Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Kategori Iranier i Sverige och motsvarande[redigera | redigera wikitext]

Det har skapats en Kategori:Iranier i Sverige och däri har placerats flera kända svenskar "med iranskt ursprung". Jag ser inte vitsen med en sådan kategori (det finns ingen Kategori:Amerikaner i Sverige, Kategori:Danskar i Sverige, Kategori:Koreaner i Sverige eller Kategori:Tyskar i Sverige t.ex.) men däremot problem, bland annat med vad som avses med uttrycket "med iranskt ursprung". Kanske har detta diskuterats tidigare och en praxis formats? Jag är inte överens med Användare:St.nerol som ogjort mina ogörningar i ett par fall. BiblioteKarin (diskussion) 13 april 2018 kl. 18.18 (CEST)

Jag reagerade på samma sak och tycker instinktivt illa om att kategorisera personer under rubriker och in i grupper som de kanske inte alls ser (eller sett) sig som medlemmar av. Jag noterade att t ex riksdagsledamoten Hanif Bali kategoriserars som iranier i Sverige. Han är visserligen född i Iran och invandrad hit som litet barn, men verksam i en roll som man måste vara svensk för att inneha - som riksdagsledamot. Är han då "iranier"? Kanske. Men det är hans egen sak att av avgöra. För mig känns det minst lika naturligt att han utan reservationer ses som svensk. Att han är född i Iran tycks dock odiskutabelt, men inte heller det är självklart i alla fall. För territorier förändras och gränser dras om, det finns omstridda områden och det finns många människor som väljer andra identitetsmarkörer än de landgränser som bildar de stater där de är födda. Hur ser vi t ex på ålandsfödda från 1700-talet, ostpreussare från mellankrigstiden och skåningar på 1500-talet? Jag tycker därför att vi bör undvika personkategoriseringar som bygger på WP-skribenters subjektiva bedömningar av vad andra människor bör betraktas som. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.04 (CEST)
Hej! Bakgrunden till kategorin finns i den omfattande samlingen artiklar om "senmoderna Svenska minoriteter" (se Mall:Sveriges demografi), som jag har undersökt det senaste. Sidorna är betitlade Danskar i Sverige, Iranier i Sverige, Kurder i Sverige, Burmeser i Sverige, osv. Varje sida har en sektion med rubrik som "Kända svenskar med dansk bakgrund". För några större minoriteter (Kurder, Assyrier/syrianer, Iranier, Ameikaner) blir listorna orimligt långa, och det verkar finnas ett konsensus att i de fallen begränsa listan till ett urval på 10 personer, och hänvisa till en (eventuell) kategori för ytterligare exempel. Kategorier för Kurdar och Assyrier/syrianer i Sverige finns sedan ett drygt år. Men på sidan Iranier i Sverige har det närmast pågått ett redigeringskrig där kända iranier har lagts till och tagits bort i ett. För att motverka onödig frustration i detta fram-och-tillbaka redigerande skapade jag en kategori, enligt redan existerande modell, och lade till de flesta personer som tidigare varit i listan. (Eftersom moderartiklarna räknar personer födda i, eller med båda föräldarna födda i, respektive land, så lade jag inte till ett fåtal personer med vagare, ospecificerad "bakgrund i Iran".) St.nerol (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.14 (CEST)
Det har hänt flera gånger att kategorier rörande etniska grupper har missbrukats av ljusskygga enfrågeanvändare, även om syftet med kategorierna varit gott. Vi brukar därför vara väldigt restriktiva med den typen av kategoriseringar. Av det skälet tycker jag att det var olyckligt att kategorin lades upp utan föregående diskussion, och är mycket tveksam om den verkligen behövs. Detta innebär givetvis inte att jag tvivlar på St.nerols syfte med kategorin. / TernariusD 13 april 2018 kl. 19.30 (CEST)
En snabbkoll på några av namnen stärker bilden av att kategoriseringen är besvärlig. Tino Sanandaji, t ex, kallas i vår artikel för kurdisk-svensk (bör vi kalla Iranfödda kurder för iranier?), hans bror Nima Sanandaji kallas svensk (av kurdisk härkomst). Lasse Lindroth, Ashk Dahlén och Sanna Sjöswärd är adoptivbarn och Tina Ghasemi är enligt vår artikel född i Sverige. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Kategorin bör ha en förklarande roll, men här bidrar den till en förvirring. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.54 (CEST)
Med tanke på att denna typ av kategorisering är kontroversiell, tycker jag det lämpligaste vore att ta bort kategoriseringarna i artiklarna. Sedan kan vi fortsätta att diskutera deras lämplighet, och om det finns konsensus för ett behållande (vilket för närvarande verkar osannolikt, men diskussionen kan ju alltid ändra sig) rulla tillbaka kategoriseringarna. Det är den gången som emm borde följts från början – först diskussion om en kontroversiell förändring, sedan utförande. / TernariusD 13 april 2018 kl. 20.36 (CEST)
En tidigare liknande diskussion: Wikipedia:Problematiska kategorier/Kurder i Sverige, slutade i ”konsensus saknas”, kategorin behölls. /NH 13 april 2018 kl. 21.31 (CEST)
Hade utslaget blivit ett klart "Behåll" hade man kanske kunnat hävda ett "konsekvensbehåll" även för denna kategori. Nu vägde omröstningen mycket jämnt, så jag anser nog att även denna kategori i såfall borde lyftas till Wikipedia:Problematiska kategorier. / TernariusD 13 april 2018 kl. 21.44 (CEST)
Jag kan tycka att kategorinamnen är tendentiösa. Innebörden är att en person med iransk bakgrund alltid är en "iranier". Men vad t ex kategorin "Iranier i Sverige" egentligen samlar är ju artiklar om svenskar med iransk bakgrund. Man kunde kalla den "Svenskar med iransk bakgrund" – då blev det tydligt att det handlade om kategorisering efter etnicitet. Men jag vet inte om vi vill ha sådana kategorier, finns de? /NH 14 april 2018 kl. 10.57 (CEST)
Jag är inte principiellt emot att någon benämns iransk-svensk, men bara om personen själv beskriver sig så. Och att kategorisera ser jag väldigt besvärligt. Jag hitta tex Siavosh Derakhti som kategoriserad iransk-svensk fast han är född och hela sitt liv verkat i Sverige. Jag stöder att vi tar bort helt flera av dessa kategoriseringar. I detta fall just Iranier i Sverige. Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 08.14 (CEST)

Jag stödjer förslaget att ta bort dessa kategoriseringar. De kan aldrig bli annat än godtyckliga. Artiklarnas "faktarutor" innehåller också mycket märkliga - och icke källbelagda - påståenden om t.ex. religion hos dessa "folkgrupper". Jag har tidigare drivit detta vad gäller "Kurder i Sverige" men mina invändningar gäller även andra motsvarande kategoriserande artiklar. --Chandra Varena (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.18 (CEST)

Om denna kategori tas bort, ska då även andra kategorier av typ Kategori:Svenskar i Etiopien, Kategori:Svenskamerikaner, Kategori:Samer i Sverige tas bort? Att notera är att engelska wiki har liknande kategorier tex en:Category:American people of Iranian descent, en:Category:American people of Swedish descent. (Detta sagt utan själv ännu tagit ställning i frågan.) Fem5 (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.46 (CEST)
Jag uttalar mig bara om denna kategori och synsättet att personerna själva bör använda det använda begreppet.Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 10.14 (CEST)
Jag vill inte slopa alla liknande kategorier rakt av, men förespråkar en sträng restriktivitet. Yger nämner att personerna själva bör använda det använda begreppet. För ett antal år sedan hade vi en debatt om en allmän kategori för judar (jag kommer tyvärr inte ihåg det exakta namnet), som utmynnade i att det var olämpligt att generellt kategorisera alla som på något sätt kunde hänföras till den kategorin, men att personer som på något sätt identifierat sig själva som judar (bl.a. judiska debattörer och rabbiner nämndes) var acceptabla. Jag tycker det kommer väldigt nära Ygers krav att personerna själva bör använda begreppet, och förordar ett liknande, generellt synsätt. / TernariusD 15 april 2018 kl. 10.44 (CEST)
Jag stöder ett bibehållande av kategorierna. Jag ser ett klart allmänintresse för att kunna söka efter personer med utländsk bakgrund, inte minst bland svensk-iranier om kategorin "Iranier i Sverige" tas som exempel. Att enwiki har liknande kategorier stärker också min ståndpunkt. När vi kategoriserar personer efter nationalitet bör vi dock utgå från SCB:s definition av utländsk bakgrund, t.ex. kategorin "Iranier i Sverige" skall då innehålla personer som är födda i Iran eller som är födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar. Personer som uppfyller detta kriterium bör också beskrivas som "iransk-svensk" i ingressen. Vad gäller kategorier efter etnicitet håller jag med Yger och Ternarius om att det bör vara ett kriterium att personen själv identifierar sig som tillhörande respektive etnisk grupp. / Reddarn (diskussion) 15 april 2018 kl. 11.00 (CEST)
Kategorisering efter nationalitet - men de som är födda i Iran eller födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar men är svenska medborgare, vilken nationalitet har de? Eller de kurder som är födda i Iran men som inte ser sig som iranier? Eller - som en parallell - en same född i Norge men svensk medborgare - ska hen kategoriseras bland "Norrmän i Sverige"? --Chandra Varena (diskussion) 16 april 2018 kl. 12.00 (CEST)

Vad sägs om att namna om kategorierna till "Svenska iranier" osv, för att undvika konnotationen att dessa inte är riktiga svenskar? St.nerol (diskussion) 16 april 2018 kl. 22.15 (CEST)

Detta namnförslag skulle bara göra det sämre. Efterledet är huvudord och det innebär att vi snarare skulle placera svenskfödda som numera är iranier i den kategorin. Kategorin bör, om den ska behållas, heta "Svenskar med iransk bakgrund" el. likn. Vi bör helt enkelt vara väldigt restriktiva med denna typ av kategorier där diskussion kan uppstå om snart sagt varje enskild person. (Ser nu att t. ex. adopterade har lagts in i kategorin. Om vi ska ha dessa kategorier är enda rimliga att som Användare:Ternarius skriver endast låta den innefatta dem som uttalat sig tillhöra denna (dvs själva definiera sig i det här fallet som iranier). Detta framgår då i artikeln om personen och anges, som brukligt, med källa. BiblioteKarin (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.20 (CEST)
Jag antar att ni admins har koll på vad man får och inte får göre enligt den nya dataskyddslagen https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/introduktion-till-dataskyddsforordningen/. Men vill ändå lyfta frågan. Jag tycker att det ser ut som att vi inte får kategorisera människor utan deras samtycke. --Chandra Varena (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.01 (CEST)
@Chandra Varena: Det är inte admins sak att ha koll på det. Det är gemenskapen som ska bestämma hur svenskspråkiga Wikipedia ska förhålla sig till lagen. Admins ska bara vara verktyget sedan.
Så här förstår och menar jag: Wikipedia är egentligen inte skyldig att följa svensk lag. Men en svensk användare i Sverige måste det, oberoende av servar etc står. Jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska uppfylla nya dataskyddslagen i möjligaste mån. I etablerad media publicerad fakta måste vi kunna förmedla utan att få medgivande? Basfakta som födelsedata måste gå bra om den fortsatt är offentlig? För mig är det självklart att det inte går att kategorisera någon efter nationalitet eller etnisk bakgrund baserat på basfakta som namn, födelseort eller föräldrarnas födelseort.
Håller helt med BiblioteKarin: Bort med alla personer ur kategorierna om det inte är tydligt i artikeln att det är relevant för artikelsubjektet eller dennes relevansskapande verksamhet.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.38 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Vi admins har ingen specialkompetens bara för att vi är admins. Dock är praxis att för att beskriva och kategorisera någon som tex "jude" så krävs det att det finns källor att personen själv kallar sig jude och att det är relevant för biografin (se tex diskussionen om Albert Einstein). Men denna praxis innebär att det som diskuteras i denna tråd ÄR problematisk. Det börjar bli lite stigmatiserande att inte vara "fullt ut" svensk. Delar LittleGuns slutkläm Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.53 (CEST)
Även jag delar LittleGuns slutkläm. Det åligger inte WP att kategorisera människor i grupper som de inte, bekräftat med absolut största säkerhet, själva identifierar sig i. Lindansaren (diskussion) 23 april 2018 kl. 09.19 (CEST)
I artikeln om Laleh, beskrivs hon som "iransk-svensk", och Swingfly beskrivs som "svensk-amerikan". Personer med tillhörighet eller bakgrund i två länder eller nationer verkar standardmässigt beskrivas med nationalitet bestående av båda två, sammansatta till ett ord. Det vore en svår uppgift att hitta uttalanden om självidentifikation för varenda encyklpedisk persons nationstillhörighet. Ofta finns säkert inte sådana uttalanden. Konsensus här verkar vara att det bör krävas. Men jag undrar hur genomförbart det kommer vara i stort. Hör inte nationalitet till normal basinformation i en encyklopedi? St.nerol (diskussion) 25 april 2018 kl. 11.56 (CEST)
Jag tror det vore till gagn för diskussionen om vi skilde mellan nationalitet och ursprung. Svaret på din direkta fråga är: Jo – nationalitet hör till normal basinformation i en encyklopedi. Det ifrågasätts inte heller här. Det som diskuteras är om och när vi bör ange ursprung. / TernariusD 25 april 2018 kl. 12.15 (CEST)
Nationalitet i betydelsen medborgarskap är oproblematiskt. Ursprung kan definieras som tidigare nationalitet, eller som föräldrars nationalitet, eller som födelseland - det är alltså inte entydigt definierat och dessutom tveksamt varför och i vilka sammanhang det bör anges. En tredje kategori är etnicitet. Där menar jag definitivt att vi INTE ska kategorisera människor som judar eller romer eller kurder eller tamiler eller hazarer eller samer eller .... I den mån detta är relevant för varför vi alls behandlar personen i WP så kan det tas upp i artikeln om personen, om hen själv anser att det är något hen identifierar sig med. Men inte annars. Och inte listas. --Chandra Varena (diskussion) 25 april 2018 kl. 12.49 (CEST)

Är det dags att börja tömma kategorin nu? Det tycks som om de allra flesta är överens om att den har alltför stora problem för att vara kvar. Hur gör vi det? Finns det något enklare sätt än att gå in i var och en av artiklarna och ta bort kategoriseringen? mvh BiblioteKarin (diskussion) 8 maj 2018 kl. 08.22 (CEST)

Om det bara handlar om 63 artiklar i kategorin Kategori:Iranier i Sverige tar det inte många minuter att med Wikipedia:HotCat ta bort dessa från kategorin. Om det vore flera hundra artiklar kan det istället göras via en begäran på Wikipedia:Robothjälp. Vad menas med trådrubrikens "...och motsvarande"? Finns det fler kategorier av samma slag? --Larske (diskussion) 8 maj 2018 kl. 08.47 (CEST)
Jag tycker definitivt det finns fler tveksamma kategorier av denna typ (t ex Kurder i Sverige som nämnts ovan), men det vi uppnått konsensus om här är just denna kategori:Iranier i Sverige som jag uppfattar det. Kanske bör en bredare diskussion föras om denna typ av kategorisering ö.h.t? Kan WP:Problematiska kategorier vara en lämplig plats för en sådan diskussion? BiblioteKarin (diskussion) 8 maj 2018 kl. 09.00 (CEST)
Ok, jag provar ta bort med HotCat (har inte använt verktyget tidigare). När kategorin är tom, är det en admin som tar bort den? Var kan en begära det? BiblioteKarin (diskussion) 9 maj 2018 kl. 15.52 (CEST)
Jag har raderat kategorin. Det går att begära på WP:BOÅ, grenom att lägga till mallen {{radera}} eller skriva här, till exempel. Tack för insatsen!--LittleGun (diskussion) 9 maj 2018 kl. 16.43 (CEST)
Vad jag kan se har de flesta kategorier av det här utpekande slaget raderats, men några finns kvar, t.ex. Kategori:Kurder i Sverige och Kategori:Samer i Sverige. Även dessa borde kunna raderas. Alla som är relevanta är ju det av en anledning och då kan artiklarna istället delas in i dubbla eller trippla kategorier, t.ex. Kategori:Kurdiska författare, Kategori:Irakiska författare och Kategori:Svenska författare för de artikelsubjekt som har flera nationaliteter/"etniciteter". /Ascilto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.07 (CEST)
Eftersom vi behandlar alla grupper lika (Wikipedia:Globalt perspektiv) så bör även dessa kategorier tas bort: Kategori:Svenskar i Etiopien,Kategori:Svenskar i Thailand,Kategori:Svenskar i Kina,Kategori:Svenskamerikaner,Kategori:Svenskar verksamma i Ryssland. Fem5 (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.40 (CEST)
Ja det är fler kategorier som borde tas bort, eller ges nya namn. Problemet är (bl.a.) att kategorierna fylls av olika personnamn. T.ex. Kategori:Samer i Sverige är en intressant kategori då det finns många möjliga artiklar om samerna i Sverige som kan passa att kategorisera här. Såsom Sametinget i Sverige som nu finns här. Det är också en annan typ av kategori, då samerna inte har ett eget land, jämför t. ex. Kurder i Turkiet, Kurder i Libanon som på samma sätt vore rimliga kategorier, enligt vad jag tycker. Skillnaden med t.ex. Kategori:Svenskar i Etiopien (jämfört med den vi raderat) är att ingen av artiklarna där inleds med "xxx, svensk-etiopier, född..." osv. Dvs om vi placerade iranska ambassadören och andra Iranier som verkar i Sverige i (den nu raderade) kategorin Kategori:Iranier i Sverige så vore det för mig en helt helt ok kategori, men så användes den f.n. inte. BiblioteKarin (diskussion) 18 maj 2018 kl. 20.09 (CEST)

