel. Om du vill kan du infoga det relevanta själv så riskerar du inte att förlora någon viktig information om det raderas. --Bongoman 15 januari 2007 kl. 18.31 (CET)

Även jag har inget emot en liknande diskussion. Jag tycker det finns redan för mycket informationer på svenska Wikipedia som är bara av lokalt intresse. Jag är bara för lat och har för lite kunskap i svenska för att driva en framgångsrik dispyt. --Nordelch 15 januari 2007 kl. 18.38 (CET)

IMHO har många (men inte alla) relevanskriterier börjat användas som förevändning för snabbradering utan att deras införande har föregåtts av någon egentlig diskussion. Det är en sak om man hänvisar till relevanskriterierna i en SFFR-diskussion, där andra lätt kan komma med invändningar, en annan om det används för snabbradering av obskyrt, men ändå verifierbart material. Om relevanskriterierna ska användas på det senare sättet måste vi se till att de inte bara återspeglar åsikterna hos en relativt liten grupp, utan konsensus (eller något ditåt) bland huvuddelen av dem som redigerar Wikipedia. Eftersom det finns stor spridning i åsikterna om vad som ska vara med, och en rigid tillämpning av relevanskriterierna får ganska stora konsekvenser för Wikipedia, välkomnar jag en ordentlig diskussion om detta. Personligen tror jag att många relevanskriterier skulle kunna undvaras om man i stället ställde upp hårdare verifierbarhetskrav (tredjepartskällor t ex) för marginellt intressanta företeelser. //Essin 16 januari 2007 kl. 00.00 (CET)

Notera också att relevanskriterierna inte är någon riktlinje. Ingenting bör raderas med dessa som enda argument. /Salsero 16 januari 2007 kl. 01.10 (CET)

Låt oss ta ett exempel med en plats. Bromsplan lades in för SFFR och inga hade invändningar mot radering. Artikeln var verifierbar, alla kan slå upp en karta och se att Bromsplan existerar. Man kan också verifiera att de anslutningsgator som omnämndes verkligen ansluter. Vilka bussar som går dit kan kontrolleras i en tidtabell. Är det då relevant för Wikipedia? Nej tyckte en hel samling personer. Anledningen var (troligen) att de flesta tycker det är ganska ointressant med en gatukorsning med tillhörande öppen yta. Just nu har vi Kategori:Lunds parker som spökar. I princip alla platser med växter är inlagda som klipp & klistra. Vad är en relevant park? Vi måste kunna hålla ute små lokala saker även om existensen är lätt verifierbar.

Andra saker som är svårare att verifiera, eller motsäga för den skull, kan behöva högre krav på verifierbarhet och det som är lätt verifierbart behöver ha krav på allmänintresse och därmed välskrivna relevanskriterier. Demobanden där enda källan är en egenproducerad hemsida ryker direkt. Tonåringar snabbraderas också. Vi måste även i fortsättningen kunna lita på att den information som finns här är korrekt och möjlig att verifiera. Tredjepartskällan är en väldigt god tanke. Den ska vi hålla fast vid. Bara vi slipper den vid rena faktagrejor där man kan lita på upphovsmannen. Exsistensen av byggnader, bilmodeller och liknande hopppas jag att det räcker med officiell källa (med några få undantag).

Vad jag har sett i loggarna är det bara platserna i Örebro och det vanliga demoband/fåfänga/klotter/företag som har försvunnit de senaste dagarna utan SFFR. På en vecka raderas 1000 artiklar, men en hel del av dessa är bilder, och 90% verkar vara rent klotter. Ett ytterst litet antal är äldre artiklar som kollas mot REL. Ett tiotal? Jag har letat febrilt efter riktigt irrelevanta saker och inte hittat några mängder. Jag är ändå för radering av obskyra saker. Kanske det finns fler där ute men det verkar ganska rent.

Kolla dessa:

• Tångarondellen
• Lassabackarondellen
• Flokomkärret

Vari ligger allmänintresset? Vi måste ligga lite högre än varenda liten rondell och skogsbryn. Tyvärr måste vi ha detta i REL eftersom nyanlända ibland tycker att just deras rondell eller skogsbryn är jätteintressant att skriva om. Att saken finns kan vi se på kartan. REL säger att det inte är intressant nog för en egen artikel. De kämpar som vildhundar med att försvara sin artikel. Vi måste kunna visa att den inte är tillräckligt intressant. Argument biter inte på dem.

Det finns en plats utanför min hemby. Den består av 8 hus och är utmärkt på landsvägskartan. Intressant? Knapppast men den tillåts av REL just nu. Vad kan man då skriva om platsen? I princip bara att den ligger i kommunen. Kanske avstånd till centrum. Inte ens en substub blidde det. Ska vi ha substubbar som inte kan utvecklas? Nej tack. Vi ska inte bli som portugisiska Wiki. --Bongoman 16 januari 2007 kl. 01.37 (CET)

(börjar om här ute) Jag vidhåller att jag inte har sett något klartecken från gemenskapen till den raderingsoffensiv som nu verkar pågå. Artiklar som Parkstaden och Asplunden, dvs mindre områden inom stadsdelar, har funnits på Wikipedia på svenska sedan tidernas begynnelse, och oavsett om man gillar det eller inte tycker jag att det krävs rejält med prejudikat för att slå fast att principerna har ändrats. Jag förespråkar inte heller skapande av artiklar som aldrig kan bli mer än två meningar (det räknar jag visserligen inte riktigt som substub, men ändå) men jag tror att det skulle räcka med ett relevanskriterium: att det finns icke-trivial information (att finnas på en karta eller i SCB:s eller Valmyndighetens register räknar jag som trivialt) som skulle kunna verifieras av tredjepartskällor om artikelämnet. Jag har inte snabbraderat, och tänker inte snabbradera någon artikel vars enda brott är att den inte uppfyller någon av de nyare och inte så genomdiskuterade delarna av relevanskriterierna. //Essin 16 januari 2007 kl. 02.20 (CET)

Du är ju ännu tuffare än de kriterier vi har i dag. Där skulle inte ens småorterna komma med om det inte vaskas fram mer info än yta och befolkning. Dock är du på helt rätt spår. Lite förslag på icke-trivial info:

• Städer/kommuner, alltid med
• Småorter i SCB, alltid med
• Byar, hussamling i glesbygd, mer info än vägnummer; exempelvis industri, kändis, speciell händelse då dessa har egen artikel
• Stadsdel, äkta stadsdelar, inte ett gårdsnamn i en ort med 3000 invånare, ska finnas viss (offentlig) service i stadsdelen
• Torg/park, ålder, konstverk, evenemang, särskiljande planteringar
• Rondeller/korsningar, kung som krockat eller spektakulär historia
• Gator/vägar i tätorter, betydande genomfart, speciell historia
• Köpcentra/industriområde, endast undantagsvis, ålder eller speciell historia, annars behandla som stadsdel
• Villaområde, skall normalt infogas i stadsdel eller småorten om man inte kan få ihop mer än några meningar
• Kvarter, arkitektur, historia, kändisar

OBS! Detta är inte relevanskriterierna som sådana utan ett försök att hitta en nivå på vad icke-trivial info är. Jag tror vi ska jobba i den ordningen.

Sen finns det faktiskt inte alls så många små platser som du tror. Jag har letat igenom några kommuner och funnit enstaka platser men de har haft icke-trivial info inlagt. Örebros "öppna platser" var alla av typen Gata x och y korsar här, kruka står på kullersten, buss z och v går hit. Ligger intill p och q, har hus från 90-talet med e våningar. Det anser jag är trivialt och du verkar vara inne på samma spår. Wiki är och bör inte vara en kartbok eller tidtabell för lokalbussar. Busslinjer är föränderliga.

Vi måste hitta en nivå på detta och sedan mangla samma frågeställningar i ett par kategorier till. Idrottsföreningar ligger högt upp på min önskelista. Några vill ha med alla klubbar oavsett ålder och storlek medan jag vill ha vissa krav på ålder och prestationer. Men det tar vi senare! --Bongoman 16 januari 2007 kl. 04.03 (CET)

Vad gäller Tångarondellen och Lassabackarondellen så hänvisas till just dessa namn rätt ofta i media (förvisso kanske främst lokaltidningar). De används även för vägbeskrivningar. För den utan lokalkännedom kan sådana här "invanda" namn vara rejält besvärliga att förstå, eftersom man sällan hänvisar till namnet på vägarna som ingår i korsningen (se allt från vägbeskrivningar till tidningsartiklar i länkar nedan). Det finns en hel del referenser till platserna på webben för bägge, dessutom utredningar med mera runt utformningen av de bägge. [1], [2], [3] och [4]. Jag ska inte avgöra om de är notabla, men om inte de här bägge vägkorsningarna är notabla torde inga eller i alla fall få andra heller vara det - i alla fall inte utanför storstäderna, eftersom de är några av de mest kända korsningarna i sin respektive stad... TERdON 16 januari 2007 kl. 11.14 (CET)

Bongoman, vad jag inte förstår är varför det stör dig att artiklar om exempelvis en liten oansenlig park finns med. Du behöver ju aldrig läsa dem och det behöver inte någon annan heller som inte behöver informationen. Men om någon verkligen söker på parknamnet är det såklart ett plus för Wikipedia om parken finns med, även om parken inte är något speciellt. Bara för att någon lägger in en liten park betyder inte det att Wikipedia måste ta upp alla andra parker av samma storlek. Så om någon har bemödat sig att lägga in korrekt och verifierbar information - varför vill du ta bort den och förstöra det arbetet? Vore det inte bättre att bidra genom att förbättra artiklar i stället för att förstöra andras arbete? /Salsero 16 januari 2007 kl. 12.23 (CET)

All information platsar inte, så enkelt är det. På samma sätt som varje liten gräsplätt inte platsar så platsar inte små företag på mindre orter, korplag i fotboll osv. För tex en rondell så krävs det definitivt att den är känd för mer än att bara vara en rondell eller att den är känd över hela landet. På samma sätt som generella torg inte platsar, men tex att Sergels torg platsar. --Bomkia 16 januari 2007 kl. 12.29 (CET)

Jag tycker Sergels torg är helt ointressant. Men om det finns verifierbar information om den plätten, och någon har bemödat sig med att lägga in den information, så skadar det väl inte att den artikeln får finnas kvar? Annars kan man väl infoga det i artikeln om Stockholm, om det inte är så mycket info? --Boivie 16 januari 2007 kl. 12.52 (CET)

Jag tror att för många sådana här lokala företeelser går det att skriva en icke-trivial och verifierbar artikel som inte förlorar i värde över tid utifrån artiklar i lokaltidningen, hembygdsböcker etc. Ett Wikipedia där sådana artiklar finns skulle bli en alldeles överlägsen informationskälla, och jag är rädd att relevanskriterierna skulle kunna användas för att radera sådana artiklar. Den fråga som jag inte har svar på är vad man ska göra under den mellantid (som kan bli ganska lång) då en stub finns, men då det inte är klarlagt om man skulle kunna utveckla den till ett helt stycke verifierbar info. Att lägga upp en artikel på SFFR och "skrämma upp" information har funkat ibland, se t ex Kvarteret Liljan, men det känns som en onödigt brutal väg att gå... //Essin 16 januari 2007 kl. 15.17 (CET)

Så kort och gott ska vi inte ha några sovringskriterier alls förutom att artikeln är verifierbar? Detta inkluderar då de flesta mindre byhandlar, högskoleprofessorer, rondeller, villakvarter, företag osv osv. --Bomkia 16 januari 2007 kl. 20.24 (CET)

Vad betyder det egentligen att något inte "platsar"? Detta är ingen retorisk fråga eller så, utan jag undrar vekligen hur resonemanget ser ut. När man säger att någon inte platsar i landslaget i fotboll så tror jag man menar att den personen inte är så duktig jämfört med andra spelare att vederbörande kan få en plats i laget. Platserna i ett fotbollslag är ju begränsade till antalet och bara de bästa bör få ingå. Så är det även med traditionella, tryckta encyklopedier - antalet uppslagsord måste begränsas. På Wikipedia däremot kan vi ha hur många artiklar som helst. Så vad betyder det egentligen att ett uppslagsord inte platsar? /Salsero 16 januari 2007 kl. 15.34 (CET)

Att en artikel "inte platsar" betyder (eller borde betyda) att artikeln inte uppfyller de riktlinjer som listas i Wikipedia:Vad Wikipedia inte är. Dock är dessa riktlinjer inte skrivna i sten, utan snarare speglar (eller borde spegla) för närvarande rådande konsensus. Således är det konsensus (dock inte alltid otvetydligt) som avgör om en artikel "platsar" eller ej. Vidare, se även Wikipedia:Strunta i reglerna. --Ezeu 16 januari 2007 kl. 15.59 (CET)

Ur WP:INTE: Wikipedia är inte någon avstjälpningsplats för slumpmässig information. Hur relevant något är beror på om det finns ett sammanhang. En stumpartikel om en by (eller ett kvarter, en bäck, en park, en skola etc.), någonstans, utan några särskilda kännetecken, är ett exempel på avstjälpt slumpmässig information. En artikel om en socken med dess historia och dess byar har däremot sammanhang. Wikipedia kan i princip inte begränsa sig så länge det är välskrivna artiklar med verifierbart innehåll och med en tydlig plats i ett sammanhang. /Dewil 16 januari 2007 kl. 16.15 (CET)

Oj, stycket du refererar til har just lagts till och passar inte på sidan. Jag tog bort det nu. Wikipedia:Vad Wikipedia inte är handlar om att ta med information på ett encyklopediskt sätt. Det går att göra även när man behandlar ytterst perifera företeelser. /Salsero 16 januari 2007 kl. 16.37 (CET)

Notera att Wikipedia:Vad Wikipedia inte är inte är policy, utan en riktlinje. Den kan därmed vara en ledning i arbetet, men det är tvivelaktigt att radera artiklar enbart med stöd i detta dokument. Speciellt om man hänvisar till det märkliga (och förhållandevis nytillkomna) stycket "Inte en samling för allt världens vetande" som ligger farligt nära att säga att ju längre man har varit på Wikipedia, desto större "rätt" har man att radera andras artiklar utan bättre motivering än att artikeln inte är "encyklopediskt intressant" - ett begrepp som i sig saknar definition (såklart, eftersom det rör sig om personligt tyckande). Motsvarande avsnitt på den engelska motsvarigheten är betydligt mer precist formulerat, och där står definitivt inget om sådana företeelser som Lunds parker. /Salsero 16 januari 2007 kl. 16.19 (CET)

Problemet är inte att vi har dåligt med plats eller att platsens storlek. Det som är pudelns kärna är att vi kategoriserar alla artiklar. Om vi tar ett exempel: En läsare går in i staden X kategori för att han vill lära sig mer om X. Han hittar till huvudartikeln genom att söka och läser artikeln från start till slut. Sedan trycker han på kategorin. Helt plötsligt står han inför 100 artiklar i kategorin. Författare och viktiga byggnader blandade med gräsplättar och gatukorsningar. Historiska strider och gator tilsammans med en flock nybyggda villaområde. Antingen ger man upp redan nu eller börjar läsa uppifrån. När han läst 10 artiklar om rondeller och hyreshus byggt på 70-talet tänker han; tusan, finns det inget mer intressant om X? Skithåla! Det är kontraproduktivt och inte i linje med vad Wikipedia är. Eller rättare sagt, inte är. Det är inte en plats för all världens vetande. Jag som vill lära mig mer vill ha godbitarna utplockade. Lite som en turistbroschyr XL. Det mesta ska finnas med någonstans men att varje liten sak finns på en egen sida ger inget mervärde. Jag har inget emot att man i en artikel om Z i X lägger till att plats G finns inom området men att ta med information om varenda butik, blomkruka och busslinje ger inget reellt kunskapshöjande resultat. Om man vill söka på en enskild gatukorsning, gå till en kartbok. Vill man veta var ortens ICA ligger, gå til Eniro. Om man har ett namn på en plats utan eget värde, skriv in det i lämplig artikel. Vi har en knapp Sök. Då kommer man rakt in till en lista på artiklar där platsen nämns. Välj artikel som verkar lämplig och direkt så man reda på var platsen ligger, vad som finns runtomkring och informationen är samlad på en plats. Omdirigeringingar är vår bästa vän. Om ämnet är stort nog för en artikeltitel men inte tillräckligt för en egen artikel på grund av storlek, gör en omdirigering. Två rader text läggs med fördel in i lämplig huvudartikel. Lättare att hitta relaterad info utan att klicka ihjäl sig. Man kommer rakt in med knappen Gå till. Om man senare får fram mer info som ger mervärde, blålänka och skriv en artikel. Men som sagt, busslinjer ger inget mervärde. Information är bra men överflöd ger förvirring. --Bongoman 16 januari 2007 kl. 16.31 (CET)

Svårt att säga emot så som du framställer det, men en artikel om "skithåla" kan mycket väl bli en bra artikel. Frågan är vem som bestämmer (eller rättare sagt hur man bestämmer) att skithåla är såpass oviktig att det inte går att skriva en självständig artikel om den (google-testet i all ära men en och annan människa hittar fortfarande till bibliteket). Någon eller flera kan ju såsmåningom expandera artikeln, med källor och allt. Jag håller med om att en artikel om buss 34 till hålan kanske borde istället vara integrerad i en artikeln "hålan", men jag tycker inte att man skall slentriant avfärda en en artikel. Buss 34 kan ju mycket väl vara (eller åtminstone bli) en bra artikel. --Ezeu 16 januari 2007 kl. 17.01 (CET)

Jag ser detta som en missuppfattning av vilket encyklopediers främsta användningsområde är. Det viktigaste är som jag ser det följande: Någon stöter på ett ord som han eler hon inte känner till. Personen slår upp det ordet. Hittar han eller hon vad det innebär är personen nöjd. Hittar han eller hon det inte går personen någon annan stans för svar. Visst är det trevlig med folk som surfar runt också. Men det behöver man knappast en encyklopedi för att göra. /Salsero 16 januari 2007 kl. 16.44 (CET)

Jag håller i princip med Dewil. Substubbar som har producerats i stor upplaga utifrån en färdig mall med i princip ingen information som är specifik för det uppslagsordet borde i princip kunna snabbraderas, det är avstjälpt slumpmässig information. Med det artikelskapandesättet finns det också stor risk för rent felaktig information, se till exempel David Wark som påstår att han "är en kanadensisk politiker" trots att han har varit död i över 100 år... Är det värt att behålla en sådan artikel tills någon går igenom Kategori:Kanadensiska politikerstubbar och skriver om artiklarna? Relevanskriterierna borde för övrigt betona infogning av "irrelevant" men ändå verifierbar information, i stället för radering. När det gäller busslinjer är väl ganska många överens om att aktualiserad information i Wikipedia ska vara intressant även efter att den har upphört att gälla, vilket väl knappast kan gälla busslinjenumren? //Essin 16 januari 2007 kl. 16.42 (CET)

Jag är ingen substubbsivrare ("XXX är en plats i YYY."). Tvärtom, om det här var min privata skapelse skulle alla substubbarna åka väck kvickt. (Om det här var min privata skapelse skulle det nog inte finnas så många artiklar...) Det problem Bongoman tar upp har dock varken med stubbar eller eventuell irrelevans att göra utan med bristande kategorisering. Jag har själv ett par kategorier som jag bevakar och när jag tycker att det börjar bli oöverskådligt så sorterar jag ut och skapar underkategorier. En bra huvudartikel innehåller det Bongoman efterfrågar - ett bra kategoriträd innehåller allt det andra. Det råder ingen motsättning mellan där emellan. Jag hoppas att jag någon gång i framtiden kan läsa en artikel om kvarteret Kråkan i Storköpings utkant och få se en bild på huset, få veta byggnadsår och vem som ritade. Däremot lär kvarteret Kråkan näppeligen platsa i Storköpings huvudartikel eftersom det inte är relevant i det sammanhanget. /Dewil 16 januari 2007 kl. 17.05 (CET)

Jag har heller inget emot Kråkan om jag får veta mer än vilka gator det ligger vid, vilken ICA som finns där och vilka skogsdungar som angränsar. Det räcker med en mening, eller två, om historien bakom och några rader om vad som hänt där. Ett foto piffar till de hela och nonsensinfon blev en artikel. Kasta in i en kategori och saken är biff. Men att kasta 30 substubar i kategorier avhjälper inte huvudproblemet med läsaren som tröttnar. Vill man lära sig mer om alla Lunds parker möts man nu av 30 maskingenererade parker och tre skrivna. Man tröttnar innan man kommer fram till de riktiga. Så det har en del med relevans att göra om antalet "dåliga" artiklar överstiger antalet riktiga. --Bongoman 16 januari 2007 kl. 17.22 (CET)

Den här diskussionen handlar alltså egentligen om substubbar och inte om relevans? /Dewil 16 januari 2007 kl. 20.10 (CET)

Jag tror nog också att det går att organisera kattegoriträdet så att alla artiklar hittar en plats i detta. Och om det skulle visa sig vara alltför svårt, så är det kanske ambitionen att kategorisera alla artiklar som bör ifrågasättas, och inte artiklarna i sig? /Salsero 16 januari 2007 kl. 17.12 (CET)

Dessutom är nog kategoriseringen mer ett problem för de som redigerar wikipedia än för gemene läsare. --Ezeu 16 januari 2007 kl. 17.43 (CET)

Ja och nej. Om en artikel kan bli relevant får den gärna bli kvar men om den inte kan utvecklas är det bättre att ta bort/redirecta. Jag menar, hur mycket kan man skriva om en skogsdunge? Jag vet inte vad som rör sig i huvudet på de som skriver om rondeller och skogsdungar men har de börjat skriva kan de i alla fall försöka lägga in någon information om saken som gör det intressant. En orörd substub/outvecklingsbar artikel bör inte ligga kvar för länge. Även om artikeln är större än en substub anser jag att det är en typ av substub om de inte innehåller någon information. Då är det kvasten på dem. --Bongoman 16 januari 2007 kl. 22.22 (CET)

Att kategorierna skulle bli oöverskådliga är väl ändå ett icke-problem? Det är väl fullt möjligt att organisera kategorierna så att intressantare saker ligger högre upp i kategoriträdet för en plats, medan smärre detaljartiklar ligger i underkategorier? //Essin 18 januari 2007 kl. 18.59 (CET)

Påståendet om att många artiklar inte innehåller någon information förvånar mig ofta. Till och med de flesta artiklar som är markerade som substubbar innehåller ju faktiskt mer information än artikelnamnet. Det torde vara mer värdefullt att bidra genom att skriva in mer information än att sätta kvasten på den verifierbara information som andra har lagt in./Salsero 16 januari 2007 kl. 22.34 (CET)

Man skulle kanske kunna säga att det finns artiklar som inte innehåller mer information än vad man skulle kunna få ut om de låg i en lämplig lista? En artikeln med texten "Lundparken är en park i Lund" säger ju inte mer än vad man skulle få ut av punkten "Lundaparken" i en "Lista över parker i Lund". Sådana artiklar är visserligen inte direkta substubbar (det skulle vara "Lundaparken är en park"), men det är ändå tveksamt om de är så mycket att ha.

andejons 16 januari 2007 kl. 22.47 (CET)

Ok, men vad sägs om "Nöbbelövsparken är en park i Norra Nöbbelöv", som ju också ligger i Lund? Då försvinner onekligen information när listan upprättas ifall stubben raderas. /Salsero 16 januari 2007 kl. 23.18 (CET)

Tja, man kan ju ha mer preciserad information i en lista - det är väl vad som används till exempel för fiktiva bifigurer (till exempel Lista över rollfigurer i Harry Potter)? Då skulle relevanskriterierna snarare beskriva vad som förtjänar en egen artikel, och sedan kan man ha ett tillägg om att man skapa en lista om man vill skriva lite om till exempel parker.

andejons 17 januari 2007 kl. 12.48 (CET)

Ja, det är sant, så skulle man kunna göra. Jag tycker i och för sig inte att sådana listor är ett typiskt encyklopediskt sätt att presentera information, men det är ju en smaksak. /Salsero 17 januari 2007 kl. 14.15 (CET)

Glöm inte den etymologiska aspekten. Den finns för de flesta parker, torg och orter, vilket man inte kan säga om Harry Potter-figurer. För geografiska platser finns det ofta fakta som man inte tänker på, men som ändå kan vara intressant. Finns det ett monument i parken? Är det normal växtlighet i parken? Snubblade någon kung här? osv Beträffande Nöbbelövsparken så är det lite beklämmande att se Wikipedias artikel jämfört med kommunens artikel. // Castrup 21 januari 2007 kl. 23.25 (CET)

Artiklar om dokusåpadeltagare.

