Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

GeoNotice[redigera | redigera wikitext]

På sidan Wikipedia:MediaWikinotis nämns Geonotice, något som har närmare instruktioner på engelska Wikipedia en:Wikipedia:Geonotice. Det är en "notis" (banner) som bara visas på bevakningslistan och bara för användare inom ett avgränsat geografiskt område (så vitt det kan avgöras av IP-adressen). Man fångar alltså sådana användare som kollar sin bevakningslista, vilket betyder aktiva bidragslämnare. Är detta något som används i svenska Wikipedia för exempelvis skrivstugor?

Centralnotice, som visas på alla projekt och alla språk, kan också avgränsas geografiskt, men bara till hela länder och inte snävare än så. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.20 (CEST)

LA2: Du kan se i MediaWiki:Geonotice.json hur det används. Förutom att jag måste klicka bort notisen en eller flera gånger om dagen tycker jag alltid det är irriterande när en webbplats snokar i var jag befinner mig. Plumbum208 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.56 (CEST)
Plumbum208: Du kan stänga av detta på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets under rubriken "Bevakningslistan" ("Bli uppmärksammad på Wikipedia-relaterade evenemang på bevakningslistan."). Med det sagt: Om det verkligen är så att du behöver kryssa bort en notis flera gånger om dagen, så gissar jag att det är något på din sida som antingen blockerar cookies eller kontinuerligt tar bort dem. Exempel kan vara:
  • Att du tar bort dem manuellt
  • Att du har ett webbläsartillägg som tar bort dem
  • Att du har blockerat dem i webbläsarens inställningar
  • Att du använder inkognito/privat/InPrivate-fönster
Nirmos (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.26 (CEST)
Tack för positivismen. Min tanke att arrangera något skjuts på obestämd framtid. Wikipedia klarar sig väl bra utan mig. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.08 (CEST)
Jag skulle kunna tycka det är bra med notiser om skrivarstugor, som är inom mitt geografiska område. Jag lyckades på det sättet komma till en wikiträff i AArhus i Danmark en gång när jag jobbade där. Det var kul. Adville (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 19.07 (CEST)
Jag använder den för wikiträffar i Göteborg.--Historiker (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.50 (CEST)
Jag försöker komma ihåg att lägga upp Wikiträffar som jag går på där. Om någon vill ha hjälp att lägga upp så kontakta mig gärna. Ainali diskussionbidrag 22 augusti 2019 kl. 22.31 (CEST)

Skulle någon, som har rätt att redigera sidan för Geonotice, kunna lägga in information om träffen som beskrivs på Wikipedia:Wikiträffar#Wikifika, Linköping, tisdag 10 september? Rimliga hörnkoordinater kunde vara 59, 16.5, 57.5, 14.5. --LA2 (diskussion) 5 september 2019 kl. 23.48 (CEST)

 Fixat Ainali diskussionbidrag 6 september 2019 kl. 10.02 (CEST)
Det fungerar, jag ser den! --LA2 (diskussion) 9 september 2019 kl. 10.47 (CEST)

Wikipedia är ingen länksamling eller?[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja skapa en artikel med länkar till Albaniens myndigheter men så klart med information. Är det okej? --Vannucci (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 12.51 (CEST)