Masskapade povvinklade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Bara sista veckan är det två artiklar/Komplettering som massakapats på uppemot 20 språkversioner, och jag är osäker hur bäst hantera dessa. Förvånansvärt få andra versioner har reagerat. Och även om vi kan hantera dem så känns det otillfredställandede ligger kvar på så många versioner. Och borde vi bemöta dessa bestämdare (radering?). De två är Fotboll för vänskap skapad av en rysk propaganda organisation. Jag funderar här på helradering alternativt nedskärning till en stubbe. Den andra är Hans Asperger där en arg "jew from Taiwan" vill lägga in han var aktivt medverkande i nazibrott och en aktiv nazist. Jag tog bort infon här och på nowp. På nowp återförde man sedan texten i en balanserad form och utan kategoriseringar., dvs där blev det bra.Yger (diskussion) 24 april 2018 kl. 15.53 (CEST)

Jag omdirigerade Fotboll för vänskap till Gazprom och beskrev det kortfattat under rubriken övrig verksamhet. Jag tycker inte att den här typen av ungdomsturnering – med endast en handfull år på nacken – är relevant, oavsett hur mycket oljepengar man har pumpat in i PR-syfte. Ma805 (diskussion) 24 april 2018 kl. 19.23 (CEST)
Och idag skapade samma användare Fotboll För Vänskap som jag omdirigerade till Gazprom. Sjö (diskussion) 7 maj 2018 kl. 12.51 (CEST)
Handlar det om uppenbar aktiv propaganda bör det anses skadligt att även ha historiken i fråga kvar. På ett eller annat sätt tjänar propagandisten på att historiken finns kvar. Det bara "uppmuntrar". Det är viktigt med ett tvärstopp som gör det svårt för trollverksamhet och den fortsatta aktiviteten därmed meningslös och verkningslös. --Vannucci (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.10 (CEST)

Lösenord och misslyckade inloggningar[redigera | redigera wikitext]

Om ni är aktiva utanför svenskspråkiga Wikipedia kanske några av er har fått en notifikation om misslyckade försök att logga in på ert konto – det pågår just nu en större attack mot, eller åtminstone symboliska försök att logga in på, konton på engelskspråkiga Wikipedia. Jag har där sett lite förvirring kring vad det innebär i praktiken, så några allmänna råd kring kontosäkerhet:

Att någon försöker logga in på kontot är inte i sig en anledning att byta lösenord. Det meddelande man får ber en att kontrollera att lösenordet är starkt och säkert. Ett säkert lösenord skall vara rimligt svårt att knäcka (tillräckligt långt; bland gemener, versaler och andra tecken; inte bara vara ett ord som står i en ordbok eller någonting som enkelt går att lista ut, absolut inte "123456", "qwerty" eller liknande) och inte användas någon annanstans på nätet (i så fall kan det räcka med att lösenordet läcker ut på ett ställe för att man skall kunna logga in på andra också). Har man ett starkt lösenord som inte används någon annanstans och inte har anledning att tro att någon kommit över det på något sätt finns ingen anledning att byta bara för att någon försöker logga in.

Har man adminrättigheter – eller särskilt om man är IP-kontrollant eller byråkrat – kan man slå på tvåstegsinloggning om man vill. Det gör det mycket svårare för någon annan att ta över kontot. Se m:Help:Two-factor authentication. Se verkligen till att spara koderna någonstans i så fall, om ni skulle tappa bort till exempel den mobil ni använder. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 00.30 (CEST)

Jag fick en sådan notifikation igår. Jag skulle uppskatta om någon delade en länk där jag kan läsa mer om denna attack mot Wikipedia. En.wp kändes lite svårnavigerat för min del i detta. TJ Lusitanias (diskussion) 4 maj 2018 kl. 15.33 (CEST)
Det är sådant som händer, så ingenting att få panik över – det är inte första gången, men nu när vi har LoginNotify så märker folk faktiskt av det. Men har man inte tänkt på sin kontosäkerhet tidigare är det en påminnelse om att folk faktiskt försöker ta över Wikipediakonton, och att ett starkt, unikt lösenord är en bra sak.
Det finns inte jättemycket information någonstans än eftersom det inte finns någon klar analys, men kan kan läsa vad WMF:s säkerhetsansvarige skriver här: Information on "Multiple failed attempts to log in" emails. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 17.13 (CEST)
Svenskspråkiga Wikipedia är mindre utsatt, men de flesta av oss har ju någon gång sneglat på engelskspråkiga Wikipedia samtidigt som vi varit inloggade, och då finns samma konto med samma inloggningsuppgifter där också. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 17.15 (CEST)
Tack för svar och länk, Julle. Jag fick mig iaf en tankeställare och bytte till ett säkrare lösenord. TJ Lusitanias (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.04 (CEST)
Samma gjorde jag. Jag hade iofs redan "svåra" lösenord tidigare, men eftersom sådana är svårare att komma ihåg, gjorde jag kardinalfelet att ha samma lösenord till många applikationer. Det har jag ändrat på nu. Istället har jag lagt upp alla mina lösenord på en krypterad fil, vars lösenord givetvis är unikt, och lagt upp filen på ett USB-minne. På så sätt är filen bara tillgänglig för eventuella hackare den korta tid då jag behöver läsa den. / TernariusD 4 maj 2018 kl. 18.14 (CEST)
Ja, unikt vs komplicerat kan vara en svår avvägning. Ett tips är att bygga meningar. Någonting i stil med "JagGillarWikipediaKunskapKanVaraFint!DetUppskattarJag!" är både starkt och kanske enklare att minnas. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 18.48 (CEST)

Sedan 4 månader tillbaka har jag fått sammanlagt 24 meddelanden om en eller flera misslyckade försök att logga in på mitt konto. Jag har redan bytt till ett säkrare lösenord, men kan ändå inte låta bli att undra över varför jag attraherar så många hackare. Kanske är kontonamnet så simpelt, att de tror att lösenordet också är simpelt? Luke (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.28 (CEST)

Jag skulle gissa – och nu spekulerar jag bara – att det helt enkelt beror på att du har ett vanligt engelskt namn. Det är inte att det är enkelt, utan att det kommer upp i många listor över vanliga användarnamn. Du kan också kika på phab:T145952 för olika möjliga lösningar som har föreslagits. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 18.45 (CEST)
Informativt och logiskt. Tack! Luke (diskussion) 4 maj 2018 kl. 22.44 (CEST)
Även jag har fått dessa mailvarningar om misslyckade inloggningsförsök, två gånger. Man hoppas ju få en mailvarning även om någon faktiskt lyckas ta sig in i kontot? Jag tror man borde få det. När det gäller kontosäkerhet så är huvudregeln att man ska slå på tvåstegsverifiering (t.ex. sms-inloggning). Jag har till min fasa konstaterat att Wikipedia endast tillåter det för administratörer och liknande användargrupper. Varför det? Finns det något skrivet på enwiki om när funktionen kan tänkas rullas ut till vanliga dödliga användare? Speciellt mot bakgrund av dessa händelser borde man snabba på det arbetet kan jag tycka. Alla stora it-företag erbjuder tvåstegsverifiering och det blir allt vanligare att kunna använda det hos olika typer av företag och organisationer. Det är faktiskt dåligt att Wikimedia/Wikipedia inte hängt med. --Jeff752362 (diskussion) 8 maj 2018 kl. 23.19 (CEST)
@Jeff752362: Det får man. Ämnesraden ser ut på formen "Inloggning på PROJEKTNAMN som ANVÄNDARNAMN från en dator du inte har använt nyligen". Skälet till att 2FA inte finns för alla är för att de inte har hunnit skala upp den tekniken än (om jag förstod det rätt). 9 maj 2018 kl. 00.31 (CEST)
Du skriver "skala upp tekniken än". Var kan man läsa mer om det? Tack! --Jeff752362 (diskussion) 10 maj 2018 kl. 15.23 (CEST)
@Jeff752362: Jag läste det i en Facbookgrupp. Jag har inte sett det nämnas on-wiki någonstans. Ainali diskussionbidrag 10 maj 2018 kl. 22.56 (CEST)

Konstiga nya konton[redigera | redigera wikitext]

Det har idag, liksom igår, dykt upp 5-10 nya användarkonton, med samma namnstruktur och med en text på engelska på användarsidan. Texten refererar till externa länkar, en eller två, jag tryckte på en och kom till något som verkade oskyldigt men inte vad det stod länken skulle innehålla, men det känns detta är något dåligt på gång. Exempel Användare:MartiAkin1.Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 15.16 (CEST)

Det är spam, och det är bara att radera sidorna och blockera kontona. Det kan finnas flera skäl att plantera in en webbadress på Wikipedia, t ex att kunna sälja domänen och få bättre betalt för den för att det finns länkar från Wikipedia. (Har dock inte rett ut vad just detta kan tänkas handla om.) /NH 4 maj 2018 kl. 15.20 (CEST)
Vad jag vet har Wikipedia en svartlista att använda sig av om det behövs för att skydda sig emot detta så att man avskräcker andra från att lägga upp reklamlänkar på just Wikipedia. Det borde ge resultat att man svartlistar reklamlänkar, som man upptäcker, så att personen (juridisk eller fysisk person) inte fortsätter spamma och drar nytta av det kommersiellt. --Vannucci (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.23 (CEST)

Bättre sätt att hantera orter?[redigera | redigera wikitext]

Till att börja med vill jag säga att jag verkligen uppskattar allt det arbete som lagts ned på ortsartiklar på sv.wp. Däremot undrar jag om vi kan hitta ett bättre sätt att visa resultatet på? Jag ville idag läsa en artikel om orten Asby (som jag stötte på i en tidningsartikel). Artikeln Asby, Ydre kommun (som enligt förgreningssidan är den som behandlar orten) gav inte så mycket encyklopedisk text, men en del data (jag fick dessutom scrolla en hel del vitt tomt utrymme mellan rubriken Befolkningsutveckling och diagrammet som följde, efter det kom två meningar om idrott, men det hade varit lätt att få uppfattningen att artikeln tog slut eller var trasig). I Asby socken fick jag däremot etymologi, geografi, fornlämningar och administrativ historik. Så finns även artiklarna Asby distrikt (som nog innehåller mer data än text), Asby församling och Asby landskommun. En del av de här artiklarna innehåller återkommande information, men ingen av artiklarna ger någon särskilt bra encyklopedisk överblick över orten, dess historia och nuvarande skick. Hade jag varit en ovan wikipedian och/eller enbart konsument av Wikipedia hade jag förmodligen dessutom haft svårt att hitta den information jag ändå fick fram. Kan vi förbättra det här på något sätt? Bli bättre på att tänka läsarperspektiv? //Vätte (diskussion) 4 maj 2018 kl. 17.20 (CEST)

Min bild att denna fråga ser olika ut beroende på ortens storlek. Småbyar har ingen SCB info och man blir snabbt refererad till sockenartikeln för mer info. För de halvstora och stora är ortsartiklarna OK, både ganska små som Lidhult och halvstora som Sävsjö. I dessa är avsnittet administrativa tillhörigheter den centrala då den knyter ihop olika stödartiklar. För stora orter finns sedan fullt med info. De jag upplever som otillfredsställande är de halvsmå som har SCb info. För väldigt många av dessa finns nästan bara Scb info, dvs info om samhället och hur den hänger ihop med annat saknas, och än värre är ofta bebyggelseenheterna enligt Scb inte de som uppfattas vara de relevanta orterna. Här för dessa som är mellan 3 och 4 tusen finns stor förbättringspotential. Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 17.40 (CEST)
Jag har länge ansett att åtminstone småorter med samma namn som socknar bör flyttas till grensidor. Egentligen skulle jag säga att det inte nödvändigtvis handlar om storleken, det finns en hel del tätorter där dess plats som första uppslag också är lite tveksamt. I de fallen kallas vanligen bara en liten del av SCB-orten det namn som artikeln har i andra sammanhang. I det här fallet finns ju faktiskt en by som sannolikt har förhistoriska anor med namnet Asby. Sedan är det ju inte säkert att inte även andra byar ingår i SCB-orten. Så är inte fallet i alla artiklar. Jag noterar att artikeln om småorten nämner en idrottsklubb, nu har jag inte hunnit kolla, men i väldigt många fall där jag gjort så ligger planen inte alls i småorten och även om den gör det är den ju vanligen inte namngiven efter orten utan efter socknen/församlingen. Att försöka införa grensidor här skulle jag se som en stort framsteg, sedan är väl frågan exakt var gränserna bör dras. Det beror ju då bland annat på om det finns en by, ett bruk, en järnvägstation eller något liknande med samma namn som SCB-orten eller om det rör sig om en nyskapelse, men om det bör göras med struktur behövs kanske enklare riktlinjer.FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.27 (CEST)
Jag är helt emot grensidor där det handlar om en och samma ort. Möjligen kan hänvisningen till sockenartikeln förbättras. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.24 (CEST)
@Tostarpadius: Nu förstår jag inte alls vad du menar. Du har tidigare försvarat att man har olika artiklar för "ort" - alltså i betydelsen bebyggelsekoglomeration och i betydelsen kommun (närmast motsvarande våra äldre landskommuner) även när det varit högst tveksamt om det funnits några "orter" i den betydelsen när det gällt geografibotartiklarna. Är byn Asby, Ydre kommun samma ort som Asby socken? Eller för den delen, för att ta några uttjatade exempel, är tätorten Funbo samma ort som Funbo socken? Är Follingbo samma ort som Follingbo socken? När du säger att du inte vill ha grensidor, menar du att uppslagen skall fortsätta peka på småorterna?FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.40 (CEST)
I detta fall finns redan grensidan Asby, som i sig kunde vara benämnd Asby (olika betydelser).Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.42 (CEST)
Nej, just den här var därvidlag kanske inte något bra exempel. Kanske berodde Vättes problem på att tidningsartikeln egentligen inte heller handlade om SCB-orten Asby utan just om socknen/distriktet/landskommunen/församlingen. Det är ju svårt att veta.FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.53 (CEST)
Sedan kunde ju gott artikeln om Asby utökas med beskrivning av byn och varför småorten uppkommit, men också med historik över byn. Det förefaller som tätbebyggelsen som utgör småorten är ganska ny, jag ser att här är det inte fråga om någon järnvägsstation. På ekonomiska kartan finns sex fastigheter som uppenbart är moderna villatomter som inte är kopplade till något jordbruk, pendlare till någon närliggande industri som fanns här? Idag är dock betydligt fler villor uppförda här, jag antar att det handlar om villor eller egnahem för pendlare. Det skulle dock behöva lite källor, jag har inget sådant och dåligt med tid att leta. FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 23.23 (CEST)
Alla småortsartiklar har ju numera en länk till SCB:s kartor över avgränsningarna vid olika tidpunkter. Därför kan man gärna redogöra för skillnaderna mellan byn och småorten i artiklarna. Två ganska fylliga småortsartiklar av det slaget är Skår, Ale kommun och Blinneberg, Slittorp och Färdsle. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2018 kl. 13.26 (CEST)

Huvudordet bör peka på orten. Det behövs ingen grensida för att påpeka att det dessutom finns en församling, en socken och ett distrikt samt att det dessutom funnits en landskommun och i förekommande fall finns en kommun. Dylika grensidor plockar vi bort globalt. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.07 (CEST)