Hitflyttad från Bybrunnen av Lokal_Profil 30 mars 2007 kl. 15.20 (CEST)

Jag har inte mycket tid över och ska fatta mig kort. Varför ska svenska Wikipedia översvämmas av artikel på artikel om dokusåpa'stjärnor'(?) ur Storbritannien och USA? Det är illa nog att deras svenska motsvarigheter får så mycket uppmärksamhet som de gör, men allt arbete som det innebär att hålla dessa artiklar rena från allt tjafs om bantning, konflikter och relationer som deras fans insisterar att skriva om gör de engelska stjärnar endast till en last. Användare:Matrix17s upprepade, ständiga lågkvalitativa bidrag, trots vägledning, tillsägelser och blockering är ett praktexempel. De här artiklarna gör Wikipedia till en anslagstavla om pseudokändisar som lever på att visa upp sig på TV. Wikipedia är en encyklopedi, inte en tabloidtidnings nöjesbilaga. Faller dessa dokusåpadeltagare under WP:REL eller ej? Om inte så väntar en massnominering till SFFR. --Saber 28 februari 2007 kl. 16.27 (CET)

Om en dokusåpadeltagare har fått ett visst mått av kändisskap efter sina 15 minuter ser jag inga problem med artiklarna. I så fall skall det baseras på en talang och inte spinn runt personens plastbröst eller blonda hårsvall. Det gäller förresten alla typer av kändisar. Bara för att man varit med i tidningen en gång har man inte plats här. Lista över kända hubbabubbianer skapas till höger och vänster och inklusionen är ibland på lätt tveksamma grunder. --Bongoman 28 februari 2007 kl. 16.40 (CET)

Det är en åsikt, inget faktum, att kvällspressens skrivande om dokusåpor och deras deltagare skulle vara för stort. Sammanlänkningen mellan dokusåpadeltagare, "pseudokändisar", och "personer som lever på att visa upp sig på TV" och plastbröst är inte bara kultur-elitistisk, utan rent felaktig. Jag kan styrka det genom att hålla en liten föreläsning i mediekunskap och marknadsföring, men den skulle göra sig bäst utanför brunnen. I stället ger jag Servant Saber chansen att beskriva sakligt vad problemet är. /Yvwv [y'vov] 28 februari 2007 kl. 16.57 (CET)

Avsaknaden av relevant information. Hur mycket encyklopediskt värde har de femton minuter på TV som dessa personer har fått? Är deltagarna i Vem vill bli miljonär? relevanta? Deltagare på Bingolotto? Någon som intervjuas av Sveriges Radio? Medias överexponering av dokusåpadeltagare gör dem inte mer intressanta. Jag vill minnas projektet "Wikipedia är bättre än Nationalencyklopedin!". NE har inte ens en artikel om Linda Rosing, de svenska dokusåpadeltagarnas överbefälhavare. Se det som kulturell elitism om du så vill, men jag vill försäkra mig om att det är Wikipedia jag skriver på, inte Se&Hör. --Saber 28 februari 2007 kl. 17.15 (CET)

Det kan nog sägas höra till allmänbildning att i Sverige känna till något litet om vem Linda Rosing är, alldeles oavsett om man tycker att hon gjort sig förtjänt av ett kändisskap eller ej. Därmed är det naturligt att vi har en artikel om henne. Detsamma gäller om en handfull eller två av de övriga dokusåpadeltagarna. Jag tycker att ett rimligt kriterium kan vara att deras liv fortfarande har en markant offentlig prägel en avsevärd tid efter deras "genomslagssåpa" avslutats. Detta gäller då, utifrån Wikipedias internationella infallsvinkel, oavsett om det rör sig om svenska, amerikanska eller kenyanska kändisar. /dcastor 28 februari 2007 kl. 18.47 (CET)

Vilka personer, som bara varit med i tv i 15 minuter, har artiklar? Vilka Vem vill bli miljonär- och Bingolotto-deltagare har artiklar? Och att Wikipedia har artiklar som NE saknar är väl vår viktigaste styrka? /Yvwv [y'vov] 28 februari 2007 kl. 19.59 (CET)

Ken Jennings har en längre artikel än Arial Sharon på engelskspråkiga Wikipedia. Men han blev ju också väldigt känd i USA för sitt Jeopardydeltagande, ett kändisskap som räckte längre än 15 minuter. Det är bara att inse att dokusåpor och andra teveprogram betyder väldigt mycket för väldigt många, och olika personers kändisskap och allmänintresse nu och "om tio år" måste avgöras från fall till fall. —CÆSAR 1 mars 2007 kl. 10.57 (CET)

Relevanskriterier för TV-program

Hitflyttad från WP:WF av --Rosp 21 april 2007 kl. 09.06 (CEST)

Vad är relevanskriterierna för TV-program? Jag hittar det inte på relevanskriterier, det är därför jag frågar här. Det skulle ju kunna vara så att alla TV-program bör ha artiklar, men jag vet inte. Leo 20 april 2007 kl. 17.35 (CEST)

Hmm, ett TV-program är relevant om det finns omskrivet på annat officiellt ställe --Rosp 20 april 2007 kl. 18.05 (CEST)

Så alla TV-program som visas på SVT eller TV4 är relevanta eftersom de finns omnämnda på deras hemsida? Eller menar du något annat med "officiellt ställe", som tidningar till exempel? Leo 20 april 2007 kl. 19.20 (CEST)

SVT och TV4 är väl odiskutabla, jag tänkte närmast på t.ex. tv-program från Elfenbenskusten eller Laos o.d. --Rosp 20 april 2007 kl. 20.15 (CEST)

Så du menar att alla TV-program som sänds/har sänts på TV4 eller SVT ska finnas på svenskspråkiga Wikipedia? Leo 20 april 2007 kl. 20.19 (CEST)

Jag menar inte att alla TV-program som sänds/har sänts på TV4 eller SVT ska finnas med här utan att alla är relevanta om de redan är omskrivna --Rosp 20 april 2007 kl. 20.26 (CEST)

Okej. Leo 20 april 2007 kl. 20.42 (CEST)

Eftersom alla program som sänds på TV4 eller SVT är omskrivna på deras hemsidor kommer jag kanske skriva artiklar om flera av dem. Leo 20 april 2007 kl. 20.45 (CEST)

Glöm bara inte bort att det finns en massa intressanta och relevanta TV-program som sänts långt innan det fanns internet och hemsidor! /FredrikT 21 april 2007 kl. 00.20 (CEST)

Det finns fortfarande vissa krav på programmen. De ska ha ett visst genomslag och gärna vända sig till en bred publik. Små nischprogram med ett fåtal tittare känns lite onödiga. Språka på azerbajdzjanska är ett program som inte har relevans. --Βονγομαν 21 april 2007 kl. 09.38 (CEST)

Jo, men de program jag menar är ganska kända program som till exempel Talang 2007. Leo 21 april 2007 kl. 12.09 (CEST)

(börja om) Det låter som en god artikelidé. För att få en bra bas på artikeln kan man ta med var det startade, vilka land som kört det innan, om någon blivit känd tack vare programmet och liknande fakta. Givetvis styrkt med källor alltihop. Då får man en trevlig artikel om ett program. Men vänta gärna en vecka och se så det inte floppade i tittarsiffrorna! --Βονγομαν 21 april 2007 kl. 15.16 (CEST)

En bra källa där liknande fakta som du pratade om finns är just TV4s hemsida, men Talang 2007 var bara ett exempel, jag kanske inte skriver om det... Dock har jag skrivit om ett annat program, Pokerfejs, fast där har jag inte skrivit så mycket. Leo 21 april 2007 kl. 17.05 (CEST)

Hur göra med enskilda avsnitt i tv-serier som i sig är relevanta? Enligt min uppfattning är de inte tillräckligt relevanta för en egen artikel, men kan nämnas i huvudartikeln. Orsaken att jag frågar är att en användare har börjat lägga upp enskilda avsnitt ur Förhäxad och att jag ifrågasätter deras relevans.Sjö 24 juni 2007 kl. 10.23 (CEST)

Inte ens artiklar om alla rollfigurerna är relevanta så sammanslagning eller sudda sudda. --Βονγομαν 24 juni 2007 kl. 10.56 (CEST)

Instämmer med Bongoman. Antingen läggs de i huvudartikeln, eller om den är väldigt lång, så skapar man en artikel typ "Avsnitt av X-serien", likadant kan man göra med rollfigurer, "Rollfigurer i X-serien". / Elinnea 24 juni 2007 kl. 11.31 (CEST)

Jag tycker att det från början kan vara så att infon om ett specifikt avsnitt är i huvudartikeln, men att infon kan få egna artiklar om det blir väldigt mycket, se till exempel engelskspråkiga Wikipedias artikel om ett av avsnitten. Rollfigurerna, i alla fall huvudpersonerna, tycker jag ska ha var sin artikel. Leo 25 juni 2007 kl. 21.29 (CEST)

Enstaka avsnitt har bara ett tillfälligt intresse, och försvinner i regel snabbt in i glömskan igen, liksom gårdagens nyheter. Relevans bör bedömas från ett långsiktigt perspektiv, i likhet med andra ämnen. I enlighet med det ändrar jag relevanskriteriet för TV-program.Sjö 3 juli 2007 kl. 13.14 (CEST)

Artiklar om enskilda låtar.

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av Lokal_Profil 27 april 2007 kl. 22.09 (CEST)

Stör mig något förfärligt på att det dyker upp substubbar om allehanda låtar, i stil med "XXX är en låt av YYY som framfördes pa ZZZ." Dessa artiklar möter knappast WP:REL, dock kan jag inte lista ut vad fån som menas med "Om sången/stycket tillhör standardrepertoaren i sin genre." Om sa är fallet att denna rad betyder att alla dessa artiklar är rättfärdigade anser jag att det bör tas bort, tillsammans med artiklarna i fraga. Det är skillnad pa att ha en artikel om varje låt pa nagot dussinalbum av dagens populärmusikfluga i stället för att endast ha dem om låtar på en nivå motsvarande Waterloo. Wikipedia är inte ett musikbibliotek. --Saber 4 april 2007 kl. 15.50 (CEST)

"Standardrepertoaren i sin genre" låter som om det vore mer anpassat till klassisk musik än till populärmusik. I övrigt håller jag med, och skulle även vilja ifrågasätta alla dessa artiklar om diverse musikalbum som i princip inte innehåller mer än en låtlista - alltså inte mer info än vad man kan hitta i vilken någorlunda välsorterad skivhandel på internet som helst.

andejons 4 april 2007 kl. 16.39 (CEST)

Rock Around the Clock och Bohemian Rhapsody är väl exempel på låtar som är kända nog att förtjäna egna artiklar. Annars handlar det kanske om singlar, som för det mesta kan räknas som relevanta att skriva om. Men i övrigt håller jag med om att "X är en låt av Y" lika väl kan raderas. —CÆSAR 4 april 2007 kl. 18.19 (CEST)

Instämmer, i de flesta fall borde väl artiklar om enskilda låtar kunna infogas i en artikel om ett album, eller grupp. Är låtartikeln av typen: "XXX är en låt av YYY som framfördes på ZZZ." infogas den lämpligen i albumartikeln. Om albumartikeln bara är en låtlista, infogas den i sin tur i bandartikeln. Är låtarna särskilt viktiga, till exempel de låtar som talats om ovan kan de ha en egen artikel även om de inte hunnit bli mer än en stub ännu så länge. --MiCkE^d_b 4 april 2007 kl. 18.50 (CEST)

Jag tycker nog att alla artiklar om låtar av musiker som bedömts som relevanta kan accepteras, förutsatt att det är "riktiga" artiklar. Jag håller med om att "X är en låt av Y" inte tjänar något syfte, men kan man få ihop en ordentlig artikel med verifierbar fakta om låtens uppbyggnad, historia osv så tycker jag det är ok även om den inte gjort något större avtryck i musikhistorien. Sen finns det ju låtar där det är värt att spara även kortare stubbar eftersom de kan förväntas ha goda förutsättningar att växa till ordentliga artiklar. Singlar är väl en ganska enkel gräns att dra, även om det naturligtvis inte är vattentätt.

Albumartiklar med bara artistnamn och låtlista är förvisso tråkiga men jag finner dem ändå användbara. Att infoga dessa i artistartiklarna blir bara rörigt. Infogning bör bara ske när båda artiklar blir bättre av det, dessvärre verkar infogning i många fall mest syfta till att få ner antalet artiklar. Ivan Dobsky 4 april 2007 kl. 22.32 (CEST)

Problemet när det gäller infogningar är att de ofta görs enligt följande algoritm:

1. Klipp ut wikikoden från artikeln som ska infogas och ersätt den med en omdirigering
2. Lägg in wikikoden från artikeln som ska infogas under en ny rubrik, med ingen eller mycket liten förändring av texten
3. Klart!

Resultatet blir då artiklar som ser ut som flera mindre artiklar staplade på varandra, och det är inte bra. När man infogar måste man tänka på att anpassa texten till sitt nya sammanhang. Om man till exempel tänker sig att man skulle infoga en albumartikel i en bandartikel får man till exempel ändra den typiska inledningen "X är Y:s n:te album. Det kom ut 1978." till "Y gav ut sitt n:te album, X, 1978."

När det gäller frågan om infogning eller inte håller jag med Dobsky om att riktiga artiklar oftast bör behållas, men artiklar som bara innehåller namn, band och årtal samt en låtlista skulle jag helst vilja ersätta med ett omnämnande i bandartikeln (utan låtlistan). Det har hänt att jag har snabbraderat artiklar som bara innehållit en låtlista, dvs där författaren inte ens bemödat sig om att skriva vilken artist det är, men som administratör ska man ju göra som gemenskapen vill, inte som man själv vill. //Essin 5 april 2007 kl. 01.29 (CEST)

På Metawiki har det varit tal om att sjösätta en ny wiki, kallad Wikitainment, för musik och annan kultur. Om det blir av så skulle vi kunna höja ribban avsevärt för enskilda musikalbum och låtar, och förpassa många album- och låtartiklar till Wikitainment (där de kan utökas med recensioner och annat icke-encyklopediskt material). Jag själv tycker inte att albumstubbar är något problem - de bidrar till fler sökträffar, som ger mer trafik, vilket är bra för Wikipedias utveckling. Standardrepertoar är självklart ett subjektivt begrepp, men säg att det för svenska körer kan handla om Längtan till landet eller Smedsvisa, för säckpipeband Scotland the Brave eller Amazing Grace och för amerikanska militärorkestrar Stars and Stripes och Yankee Doodle. /Yvwv [y'vov] 10 april 2007 kl. 01.19 (CEST)

Borde inte alla låtar som varit med i Eurovisionsschlagerfestivalen, eller något lands uttagning dit (som Melodifestivalen) automatiskt få ha en artikel, oavsett om de kom in på listan eller inte. De brukar vara tillräckligt kända ändå. / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 14.00 (CEST)

Jag håller med dig. Om de varit med i Eurovisionsschlagerfestivalen så har de säkert legat på en nationell lista i det landet. Jag tror också att nästan alla låtar i Melodifestivalen hamnar på någon lista, t ex har jag sett att några raderade låtar legat på hitlistan. Vints 16 maj 2007 kl. 14.15 (CEST)

När Eurovisionsschlagerfestivalen starade 1956 fanns varken Hitlistan, Svensktoppen eller Tracks. Svensktoppen låg nere 1982-1985. Till exempel verkar Bra vibrationer inte ha klarat sig på listorna, och Svensktoppen återstartades inte förrän i oktober det året. Okänd låt? Fastän Kikki Danielsson haft många fler hits under resten hela 1980-talet, både före och efter 1985, har "Bra vibrationer" kommit att bli hennes kanske största paradnummer. Det tycker jag talar för sig självt om att dessa låtar borde få vara med. Förmodligen finns fler exempel, och det är alltid många som känner till dem likaväl som artisterna. Är en artist eller grupp med i Melodifestivalen känner nästan alla i landet till dem efteråt. Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 14.39 (CEST)

Om den där Wikitainment startar, vad är bra med det? Är det bra att splittra Wikipedia i massa olika wikis? Jag tror många inte hinner/vill vara aktiva på flera olika Wikis samtidigt, och skulle kunna tappa intresset. Darför vore det bättre att ha det mesta samlat på Wikipedia. Om splittringen fortsätter och man skulle skriva om något känt, som båda wikis accepterar, skulle man få skriva samma artikel två gånger. Onödigt dubbelarbete, anser jag. Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 13.38 (CEST)

Se [5] för mer information om Wikitainment. Det känns inte så jätteaktuellt med ett svenskspråkigt Wikitainment än på ett tag. /Yvwv [y'vov] 17 maj 2007 kl. 16.42 (CEST)

Det betonas ständigt, t.ex. i WP:INTE att informationen i Wikipedia skall vara beständig (WP:INTE#Inte en produkt/tjänstekatalog eller matrikel, WP:INTE#Ingen nyhetstjänst, WP:INTE#Ingen plats för förgänglig information). Merparten av alla låtar i ESC är ju glömda några veckor efter tävlingen. För närvarande har vi en möjlighet att tillförsäkra oss ett visst mått av beständighet genom kravet att låten ifråga skall ha legat på någon form av topplista (jag antar att den regeln är elastisk nog att ta med låtar före 1961 och Tio i topp). Nu ser jag att vissa debattörer vill ta bort även denna regel! Det innebär i klartext att allt krav på beständighet släpps. Bara en låt haft sina 15 minuter av berömmelse på en ESC för många år sedan platsar den, även om ingen idag kommer ihåg den. Vi kommer att översvämmas av dåliga låtartiklar av den typ Saber beskrev som "XXX är en låt av YYY som framfördes på ZZZ", helt enkelt för att administratörerna inte kommer att ha ett effektivt regelverk att gå efter. På inget annat encyklopediskt område visar vi en sådan slapphet. / Law 17 maj 2007 kl. 22.48 (CEST)

Fullt medhåll! --Βονγομαν 17 maj 2007 kl. 22.51 (CEST)

Dito. Det torde vara tillräckligt att nämna artikeln i artikeln om det aktuella årets tävling (detta borde man kunna göra med flera av de låtar som kvalificerat sig till någon topplista också, för den delen).

andejons 17 maj 2007 kl. 22.56 (CEST)

På Internet har Sveriges Radio lagt upp spellistor som går några år tillbaka i tiden. Där har de till och med skrivit att låten var med i Eurovisionsschlagerfestivalen, och ett lands uttagning. Så även de verkar tycka att det är värt att nämna just Eurovisionsschlagerfestivalen. Så om en "glömd låt" spelas på radio, kanske någon minns den igen och försöker ta reda på informationen, och vill veta så mycket som möjligt, till exempel har den legat på någon lista, "covrats" eller varit med i Eurovisionsschlagerfestivalen. Då kan det vara bra med artikel om ESC-låtar. Dessutom tycker jag inte artiklarna om ESC-låtar är särskilt dåliga (möjligtvis några, främst från 2007). / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 14.03 (CEST)

SVT arrangerar den svenska uttagningen till ESC. De får nog anses litet jäviga. / Law 18 maj 2007 kl. 14.28 (CEST)

Jag tror inte det har så mycket med det att göra. De skriver ju även ut album de spelar från. / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 14.37 (CEST)

Jag förstår tyvärr inte riktigt ditt argument ovan. Om SVT arrangerar den svenska uttagningen till ESC, så har de ju all anledning att skriva så mycket som möjligt om den. De och vi har helt olika utgångspunkter: SVT vill göra så mycket reklam som möjligt för sina arrangemang, vi vill bibehålla en encyklopedi med objektiv och relevant information. / Law 18 maj 2007 kl. 15.31 (CEST)

Låtar som varit med i Eurovisionsschlagerfestivalen borde väl ändå vara självklara, i alla fall om de vunnit tävlingen. / Användare:J 1982 1 juni 2007 kl. 18.13 (CEST)

Musikalbum

Musikalbum bör vara relevanta så fort artisten eller gruppen som lanserat det är det. Det måste kännas konstigt att bara kunna hitta information av vissa album av en artist eller grupp för den som söker (samma sak med ESC/Melodifestivallåtar). De kanske är intresserade av "vilka album har x-artist/grupp släppt under årens lopp". / Användare:J 1982 20 maj 2007 kl. 14.09 (CEST)

Frågan "vilka album har XXX släppt under årens lopp" löses mycket enklare genom att införa dem under XXX:s artikel. Samma för övrigt med ESC-låtar; se andejons förslag ovan. / Law 20 maj 2007 kl. 15.44 (CEST)

Det skulle bli ganska långa listor, med låtlistor, singlar och allt som många nog är intresserade av ("på vilket album låg ursprungligen x-låt") underar många. / Användare:J 1982 20 maj 2007 kl. 14.46 (CEST)

Frågan är hur detaljerade vi skall bli. Skall vi lägga in i olika djurartiklar vad alla skelettbenen heter? Det kan ju komma en veterinärstuderande som undrar. Nej, jag är inte sarkastisk; problemet här är nämligen, att skall vi ge svar på varje tänkbar fråga om album och låtar tvingas vi släppa kravet på beständighet (se diskussion om ESC ovan). I så fall kommer vi att vrida varje rationellt regelverk ur händerna på administratörerna. Antingen kommer de att sluta hålla efter låtrelaterade artiklar helt, eller så öppnas fältet för totalt godtycke, med ty efterföljande evighetsdiskussioner. Det har vi IMHO nog av på Wikipedia. / Law 20 maj 2007 kl. 19.16 (CEST)

Att skriva ner låtarna på ett album tycker jag inte är att vara alltför detaljerad. Det har funkat så bra de år som Wikipedia funnits. / Användare:J 1982 20 maj 2007 kl. 20.00 (CEST)

Lägg in album och låtlistor under bandets namn i stället, vetja. Dels kopplas då per automatik album och låtlistor direkt ihop med bandet; det är inte alltid fallet hos en del av de (dåliga) album- och låtlisteartiklar jag sett. Dels fyller de ut en i annat fall ofta till substubens gräns mager bandartikel. / Law 21 maj 2007 kl. 01.18 (CEST)

Trött som jag är på inkopierade låtlistor där grundläggande fakta som vem som spelar, när plattan kom etc helt saknas lägger jag till att sådana oartiklar är lovliga snabbraderingar. --Bero 3 september 2007 kl. 01.52 (CEST)

Visst, kan (eller vill) man inte fylla på info om albumet kan det ju snabbraderas, men är det här verkligen en fråga om relevans? undrar BiblioteKarin 3 september 2007 kl. 07.12 (CEST)

Nej, det har du rätt i förstås. Det kändes bara som en bra sak att nämna på en sida där (skulle man önska) nybörjare kan läsa om vad som är värt att ha som artikel och inte. Tycker någon det är så pass fel att det ska bort är det bara att ta bort. Borde hellre finnas på en sida som tipsar om hur skivartiklar bör se ut. Finns det nån sån sida? Bero 3 september 2007 kl. 09.48 (CEST)

Just nu så finns det två album föreslagna för radering, bör det inte vara något extraordinärt för att ett album skall få en artikel? Ghostrider 1 november 2007 kl. 15.02 (CET)

Holmar & skär

Med anledning av artikeln Katič undrar jag om holmar är relevanta? Att dylika artiklar dessutom kan vara stubbmarkerade gör mig ännu mer fundersam --Rosp 30 april 2007 kl. 09.41 (CEST)

Har det stått något berömt slag på platsen? Ligger en känd byggnad där? Har kungen brutit benet när han landsteg? Har den en vulkan som exploderat? --Βονγομαν 30 april 2007 kl. 12.16 (CEST)

Måste det vara så drastiskt? Räcker det inte med att det ligger en fin (läs artikelvärd -ej med nödvändighet känd) byggnad på holmen eller att en landslagsspelare kommer därifrån? Svenska småföreteelser får finnas (ingen skulle väl radera Porsholmen eller Systrarna om de dök upp), varför diskriminera utländska? Vivo _disk.^↔ 30 april 2007 kl. 14.05 (CEST)

Notera att jag inte förslagit någon radering, vilket f.ö. tillhör avd. WP:SFFR, utan vill få fram eventuella relevanskriterier för holmar & skär som bara finns och har ett namn och därför endast utgör helt vanlig sjökortsinformation. --Rosp 30 april 2007 kl. 15.28 (CEST)

Jag håller med dig där. Är det ingenting särskilt med holmen har den inget encyklopediskt intresse. Vivo _disk.^↔ 30 april 2007 kl. 15.36 (CEST)

Det är nog ingen vild gissning att geografiord tillhör de mest sökta på Wikipedia, så geografiska platser har sitt berättigande, antingen infogade i andra artiklar eller så egna artiklar. Hur en holme har uppstått kan alltid vara intressant och finns de på andra språkversioner finns alltid möjlighet att fylla på. Jag håller just nu på med NE:s Boliviaartiklar. Det de har kallat för kartreferenser, kallar vi för substubbar men de finns med trots att de ibland inte ens ger träffar på google. Hade Wikipedia haft en kartbok så skulle situationen ha varit en annan, som till exempel vid ordboksord och Wiktionary. Nu är det inte så och alla geografiska platser måste därför gå att slå upp, antingen som egna artiklar eller genom infogning. //StefanB 30 april 2007 kl. 15.46 (CEST)

Ska Wikipedia vara en kartbok då (som det i princip blir om man på något vis ska ha med varenda namngiven geografisk plats, väg etc. som det bara finns triviala uppgifter om)? Det blir otroligt många förgreningssidor och omdirigeringar som måste underhållas när sidor flyttas, till ganska liten nytta. //Essin 17 maj 2007 kl. 03.48 (CEST)

Jag tycker att namngivning på landsvägskartor är ett lämpligt kriterium. /Yvwv [y'vov] 4 juni 2007 kl. 18.44 (CEST)

Vilken skala? --Βονγομαν 4 juni 2007 kl. 18.48 (CEST)

Jag tror inte att man behöver ange någon gräns för skala, utan definiera "landsvägskarta" som en karta anpassad för landsvägtrafik. Lantmäteriets vägkarta har skala 1:100 000 (1 cm:1 km), andra svenska vägkartor är mer storskaliga. Dels är det en lämplig skala, dels kan man anta att en sådan karta har ett mer opartiskt och allmänt intressant urval än t ex turistbyråkartor och terrängkartan. /Yvwv [y'vov] 4 juni 2007 kl. 19.02 (CEST)

Ishockeydomare

Med anledning av denna radering: Jag anser att domare och linjedomare i världens näst bästa hockeyliga är relevanta för encyklopedin eftersom de tillhör den nationella eliten. De borde underförstått vara inkluderade under idrottspersoner. Avsnittet om idrottspersoner borde därför formuleras mer övergripande och mindre specificerat så att det inkluderar även domare på toppnivå. //StefanB 8 maj 2007 kl. 07.50 (CEST)

Denna domare har även gjort ett antal internationella uppdrag i världsnivå. Jag håller med StefanB. Detta borde vara relevant för encyklopedin. Det finns nu även ett stipendium att få i denna domares namn. 81.225.3.103 8 maj 2007 kl. 08.18 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det vore bra om det länkades till någon internetsida där det står om Mikael Victory/Ljungqvist så att informationen går att verifiera för personer som inte känner till honom. Raderingen kan också tas upp på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering där man kan rösta om artikeln ska vara kvar. Vints 8 maj 2007 kl. 08.34 (CEST)

Jag vägde mellan sffr och en diskussion här. Jag valde den här platsen eftersom det egentligen handlar om hur relevanskriterierna är utformade. Källor är viktiga så klart och om artikeln återställs så måste den kompletteras. //StefanB 8 maj 2007 kl. 08.40 (CEST)

Detta är bara några länkar man kan hitta om Mikael (Ljungqvist) Victroy.

http://www.sihrhockey.org/public_2006_hockey_deaths.cfm http://www.iihf.com/news/iihfpr5906.htm http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,249594,00.html www.swehockey.se/regsyd/files/%7BD04455A3-BA68-4F99-B909-B53C74F302BC%7D.doc 81.225.3.103 8 maj 2007 kl. 08.51 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kommer sidan att tas tillbaka? Vad säger Admin?