Bättre skapa artiklar om de olika myndigheterna, som vi har om svenska myndigheter, och källbelägga dem med källor från myndigheterna. Det ger mer för läsarna nu och i framtiden. Mvh Adville (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 13.37 (CEST)
En artikel som bara listar olika externa länkar är inte OK.Yger (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 13.41 (CEST)
@Yger: Jag förstår det? Därför skrev jag med information. Jag tänkte också en artikel i form av en lista över Albaniens myndigheter (kanske inte helt som en lista). --Vannucci (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 18.32 (CEST)
En ren listartikel är sämre än en som förklarar Albaniens styre och myndigheter i sitt sammanhang. Det går med fördel att börja med att bygga ut och källbelägga Albaniens statsskick. Därifrån skulle man senare kunna länka den nya fördjupningsartikeln Albaniens myndigheter, på samma sätt som vi redan har artikeln Sveriges myndigheter. Notera att en:Government agencies in Sweden idag till stor del är en lista med ganska dålig källbeläggning. I listningen finns en stor mängd rödlänkar, vilket inte ser jättesnyggt ut. Men den kan tjäna som en allmän utgångspunkt för motsvarande albanska artikel, om källbeläggningen blir hyfsad och det finns förklarande brödtext i ingress och andra lämpliga ställen.--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 19.31 (CEST)
@Paracel63: Så länkar till albanska myndigheter i en bra artikel om Albaniens myndigheter? --Vannucci (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 22.25 (CEST)
Nja. Om det är tre eller färre kan det väl funka under externa länkar, men är det som i Sverige med flera hundra funkar ju inte det. Om du däremot i en listartikel källbelägger varje myndighet men en källa från den egna webbplatsen (som troligen inte alltid kan vara förstasidan på den) skulle det kanske kunna skohornas in (även om en sekundär källa för sådana uppgifter är att föredra). Kanske. Men jag är inte säker. En tabell där en kolumn är en länk till webbplatsen är utanför vår norm och kan vara ett slutande plan in i andra klurigheter. Ainali diskussionbidrag 31 augusti 2019 kl. 00.19 (CEST)
Som Ainali säger, det här är lite klurigt. Men försöker du bara följa sektionsrubrikens andemening (Wikipedia är ingen länksamling), ska det nog gå bra. Och börja med att förbättra och bygga ut Albaniens statsskick, så blir det lättare att få ett källbelagt sammanhang för vidare skrivande i Albaniens statsapparat. Och se en:Government agencies in Sweden som ett förslag till hur man kan utforma en sådan artikel, fast med bättre källbeläggning än enwp-artikeln. Och mindre betydelsefulla (eller kortlivade) albanska myndigheter behöver nog inte ens rödlänkas, så blir artikeln lite mindre "rödflammig". :-)--Paracel63 (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.30 (CEST)
@Vannucci: Och vill du göra en någorlunda komplett listning av albanska myndigheter i en listartikel, kan möjligen den här listartikeln ge viss inspiration. Den påbörjade listartikeln på katalanskspråkiga Wikipedia (om katalanskspråkiga pappers- och webbtidningar) började jag bygga ut och komplettera 2015. Som du ser består den av flera grupperade tabeller, med olika sorters basfakta i kolumnerna och en notkolumn med ofta källbelagd information. Där ingår också de där externa länkarna som du frågade om som en egen kolumn i tabellerna. En sådan listartikel är lite mer arbetskrävande än att bara göra vanliga punktlistor, men med de olika kolumnerna kan man infoga en mängd vettig information. Dessutom är det ganska lätt att jobba med wikitabeller via VisualEditor, tycker jag. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 16.05 (CEST)
Exempel på typer av kolumner i sådana tabeller: generaldirektör/chef (med tillträdesår), namn på albanska, översättning, tidigare namn, år för bildande, verksamhet, viktig relation till andra myndigheter och säte för administrationen. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 16.09 (CEST)
@Paracel63: Om Albaniens statsskick har jag inte varit särskilt delaktig, mycket av albanienarbetet är multitasking för mig samtidigt som jag bidrar sporadiskt. Men ska kika på det och avsätta mer tid för svenskspråkiga Wikipedia. Den katalanska artikeln ser bra ut men jag behärskar inte språket. Tycker dock att jag har fått något att bita i. Jag ska spara denna diskussion, som har varit till hjälp och löst mina problemfrågor. Tack så mycket för hjälpen, det uppskattas! --Vannucci (diskussion) 2 september 2019 kl. 20.44 (CEST)

Äppelartiklarna[redigera | redigera wikitext]