@Tostarpadius: varför behövs inte påpekas att det även finns en socken mm. med samma nam - det är inte alls självklart. Om så är fallet framgår dessutom framgår det oftast inte varför det finns en SCB-ort med samma namn som socknen. Jag vet inte vad du menar med att sådana grensidor plockas bort globalt. Om artikeln innehåller lite information finns inget större skäl att skilja på socken, landskommun och församling om gränserna är någorlunda lika. Det som sker är att botartiklar om orter eller "bebyggelsekoglomerationer" har raderats, helt enkelt för att geonamnes är en usel källa och att de ofta i själva verket inte existerar och att det i själva verket endast finns en kommun med namnet, eller att bebyggelsekoglomerationen och kommunens gränser stämmer överens som i fallet med många städer.FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.23 (CEST)
Det som skett är att sockenartikeln utökas med info från församling och landskommun. Församlings och landskommun artiklarna har sedan utökats med mycket info som inte är intressant för sockenartikeln, klockare och vaktmästare i församlingen till exempel. Så att Slå ihop landskommun, församlings och sockenartiklarna tycker jag är en dålig idé och ger inte alls stöd. Orter och sockenartiklar kan jag dock se som en mer öppen fråga. Och distriktsartiklarna är lite olyckliga de är ju i praktiken SCB konstruktioner. Att slå ihop tycker jag ändå är dåligt. Jag anser ju ett avsnitt i ortasrtiklarna som knyter ihop de olika är bättre som jag lagt in i de lite halvstora artiklarna som tex Lidhult, det kunde i princip också ske i mindre orter.Yger (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.51 (CEST)
@Yger: Nej, det var inte heller min tanke. Jag tänkte snarast på förhållandet i andra länder där situationen är snarlik. Om artiklarna är mycket korta ser jag inget skäl att skilja artiklarna åt. I Finland omdirigerar sockenartiklarna oftast till kommunartiklar om idag existerande kommuner. Jag kan nog tycka att man på sikt borde skilja dessa åt, som jag förstått har man ju även börjat med kommunsammanslagningar där. Men innan man startar ett systematiskt separationsarbete ser att det är bra om artiklarna innehåller mer än bara information om att det är en socken i Finland med koordinater.FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 20.42 (CEST)
Att vi har separata artiklar är ett stort framsteg. Avsnitt av det slag Yger lyfter fram är en betydligt bättre lösning än grensidor. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.57 (CEST)
Jag svarar både Tostarpadius och Yger här: Jag ser inte varför de olika artiklarna bör knytas ihop i ortsartiklarna - i många fall handlar det ju om orter som inte har något med socknar eller landskommuner att göra.
Jag gav exempel ovan - Funbo är en grupp moderna villor, uppförda i slutet av 1900-talet. Varför skulle den artikeln ge information om socknen och landskommunen? Follingbo (artikeln heter Klinte och Follingbo) består huvudsakligen av en by som heter Klinte, den ligger i Follingbo men har i övrigt inget med Follingbo socken och landskommun att göra. Någon by med namnet Follingbo finns inte.
I Gotlands 100 socknar finns inte någon som har en by med samma namn som socknen. Däremot finns ett antal artiklar som heter samma sak som socknarna. De gör de för att SCB 1960 för tätorterna och 1990 för småorterna skall heta så. Ibland ligger de nära kyrkan, ibland inte. Ibland ligger de nära kyrkan, ibland inte. I många fall vad gäller tätorterna finns stationssamhällen med samma namn som socknen som vuxit fram kring en järnvägsstation. Ibland ligger då kyrkan i den orten, ibland inte.
I Uppland finns det kanske i 50 % av socknarna en by med samma namn som socknen om är kyrkby. Ibland är då kyrkbyn som är SCB-orten som huvuduppslaget går till. Ibland är det i stället ett stationsamhälle som fått namn efter socknen där det är beläget men som inte ligger vid kyrkan. Ganska ofta är det ju dock så att orter både på vägskyltar, kartor och i folkmun heter något annat än SCB-namnet. Då känns det väldigt konstigt att ett 1990 uppfunnet namn på en bebyggelse som vanligen kallas något annat skall vara grensida för socken, församling och landskommun, det riskerar bara att leda till missförstånd. FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 20.42 (CEST)
Det hela får avgöras från fall till fall om det inte finns någon ort med samma namn som socknen. Men om en sådan finns anser jag det vara självklart att den bör ha huvudordet alldeles oavsett hur gammal bebyggelsen är. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 00.26 (CEST)
En liten oslipad tanke utanför boxen. Med tanke på att Asby, Asby socken, Asby landskommun och Asby församling delar stora delar historia och till viss del geografi, skulle det vara en lösning att istället för att skapa grensida och ha separata artiklar för respektive "artikelsyskon" lägga in socken, landskommun respektive församling som egna underrubriker i artikeln om orten samt att artikeln om landskommunen pekar på byartikelns stycke om landskommunen? Detta fungerar nog rätt så bra för mindre orter där skillnaden mellan orten, kommunala indelningen och kyrkliga indelningen inte är så stor. // Castrup (diskussion) 7 maj 2018 kl. 21.04 (CEST)
Det är just detta vi bör undvika. Enligt min mening bör vi även globalt ha separata artiklar om orter och kommuner. Detta förutsätter dock att vi reder ut vad "centralorten" heter och inte förutsätter att det finns en ort med samma namn som kommunen. Så är det ju inte ens i Sverige i alla fall (Mark, Uppvidinge och Östra Göinge är några exempel, där häradet bidragit med namnet utan att det är total överensstämmelse). Vad gäller kyrkbyar är det ännu vanligare, som ofta framhållits, även ovan. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2018 kl. 06.24 (CEST)

Mer substans i artikel om mindre orter[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu utökat artikeln Asby, Ydre kommun med info från lite olika lättåtkomlig info (inklusive från sockenartikeln) och utan någon som helst kunskap om orten. Som synes var det relativ lätt ge den mer substans (men 30 minuter tog det mig ändå) och det skulle gå källbelägga mer än vad jag gjort. Yger (diskussion) 5 maj 2018 kl. 21.05 (CEST)

Att upprepa information från sockenartikeln ser jag som mindre lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 00.22 (CEST)

Recensionssida som komplement?[redigera | redigera wikitext]

Idé: Inled snack med Sveriges kommuner om möjligheten för kommunerna att anställa wiki recensenter.

Jag tänker följande: Det kanske inte är så lämpligt att ge betalt för att skriva artiklar, eftersom det går emot kärnan i Wikipedias filosofi. Men det finns en annan uppgift, som jag tror skulle lämpa sig som lönearbete, och lämpligen att kravet bör vara relevant högskoleutbildning och helst journalist. Nämligen att skriva fristående recensioner om artiklar.

Jag tänker mig upplägget såhär. Idag har vi artiklar och diskussionssidor. Om vi säger att Stockholms kommun anställer en journalist som recensent och denne skriver ett antal recensioner per dag. Då får dessa artiklar ett särskilt märke. Så att man ser att just denna artikel har fått en recension.

Klickar man på den fliken får man upp recensionen ifråga. I instruktionerna till recensenterna bör ingå att läsa på lite om ämnet och även se hur artikeln är författad på andra språk mm. Och utifrån detta skriva en resonerande text som kan vars till nytta för artikelns fortsatta förbättringar, i den mån det behövs. Vad tror ni om detta upplägg? Mats33 (diskussion) 6 maj 2018 kl. 03.59‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)

Helt förkastligt! Vi skall vara ett helt oberoende uppslagsverk. Detta är lika illa som att vi läte olika företags informatörer skriva artiklar. Dessutom vore det slöseri med skattepengar. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 05.24 (CEST)
Jag ser inget problem med att personer anställs med arbetsuppgift att skriva på wikipedia, det förekommer redan. Sedan anser jag att de då bör informera på användarsidan om sitt uppdrag och givetvis är det nödvändigt att de kommunicerar med övriga användare om sina ändringar och är medvetna om att de inte har något särskilt mandat att genomföra ändringar utan att dessa diskuteras fram i sedvanlig ordning.FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 08.30 (CEST)
Varför skall kommunanställda ägna sig åt att recensera artiklar på Wikipedia? Det är absolut inte en kommunal uppgift och kommunerna skall satsa skattepengarna på sina kärnuppgifter.--Historiker (diskussion) 6 maj 2018 kl. 08.55 (CEST)
Jag förstår inte heller varför kommunerna skulle se det som sitt uppdrag att bedömma Wikipedia och jag håller med om att Wikipedia inte ska utse en aktör med uppgift att som bedömma våra artiklar.
Annars som FBQ. Vi tillåter redan informatörer att skriva, vilket jag tycker vi ska fortsätta med. Både från företag, institutioner och myndighter. Så länge det görs utan ägandeskap, genremässigt korrekt, med NPOV etc.
Och jag hoppas på fler undersökninar och utredningar av Wikipedia, vårt innehåll och arbetssätt från myndigheter, universitet, massmedia, etc. Bekostat med skattepengar, om det är så.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.10 (CEST)
Projektet Internet i Sverige försökte göra något åt detta håll. Se tex Diskussion:Pär Ström. Men det slog inte an och jag uppfattar det heller inte gav förväntade impulser att förbättra artiklarna.Yger (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.07 (CEST)
Nej, Wikipedianer är bra på att starta såna projekt, och i fallet Internet i Sverige var det väl en person som hade betalt en kort tid. Men gemenskapen är mer intresserad av att jobba adhoc och förbättra artiklar och sen gå vidare. Och det är toppen! Jag tror mer på utredningar och undersökningar som är avgränsade i tid och rum. Men, visst! Kämpa på. Rätt som det är dyker det kanske upp något metodiskt som får en kritisk massa aktörer. Det blev ju så med Wikipedias artikelskapande en gång i tiden.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.22 (CEST)
Min erfarenhet utifrån Internet i Sverige-projektet är att det är ett misstag att göra utvärderingarna först, dock. Samla kritisk massa. Sätt sedan upp ett utvärderingssystem som kan hjälpa dem. Men gör det först när det finns ett antal aktiva personer som är intresserade av att redigera artiklarna, annars finns det risk att man lägger tiden på fel sak. Utvärderingar som ingen följer upp är inte så meningsfulla. /Julle (disk.) 6 maj 2018 kl. 23.25 (CEST)

Visst fanns det också försök med att läsare/användare enkelt skulle kunna recensera artiklarna? Bara med ett enkelt knapptryck, typ på en glad, halvglad eller sur gubbe. Och att det skulle presenteras längst ned i artikeln. Jag har för mig att det förutom att skapa en recension, så visade testerna att det ökade intresset att också redigera.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.27 (CEST)

mw:Extension:ArticleFeedback, mw:Extension:ArticleFeedbackv5. Nirmos (diskussion) 6 maj 2018 kl. 12.08 (CEST)
Enligt många rapporter kommer robotar att ta flertalet jobb inom kort, eller åtminstone väldigt många, och då kommer vi i vilket fall, i samhället över lag, att tvingas välja mellan att skapa nya jobb och massarbetslöshet. Att skapa nya jobb i anknytning till bildningsektorn, där Wikipedia ingår, och i kultursektorn, och genom att ge folk betalt för många andra ting, som idag inte är jobb. Till och med betalt för att gå bokcirklar och gud vet vad. Det kommer säkerligen att föreslås med allt tätare mellanrum just pga tyngden i denna övergripande samhällsutveckling. Hur gärna vi än vill vara helt oberoende och arbeta gratis, så är vi trots allt en del av samhället och samhällsutvecklingen. --Mats33 (diskussion) 6 maj 2018 kl. 11.04 (CEST)
Finns finansiering, så är det alltså möjligt att skapa artiklar mot betalning.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 12.44 (CEST)
Den dagen, den sorgen. Just nu råder arbetskraftsbrist inom många områden, inte motsatsen. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 15.57 (CEST)
Jag kunde väl ha lagt till som LittleGun att visst, om någon kommun vill skriva egna recensioner av artiklarna är de givetvis fria att göra så, men även jag ser att det troligen inte skulle vara så mycket poäng. De här recensionerna eller utvärderingarna skulle i så fall inte få någon särskild status, och frågan är hur många wikipedianer som skulle läsa dem och engagera sig i att utveckla artiklarna utifrån de förslagen. Jag tror inte det skulle bli så många och det skulle troligen bli väldigt mycket arbete för lite resultat på wikipedia.
Vad gäller arbete så finns det massor med arbete som skulle behöva utföras, i skolor, daghem, inom vård och omsorg anser nog de flesta som arbetar där att det saknas personal, så inte behöver man ge betalt för att gå på bokcirklar för att hitta på meningsfulla sysselsättningar. I stället är det ju så att det är brist på pengar som gör att det inte finns fler anställda där. Att man ändå på många håll satsar på wikipediaredigerande handlar ju om att man anser att det är investeringar som lönar sig, och att rätt utformade wikipediaartiklar är värd mångt mycket mer än vad personen som skriver där kostar. Man kan tycka att kommunerna bör ägna sig åt sin "kärnverksamhet" men de flesta kommuner spenderar redan miljontals eller tiotals miljoner på reklam varje år vare sig man tycker att det är bra eller inte. Sedan går det ju att konstatera att de tyvärr oftast har ganska dålig koll både på hur wikipedia fungerar och hur man bäst går till väga för att redigera här. Försök att ändra som resulterar i kritik på diskussionssidan, tillbakarullningar och i värsta fall KAW-trådar, blockeringar och trådar på bybrunnen är ju bara dålig publicitet som man gärna är utan. Därför hittar man gärna andra vägar. Och det bästa är ju om man kan få oavlönade wikipedianer att på frivillig väg skriva och utöka artiklar inom områden man vill få belysta. Men det är ju inte lätt.FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 22.43 (CEST)
Vad menar Du med att det inte är lätt? Vi är många som gärna skriver här. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 23.14 (CEST)
Ja, men vi skriver inte nödvändigtvis om det som våran hemkommun (eller någon annan) helst skulle önska. Dessutom, om vi gör det utan någon kampanj så är det ju inte värt att lägga några resurser på oss, om det nu inte skulle få oss att skriva ännu fler lämpliga artiklar. FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 23.19 (CEST)
Nej, jag vill inte att ett enda öre av skattepengar skall satsas på Wikipedia. De behövs bättre på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2018 kl. 19.49 (CEST)
Det här känns obehagligt. Hur ska svwp, eller ens Wikipedia, kunna behålla sitt oberoende, sin neutralitet, om vi tigger pengar av politiskt tillsatta organisationer (=kommuner)? Och hur ska vi kunna försvara vårt oberoende om vi ger oss in i den politiska debatten och kräver kommunala anslag? Anslag som kanske de enskilda wikipedianera kanske tycker passar mycket bättre på andra områden? / TernariusD 7 maj 2018 kl. 21.15 (CEST)
Om vi vill att pengarna satsas på annat håll spelar inte så stor roll. Möjligen kan vi försöka rösta på partier som vill minska anslagen till reklamsatsningar inom kommunen (eller tvinga kommunen att skriva avtal om att inga avtal om stärkandet av varumärket får involvera redigeringar på wikipedia och inget samarbete med skrivstugor eller eller wikimediatävlingar får förekomma) - det gäller då att de partier som inte vill satsa pengar på reklam inte vill satsa på utveckling inom wikipedia av andra skäl - och att man över huvud taget lyckas göra det till en valfråga inom kommunen. Poängen är att det finns inget "vi" på wikipedia - bara enskilda skribenter och pengarna kommer att satsas oavsett om "vi" tigger om dem eller inte. Sedan finns givetvis Wikimedia Sverige och dess projekt, men det är ju en annan sak som vi inte behöver blanda in här. Kommuner eller andra kan samarbeta med dem men de behöver de inte alls om de inte vill, de hindrar dem inte att redigera på wikipedia. Jag får väl säga som Användare:Grillo - wikipedia var inte neutralt 2005 och är det inte nu heller (han skrev om "problemanvändare" utan att tala specifikt om POV, så jag vet inte om han tycker att det kan sägas inkluderas, men det kan väl vara det samma), vi har aldrig varit oberoende. Sedan tror inte jag att vi någonsin kommer att bli det heller, men tror över huvud taget inte att det är något uppnåeligt mål. Vi kan försöka arbeta med att granska texter och rensa bort reklam och POV-artiklar, och förhoppningsvis blir det inte värre. Jag ser inte kommuner som det största problemet, de har ju då faktiskt väljare har möjlighet att agera om de börjar fylla wikipedia med skit, även om vi wikipedianer skulle vara oförmögna att hantera det. FBQ (diskussion) 7 maj 2018 kl. 23.24 (CEST)
Vill väl bara tillägga att jag faktiskt ser det som en farlig väg att wikipediagemenskapen börjar försöka ha synpunkter på vad kommuner skall lägga skattepengar på. Givetvis har alla rätt till en åsikt, men om det ses som ett område där vi bör hitta konsensus ser jag det som ett farligare hot mot neutraliteten än kommuner som redigerar här. FBQ (diskussion) 8 maj 2018 kl. 00.15 (CEST)
Det är en sak vad som faktiskt händer och en annan vad vi uppmuntrar. Någon konsensus om hur skattepengar bör användas är inte nödvändig eller ens önskvärd. Det är en styrka att vi har medarbetare med olika politisk färg. Det enda som krävs är en strävan att skriva neutralt. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2018 kl. 06.31 (CEST)

Veckans tävling - 1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Under veckan 7–13 maj pågår Veckans tävling 1600-talet, där det gäller att skriva fler, utöka befintliga, eller allmänt förbättra, artiklar om 1600-talet. Under detta sekel grundades Nederländska Ostindiska Kompaniet, släkten Romanov tilltädde tronen i Ryssland, Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen, Engelska inbördeskriget utkämpades, Kapstaden grundades, teatern präglades av Molière, Racine och Corneille, vetenskapsmännen Johannes Kepler, Galileo Galilei, Isaac Newton och Christopher Polhem verkade, barocken var den dominerande stilen och Peterskyrkan invigdes. I Europa pågick Trettioåriga kriget under åren 1618–1648. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.29 (CEST)

Artikeltips som följer flyttade till Wikipediadiskussion:Veckans tävling/1600-talet där artikeltipsen hör hemma. --Allexim (diskussion) 13 maj 2018 kl. 01.49 (CEST)

Ingen artikel om Academic Rights Watch?[redigera | redigera wikitext]

Hej Wikipedia!