Jag har återställt sidan efter att ha läst denna diskussion. Om återställningen ifrågasätts bör sidan diskuteras på WP:SFFR innan radering. --MiCkE^d_b 9 maj 2007 kl. 13.42 (CEST)

Åtminstone huvuddomare lär väl räknas som "ledare", och därmed relevanta om de dömer proffsmatcher? Jag tycker vi kan vara generösa mot sportdomare eftersom de inte ger upphov till massor av fåfängeartiklar på samma sätt som t ex musiker och lokalpolitiker. /Yvwv [y'vov] 15 maj 2007 kl. 22.00 (CEST)

Idrottsanläggningar

Under Platser, vägar och byggnader står det att Offentliga större idrottsanläggningar med läktare, omklädningsrum etc. är relevanta. De flesta kommuner har ett gäng sådana. Om jag använder min egen lilla hemkommun Hedemora så har vi t.ex. Vasahallen, Brunnsjöliden, Sparbankshallen, Klosterliden...etc...nästan in infinitum. Borde det inte vara ett kriterium att laget (eller motsvarande) som har anlägningen som hemmaarena borde höra hemma i de högre divisionerna? Eller för att göra det enklare: Kan någon sätta en siffra på vad som är större och vad som är mindre? Stureskolans gympasal i Hedemora är solklart en för liten hall, liksom att Råsunda är en "större" arena. Men Sparbankshallen och Vasahallen? Det går nog in 100-200 pers på läktarna i dem, i den förra kanske ändå mer. Men imho kan de gott ligga under "kultur->sport" i artikeln om Hedemora. Vivo _disk.^↔ 15 maj 2007 kl. 18.37 (CEST)

Jag håller med om att en idrottsanläggning bör vara känd som hemmarena för en relevant idrottsklubb eller sportklubb eller allmänt känd som t.ex. konsertarena --Rosp 15 maj 2007 kl. 18.49 (CEST)

Vi kanske skulle kunna köra in på spåret att anläggningen skall vara godkänd för spel i de högsta serierna. Sedan får det anpassas till respektive sport. Den som lägger in en anläggning måste på något sätt visa detta med källor om det inte är allmänt känt. På så vis gallrar vi ur mycket skit. Andra hallar som kan vara med är multisportanläggningar typ Olympia och liknande. --Βονγομαν 15 maj 2007 kl. 18.53 (CEST)

Vasahallen är en multisportarena (simning, bowling, innebandy, basket, handboll, styrkesport) och dessutom tränar NM-/EM-/paralympics-medaljören Arun Sondhi där regelbundet. Men är den relevant för det? Vivo _disk.^↔ 15 maj 2007 kl. 19.01 (CEST)

Jag vill anordna SM i handboll nästa vecka i Vasahallen. Går det bra? --Βονγομαν 15 maj 2007 kl. 19.07 (CEST)

Bongo 1 - Hedemora 0   :)    Kan du ta på dig att klura ut hur stor en arena ska vara för att klara det? Det låter som ett rimligt kriterium att kunna vara värd för ett SM. Vivo _disk.^↔ 15 maj 2007 kl. 19.12 (CEST)

För varje sport finns ett reglemente för arenastorlek, standard på omklädningsrum, halhet på golvet och tusen andra saker. Respektive förbund har dessa att tillgå. Handboll kan jag ordna via LIF men i övrigt är det ett hästjobb att fixa för varje sport. Det får vi ta när en arena är ifrågasatt. --Βονγομαν 15 maj 2007 kl. 19.35 (CEST)

Jag kommer inte på någon bra formulering på vilka idrottsarenor som får räknas. Kan någon hjälpa mig? Vivo _disk.^↔ 15 maj 2007 kl. 19.48 (CEST)

Förslag att fila på: Anläggningen används eller har använts som hemmarena för en eller flera relevanta idrottsklubbar/sportklubbar eller är eller har varit plats för nationella mästerskapstävlingar i relevanta sporter eller andra större evenemang av allmän karaktär, t.ex. konserter. --Rosp 15 maj 2007 kl. 22.11 (CEST)

För brett. Tänk på att Allsvenskan kunde spelas på riktiga skitplaner förr och de har ofta inte växt till sig. Hemmaarenan för Westermalms IF skulle vara relevant och den är troligen inte större än ovan mämnda Klosterliden. Inte att förglömma är alla andra sporters arenor. --Βονγομαν 15 maj 2007 kl. 22.29 (CEST)

Naturligtvis skall det som vid all regelskrivning finnas utrymme för undantag och tolkningar --Rosp 15 maj 2007 kl. 22.57 (CEST)

Ekarvallen är ett exempel på en för liten anläggning. Kraven bör innefatta sittplatsläktare på minst en hel sida, inte bara 100 platser bakom avbytarbänkarna; belysning, publikfaciliteter som kiosk och toaletter, ha möjlighet att ta emot ett mästerskap och givetvis gärna kunna hysa konserter eller andra evenemang. Helt enkelt att det ska vara en arena och inte en vanlig idrottsplats. --Βονγομαν 15 maj 2007 kl. 23.23 (CEST)

Den nya regelformuleringen ovan säger inget om befintliga artiklar. Ekarvallen bör ev. anmälas på WP:SFFR för bedömning enligt rådande praxis --Rosp 15 maj 2007 kl. 23.30 (CEST)

Alla sportanläggningar som använts i ett lands högstadivision för herrar/damer på seniornivå i någon sport borde definitivt vara med, eller används i proffsserier i Nordamerika. / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 00.35 (CEST)

Djävulens advokat undrar om det gäller alla sporter som utövas i ett land, även undervattensrugby och goalball? /Yvwv [y'vov] 16 maj 2007 kl. 00.41 (CEST)

Jag vet inget om seriesystemen i dessa sporter, någon insatt får ta upp det. / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 00.54 (CEST)

Min poäng är att det finns ett antal obskyra sporter i Sverige, där SM eller högsta serien spelas i helt vanliga gympasalar och på gräsplaner utan någon utomstående publik. Jag håller med Rosp om att det inte behövs några strikta regler för sportanläggningar, eftersom det inte brukar bli några konflikter. Det är mer angeläget att hålla koll på politiker, föreningar och musikgrupper. /Yvwv [y'vov] 16 maj 2007 kl. 01.05 (CEST)

Åtminstonne inom större publiksporter i Sverige som bandy, fotboll och ishockey bör alla anläggningar där högstadivisionen, liksom större internationella tävlingar, avgjorts vara med. I andra länder andra sporter, beroende på vad som är stort där. Och många sporthallar bör också få vara med, eftersom de ofta används av många klubbar (badminton, basket, handboll, innebandy och volleyboll delar ofta hall). / Användare:J 1982 16 maj 2007 kl. 14.05 (CEST)

Vi kanske kan komma överens om att det är publikkapacitet som är den avgörande faktorn? Undantaget skulle vara välkända/kvalificerade träningsanläggningar som t ex Bosön. /Yvwv [y'vov] 22 maj 2007 kl. 23.20 (CEST)

mindre platser, aka skitområden

Såg att en omskrivning av kriterier för mindre orter höjt populationsribban från 500 till 5 000 personer utan att det flaggats om det här (dessutom var det markerat som en mindre ändring, kanske med automatik) och tänkte bara kolla med ev. intressenter om det är okej. Jag har själv funderat över detta när jag stött på artiklar i kategorin:Byar i Finland, dess underkategorier och artiklar (och det är många), så jag har inga problem med det själv även om de också gärna får vara kvar. Men jag skulle tycka det var bra om de här kriterierna inte blir oväsentligare genom att inte efterföljas och hoppas i sådana fall att det, om det skulle anses okej med höjningen, följs upp av massiva raderingar (om inga andra skäl talar för att behålla så klart). Om inte så blir fallet anser jag att kriteriet bör rullar tillbaka eller ev helt raderas. Bero 15 maj 2007 kl. 23.32 (CEST)

Det var jag som satte gränsen på 500 för bostadsområden (som underförstått är del i större tätorter). Jag anser att 5000 är orimligt högt, bland annat eftersom tätorter (200+) är okej enligt rådande policy, och helt uppenbart betydelsefulla orter som Sveg och Haparanda har under 5000 invånare. /Yvwv [y'vov] 15 maj 2007 kl. 23.50 (CEST)

Det är för bostadsområden som gränsen höjts. De flesta bostadsområden kan skrivas om i artikeln om den ort de ligger i. Därför borde en så hög gräns fungera, speciellt eftersom mindre områden av särskilt intresse kan skrivas om ändå. /82.212.68.183 15 maj 2007 kl. 23.53 (CEST)

Både enwiki och svwiki har använt tumregeln att en sak förtjänar en artikel om den vid något tillfälle haft 500 personers fulla intresse. Det kravet är förvisso svagt - ett hobbyband som spelat i en talangjakt för 500 åskådare är inte encyklopediskt, men ett stort bostadsområde (500-5000 boende) har, bara genom att finnas, gett upphov till många publikationer med olika avsändare. Ganska säkert har stadsbyggnadskontoret gett ut informationsmaterial om området under planerings-, besluts- och byggfas, medan lokaltidningen har skrivit artiklar om planering, beslut, byggande och invigning, och hyresvärden eller byggfirman har gett ut reklambroschyrer och dylikt. Yvwv [y'vov] 16 maj 2007 kl. 03.24 (CEST)

Stadsdelar med viss egenförvaltning har oavsett invånarantal en plats här. Det som ska hållas borta är små områden med 200-500 villor/lägenheter, nybyggda och utan historia. Troligen är det färre än 10 artiklar som kommer för infogning om vi skulle vara strikta med det kravet idag. --Βονγομαν 16 maj 2007 kl. 07.21 (CEST)

Kan vi då vara överens om att 500 invånare är ett tillräckligt minimikrav för ett bostadsområde eller en stadsdel? /Yvwv [y'vov] 16 maj 2007 kl. 07.32 (CEST)

Nej, 500 lägenheter ger 1000 invånare. Minst 2000-5000 måste gränsen ligga på för annars blir det möjligt att skriva om fem nya område i Hofors. Samtliga med mer än 500 invånare men totalt ointressant som egen artikel. --Βονγομαν 16 maj 2007 kl. 07.39 (CEST)

Måste bostadsområden ha en egen artikel överhuvudtaget? Kan inte de hamna som en rubrik under orten/stadsdelen (i större städer) i fråga? Vivo _disk.^↔ 16 maj 2007 kl. 12.39 (CEST)

Oftast inte men vissa kan ha det och en gräns för egen artikel eller ej är bra att ha. Vissa områden har speciell historia eller något annat utmärkande. --Βονγομαν 16 maj 2007 kl. 12.44 (CEST)

Borde inte då kriteriet vara baserat på detta istället?

andejons 16 maj 2007 kl. 12.57 (CEST)

Det finns redan beskrivit på relaterade ställen i relevanskriterierna men även om något är historiskt viktigt på en namngiven plats skall man kunna avgöra om just detta område ska ha egen artikel bör storlek (befolkning/yta/befolkningstäthet) finnas som en riktlinje. De flesta "skitområden" är inte viktigare och större än att de får plats i huvudartikeln om staden. Dessutom måste det vara lättfattliga riktlinjer. En som bor i ett bostadsområde tycker just hans område är världens mittpunkt och förtjänar en artikel. En obetydlig händelse kan för honom vara världens event. Då kan vi peka med hela handen och säga att ämnet inte är stort nog för egen artikel men gärna i huvudartikel. --Βονγομαν 16 maj 2007 kl. 13.20 (CEST)

Vad är problemet om det finns verifierbar information? Om jag skulle planera att flytta till Hofors skulle jag gärna ha så detaljerad information som möjligt om dess stadsdelar, kvarter o.s.v. Som Yvwv påpekat så går det att hitta en hel del information om även mindre områden. Gunnar Larsson 16 maj 2007 kl. 14.18 (CEST)

Norra Bro är en artikel vi kan ta som typexempel. Vad sägs om den? --Βονγομαν 16 maj 2007 kl. 19.57 (CEST)

Jag tycker att den lika väl kan ligga under en rubrik på Örebro. Den är ju rätt luftig i nuläget, så en radda bostadsområden skulle nog bara ge stadga åt huvudartikeln.

Jag håller just på och funderar på om Västkusten, Hedemora kommun kan assimileras i Hedemora. Enligt SCB:s sätt att räkna är det en egen liten ort, men för alla i Hedemora är det bara ett lite avsides bostadsområde. Det känns onödigt att ha en artikel om en småort som inte finns, men å andra sidan säger ju statistikerns sätt att räkna (är det 500 meters lucka till nästa bebyggelse det ska vara?) att den är just en småort... Vivo _disk.^↔ 17 maj 2007 kl. 04.07 (CEST)

En liknande fundering hade jag på diskussion:Villshärad (nordöstra delen). Rimligtvis borde man kunna beskriva småorter som funktionellt ingår i en större ort i den större ortens artikel. Omvänt borde delar av tätorter som lokalt betraktas som egna samhällen (t ex Kärrgruvan) och har egen identitet och historia ha större existensberättigande än generiska bostadsområden med liknande folkmängd inom ett samhälle. Sedan finns det ju inte bara SCB:s definition på orter, kommunerna brukar till exempel ställa upp definitioner för trafik- och bebyggelseplaneringsändamål. Översiktsplan för Uppsala stad omfattar till exempel tätorterna Uppsala och Sävja (och naturligtvis en del land däremellan). De definitionerna kanske kan vara lite svårare att få tag på dock, det är inte ens säkert att de finns publicerade. //Essin 17 maj 2007 kl. 04.59 (CEST)

Sävja verkar vara en stadsdel med allt vad det innebär. Den bör sparas. Kärrgruvan har en egen historia och sparas. Västkusten är tveksam. SCB är ett rättesnöre för definitionen av vad platsen är men har kommunen slukat den kan vi göra det också om inga andra hinder föreligger. --Βονγομαν 17 maj 2007 kl. 09.58 (CEST)

Norra Bro finns ju i Nationalencyclopedin. Det finns väl ingen anledning att vara snävare än dem? Framförallt inte inom det område där vi borde ha enklast för att slå dem, Sverige geografi. Som den ser ut nu tycker jag den är ok. Sedan kan ju någon intresserad örebroare gå till biblioteket eller kommunen och kolla upp områdets historia, mer om när det bygdes, fylla på med ev. idrottsföreningar, kolla på kartblad etc. för att få fram info om områdets geologi etc.

Att ha med mindre platser är ett utmärkt sätt att locka folk till att börja skriva på Wikipedia eftersom de flesta vet en del om stället där de bor, vilket gör det ett naturligt ställe att börja skriva kring. Jag kan inte se några nackdelar med att ha med sådana platser, på vilket sätt skulle information om dem göra Wikipedia sämnre? Gunnar Larsson 17 maj 2007 kl. 23.23 (CEST)

Cupvinnare

Så många cupper och turneringar det finns i världen gör att cupvinnare i "en nationell cup" kan bli vilket skitlag som helst. Ta alla handbollscupper. Ystad Open är en nationell cup för seniorer men inga lag över div 2 är med och ibland vinner ett från div 4. Är de relevanta bara för att de vunnit en helgcup? --Βονγομαν 25 maj 2007 kl. 19.44 (CEST)

Nu hittar jag inte den biten, så jag kanske missuppfattar, men jag antar att "nationell cup" avser en cup som är sanktionerad av det nationella förbundet som den viktigaste cupen i landet, t.ex de cuper vars segrare fick spela i Cupvinnarcupen i fotboll (d.v.s. Svenska cupen, FA-cupen m.fl.). Gunnar Larsson 25 maj 2007 kl. 21.08 (CEST)

Du och jag vet detta men en som seglar in på bananbåten och ser: Wow, vinnare i en nationell cup, där platsar mitt lag (div 5 i en liten skitcup). Jag tog bort det för att vi ska slippa diskussioner från anonyma IP som vill ha med smålag. --Βονγομαν 25 maj 2007 kl. 21.22 (CEST)

Sen är det också skillnad mellan elitcuper i fotboll och undervattensrugby... /Yvwv [y'vov] 26 maj 2007 kl. 21.37 (CEST)

Frukånkande är en stor sport i Finland och de har en hel serie. En estländare vann förra årets VM om jag inte minns fel. --Βονγομαν 26 maj 2007 kl. 21.39 (CEST)

Ungdomsidrottare

För närvarande står det att en idrottsman är relevant till exempel om han/hon tillhör eller har tillhört "den nationella eliten, till exempel genom medaljer i nationella mästerskap eller räknat som de högst rankade 0,5 procent av alla registrerade tävlande i sin tävlingsklass (definierat av kön, ålder, viktklass, funktionshinder etc) i landet". Att tävlingsklassen ska kunna definieras utifrån ålder ställer jag mig tveksam till. Det innebär ju att var tvåhundrade tennisspelare i 8-årsklassen, var tvåhundrade tioårig schackspelare och alla som vunnit en bronspeng vid inomhus-SM i gång för ungdomar skulle vara relevanta för egna artiklar, för att inte tala om alla som vunnit medaljer i diverse seniorklasser i olika idrottsgrenar. Jag föreslår att ordet ålder helt enkelt stryks ur uppräkningen. /dcastor 2 juni 2007 kl. 01.41 (CEST)

Jag håller med i stort, men tycker att framgångsrika juniorer (typ U21) borde vara relevanta, åtminstone på landslagsnivå. /Yvwv [y'vov] 2 juni 2007 kl. 04.13 (CEST)

Elitidrottare i fotboll och undervattensrugby än en gång

När det gäller artiklar om idrottare och idrottsföreningar så måste kriterierna gå att använda för alla sporter, oavsett det är en av världens största, eller en tämligen obskyr och smal sport. Att tillåta spelare varje spelare i högsta serien i undervattensrugby eller goalball, men inte till ett lag som spelar ett par divisioner under NBA eller Premier league, är absurt. Den enklaste metoden borde vara att definiera "elit" med ett procenttal av det totala antalet seniorer i ett seriesystem. Detta funkar för stora som små sporter, herr som dam, viktklassindelade sporter och handikappidrott. /Yvwv [y'vov] 7 juni 2007 kl. 16.30 (CEST)

Jag tycker att förslaget låter rimligt, även om det kan kräva lite extra arbete för att avgöra relevans. Seriesystemet som avses bör förstås vara respektive erkända specialförbunds elitsystem, inklusive eventuella distriktsserier, med en tämligen öppen tolkning av vad "distriktsserier" kan avse beroende på nationella skillnader. (Jag tänker mig till exempel att den amerikanska collegeidrotten är rimlig att se som "undersystem" till elitklubbarna, eftersom den bidrar till att definiera sportens storlek i landet.) /dcastor 7 juni 2007 kl. 17.10 (CEST)

Yrkesutövare

Med anledning av denna diskussion väcker jag på StefanB:s inrådan frågan här. Vad skall gälla för att en yrkesutövare skall vara relevant? Björckegren (i detta fall) verkar mest ha fått en artikel för att han levde för länge sedan, är det tillräckligt? Jag skriver inte mer nu för att inte styra diskussionen. Jag tror dessutom att dilemmat är tillräckligt tydligt med det jag skrivit. Pettern 7 juni 2007 kl. 18.46 (CEST)

Det är svårt att diskutera generellt kring yrkesutövare eftersom det är stor skillnad mellan olika yrken. Den som kan försörja sig som författare eller fotbollsspelare är till exempel alltid relevant för en artikel, och väldigt ofta gäller detsamma för till exempel skådespelare och musiker. En arkitekt, uppfinnare eller företagsledare är ofta relevanta, men gymnasielärare, fabriksarbetare och sjuksköterskor är det i princip aldrig endast utifrån sin yrkesroll. Sammanfattningsvis tycker jag att det handlar om att ha gjort direkta avtryck i det offentliga rummet på ett sådant sätt att det egna namnet har uppmärksammats för det. (Det innebär att arkitekter bakom kända byggnadsverk är relevanta, men inte byggarna; författaren till en känd bo är relevant, men inte tryckaren; uppfinnaren av ett viktigt föremål är relevant, men inte läkaren som räddade hans liv ett år innan etc.) /dcastor 7 juni 2007 kl. 19.36 (CEST)

"Sammanfattningsvis tycker jag att det handlar om att ha gjort direkta avtryck i det offentliga rummet på ett sådant sätt att det egna namnet har uppmärksammats för det."

Det där tycker jag var en bra princip som i mina ögon nog kan göras till generell för WP. Den förklarar varför t ex författare alltid (ok, över en viss nivå) är relevanta eftersom det ligger i yrkets natur att man gör avtryck. Medan andra, mindre utåtagerande yrkesutövare måste bedömas efter om någon (yrkes)gärning har gjort avtryck. Fler synpunkter? Pettern 8 juni 2007 kl. 09.47 (CEST)

Avveckla antalsgränser

Jag tycker vi ska avveckla kriterier som bara baserar sig på antal. Det känns orimligt att ett tidigare irrelevant bostadsområde med 4999 invånare plötsligt blir irrelevant när någon familj får barn, eller att en skiva som sålt i 9999 exemplar blir relevant genom att sälja ytterligare ett. Ersätt dessa gränser med mer påtagliga krav, t ex om en skiva sålt guld, eller om det finns ett affärscentrum i bostadsområdet. /Yvwv [y'vov] 17 juni 2007 kl. 16.51 (CEST)

Jag håller med, annars kan en bot avgöra relevansen --Rosp 17 juni 2007 kl. 16.53 (CEST)

Är inte att en skiva sålt guld just ett kriterium som baserar sig på antal? Eftersom frågan ovan är generellt ställd tycker jag nog att antal i vissa fall kan vara relevanta som grund för relevans. Att ett sådant kriterium får den udda konsekvensen att den som befinner sig strax under gränsen skiljs från den strax över är ett resultat av att resultatet är binärt - antingen relevant eller inte. Med antalskriterier kommer man inte ifrån sådant, men inte heller genom att kräva affärscentrum - hur många affärer krävs för att en ort skall bedömas ha ett sådant? Blir det ett affärscentrum om det byggs en butik till, eller om butikerna skickar ut sin reklam i 200 fler exemplar? /dcastor 17 juni 2007 kl. 17.03 (CEST)

Vad sägs om att skippa relevans för skivor och platser helt? Låt alla skriva om just deras villaområde eller gata. Låt Wikipedia översvämmas av demoband och CD-R utgåvor. Eller kanske inte. Har vi inga krav på servienivå i ett område släpper vi in allt. Om vi inte säger nej till demopressningar och liknande så blir det kaos. Alternativet är att inte alls tillåta bostadsområden utan bara släppa in stadsdelar. --Βονγομαν 17 juni 2007 kl. 17.14 (CEST)

Jag höll med om ovan att vi avvecklar våra egna satta gränsvärden, inte kriteriet för t.ex. guldskiva, som bestäms utanför wikipedia --Rosp 17 juni 2007 kl. 17.22 (CEST)

Bestämd utanför Wikipedia tycker jag är ett nyckelbegrepp här. Jag tycker vi ska använda redan etablerade mått på framgång och notabilitet (t ex guldskivor) i stället för att skapa våra egna. /Yvwv [y'vov] 17 juni 2007 kl. 19.19 (CEST)

Alltså relevanskriterierna ska väl bara ses som ett slags hjälp för att få en uppfattning om vilka artiklar som brukar bevaras/raderas, inga regler och så bör det absolut vara. På det sättet tycker jag att det ofta är bra att ha ett nummer att gå efter. Givetvis innebär det inte att artiklar ska skapas och raderas beroende på fluktation, utan snarare att den som skapar en artikel om något som bara är en tiondel så stort/ har sålt en tiondel så mycket etc. riskerar att få den raderad, medan den som skriver om något som är tio gånger så stort, har sålt tio gånger så mycket är på den säkra sidan. Gunnar Larsson 17 juni 2007 kl. 19.30 (CEST)

Någonstans har jag set kriteriet att det som beskrivs i en artikel skall vara känt av minst 500 personer. Jag tycket det ligger en del i det. Om man bara lagt ut en musiksnutt på You Tube så är det för lite känt, men alla bostadsomåden där fler än 100 bor platsar. Wanpe 23 augusti 2007 kl. 07.08 (CEST)

skolor, igen

En delvis genomgång av grundskolorna i kategorin grundskolor i Sverige gav mig intrycket att ca hälften av dem saknar "särskild historisk betydelse" (även om det kan bero på formuleringens vaghet - för den som gått i en viss skola, eller driver den, finns förstås en historisk betydelse ...). Artiklarna i kategorin friskolor och i en kategori som gymnasieskolor i Umeå ger samma känsla. Antar att många vill skriva om sin gamla eller nuvarande skola och jag har inget emot det i ljuset av allt annat som anses okej att skriva om; i annat fall borde man nog specificera vad som avses med "historisk betydelse". Man kan också fråga sig om friskolorna ska bedömas som skolor eller som företag. Företag är kanske mer passande, inte minst eftersom det finns en klar potential för reklamartiklar. --Bero 1 augusti 2007 kl. 22.37 (CEST)

Jag förordar också att Wikipedia blir mer generös med att föra in uppgifter om grundskolor. På annat ställe nämn saker kända av mer än 500 pers vilket lätt uppfylls av alla grundskolor. Wanpe 11 augusti 2007 kl. 10.26 (CEST)

Eftersom ingen, vad jag kan se, plockar bort de grundskolor och gymnasieskolor som skriv in tänker jag nu plocka bort kriteriet historisk betydelse. Det är demoraliserande med kriterier som inte efterlevs, och, som sagt, i ljuset av allt som annars accepteras finner jag inget giltigt skäl till varför inte skolinfo kan stå med och locka intresserade. --Bero 22 augusti 2007 kl. 22.53 (CEST)

Stöder ändringen. En artikel om den egna skolan kan vara en bra inkörsport för nya Wikipedianer. Friskolor bör EMÅ behandlas som andra skolor, möjligen att man får vara medveten om risken för reklam och vara snabb med att reklam-märka dem vid behov.Sjö 23 augusti 2007 kl. 06.44 (CEST)

Vi har säkert flera tusen grundskolor i Sverige med likartad verksamhet; sedan tillkommer utländska skolor som bör tillåtas enligt ett globalt perspektiv. Majoriteten av alla dessa artiklar kommer att vara, om vi ser på det som hittills brukar komma in, små stubar utan referenser. Vem kontrollerar sanningshalten i allt detta? Potentialen för påhittade artiklar av typen artistiskt klotter måste vara väldigt hög. Jämför med företag; där kräver vi i princip rikskändhet (eller motsvarande för utländska företag). Varför inte samma för grundskolor?/ Law 23 augusti 2007 kl. 07.16 (CEST)

Det finns flera skäl. Min första utgångspunkt är att upprätthålla någon slags likhet mellan kartan (de här kriterierna) och verkligenheten. Annars urholkas de här kriterierna. Då är det bättre att skriva om kartan. Det andra skälet är väl den pedagogiska poängen: många vill uppenbarligen skriva om sin nuvarande eller gamla skola och att tillåta det är ett sätt att få fler användare som förhoppningsvis sedan kan bidra med mer. Det tredje skälet handlar just om relevans. Eftersom det idag är okej att skriva om en by i någon avkrok med 50 invånare kan det tyckas rimligt att skolor med långt fler studenter får vara med. Skolan har nog större potential att bli mer än en substub. Jag kan också tycka att det är mer encyklopediskt intressant med en skola från 1920-talet än en person vars claim to faim är att ha misslyckats i första tv-sända Idol-eller-liknande tävling i något relativt litet land. När det gäller antalet potentiella artiklar anser jag att det inte kan vara ett skäl till varför artiklar får vara med eller inte, det måste vara frågan om relevans som avgör. Tänk på hur många, säg, fotbollspelare, böcker, filmer, skivor, insekter, som funnits/finns! I Sverige och annorstädes. Just svenska skolor har väl dessutom idag som regel en hemsida där man kan kontrollera grundläggande saker så det är nog inte värre än annat.--Bero 23 augusti 2007 kl. 09.55 (CEST)

Åker i veckan till Malmö för att hålla ett seminarium kring Wikier i skolarbetet. Hade tänkt använda Rosengårdsskolan som ett exempel på skolor som finns på Wikipedia och hur lätt man kan gå in och förbättra informationen som finns där (några lärare är just från Rosengårdsskolan). Till min förfäran upptäcker jag att sidan hotas av radering - trots att den säkerligen tillhör en av de mest kända grundskolorna i landet. Informationen är knapphändig - men relevant och jag tror att det kunde ha blivit ett bra exempel på en redigering tillsammans med experterna (lärarna).

Min poäng är, som de flesta har sagt här, att eftersom det finns 5000 skolor i landet (ca 4000 grundskolor) så kommer det knappast bli ett stort problem. Geijerskolan finns visserligen på fler platser (Malmö, Värmland etc) men kan säkerligen få plats på samma sida - etc. De pedagogiska fördelarna kan kanppast underskattas. Skapar man en mall (för att standardisera och underlätta sör skolor och lärare) kan det också bli en ingång för många seriösa skolprojekt där information förbättras - både på wikipedia och andra liknande projekt.

Som användare av wikipedia ser jag bara fördelar med att kunna söka på Rudsskolan, Köpingsskolan, Valbyskolan eller Korsängsskolan – än att leta sig fram till dessa genom dåligt standardiserade kommunala webbsidor. Att det kommer att dyka upp fyra eller sex Köpingsskolor är i detta sammanhang ett betydligt mindre problem.-- Dan 11 augusti 2008 kl 21.20 (CEST)

Press

Reglerna säger: Chefredaktör, fast kolumnist, fast krönikör eller liknande i tidning med upplaga på minst 100 000.