Hur ska man göra med de usla äppelartiklarna som vissa IP-nummer skapar (de senaste Delcorf, Klaräpple (Eneroths), Mutzo och Spigold). De är inte skrivna som artiklar och det mest anmärkningsvärda är ju att IP-numrerna redigerar i redan befintliga artiklar men tycks ändå inte uppfatta hur en artikel ska var uppbyggd. Enligt Plumbum208 så använder personen dessa IP-nummer 194.47.50.150, 193.12.172.229, 193.12.172.230, 194.47.50.122, 193.12.172.231 (den som är aktiv idag den 31 augusti), 81.94.172.206, 193.12.172.228. Den verkar heller inte vara intresserad av att föra en diskussion om detta och vilken detaljnivå den ska ha i de artiklar den skapar/bidrar med. Ett exempel: Delcorf: "Delcorf syn. Delbarestivale. En äpplesort från Plantskolan Delbard, Paris, Frankrike. Utsläppt omkring 1970. Blomning medeltidig, Frukterna har strimmig täckfärg. Frukterna har hög sockerhalt och litet kärnhus, är saftiga, välsmakande och aromatiska. Trädet är starkväxande. Trädets bördighet inträder tidigt. Skördas i början av september och kan lagras 3 månader i kylrum.". Hur ska man gå tillväga för att hitta en permanent lösning på detta? DIEXEL (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.37 (CEST)

Detta har förekommit i flera år. Tidigare har jag lagt ner möda för att få till dem, men jag blir lite irriterad att skribenten inte tar till sig hur vi fixat dess tidigare alster utan fortsätter skapa mycket bristande artiklar. Jag lutar åt att flytta dem samtliga till undersidor.Yger (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)
Det är det bästa att göra så. Synd att skribenten inte tar till sig hur artiklar skall vara utformade, för det hade kunnat vara intressant att ha artiklar om olika äppelsorter.--Historiker (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.17 (CEST)
Skribenten lägger ofta till väldigt detaljerad info om äpplen i de olika artiklarna om äpplen. Jag orkar inte engagera mig så mycket men bevkar samtliga artiklar om äpplen och det är var och varannan dag tillägg med väldigt detaljerad info. Känns oklart om det passar in på Wikipedia. Det är ett problem att skribenten inte vill prata med någon. Wikipedia bygger ju på samarbete. TJ Lusitanias (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.26 (CEST)
Yger, Historiker, TJ Lusitanias och de som inte har deltagit i diskussionen (än): Mitt förslag är att fortsätta radera alla artiklar som är så där fortsättningsvis och lägga ett meddelande på diskussionssidorna för alla IP-nummer som personen använder. Till exempel: "Hej. Dina artiklar kommer fortsättningsvis raderas, så länge du dels fortsätter att inte vara delaktig i diskussioner som är lagda av gemenskapen på svenska Wikipedia. Dels inte tar åt dig, vad vi försökt skriva till dig, om att de artiklar du skapar måste vara skrivna som Wikipediaartiklar och vara mer av allmänt karaktär utan att bli allt för detaljrik." En teori varför den har inte brytt sig är väl vår "välvilja" att justera dessa så de blir wikifierade, en sak som jag har tidigare ifrågasatt. Enligt min mening så måste ha ställa mer krav på de som bidrar här oavsett om det är en nybörjare och en mer insatt bidragsgivare (som det verkar ändå vara i detta fall). DIEXEL (diskussion) 1 september 2019 kl. 08.21 (CEST)
Jag håller med om det du skriver DIEXEL. För att förtydliga lite. Skribenten har även skrivit väldigt mycket i artikeln om äpple. Tournesol rensade kraftigt i skribentens "siffertuggande". Och gällande siffertuggandet i de befintliga artiklarna om äpplen så har jag låtit allt vara i princip. Kanske bör rensas även där. TJ Lusitanias (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.45 (CEST)
Bra förslag DIEXEL.--Historiker (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.17 (CEST)