Jag brukar egentligen mest läsa artiklar även om jag nu har gjort mina första egna redigeringar. Sedan en tid tillbaka har jag dock funderat på varför det inte finns någon artikel om stiftelsen Academic Rights Watch som verkar för en akademisk frihet i Sverige. Stiftelsen har uppmärksammats flera gånger i media och några av de fall de tagit upp har blivit riksnyheter. Kan ni inte skapa en artikel om dem? Det borde vara intressant för allmänheten och inte bara akademiker, särskilt för de som följer den svenska högskoledebatten.

Med vänliga hälsningar /Per

Det är en relativt ny grej och det finns inte någon som gjort en ordentlig analys av vad det är~och står för. Och denna länk indikerar det kan vara problematiskt formulera en text, med tanke på vår riktlinje om neutralitet. Det som kan fastslås utan att vara i strid med neutralitetskraven blir superkort och intetsägande. Jag bedömer det mycket svårt att få till en text som gör den kan platsa, och skulle rekommendera dig att börja med ett mindre problematiskt fenomen.Yger (diskussion) 7 maj 2018 kl. 11.56 (CEST)

Skrivstugeblänkare[redigera | redigera wikitext]

Kort reklam för några kommande skrivstugor, med ödmjuka önskemål om hjälp både inför, under och efter.

Tillägg av artiklar att jobba med, översätta, utöka, skapa och fixa. Bilder att lägga till. Listor att använda som inspiration. Allt välkomnas, och alla är välkomna! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 maj 2018 kl. 15.29 (CEST)

Bildfråga[redigera | redigera wikitext]

Representativ bild för Ånnaboda?

en inte så välbesökt diskussionssida ställer Vätte en viktig fråga som lite knyter an till en diskussion på bybrunnen nyligen om bildval. Frågan är om det är bättre att ha ingen bild än en inte så representativ bild, och sammanhanget det kom upp gällde nationalparker och naturreservat. Om diskussionen passar bäst där, här eller på någon annan sida vet jag inte, men jag tycker att fler ska få chansen att se frågeställningen i alla fall. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 maj 2018 kl. 09.20 (CEST)

Som i diskussionen du refererar till, anser jag bilder måste uppfylla vissa minimikrav för att platsa. Den måste först visa något från platsen/området, kyrkan 1 kilometer bort platsar inte. Sedan måste den visa något som känns som visar något som är unikt med platsen. Jag tog bort bild av en obemannad mack på en asfaltyta tex, det var inget utmärkande för orten. Även bilder som kan inkräkta på personlig integritet bör undvikas, som en bild av ett specifikt privatägt hus, eller en fest där människorna syns tydligt. Bilden till höger ger mig inga associationer till ett naturområde och individerna är för dominerande. Jag skulle föredra ingen bild framför denna.Yger (diskussion) 8 maj 2018 kl. 10.34 (CEST)
Som fotointresserad har jag väl synpunkter... Men det är inte enkelt. Finns verkligen bara en enda bild, och är den dålig? Just exemplet nationalpark, så är den dålig. Fel val. Men, ponera, att den enda bilden som finns på wp, är en bra närbild på en blomma, som just den nationalparken är "känd för". Ok, i brist på bättre, så säger jag ok. Likaså har vi vissa kända personer, som representeras med en ganska gräslig digital inzoomning. Fortfarande ok, om det är "det bästa vi har". Orter, om den lokala korkiosken verkligen är känd, aningen utanför hålan, så är det (i brist på flybbild) helt ok. Det finns en övertro på att hålla tillbaka den lokala kiosken, som ofta är mycket viktig för de lokala - vilket kanske överheten i stockholm inte alltid inser, när de sitter i teaterbaren och sätter drinken i halsen för att någon har varit djärv och lagt in en lokal korvkiosk. Så just det citerade exemplet, säger jag Nej till. Men säg nu att UNESCO orten Kyrkbyn utanför Luleå bara har ett enda hus avfotograferat, enda bilden - så säger jag samma som om enda bilden av nye okände statsministern - kör, i väntan på nya bilder. Vad representerar Stockholm? Flygbild Gamla Stan? Öde (tidig morgon) gränder i Gamla Stan? Gränder i Gamla Stan, fyllda till bristningsgränsen med fulla turister som ristar hjärnan i kulturbyggnader? Eller är (typ) Tensta det som representerar Stockholm? Alla är ju faktiskt inte i Gamla Stan. Nästa fråga är, hur mycket pengar ska wp satsa på att få bra representativa bilder? (Nej, jag har inte svaret, det var en retorisk fråga). Obemannad mack, hrm, det krävs nog att macken är "rikskänd" för att platsa. Det hela är en fråga om smak, i visst förhållande till vad skafferiet har. Men jag kräver inte att alla platser illustreras av den enda dåliga bild vi har. Dåliga bilder ska lämnas kvar i commons till den som verkligen söker. Däremot anser jag att WP allmännt är allför dåligt på att ge användarna ett "bildgalleri", så de kan leta. Till och med jag, som kan en del (dock ganska lite) om commons och kategorier, finner det obekvämt svårt att hitta/navigera de media som finns. --Janwikifoto (diskussion) 10 maj 2018 kl. 23.13 (CEST)
kommentar till mig själv: Jag anser inte att vägskylten normalt är en bra illustration. Skräp-bilder ska lämnas till de som söker. Ortens kyrka... är den historisk? Butiken, finns det något speciellt med butiken, utifrån, jämfört med andra butiker? Hellre en orts-typisk privatbostad, än en mall-byggd kedje-butik. --Janwikifoto (diskussion) 10 maj 2018 kl. 23.23 (CEST)
Jag måste erkänna att jag tycker det är väldigt trevligt med bilder på vägskyltar. Jag skulle gärna se att sådana funnes i alla ortsartiklar. Tostarpadius (diskussion) 12 maj 2018 kl. 23.12 (CEST)
@Tostarpadius: Instämmer! --Allexim (diskussion) 15 maj 2018 kl. 01.15 (CEST)
Bilder på vägskyltar ger ett uppgivet och nonchalant intryck, att man inte bemödat sig om att ta reda på vad som är speciellt eller utmärkande för orten. I stort sett alla andra alternativ är bättre. /Ascilto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 09.57 (CEST)
Jag har också svårt att förstå vad som är tilltalande med vägskyltar. Vad säger det om orten? Hur den stavas? Det vet läsaren rimligtvis redan. Vägskyltar har identisk utformning, identisk typografi, det finns absolut ingenting i dem som är utmärkande för orten. / TernariusD 15 maj 2018 kl. 10.09 (CEST)
Jaha, det var ju flera stycken som tyckte om vägskyltar! Själv skulle jag inte ta bort vägskylten. Men jag skulle raskt ersätta skylten i info-boxen med en bättre bild, om jag tagit en sådan. Däremot kan vägskylt vara med i galleri längre ned. Men skylten i sig är sällan utmärkande/typisk/informativ, som illustration av orten. --Janwikifoto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 10.47 (CEST)
Det är inte helt lätt att skapa regler om vad som är en bra/informativ bild av en ort. En flygbild av Gamla Stan är tjusig, jag tittar flera minuter på sådana. En flygbild av säg Orminge centrum, är högst måttligt intressant. Ett helt galleri med säg 800 bilder beskriver kanske STockholm bra, men frågan är hur många som orkar ta in alla dessa bilder. Så jag känner det är svårt att skapa regler, men orts-bilder ska vara typiska/informativa/förmedla-orts-känslan. Vad det nu är... --Janwikifoto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 10.52 (CEST)

Ordningen på exempelvis Rösjön-sjöarna[redigera | redigera wikitext]

Taxelson och andra: Om ordningen på exempelvis Rösjön-sjöarna. För mig var det svårt att leta bland sjöarna. Såg slutligen (i redigeringsläge) att ordningsföljden var "Artiklarna är grovt ordnade efter landskap från söder till norr". Är det (utan landskapsrubriker) någon slags logisk uppställning? Något som någonstans i Wiki rekommenderas? Var hittar jag mer om det? Jag hade nog lättare förstått systemet med exempelvis uppifrån och ned (med eller utan synligt) landskap A-Ö (för Rösjön just nu: Halland-Östergötland). Vame (diskussion) 9 maj 2018 kl. 22.35 (CEST)

När jag satte ihop verktyget för att skapa dessa grensidor för några år sedan valde jag att sätta dem i landskapsordning. Eftersom de sydsvenska landskapen har färre sjöar än de mellansvenska och norrländska valde jag att sortera ungefärligt från söder till norr. Om det var det bästa kan diskuteras. Landskapen i bokstavsordning hade varit ett alternativ med en del fördelar och en del nackdelar, men så gjorde jag inte. Ibland brukar jag med ett annat skript i efterhand lägga till landskapsrubriker som jag nu gjorde med Rösjön, men har inte orkat göra det systematiskt. Exekveringstiderna för skriptet som sätter ut dessa rubriker är ofta flera minuter långa för längre sidor eftersom det måste titta i varje artikel. Den som vill omorganisera dessa på något bättre sätt får givetvis göra så. Bästa sättet att hitta en viss sjö är ofta via kartlänken. Taxelson (diskussion) 9 maj 2018 kl. 23.20 (CEST)

Uppdatera tabell med kopierade data ur kalkylark/spreadsheet[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag har data i spreadsheet/kalkylark. Vill nu uppdatera en existerande tabell i en Wiki-artikel, utan att behöva skriva varje värde manuellt i varje cell.

Har provat både visuell redigering och wikitext. Inget alternativ fungerar.

Letade i Hjälp-avsnittet, men där hittade jag ingen vägledning.

Stringence (diskussion) 12 maj 2018 kl. 14.39 (CEST)

Du kan skapa wikikoden för tabellen som textrader i ditt kalkylark och sedan, i wikitextredigeringsläget, ersätta den befintliga wikikoden i artikeln med den texten. --Larske (diskussion) 12 maj 2018 kl. 14.54 (CEST)
Jag svängde ihop ett verktyg för att skapa tabeller för ett tag sedan, det finns åtkomligt här. Det är bara att markera de celler du vill göra en tabell av, kopiera och klistra in i textfältet. Det funkar från både Microsoft Excel och LibreOffice Calc. Kryssa i rutan ”Tabellen har kolumnrubriker” om översta raden ska formateras som rubriker. /Autom (diskussion) 14 maj 2018 kl. 04.25 (CEST)

Illustreringsrace XIV[redigera | redigera wikitext]

Illustreringsrace XIV riktar fokus på artiklar utan bild.

Om en timme är det ny tävlingsvecka på Wikipedia. Då drar den fjortonde upplagan av Illustreringsrace igång. Det är många Wikipediaartiklar som saknar bild och som skulle bli bättre med en sådan. Under de 13 tidigare tävlingsupplagorna har vi totalt åtgärdat 10 317 artiklar. Hur många klarar vi av denna gång? SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 13 maj 2018 kl. 23.05 (CEST)

Artiklar om tal[redigera | redigera wikitext]

År 2009 hade vi på SFFR uppe artikeln 664 (tal). Det slutade med vad som troligen är ett av de mest tydliga resultaten för att "radera" vi någonsin haft. Som en följd hade vi länge ganska få artiklar om heltal. För ett år sedan påbörjades dock tydligen ett projekt för att åter skapa artiklar om alla tal upp till ungefär 1000, av vilka de flesta inte har något innehåll som väsentligen går utanpå vad 664 en gång hade (eller fått, när den återskapats).

Jag tycker fortfarande de här artiklarna inte tillför något, och att alla försök att sätta någon gräns kommer vara totalt godtycklig. För tal bör eventuella krav på relevans bygga på mer än att de har eller inte har en viss matematisk egenskap, exempelvis att de på något sätt varit viktiga i matematikens historia (som roten ur två) eller har kulturellt uppmärksammats på annat vis (som 42). Har vi artiklar om alla tal upp till 1000 finns det egentligen inget som säger att vi inte kan ha artiklar om alla tal upp till 1 miljard. Det går att presentera sanna, väl underbyggda uppgifter om samtliga, men det kommer bara vara lösryckta data, utan något sammanhang, som knappast kommer vara till nytta för någon läsare. (Vissa artiklar har ytterligare några uppgifter, t.ex. vilken asteroid som fått det ordningsnumret. Vad jag vet är detta bara ett löpnummer, och därför egentligen totalt trivialt).

Jag menar därför att huvuddelen av alla artiklar i kategori:heltal bör raderas. Eftersom det är ca 1000 stycken är det inte rimligt att göra detta ensam för hand.

andejons (diskussion) 14 maj 2018 kl. 13.49 (CEST)