Kravet på upplaga om 100000 är fullkomligt hårresande, endast sju TS-kontrollerade svenska dagstidningar kommer upp i detta. Samtliga är storstadspress. Chefredaktörer osv från all svensk landsortspress och de flesta facktidskrifter är alltså uteslutna från Wikipedia. Borde inte kriteriet att tidningen/tidskriften är TS-kontrollerad eller ansluten till t ex Sveriges tidskrifter vara bättre för att fastställa att det är en seriös och etabelrad publikation vars ledning och huvudmedarbetare kan platsa i Wikipedia. --Dr G 7 augusti 2007 kl. 01.32 (CEST)

Håller med, 100 000 verkar nästan som om någon sluntit/slantat/slintit/halkat på tangentbordet. Eller finns det en tanke med det? Marfuas 7 augusti 2007 kl. 17.22 (CEST)

Finns det något mindre godtyckligt kriterium i så fall? Finns det någon "hall of fame" för svenska dagstidningar? /Yvwv [y'vov] 7 augusti 2007 kl. 17.26 (CEST)

Jag vet inte, men det känns ju barockt om inte Göran Greider skulle få vara med. Jag vet inte hur stor Dala-Demokratens upplaga är med, men det känns som om det vore bättre att föröska lägga till alternativa kriterier än att minska ner denna (jag vet inte varför en krönikör i en landsortstidning skulle vara värd en egen artikel, möjligen omnämnas i tidningens artikel).

andejons 7 augusti 2007 kl. 18.05 (CEST)

Tidningar som är TS-kontrollerade låter mkt bättre som kriterium än upplagestorlek. Alla dessa borde betraktas som relevanta. Sedan kan det förstås finnas tidningar som inte är anslutna men ändå är relevanta, men de torde vara så få att det går att argumentera för och emot i varje enskilt fall. --Remontoire 12 augusti 2008 kl. 14.41 (CEST)

Det viktigaste för att styrka wikipediarelevans är att andra har skrivit om personen, helst något biografiskt. Att bara skriva ledare i X-köpings Tidning räcker inte. /Pieter Kuiper 12 augusti 2008 kl. 15.14 (CEST)

Ishockeyjuniorer

Är dessa ishockeyjuniorer relevanta: Anton Mylläri, Jacob Josefsson, William Wallén, Patric Cehlin, Casper Carning, Oliver Ekman-Larsson. Om de är det, var går i så fall gränsen för vilka juniorer som ska vara med? Samtliga juniorlandslagsspelare? //StefanB 7 augusti 2007 kl. 17.55 (CEST)

Nej, om de inte är draftade av ett A-lag i elitserien eller div. 1. --Βονγομαν 7 augusti 2007 kl. 18.06 (CEST)

Nej, inte generellt, men juniorlandslagsspelare, elitseriespelare och NHL-draftade kan platsa --Rosp 7 augusti 2007 kl. 18.09 (CEST)

Håller med om det sistnämnda inlägget, dvs naturligtvis ska endast de juniorer som på något sätt utmärkt sig finnas med på Wikipedia, om deras relevans sedan mäts i form av juniorlandsslags- eller elitseriespel kvittar. Ett intressant exempel är Victor Hedman, som ju endast är junior men redan skapat sig ett rykte internationellt! --Pilleriin 7 augusti 2007 kl. 18.14 (CEST)

OK, Victor Hedman är ett undantag, så till kriterierna kan läggas "eller på annat sätt särskilt utmärkt sig" --Rosp 7 augusti 2007 kl. 18.24 (CEST)

Travhästar

Vilka relevanskriterier bör gälla för travhästar? Två (Fama Currit och Logos basket är relevanskollmärkta. Det finns många artiklar i Kategori:Travhästar. Hur avgör vi relevans för dessa, är det någon som är travkunnig som vet hur vi bör göra gränsdragning. / Elinnea 14 september 2007 kl. 12.33 (CEST)

Jag är visserligen ingen travexpert men spelar ofta på Dagens Dubbel, så en ledtråd kan finnas här --Rosp 14 september 2007 kl. 12.56 (CEST)

Lämpligt är att utgå från relevanskriterier för människor. De måste vara omtalade i media, alltså inte bara på travsidorna. --Βονγομαν 14 september 2007 kl. 12.59 (CEST)

Självklart, medierna skriver nästan bara om vinnare, så vad jag menade var att man kan kolla upp hästarnas resultat på sajten jag refererade till --Rosp 14 september 2007 kl. 13.09 (CEST)

Inte alla vinnare kommer utanför travsidorna. Bara för de vunnit ett lopp förtjänar de inte en artikel. Det finns många travbanor och många vinnare som lär glömmas efter en månad. --Βονγομαν 14 september 2007 kl. 13.16 (CEST)

Nej, det har du rätt i, vi får lägga till vinnare av storlopp, t.ex. Elitloppet, Åby Stora Pris, Hugo Åbergs Memorial, Prix d'Amérique etc. --Rosp 14 september 2007 kl. 17.12 (CEST)

Jag har svårt att se en häst som relevant. I alla fall har jag svårt att se att människor kan anses inte tillräckligt relevanta så länga de där djuren får egna uppslgsord. Hästarna gör alla andra diskussioner om relevans är lite löjliga, tycker jag. /Pieter Kuiper 22 oktober 2007 kl. 00.11 (CEST)

Kriterier för ordlistor?

Har någon funderat över kriterier för ordlistor? Frågar efter att ha sett Förortssvensk ordlista, Göteborgsk ordlista och Lista över ord med den grekiska ändelsen "-grafi" (för andra, se kategori:ordlistor). Känns lite apart. --Bero 15 september 2007 kl. 01.48 (CEST)

Det ser ut som egen forskning. /Pieter Kuiper 22 oktober 2007 kl. 17.09 (CEST)

Termen "Ordlistor" är i vilket fall missvisande. "Listor över ord" associerar man inte på samma sätt till lexika eller uttömmande verk sådana som SAOL.-Jörgen B 15 januari 2008 kl. 01.38 (CET)

Kriterier för partier?

Hej Allihop! Det är min uppfattning att många av er ville behålla småpartier i en omröstning som utfördes länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Sidor_f%C3%B6reslagna_f%C3%B6r_radering/Svenska_sm%C3%A5partier_som_st%C3%A4llt_upp_i_riksdagsval_under_2000-talet Jag var inte med då men i diskussionen tycks det mig som om det fanns fler detaljer att bena ut. Vi kan vara här på min sida och diskutera och komma fram till de omröstningar som är lämpliga. Jag vill gärna föreslå att vi har en serie omröstningar.

1. Vi kan diskutera om partierna ska ha sina egna artiklar eller ej. Jag tycker att de ska få ha det.

2. Om ovanstående ger resultatet att samlingsartikeln ska vara kvar så kan vi diskutera kriterierna för seriositet. Jag föreslår följande: Partier som uppfyller följande kriterier ska få ha en egen artikel

• Har gått till val
• Har beställt valsedlar
• Har en egen hemsida i partiets namn
• Har kontaktinformation på hemsidan
• Har medverkat i TV
• Har mer än 13 namn på valsedeln (eftersom 14 av 349 borde utgöra antalet ledamöter för ett 4%-parti)

3. De resternade partierna kan vi sen diskutera huruvida de ska betraktas som skämtpartier eller givetvis kan man också ha en lista med nya partier inför valet också.Slowmotion 10 september 2007 kl. 12.47 (CEST)

Relevanskriterier för politiska partier finns redan och Wikipedia:Politik behandlar ämnet. Om diskussionen ska föras bör det nog vara där, så alla intresserade kan delta. De punkter du listar gör att vilken Allan som helst kan skapa sig ett politisk parti på en kvart med sina kompisar och därmed i princip blivit relevanta för en artikel på Wikipedia utan att för den delen uppfylla några egentliga relevanskriterier. --Strangnet 10 september 2007 kl. 13.22 (CEST)

Angående artikeln Småpartier, så skapades den just för att alla partier skulle få vara med, och artikeln har en relevans, då iaf jag tycker det är intressant att se hur det gick för partier utanför riksdagen. Däremot tycker jag att det finns en hel del oseriösa partier på sidan, vilka bör sorteras bort via enkla kriterier. Alla partierna på sidan är (var) registrerade inför något val under 2000-talet. Att partierna ska ha medverkat i TV känns fel, då partier lika gärna kan välja att spridas muntligt. Däremot att de varit med i media tycker jag kan vara en bra gräns. Att göra en internethemsida kan vara svårt, och många partier har inte tillgång till det därför tycker jag att det kriteriet stryks direkt. Valsedlar, registrerat och varit med i media kanske är lagom.

Jag vill också be slowmotion att vara försiktig med hur h*n lägger fram det här, då h*n uttalat är med i ett av de berörda partierna, och vi ska inte ta ställning utifrån ett parti, utan utifrån vad som kan ses som allmängiltligt.

Vidare bör diskussionen flyttas till Diskussion:Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval under 2000-talet //моралист моралистович 10 september 2007 kl. 15.38 (CEST)

Jag röstade för radering då men accepterar nuvarande artikel, f.ö. håller jag med om att denna diskussion bör flyttas till diskussionen som utpekas i föregående inlägg. --Rosp 10 september 2007 kl. 17.12 (CEST)

Håller med om att diskussionen inte bör föras utspridd på en massa användardiskussionssidor. För övrigt trodde jag att omröstning och diskussion om artikeln i fråga redan förekommit, och var över./Vladimir Moskau 10 september 2007 kl. 17.18 (CEST)

Jag är generellt generösare inställd till att tillåta fler "perifera" artiklar än vad många andra tycks vara här på Wikipedia. Just i det här fallet tror jag dock att det i huvudsak räcker att fortsätta ha en samlingsartikel av detta slag, om inte annat från att det bespar oss en massa raderingsdiskussioner som vi annars säkert skulle få kring artiklar om enskilda småpartier. Skulle ett enstaka parti på listan växa och få större medialt utrymme i framtiden bör det dock naturligtvis kunna lyftas ut till en egen artikel. /FredrikT 11 september 2007 kl. 09.06 (CEST)

Benämningen småparti är onödig och på gränsen till pejorativ. Metaartikeln var destruktiv och jag höll med Soman i precis det han sa inför omröstningen. Att ställa kravet på registrering hos myndighet som lägstanivå för encyklopedisk relevans är uppåt väggarna: I Sverige behöver ett parti inte registrera sig för att ställa upp. Jag menar att det räcker om 1) partiet tillkännager att det ställer upp, och 2) partiet får röster. // Rudolf 14 september 2007 kl. 20.23 (CEST)

OK. VI DISKUTERAR VIDARE HÄR ->Diskussion:Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval under 2000-talet

Jag anser nog att valsedlar ska krävas också, och kanske även viss medial uppmärksamhet. Annars måste t.ex. PFIB ([6] [7] [8]) stå med. Det blir nog omöjligt att kontrollera vilka partier som någon gång innan valet meddelade någon att de tänkte ställa upp./Vladimir Moskau 16 september 2007 kl. 14.13 (CEST)

• Strangnet. "vilken Allan som helst" kan redan skapa sig ett politisk parti på en kvart med sina kompisar. Men med dagens relevanskriterie har Tomten redan en hel hög partier med på Wikipedia samt andra partier som fått uppmärksamhet av helt andra saker än politik och som egentligen saknar relevans för den som är intresserad av valbara seriösa partier. Jag tror du är enig om att relevanskriterierna skärps.

• Håller med моралист моралистович att en hel del oseriösa partier bör sorteras bort via enkla kriterier. Eftersom wikipedia är ett nätuppslagsverk tycker jag absolut att kraven på egen hemsida/blogg är ett minimikrav som bör vara uppfyllt samt att personen ska kunna kontaktas via densamma. "Valsedlar, registrerat och varit med i media" är FÖR ENKLA kriterier. Det innebär att Tomten har en massa partier på wikipedia. Han förtjänar inte denna uppmärksamhet i detta sammanhang. Hans partier är inte seriösa. Om han skulle förtjäna att nämnas kan detta i framtiden bli helt omöjligt att administrera. Hur många fler potentiella tomtar finns det? Det verkar ändå som också du är enig i att kriterierna ska modifieras något.

• Vladimir Moskau. Det verkar som också du är enig i att kriterierna ska modifieras något.

• FredrikT. Radering av nya partier som läggs upp blir bättre om relevanskriterierna är bättre, tror jag. Du verkar enig i att bättre kriterier behövs.

• Rudolf. Håller med om att benämningen "småparti" är onödig och på gränsen till pejorativ å andra sidan är väl en viss seriositet viktig i ett uppslagsverk? Håller med om att Metaartikeln var destruktiv, men att ställa kravet på registrering hos myndighet som lägstanivå för encyklopedisk relevans är väl ändå inte uppåt väggarna? Slowmotion 16 september 2007 kl. 17.34 (CEST)

Registrering innebär bara att ett antal personer anser att partiet bör få exklusiv rätt till en viss beteckning (om de undertecknande ens förstår detta, dvs.), så det är, som Rudolf säger, uppåt väggarna./Vladimir Moskau 17 september 2007 kl. 00.46 (CEST)

Att partiet beställt mer än ett visst antal valsedlar kanske skulle vara ett bättre kriterie i saa fall? Jag menar dessutom att en valsedel dessutom bör ha ett minimum av ett visst antal kandidater för att vara seriöst. Slowmotion 6 oktober 2007 kl. 12.05 (CEST)

om nötskalet

Även om jag välkomnar nötskalet för den här allt längre sidan tycker jag det är ett rätt underligt skal som inte talar om vad själva poängen är med sidan eller om det finns något här som kan formuleras i ett nötskal utan mest verkar ditsatt som varningstext för den som tar sidans innehåll för i sten skrivna regler. Det verkar också lite overkill att tala om vilken (inofficiell) status sidan har både i nötrutan, introt och i den direkt därpå följande gröna extraraden. Är detta ett väldigt stort problem bör vi kanske ta bort sidan helt och hållet? Mig veterligen finns här heller inga lagar så det vore väl bättre att hålla sig till begreppen policy och riktlinje som faktiskt har reell innebörd? --Bero 16 september 2007 kl. 20.47 (CEST)

Sidan skapar fler och fler kryphål ju mer den växer. Den bör nog raderas. //StefanB 16 september 2007 kl. 20.49 (CEST)

Eftersom det inte handlar om en officiell riktlinje rör det sig förstås inte heller om några officiella kryphål. --Bero 16 september 2007 kl. 21.28 (CEST)

jag swappade innehållet för att göra det något mindre kryptiskt --Rosp 16 september 2007 kl. 22.28 (CEST)

Bra initiativ med att tidigt berätta sidans värde! Kan dock inte se något bra alternativ till sidan då den faktiskt sammanfattar de tankar som vi under tid har diskuterat fram till att vara en lägre gräns. Alternativet till en sådan här stödtext skulle väl bli att bedömningarna blir väldigt subjektiva, allt efter enskilda användares dagsform. Det blir väl lite som att uppfinna hjulet på nytt, bara för att vägen är gropig?

Ska vi få en någorlunda jämn bedömning, så bör vi ha en text att luta oss mot annars är jag rädd att det blir många kontraproduktiva diskussioner över vad vi idag kallar för icke relevanta artikelämnen. Går det att korta ned kriterierna och göra dem mer generella, så är det däremot enbart positivt.
/Ronny 16 september 2007 kl. 23.28 (CEST)

Håller med Ronny. Kort och kärnfullt bör det vara. Att radera helt och förlita sig till wikigemenskapens kollektiva minne och dagsform känns inte som ett bra alternativ till nedtecknade relevanskriterier - förändringar bör väl vara förbättringar och inte vice versa. Min uppfattning har också varit att det som står skrivet här trots allt är det som växt fram med tiden i diverse diskussioner och beslut - om det inte är så och innehållet inte alls reflekterar gemenskapens konsensus så är ju frågan vad texten öht gör här... --Strangnet 16 september 2007 kl. 23.34 (CEST)

Jag är inte lika övertygad om att alla kriterier har tillkommit som en sammanställning av många tidigare diskussioner. På SFFR har till exempel vissa artiklar fått kommentaren "Behåll tills vi har relevanskriterier om den här typen av företeelse". Det ser jag som helt fel väg att gå. Om man diskuterar enskilda fall först och sedan sammanställer en allmän beskrivning undviker man lättare att råka skapa kriterier som ger absurda eller ojämna resultat. Detaljerade relevanskriterier riskerar också att driva bedömningen av artiklar mot att bara utvärdera någon enstaka parameter i stället för att ta en helhetsbedömning. Till exempel tappar man ofta frågan "Hur mycket verifierbart och icke-trivialt material kan tänkas finnas om det här ämnet?" vilket faktiskt kan leda till att artiklar behålls som är dömda till att för all framtid antingen vara stubbar eller enbart byggda på artikelämnets beskrivning av sig självt, bara för att de råkar uppfylla något relevanskriterium (mindre partier är ett typexempel, i någon mån också fiktiva företeelser).

En orsak till att relevanskriterierna har kommit att få den här utformningen tror jag kan vara att det motiveras för lite i raderingsdiskussioner, vilket leder till att det är svårt att i efterhand avgöra varför en viss artikel raderades. Följaktligen får man då sitta och gissa på vilka relevanskriterier som skulle leda till motsvarande skiljelinje mellan radera och behåll som tidigare SFFR-diskussioner har gett. Ett annat problem bottnar i att kriterierna är just en punktlista, och att det är svårt att avgöra hur etablerad varje enskild punkt är. På andra metasidor, till exempel Wikipedia:Intressekonflikter (varning för egocentriskt exempel), får man mer känslan av att hela sidan är skriven i samma anda och att varje enskild formulering därmed inte är lika avgörande. Kanske skulle relevanskriterierna delas upp efter ämne, så att det bleve lättare att diskutera var del för sig (i stil med Wikipedia:Politik)? //Essin 17 september 2007 kl. 14.31 (CEST)

Anledningen till att jag la till nötskalet, och så noggrant poängterade att sidan inte är officiell är att många tror det. Just nu har sidan dessutom en lång lista på konkreta ämnen, och hur relevanta de är för wikipedia, vilket leder till många kryphål. Till exempel antar en del användare att de ämnen som inte är omnämnda här får skrivas om, och om man kollar i historiken så ser man att det knappast är wikigemenskapens vilja som står på sidan, eftersom det enbart är runt 20 olika användare som gjort ändringar där. Jag vill, som en del sagt, antingen ta bort sidan helt, eller banta ner texten ordentligt, så att det mer blir en tolkningsfråga än strikta regler (med kryphål). //моралист моралистович 17 september 2007 kl. 16.16 (CEST)

Röstar för att sidan bantas ner men behålls. Det finns väl egentligen ingen anledning att ha relevanskriterier om annat än vissa kategorier, där folk tenderar att skriva om sin egen forskargärning, sin hembygdsförening, sin webbplats, sitt hårdrocksband eller sin blogg/tankesmedja? Det knepiga med Wikipedia:Intressekonflikter är att det är svårt att argumentera för att en viss person så att säga skriver i eget bo. Om en användare väljer att strunta i det där med intressekonflikter är relevanskriterierna det enda verktyg man har. Och det är extremt viktigt (tycker i alla fall jag) att Wikipedia inte används som en plattform för att lansera webbtidningar eller nätspel eller vad det nu är. Tjugofemtusen Harry Potter-artiklar spelar väl ingen roll, men artiklar som Anti (webbtidning) är direkt farliga. Marfuas 17 september 2007 kl. 16.21 (CEST)

Även om jag håller med om att alltför detaljerade nedskrivna kriterier kan ha nackdelar och att de inte i alla delar ens har konsensus, så är sådana stödtexter ändå mer neutrala och trovärdiga än enskilda användares syn på saken är i vardagslag. När vi ger varandra förtroenden med exempelvis mallmärkning och raderingsknappar, så är det generellt en frihet under ansvar med stödtexter i ryggen.

Om vi ska skapa ett användarvänligt verktyg som samtidigt ska ha en skarp spets, bör nog en person gjuta en sådan grundform och några få, som får plats, kan bearbeta och slipa enskilda delar. Detta kan i så fall göras som en undersida till denna, så att vi isf kan få ta del av ett konkret förslag att jämföra nuvarande kriterier med. Det känns som om Essin och Moralist är ganska involverade i dessa problemställningar och borde kunna ingå i en sådan projektgrupp, om inte det finns någon annan som är mer lämpad?
/Ronny 17 september 2007 kl. 18.22 (CEST)

Istället för att ta i tu med hjuluppfinnande skulle jag vilja föreslå att vi åter hämtar inspiration från den engelska sidan och dess nötskal: A topic is presumed to be notable if it has received significant coverage in reliable secondary sources that are independent of the subject. Det är en text som förvisso måste specificeras för att betyda något ("significant coverage", "reliable secondary sources") men som ändå verkar vara en vettig utgångspunkt. Bero 17 september 2007 kl. 18.55 (CEST)

Jag tror att det skulle vara ett mycket bättre sätt att definiera vad som är "känt" än många av de nuvarande kriterierna, och dessutom får det en fastare koppling till Wikipedia:Verifierbarhet, som är avgörande för om Wikipedia ska kunna fungera på sikt. Jag är minst lika orolig som Marfuas för användning av Wikipedia för propaganda och marknadsföring, och tror att kriterier utifrån enwp:s formulering skulle kunna bli hårdare än de nuvarande på den fronten. Bland annat skulle man för partier kunna specificera "significant coverage in reliable secondary sources" som något mer än bara registreringsuppgifter från Valmyndigheten (som väl borde vara primärkälla?), till exempel intervjuer med partiföreträdare i minst tre dagstidningar. //Essin 17 september 2007 kl. 19.42 (CEST)

Jag tror också på Beros förslag, att vi ska hämta inspiration från engelska wikipedians nötskalsdefinition, och därifrån bygga upp REL, dock utan punktlistor. //моралист моралистович 17 september 2007 kl. 19.52 (CEST)

Så, då klistrar jag in en 'inspirerad text' nu. Förbättra gärna. Eftersom den här sidan, som påpekats, så ofta används för att motivera snabbraderingar vore det verkligen välkommet med en ordentlig genomgång. Jag vet inte om vi mäktar med ett jättebygge som enwp:s men kanske kan vi som föreslagits utgå från nötskalet och se vart det leder.--Bero 6 oktober 2007 kl. 11.12 (CEST)

Fiktiva platser, slag, språk, maträtter, djurarter osv...

Vad anser vi egentligen om fiktiva företeelser som inte är karaktärer i böcker/filmer/teaterpjäser? Om man ska läsa "Fiktiva fenomen och personer" generöst kan man se det som om allt i rubriken är "fenomen" (ihop med fiktiva böcker som nog avsågs ursprungligen) och därmed är relevant om de nämns i en bok/film som är såpass känd att den t ex recencerats i pressen. Det skulle innebära att inte enbart Slaget om Rohan, Sindarin, Umbar och Paravell vore relevant, utan att också samliga platser, språk, maträtter, djurarter och slag av betydelse i böcker som Sagan om Ringen, Narnia-serien, Övärldenserien, Harry-Potterböckerna, Eragon-böckerna, Deryniserien, Belgariaden mfl vore relevant. Det kan bli lite knepigt....

Kanske bör vi ändra det till att det ska vara en karaktär eller ett verk, slag, plats, djur eller språk som nämns i ett klassiskt verk, äldre än femtio år eller genrebildande, med icke-trivial verkshöjd. Och att för att vara relevant för en en artikel bör karaktären/fenoment nämnas på ett icke-trivialt sätt i flera verk av olika författare. På så vis platsar vissa rejält kända fiktiva företeelser i bla Tolkiens verk (genrebildande och väl kända) samt sånt som Shlaraffenland, Nekronomikon och Heffaklumpar men inte en del annat som kan tänkas dyka upp i kölvattnet på fantasylitteraturen och dataspelsvärldarna.--Godfellow 26 september 2007 kl. 00.16 (CEST)

Jag förstår inte motviljan mot det moderna (yngre än 50 år). Är inte fördelen med Wikipeida att den, i motsats till tryckta motsvarigheter, kan hänga med i sin tid och varför skulle någonting bli intressantare bara för att det är 50 år gammalt? Dr G 26 september 2007 kl. 23.08 (CEST)

.Ju längre en bok/film/drama existerat desto mer spritt har det hunnit bli. Vilket påverkar hur många som känner till de fiktiva företeelserna i verket. Mowgli, Nautilus, Kameliadamen och Sjumilaskogen är förmodligen därför mer relevanta än Snipe, Marvin, Landet Deryni och Sattins Island.--Godfellow 27 september 2007 kl. 09.26 (CEST)

Rattare sagt, ju langre en bok (etc.) funnits ju storre ar chansen att folk hunnit glomma den. Pa det sattet skiljs det relevanta fran det irrelevanta. A andra sidan finns det gott om yngre an 50 ar saker som ar irrelevanta. Tror ingen skulle havda att exempelvis Harry Potter (karaktaren) inte fortjanar en artikel. Det viktiga ar vall snarare hurvida ett fenomen/person etc. verkligen fortjanar en egen artikel eller om det (om nagot) bara bor namnas i verkets artikel. Aven om aldern pa verket kan vara en bra indikator pa relevansen (om vi kommer ihag det 100 ar senare sa ar det nog relevant) sa tycker jag definitivt inte att det ska vara ett krav. /Lokal_Profil 27 september 2007 kl. 16.21 (CEST)

Det var just för att sånt som Harry Potter(karaktären) ska kunna platsa också, som jag föreslog "äldre än femtio år eller genrebildande". Kanske är tongivande ett bättre ordval, då blir det uppenbart varför enstaka karaktärer i Harry Potter platsar, eftersom verket är tongivande och karaktärerna nämns även i dagspress mm. Men vi slipper alla dessa korta artiklar om olika dataspelsfigurer, och riskerar ingen översvämning av artiklar om samtliga karaktärer i Deryniserien.--Godfellow 10 oktober 2007 kl. 17.28 (CEST)

Fråga och tydligt snack

Varför räknas inte artikeln Karlssons glas relevant? Jag tycker att ni överdriver lite om relevans ibland. Det finns säkert företag lika känt som detta som ni ändå tagit med. Det är inget problem med att Karlssons glas finns i den svenska fria encyklopedin. Det finns resultat av norrländska hemsidor om Karlssons glas t.ex på sidan fortaxa. Skulle jag då kunna få återskapa artikeln?--Kabom 28 september 2007 kl. 16.59 (CEST)

För att det finns 10 000-tals företag i Sverige och Karlssons glas är inte att betrakta som ett någorlunda stort eller överhuvudtaget känt företag och därför är inte chansen att någon vill ha information om företaget så stor att den förtjänar en egen artikel. /NatoX 28 september 2007 kl. 17.34 (CEST)

Skolor och andra institutioner för lärande 2

Under rubriken Skolor och andra institutioner för lärande nämns endast:

• Offentliga högskolor
• Offentliga grund- och gymnasieskolor med särskild historisk betydelse

Folkhögskolor nämns överhuvudtaget inte. Om vi börjar med denna sista kategori, så bör någon form av kriterium gälla även för dem. Jag lutar åt att det är ett tillräckligt kriterium att en skola är en folkhögskola. Folkhögskolorna är jämfört med skolor på grund- och gumnasienivå ganska få. De har dessutom ofta någon koppling till folkrörelser eller liknande vilket jag tycker talar för generösa kriterier. Alltså bör folkhögskolor införas som kriterium.

Angående högskolor och grund- och gymnasieskolor ställer jag mig frågande till kriteriet offentliga. Om det tolkas som offentligt ägda, så menar jag att kravet är orimligt. Jämförelsen kan göras mellan Kungl. Tekniska Högskolan som är statligt (eg. en myndighet), medan Chalmers tekniska högskola är ett aktiebolag som ägs av en stiftelse. Båda är visserligen till stora delar finansierade av offentliga medel. Man det finns naturligtvis utländska universitet och högskolor som vare sig ägs eller finansieras av det allmänna. Jag menar därför att offentliga bör strykas.

B****n 3 oktober 2007 kl. 13.57 (CEST)

Artiklar om folkhögskolor verkar anses vara relevanta, se kategori:Folkhögskolor. Ser inget problem med att lägga till det. /NH 6 oktober 2007 kl. 12.22 (CEST)

Instämmer i att folkhögskolor är relevanta, med generösa relevanskriterier. Även studieförbund bör ha liknande relevanskriterier, de är också få, väl avgränsade, har folkrörelsekaraktär och har en kategori redan, se kategori:Studieförbund. Vad gäller högskolor och gymnasier bör väl rimligen samtliga som erhåller statligt stöd vara relevanta, oavsett ägandeform. --Godfellow 10 oktober 2007 kl. 00.28 (CEST)

Klassisk musik och klassiska musiker

Jag har skrivit ett förslag till nya kriterier för klassisk musik här. -- Rex Sueciæ ✎ 18 oktober 2007 kl. 01.40 (CEST)

Det känns lite överdrivet detaljerat. De tveksamma musikartiklar som dyker upp på Wikipedia är nästan alltid popmusiker och dito band. /Yvwv [y'vov] 18 oktober 2007 kl. 06.43 (CEST)

Idé att försöka få det här till en riktlinje?