Kvalitetsmätningen september[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-10-01 28 116 50 17 58 1 53 215 399 0 61 597 372 1 234 6 3 207 34 026 37 233 0,99 %
2018-11-01 26 115 51 21 54 0 98 223 430 0 65 609 374 1 242 6 3 314 34 372 37 686 1 %
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Kraftig minskning av {{Förvirrande}}, men väldigt upp på {{relevans}}.Yger (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.09 (CEST)

Kanske relevans skulle vara bra att satsa på denna månaden då så det kommer under 100 igen? Adville (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.54 (CEST)
Antalet ouppdaterade artiklar växer hela tiden och utgör den största kategorin. Denna månaden växte den kraftigt.--Historiker (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.07 (CEST)
Relevans betas av efterhand via SFFR. Uppdatering finns inga rutiner för. Det är hög tid att ta tag i den kategorin. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2019 kl. 01.05 (CEST)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev sydafrikanskt två gånger om när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. Den stora trekken utsågs till bästa nya artikel, medan Afrikaans utsågs till den bästa utökningen – båda författade av Olavhose.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (208 stycken) respektive utökningar (30 stycken) under augusti. Även här var det en skribent som kammade hem båda rosetterna (Deryni). Totalt listades under förra månaden 370 nya och 70 utökade artiklar i projektet.

Nu är det september, och vi kan rösta på augusti månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 35 nya och 13 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 15.40 (CEST)

Kvalitetsmätningen september för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 %
2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 %
2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 %
2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 %
2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 %
2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 %
2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 %
2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 %
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
Nu A + B C + D E + F 1 528

Vid månadsskiftet fanns två avvikelser.

  • Artikeln Kattbjörn har under månaden förlorat sin status som Rekommenderad artikel i svwp, men flaggas fortfarande som Rekommenderad artikel i Wikidata. @Ternarius:
     Åtgärdat. Det var jag som inte tänkte mig för. / TernariusD 1 september 2019 kl. 18.34 (CEST)
  • Artikeln Kommunala flickskolan i Karlstad har under månaden kategoriserats som Rekommenderad artikel i svwp, dock utan kommentar på diskussionssidan, men flaggas inte som Rekommenderad artikel i Wikidata. @Paracel63:.

I fallet Kommunala flickskolan i Karlstad har det inte så stor betydelse eftersom artikeln ännu bara finns i svwp, men för Kattbjörn ser alltså svwp-artikeln ut att vara Rekommenderad från de övriga 92 Wikipediaspråkversionerna som har motsvarande artikel, se till exempel no:Rød_panda. --Larske (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.09 (CEST)

 Fixat Nu är flickskoleartikeln åtgärdad på Wikidata. Larske, saknade du den här kommentaren?--Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 19.33 (CEST)
@Paracel63: Oj, ursäkta mig! Jag såg den nog men vid en slarvig titt misstog jag den, med sin längd och listform, för en IAB-kommentar som den här. --Larske (diskussion) 1 september 2019 kl. 20.52 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Jag brukar kopiera reglementestexten och sedan lägga till en mening. Det underlättar för andra som vill kolla om artikeln fortfarande håller måttet. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 21.20 (CEST)

Wiki Loves Monuments[redigera | redigera wikitext]

LUSITANA WLM 2011 d.svg

September igen, och därmed Wiki Loves Monuments igen. Förutom den sedvanliga uppmaningen att ladda upp bilder på fornminnen, skyddade byggnader, K-märkta fartyg och arbetslivsmuseer är det bra med några extra ögon på underhållssidorna länkade från Wikipedia:Projekt kulturarv/WLM så att dom håller sig tomma. Extra ögon är också välkomna på alla nyuppladdade bilder så att det finns koll på att det faktiskt är objekt som ingår i tävlingen och att ID-nummer och beskrivning stämmer överens. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 september 2019 kl. 09.57 (CEST)

Artiklar om skeenden som aldrig blir färdiga[redigera | redigera wikitext]