Jag tycker att problemet här är att vi ställt lägre krav på heltalsartiklarna än vi gjort på, låt säga, biografiska artiklar. Många av de befintliga heltalsartiklarna skulle nog gå att bygga ut till något som platsar på Wikipedia, men de är för tunna som de ser ut nu. Engelskspråkiga Wikipedia har som jämförelse ännu så länge ungefär hälften så många artiklar om heltal, och med mer innehåll i varje.
(Eller så skriver vi artiklar om alla nummer upp till 11630... ;) ) //Rotsee (diskussion) 14 maj 2018 kl. 14.16 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Jag instämmer med andejons. Även jag har reagerat på det meningslösa i att lägga upp artiklar om heltal, och det ologiska att stoppa vid en viss gräns. Vad är det som säger att tal under 1 000 är mer relevanta än tal över 1 000? Skulle vi vara logiska, skulle vi ha artiklar om alla heltal, vilket givetvis är en omöjlighet. Inte ens i matematiska tabeller har man förteckningar över alla konsekutiva heltal under en viss gräns. Jag kan acceptera andejons åsikt att tal som på något sätt har matematisk, litterär eller liknande betydelse kan anges, som förutom de uppräknade 0, 1, e, 666 och kanske 13, men vartenda tal (under en viss gräns)? Vem har nytta av en sådan information? Och varför bara heltal? OK, vi kan inte ha alla rationella tal, eftersom de inte har någon gräns, men att utesluta dem för att vi inte har plats är en lika konstlad begränsning som att utesluta alla heltal över en viss gräns. Om vi istället gör som andejons föreslår, kan vi ha med alla tal som är relevanta, utan att behöva ställa upp några konstlade, ologiska gränser. / TernariusD 14 maj 2018 kl. 14.30 (CEST)
Det är möjligt att det flesta tal artiklarna inte innehåller mer matnyttigt än artikeln 664 (tal), men det är inte lätt för en vanlig användare att se vad 664 (tal) artikeln innehöll. Det tog mig drygt 200 tal artiklar innan jag ramlade på raderings varningen för artikeln 664 (tal). Skulle vilja sen någon form av varning, när man försöker skapa en artikel som ingår i en artikelserie som ansetts överflödiga. Voyager85 (diskussion) 14 maj 2018 kl. 22.46 (CEST)
Att ha artiklar om alla heltal upp till en godtycklig gräns kanske kan verka som en god idé, men så var det det här med relevansen. 999 är inte mer relevant än 1001. Det som jag tycker avgör huruvida ett heltal är relevant är vilka heltalsmängder de tillhör; primtal, fibonaccital, fermattal och så vidare. Enligt den principen är 1001 mer relevant än 999 eftersom det både är ett pentagontal och ett ikosagontal. /ℇsquilo 16 maj 2018 kl. 10.04 (CEST)
Det finns ett mycket stort antal oändliga heltalsmängder; att basera relevans på dem skulle fortfarande leda till att vi skulle ha en oändlig mängd potentiella artiklar. Jag ser inte riktigt vad poängen skulle vara i att ha en artikel om ett tal N för att det råkar finnas i vissa mängder, men inte om N-1 eller N+1 bara för att de råkar finnas i färre mängder - vill man hitta fibonnaccital som också är primtal bör man vända sig till online encyclopedia of integer sequences, inte Wikipedia, och i synnerhet inte leta i artiklar om enskilda heltal.
andejons (diskussion) 16 maj 2018 kl. 11.49 (CEST)
Jag förstår inte varför vi skulle hänvisa till någon annan källa för information vi kan ha här. För sådant använder vi källhänvisningar. Någon övre gräns finns egentligen inte och det tror jag inte heller behövs eftersom heltalsmängderna oftast blir ganska glesa i de högre regionerna. Enligt min mening är 1048576 (tal) lika relevant som miljon eller 1024 (tal) (som just nu saknar information om dessa viktigaste egenskap nämligen att det är en tvåpotens). Och nej, jag tycker inte att sådan information ska gömmas i listor. Ifall någon vill veta vad som är speciellt med 1024 så är det 1024 de kommer att söka på. Visserligen hamnar man då till en början på ett årtal, men därifrån är det ganska lätt att hitta rätt. /ℇsquilo 16 maj 2018 kl. 16.59 (CEST)
Därför att det vår struktur inte är lämplig för den. Vi är ett uppslagsverk, inte en databas. Vill man ha artiklar om heltal bara för att de råkar tillhöra vissa talserier blir nästa fråga: vilka talserier då? Räcker det med att det är ett primtal? Hur många av alla primtal skall vi i så fall ta med? Jag ser ingen principiell skillnad mellan "finns i någon talserie i OEIS" och "alla heltal". Att det blir glesare mellan talen gör inte att mängden är begränsad.
1024 är ett tal som möjligen skulle platsa på grund att det som tvåpotens faktiskt är ett tal med större synlighet än andra, men det är fel sätt att generalisera; bara för att pi är relevant är inte alla reella tal det. Finns det någon rimlig nytta av att kunna slå upp 513? 1083643? 2305843009213693951? Är det inte bättre att åtminstone presentera "alla primtal upp till 1000" i en lista, istället för "alla primtal som också råkar vara fibonnaccital upp till 1000" i enskilda artiklar?
andejons (diskussion) 16 maj 2018 kl. 19.42 (CEST)
Som sagts ovan är vissa tal relevanta för egna artiklar. Dit hör väl noll, kvadratroten ur två, pi, e, 42, 666 och den imaginära enheten. I ett uppslagsverk utan direkt platsbegränsning tycker jag också att man ska kunna hitta information om äkta delare och primfaktorisering för heltalen upp till 100 eller 1000, och en lista över primtal upp till 100 eller 1000. Det är ett slags matematiskt allmängods, och Wikipedia är tänkt att vara fullständig och kunna läsas utan tillgång till andra webbplatser. Sådant görs antagligen bäst i listform, men man kan såklart också göra det i form av artiklar om varje heltal, som nu. Jag tycker inte avgränsningsproblemet (om 100 eller 1000 – varför inte 10 000) är så knepigt att det motiverar att inte alls ta med informationen. Många av talartiklarna är skapade av en och samma användare, som gärna drog sådana saker till sin spets. Han skapade också artiklar om talen en trejdedel, en fjärdedel (omdirigarad) osv, och dessa har nu raderats, vilket var bra. Kort sagt, för min del kan de flesta artiklar om enstaka heltal raderas, men jag tycker en del av informationen ska bevaras. Eller så kan artiklarna få finnas kvar, jag tycker inte de utgör något större problem, helheten är relevant. /NH 16 maj 2018 kl. 16.36 (CEST)
Jag vet inte hur man skall göra med avgränsningsproblematiken, men jag tror att vi har många läsare som inte är insatta i talteori, men kan bli intresserade då de råkar stöta på ett tal och se hur många märkliga egenskaper det kan ha (en matematiker berättade om en indisk taxichaufför som tyckte det var naturligt att kunna redogöra för registernumrets talteoretiska egenskaper). Det är lite samma som när jag (och många med mig) bläddrade i uppslagsverk som små och sög i sig både det ena och det andra. Jag tycker att det är spännande att vi kunnat erbjuda läsarna den upplevelsen, och sannolikt få en del att lära sig vad praktiska, ymniga eller perfekta tal är, också sådana läsare som aldrig direkt hittat till artiklarna om egenskaperna. Det är synd att ta bort möjligheten. --LPfi (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.37 (CEST)
Är det möjligen en variant av historien om taxitalens uppkomst? /Autom (diskussion) 16 maj 2018 kl. 23.02 (CEST)
Antagligen historien om Srinivasa Ramanujan som kommenterade att Godfrey Harold Hardy åkt med taxi nummer 1729 vilket Hardy tyckte var ett tråkigt tal. Ramanujan misstyckte eftersom 1729 är det minsta tal som kan skrivas som summan av två kuber på två olika sätt (103+93=1000+729=1729, 123+13=1728+1=1729). Episcophagus (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.05 (CEST)
Lite som de två ovan. det vore helt OK med samlingsartiklar för många av dessa tal, men jag ser i och för sig inte de enstaka artiklarna som "skämmiga". De är ju korrekta och ger kunskap. Att de sedan är lite "fåniga" (och förbi 2000 blir de mycket fåniga) är inte så hårt skäl till radering tycker jag.Yger (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.51 (CEST)
Wikipedia bör ha information inom alla ämnesområden, inklusive talteori, och då är det naturligt att ha egna artiklar om många heltal och deras intressanta och viktiga egenskaper. Jag förtår att det inte är så intressant för de flesta men det är av intresse för oss matematiker. Och, varför skall vi inte ha artiklar om vissa heltal bara för att vi inte kan ha artiklar om dem alla? Skall vi isåfall inte ha några artiklar om musiker, berg, molekyler, insekter, färger, båtar, årtal eller fotbollsspelare bara för att vi inte kan ha artiklar om alla musiker, berg, molekyler, insekter, färger, båtar, årtal och fotbollsspelare? Det är också viktigt att ha samlingsartiklar över heltal. De bör organiseras enligt deras talteoretiska egenskaper, som exempelvis primtal och fattiga tal, inte enligt storlek typ 201-400. Stort tack till Lixer och Voyager85 som skrivit många av heltalsartiklarna. Martinogk (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.23 (CEST)
Jag tänker inte ta ställning i frågan om artiklarnas, vara eller icke varande. Men då jag är totalt ointresserad av sport, deras olika rankningssystem och spelare. Så tycker jag det är en intressant parallell som Martinogk drar. Voyager85 (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.52 (CEST)
Av de heltalsartiklar jag har läst har alla vad jag kan minnas varit korrekt utformade och informativa. De gör definitivt ingen skada, de är harmlösa och i egenskap av ingenjör tycker jag att de i viss mån är intressanta. Om någon ser ett intresse att skapa fler av dessa artiklar ser jag ingen anledning att motverka detta, och jag tycker absolut inte att vi ska börja radera dem. Vad skulle vi vinna på det? Mvh --Bairuilong (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.11 (CEST)
Jag tycker att artiklar om tal är intressanta, men önskar förstås att de ska innehålla relevant information och vara relevanta som artiklar. Martinogks jämförelser är intressanta och jag kan gärna lägga till en: Vintergatans stjärnor räknas i antal av hundra miljarder. Ska vi tänka oss artiklar om alla? Knappast. Men här finns en tydligare gränsdragning för relevansen, så stjärnartiklar skapas på löpande band utan att väcka diskussion. Kanske behöver talartiklarna ges en tydligare gränsdragning!? Martinogk sätter också fingret på en ömmande punkt: Storleken är bara en parameter när det gäller talartiklarna. Det finns betydligt fler och vad gäller intressanta tal kan mycket väl 2305843009213693951 (exempel från ovan) ha några intressanta egenskaper som motiverar en artikel. Deryni (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.20 (CEST)
Problemet är väl främst att talartiklar kan skrivas med bot, så det är inte orealistiskt att få artiklar om alla tal upp till 76974740480455 om vi inte besluter att vi inte vill ha dem. Jag tror att vi bör bra någon gräns (1000? 10000?) för tal som inte är speciellt intressanta (à la pi, 666). Jag tror alltså att det är ett värde i att ha artiklar om enskilda tal, vid sidan av artiklar om talserierna, då de senare inte lika lätt hittas av lekmän. Det vore förstås roligt att kunna kolla sitt telefonnummer, men man får väl lov att nöja sig med talen som bildas av siffergrupperna, om man inte vill gå till OEIS. --LPfi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.58 (CEST)
Om vi skulle ha en gräns (som jag inte är säker på är önskvärt) så förordar jag minst 2500 (med tanke på årtal som används dagligen).Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 08.14 (CEST)
Jag ser heller inget problem med talartiklarna. De är korrekta och tar upp intressanta aspekter om talen. Det går lätt att läna dem till talserier mm så man kan löra sig mer om dessa med, vilket skulle kunna vara av intresse för en student i matematik som exempel. Adville (diskussion) 17 maj 2018 kl. 08.33 (CEST)
Mnja. De har inte alltid varit korrekta – ibland har de varit gravt felaktiga pga skaparens bristande kunskaper – och det är frågan om de verkligen tar upp "intressanta" aspekter. Esquilo ger ett exempel ovan på när relevant information saknas. I artikeln om talet 47 får vi veta att det är 47 är ett udda tal, ett primtal, ett Caroltal, ett extraordinärt tal, ett Keithtal, ett Thabittal, ett aritmetiskt tal och ett Ulamtal, men vad av detta som är intressant eller varför det är det framgår inte. Egentligen inte heller när man läser de länkade artiklarna. För mig framstår detta mest som knappologi. /NH 17 maj 2018 kl. 15.42 (CEST)
Vilka egenskaper som är intressanta borde framgå av de länkade artiklarna. Problemet är väl dels att den som skriver artikeln kanske inte har någon uppfattning om tillämpningarna, dels att tillämpningarna kanske inte överhuvudtaget ännu är kända. Det kan finnas välutvecklad matematisk teori som ännu saknar relevanta tillämpningar, såsom talteorin innan kryptologin fick ett uppsving med datorerna och i synnerhet då asymmetrisk kryptering uppfanns. En del talserier kan vara relevanta inom någon obskyr nisch som mitt i allt blir viktig. --LPfi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 16.17 (CEST)
Fast nu diskuterade vi ju artiklar om enskilda tal, inte om talserier. Och oberoende av det skall vi ju inte försöka spå framtiden för att avgöra relevans. Om det skulle uppstå någon speciell tillämpning som plötsligt skulle göra att 513 skulle bli ungefär lika viktigt som 1024 är idag, så kan vi skapa en artikel om 513 då.
andejons (diskussion) 17 maj 2018 kl. 18.58 (CEST)
Det är också oklart hur relevanta många av klasserna egentligen är för egna artiklar. Jag är inte säker på att det är relevant att för varje tal som förekommer i någon talföljd i OEIS nämna det i artikeln om det talet. Och att 49 är ett palindromtal om det skrivs i basen 6 (vilket man nu kan läsa i artikeln 49 (tal))… nja. /NH 17 maj 2018 kl. 19.22 (CEST)
Ska vi inte ta och börja lägga upp logaritmtabeller också? Det kan säkert bli populärt.
Nej, jag är inte sarkastisk, åtminstone inte enbart, men en av de många oändliga talserier som föreslagits vara relevanta är primtal. Två typiska objekt i matematiska tabeller är just primtalsserier och logaritmer. Det är knappast någon encyklopedisk skillnad mellan de två begreppen. Wikipedia skall inte, hävdar jag, vara något slags matematisk tabell. Tror ni NE skulle börja med logaritmer? / TernariusD 17 maj 2018 kl. 19.16 (CEST)
Jag tycker nog att vilka de första primtalen är hör till sådant Wikipedia ska berätta om. Liksom vilka de första decimalerna i pi är. I en tryckt utgåva av NE som jag råkar sitta intill just nu finns de första 10 primtalen, och 12 decimaler av pi. Wikipedia kan vara lite mer generös gentemot vetgiriga personer. Logaritmtabeller är något annat. /NH 17 maj 2018 kl. 19.32 (CEST)
Att vi redan anger primtalen upp till 100 i den enda artikeln Primtal är något jag kan leva med, här talar vi om något annat, att vi använder Wikipedia som en databas över tusentals heltal utan någon annan relevans än att de är just tal. / TernariusD 17 maj 2018 kl. 21.12 (CEST)
Gör artiklarna någon skada? Någon kanske är intresserad av att veta något om ett visst tal och artikeln kanske innehåller något kul. Hur många artiklar pratar vi om? Hur många artiklar skapade LSj-bot? Jag kan ta andra exempel, men undviker detta eftersom det finns användare som lägger upp varenda ***** som finns i katalogen ****** och detta anses relevant (här sitter jag med katalogen Grönmålade utedass i Jämtlamd, nu skall här produceras wikipediaartiklar och efter det fortsätter jag med Avloppsrör i Stockholm). Det finns bara 1000 heltal från 1 till 1000, hur många avloppsrör finns det i Stockholm? Episcophagus (diskussion) 17 maj 2018 kl. 22.23 (CEST)
Mjo, man kan nog argumentera för att artiklarna gör viss skada eftersom de presenterar en massa egenskaper som varje heltal har (klasser som det tillhör) utan att det gjorts någon bedömning av varför detta är intressant eller inte. Och oftast är det nog inte så intressant – det mesta bygger på en enda användares iver att skapa många artiklar. Samtidigt utelämnas andra, viktigare egenskaper. Om en läsare tror att det viktigaste som finns att säga om heltalen 1…1000 är det som man kan läsa i Wikipedias artiklar om dem, så blir han eller hon ganska vilseledd. Men på andra sätt gör de naturligtvis viss nytta. /NH 18 maj 2018 kl. 13.21 (CEST)
På samma sätt finns det utelämnad information och kunskap i alla artiklar på WP och sålunda är alla artiklar skadliga. Försök igen! Episcophagus (diskussion) 18 maj 2018 kl. 17.39 (CEST)
Problemet som jag försöker beskriva är inte att det finns utelämnad information, utan att den som finns där, och i de flesta fall all som kan tänkas tillfogas, egentligen är ganska oviktig. Det är nog svårt att skriva meningsfulla artiklar om enstaka heltal. /NH 18 maj 2018 kl. 20.31 (CEST)
Däremot är det inte lämpligt att systematiskt skapa artiklar om man inte lyckas fånga något av det centrala om artikelämnena (såsom artiklar om birollsinnehavare i TV-serier där man inte nämner att de är kända scenskådespelare). Frågan är om man genomgående missar det väsentligaste i talartiklarna. Gör man det? --LPfi (diskussion) 18 maj 2018 kl. 19.06 (CEST)
Titta på 13 (tal), en artikel som faktiskt borde kunna ha en hel del innehåll - men nej. Att det (i väst) är ett otursnummer nämns i en bisats, sedan är det en lista över diverse mer eller mindre obskyra talteoretiska egenskaper.
Men låt oss ta ett tal utan allt detta, och se hur en artikel kan se ut. Ta 398 (tal). Läsaren får reda på att det är ett jämnt tal. Att det kan faktoriseras. Att dess faktorer summerar till mindre än talet självt. Att det ligger mellan 397 och 399 (en uppgift som tydligen uppfattats som så kontroversiell att den har fått en källa!). Det är ju närmast en parodi på en artikel.
andejons (diskussion) 18 maj 2018 kl. 20.01 (CEST)

En emot – konsensus?[redigera | redigera wikitext]

Nu när jag har deltagit i men framför allt läst en hel del diskussioner märker jag att konsensusbegreppet ibland anpassas beroende på positionen användaren har som åberopar begreppet: om man är ensam eller i minoritet om en åsikt händer det att man bestämt hävdar att konsensus inte har uppnåtts, och tvärtom om man råkar vara i majoritet mot en eller ett par ensamma åsiktsavvikare – ofta med uttrycklig hänvisning till att det bara är en eller ett par som avviker. Det verkar inte finnas någon koppling till hur många som är inblandade i diskussionen. Det finns vissa användare som utmärker sig som särskilt flexibla i sin tillämpning av konsensusbegreppet till sin egen fördel, men för att undvika konflikter väljer jag att inte länka till exempel. Den som inte märkt av problemet får gärna se det som hypotetiskt istället, för jag vill gärna att vi kommer fram till något om detta. Vad gäller till exempel när meningarna tydligt går isär men går att dela upp i klar majoritet och minoritet? Är det någonsin rimligt att kalla det konsensus?

Ett relaterat problem är att riktlinjen Wikipedia:Konsensus inte efterlevs som den borde. Under Wikipedia:Konsensus#Metoder för konsensus står det: "Konsensus är ett beslut som tar alla legitima synpunkter som framförts i beaktande. Allas synpunkter ska vägas in i vad som kan uppfattas vara konsensus [...]." Men diskussioner avgörs ofta uteslutande baserat på hur många användare som är av den ena eller andra åsikten; diskussioner fungerar då i princip på samma sätt som omröstningar. Folk bemöter varandras synpunkter i så låg omfattning att jag i vissa fall undrar om man överhuvudtaget har läst, än mindre förstått, vad andra skriver eller ens bryr sig om de inlägg som görs – och det ofta i diskussioner man antingen själv startat eller visat särskilt engagemang för!