Eftersom brist på relevans är en av de vanligaste orsakerna till att artiklar som inte är rent klotter raderas är det imö illa att den här sidan inte är på riktlinjenivå. Relevansen hänger i vårat nya nötskal för den här sidan ihop med de två riktlinjerna Wikipedia:Vad Wikipedia inte är och Wikipedia:Verifierbarhet, det som saknas är en uttydning av skalets första meningen: "Ett ämne kan antas vara relevant om det uppmärksammats mer än marginellt i tillförlitliga och i relation till ämnet oberoende källor." Tanken om att vi bör släppa detaljregler och fokusera på källorna är inte ny (se några rubriker ovan) och ligger i linje med en ökad efterfråga på källor. Det är säkert inte ogörbart att enas kring grunderna, men det bör finnas åtminstone ett visst intresse för arbetet innan det påbörjas. Finns det?--Bero 21 oktober 2007 kl. 22.22 (CEST)

Att höja statusen på relevanskriterierna till riktlinjenivå tycker jag är en god idé. Många diskussioner på SFFR är väldigt lika och utfallet verkar ibland lite slumpartat. Vad som är relevant är sedan en annan fråga. Problemet (om det är ett problem?) med definitionen ovan är att wp kommer att bli fullt med företeelser som har en väldigt liten betydelse i ett längre perspektiv. En företeelse kan få viss uppmärksamhet i tidningarna under en begränsad tid och sedan glömmas bort, utom på WP där det finns kvar. Risken för en stor del inaktuella uppgifter öka också. I mina ögon ger det wp ett något mindre "seriöst" intryck om det blir ett uppslagsverk översvämmat med inaktuella uppgifter och sedan länge glömda pseudo-händelser.--JKn 22 oktober 2007 kl. 10.16 (CEST)

Det viktigaste (tycker jag i alla fall) är att det finns "hårda regler" för den typ av artiklar som verkligen kan ställa till med problem, nämligen: bloggar, webbforum, politiska partier, ungdomsförbund, debattidningar, politiker, skribenter, tankesmedjor och annat där tanken med artikeln är att få företeelsen i fråga att framstå som mer seriös. Den här artikeltypen är helt livsfarlig, eftersom det förskjuter hela Wikipedias funktion från uppslagsverk till ... plattform för att presentera sig själv och sina åsikter. Det spelar ju faktiskt mindre roll om det finns många artiklar om extremt perifera saker (som länsvägar i Norrlands inland, vägfärjor och präster på 1600-talet) så länge de ligger i linjen med grundidén -- presentation av fakta. Marfuas 22 oktober 2007 kl. 16.57 (CEST)

Punkt slut nej. Relevanskriterierna är dels ofta bara ett påfund från en enstaka användare och inget som arbetats fram, och de ska bara användas som maximalt rådgivande. Optimalt ska SFFR-diskussionerna utmynna i att relevanskriterier skapas, eftersom det med tiden blir tydligt vad som accepteras och vad som inte gör det. Ska relevanskriterierna någonsin kunna bli riktlinje måste de vara mycket mer allmänna och inte lida av instruction creep som de gör nu, det lockar bara till missbruk. Det enda relevanskriteriet som kan spikas som riktlinje är kriterium noll. /Grillo 22 oktober 2007 kl. 18.04 (CEST)

Håller med Grillo. //Knuckles...wha? 22 oktober 2007 kl. 18.11 (CEST)

Om relevanskriterierna ska bli riktlinje måste de, som sagt, bli extremt förkortade och mer generella. Ju hårdare regler desto större kryphål. Att ha exakta relevanskriterier gör bara att vi måste skapa en millång sida för att få med relevansen om alla ämnen. Helst ska relevanskriterierna bestå av en eller ett par meningar. //моралист моралистович 22 oktober 2007 kl. 18.15 (CEST)

Instämmer fullt ut med Moralist. För detaljerade relevanskriterier kommer bara motverka sitt syfte, eftersom vi alldrig fullt ut kommer kunna beskriva allt som är relvant/icke relevant. Bättre då att vara mycket generella. --MiCkE^d_b 22 oktober 2007 kl. 19.32 (CEST)

Det borde finnas en accepterad skrivning som ligger mellan "instruction creep" och "godtyckliga raderingar" baserade på subjektiva tyckanden för dagen. Det hade varit bra med någon form av undre gräns definierad, som skiljer snabbradering från mallning för relevanskontroll. Vi bör inte lita på någon form av kollektivt minne, då det löper risk att antingen bli "oordnad" riksdag över onödigt mycket eller att de som hellre raderar än förbättrar får friare utrymme. Kan det gå att ha en övergripande riktlinje, skriven mer generellt, med riktlinjestatus och med länkar till undersidor i detaljärenden? Det borde vara bra att våra nya användare kan få ta del av en samlad erfarenhet över tid, för att kunna se hur någon form av objektiv röd tråd har ringlat fram.
/Ronny 23 oktober 2007 kl. 11.23 (CEST)

Det har visat sig ytterst svårt att ställa upp regler, eftersom man då bara skriver ner ett antal precis lika godtyckliga och subjektiva tyckanden som ligger bakom SFFR-raderingar. Det är en fördel att sådana subjektiva tyckanden faktiskt är "för dagen", eftersom de då ständigt kan omförhandlas och därmed spegla vad dagens Wikipeda-skribenter tycker. Helst ingen riktlinje, alltså. Undvika att skriv ariktlinjer - diskutera i stället. Undvik att radera information - försök i stället förbättra, skriva om och strukturera så att relavansen framgår även för mer perifera fenomen. //Salsero 23 oktober 2007 kl. 12.37 (CEST)

Den som undrar vad Grillo menar med instruction creep kan läsa en:Wikipedia:Avoid instruction creep och m:instruction creep. //Salsero 23 oktober 2007 kl. 12.45 (CEST)

Skillnaden mellan enskilda subjektiva tyckanden och skrivningar i någon form är just att flera har möjlighet att påverka dem. Ett objektivt "för dagen" i detta sammanhang kan ses som gemenskapens nuvarande vilja och ett subjektivt "för dagen-beslut" kan ses som en spontan vilja att radera utan att behöva bry sig så mycket om vad vi har för nivå här, på något längre sikt än bara en dag. Gärna kortare mer koncisa texter alltså, med något högre värde, utan att förlora sig i detaljer, som isf hellre kan återfinnas på undersidor som tankestöd. Då Wikipedia inte är något diskussionsforum är det som Salsero säger mycket bättre att ägna sig åt att förbättra – hellre än att snabbradera – och många av oss behöver nog, ett av flera satt, grundstöd för att göra just detta.
/Ronny 23 oktober 2007 kl. 13.28 (CEST)

Med Wikipedias arbetssätt är oerhört svårt att arbeta fram texter som kan sägas vara objektiva och spegla de flesta viljor i gemenskapen. Ifall tio användare deltar i diskussionerna och i utformningen av en sådan text finns det ju många hundra andra användare som inte har fått (eller sett till att få) möjlighet att påverka det hela. De flesta diskussioner blir inte lästa av särskilt många användare, och - framför allt - de flesta riktlinjer blir inte heller lästa av särskilt många användare. Tänk också på att det är roligare att författa riktlinjer än att följa riktlinjer som någon annan har skrivit. Jag förstår inte din sista mening, Ronny - hur kan en riktlinje om relevanskriterier vara ett grundstöd för att förbättra artiklar i stället för att radera dem? Den mest uppenbara användningen av en sådan riktlinje vore ju just att använda den som argument för att radera viss information, i stället för att utöka, förbättra och sätta i sammanhang. //Salsero 23 oktober 2007 kl. 15.31 (CEST)

Jag håller med Salsero, det ÄR dagsformen som avgör vilka artiklar som försvinner och vilka som får stanna, SFFR är en process som inte kan rationaliseras i relevanskriterier och snabbradering som avgörs av den administratör som hittar artikeln först. Det måste alltid gå att överklaga en radering, det blir klart svårare med nedskrivna relevanskriterier, och gemenskapens åsikter om vad som är relevant eller inte förändras med tiden eftersom attityder förändras och folk byts ut. Wikipedia går i vågor mellan inklusionism och deletionism, det är i min mening bra, och det är viktigt att Wikipedias riktlinjer inte tar ställning för subjektiva åsikter. /Grillo 23 oktober 2007 kl. 17.11 (CEST)

Det blev viss en ihopblandning av olika saker här? Jag har inte nämnt SFFR, som behöver finnas i någon form för att sätta gränser i de fall som snabbradering inte är självklar. De tankar som uppkommer vid SFFR behöver i sina relevanta delar utforma och förändra ett hela tiden levande dokument som är så koncist skriven som möjligt. De diskussioner eller andra tankar som är upphov till dessa rader som vi väljer att ha, borde kunna hittas i undersidor till varje avsnitt. Då kan man säga att vi tar våra erfarenheter tillvara och använder våra tankar till något så objektivt som möjligt.

Visst går våra åsikter i vågor och det är både naturligt och bra, då vågor brukar ha en synbar riktning. För att kunna navigera med framgång behövs också både kompass och karta och det är detta stöd jag efterlyser. Det får inte för ofta sluta med att en snabbraderar, den andre återställer och att en tredje undrar vad som hände. Enwi, som ofta tas upp som referens, har en ganska detaljerad skrivning vad som är ok att snabbradera och vad som därmed kan handhas av enskilda användare. Fria hellre än att fälla, malla hellre än att radera och snabbradera bara det som ingen kan förväntas ha några synpunkter på. Ungefär som en mindre ändring alltså!
/Ronny 24 oktober 2007 kl. 01.52 (CEST)

Nej, sidan kan inte bli riktlinje, däremot finns vissa delar av den som fungerar som riktlinje, och de kanske kan utvecklas. Det som Marfuas pekar på ovan är mycket viktigt. /NH 25 oktober 2007 kl. 01.12 (CEST)

Bara som klarifikation: Vad jag syftade till med min ursprungliga fråga var inte att göra sidan som den står till en riktlinje, nej nej. Nära nog tvärtom. Vad jag menade var att man skulle ta och definiera den enda mening i nötskalet som behöver definieras. Det som står i nötskalet och inget mer skulle kunna bli en riktlinje. Och inte mer än en riktlinje. Jag tycker det vore bra. Artiklar som inte uppenbart uppfyllde meningen "Ett ämne kan antas vara relevant om det uppmärksammats mer än marginellt i tillförlitliga och i relation till ämnet oberoende källor" skulle kunna märkas med relevanskontroll istället för att som nu ofta är fallet snabbraderas, eller stå kvar utan uppenbar relevans. Visst, det skulle säkert behövas ytterligare diskussioner om vad som kan räknas som tillförlitliga och i relation till ämnet oberoende källor, men de debatterna skulle kunna föras på egen icke-riktlinjemärkt plats i stil med WP:POL. För er som är osäkra inför tanken på riktlinjer, släng ett öga på Wikipedia:Hur riktlinjer skapas. Hur svårt kan det vara? Wikipedia:Ingen egen forskning gick från start till riktlinje på ett par veckor, är det här mycket mer kontroversiellt? Vad är en riktlinje? Wikipedia:Policy och riktlinjer (i sig en riktlinje) lyder: "informella tumregler som genom konsensus blivit allmänt accepterade att tillämpa i många fall". Finns det något i nötskalets text som någon uppfattar som kontroversiellt eller omstritt? --Bero 25 oktober 2007 kl. 01.54 (CEST)

Först vill jag bara säga att jag håller med Ronny helt och hållet i alla hans inlägg här. Instruction creep är det väl knappast vad det handlar om, utan utifrån erfarenhet och tidigare diskussioner skapa ett redskap för både användare och administratörer så att man inte behöver vara rädd för att en artikel man skapar raderas på grund av dagsformen hos en administratör, eller att man som administratör lättare kan avgöra om en artikel kan snabbraderas eller om den måste tas upp på SSBR. Även om administratörerna och SSBR-deltagarna skulle hålla en konstant nivå, är relevanskriterierna ett stöd för att veta om artikeln man vill lägga ner tid på att skapa eller förbättra verkligen är väl använd tid. Själv efter att ha läst den långa listan om olika ämnen så känns det ändå inte som en detaljstyrning - en röd tråd kan följas och man kan även få lite mer förståelse om varför vissa artiklar anses vara mer relevanta än andra. Med väldigt övergripande formuleringar försvinner ju själva tanken med dokumentet som ett hjälpmedel. Ju mer detaljerad och informationsrik sidan är och ju lättare man kan följa den röda tråden, desto bättre tycker jag. Självklart är det bra med brasklappar (så som det redan är idag) som öppnar upp för att behålla vissa artiklar av särskilda skäl, även om de inte lever upp till de normala relevanskriterierna. ~ Dodde 25 oktober 2007 kl. 06.46 (CEST)

Skådespelares relevans

Kan någon skapa ett stycke som handlar om skådespelare? Det saknas nämligen.Sk0lan ^{B D} 26 oktober 2007 kl. 19.03 (CEST)

Jag tror inte någon lagt in det ännu, men att vara med i till exempel upslagsverk som IMDb tycker jag borde vara tillräckligt eller varit med i en film som i sig är relevant (dock ej för statistroller). Vad tycker ni? Med vänliga hälsningar Leo Johannes. God jul! 26 december 2007 kl. 10.42 (CET)

Slopa kriterier för källor

Avsnittet om kriterier för källor bör tas bort från den här sidan. Det finns riktlinjer för det och dessa ska inte kunna misstolkas på grund av godtyckliga kriterier som läggs in på den här sidan. //StefanB 24 november 2007 kl. 09.44 (CET)

Jag håller med. Jag strök redan en del, men resten kan också tas bort. /Pieter Kuiper 24 november 2007 kl. 09.50 (CET)

Supporterklubbar

Kan någon kunnig person svara på 81.233.156.113s fråga om supporterklubbar på Diskussion:Partigiani Livornesi Scandinavia? Vints 13 december 2007 kl. 08.10 (CET)

OK, jag har svarat --Rosp 13 december 2007 kl. 09.25 (CET)

Konstnärer

Jag tycker att det är väldigt svårt att bedöma konstnärers relevans, och det är ofta att sådana artiklar blir liggande i Kategori:Relevanskontroll länge. Vore bra om vi skulle kunna diskutera och komma överens om ungefär vad som krävs för att man ska räknas som relevant som konstnär. Att konstnärer som finns med i övriga uppslagsverk, som NE, är relevanta ser jag som självklart, men hur bör vi göra med övriga? Vad gäller i övriga Wikipedior? / Elinnea 26 december 2007 kl. 08.34 (CET)

Så fort konstnärens alster är spridda utanför konstnärens familj/vänkrets/by så tycker jag en artikel kan ses som relevant - det kan då av ägare/beundrare finnas intresse läsa mer om skaparen. Wanpe 26 december 2007 kl. 09.19 (CET)

Om konstnären omtalas i en lokal tidning i ett reportage? Är det tillräckligt? Med vänliga hälsningar Leo Johannes. God jul! 26 december 2007 kl. 10.39 (CET)

En utställning i byns samlingslokal som omnämns i lokalbladet eller ett reportage om en person som är road av träsnideri eller vävning tycker jag inte är tillräckligt. Wanpe 26 december 2007 kl. 10.55 (CET)

Bara att man är spridd utanför ens familj/vänkrets/by tycker jag inte räcker, för då kan jag måla en tavla, signera den och lämna den till Myrorna och om du sen köper den för 3 spänn så är jag plötsligt en konstnär värd att stå med i ett uppslagsverk, vilket vore rätt märkligt. Jag anser att man bör ha ställt ut i lite större sammanhang, att man finns representerad på något konstmuseum, eller har gjort flera verk för offentliga lokaler eller liknande, något som är verifierbart. / Elinnea 26 december 2007 kl. 16.05 (CET)

Ja, lite mer än det jag skrev behövs nog, men jag tycker inte man behöver vara en "erkänd" konstnär eller finns på museum eller så, däremot något verifierbart på samma sätt som vi kräver någon utgiven skiva av musikband. Min kusin har sålt några hundratal tavlor, på 70-talet hade hon en utställd på Liljevalks, där det skedde en bedömning för att platsa, hon har haft flera galleriutställningar. Hon är inte en "känd" konstnär, men jag skulle inte protestera om hon fanns med här - vi har gott om plats. Wanpe 27 december 2007 kl. 07.35 (CET)

Jag tycker ofta att det är just konstnärer på relevanskontroll, och det är svårt att bedöma, när vi inte har några riktlinjer att gå efter. Detta står på en:Wikipedia:Notability (people)#Creative professionals:

Scientists, academics, economists, professors, authors, editors, journalists, filmmakers, photographers, artists, architects, engineers, and other creative professionals:

• The person is regarded as an important figure or is widely cited by their peers or successors.
• The person is known for originating a significant new concept, theory or technique.
• The person has created, or played a major role in co-creating, a significant or well-known work, or collective body of work, which has been the subject of an independent book or feature-length film, or of multiple independent periodical articles or reviews.
• The person's work either (a) has become a significant monument, (b) has been a substantial part of a significant exhibition, (c) has won significant critical attention, or (d) is represented within the permanent collections of several notable galleries, museums or significant libraries.
• See en:Wikipedia:Notability (academics) for guidelines on academics

Jag tycker ovanstående låter rimligt. Ska vi ta och översätta det och lägga in på Wikipedia:Relevanskriterier / Elinnea 21 mars 2008 kl. 16.17 (CET)

Lite flummigt, men det är nog ofrånkomligt med relevanskriterier. Tacksam om någon kan översätta. /Yvwv [y'vov] 22 mars 2008 kl. 02.47 (CET)

Listor

Finns det några kriterier för listor? Här är t.ex. en lista som jag anser inte bidrar med mer än vad en kategori Lista över däcktillverkare, samtidigt som jag tycker att denna lista Lista över Sveriges utrikesministrar tillför bra information. Om det gäller att bara rada upp artiklar upp så är kategorierna överlägsa då man slipper uppdatering. Ghostrider 1 januari 2008 kl. 11.36 (CET)

Utmärkt initiativ. En lista som tillför något (av en viss nivå dessutom?) bör anses ha relevans. Däremot är en mekanisk uppradning av artiklar inte relevant, där är kategori tillräcklig. Ztaffanb 1 januari 2008 kl. 11.38 (CET)

Problemet som jag ser med den begränsningen är att det i kategorierna inte syns vad som ännu saknar artiklar. Just att snabbt kunna se vad som saknas inom ett ämne är något som jag anser vara den stora fördelen med listor kontra kategorier. Jopparn 3 januari 2008 kl. 00.58 (CET)

Det problemet kan man lösa genom att skapa röda länkar på kategorisidorna som sedan plockas bort efter att artikeln skapats --Rosp 3 januari 2008 kl. 09.40 (CET)

Ordföranden för studentkår

Anser ni att de personer som varit ordförande i de olika studentkårerna förtjänar egna artiklar, såsom Tobias Smedberg? Jopparn 3 januari 2008 kl. 01.02 (CET)

Att han varit ordförande för SFS gör honom relevant i mina ögon, att han varit ordförande i Umeaå studetkår tycker jag inte räcker. Wanpe 3 januari 2008 kl. 09.10 (CET)

Namn

Finns det någon praxis för namn? Det finns några artiklar i relevanskontroll-kategorierna som handlar om mindre vanliga efternamn.

andejons 9 januari 2008 kl. 10.40 (CET)

Detta gäller även förnamn. / Elinnea 15 februari 2008 kl. 15.29 (CET)

Vad gäller efternamn är det praxis så vitt jag vet att radera sådana artiklar (typ "Lejonbranth är ett ovanligt efternamn, det har bara 12 bärare") uppfattas som fåfänga och är troligtvis skapat av någon med det namnet. Gamla släktnamn som haft betydelsefulla bärare kan man dock ha artiklar om, om det bara är några enstaka kan namnet istället beskrivas i bärarnas artikel. I andra fall kan efternamn ibland utgöra en gaffelsida.

Vad gäller förnamn tycker jag att det blir problematiskt. Var ska gränsen gå, vid ett visst antal bärare? Fast vi har ju bara siffror från SCB, det säger ju bara hur många det är som är bosatta i Sverige som bär namnet. Det vore bra med fler åsikter om hur vi bör göra med dessa. / Elinnea 16 februari 2008 kl. 22.24 (CET)

Jag tycker denna fråga inte bara handlar om antal. Att hitta sitt förnamn kan vara viktigt för självkänslan och för de med utländsk bakgrund och bärare av i Sverige lite ovanliga namn kan det uppfattas som demotiverande att inte hitta sitt namn här. Jag föreslår därför en mycket generös hållning. Wanpe 17 februari 2008 kl. 04.14 (CET)

What's in a name? Finns det något viktigt att skriva om namn, egentligen? /Pieter Kuiper 17 februari 2008 kl. 09.01 (CET)

Nja, se Peter, tex. Men att det skulle vara demotiverande att inte hitta sitt namn här håller jag inte med om. Ghostrider 17 februari 2008 kl. 09.11 (CET)

Artikeln om Peter visar ju med all önskvärdhet vad en namnartikel kan innehålla. Den är visserligen Sverige-fixerad, men i övrigt fyllig och bra med etymologi, namnvarianter och användningsfrekvens. Mycket bra information! —CÆSAR 17 februari 2008 kl. 09.45 (CET)

Den långa listan med nästan endast svenskar som heter Peter är ofullständig, förstås. Namnets "egentliga" betydelse är nog bara relevant för Sankte Per. En större brist är att artikeln inte länkar till Per. Och så har vi alltså en massa artiklar om samma namn: Peter, Petter, Per, Pierre, kanske fler. /Pieter Kuiper 17 februari 2008 kl. 09.53 (CET)

Ja, artikeln har brister, men de kan åtgärdas. Jag tycker att det vore väldigt bra om det fanns någon officiell webbplats med antalet bärare av ett visst namn i världen, så kan vi sätta en gräns på det. Men det finns det nog tyvärr inte. Jag tycker i alla fall att alla namnsartiklar inte skall raderas, eftersom det går att åstadkomma en bra artikel. Leo Johannes

Musiksinglar

"Om singeln har legat på en nationell, kvalificerad topplista, till exempel Svensktoppen, Tracks eller ett lands försäljningslista för singlar. " Jag tycker inte att man bör bortse från var på en topplista låten legat. Jag tycker t.ex inte att om en låt legat på typ en 34:e plats under en vecka att det automatiskt gör att singeln är relevant, lite mer intryck, avtryck i historien bör ju en låt ha än så, för att stå med i ett uppslagsverk. Wikipedia kan ju inte ha med alla låtar som nångång, i något land, legat i botten på nån topplista en enstaka vecka. Jag tycker att man kan köra efter topp-10, och minst två veckor. / Elinnea 29 januari 2008 kl. 16.37 (CET)

Instämmer, fast egentligen så tycker jag nog att det kan krävas lite mer. De flesta singlar låtar passar bäst in på artikeln om artisten."avtryck i historien" tycker jag är en bra kriterie. Ghostrider 17 februari 2008 kl. 23.10 (CET)

Jag tycker också det borde krävas mer än topp tio i Sverige två vecka, t. ex. topp tre, oavsett tidsperspektiv. Trackslistan ändras väldigt mycket, och det är bara en bråkdel av alla de låtarna som någon skulle skapa en artikel om. Se t ex Lista över ettor på Tracks, där bara var femte låt har en artikel, och betänk att detta enbart är ettorna. ^d_SAKARIE^b 28 februari 2008 kl. 21.33 (CET)

Företag

I skrivande stund finns följande relevanskriterier för företag: Ett företag eller ett bolag är relevant eller har encyklopediskt värde om det möter ett av följande kriterier:

• Företaget eller bolaget förekommer i listor över viktiga företag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer
• Företaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig är av encyklopediskt intresse
• Företaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse för många
• Företaget har grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel)
• Företaget äger ett relevant varumärke

Ett kvalificerande kriterium jag saknar är

• Företaget har emitterat värdepapper som noterats på etablerad värdepappersbörs

Med ett sådant kriterium klargörs att existerade och numer försvunna börsbolag är relevanta. En notering är en kvalitetsstämpel vilket signalerar seriositet hos företaget. I och med att det sker handel i papperen följer att det publiceras analyser och artiklar i media. Med det möjligen något luddiga kravet på "etablerad" kan företag som noterats på ej auktoriserade börsplatser som svenska Aktietorget och motsvarnde smålistor utomlands inte automatiskt anses vara relevanta.

Därutöver finns många andra företag som kan vara relevanta på grund av sin storlek. I de nuvarande riktlinjerna talas inte om storlek utom med avseende på marknadsandel. Jag saknar något om omsättning och antal anställda. Ett bolag med relativt många anställda och omfattande verksamhet påverkar många kunder, leverantörer, banker, boende på orten där företaget verkar och andra intressenter som har intresse av encyklopedisk information. Sett till wikipedias innehåll om geografi, kultur och idrott är informationen om ekonomi och näringsliv ganska tunn. Frågan är sen vad som är "tillräckligt stort". Ett förslag är att kriterierna för "större företag" i Årsredovisningslagens 1 kap är vägledande. Där säjs följande lätt omskrivet

• Företaget uppfyller minst två av följande kriterier för minst två år i följd

1. Företaget har minst 50 anställda
2. Företaget har minst 25 miljoner i balansomslutning
3. Företaget har en omsättning på minst 50 miljoner

En sådan definition rensar bort över 90 % av Sveriges aktiebolag som då möjligen kan kvalificera sig under de andra kriterierna.--El Maco 31 januari 2008 kl. 12.28 (CET)

Ser inget problem i att småartiklar om svenska företag sållas bort. Det är ämnesartiklarna om näringsliv/ekonomi/etc som är viktiga - ett Enirobihang kan man ha eller mista. Kravet borde istället var att det i artiklarna finns något mer än vad företaget heter och en länk till dess webbplats. Då skulle även t ex mindre företag med lång historia platsa. /NH 31 januari 2008 kl. 12.49 (CET)

Tycker att 50 anställda låter extremt lågt satt, då skulle ju nog även den lokala mataffären kvala in... Likaså gränsen på bara 2 år (!), dt är ju inte mycket beständighet i det, minst 10 år tycker jag är rimligt, för annars blir det ju lätt en massa dagssländeföretag. Har inte så stor koll på hur mycket omsättning som är normalt för ett större företag, men om jag slänger en blick på några av företagen som har mallen företagsfakta så verkar det röra sig om miljardbelopp i de flesta fall, så i det sammanhanget låter 50 miljoner tämligen lågt satt. Är det kronor, dollar eller euro som avses förresten? Jag tycker att de företag som tas upp på Wikipedia ska vara välkända företag med beständighet, Wikipedia ska inte användas för att marknadsföra diverse mindre, ganska okända företag./ Elinnea 31 januari 2008 kl. 13.19 (CET)

50 anställda och ett av de andra två kriterierna. Vet inte vad en ICA-butik omsätter men det kanske kommer över gränsen i vissa fall... Visst, man kan lägga på en nolla på alla tre kriterierna. 500 anställda, omsätta en halv miljard, äga tillgångar värda en kvarts miljard. Dock kan jag tycka att platser där många arbetar kan vara väl så relevanta som alla hårdrocksband som gett ut en skiva eller alla fotbollslag som spelar i division 1 eller alla småorter i Småland och så vidare. --El Maco 31 januari 2008 kl. 14.31 (CET)

Jag tycker att kriterierna ovan är vettiga för företag som inte är relevanta på andra meriter. /Grillo 31 januari 2008 kl. 18.21 (CET)

Jag håller med om att ett företag som är eller har varit noterat på en etablerad börs, automatiskt bör anses relevant. Vad beträffar de andra diskuterade kriterierna så är de bra, men vilka nivåer man bör lägga sig på känner jag mig osäker inför. E.G. 31 januari 2008 kl. 23.00 (CET)

Jag har nu lagt till börskriteriet först i relevanslistan. När det gäller storleken så är det senaste budet att ett företag är relevant om det har minst två av 500 anställda/kvarts miljard i omsättning/halv miljard svenska kronor i tillgångar. Väntar med att uppdatera wikipediasidan med det tills vidare.