Vi har närmare 50 artiklar som Kriget i Donbass som har uppdaterats flitigt i början av skeendet och sedan har orken tagit slut. Utredningen i USA om rysk inblandning i valen 2016 är inte helt avbruten men saknar mycket uppföljning och balans i avsnitten. Och resultatet är skämmiga ofullbordade alster. Och inte hjälps de med vår, för denna grupp av artiklar, lite menlösa mall {{Uppdatera}}. Borde vi ta till hårdare saker för dessa artiklar som skarpare mall, nedhuggning till fotknölarna eller till och med bara ha kvar en placeholder så det lätt går hitta en bra artikel på annat språk?Yger (diskussion) 2 september 2019 kl. 20.29 (CEST)

Bra fråga. I fallet Kriget i Donbass var jag aktiv under 2014 och en bit in i 2015. Därefter har jag varit inne några enstaka gånger. Senast såg jag till att åtminstone ingressen blev tydligt uppdaterad, och jag har mallat artikeln för allt som saknas under flera års tid. På marken har inte mycket hänt utöver den dagliga beskjutningen (som inte förtjänar daglig rapportering på Wikipedia) över gränslinjen, och den tydliga karaktären av frusen konflikt. Jag tycker dock den mer utförliga rapporteringen för 2014 och 2015 förtjänar att åtminstone ta ganska mycket plats i artikeln, och egentligen behövs det här kanske bara kompletteringar med årssektioner för övriga år. Samt lite puts här och var för att minska recentismen. Mina två ören (om den artikeln).--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.24 (CEST)

Uttalsangivelse gällande finländska orter[redigera | redigera wikitext]

Det har uppstått en diskussion om huruvida och hur man skall ange uttalet för svenska ortnamn i Finland med ljudfil. Eftersom frågan har en del principiellt viktiga poänger är det säkert bäst att föra diskussionen här istället för på enskilda artiklars eller användares diskussionssidor.

En fråga är förstås om uttalsangivelse överhuvudtaget behövs för svenskspråkiga ortnamn. Uttalen Sv-Helsingfors.ogg och Helsingfors.ogg skiljer sig ändå så mycket att det kan vara intressant för rikssvenskar att känna till det normala uttalet, trots att skillnaden är systematisk och lätt att gissa för den som haft att göra med finlandssvenskar. En del ortnamn är betydligt svårare (liksom t.ex. Växjö i Sverige).

En andra fråga är hur uttalsangivelsen skall göras. Jag trodde att det fanns en standard, men jag vet inte var den i så fall finns. Den frågan upplever jag som en separat teknisk diskussion som hellre lämnas till ämnesguiderna.

Så har vi frågan om vilket uttal som skall anges. Jag uppfattar att vi har en väletablerad praxis att använda finlandssvensk terminologi om finländska företeelser, och antog att det finlandssvenska uttalet självklart skulle vara det som presenteras då det handlar om finländska orter. Vid sidan om högspråkligt uttal kan lokalt uttal vara intressant, men ifråga om Helsingfors sammanfaller de två (det finns förstås lokal slang och sociolekter, men dem behöver vi knappast blanda in).

Jag ser inte riktigt varför rikssvenskt uttal skulle vara relevant i sammanhanget. Rikssvenskar uttalar antagligen i regel namnen på annat sätt, men för den som är osäker på hur ett finländskt namn skall uttalas så är det väl det finländska uttalet som är det intressanta.

--Alpark (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.01 (CEST)