Ett grundläggande fel i båda problemen ovan är den bristande ambitionen att söka eller underlätta och sedan uppnå samförstånd, själva utgångspunkten för konsensusbegreppet enligt riktlinjens inledning.

Jag ser gärna att den här diskussionen stannar här, där den syns, och inte flyttas till Wikipediadiskussion:Konsensus (än). / (anv.disk.bidr.) 15 maj 2018 kl. 10.55 (CEST)

Vill bara säga att detta är en mycket viktig fråga. På ett sätt är konsensustanken grunden som hela arbetet med Wikipedia vilar på. Följer kommande diskussion här. BiblioteKarin (diskussion) 15 maj 2018 kl. 11.34 (CEST)
Det är väldigt svårt före en diskussion om detta om du inte är konkretare. Den senaste diskussionen om konsensus har de sista veckorna varit om inledningen i artikeln Svenskar. Här har cirka åtta erfarna deltagit och diskussionen varit reflekterande och eftertänksam och alla argument har bemötts sakligt och seriöst. I slutändan köpte alla den texten som framarbetats tillsammans. Dock den som inledde diskussionen var ny och dennes basståndpunkt sas kraftigt emot av samtliga, medan kritiken av detaljer togs upp och påverkade hur det blev till slut. Att en ensam ny som inte heller deltog i diskussionen, skulle påverka mer än i detaljer emot en stor uppsättning erfarna upplever jag främmande ur konsensusprincipen.Yger (diskussion) 15 maj 2018 kl. 14.38 (CEST)
Om alla deltagare i en diskussion måste redovisa exakt vilka argument man tagit ställning till blir inläggen onödigt långa. I detta fall instämmer jag med Yger, men det betyder inte att jag avstått från att läsa och begrunda det Genomlysning skriver. Tostarpadius (diskussion) 15 maj 2018 kl. 19.52 (CEST)
Eftersom wikipedia ser ut som det gör skulle envetna enfrågeanvändare snabbt kunna obstruera allt arbete om en traditionell tolkning av konsensus skulle användas. Sedan är det väl lätt att relevanta argument ibland kastas sas med badvattnet. Jag tycker att vi kunde vara bättre på att fånga upp sådana, men att tillämpa konsensus även i förhållande till alla nytillkomna konton eller IP-adresser vore omöjligt. Inte ens obstruktionsförsök av etablerade användare accepteras. I de flesta fall där diskussionen kör fast handlar är det redan klart att man utifrån existerande argument kommit till olika ståndpunkter. Fortsatta försök att övertyga motparten är meningslösa och det handlar då om att hitta en acceptabel kompromiss och i stället för att försöka hitta en acceptabel kompromiss blir obstruerande. I slutändan måste ju ett resultat till, och om ingen annan lösning kan komma till stånd är det ju rimligt att majoritetens åsikt får styra. För övrigt anser jag själv att det är bättre att under anmärkning att man inte delar uppfattning med majoriteten accepterar dess beslut. Om man verkligen representerar en allmännare uppfattning som inte kommer till tals på svenskspråkiga wikipedia på grund av profilen bland dess användare eller vetenskaplig konsensus som inte får komma till tals på grund av att aktiva wikipedianer inte är insatta i ämnet så kommer frågan troligen att aktualiseras igen vid ett senare tillfälle då man kanske har bättre framgång.FBQ (diskussion) 15 maj 2018 kl. 22.56 (CEST)
Om man ser till hur artiklar verkligen artar sig, alltså till resultatet av eventuella diskussioner, så är min tråkiga erfarenhet den att det ofta - inte alltid - är de mest envetna, aggressiva och konfliktbenägna användarna som har störst framgång. Genom aggressiva utspel avskräcks också ofta mer sansade röster att blanda sig i diskussionerna. Åtminstone när det gäller riktigt kontroversiella ämnen - jag väljer att inte ge några exempel för jag vill inte riva upp damm. Men godartade undantag finns, som i fallen Diskussion:Svenskar och Diskussion:Daoism och där hade i vart fall den första kunnat riva upp starka känslor. Åtminstone tror jag att så hade varit fallet för fem eller tio år sedan, se därvidlag hur diskussionerna Diskussion:Ras och Diskussion:Människoraser förändrats över tid. Jag ser en framåtrörelse när det gäller den typen av ämnen. /Ascilto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 23.36 (CEST)
I anslutning till det jag skrev ovan vill jag anföra att det oftast är svårt att nå konsensus när diskussionerna rör ämnen där användare styrs av sina värderingar. De exempel jag gav ovan rör ämnen där sammansättningen av användare med olika värderingar har förskjutits, diskussionerna dominerades förut av användare med värderingar som få etablerade användare har idag. Ämnen som jag idag upplever är påverkade av användares värderingar rör t.ex. olika former av nationalism. Andra ämnen som rör upp känslor så att det inte går att hitta konsensus kan sägas vara språkliga, vad man skall kalla olika företeelser - där det finns traditionella begrepp som håller på att överges av samtiden, ibland för att de gamla anses diskriminerande - eller vilka mer eller mindre nya ord som är acceptabla, och det gäller inte bara "hen". På de här områdena sker en gradvis förskjutning mot större acceptans för det som inte längre är lika nytt - en tillvänjning, men då dyker nya tvisteämnen upp eftersom språket hela tiden är statt i förändring. Så det är väl det som är tvistepunkten, graden av acceptans för att språket utvecklas och förändras, men inte bara det eftersom de mest kontroversiella språkfrågorna också är värderingsfrågor. /Ascilto (diskussion) 16 maj 2018 kl. 14.12 (CEST)
En hypotes. Kan det vara så att en person som valt att bli Admin också tenderar att engagera sig mer på olika Diskussionssidor än vad en person som inte valt att bli Admin, gör? Anta sedan att personens val att bli Admin eller inte, är kopplat till vilka åsikter den har och/eller hur den är som person. Då det för en Admin ser ut som att Konsensus uppnåtts (då diskussionen till större delen förts med likasinnade). Kan det för en Användare se ut som att det är svårt att nå fram i Diskussioner och att en lite grupp som ändå bestämmer. Vilket kan avskräcka Användare från att uttrycka sin mening. Voyager85 (diskussion) 17 maj 2018 kl. 00.49 (CEST)
TINC: Aningen konspiratoriskt, vilket gör det svårt för Admin att argumentera emot. Admin visar ju då hur Admin vägrar se problemet. För det första har Admin inte mandat över konsensus, även om de som är Admin av naturliga skäl är engagerade användare i högre grad än andra användare. Dessutom: Jag, som är Admin, ser inte den konformiteten i gruppen som delar verktyg med andra Admin. Bra ändå att vi har många Admin och frekventa val. Konspirationen borde fungera sämre om antalet Admins är många, och att vi har frekventa omval där Användare kan invända.--LittleGun (diskussion) 17 maj 2018 kl. 09.52 (CEST)
Admins tenderar att ha större procent redigeringar på diskussioner än andra användare eftersom det är de som låser eller halvlpser artiklar under diskussioner och konflikter, och även blockerar av samma anledning. Då mäste de som gör aktionen involvera sig i diskussionen för att förklara sitt ingrepp. Admins har annars inte större rättigheter i konsensusdiskussioner än andra användare, dock så är detta en meritokrati vilket gör att vissa anvöndare inger större förtroende än andra inom vissa områden -ex du Voyager85 har i mina ögon stort anseende i astronomi och skulle vara den jag pingade för att få hjälp att lösa en konflikt i det området även om du inte är Admin. Adville (diskussion) 17 maj 2018 kl. 10.03 (CEST)
Ingen har valt att bli administratör. Däremot har en del valts att bli det. Det är en förtroendeomröstning som avgör. Förhållandet är snarast det motsatta: de som engagerar sig i diskussioner blir mer kända i wikigemenskapen och sannolikheten att de nomineras är därmed större. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2018 kl. 19.25 (CEST)

Tostarpadius: Jag efterfrågar naturligtvis inte utförligare inlägg för utförlighetens skull. Däremot skulle det gagna diskussionerna om man något tydligare "redovisade" vad det är man tagit ställning till. Somliga användare skulle behöva lära sig att överhuvudtaget skriva någonting utöver sin korthuggna ståndpunkt, dvs. att faktiskt diskutera.

Jag tycker att FBQ sammanfattar väl hur det borde fungera i praktiken:

"I de flesta fall där diskussionen kör fast handlar är det redan klart att man utifrån existerande argument kommit till olika ståndpunkter. Fortsatta försök att övertyga motparten är meningslösa och det handlar då om att hitta en acceptabel kompromiss och i stället för att försöka hitta en acceptabel kompromiss blir obstruerande. I slutändan måste ju ett resultat till, och om ingen annan lösning kan komma till stånd är det ju rimligt att majoritetens åsikt får styra. För övrigt anser jag själv att det är bättre att under anmärkning att man inte delar uppfattning med majoriteten accepterar dess beslut."

Om man ser till riktlinjen borde utgångspunkten dock inte vara att "övertyga motparten", utan istället att motivera sin ståndpunkt väl och lyssna noggrant till andras. Debattklimatet måste ersättas med ett diskussionsklimat. Att en diskussion kör fast kan dessutom också tolkas som en typ av indirekt konsensus för ingendera parts lösning, dvs. att antingen en kompromiss eller ett oförändrat eller uteslutet artikelinnehåll är nästa steg. Men så kanske redan sker.

Att minoriteten som regel ger efter för majoriteten är väl egentligen vad konsensus inte är, även om det känns rimligt i konsensuskultur – särskilt på en plats där inget är slutgiltigt över tid och samtliga uttryckta ståndpunkter öppet dokumenteras. Men majoritetsstyre får inte bli synonymt med konsensus, vilket det ibland i praktiken görs till, för då betyder ju "konsensus" ingenting som separat term. / (anv.disk.bidr.) 17 maj 2018 kl. 14.32 (CEST)

Processen för att uppnå konsensus handlar inte om omröstningar mellan på förhand givna alternativ vilket majoritetsstyre oftast gör. Det handlar om att man för ett samtal under vilket en ståndpunkt utkristalliserar sig bakom vilken flertalet användare som är aktiva i just den diskussionen samlas. Ofta handlar det om en kompromiss. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2018 kl. 19.28 (CEST)
Ja. Vad, mer precist, är din kommentar ett svar på? Ett av problemen är ju just det att konsensusbegreppet åberopas i omröstningsartade situationer, dvs. att antalet deltagare i diskussionen med en viss ståndpunkt väger tyngre än vad som framkommer i den faktiska diskussionen om ståndpunkten i fråga. / (anv.disk.bidr.) 17 maj 2018 kl. 19.41 (CEST)
Återigen, jag är inte klar vilken verklighet du utgår från och där du uttalar "sanningar" jag inte utan vidare håller med om. Utan konkreta exempel blir denna diskussion ett mysterium för mig. Är det tex att du vill slå ett slag för att vi mer borde leva upp till vad som står i Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd? Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.08 (CEST)
Konsensus innebär för mig (etnisk svensk, enligt Reinfeldt) någon form av samstämma, att alla vid bordet mumlar samma sak. Den konsensus jag ser på wp är oftast mer en liten grupp som besämt en viss tolkning, av språket. Jag förbigår nu "konsensus" om Ras- Politik- Religions-områden, för där ser jag inte att man någonsin kan komma till "riktig konsensus" om något - annat än möjligen att att man är rejält oense. Det svåra, är att det ofta är en mindre grupp erfarna användare, som beslutar, och då sätter etiketten "konsensus". Nåväl, även WP behöver beslut. Så kanske man skulle ersätta/byta termen konsensus mot (kanske) "omröstat beslut"?
Ett annat problem är underskottet i demokrati inom WP. Inte brist, för möjligheterna finns. Men väldigt få engagerar sig för det mesta, så man kan vanligen inte heller säga att "besluten är fattade i demokratisk ordning". Samtidigt har alla haft (den tekniska) möjligheten att vara med, så det inte heller icke-demokrati. Så Genomlysning kommer med några mycket bra frågor, som jag dock tror att det är svårt att hitta bra svar på. Kan vi få konsensus om just den synpunkten? :-) --Janwikifoto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.56 (CEST)
Det är uttryckligen konsensus vi söker och bör söka. Omröstningar har en mängd problem, så åt det hållet vill jag inte gå. Jag tycker att konsensusbygget i allmänhet fungerar bra, också i många fall då någon riktig konsensus inte kan nås. Tills vi hittar en bättre term kanske vi snarast måste tydliggöra att "konsensus" på Wikipedia är något annat än den allmänspråkliga betydelsen. --LPfi (diskussion) 18 maj 2018 kl. 14.12 (CEST)

Tostarpadius: Jag vet att man väljs till Admin, men det måste finnas en vilja både bland de som röstar i Admin val och hos den person det röstas på, för att denne i slutänden ska bli Admin. Man tvingar ju ingen att bli Admin. Voyager85 (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.43 (CEST)

Man kan nominera sig själv och därmed visa en aktiv vilja eller tacka ja till/acceptera en nominering, men det är aldrig man själv som avgör. Därför är det felaktigt att säga att någon valt att bli administratör. Man har ställt sig till förfogande. Tostarpadius (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.55 (CEST)

Om en halvtimme börjar riksdagsdebatten om Näringsutskottets betänkande NU14 om Fri följerätt[redigera | redigera wikitext]

Ref: Tidigare tråd på Bybrunnen

De två motioner som handlar om en nödvändig modernisering av upphovsrättslagstiftningen vann inte något gehör i Näringsutskottet och kommer därför att avslås. Debatten sker mellan klockan 10 och 11 idag, se talarlistan och votering sker kl 16 idag.

Från Näringsutskottets betänkande 2017/18 NU14 om Förstärkt följerätt, sidan 27:

I motionerna 2017/18:2791 (C, MP) och 2017/18:3074 (M) framförs att upphovsrättslagen behöver moderniseras och bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan delas online utan restriktioner. Argumentationen som framförs i de båda motionerna har sin bakgrund i olika domstolsavgöranden som pekar i motsatt riktning. Utskottet kan konstatera att Högsta domstolen i en dom slagit fast att rätten att fritt avbilda upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats inte innefattar en rätt för en ideell organisation att även publicera sådana avbildningar digitalt i en databas. Patent- och marknadsdomstolen har därefter i en dom uttalat att inte heller privatpersoner har rätt att publicera bilder av upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats. Då den sistnämnda domen är ett underrättsavgörande med ett begränsat prejudikatvärde finns det enligt utskottet inte tillräckliga skäl att förorda några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i de nämnda motionerna.

Den sista meningen är inte direkt klarspråk. Ska man läsa det som att Näringsutskottet skulle ha gjort något tillkännagivande i linje med motionerna om domen från Patent- och marknadsdomstolen hade haft ett icke begränsat prejudikatvärde?

Om jag läser betänkandet rätt finns det inga reservationer från något parti mot att avslå de nämnda motionerna.

@John Andersson (WMSE): Vore intressant att få en kommentar om detta från WMSE. --Larske (diskussion) 16 maj 2018 kl. 09.32 (CEST)

Debatten finns nu att titta på under "Tidigare sändningar". Peter Helander (C) var den enda som kort kommenterade domen mot Wikimedia Sverige och förklarade att "alla bryter mot lagen" och att lagen bör ses över, se 18:00-20:15 in i den 42 minuter långa debatten. Han säger att "...nu behandlar vi inte det utan i betänkandet, förutom att det är med i betänkandet, men vi borde se över lagstiftningen även på detta område..."'. --Larske (diskussion) 16 maj 2018 kl. 13.14 (CEST)
@Larske: Jag tror att man ska tolka den sista meningen som att utskottet inte kommer att ta något annat beslut med mindre än att det finns en privatperson som tar på sig martyrrollen och överklagar en dom i Patent- och marknadsdomstolen hela vägen till högsta instans och förlorar där. Ainali diskussionbidrag 16 maj 2018 kl. 13.40 (CEST)

Nytt projekt om det svenska i Finland[redigera | redigera wikitext]

En grupp finlandssvenskar har för avsikt att förbättra informationen om det svenska i Finland på Wikipedia. Gruppen har en hel del sakkunskap och kontakter, men begränsad erfarenhet av Wikipedia och därför har jag vidtalats i egenskap av erfaren wikipedian (känd under annat namn). Projektet är ambitiöst. Bland annat är tanken att överföra en stor del av Uppslagsverket Finland till Wikipedia; huvudförfattaren ingår i gruppen. En del av den tänkta verksamheten är sådan som det finns en hel del erfarenhet av i Sverige: skrivstugor, fotosafarin, information om Wikipedia, och utnyttjande av öppet data. Gruppen har bildat en förening, Projekt Fredrika rf och hoppas på finansiering, så att en del av arbetet kan göras på betald arbetstid.