Datorspel

Efter att ha gått igenom hela Kategori:Datorspel och, om möjligt, kategoriserat om artiklarna efter utgivningsår och plattform så är det nu så att många av de kvarvarande artiklarna är olika mer eller mindre obemärkta gratisspel som spelas i webbläsaren eller installeras lokalt. För min del känns sådana produkter inte särskilt relevanta utan är mer att jämställa med en kontraktslös musikartist som lägger ut sina låtar på sin hemsida. /Dewil 19 februari 2008 kl. 09.05 (CET)

Det gäller för övrigt också många av spelen i kategorierna Kategori:Onlinespel (med underkategorier) och Kategori:Webbläsarspel. /Dewil 19 februari 2008 kl. 09.15 (CET)

Wikipedia:Relevanskriterier#Webbplatser och webbinnehåll borde vara tillämpligt för onlinespel och webbläsarspel. Bort med alla som inte utmärker sig genom Alexaranking, trafik eller dokumentering utanför Internet. /Yvwv [y'vov] 23 februari 2008 kl. 04.09 (CET)

Över huvud taget borde vi diskutera relevanskriterier för datorspel (och även brädspel m.m.). Just nu diskuteras radering av ett spel på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Ratchet & Clank: Going Mobile, varvid somliga hävdar (om jag tolkar dem rätt) att i princip samtliga elektroniska spel bör vara relevanta nog att ha egna artiklar. Jag kan inte hålla med om det, men vilka relevanskriterier är egentligen vettiga att ställa upp för spel? E.G. 2 april 2008 kl. 12.21 (CEST)

Om ett datorspel har någorlunda hög produktions- och marknadsföringsbudget (vilket Ratchet & Clank: Going Mobile verkar ha) så finns det förmodligen gott om oberoende källor i form av reportage och recensioner. Detta bör göra en artikel relevant oavsett ämne. Webbspel brukar däremot sällan beskrivas av oberoende källor. /Yvwv [y'vov] 20 april 2008 kl. 19.45 (CEST)

Jag tycker att vi breddar diskussionen till att omfatta alla typer av datorprogram. Se #Datorprogram nedan. —LX (diskussion, bidrag) 19 januari 2009 kl. 20.57 (CET)

Wikipedia:Relevans

Relevanskriterierna är och kommer nog alltid att vara lite kontroversiella. Jag tror aldrig de kan bli någon riktlinje, i vart fall inte i sin helhet... men jag tycker vi behöver ha en sida om relevans som är en riktlinje, som sammanfattar var vi står. Jag har därför påbörjat Wikipedia:Relevans, som än så länge bara är ett embryo till en sida. Skriv om, lägg till, ta bort, så kanske det kan bli något av den till slut. // habj 4 mars 2008 kl. 16.01 (CET)

Jag tror att det är ett steg i rätt riktning för att lösa alla kontroverser kring policy och riktlinjer. Ska kolla upp det. /Yvwv [y'vov] 5 mars 2008 kl. 20.07 (CET)

Vägar

Just nu så är Länsväg C 771 föreslagen för radering, denna artikel skiljer sig inte så mycket mot andra vägar Kategori:Vägar utan skyltat nummer, men är det någon som har några tankar på vilka vägar som är relevanta? Enligt sidan så följande vägar relevanta: Väg som tillhör det nationella vägnätet, till exempel riksväg och länsväg, och motsvarande järnväg. , däremot kanske Lista över sekundära länsvägar i Sverige är en bra sammanställning, men knappast behövs det en artikel för varje väg?\GhostRider♠ 25 mars 2008 kl. 17.35 (CET)

Tidningar och tidskrifter

Jag föreslår att relevanskriterierna för Tidningar och tidskrifter ses över. Detta på grund av de dels inte är applicerbara på svenska förhållanden (hittar heller ingen motivering till kriterierna i diskussionstråden, är det i själva verket bara en ren översättning från engelska Wikipedia?), dels eftersom de inte stämmer överens med praxis på Wikipedia. Till exempel diskvalificerar kravet på antingen 100-årig utgivning eller upplaga om 50 000 (!) flera av de svenska lokaltidningarna och i princip samtliga av landets kulturtidskrifter. I lilla Sverige är ju tidskrifter som Bang och Neo inflytelserika med upplagor på under 10 000 ex. Överhuvudtaget känns just upplaga som ett olyckligt relevansmått då "encyklopediskt värde" inte enbart torde ha att göra med antingen lång historia eller kommersiella framgångar. En tidning/tidskrift kan till exempel ha ett stort genomslag och betydelse för samhälls- och kulturdebatten trots att antalet läsare inte på långa vägar når upp till Amelia Adamos siffror. Ta bara Liberal Debatt eller Fronesis. (Samtliga av dessa tidskrifter har också artiklar på Wikipedia, även om detta strider mot listade relevanskriterier.) Om kontinuerlig utgivningsperiod och upplaga av nödvändighet ändå måste fortsätta gälla som parametrer, tycker jag att 10 år och 1 500 ex är mer rimligt, åtminstone för just svensk(språkig)a tidskrifter. Lillfuris 1 april 2008 kl. 12.35 (CET)

Instämmer till fullo i ovanstående, och vill samtidigt med en dåres envishet upprepa att relevanskriterierna generellt har en olycklig inriktning på kvantitet snarare än kvalitet. En smal kulturtidskrift med prominenta medförfattare är gissningsvis ofta viktigare än ett annonsfinansierat gratisblad med jätteupplaga. /FredrikT 29 maj 2008 kl. 14.18 (CEST)

Jag instämmer också till fullo i ovanstående - det är ju löjligt hårda krav. Många mindre facktidskrifter används också som källor i alla möjliga sammanhang - bara det ger encyklopedisk relevans. Förslår följande formulering:

• Minst ett av följande villkor ska vara uppfyllt:
  • Upplaga på minst 10 000 exemplar
  • Funnits i minst 50 år
  • Har uppmärksammats av andra anledningar i massmedier [strykning enl. Leo Johannes förslag av Mankash 9 september 2008 kl. 07.49 (CEST)]
  • Används för publikation av forskningsresultat
  • Används för orginalpublikation av artikelförfattare som lever upp till relevanskraven

Kan det fungera? Med vänlig hälsning // Mankash 8 september 2008 kl. 13.48 (CEST)

Ja, det ser bra ut. "Har uppmärksammats av andra anledningar i massmedier" kan ändras till bara "Har uppmärksammats av massmedier", och ett till kriterie kan läggas till "Har haft ett stort inflytande inom en viss upmpmärksammad debatt", eller något åt det hållet. LEO JOHANNES 8 september 2008 kl. 15.39 (CEST)

Jag strök enligt ditt förslag, men punkten med "Har haft stort inflytande..." täcks väl också in här? "Uppmärksammad debatt" betuder väl att den är uppmärksammad i massmedierna? // Mankash 9 september 2008 kl. 07.49 (CEST)

Det finns skäl att formulera olika relevanskriterier för olika typer av periodiska publikationer, eftersom mönstren för upplaga, spridning och livslängd är ganska olika. För dagstidningar kan det vara lämpligt att välja samma minimiupplaga som presstödsnämnden, nämligen 2000 ex. Kulturtidskrifter har ofta mindre upplaga än så, och de kan i många fall göra bestående historiska avtryck även om de läggs ned efter bara ett par år. Facktidskrifter brukar vara mera långlivade och ha upplagor på några tusen ex. Även om upplagan inte är hög jämfört med populärtidningar så kan de ha mycket god spridning inom sitt område och ha stor betydelse som informationsförmedlare inom en bransch eller ett intresseområde. /Lars Törnqvist 9 september 2008 kl. 12.46 (CEST)

Min förhoppning var väl att "orginalpublikation av artikelförfattare som lever upp till relevanskraven" skulle täcka in en grupp av dem, och "publikation av forskningsresultat" en annan. Det kan vara rimligt att sänka det kvantitativa kravet, men oavsett vad man väljer borde det väl helst finnas kvalitativa krav, som de listade, som upphäver upplagekravet. Vad saknas konkret av de som är formulerade? // Mankash 9 september 2008 kl. 13.21 (CEST)

Om man sätter upplagekravet på en rimlig nivå täcker man in dagstidningarna. Kriteriet om originalpublicering av relevanta författare täcker många kulturtidskrifter. Kriteriet om publicering av forskningsresultat täcker de vetenskapliga tidskrifterna. Det som återstår är de branschinriktade och hobbyinriktade facktidskrifterna. De publicerar sällan forskningsresultat, och om de gör det är det fråga om referat i andra eller tredje hand. Däremot har de stor betydelse som förmedlare av nyheter – framförallt produktnyheter – och som debattforum inom sitt område. Relevanskravet bör ta fasta på att tidskriften fungerar som nyhets- och debattorgan inom en bransch eller ett intresseområde och har stor spridning inom detta område. Ett problem är avgränsningen mot rena föreningstidskrifter. Många facktidskrifter ges ut av föreningar och har sin största spridning bland föreningsmedlemmarna, men vissa har dessutom viss spridning utanför medlemskretsen. Rena föreningstidningar bör hellre behandlas i artikeln om respektive förening. /Lars Törnqvist 9 september 2008 kl. 14.16 (CEST)

Provar ställa upp ett antal villkor igen:

• Medlemstidningar för föreningar bör som regel infogas i föreningen.
• Dagstidningar är relevanta om de har en upplaga på minst 2000 exemplar.
• Tidningar och tidskrifter är alltid encyklopediskt relevanta om de uppfyller vilket som helst av följande villkor:
  • Haft en kontinuerlig utgivning i minst 50 år.
  • Har uppmärksammats i massmedier.
  • Används för publicering av forskningsresultat.
  • Används för orginalpublicering av artikelförfattare som lever upp till relevanskraven.
  • Är ett ledande nyhets- eller debattorgan inom en branch eller ett ämnesområde.

Behöver man ens ha något generellt upplagekriterie? // Mankash 9 september 2008 kl. 23.10 (CEST)

"Är ett ledande nyhets- eller debattorgan inom en branch eller ett ämnesområde." kan ändras till "Är ett ledande nyhets- eller debattorgan inom en relativt stor branch eller ett stort ämnesområde.", annars kommer folk kanske åberopa kriteriet eftersom "det är den ledande tidningen inom [en väldigt liten, specifierad branch som i sig inte är relevant]". "om de uppfyller vilket som helst av följande villkor" kan ändras till "om de uppfyller något av följande villkor", det blir bättre språkmässigt, men det är ju bara en detalj, det är inte så viktigt. I övrigt en mycket bra summering! LEO JOHANNES 10 september 2008 kl. 08.33 (CEST)

Jag tycker att även upplagekriteriet ska finnas med då det är en första check som är lätt att visa "svart på vitt" och kan användas i många fall. I de fall upplagekriteriet inte går att använda kan man sedan gå vidare i listen. viktorvoigt 10 september 2008 kl. 09.34 (CEST)

Vad kan i vara lämplig storlek i sådana fall? En annan fråga: ska man skilja på svenskspråkiga och och andra tidskrifter? Det strider väl inte direkt mot WP:GP, och det känns som att upplagor på 2000 ex kan infatta ganska många dagstidningar på hindi... Mvh // Mankash 11 september 2008 kl. 13.20 (CEST)

Man skulle ju kunna sätta olika upplagegränser för olika språk. Publikationer på små minoritetsspråk trycks ofta i mycket små upplagor, men kan trots detta ha stor betydelse för den egna kulturen. Ett allmänt problem med upplagegränser är att det kan vara svårt att få tag på säkra uppgifter, särskilt när det gäller små tidningar och äldre tid. /Lars Törnqvist 11 september 2008 kl. 13.32 (CEST)

Å andra sidan är det inte konstigt att hindikultur får mer uppmärksamhet en svenskspråkig dito; hindikulturen är större, och per otillbörlig vikt ska större företeelser få större plats. LEO JOHANNES 11 september 2008 kl. 16.35 (CEST)

OK, men om vi lägger in exempelvis 10.000 ex under "alltid relevant om", och sedan på den övergrpande nivån lägger till "Tidningar som endast syftar till annonsering eller försäljning är som regel inte relevanta om de bara uppfyller nedanstående upplagekrav". Kan det fungera? Rena annonsblad känns faktiskt inte så relevanta även om ON-OFF-tidningen lätt kommer över 10.000 i upplaga. // Mankash 11 september 2008 kl. 18.42 (CEST)

Hur relevant är upplagan egentligen? Sådana rena sifferuppgifter är dels obeständiga, dels ingen vidare indikator rent allmänt – är en tidning är relevant enbart för att den kommer ut i X antal exemplar, eller är den det därför att den är en av de mest lästa tidningarna?

andejons 11 september 2008 kl. 18.53 (CEST)

Relevanskriterierna behöver vara tydligare, vi kan inte ha artiklar om varenda hobbytidning eller branchtidning som någonsin funnits. Ska man ha kriterier som "är den ledande..." så är det viktigt att den uppgiften kan verifieras, att det verkligen är den ledande, så det inte bara är något man påstår, eller att det är den enda och därmed den ledande, för då är det ju ingen bedrift. Jag tycker att en tidning ska ha funnits i mer än ett par år för att vara relevant i ett uppslagsverk. En mindre skvaller- eller serietidning som startas, vilket kanske "omnämns i massmedia" och sedan går i konkurs efter något år, är den verkligen relevant att ha med? Eller små branchtidningar som inte en finns i handeln utan enbart riktar sig till en liten yrkeskår, inte till allmänheten, och inte ens kanske finns att få tag i i tidningsställen? Ett minimikrav tycker jag är att den ska gå att finna på vanliga bibliotek. Gratisutdelade lokaltidningar typ "Vårt Kungsholmen", "Mitt i Kungsholmen" som kommer en gång i veckan har inte relevans i ett uppslagsverk, anser jag. Jag tycker att "omnämd i massmedia" låter ganska vagt, låt säga att en kändis intervjuas och nämner att h*n brukar läsa "Knäckebröhultsnytt" eller "pizzabagare-posten" är den tidningen relevant då? / Elinnea 12 september 2008 kl. 15.54 (CEST)

"Uppmärksammad i massmedia", då? Om exempelvis en tidning använts som källa i en ledare, eller haft en egen nyhetsrubrik, "Tidningen x börjar komma ut på onsdag", påvisar det relevans enligt min mening. En tidning som verkligen uppmärksammats på detta vis är tidskriften Filter, vilken enligt min mening definitivt är relevant (en helsidesartikel i Dagens Nyheter i pappersupplagan, en lång artikel i Svenska Dagbladet åtminstone på Internet, en lång artikel i Sydsvenskan åtminstone på Internet samt dessutom - vilket inte står i artikeln - nämnd i en ledare i pappers-DN samt haft en ganska kort recension i pappers-DN när den precis kommit ur, samt diverse andra mindre relevanspåvisande media). Att den är i stort sett första tidskriften i det slaget i Sverige påvisar även det relevans. Det första numrets upplaga var på 20 000 exemplar. Alla dessa uppgifter är i artikeln verifierade. Detta till trots har den bara kommit ut i tre nummer (ett halvår), men skapades redan när endast det första numret börjat försäljas. Om man skulle tillämpa kravet (och inte kriteriet) på att tidningen ska ha kommit ut i åtminstone ett par år, skulle denna tidning inte anses relevant. Därmed anser jag att vi inte bör ha ett tvåårskrav; möjligtvis ett tvåårskriterie. LEO JOHANNES 12 september 2008 kl. 16.24 (CEST)

Ellinea: Vetenskapliga tidskrifter som Physical Review finner man knappast i något tidningsställ eller på kommunbiblioteket i Malung, men de är ändå mycket viktiga och enligt min mening klart relevanta att skriva om. Det som står i dem kan fortfarande vara av intresse om hundra år, och de spelar en ytterst viktig roll i modern vetenskap.

Relevanskriterierna kommer aldrig vara helt perfekta, och kommer aldrig kunna täcka allt vi kan skriva om. Artiklar om obskyra företeelser kan raderas även om vi inte har relevanskriterier som täcker området.

andejons 12 september 2008 kl. 18.24 (CEST)

Elinnea: Vilket av de föreslagna kriterierna täcker in Mitt i-tidningarna? // Mankash 13 september 2008 kl. 06.44 (CEST)

Jag gör ett försök att formulera kraven igen, utifrån det som har framkommit. Upplagekriterie utelämnar jag igen, det är alldeles för svårt att formulera ett sådant, även om det vore praktiskt, tycker jag.

• Medlemstidningar för föreningar bör som regel infogas i föreningen.
• Publikationer som huvudsakligen syftar till annonsering eller försäljning är som regel inte encyklopediskt relevanta.
• Svenskspråkiga dagstidningar är relevanta om de har en upplaga på minst 2000 exemplar.
• Tidningar och tidskrifter är alltid encyklopediskt relevanta om de uppfyller minst ett av följande villkor:
  • Haft en kontinuerlig utgivning i minst 50 år.
  • Har fått en större uppmärksamhet i massmedier.
  • Används för publicering av forskningsresultat.
  • Används för orginalpublicering av artikelförfattare som lever upp till relevanskraven.
  • Är ett ledande nyhets- eller debattorgan inom en branch eller ett ämnesområde som själv lever upp till relevanskraven.
  • Är ett ledande nyhets- eller debattorgan inom ett visst språk.

Återigen, många facktidningar används ofta som källa i olika sammanhang, och sådana tidningar tycker jag är automatiskt encyklopediskt relevanta, oavsett upplaga eller hur länge de har getts ut, eller ens deras tillgänglighet. I mina ögon är det därför omöjligt att ställa krav på librispost, minsta upplaga eller minsta utgivningstid. Däremot kan ju en väldigt gammal eller stor tidning bli kvalificerad på en sådan grund, men då måste kravet formuleras specifikt. // Mankash 13 september 2008 kl. 06.44 (CEST)

Jag vill även gärna be er att specificera ändringar, det är lättare att kritisera formuleringen "ett ledande" än att formulera om det på ett bra sätt. // Mankash 13 september 2008 kl. 06.44 (CEST)

"inom ett visst språk"-kriteriet anser jag inte räcker. Något om att språket ska vara stort/utbrett, eller ha varit det, bör vara del av kriteriet (annars kan jag hitta på ett eget språk, klistra ihop några papper till en tidning och skriva en text på det språket - se där, en relevant tidsskrift). Kanske kan det vara ett krav att språket har en ISO-kod? LEO JOHANNES 13 september 2008 kl. 11.59 (CEST)

Det senaste förslaget på punkter tycker jag är en klar förbättring gentemot rådande kriterier, men jag motsätter mig särbehandlingen av svenskspråkiga tidningar. Det är ett klart brott mot wp:globalt perspektiv och därmed mot policyn wp:NPOV. En landsortstidning i Dalarna kan knappast kräva mindre upplaga för relevans än motsvarande publikation i ett county i Idaho bara för att man i Dalarna råkar tala ett mindre utbrett språk än i Idaho. /dcastor 15 september 2008 kl. 00.43 (CEST)

Implementation

De flesta i diskussionen ovan verkar vara överens om den grundläggande utformningen av kriterierna. Jag flyttar därför över en variant som även tar hänsyn till de senaste diskussionsinläggen. Formuleringen tar dock inte hänsyn till alla synpunkter ovan. En sammanfattning av kritiken mot förslaget:

1. Ett generellt upplagekriterie ger en lätt "första check"
   • Problemet är att det har varit för svårt att sätta en absolut gräns som är generell nog för att täcka in alla områden. Upplagekriteriet har därför begränsats till dagstidningar.
2. Formuleringen "Är ett ledande ..." är för vagt och kan inte verifieras.
   • Problemet är att ingen bättre formulering har framkommit.
3. Det har funnits olika syn på om tillgänglighet på offentliga bibliotek ska vara ett krav eller inte. Nuvarande formulering gör det inte, vilket verkar vara den mest spridda uppfattningen.
4. Det har funnits olika syn på en relevant tidnings minsta utgivningstid. Den nuvarande formuleringen har inget krav alls på någon sådan.

Jag betraktar inte den nuvarande formuleringen som perfekt, men den verkar vara "as good as it gets" tills vidare, varför jag flyttar över den. Det ska givetvis inte förhindra att den kan ändras, om bättre formuleringar eller kriterier dyker upp. // Mankash 15 september 2008 kl. 06.54 (CEST)

Ser bra ut. Vi ska minnas att WP:REL ändå inte är hugget i sten, och att man när det behövs ändå kan släppa kriterierna; de är ju mest till för att skriva ned etablerad praxis, istället för att konstruera praxis med hjälp av relevanskriterier. Om praxis ändras, ändrar vi sidan. I nuläget är dock kriterierna mycket förenliga med hur vi brukar göra. Calandrella 15 september 2008 kl. 15.54 (CEST)

Kyrkobyggnader

Relevanskriteriet för kyrkobyggnader är i generösaste laget. Till exempel Gideonsbergskyrkan i Västerås har en artikel - en ful 70-talsklump i murrigt fasadtegel. Det kan inte vara något mer speciellt med den än med högstadieskolan Gideonsbergsskolan ett stenkast därifrån... Naturligtvis ska vi ha artiklar om t ex domkyrkor och t ex arkitektoniskt mycket nyskapande kyrkobyggnader, men ska vi verkligen ha artiklar om alla kyrkobyggnader? CalleC 26 maj 2008 kl. 16.29 (CEST)

Brottslingar

Jag har kopierat in lite text från Wikipedia:Att skriva om brott angående relevansen om brottslingar, tyckte det som stod där stämmer ganska bra? GhostRider ♠ 9 juli 2008 kl. 13.35 (CEST)

Ser vettigt ut. När det gäller brottslingar i äldre tider skall man dock komma ihåg att deras namn i regel hängdes ut offentligt på ett helt annat sätt än i dag (i vissa fall t o m avrättades de ju inför publik). /FredrikT 9 juli 2008 kl. 14.24 (CEST)

Stämmer inte med praxis, se kategori:Brottslingar och Kategori:Svenska brottslingar. /Pieter Kuiper 9 juli 2008 kl. 17.13 (CEST)

Historiska personer

Jag tycker att det på sista tiden dykt upp många artiklar om historiska personer, jag har ibland lite svårt att se relevansen i dessa, skall man följa vad som står angivet här ovan så bör många av de artiklarna tas bort. Men av någon anledning så verkar relevansen öka i samma tid som avståndet till deras dödsdag. GhostRider ♠ 11 juli 2008 kl. 18.18 (CEST)

Har Du några exempel? Om det gäller medeltida personer minns jag att det förts resonemang tidigare om att man skall vara generösare mot dessa eftersom det totalt sett finns så litet information om människor från denna tid att även personer av formellt lägre relevans kan vara av historiskt intresse. /FredrikT 14 juli 2008 kl. 11.30 (CEST)

Det är kanske främst släktforskningsartiklar, där den enda relevansen verkar vara att den avlat andra personer var enda relevans verkar vara att den avlat ... /Pieter Kuiper 14 juli 2008 kl. 11.34 (CEST)

Ja, det var främst det som jag avsåg. GhostRider ♠ 14 juli 2008 kl. 11.37 (CEST)

Jag vet att det var uppe till diskussion för bra länge sedan att personer ifrån medeltiden skulle vara relevanta eftersom det fanns så få sådana som är kartlagda. Personligen tycker jag inte att det argumentet håller riktigt, då det enligt min mening ganska klart bryter mot vad som står i Vad Wikipedia inte är. Nu finns det ju annat som förekommer flitigt också, så som till exempel förgänglig information i stil med laguppställningar, så frågan är om vi skall följa vad Wikipedia inte är eller om vi borde skriva om den sidan. P.o.h 14 juli 2008 kl. 22.09 (CEST)

Om en medeltida person är relevant är han/hon det inte enbart ur genealogiskt hänseende; nej. I många fall framgår det inte av artiklarna vad personen gjort eller hur han/hon är intressant, eftersom artiklarna är av rudimentär karaktär. Ofta är det enda som står att någon är släkt med någon. Vad som inte står är t.ex. att någon haft ett stort gods, och därmed styrt över ofantligt många människors liv - se nyligen relevanskontrollanmälda Agneta Wrede som drev igenom att hennes familj fick rätt att välja församlingspräst, vilket inte innebar så lite på 1600-talet. Artikeln om Agneta Wrede kunde mycket väl innehållit mycket mindre info än så, och inte berättat ett smack mer än att hon var dotter till en greve. Vi bör efterfråga källor, och be om detaljer som styrker relevans, men inte gå för hastigt fram med stora raderingsspaden. Vad gäller adel som sådan, se stycket nedan. // habj 21 juli 2008 kl. 10.12 (CEST)

Att relevansen ökar i relation till avståndet till dödsdagen är IMHO klart logiskt. Ju längre tillbaka vi går, desto färre människor har vi kunskap om, desto mer relevant blir varje informationsbit. // habj 21 juli 2008 kl. 10.12 (CEST)

Jag tycker kriterna behöver förtydligas gällande historiska personer. Historiska politiker kan inte värderas utifrån huruvida de varit heltidspolitiker, om ingen ersättning utgått för politiska uppdrag - posterna behöver specificeras. Jag har försökt hållt mig till generalspersoner från 1600-talet och framåt, men under 1500-talet är överste högsta grad inom militären, och då håller inte det kriteriet.