Jag ser egentligen inget starkt behov av uttalsanvisning för Helsingfors, vare sig på rikssvenska eller högsvenska, eller egentligen för de flesta svenska orter där det inte finns någon stark avvikelse i uttal från vad man skulle vänta sig. I det här fallet är skillnaden mellan olika varianter ganska liten (skulle man ens se skillnad i en IPA-transkription?), så jag ser heller ingen anledning att inte använda det högsvenska uttalet om man nu tycker det är nödvändigt med ett sådant.
Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat "d", som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk.
andejons (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.28 (CEST)
Lokalt uttal av ortnamn har absolut intresse, men jag anser att en ljudfil i ingressen skall vara vägledande för hur ett ortnamn uttalas på rikssvenska. Ljudfiler med lokalt uttal skulle gärna få vara en punkt i faktamallen. Ur den här aspekten är det ingen skillnad på hur finlandssvenskar uttalar Helsingfors och på hur skåningar uttalar Lund eller norrbottningar Luleå. Det finlandssvenska uttalet av Helsingfors skiljer sig såpass mycket från det rikssvenska att det inte passar som vägledning till hur ortnamnet skall uttalas. En ljudfil i ingressen fungerar som en uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis. Att uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s är som att uppmana svenskar att uttala Köpenhamn København. Det blir komiskt. /Ascilto (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.41 (CEST)
Å andra sidan blir det komiskt för finlandssvenskar, inte minst Helsingforsbor, att höra Helsingfors med rikssvensk uttal. Ska vi ha ljudfiler ska de när de beskriver finländska fenomen helst vara på högsvenska. bbx (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.59 (CEST)
Jag skulle nog föredra IPA-skrift framför ljudfiler, men de kanske är för svårbegripligt för gemene man? Just Helsingfors är ganska självklart oavsett om man uttalar det Helsingfosch eller Helsingforrs. I det fallet är uttalet av kortformen "Hesa" mer intressant (med långt e på nyländska och kort e på åboländska). Sedan finns det orter som Borgå och Kimito där det korrekta uttalet knappast går att gissa för en rikssvensk. /ℇsquilo 3 september 2019 kl. 10.00 (CEST)
Vi måste komma ihåg att vi har två standarduttal av svenskan: ett sverigesvenskt och ett finlandssvenskt, ibland kallade rikssvenska och högsvenska. Så uttalet med separat r och s av Helsingfors är ett standarduttal för Finland. Det finns inget som hindrar att ha både inspelningar och IPA. Per W (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.22 (CEST)
Ser inte att det skulle behövas någon uttalsanvisning alls för Helsingfors. Man uttalar det rätt om man läser det som det står. Det finns en del ortsnamn (i Sverige, och svenska ortsnamn i Finland) som inte är självklara. Växjö har nämnts, Västerås (betoning) är kanske ett annat exempel där den som kan läsa svenska men inte är bekant med hur ortsnamnet brukar uttalas kan ta fel. Det är för sådana speciella fall Wikipedia har uttalsanvisningar. /NH 3 september 2019 kl. 17.55 (CEST)
Instämmer. Att det finns ljudfiler tillgängliga är främst för att de är efterfrågade på andra språkversioner, inte för att de är nödvändiga här. Ett annat exempel, där man är i stort sett chanslös att få uttalet rätt från läsning, är Vadstena.
andejons (diskussion) 3 september 2019 kl. 19.21 (CEST)
Bra exempel. /NH 3 september 2019 kl. 21.07 (CEST)
Utan fonetisk skrift att utgå ifrån så blir det mer eller mindre originalforskning. En idé till riktlinje är uttalsfiler utgår från källbelagd IPA. Men var finns källorna? bbx (diskussion) 3 september 2019 kl. 23.02 (CEST)
En bra start är Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979). Jag började en gång skissa på en svensk motsvarighet till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L med denna som källa. --Lundgren8 (d · b) 5 september 2019 kl. 10.54 (CEST)
Tack för tipset! Jag tror att det är bra att vi har uttalsbeskrivningar på svwiki, för de kanske sprider sig till andra. Självklart ska vi ha bra källor. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 15.30 (CEST) Ett problem är att de inte har använt sig av IPA, men det borde vara möjligt att översätta. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.12 (CEST)