Avsikten är att sprida information enligt Wikipedias riktlinjer, inte att syssla med PR (vilket vi kommer att vara tydliga med om det blir relevant i förhållande till eventuella sponsorer). Därmed tror jag inte det finns några större problem med intressekonflikter. Däremot finns det säkert de i Wikipediagemenskapen som har tips för och synpunkter på arbetet. Projektet presenteras på Användare:Cogitato/Projekt Fredrika. Antagligen borde också Projekt svenskt i Finland skapas, för att underlätta samarbetet med andra som är intresserade att bidra.

--Alpark (diskussion) 16 maj 2018 kl. 18.36 (CEST)

Stort lycka till! Lyhördhet, NPOV, källor och encyklopedisk genre är mina enda tips, men där verkar det finnas klarhet. Om ni har IRL-möten, i Sverige eller Finland, lägg gärna upp dom på Wikipedia:WT också. Än en gång, lycka till!--LittleGun (diskussion) 16 maj 2018 kl. 20.25 (CEST)
Om ni avser förbättra de om administrativa enheter, nutida och historiska: socknar (härader), församlingar, kommuner, landskap blanda gärna in mig.Yger (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.29 (CEST)
Kul! Viktigt! Lycka till. Martinogk (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.35 (CEST)
Ett m. lovvärt initiativ. Jag har själv arbetat en del med UVF och det finns fortfarande m., för att inte säga ofantligt m. att göra på detta område. Bland annat har UVF en property på Wikidata och en pågående katalogmatchning (33% klar) för att kartlägga täckningen. Äv. KB finns med (prop, katalog). Finland är i förhållande till allmänintresset ett m. eftersatt ämne på svwp, vilket är ytterst sorgligt och upprör många av oss. Vi för därför en idog kamp! Svenskfinland är en bra avgränsning att börja med (i den mån man beh. en sådan), men det långsiktiga målet bör såklart vara att all information om Finland, inkl. den finskspråkiga kulturkretsen, finns tillgänglig på såväl finska som svenska. Officiellt är ju Finland ett tvåspråkigt land. --Vesihiisi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 09.30 (CEST)
Eftersom Finland är det andra svenskspråkiga landet - och Sverige är det andra finskspråkiga - måste målet vara att få samma täckning vad gäller Finland som vi idag har gällande Sverige. Alla initiativ i den riktningen är välkomna. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.13 (CEST)
Det är ett mycket lovvärt initiativ. Ibland har information om Finland av oklara skäl blivit motarbetat på svenskspråkiga Wikipedia. Tidigare i år tyckte Användare:Yger att det är fullt tillräckligt att artikeln om presidentvalet i Finland 2018 är en stubb och motarbetade försök att förbereda en utbyggnad av den. Det är helt orimligt att man skall behöva vända sig till engelskspråkiga Wikipedia för att läsa mer om ämnet, om man själv inte kan finska. Pepparkaksgubbe (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.29 (CEST)
Även jag uppskattar detta initiativ. Jag har under ett par år verkat för att det skall skrivas mer om Finland på svenskspråkiga Wikipedia, bland annat genom att arrangera flera Veckans tävling med temat Finland. Det vore positivt med ett Projekt Finland.--Historiker (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.46 (CEST)

Sidnamn med kyrilliska alfabetet[redigera | redigera wikitext]

I Kategori:Sidnamn med kyrilliska alfabetet finns cirka 200 sidor, mest omdirigeringar men även artiklar. Jag undrar vad tanken är att på svenska Wikipedia ha artikelnamn som helt är skrivet med alfabet som inte används i svenskan. Dessutom finns det dubbletter, till exempel Каменица och Kamenitsa. Jag ifrågasätter inte omdirigeringar från det lokala namnet på en plats, men varför ska det finnas artiklar? Sjö (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.20 (CEST)

Det finns 20 749 artiklar i kategorin, inte cirka 200. De artiklar som finns är grenartiklar skapade av lsjbot. Jag tror inte att det finns någon ”riktig” artikel med kyrilliska alfabetet. Även omdirigeringarna torde så gott som alla vara botskapade. Kitayama (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.32 (CEST)
Det finns en Kategori:Sidnamn efter alfabet med 25 underkategorier representerande olika ickelatinska skriftsystem. Den största kategorin är den arabiska med 94769 sidor, den minsta den syriska med 2 sidor. Totala antalet sidor är omkring 180000. Det mesta är omdirigeringar skapade av Lsjbot. Jag uppfattar att det lilla antalet grensidor med främmande skrift har skapats av Lsjbot för attundgå botgenererade omdirigeringar till botgenererade grensidor.
Det är bara geografiska namn som fått omdirigeringar från främmande skriftsystem. Artikelnamnet 毛泽东 är således (i skrivande stund) rödlänkat, och man får själv försöka finna ut vad det betyder. Roufu (diskussion) 17 maj 2018 kl. 10.18 (CEST)
Och varför ska det finnas kvar nästan identiska grenartiklar, en med namnet med latinska bokstäver och en med kyrilliska? Varför inte en omdirigering? Petscan hittar 1204 grensidor med kyrilliska bokstäver i artikelnamnet. Jag har tittat på de första och det finns oftast två grensidor med olika tecken i artikelnamnet, båda skapade av Lsjbot som det verkar. Ibland är den ena uppdaterad och inte den andra, så det är definitivt ett kvalitetsproblem. Vi har alltså ett tusental dubblettartiklar bara med denna teckenuppsättning och vi brukar slå samman dublettartiklar. Sjö (diskussion) 17 maj 2018 kl. 13.23 (CEST)
Vi har dessa nästan identiska grensidor för att Lsjbot skapade dem och ingen ännu har funnit det mödan värt att ta bort dem. Upsättningen med omdirigeringar från geografiska namn i främmande skrift hör sannolikt till de minst använda delarna av svenskspråkiga wikipedia. Att rätta i dem manuellt är meningslöst och blir lätt fel, om man inte ser upp. Det finns viktigare saker att städa efter Lsjbot. Roufu (diskussion) 17 maj 2018 kl. 16.50 (CEST)
De sidor som är omdirigeringar borde kunna snabbraderas omedelbart. De sidor som eventuellt innehåller text behöver behandlas manuellt. /ℇsquilo 18 maj 2018 kl. 15.27 (CEST)
En omdirigering från grensida med ”kyrilliska” till grensida med ”latinska” utan manuell omtanke kan bli helt fel. Till exempel Тумба ska ju inte peka på vare sig Tumba eller Tumba (olika betydelser). Den sistnämnda grensidan innehåller många Tumba som inte skrivs Тумба på lokalt språk. De är alltså inte dublettartiklar. De ska behållas eller tas bort, men inte omdirigeras. Kitayama (diskussion) 18 maj 2018 kl. 15.34 (CEST)
Nja, Kitayama, jag skulle nog ha kunnat omdirigera Тумба till Tumba (olika betydelser) då innehållet i den förra är en delmängd av den senare. För att omdirigera krävs ju inte att begreppet är synonymt med vad det omdirigerar till utan att det på ett någorlunda meningsfullt sätt behandlas i målartikeln och det tycker jag det gör också om man måste gå vidare i de enskilda bulgariska och makedonska artiklarna för att återfinna den kyrilliska texten, men den som sökt med kyrilliska bokstäver vet måhända i vilka länder denna skrift är aktuell. Liknande problem har vi ständigt även med varianter av det latinska alfabetet. Omdirigeringar till grensidor som innehåller fler varianter är att föredra, både för att det är lättare att hitta en bestämd artikel så och lättare att underhålla grensidan, men då krävs omdirigeringar från de mer specifika grensidorna. Undantag görs för ÅÄÖ som ska rensas bort på motsvarande AAO-sidor, då dessa bokstäver till skillnad från Ŧŧýíŋłð etc ingår i den svenska varianten av det latinsnka alfabetet. Att omdirigera främmande ortnamn på arabiska eller kyrilliska etc till den grensida som upptar de namn som skrivs så i det aktuella landet bör vara ok, men endast om det på denna finns anmn som skrivs med sådana bokstäver i det område som artikeln behandlar. Taxelson (diskussion) 18 maj 2018 kl. 16.16 (CEST)

Fiktiva mottagare av utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Till exempel i Carl Hamilton (litterär figur)#Utmärkelser. Jag kanske bara är avundsjuk men jag tycker fiktion och verklighet blandas för mycket. KlasHass (diskussion) 17 maj 2018 kl. 21.21 (CEST)

Just i artikeln om Carl Hamilton tycker jag relevans finns. För visst får han tapperhetsmedalj och/eller ordnar från olika länder i varje bok, beroende på vilken sida han är med och räddar världen från? Medaljen var avbildad på förstaupplagorna.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2018 kl. 12.54 (CEST)
Jag tycker som KlasHass att det blir konstigt. I artiklar om verkliga personer listar vi utmärkelser för att det är relevant information om personen. Sådan information bidrar till att göra artikeln som helhet relevant. (Information som inte bidrar till att göra artikeln relevant är oftast kuriosa.) Men en fiktiv person blir såklart inte mer relevant för att det finns berättelser om utmärkelser som han eller hon mottagit, eller stordåd som han eller hon uträttat. Därför tycker jag listan är kuriosa, och kan tas bort. Man kan väl istället skriva att Guillou låter Carl Hamilton belönas med ett större antal ordnar och utmärkelser, eller nåt. /NH 18 maj 2018 kl. 13.15 (CEST)
Jag tycker inte det skadar att ta med vilka också. I det här fallet. Men, då tycker jag också att orsaken ska förklaras så att man får ett sammanhang. Jag är iofs ganska positiv till kuriosa i allmänhet, som dessutom inte är ett särkilt binärt begrepp.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2018 kl. 13.42 (CEST)
Artikeln har inte getts kategorier för ordnarna, vilket gör inläggen godtagbara för min del.Yger (diskussion) 18 maj 2018 kl. 14.39 (CEST)
Jag håller med Yger; Så länge inga fiktiva mottagare är kategoriserade som innehavare av någon orden så är det okej. De dekorationer han har fått spelar ju faktiskt en viss roll för handlingen. /ℇsquilo 18 maj 2018 kl. 15.25 (CEST)
Jag är också svag för kuriosa, men tycker ändå att, i just det här fallet, den förhållandevis långa uppräkningen av utmärkelser sänker artikeln en aning och bidrar till att uppslagsverket känns aningen devalverat. I andra sammanhang säger vi att Wikipedia inte ska vara någon databas med långa uppräkningar. Men det här är bara mina reflektioner utan att ta någon som helst ställning till hur man ska dra gränsen för vad som är relevant i en artikel om en romanfigur. I övrigt håller jag med Yger m.fl. om att det är tur att Carl Hamilton åtminstone inte kategoriserats utifrån sina utmärkelser. Deryni (diskussion) 18 maj 2018 kl. 17.41 (CEST)
Jag tycker också att uppräkningen tar en för stor plats i artikeln, såsom den ser ut just nu. En eller ett par utmärkelser tycker jag kan nämnas i brödtexten för att understryka en viss bedrifts vikt i figurens historia och, som NH föreslagit, nämna att han givits ett stort antal utmärkelser. Om artikeln byggs ut till att gå närmare in på romanernas handling, så att läsaren givits ett sammanhang att placera listan i, kan den förmodligen åter läggas in utan att kantra artikeln. /Autom (diskussion) 18 maj 2018 kl. 18.22 (CEST)
Jag sällar mig till dem som försvarar listan. Den här en funktion och redan artikelnamnet visar ju att det handlar om fiktion. Skulle det finnas tillräckligt många skulle jag inte ha något emot kategorier som "Fiktiva innehavare av..." eller dylikt. Tostarpadius (diskussion) 19 maj 2018 kl. 09.10 (CEST)

Kurder-turkar[redigera | redigera wikitext]

Jag uppfattar vi har en sorts redigeringskrig kring om individer skall skrivas som kurder eller turkar. Jag har hittills uppfattat det handlat om enstaka personer men redigeringar från idag tycker jag kan indikera det är en systematisk infekterad fråga hur de bör benämnas. Bör vi bry oss om detta eller är det för oviktigt, och hur bör det i sådan fall vara.Yger (diskussion) 18 maj 2018 kl. 10.09 (CEST)

Det är samma ip-nummer som byter ut kurder mot irakier så vi kan nog dra slutsatsen att det är en antikurdisk kampanj som bör återställas. /Ascilto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 10.45 (CEST)
Ja, det handlar uppenbart om rena smutskastningsförsök, det är inte bara fråga om att plocka bort kurddefinitionen på vissa och att relevanskortollmärka andra utan även om att ändra mer ökända personer till att vara just kurder.FBQ (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.01 (CEST)
Jag tittade på de äldre redigeringarna, där verkade det som det fanns mer vettigt och nyanserat.FBQ (diskussion) 18 maj 2018 kl. 19.50 (CEST)
Ursäkta om detta inpass från sidan känns för enkelt. Skriver ni här och nu om "etniska" kurder och etniska turkar, eller om exempelvis etniska kurder eller etniska turkar som är turkiska "medborgare" (eller kanske svenska medborgare)? Eventuellt dubbelt medborgarskap rör förstås till det hela ännu mer. Jag vet inte säkert om uttrycken etnicitet och medborgarskap är de riktiga i sammanhanget. Vame (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.23 (CEST)
Etnicitet är i princip omöjligt att definiera, så man måste utgå från språk och geografi för att definiera vilka som är kurder. Ett viktigt tilläggskriterium är att någon själv uppfattar sig som kurd. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.42 (CEST)
Jag kollade lite på en slumpvis person: Sukran Kavak ... född 5 augusti 1982 i norra Kurdistan ... Kurder i Sverige ... Kurdiska journalister. Man anger (har tidigare angivit) att hon är (etnisk?) kurd (och andra personer måste förstås kunna ha olika etnicitet, såsom man kan höra folk från USA tala om att de är exempelvis norska, tyska och lite irändska, fast i första hand är de USA-medborgare och bor i Florida). Fast Sukran Kavak är väl rimligen också född i något av de länder som finns i det område som anges som Kurdistan? Samt vad vet jag vilket (vilka) medborgarskap hon har idag? Hur viktigt är det egentligen med folks etnicitet (TILLÄGG: och modersmål/hemspråk), födelseplats, medborgarskap och i vilket land de (mest) bor i? Vame (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.55 (CEST)
Norra Kurdistan är alltför vagt angivet, gissningsvis borde det betyda östra Turkiet. Kategorin Kurder i Sverige menar jag inte behövs då hon är kategoriserad i Svenska journalister och Kurdiska journalister, gissningsvis borde hon även kategoriseras i Turkiska journalister. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 11.04 (CEST)
Kategorin "svenska journalister" räcker väl? Vi hade väl inte lagt en artikel om en person som som barn invandrat till Sverige från USA, utbildat sig till journalist i Sverige och arbetade som journalist i Sverige i kategorin "Amerikanska journalister"? /NH 19 maj 2018 kl. 12.08 (CEST)
Det är tydligen lite olika hur användare gör, men jag skulle nog gjort det. Jag har dock förståelse för att man är journalist i det land där man varit verksam och inte där man är född, men det finns hur många variabler som helst så det måste få bli lite från fall till fall. I det specifika exemplet föredrar jag dock Svenska journalister + Kurdiska journalister framför Kurder i Sverige. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.21 (CEST)
PS: Colin Nutley är kategoriserad enbart under Svenska filmregissörer trots att han regisserat både i Sverige och Storbritannien och vägrar prata svenska trots att han varit verksam här i över trettio år. (Jag har nu kompletterat kategoriseringen.) /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.25 (CEST)

@NH: I en tråd ovan uppnåddes konsensus att avskaffa alla kategorier av typen Iranier i Sverige. Det måste även gälla Kurder i Sverige och då är det mest riktigt att komplettera t.ex. Kategori:Svenska journalister med Kategori:Kurdiska journalister. En person som är kurd är ju det även om personen ifråga bor och verkar i Sverige. Det avgörande är om personen är från den kurdiska regionen och talar kurdiska eller identifierar sig som kurd. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.56 (CEST)