Under medeltiden finns inga sådana ranger alls. Jag tycker att alla riddare under medeltiden bör kunna få en artikel, men vill gärna få verifierat om det är Ok? Medeltida personer finns oftast ganska lite att skriva om. Tror dock inte att man kan säga att alla medeltida personer som omnämns skulle vara värda en artikel. Trots allt, markgäldsförteckningen 1312 upptar ett tusental svenska bönder bara i norduppland. Visserligen kanske inte så mycket mer än deras namn, men de kan väl knappast anses relevanta bara för att de omtalats?--FBQ 7 oktober 2009 kl. 10.50 (CEST)

Att hämta uppgifter ur markgäldsförteckningen är väl på gränsen till originalforskning, eftersom det väl är en primärkälla? Ett allmänt kriterium för personer är ju att de anses relevanta om de är med i ett etablerat biografiskt lexikon, det vill säga att någon som har som arbete att sortera "kända" från "okända" har gjort bedömningen att just den personen "platsar" i lexikonet. På liknande sätt tycker jag att det bör vara ett nödvändigt krav (men inte tillräckligt) att personen är omskriven i någon sekundär källa. Det visar i alla fall att någon har bedömt att den här personen är känd/viktig/intressant nog att skriva om, även om det kanske inte räcker för relevans. Frågan man bör ställa är väl mera "hade den här personen varit relevant om den hade levt idag?" och för de flesta bönder är säkert svaret nej.Sjö 7 oktober 2009 kl. 12.41 (CEST)

Adel

Jag har lagt till ett stycke om adel. Jag anser personligen, och vill minnas att diskussioner på SFFR brukar utfalla i, att adel från 1600- och 1700-talet är relevanta för artiklar även enbart i kraft av sin adlighet. 1800-talet - mer tveksamt. 1900-tal och 2000-tal - absolut inte, det är ren kalenderkunskap som hör hemma i adelskalendern. enwp har artiklar om nu levande adelsmän i 25-årsåldern som inte gjort ett skapandes grand men bär en tjusig adelstitel, det har vi inte haft hittills och bör IMHO inte heller ha. Den exakta gränsdragningen vet jag inte, men jag menar att relevanskriterierna bör peka ut att vi inte ska radera artiklar om 1600-talsadel. // habj 21 juli 2008 kl. 10.00 (CEST)

Jag håller inte med skrivningen "Adelsmän- och kvinnor i historisk tid är därför relevanta för artiklar enbart i kraft av att de är adliga." Det ledar bara till massor med genealogiska artiklar. Om artikeln inte visar på annan relevans än att de har avlat av sig, ska de förstås bort. /Pieter Kuiper 21 juli 2008 kl. 10.04 (CEST)

Håller med Pieter Kuiper. [[[WP:INTE|Ingen genealogisk eller biografisk databas|Rent genealogiska artiklar]], där det bara rör sig om personer som fötts, gift sig, fått barn och dött, anser jag inte att de bör ha separata biografiska artiklar, däremot kan de kanske omnämnas i en artikel om själva ätten, så som vi väl hittills gjort? / Elinnea 21 juli 2008 kl. 10.09 (CEST)

Hur många adliga 1600-talspersoner har bara gift sig, fått barn och dött? De styrde gods och påverkade massor av människors liv. Att vara adlig innebar att äga produktionsmedlen, ungefär som att äga en stor fabrik... // habj 21 juli 2008 kl. 10.13 (CEST)

Vad gäller barn som dött vid 13 års ålder kan jag dock hålla med. De är inte relevanta, för de har inte haft någon betydelse för andra än sin familj. // habj 21 juli 2008 kl. 10.15 (CEST)

Man får inte blanda ihop adel med högadel. Det fanns massor av adelsmän som var föga mer än bönder med en tjusig titel. All adel är inte relevant.

andejons 21 juli 2008 kl. 10.20 (CEST)

Nu kanske vi börjar närma oss... // habj 21 juli 2008 kl. 10.22 (CEST)

Många sådana artiklar är utformade på det sättet, NN, gift med X, dotter till Y, mor till Z och inget mer. De har alltså inte uppvisat någon betydelse motsvarande fabriksägare utan bara som en del i ett släktled. Varje personartikel bör påvisa relevans på egen hand, och inte bli automatiskt relevant genom släktskap med annan person. Om man i artikeln kan visa "NN ägde godset Siochså" så kan personen möjligtvis vara relevans, om det är ett betydelsefullt ställe. / Elinnea 21 juli 2008 kl. 10.25 (CEST)

Nu är skrivningen "Adliga personer som ägt gods, och därmed styrt över många människors liv, är relevanta för artiklar". Och jag håller fortfarande inte med. Det leder bara till fullständigt ointressanta genealogiska artiklar. Om det är godset som är intressant, kan man ha en artikel om godset. Även präster styrde över många människors liv, men det är inget skäl att ha en artikel om varanda präst med endast kalenderuppgifter. /Pieter Kuiper 21 juli 2008 kl. 10.27 (CEST)

Jämför att det att vara kunglig ger självklar relevans, oavsett hur obetydlig man är i sig självt, och om man dött vid två års ålder. Hur långt ner bland de blåblodiga sträcker sig denna typ av relevans? Jag vill åtminstone sträcka mig till högadel som uppnått vuxen ålder. // habj 21 juli 2008 kl. 10.26 (CEST)

i historisk tid (oklart riktigt hur långt). // habj 21 juli 2008 kl. 10.27 (CEST)

Döda kungliga spädbarn ska förstås infogas. /Pieter Kuiper 21 juli 2008 kl. 10.29 (CEST)

Jag har i mina historiestudier kommit in en del på svensk adel och tycker att det är intressant att i wikipedia kunna slå upp historiska personer. Men många kan förstås samlas under släktens uppslagsord, särskilt dem som det inte finns så mkt mer att säga om än när de levde och vilka deras släktförhållanden var. Men när personen i fråga varit med i något intressant historiskt skeende tycker jag att vi ska vara generösa med att ge dem ett eget uppslagsord. --Remontoire 21 juli 2008 kl. 10.30 (CEST)

Samtliga personer i högadeln är givetvis inte relevanta, precis som inte personer som på långt håll är släkt med en kunglighet. Barn till en regent är relevanta, om man dött före två års ålder kan man nog i de flesta fall beskrivas i föräldraartikeln, även om man är kunglig. Kungars barnbarnsbarn är inte relevanta bara pga av släktskap. / Elinnea 21 juli 2008 kl. 10.32 (CEST)

Jag ifrågasätter att godsägare automatiskt är relevanta. Vi har ju inte med artiklar om varenda VD eller huvudägare i större företag, inte ens börsnoterade.Sjö 21 juli 2008 kl. 10.36 (CEST)

Dessutom är det rätt så enkelt att skriva artiklar om dessa adliga personer om man vill ha med dem. Det är bara att bege sig till biblioteket och skriva av fria verk från 1800-talet. Men sådan innehåll om deras liv behövs för att få en encyklopisk, icke-rent-geneologisk artiklar. Om man vill förbättra wikipedia, måste ribban läggas lite högre än adelsavlingsdata. /Pieter Kuiper 21 juli 2008 kl. 10.38 (CEST)

Före Representationsreformen 1866 hade adeln stor politisk makt och en adelsman var i princip definitionsmässigt en politiker. I den mån detta reflekteras i äldre källor (inklusive Ugglan) bör vi ta med dessa personer. Stamboksartiklar med irrelevanta personer av både adligt eller icke-adligt ursprung kan vi undvika genom att stänga ute egna efterforskningar, så i realiteten bör detta inte vara något problem.--Bothnia 21 juli 2008 kl. 18.35 (CEST)

Ett exempel

Kan ni hjälpa mig att förklara relevansen i artikeln Agneta Wrede? Om det nu finns någon så framgår den inte för mig. Hon gifte sig, inget ovanligt, fick barn, inget ovanlit, mannen dog, inte heller det ovanligt, så? GhostRider ♠ 21 juli 2008 kl. 11.23 (CEST)

Den artikeln är IMHO ett exempel på en person som möjligen skulle kunna nämnas på släkten Wredes sida och inte som ett eget uppslagsord. --Remontoire 21 juli 2008 kl. 11.55 (CEST)

Exempel är farliga, för de handlar alltid om den enskilda artikeln. Därifrån kan inga generella slutsatser dras. Borde inte den här diskussionen föras på Diskussion:Agneta Wrede? // habj 21 juli 2008 kl. 13.04 (CEST)

Hmm, ja det (" Exempel är farliga") har du nog rätt i. GhostRider ♠ 21 juli 2008 kl. 13.53 (CEST)

Hon tillhör grevlig ätt - här finns uppenbarligen olika åsikter. Hon har ägt ett stort gods - se artikelns diskussionssida och länk därifrån. Därav relevans. Att hon såg till så hennes familj fick bestämma vem som skulle bli präst i den lokala församlingen är IMHO essutom en bit intressant lokalhistoria. Om jag bott i trakten skulle jag älskat att leta rätt på sånt. Och ja, lokalt intresse är intresse. Det räcker, eftersom vi inte skriverpå papper och har gott om plats. Det borde kunna skrivas mycket mer om vad diverse högadliga orsakade i trakterna där de bodde. Sammanfattning: jag har svårt att se att godsägare från 1600-talet inte skulle vara relevanta.

Sen kan den infogas ändå, eftersom vi har så lite information om henne. I dagens skick kan den utan vidare infogas. Däremot ska den inte raderas, och tillkommer mer information om henne - det finns rätt mycket skrivet om gammalt högadligt folk - kan den brytas ut till egen artikel igen.

Jag sympatiserar med strävan att motverka pluttstubbar som uppkommer bara för att någons alla barn rödlänkats. Vi har många gamla artiklar som utformats rent genealogiskt vilket vi bör komma bort ifrån. Även detta sympatiserar jag med. När det kommer in nya artiklar om grevlig adel från 1600-tal och folk ifrågasätter dess relevans blir jag fundersam. "Notability" betyder endligt en:Wikipedia:Notability (people) "significant, interesting, or unusual enough to deserve attention or to be recorded." Jag hävdar som sagt att gammal högadel (inte nutida) skiljer sig tillräckligt från mängden för att förtjäna uppmärksamhet. Här verkar vi ha olika åsikter, och jag inväntar åsikter från flera. // habj 21 juli 2008 kl. 13.04 (CEST)

Jag kollade litet på Projekt Runeberg och fann bland annat det här, så tydligen har hon förtjänat en viss notis. Hon har förvaltat viktiga stipediemedel låtit uppföra vissa minnesmärken, det borde väl vara OK för en artikel? Informationen kan lätt moderniseras och föras in i artikeln. Om vi vill att även kvinnor ska representeras på svenska Wikipedia där det finns verifierbar information, så borde Agneta Wrede vara en kandidat.--Bothnia 21 juli 2008 kl. 18.43 (CEST)

Från Bybrunnen

Jag skulle inte säga att varje greve eller grevinna är relevant som person i sig. De bör ha gjort något anmärkningsvärt själva e.dyl. för att vara relevanta, precis som alla andra människor. En suverän greve, t.ex. en tysk greve vars grevskap var suverän inom Tysk-romerska riket, bör dock ses som relevant nog oavsett egna prestationer. I övrigt bör enskilda personer kunna nämnas inom ramen för en artikel om ätten, ty en grevlig ätt bör alltid ses som relevant. DG 21 juli 2008 kl. 16.02 (CEST)

Nej, det tycker jag inte att de är. Förr i tiden ansåg man att adliga personer per automatik var överlägsna andra människor ur en rad aspekter. Att idag låta dessa personer kvalificeras per automatik återspeglar detta synsätt. Idag är dock detta synsätt försvunnet, vilket bör återspeglas på Wikipedia. Popperipopp 21 juli 2008 kl. 16.14 (CEST)

Gamla tiders adel var ju de som var rikast och som hade mest makt i den tidens samhälle. De påverkade alltså de flesta vanliga människornas liv. Av den anledningen anser jag att de är relevanta på samma sätt som högre politiker är relevanta. Jopparn 21 juli 2008 kl. 17.35 (CEST)

Om en artikel om en adelsperson inte visar mer än att personen avlat av sig, visar det ingen encyklopedisk relevans, hur stora jordegendomar eller hur tjusiga titlar de än har. Om vi lägger ribban lägre än för vanligt folk, öppnar det för en massa stamboksartiklar här. /Pieter Kuiper 21 juli 2008 kl. 17.46 (CEST)

Jag håller med Jopparn. Före Representationsreformen 1866 hade adeln stor politisk makt och en adelsman var i princip definitionsmässigt en politiker. I den mån detta reflekteras i äldre källor (inklusive Ugglan) bör vi ta med dessa personer. Stamboksartiklar med irrelevanta personer av både adligt eller icke-adligt ursprung kan vi undvika genom att stänga ute egna efterforskningar, så i realiteten bör detta inte vara något problem.--Bothnia 21 juli 2008 kl. 17.56 (CEST)

Jag tror det bästa är att flytta den här diskussionen dit den hör hemma, till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier, där diskussionen redan pågår, istället för att föra den på två olika ställen. / Elinnea 21 juli 2008 kl. 18.01 (CEST)

Väl sammanfattat av Jopparn, exakt min åsikt. // habj 22 juli 2008 kl. 07.38 (CEST)

Högt uppsatt adel är väl relevant, men inte varenda adlig. LEO JOHANNES 22 juli 2008 kl. 13.13 (CEST)

Jag tycker att denna diskussion tangerar ett av de största problement med dessa relevanskriterier, och som jag redan initialt försökte stävja, nämligen att artikelämnen bedöms i kraft av deras egna, inneboende relevnas eller avsaknad av sådan. Enligt min mening är det mer adekvat att utgå från källäget: om inga källor finns som lever upp till kraven i WP:V, WP:NOR, och liknande metasidor, så spelar det ingen roll hur viktig en person kan tyckas vara. Detta är särskilt påtagligt för adliga personer. De var förvisso framstående och inflytelserika nog i kraft av sig själva, men ytterst sällan finns mycket mer publicerad information än vad som står i Elgenstierna. Som regel får man gå till en privat släktforskare som har personen i sitt släktträd för att få information om den adliga personens liv. Några gånger kan det finnas notiser i Personhistorisk tidskrift och liknande - men artikelförfattarna där har mycket varierade forskningsbakgrund, och därmed måste källkritiken tillämpas artikel för artikel (för att inte nämna att det ofta förekommer rättelser och korrigeringar i senare årgångar). Detta är en ståndpunkt jag har även för precis samtliga andra ämnen som listas på denna metasida: först och främst måste man se om det finns material att bygga en artikel på, material som är av vederhäftig natur. Med detta förbehåll anser jag att alla adliga personer äger säte i artikelnamnrymden på WP.//--IP 26 augusti 2008 kl. 09.15 (CEST)

Professorer

Habj skrev: "Personen är en signifikant makthavare inom den akademiska sfären, till exempel professor (i den gamla svenska betydelsen, alltså överhuvud för en institution) eller rektor." Jag antar att vad som avses är professorer som är ämnesföreträdare med fakultetsanslag. Dessa professorer ansvarar för forskning inom ett visst ämne och förfogar över egna forskningsmedel. Om enheten de chefar för kallas avdelning, institution, forskargrupp eller något annat är mest en fråga om ordval och lärosätets interna organisation. (Jag vet minst ett lärosäte som försöker skilja forskningschefs- och administratörsrollerna så att avdelnings- och institutionschefer inte nödvändigtvis är forskningsledare utan hellre goda administratörer.) Förutom ämnesföreträdarna med fakultetsanslag finns också de s.k. Tham-professorerna eller befordrade professorerna. De leder ingen forskningsverksamhet och har inga forskningsmedel utan har erhållit professorstiteln efter att ha ansökt om den och befunnits tillräckligt kompetenta. Utöver dessa två huvudtyper av professorer finns biträdande professorer (också en sorts hederstitel) och adjungerade professorer (deltidsprofessorer, ofta från näringslivet). Till sist finns också den icke-akademiska titeln "professors namn" som är en hedersbetygelse som regeringen delar ut. Vilka av dessa uppräknade professorstyper är det som kan anses relevanta i kraft av blotta professorstiteln? /Dewil 23 juli 2008 kl. 23.53 (CEST)

NE skriver "prfessor, den främsta befattningshavaren vid en universitets- eller högskoleinstitution, med ett särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning. Tidigare fanns i Sverige också något lägre tjänster som laborator, observator och preceptor, men de omvandlades 1969 till biträdande professurer och 1979 till professurer." Jag är i och för sig lite emot att försöka fastslå jättedetaljerade relevanskriterier utifrån vårt egna lösa tyckande här, men en svensk professor före 1979 torde vara institutionschef och framstående forskare tillräckligt för att meritera för en artikel. Efter 1979 är det kanske mer svårbedömt. Vad gäller andra länders professorer har jag ingen aning. IMHO bör vi inte vara rädda för att låta en viss luddighet och diskuerande text ingå i relevanskriterierna.

Professors namn får väl ses som en fin utmärkelse som delas ut för framstående insatser, och torde i sig meritera till en artikel. // habj 25 juli 2008 kl. 03.48 (CEST)

Näringslivspersoner

Yvwv har nu introducerat texten: En näringslivsperson är relevant om personen är/har varit VD eller styrelseordförande för ett välkänt företag. Även andra ledare eller styrelseledamöter kan vara relevanta om företaget är mycket stort och välkänt.
Jag anser att det är för omfattande. Relevans "ärvs" inte från varumärken. /Pieter Kuiper 3 augusti 2008 kl. 13.49 (CEST)

"Välkänt" är ett snävare begrepp än relevanskriterierna, jämför stycket om brottslingar. Att ett företag nätt och jämnt uppfyller WP:REL ska så klart inte göra att VD:n automatiskt också gör det. /Yvwv [y'vov] 3 augusti 2008 kl. 14.15 (CEST)

Men varför skulle någons biografi publiceras här bara för att det handlar om styrelseledmöter av till exempel kända bilmärken? Personen själv måste vara känd. Annars får vi en massa registerinformation om styrelseproffsen och ännu större WP:BLP-problem. /Pieter Kuiper 3 augusti 2008 kl. 14.29 (CEST)

För det första, om man ska vara besserwisser så är det skillnad mellan ett varumärke och ett företag, ingen kan sitta i styrelsen för ett varumärke. För det andra, sakfrågan - pratar vi "styrelseproffs" i betydelsen personer med ett flertal uppdrag i styrelser för betydande företag så torde de personerna nästan uteslutande vara encyklopediskt relevanta. Det finns inte jättemånga företag och organisationer med så pass omfattande verksamhet att de faktiskt betalar styrelsearvoden av den storleken att man kan leva (gott) på det och följaktligen vara "professionell" styrelseledamot. Har man förtroendeuppdrag av den digniteteten har man troligen kvalificerat sig på gamla meriter redan. För att ta två exempel, Jan Carlzon och Bengt Westerberg. Det går säkerligen att hitta enskilda personer med styrelseuppdrag eller andra ledande befattningar i relevanta företag och organisationer men som i övrigt inte är encyklopediskt intressanta. Ofta torde det gå att lösa med infogning av uppgift i artikeln om företaget. Jag tycker inte att Yvwvs text är i strid med rådande praxis. El Maco 3 augusti 2008 kl. 15.47 (CEST)

Jag anser att "välkänt" är för luddigt, instämmer med Pieter Kuiper att relevansen inte bör ärvas. Att bara vara vd eller styrelseledamot i ett företag tycker jag inte räcker. Jag har generellt sett svårt för detta med "automatisk relevans", utan tycker att man får bedöma från fall till fall, i de flesta fall räcker det nog med att vd:n nämns i artikeln om företaget, precis som El Maco nämner ovan. Jag tycker att texten kan ändras till En näringslivsperson kan vara relevant om personen är/har varit VD eller styrelseordförande för ett av världens främsta företag. Alltså de vd:ar för de allra största och betydande företagen kan ha relevans, men inte vartenda vd för hundratals företag. / Elinnea 3 augusti 2008 kl. 15.58 (CEST)

Jag tror vi får klämma i med ett rungande det beror på. Uppmärksammas man regelbundet i affärspress och andra media torde man vara relevant. Det torde vara fallet med merparten av våra börs-VD men även ledare för mindre företag. Jag kan tycka att vi bör ha som ambition att som minimum täcka samtliga VD i Sveriges börsbolag på sikt. Tycker vi att alla spelare i fotbollsallsvenskan och alla artister på svensktoppen och alla riksdagsmän är relevanta... och så vidare. Det är inga problem att hitta hyggligt väldokumenterade biografiska uppgifter för dessa även om de inte står i centrum för intresset för den genomsnittlige bidragsgivaren på svenskspråkiga wikipedia. Man kanske borde starta Projekt Näringsliv... men det är en annan diskussion. El Maco 3 augusti 2008 kl. 23.11 (CEST)

Jag tror att Kategori:Företag listade på Stockholmsbörsen innehåller bara ungefär hälften av de svenska börsbolagen, med ofta ganska korta artiklar, och många är så korta att det finns gott med plats för lite saklig information om VD. De uppmärksammas ju oftast inte i affärspress för personliga uppfattningar. När de går mot konsensus, får de sparken. /Pieter Kuiper 3 augusti 2008 kl. 23.29 (CEST)

Allmänna kriterier

Jag tycker att denna formulering är lite märklig :

”

I allmänhet är det ett tillräckligt, men inte nödvändigt, krav för en person att finnas i ett etablerat biografiskt lexikon, till exempel Svenskt biografiskt handlexikon eller Vem är det.

„

Det känns lite som att bara för att en artikel är relevant på en wiki så är den relevant på svenska wiki. Är det inte bättre att bedömma varje person indivuduellt efter de kriterier som faktiskt finns och inte att de finns med i t.ex. Vem är det? GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 15.37 (CEST)

Andra wikier ska självklart inte utgöra någon norm för vad som är relevant på svwiki. Det här kriteriet handlar om verifierbarhet. Artiklar på Wikipedia ska ha trovärdiga källor, och i jämförelse med kvällstidningar och bloggar så har tryckta biografiska lexikon en mycket stark trovärdighet. /Yvwv [y'vov] 4 augusti 2008 kl. 15.48 (CEST)

Jag håller med dig om att de tryckta lexikonen har hög trovärdighet, men jag uffattade inte alls denna text som att den har med verifierbarhet att göra utan att den hade med relevansen att göra, rätt eller fel, men det var så jag uppfattade skrivningen. GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 15.54 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag håller med att det inte är ett tillräckligt men inte nödvändigt krav att någon finns med i ett etablerad lexikon (fast vem bryr sig om dammiga 1700-tals ämbetsmän, präster och andra riksdagsmän). Det man däremot bör kunna kräva är en respekterad källa med biografisk information (det kan vara i en dagstidning). Jag gillar inte alls de här artiklarna med kartläggningskaraktär om nu levande personer som nu dyker upp om en massa journalister. Sådana rekonstruktioner av någons karriär är att betrakta som egen forskning. /Pieter Kuiper 4 augusti 2008 kl. 15.58 (CEST)

Syftet med WP:REL är framför allt att hindra att Wikipedia används i fel syften. Tveksamma artiklar om 1700-talspersoner är nästan alltid skrivna i släktforskningssyfte (i klump med många andra liknande artiklar), medan tveksamma artiklar om nutida personer nästan alltid är fåfängeartiklar om musiker, politiker eller företagare, och oftast enda bidraget från en skribent. Släktforskarna är över lag färre, mer seriösa och mer mottagliga för vettiga argument - dessutom är det egentligen inget jättestort problem om någon skriver om sin morfars morfars morfar, om vederbörande faktiskt var biskop, storgodsägare eller borgmästare. Däremot bör vi vara hårda när det gäller "nutidsbiografier". /Yvwv [y'vov] 4 augusti 2008 kl. 16.09 (CEST)

Jag håller med dig i sakfrågan, dock kliar det i fingrarna att ta bort den text som jag citerade ovan (dock blev den bättre med Yvws komplettering), alt flytta den till historiska personer. GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 16.19 (CEST)

Bara en parentes: Artiklar om 1700-talspersoner som skapades som substubbar och mest innehöll data om vilka de var släkt med, skapades knappast som "släktforskningsartiklar". Att döma ut artiklar för att de innehåller oproportionenligt mycket om släktförhållanden får ses som dagens fluga på svwp. / habj 4 augusti 2008 kl. 16.21 (CEST)

Om det inte är släktforskare som skriver dessa "adelsstubbar", vilka är det som skriver dem och varför? /Yvwv [y'vov] 4 augusti 2008 kl. 16.30 (CEST)

Frågan är inte retorisk utan uppriktig. /Yvwv [y'vov] 10 augusti 2008 kl. 05.32 (CEST)

Kvalificerad utmärkelse

Vad menas med formuleringen "kvalificerat pris" och liknande? I nuläget så finns formuleringen i följande varianter:

• Har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Augustpriset. (Författare)
• Har vunnit något kvalificerat pris. (Konstnär)
• Har vunnit någon nationell eller internationell kvalificerad utmärkelse. (Kulturprodukt)
• belönats med någon större konstnärlig utmärkelse. (Konstverk)

Vem avgör om ett pris eller en utmärkelse är "kvalificerad" eller stor nog? Åsa L 4 augusti 2008 kl. 22.29 (CEST)

Det handlar väl om att hitta indikationer på att personen är intressant även utanför en mindre, närmare krets? Priser, stipendier, bidrag från statliga myndigheter etc vara tecken som tyder på att så är fallet. Vi borde fundera på hur kriterierna ska formuleras för att vi verkligen ska fånga in relevansen. Kanske kan man försöka utgå från vem som ger priset och tillföra en formulering som går ut på att priset i sig ska vara allmänt känt, omskrivas i viktigare medier etc? Birgerbar 5 augusti 2008 kl. 09.53 (CEST)

Militärer

Det finns en lång rad biografiska artiklar som handlar om militärer, de flesta är relevanta men till och från dyker det upp namn där relevansens diskuteras. Jag anser att vi bör ha ett par rader om officerare som man kan utgå ifrån och har försökt formulera några sådana utifrån tanken att endast de allra högsta officerna i ett lands väpnade styrkor är självklara i sammanhanget. Det finns officerare på lägre nivå som kvalificerar sig för egen artikel men då är de relevanta av andra skäl, exempelvis genom att de har forskat eller blivit publicerade. Birgerbar 19 augusti 2008 kl. 19.25 (CEST)

Jag har tittat på Birgerbars förslag och i stort tycker jag väl att det ser rätt vettigt ut. Dock saknas i nuläget utrymme för sådan militärer som - så att säga på "egna meriter" i form av tapperhet, bragder etc - blivit berömda utan att vare sig ha en väldigt hög rang eller ha lett större förband. Jag tänker t ex på första världskrigets berömda flygaress (Röde baronen, Max Immelmann m fl). Kanske kan man fånga in dessa genom att lägga till ett kriterium av typen "under krig ha erhållit högre militär utmärkelse" e dyl? /FredrikT 20 augusti 2008 kl. 09.07 (CEST)

Jag håller med - se exempelvis Simo Häyhä som ju inte hade ledande ställning men som ändå är känd nog... Ztaffanb 20 augusti 2008 kl. 09.24 (CEST)

Bra synpunkter. Vi bör alltså fånga in dem som utmärkt sig i strid och samtidigt har ett intresse i en bredare krets. Kanske kan vi kombinera detta med utmärkelse? Det finns ju officerare som utmärker sig i strid "i det tysta" och samtidigt brukar det inte vara så särskilt stor höjd för att kvalificera sig för olika tapperhetsmedaljer i krig. Vad sägs om följande? "Har gjort extraordinära insatser i strid och har därför erhållit en högre militär utmärkelse." Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 11.35 (CEST)

Jag som har suttit och funderat på detta några dagar, så går Birgerbar och snor det från mig (detta var menat som ett skämt). Nej, skämt och sider, jag tycker att det var ett bra initiativ, jag skall läsa igenom och begrunda. Min första kommentar är att jag inte tycker att officer skall vara ett krav, det kan likaväl vara en soldat eller en underofficer. --GhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 12.04 (CEST)

Det gläder mig att flera är intresserade av detta lilla hörn av vårt encyklopediska verk. Förhoppningsvis får vi en uttömmande diskussion som bidrar till att relevanskriterierna håller över tid. Självklart bör vi få in underofficerare och manskap i detta också. De fem första punkterna handlar ju definitionsmässigt om officerare (eftersom de tar sikte på högre befattningshavare). Militärpersoner av lägre rang kan komma ifråga för såväl punkten om deltagande i försvarsdebatten som punkten utmärkelser och extraordinära insatser, viktigt dock att vi hittar en nivå så att inte varje enskild soldat eller sjöman som får en utmärkelse i strid anses relevant. Inte minst anglosaxiska länder gödslar som bekant med utmärkelser i dagens väpnade konfliker. Ett sätt kan vara att ändra "officer" i den inledande meningen till "officer, underofficer eller manskap" alternativt till "militär" (även om det senare är ett lite kantigt uttryck). Ett annat sätt är att låta den inledande meningen stå kvar men att sätta en ny mening som syftar på de två sista punkterna. Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 13.16 (CEST)

Absolut! Själv så känner jag att jag vill öka mitt deltagande i artikelrymden och minska detsamma i metarymden och då gäller det ju att hitta något som intresserar mig. Jag delar upp diskussionen nedan.GhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 14.32 (CEST)

Flagg/generalspersoner

Jag anser att dessa alltid är relevantaGhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 14.32 (CEST)

I stort sett ja, men det finns en hel del generalspersoner och flaggmän som enbart haft en chefsposition av mer militärbyråkratiskt slag och det kan vara rimligt att dra en gräns mot dessa. Jag har försökt fånga in det med formuleringen "och på den nivån varit chef för en större militär enhet". Givetvis kan en sådan person vara relevent ändå, t ex genom att vara omskriven men då täcks ju det av de allmänna relevanskriterierna för personer. Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 19.01 (CEST)

Utmärkelser

Personer som fått vissa utmärkelser är relevanta, ett exempel på en sådan är Medal of Honor (jag har inte så bra koll på utmärkesler i andra länder än USA, men motsvarande finns t.ex i Frankrike). Men då MOH är ganska speciell så finns det alltid en hel del att skriva om dessa personer. GhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 14.32 (CEST)

Yvwv tillförde en formulering som jag tycker är bra. I Sverige har vi för tapperhet i fält/till sjöss och det kan antas att den som tilldelats en sådan är intressant för en bredare krets. Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 19.04 (CEST)

Håller med. Bra formulering! GhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 20.04 (CEST)

För Tysklands del tror jag att Riddarkorset är lagom för relevans. Det är vad namnkunniga jaktflygare m fl inom Wehrmacht brukade tilldelas. För Waffen-SS vet jag inte vilken motsvarande utmärkelse var - eller fick de också Riddarkorset? Har för mig att t ex Otto Skorzeny fick det. CalleC 27 augusti 2008 kl. 16.40 (CEST)

Utan att gå in alltför mycket i detaljer så är väl Riddarkorset en klart relevant markering (se Lista_över_mottagare_av_Järnkorset)- finns ju omnämnt här på Wikipedia förstås ;-). Generellt kanske "mottagare av ett lands högsta militära orden/ordnar" kan vara en vägledande formulering? Ztaffanb 27 augusti 2008 kl. 16.51 (CEST)

Befälhavare

Fler personer än högsta befälhavare kan vara relevanta, se t.ex. Guadalcanalkampanjen GhostRider ♠ 20 augusti 2008 kl. 14.32 (CEST)

Jag ändrar till hög befälhavare. Det torde täcka det vi är ute efter. Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 19.07 (CEST)

Insatser i strid

Jag tillför en mining: "Har fått stor uppmärksamhet för extraordinära insatser i strid." Det bör nog vara med ett sådant kriterium för att vi ska få med de kända krigshjältar som FredrikT nämnde som exempel. Birgerbar 20 augusti 2008 kl. 19.11 (CEST)

Fiktiva personer och företeelser

Dessa är de nuvarande kriterierna för fiktiva personer och företeelser:

Fiktiva fenomen och/eller personer (till exempel rollfigurer i Harry Potter) är relevanta eller har encyklopediskt värde om de uppfyller ett av följande kriterier:

• De är omnämnda mer än en gång (och/eller är av avsevärd betydelse) i välkända verk (inte fanfiction).
• De har dokumenterad kulturell betydelse utanför ursprungsverken.