Jag tror inte kategorier av typen "amerikanska författare", "tyska musiker" etc brukar användas på det viset. Artikeln Sofia Kovalevskaja har kategorin "Svenska professorer i matematik" – inte "ryska professorer i matematik". Däremot "ryska matematiker" (och "svenska matematiker"). Det menar jag är det vanliga sättet. /NH 19 maj 2018 kl. 13.15 (CEST)
Och vad skulle det då vara för skillnad mellan matematiker och journalister? - Vi kan med största säkerhet hitta exempel på hur många varianter som helst, det måste avgöras från fall till fall. Men när det gäller kategorin Kurder i Sverige så bör den ersättas med de yrkesbeteckningar som gör artikelsubjektet relevant. Om någon är kurd i Sverige så är den per definition också en kurdisk journalist eller matematiker eller vad som nu är tillämpligt. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.23 (CEST)
Det skulle hjälpa väldigt mycket om den som skapar en kategori eller påbörjar ett kategoriträd skulle dokumentera vad kategorin är avsedd att innehålla. Då skulle vem som helst lätt kunna ta bort artiklar som kunde höra till en kategori med det namnet, men inte hör till kategorin så som den är avsedd att användas. Som det nu är måste man vanligtvis analysera hela kategoriträdet, och försöka avgöra vad som är den avsedda användningen. Dessa diskussioner kunde då också föras utgående från vad kategorin är avsedd för, inte enligt vad den eventuellt kunde användas för. --LPfi (diskussion) 21 maj 2018 kl. 11.13 (CEST)

Sidvisningar...[redigera | redigera wikitext]

Nu när artikeln Meghan Markle bytt namn, verkar inte sidvisningar för sidan funka. Är det nåt som måste fixas till av någon, eller ändrar det sig automatiskt? // Zquid (diskussion) 19 maj 2018 kl. 17.01 (CEST)

Du får använda det gamla sidnamnet om du vill titta på sidvisningar före idag, se här. Jag tror att det kommer att fungera med nya sidnamnet i morgon utan att någon behöver göra något. --Larske (diskussion) 19 maj 2018 kl. 17.45 (CEST)
Ja, det brukar dröja ett tiotal timmar för statistiken att hinna med (kanske till nästkommande midnatt servertid?), likaså visas inte innevarande dag i diagrammet här (klicka på talet vid Sidvisningar under de senaste 30 dagarna). /Autom (diskussion) 19 maj 2018 kl. 20.33 (CEST)

Neutralitetsbeskrivning/Källbeskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ibland händer det som i fallet med artikeln Slaget vid Narva, som för övrigt är utvald till utmärkt artikel, att källmaterialet är delvis eller tungt baserat på ett visst perspektiv. I fallet med artikeln Slaget vid Narva har det påpekats att artikeln är rätt så baserat på ett svenskt perspektiv på bekostnad av ett ryskt perspektiv som skulle kunnat jämnas ut. Ett annat fall artikeln på engelska eller på svenska Serbiska arméns reträtt genom Albanien har litet albanskt perspektiv och mycket serbiskt perspektiv. Det finns även något likadana fall, till exempel forskningstillståndet, alltså forskningsrön som artikeln baseras på. I sådana här fall skulle jag vilja föreslå för bidragsgivare att presentera och uppge forskningstillståndet och det källmässiga perspektivet av sitt artikelskrivande på ett neutralt sätt. Helst nederst i ett avsnitt eftersom det bevisligen inte räcker med bara källor och noter. Det riskerar att läsaren tar allt som sanning. Det blir vilseledande utan en neutralitetsbeskrivning/källbeskrivning. Vad tror ni om saken? Tyck till! --Vannucci (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.58 (CEST)

Far left, far right[redigera | redigera wikitext]

  • Det finns gott om källor som säger att vänsterpartiet är vänsterextremt (dvs "far left")[1][2][3].
  • Och många källor som säger att Sverigedemokraterna är högerextremt (dvs "far right") [4]

Är det okej att översätta "far left" till "vänsterextremt" och "far right" till "högerextremt" enligt ovan? Eller ska det hellre kanske översättas till något som "yttersta vänstern" respektive "yttersta högern"? Jag frågar detta för att extrem-stämpeln ofta läggs in i artiklar och har som enda källa en engelskspråkig sida där det anges som "far". Fem5 (diskussion) 19 maj 2018 kl. 23.48 (CEST)

Jag hade skrivit höger- resp. vänsterkanten, för att undvika det laddade ordet extrem, men även höger- och vänsterradikalism borde fungera som ett alternativ mellan kanterna och extremismen. (Titta gärna på de länkade artiklarna för djupare förklaring.) /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 00.27 (CEST)
För att förtydliga: För svenska förhållanden skulle jag inte beteckna något riksdagsparti radikalt eller extremt. /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 00.33 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.26 (CEST)
Vänsterpartiet är ett etablerat parlamentariskt parti med demokratiska värderingar och befinner sig inte längre vänsterut än vad moderaterna eller kristdemokraterna gör högerut. Sverigedemokraterna befinner sig längre ut på ytterkanten, de omfattar inte alla människors lika värde (därför får jag om lärare ta avstånd från dem, deras ideologi strider mot skolans värdegrund) och häromsistens kunde Jimmie Åkesson inte ens ta avstånd från nazismen [5]. Jag undrar också över hur neutrala de olika internationella källorna är, de tycks utgå från en annan höger-vänsterskala än den som är etablerad i Sverige. Skall man hitta en motsvarighet till Sverigedemokraterna vad gäller ytterlighet på vänsterkanten får man gå till det utomparlamentariska partiet Kommunistiska partiet (fd KPML (r)). /Ascilto (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.35 (CEST)
Ascilto formulerar det väl. dnm (d | b) 20 maj 2018 kl. 15.33 (CEST)
Sveriges vänsterpartister ställer sig upp och jublar åt Asciltos beskrivning. Sverigedemokraterna buar unisont. Objektiva beskrivningar är svåra. //Romulus74 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 15.51 (CEST)
Vi har ett krav på oss att vara objektiva i artikelnamnrymden. Det här är emellertid en diskussionssida. Det finns inget krav på att vi måste avhålla oss från politiska värderingar på diskussionssidorna; i många fall, här, t.ex., kan jag t.o.m. se det som givande. För övrigt, om vi ska diskutera vilka som jublar resp. buar, så var det inte precis bara vänsterpartiet som buade när Jimmie Åkesson vägrade att ta avstånd från nazismen i debatten nyligen; även socialdemokrater, miljöpartister, centern och liberalerna stämde in. Politiken är nog ännu inte så polariserad att det är SD på ena sidan och V på andra; då är det en fördel om debatten här inte heller blir så polariserad. / TernariusD 20 maj 2018 kl. 16.10 (CEST)
Jo, som sagt, objektivitet är svårt. //Romulus74 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 16.17 (CEST)
Wikipedia kan inte fungera isolerat från samhället, och attitydförändringar som sker. SD invandringspolitik bedömdes i källor som lite extrem för bara fyra år sedan, nu är den nästan main-stream, medan de partier som har kvar den åsikt som va main-stream för fyra år sedan nu lite klassas som extrema. Sådan förändringar är svårt hantera för oss, då vi som individer kan ha samma åsikter som för fyra år sedan var normala men som nu är lite utanför main-stream. Och källor som stöder hela spektrat extrem, radikalt, far-, yttersta, -kanten, finns självklart i en sådan attitydsvängning. Jag är därför än mer av åsikten, jag framfört flera gånger, att vi bör vara mycket, mycket försiktiga med förstärkningsord i en höger-vänsteraxel, och hellre ha mer sakorienterade attribut typ "vill begränsa invandringen" eller dylikt.Yger (diskussion) 20 maj 2018 kl. 16.49 (CEST)
Att vi bör avhålla oss från förstärkningsord i kontroversiella frågor, som politiska beteckningar onekligen är, instämmer jag helhjärtat i, Yger. Din analys förvånar mig dock en smula. Jag ser den attitydförändring du talar om, främst som en anpassning till SD mera än som något politiskt paradigmskifte inom svensk politik – till det är nog tidsramen, fyra år, väl snäv. Man behöver nog inte vara särskilt radikal för att se det som en anpassning – Carl Bildt uttryckte något liknande inför något av socialdemokraternas senaste utspel. Skulle verkligen alla som opponerar sig mot den hårda flyktingpolitiken vara off main stream? Inklusive centerpartiet, som profilerat sig som det parti inom den borgerliga gruppen som starkast satsar på en humanitär inställning till flyktingar? / TernariusD 20 maj 2018 kl. 17.09 (CEST)
Det var inte bara på flashback som C framställdes som dårar, och extremister, utan även på Svd ledarsida. Och när Svd ändrar attityd förändras även det källäge vi skall utgå från Yger (diskussion) 20 maj 2018 kl. 17.14 (CEST)
Nu förvånar du mig mer än en smula, Yger. Min bild av dig har tyvärr ruckats betydligt. Jag får nog försöka ta en paus och hämta in det här ordentligt innan jag kommer med ett mer utförligt svar. / TernariusD 20 maj 2018 kl. 17.25 (CEST)

Jag stödjer sidan som anser att vi ska vara avhållsamma med subjektiva förstärkningsord i våra artiklar. Särskilt i ämnen där det handlar om klassificeringar i politiskt kopplade artiklar. Inte minst denna diskussion visar hur laddat det är i denna typ av frågor där det finns politiska åsikter inblandat. Mvh --Bairuilong (diskussion) 20 maj 2018 kl. 19.27 (CEST)

Jag inser att min frågeställning var otydlig och jag använde V och SD endast som exempel hur begreppen "far left/right" används. Så för att förtydliga frågan: Anser vi att en grupp/organisation/parti skall beskrivas som vänsterextremt/högerextremt om vi enbart har engelskspråkiga källor som anger dem som "far left/right"? Eller anser vi att det ska behövas mer specifika källor som faktiskt pekar ut dem som "extreme left/right" eller svensk källor som pekar ut dem som "vänster/högerextrem"? "Far left" inbegriper egentligen allt från vänsteryttern till vänsterextremism, så min åsikt är att "far left/right" ej ska översättas till "vänsterextremt/högerextremt". Fem5 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 21.35 (CEST)
Så som jag tolkar far left/right, kan de inte översättas till extremvänster/höger eftersom det syftar på de ytterst belägna ståndpunkterna i saken i fråga. De är alltså begrepp som ändrar absolut betydelse beroende på den aktuella frågan. Så i svenska Riksdagen är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna far left och far right i många frågor, men inte i alla. Om min tolkning inte är heltokig, kan därför vänster- och högerkanten vara rimliga översättningar. /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 22.06 (CEST)
Misstänker att 5fem sett några av mina redigeringar om folk och tidningar från USA som gåt från "conservative" till "far-right" och "alt-right". Han verkar inte gilla att det "far-right" översätts till högerextrem. Man måste se det ur kontexten och även inse att högerextrema finns i USA och att ex Breitbart räknas dit (även om de räknades som konservativa fram till typ 2015-2016). Så, man skall vara försiktig men inte för den delen låta bli att skriva det självklara. Detta är en encyklopedi och vi kollar vad källorna skriver. Vi skriver inte rakt av utan gör alltid en analys av källorna innan de förs in. 5fem. Ge hellre ett eller flera exempel från uppslagsverket där du anser det har gjorts felaktigheter på det sättet du menar så kan vi diskutera utifrån rätt premisser så vi inte missförstår dig igen. Adville (diskussion) 21 maj 2018 kl. 07.34 (CEST)
Det är en viss betydelseskilnad mellan "far right" (där "far" bara har status av adjektiv) och "far-right" som är ett begrepp. Engelskspråkiga Wikipedia förklarar det senare (i en:Far-right politics) som "Far-right politics are politics further on the right of the left-right spectrum than the standard political right, particularly in terms of more extreme nationalist [...]". Det bör man kanske beakta i debatten. / TernariusD 21 maj 2018 kl. 08.07 (CEST)
Höger-vänster-skalan är ju väldigt förenklad beskrivning av politiska åsikter, och kan till och med betyda helt olika saker, beroende på vem som definerar den. När jag växte upp var liberalismen i högerkanten av svensk politik, medan i amerikansk politik är liberalism i vänsterkanten. Jag tycker Wikipedia bör undvika att definera företeelser utifrån höger eller vänster, utan i stället använda bättre definerade termer, så som kommunistisk, socialistisk, liberal, konservativ, invandringskritisk etc. (Även om de vissa av dem också lider av liknande problem.) Boⅰⅵᴇ (🖉) 21 maj 2018 kl. 13.11 (CEST)

Tack...[redigera | redigera wikitext]

Bruidstaartje met marsepein.jpg

Många bidrar till skapande och förbättrande av artiklar här på Wikipedia. Jag vill idag tacka alla som har gjort det i artiklarna som blev/är mycket lästa i samband med gårdagens bröllop mellan Meghan Markle och prins Harry. Jag har sett att det är höga toppar i sidvisningarna för artiklarna om brudparet, andra medlemmar av kungafamiljen, slott och kyrkobyggnader mm. Det är ett antal av er som bidragit med skrivande, förbättringar (inklusive kategorifixade) och inspiration i samband med Veckans tävling Förlovning och bröllop och Veckans tävling Storbritanniens kungahus + London. Andra har tidigare och senare bidragit med skrivande, fotograferande, fixande, uppdateringar, klotterkoll och annat.

Ett stort tack till alla! // Zquid (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.03 (CEST)

Ett uppslagsverk i tiden[redigera | redigera wikitext]

Efter en veckas förevigande är det hög tid för vårstädning. I den här veckans tävling tar vi oss an alla faktauppgifter som behöver uppdateras. Det kan vara ett land med ny utbildningsminister, en spjutkastare med nytt personbästa, senaste versionen av ett datorprogram eller ett företag med färsk årsrapport. Uppgifter över hela encyklopedin behöver hållas aktuella när vi skapar ett uppslagsverk i tiden.

Varmt välkomna! /Autom (diskussion) 21 maj 2018 kl. 03.40 (CEST)

GDPR[redigera | redigera wikitext]

Jag antar att Wikipedia inte anser sig drabbat av Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Vad baserar vi det på? Undantaget för yttrande- och informationsfrihet? Vi har inget utgivningsbevis och vi hanterar känsliga personuppgifter (födelsedata, utbildning etc) och vi har inte per definition samtycke, men var och en (och alla andra) kan se vad vi skriver. Sen är såklart frågan vem som i så fall bryter mot den. Jag antar att det är den som lägger upp uppgiften och ytterst WMF (som ägare av tekniken), men de kommer knappast drabbas. Jag är övertygad om att Wikipedia kommer att anmälas, men ingen aning om hur det tas emot.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 10.00 (CEST)

På vad grundar Du den övertygelsen? Tanken har inte ens slagit mig. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2018 kl. 11.27 (CEST)
@LittleGun:: Se tidigare diskussion. Vad jag har hört så verkar de flesta anse att undantagen i artikel 85 gäller för oss: "for journalistic purposes or the purpose of academic, artistic or literary expression" (och utgivningsbevis (som inte är en EU-konstruktion) krävs inte ens för att ha journalistiska syften). Observera också att de du nämner inte är känsliga uppgifter enligt GDPR:s definition, Datainspektionen har en bra lista på svenska för dessa. Ainali diskussionbidrag 21 maj 2018 kl. 12.27 (CEST)
Tostarpadius: De här båda personerna, bland annat, har redan luftat detta: [6], [7].--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 13.38 (CEST)
Ja, jag uppfattar det undantag Ainali nämner som så solklart att jag förvånas storligen över att en jurist tar upp frågan. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2018 kl. 15.34 (CEST)
Även om vi tycker att det är självklart kan det finnas artikelsubjekt som inte tycker det. De kommer att använda GDPR som ett argument för att få oss att radera data eller artiklar. Det bör därför finns ett färdigformulerat svar om varför det är OK för Wikipedia att lagra och presentera personuppgifter, svaret kan till exempel vara en mall {{GDPR}} som vi kan lägga in i såna diskussioner. Genom att mallsvara så riskerar vi inte att ge olika svar vid olika tillfällen. Kitayama (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.27 (CEST)
Instämmer starkt med Kitayama. På Wikipedia ombeds vi skriva ut det självklara, och det här läget är långtifrån självklart. Wikipedia är en publikation utan ansvarig utgivare, den sprider information internationellt och under fri licens (utan kommersiella begränsningar), och vi publicerar många uppgifter (känsliga eller inte), om många personer, på många språk. Det blir en stor träffyta, om ifall någon väljer att anmäla oss.
Själv har jag (som presskontakt) ägnat en stunds telefontid med en journalist idag. Mina svar var en blandning av tydliga och mindre tydliga svar. Ingen vet vad som kommer att hända efter 25/5, men just därför är det bra om vi tar och skriver ner vad vi vet om läget. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.38 (CEST)
Ja. Jag tror inte på någon mall. Men en diskussion som åtminstone kan ge en bild av gemenskapens syn. Jag gissar att vi lutar oss på yttrande- och informationsfrihet. Jag är personligen inte säker på att vi kan göra det. Jag drog i väg en fråga till Datainspektionen: "Kan vi luta oss på undantaget i artikel 85 (Behandling och yttrande- och informationsfriheten)?". Jag tror de har det ganska tjorvigt nu, vi får se om det blir nåt svar.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.51 (CEST)