En fiktiv person, plats, varelse eller sak kan vara relevant för en egen artikel om den omnämns på ett icke-trivialt sätt i flera olika verk. Kolla annars upp ifall den platsar bättre i en samlingsartikel.

---

I nuläget har detta kriterium ungefär noll betydelse. Skulle detta gälla, skulle inte en enda Harry Potter-artikel behöva raderas, och det gäller naturligtvis vilken bok som helst. Jag menar, hur ofta skulle någon skriva en artikel om en person som nämns en enda gång i en bok? (Nu kommer det säkert visa sig att det finns sådana...) I vilket fall borde vi komma överens om antingen:

• a) Kriterierna ändras
• b) Kriterierna följs

Just nu är kriterierna otroligt slappa, och de bör ändras; frågan är bara hur mycket. Mitt förslag är att vi ändrar kriterierna till att någon av följande ska uppfyllas:

• De är bland de mest framträdande i en bok.
• De är av vikt i flera böcker i samma serie.
• Händelsen är den ledspåret i en bok. (Någon som har ett bättre ord än "ledspåret".
• Handelsen är av vikt i flera böcker i samma serie.
• Personen(Händelsen har dokumenterad kulturell betydelse utanför ursprungsverken.

men jag tycker att alla karaktärer borde vara relevanta för samlingsartiklar, och att alla samlingsartiklar borde vara relevanta, förutsatt att de innehåller fler än tio stycken personer/händelser/saker. ^d_SAKARIE^b 20 augusti 2008 kl. 22.04 (CEST)

Som jag tolkar det som står, räknas inte själva ursprungsböckerna alls. Det som räknas, är om personerna finns beskrivna i andra, fristående verk. Litteraturvetenskapliga verk, böcker om modern science fiction, och liknande.

Personligen anser jag att vad som kan vara relevant vad gäller Harry Potter - för att nu ta det exempel som rimligen är skälet till att diskussionen nu dyker upp - är artiklar om de kanske tio viktigaste personerna - OK femton för bokserien är lång - en artikel per bok och en per film, Hoqwarts, riktigt viktiga begrepp som "mugglare", och lite till. Max 40 artiklar, kanske? En massa olika platser i böckerna kan inte vara intressanta annat än för inbitna fans. // habj 20 augusti 2008 kl. 22.19 (CEST)

(redigeringskonflikt)Jag tycker det enklaste är att utgå från kriterium noll: har det skrivits något om personen utanför de verk som den är en del av? Det bör vara nog för att avgöra vilka som kan ha egna artiklar. Att Harry Potter är huvudperson i sju böcker visar inte på relevans nog för egen artikel, men att han ofta referas till i dagspress gör det. Bifigurer går det möjligen att vara aningen mer generös med, men vi kan inte skriva något om varenda bifigur i vartenda verk.

andejons 20 augusti 2008 kl. 22.25 (CEST)

Habj-> Om det är som du säger, så borde det verkligen förtydligas, för det är inte alls så jag uppfattade det iallfall.

Andejons-> Det menade jag inte heller (artikel om varenda bifigur), utan kanske tre, fyra, vilket enligt mig kan vara berättigat i en relevant bok. Angående just fallet Harry Potter, så tycker jag inte att ni ska glömma att det är världens överlägset mest sålda bokserie, och inte borde räknas som medel-fallet. ^d_SAKARIE^b 21 augusti 2008 kl. 00.27 (CEST)

Jag skrev så här för länge sedan (diff):

Fiktiva verk och/eller personer är relevanta eller har encyklopediskt värde om de möter ett av följande kriteria:

• De är omnämnda mer än en gång (och/eller är av avsevärd betydelse) i verk av den som skapat företeelsen
• De är omnämnda i betydelsefull nivå i verk av icke-trivial verkshöjd framställda av andra än den som skapat företeelsen

Detta kan ju tolkas som att jag upprepar kriterium noll vilket kanske inte behöver göras. Poängen är ju att nåt som finns "utanför" det ursprungliga verket blir mer signifikant, förmodar jag. Ztaffanb 21 augusti 2008 kl. 09.06 (CEST)

Kriterium noll är det som bör gälla. Det finns faktiskt en del akademiska publikationer om bifigurer i Harry Potter, Sopranos, osv (sök på scholar.google.com). Kravet skulle lyfta dessa artiklars nivå. /Pieter Kuiper 21 augusti 2008 kl. 09.51 (CEST)

Ja, förmodligen borde det kravet börja tillämpas för att förbättra artiklarnas innehåll. Frågan är hur man går tillväga. Källa behövs-mallningar? // habj 21 augusti 2008 kl. 10.36 (CEST)

För mig som inte förstår kriterium noll så innebär det?--GhostRider ♠ 21 augusti 2008 kl. 23.23 (CEST)

Se under rubriken "Allmänna kriterier", där finns en underrubrik som heter så. Birgerbar 21 augusti 2008 kl. 23.37 (CEST)

Specifika utbildningsprogram på högskolan

Just nu verkar konsensus vara att specifika utbildningsprogram är automatiskt förtjänta av en egen artikel om de finns på fler än en högskola och att det räcker med att artikeln säger något i stil med X-teknik är en civilingenjörsutbildning som finns vid Y-stads universitet och Z-berga tekniska högskola. Jag tycker att det är lite skralt och tämligen intetsägande. Med tanke på att många programs utbildningsplaner revideras varje eller vartannat år är heller inte detaljerad information av programmets innehåll bra eftersom innehållet är färskvara. Ytterligare ett argument mot enskilda utbildningsprograms artiklar är att samma program kan finnas under olika namn, liksom program med samma namn kan vara väsentligt olika. Jag skulle föredra att vi till att börja med ser till att vi har bra huvudartiklar inom utbildningsväsendet, till exempel lärarutbildning, ingenjörsutbildning, ekonomiutbildning och så vidare innan vi godkänner allsköns småartiklar som min exempelartikel ovan. Ett exempel på hur hyfsade artiklar om ett visst utbildningsområde (och inte ett specifikt program) är miljöingenjör och civilekonom. Ett exempel på en dålig artikel är Materialdesign; den länkar inte ens till artikeln materialteknik som dessutom är lika dålig... /Dewil 10 oktober 2008 kl. 15.13 (CEST)

Bergs materialutbildning har en mycket hög status, vilket nog kan förklara varför den anses vara relevant. Det är bara att sätta igång att förbättra artikeln istället för att diskutera över dess vara eller inte! Artikeln om Materialteknik du vill ha en länk till har varit nedlagd i över ett år. Det den redirectar till nu verkar inte ha mycket med utbildning att göra och varför då ha en länk? /Innocent bystander 10 oktober 2008 kl. 19.09 (CEST)

Jasså, trampade jag på en öm Bergs-tå? Synd att du inte vill diskutera sakfrågan, enskilda utbildningsprograms relevans. En dålig artikel är dessutom en dålig artikel oavsett artikelämnets eventuella "status". /Dewil 12 oktober 2008 kl. 12.29 (CEST)

Nej, jag är inte från Bergs, det marterialteknik (enstaka kurser) jag läst var på en högskola som ingen knappt vet sysslar med materialteknik (låg status, men det sörjer jag inte). Problemet jag ser är att det på svwp ibland ältas lite för mycket om kvalité och relevans utan att det görs något åt problemet. Artikeln har dålig kvalite, det är jag absolut överens med dig om. Istället för att diskutera saken vill jag hellre se artikeln förbättras. En artikel om en utbildning är relevant om den är bra skriven. Jag tycker det finns relevans i varje grupp av utbildning på denna nivå om artikeln är bra - om inte ska den förbättras. /Innocent bystander 12 oktober 2008 kl. 12.41 (CEST)

REL = svenskspråkigt eller globalt perspektiv?

Med anledning av ett knepigt REL-fall som kan läsas på Diskussion:Georgios Leonardos, ställer jag frågan om REL skall förstås globalt eller för svenska? I det fall som kom upp igår är det fråga om en grekisk författare som blivit översatt till engelska och erhållit grekiska utmärkelser. Om källorna stämmer finns personen omnämnd i åtminstone en årgång av Who's Who. Däremot finns inget om personen på svenska, varken översatta verk eller recensioner eller någonting, vad jag funnit.

Observera att jag inte är ute efter att diskutera det specifika fallet annat än som exempel på hur REL skall tolkas. Gäller REL på svenskspråkiga wp för sådant som finns på svenska, eller gäller det globala perspektivet också här?//--IP 23 oktober 2008 kl. 09.20 (CEST)

Jag tycker att författare som fått utmärkelser för sitt författarskap (beror kanske i och för sig på vilken sorts utmärkelse - kriterier behövs) är relevanta, oavsett nationalitet eller hur spridda deras verk är. Det intressanta är ju om det går att påvisa relevansen - alltså exempelvis utmärkelser. Vad jag har förstått så är omnämnande i verk liknande Who's Who även det relevanspåvisande. Åsa L 23 oktober 2008 kl. 12.32 (CEST)

Jag tycker det verkar rimligt att tolka relevanskriterierna globalt, och jag har själv utgått från att det är så. I en tidigare diskussion om relevanskriterier för tidningar och tidskrifter framgick det att vissa inte ville acceptera specialregler för svenskspråkiga dagstidningar m.h.t. WP:GP. Hur var det med Salman Rushdie, han översattes väl efter att han fått uppmärksamhet? // Mankash 23 oktober 2008 kl. 14.41 (CEST)

Nu finns det lite problem med verifierbarhet för oss om någon skulle börja skriva artiklar om till exempel lokalpolitiker i kommuner i Thailand. /Pieter Kuiper 23 oktober 2008 kl. 15.50 (CEST)

Både och. Relevansen skall gälla både i ett svenskspråkigt och i ett globalt perspektiv. Om en person är relevant på ett globalt plan, är personen relevant nog för svenskspråkiga Wikipedia och tvärtom. Och om personen inte är relevant nog på andra Wikipediaspråkversioner är personen inte relevant nog för svenskspråkiga Wikipedia heller och tvärtom. E.G. 15 december 2008 kl. 14.20 (CET)

Definitivt globalt (vilket ju faktiskt är vad E.G. skriver också). Förvisso kan verifierbarheten bli svår och därmed kan det bli svårare att påvisa relevansen för till exempel tahiländska politiker, men om artikelförfattaren väl lyckas verifiera innehållet så berörs inte relevansen av var i världen företeelsen finns. /dcastor 15 december 2008 kl. 15.01 (CET)

"Relevans" är en felöversättning

"Relevans" är en felöversättning av engelskans notability. Relevans är ett relativt begrepp: ingenting kan vara relevant i största allmänhet. Korv är relevant i en diskussion om charkuterier, men irrelevant i en diskussion om fusionsreaktorer. En bättre översättning av notability, och ett ord som bättre motsvarar vad vi pratar om här, vore betydenhet. Skall vi ändra genomgående? Martin Rundkvist 10 november 2008 kl. 15.46 (CET)

"Encyklopedisk relevans" avses, och jag har på senare tid börjat använda den termen istället för relevans när jag kommenterar på artiklar med ifrågasatt encyklopedisk relevans. "Betydenhet" - tja, jag vet inte riktigt, men diskussion bör tas på Wikipediadiskussion:Relevans. Calandrella 10 november 2008 kl. 18.32 (CET)

"Encyklopedisk relevans" har nio googleträffar. "Encyklopediska relevansen" har fem. Uppenbarligen inte ett vedertaget uttryck. Martin Rundkvist 10 november 2008 kl. 20.37 (CET)

Skulle det möta protester om jag ersatte "relevans" med "betydenhet" på tillämpliga sidor om Wiki-regler? Martin Rundkvist 14 november 2008 kl. 08.55 (CET)

Relevans är ett inarbetat begrepp och att byta ut det kräver fler som uttalat sig. Och själv är jag minst sagt tveksam till ordet betydenhet. Det är ju faktiskt inte heller betydenhet som är skälet till att ha relevanskriterier utan verifierbarhet och att kunna tro att artikeln uppdateras framöver. Relevans för Hässleholms flygklubb har varit upp främst då de få medlemmarna gör det tveksamt om artikeln kan underhållas mer än om klubben i sig har betydelse. Wanpe 14 november 2008 kl. 09.07 (CET)

Jag skulle nog använda anmärkningsvärdhet. --Bomkia 14 november 2008 kl. 09.14 (CET)

Väsentlig? encykolpediskt väsentlig artikel - oväsentlig artikel. Wanpe 14 november 2008 kl. 09.26 (CET)

Vi vinner inget på att då och då hålla på och byta ut detta, encyklopedisk relevans är numera såpass inarbetat och det fungerar väl. Precis som en korv är relevant i en charkuteributik kan en artikel vara relevant, eller inte relevant, att ha med i ett uppslagsverk. När någon inför en produkt i charkuteributikens sortiment så måste innehavarna ta ställning huruvida den nya produkten är relevant att ha i sitt sortiment eller ej, på samma sätt som vi måste ta ställning huruvida en artikel är relevant att ha i uppslagsverket eller ej. Jag anser att vi bör ha kvar det inarbetade relevansbegreppet, men av förslagen ovan är väsentlig det bästa. Elinnea 14 november 2008 kl. 09.35 (CET)

Instämmer till fullo! /B****n 14 november 2008 kl. 09.40 (CET)

"Väsentlig" och "väsentlighet" är bättre än "betydenhet" eftersom det är svårt att få till ett bra adjektiv av det senare. Men "relevant" är verkligen inte bra. De som säger "den här artikeln är relevant att ha med" använder ordet på ett felaktigt vis som iofs dyker upp ganska ofta i modernt talspråk.

Man kan höra folk i TV-intervjuer försvara sig mot kritik med att den "inte känns relevant". Det får mig alltid att vrida mig i plågor, eftersom kritiken alltid handlar om precis vad den handlar om, om ni förstår vad jag menar. Vad de som yttrar sig vanligen menar är att kritiken inte är välgrundad.

Kom ihåg: "relevant" betyder "vidkommande" och är motsatsen till "ovidkommande". Martin Rundkvist 14 november 2008 kl. 15.03 (CET)

Det är förvisso inarbetat att tala om relevans bland metaaktiva Wikipediaskribenter, men ämnets tillämpning i praktiken diskuteras mycket ofta med nykomlingar helt utan erfarenhet av intern Wikipediajargong. Därför är det ytterst viktigt att vi använder ord i en betydelse som avviker så lite som möjligt från den allmänna. //Essin 15 november 2008 kl. 14.11 (CET)

Jag kan inte se på vilket sätt användningen av ordet relevant i detta sammanhang skulle avvika från den allmänna betydelsen. NE:s ordbok: relevant: som är av intresse i det aktuella sammanhanget. Precis som Elinnea på ett målande sätt förklarade ovan, så är det aktella sammanhanget här Wikipedia - en encyklopedi. Det som är relevant här, är alltså det som kan anses vara av intresse för att inkluderas i Wikipedia - enligt de kriterier som har ställts upp. Jag tror att nya användare i allmänhet skapar sig en ganska rättvisande uppfattning om begreppet när de stöter på det. Att de sedan inte med en gång förstår alla detaljer och konsekvenser av relevansbegreppet är inte konstigt. Det skulle man inte göra oavsett vilken benämning som används. Att använda ord som "väsentlig" eller "betydenhet" tycker jag är sämre av två skäl. Dels kan det lättare ge en användare uppfattningen att han eller hon till fullo förstår vad begreppet innebär här på Wikipedia utan att ha läst på om hur begreppet skall tillämpas. Dels inbjuder de på ett annat sätt att bortse från sammanhanget på Wikipedia och istället relatera till den egna situationen. Det som av en användare uppfattas som väsentligt i dennes liv, måste inte med nödvändighet vara relevant i ett encyklopediskt sammanhang.

Till Martin: Kritik kan mycket väl vara irrelevant. Kritik som framförs i fel sammanhang är inte relevant - oavsett om den är välgrundad eller inte. Om man i en debatt om landets ekonomiska politik kritiserar finansministern för att han har ett dåligt bordsskick, så skulle den kritiken inte vara relevant. Det har inte att göra med kritiken i sig, utan situationen den framförs i. Sedan händer det nog att kritik som är både välgrundad och relevant viftas bort med att den "inte känns relevant". Men det handlar snarast om retorik. /B****n 15 november 2008 kl. 15.27 (CET)

Men i grund och botten handlar det ju om att översätta det engelska ordet notability. Och det kan inte översättas med "relevans". Martin Rundkvist 15 november 2008 kl. 16.47 (CET)

Jag kan inte se att det finns något som säger att den engelska "Wikipedia-vokabulären" med nödvändighet måste ha en exakt motsvarighet på svenska. Bara för att ett ord anses lämpligt på enwp, betyder det inte att en rak översättning resulterar i det mest lämpliga ordet för svwp. /B****n 15 november 2008 kl. 17.22 (CET)

Instämmer i det B****n skriver, det handlar i första hand inte om att översätta engelskspråkiga begrepp bokstavligt, utan att använda ett begrepp som fungerar väl här på svenskspråkiga Wikipedia och det arbete med detta som vi utför här. Och då fungerar relevans bra. / Elinnea 15 november 2008 kl. 17.31 (CET)

Javisst, det fungerar bra eftersom ni allihop är vana vid det. Men jag är ett exempel på en nykomling som tycker att det ser klantigt ut. Martin Rundkvist 15 november 2008 kl. 19.32 (CET)

För min del får det gärna se klantigt ut, så länge som det fungerar. Nu tycker jag inte att det ser klantigt ut, har aldrig gjort, och jag tycker inte heller att det har presenterats något bättre alternativ. Kanske kunde vi istället förtydliga vad som menas med relevans. /B****n 15 november 2008 kl. 19.42 (CET)

Det är inte vidare praktiskt att använda ett ord som har en allmänt accepterad betydelse men ändra dess innebörd på ett sådant sätt att man är tvungen att förklara att "här på Wikipedia betyder relevans betydenhet". Om man vill hitta på en egen innebörd kan man lika gärna även hitta på ett eget ord. Till exempel öbzköf. Någon som tycker det är bättre än "betydenhet" eller "väsentlighet"? Martin Rundkvist 15 november 2008 kl. 21.32 (CET)

Relevans är relativ, och det är inget problem att säga att något inte är relevant för ett allmänt uppslagsverk (encyklopediskt relevant). Problemet är att det används här ofta att en person, en förening eller ett företag inte skulle vara relevant, utan närmare kvalificering. Det är sårande. Men det blir inte bättre av att byta till betydenhet. "Är du betydande, lilla vän?" /Pieter Kuiper 15 november 2008 kl. 21.42 (CET)

Jag tycker att Pieter Kuiper pekar på ett reellt problem. Men, precis som han skriver, så vi löser inte det genom att byta till ord som "betydenhet" eller "väsentlig" eller något liknande. Vi skulle naturligtvis kunna hitta på ett helt nytt ord, men det verkar inte så praktiskt. Lösningen är nog i stället att vi får försöka vara mer pedagogiska när vi använder begreppet. Förklara mer och länka oftare till relevanskriterierna.

Jag förstår inte hur Martin Rundkvist får det hela till att vi använder "relevans" i betydelsen "betydenhet" i detta sammanhang. Relevans betyder relevans här. Inget annat. Du måste förklara närmare på vilket sätt vi använder relevans i en annan betydelse än den jag gav ovan. Annars kommer vi nog inte vidare i diskussionen. /B****n 15 november 2008 kl. 23.08 (CET)

Det regelverk som artikeln handlar om kom till som en motsvarighet till engelska Wikipedias notability. Alltså bör den svenska termen vara en bra översättning av detta ord. Relevans heter relevance på engelska. Det är ett relativt begrepp. Notability är däremot ett absolut begrepp som handlar om hur samhället i stort ser på en sak. En popgrupp som inte har gett ut några skivor har mycket låg notability. En grupp som har sålt miljontals exemplar av flera album har hög notability. Det har ingenting att göra med dess relevans i olika sammanhang.

Diskussionen försvåras av att en hel del svenskar idag inte använder ordet relevans på det sätt som det definieras i ordböckerna. Många anser nog att relevant är samma sak som väsentlig eller betydande. Men det är ett talspråkligt uttryckssätt på samma stilnivå som "jag vart så djävla förbannad" och "jag bet han i benet". Jag tycker att Wikipedia bör hålla en högre stilnivå. Martin Rundkvist 16 november 2008 kl. 19.40 (CET)

Ja, du har rätt; dock är begreppet "encyklopedisk relevans" högst korrekt rent språkligt. Calandrella 16 november 2008 kl. 20.21 (CET)

Detta handlar inte om samhället i stort utan detta handlar om ett uppslagsverk, alltså om något är relevant att ha med i det här sammanhanget, i det här uppslagsverket. Ett band som inte sålt några skivor är i allmänhet inte relevant att ha med i ett uppslagsverk, och det som sålt miljontals ex. är relevant att ha med i ett uppslagsverk. Popgrupp 1 har inte encyklopedisk relevans, popgrupp 2 har encyklopedisk relevans. Hittar man det första popgruppen i uppslagsverket är det som att hitta en banan bland korvarna i charkuteributiken, den är inte relevant i det sammanhanget (men säkert i andra sammanhang), däremot förväntar man sig att finna det andra gruppen här precis som man förväntar sig att hitta en salami i charkuteributiken, den är relevant där, det andra bandet är relevant att ha med här. / Elinnea 16 november 2008 kl. 20.36 (CET)

Och, som påpekat tidigare, så måste inte vokabulären på svenska Wikipedia helt och hållet motsvara d:o på engelska Wikipedia. Vi bör därför släppa översättningsfrågan. Jag är helt överens med Martin Rundkvist om att notability inte kan översättas med relevans. Att de båda orden inte motsvarar varandra på respektive språk är inte relevant i denna diskussion. /B****n 16 november 2008 kl. 20.55 (CET)

Jodå, den svenska vokabulären måste motsvara den engelska. Jag kan inte länka den svenska artikeln om kängurun nere i vänstermarginalen till den engelska artikeln om Norge. Den här regeln skall göra samma sak för oss som notability-regeln gör i engelska Wikipedia. Martin Rundkvist 16 november 2008 kl. 21.08 (CET)

Jag tycker som jag tidigare skrivit att Martins förslag är mycket bra; det ligger väl i linje med vad jag tidigare förslagit på Wikipediadiskussion:Relevans, men i just detta påstående har han mycket fel. Wikimedia Foundation slår fast vad alla projekt måste följa; begreppet "notability" hör inte till till dessa. Skulle jag ha fel, vilket skulle förvåna mig mycket, vill jag se källa på det rimligen från meta eller foundationwiki. // habj 16 november 2008 kl. 21.15 (CET)

Men medge att diskussionen här om betydenhet beror på den engelska notability-diskussionen. Det är samma fråga. Martin Rundkvist 16 november 2008 kl. 21.49 (CET)

Javisst, eftersom svenskspråkiga Wikipedia skapades med engelskspråkiga (och de andra språkversionerna av Wikipedia) Wikipedia som förebild. Det betyder inte att vi måste följa de till punkt och pricka. Interwikilänkning är inte alls samma fråga som detta. Calandrella 15 december 2008 kl. 19.01 (CET)

Jag håller med om att man kan säga att ett ämne är relevant eller vidkommande för att tas med i ett uppslagsverk. Men det som avgör om ämnet är vidkommande är i själva verket dess grad av betydenhet eller väsentlighet. Martin Rundkvist 16 december 2008 kl. 11.40 (CET)

Begränsad intressegrupp

Sidans nuvarande version anger att ett ämne kan bli aktuellt för en artikel "om det är känt utanför en begränsad intressegrupp". Vi har massor av artiklar som är högst relevanta för en artikel, eftersom ämnet är så betydande inom den begränsade intressegruppen. Jag hittar ingen bättre formulering just nu, men denna formulering tycker jag är så vilseledande att den hellre kan tas bort. // habj 16 november 2008 kl. 21.20 (CET)

Där slog du huvudet på spiken! Bra! -- Rex Sueciæ 16 november 2008 kl. 21.44 (CET)

Jag håller med om detta. Vi borde ha en formulering som snarare tar sikte på situationer att fakta i en personartikel troligen inte är av intresse utanför en individs allra närmaste krets (vänner och bekanta, familj m fl).Birgerbar 16 december 2008 kl. 11.42 (CET)

Tidningsupplagor

På sidan Diskussion:Ola Theander har uppkommit en diskussion av principiellt "relevansintresse". Det gäller den nuvarande formuleringen att chefredaktörer, kolumnister o dyl vid tidningar bara är relevanta om tidningen har en upplaga på över 100.000 exemplar. Som Användare:Degeröbo påpekar på den ovannämnda diskussionssidan exkluderar detta t ex personer verksamma vid Finlands ledande svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet som "bara" har drygt 50.000 i upplaga. Ockå ur ett historiskt perspektiv är siffran i mitt tycke orimligt hög. Jag tror knappast att ens Sveriges allra största tidningar under 1800-talet kom upp i en sådan upplaga.

Slutsats: upplagegränsen bör, om den ö h t skall stå kvar, sänkas kraftigt. Än bättre vore dock att ersätta detta klumpiga kvantitativa mått med t ex en formulering av typen "etablerad dagstidning" e dyl som visar att det snarare handlar om en regelbundet utkommande publikation med längre varaktighet över tid. /FredrikT 30 december 2008 kl. 16.35 (CET)

Instämmer i att kravet bör sänkas på något sätt, men det är svårt att avgöra exakt hur. Kanske ett luddigt begrepp som "etablerad dagstidning" är det bästa. Annars bör det handla om en kombination av upplaga och varaktighet. --kaj@kth.se 30 december 2008 kl. 21.53 (CET)

Jag håller med om att en numerisk gräns inte är perfekt, men inte heller begreppet "etablerad dagstidning" är det. Det här är som sagt bara riktlinjer. /Yvwv [y'vov] 30 december 2008 kl. 23.57 (CET)

Sant, men om en numerisk gräns ska kvarstå så bör den vara avsevärt mindre än 100 000 exemplar. Kanske 25 000? --kaj@kth.se 31 december 2008 kl. 01.01 (CET)

Testa det, i bästa fall leder det inte till orimligheter. /Yvwv [y'vov] 31 december 2008 kl. 01.16 (CET)

Det är "bara riktlinjer" och det står att de ska följa utvecklad konsensus vid requests for delete eller vad det nu heter på svenska, men de får ändå en uppenbar betydelse som vägledning. Mitt förslag vore snarare "inom sitt språk, sin landsdel eller landskap viktigare tidning". /Degeröbo 31 december 2008 kl. 13.07 (CET)