Denna fråga är komplicerad, på ett intressant vis. En person som tydligen är språkvetare, Lundgren8, hade vänlighet hänvisa oss till Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979), och till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L. Det finns en skillnad mellan de två listorna. Svenska ortnamn tar uttryckligen bara med standardsvenska uttal, medan den engelska listan ibland tar med "traditionella" uttal som är utsatta för konkurrens av uttal som grundas på standardengelskt uttal av skriftbilden. Ett exempel: listan skriver att Daventry nu vanligen standardengelskt uttalas Däventri men traditionellt Dejntri (jag skippar originalets tecknen från Internationella fonetiska alfabetet).
Låt oss "översätta" problemet till svenskspråkiga förhållanden. Jag väljer sverigesvenska exempel i stället för finländska, eftersom de flesta som läser detta kanske inte är bekanta med våra uttal i Finland. Staden i Skåne heter "egentligen" Malme, inte Malmö. Om man skulle skriva en "svensk motsvarighet" till den engelska listan, enligt Lundgren8:s goda förslag skulle vi kanske skriva "uttalas ursprungligen Malme, nu ofta(st) Malmö".
Jag tror att det finns ett litet problem här. Moderna svensktalande människor blir nog förnärmade om man antyder att de inte känner till det ”riktiga” uttalet. Standardsvenskan är socialt stark, och en vanlig missuppfattning är att "dialekt"-uttal alltid är förvrängningar av det riktiga uttalet. Men det kan vara tvärtom ibland. Det finns inget hult och ingen fred i Hultsfred, så Hulsfre är ett ”riktigare” uttal snarare än ett "slarvigt". Men listan Svenska ortnamn anger uttalet Hultsfred, och begränsar sig till att påpeka att det ska vara akut accent i ordet.
Ett undantag är Vadstena. Det finns tydligen prestige i att veta att man ska säga Vass-stena. Är det för att staden är fin och historisk, och Vass-stena en bildningsmarkör?
En andejons skriver detta: "Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat 'd', som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk." Det kan man hålla med om, men frågan är vilken princip som ska tillämpas eftersom alla ortnamn troligen ligger utspridda på ett kontinuum. Vid ena änden av detta kontinuum har vi vi fall där det icke bokstavstrogna uttalet är socialt "rätt", som Vass-stena. Närmare mitten av spektrumet har vi fall där det bokstavstrogna uttalet inte är fullt så stigmatiserat; det är nog ingen fadäs att uttala d:et i Karlstad. Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet är lite mer accepterat (Halmstad), men ingen skulle anmärka på det ledigare uttalet (Halmsta). Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet (Malmö) tränger ut det historiska (Malme). Vid extrempolen har vi fall där ingen levande person, eller bara några pensionärer, känner till det ”riktiga” uttalet. IKEA ska egentligen inte uttydas "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd", utan ska uttalas "Ingvar Kamprad, Emtaryd [rättelse: rätt uttal är Emtary], Aggnat". Men att Agunnaryd "egentligen" ska uttalas Aggnat (Ågg-natt) visste kanske inte ens Ingvar Kamprad.
Det är en svår fråga vilka uttal som borde anges. Personligen tycker jag att artiklar borde ha en utförlig uttalsförklaring, som neutralt förklarar nuvarande standardsvenska uttal, och dessutom förklarar andra, historiskt riktiga uttal, samt hur levande de senare är i språkbruket. Ofta är det standardsvenska uttalet skriftbildsnära. (Men inte alltid! Vad-stena anses okunnigt, Karlstad med ”d” är nästan lika illa, och bokstavstrogna Kristianstad existerar inte som alternativ till Krischansta, som alla säger.)
Om vi ser på existerande artiklar, så har Karlstad en förklaring som säger att det heter Karlsta, punkt slut. Malmö har en ljudfil med uppsvensk ordmelodi och långt ö, som säkert låter främmande för många infödda (gissar jag från Nyland).
Alltså, fram för utförliga, neutrala beskrivningar av olika uttal. Den ursprungliga frågan handlade om finländska ortnamn. Artiklar om finländska namn kan beskriva:
  • sverigesvenskt standardsvenskt uttal (så kallad rikssvenska),
  • finländskt standardsvenskt uttal (så kallad högsvenska) och
  • lokalt finländskt uttal.
I artiklar om sverigesvenska ortnamn kan artiklar ange två eller tre olika uttal; att ange finlandsvenska uttal vore väl att gå för långt.
En Ascilto föreslår att sätta information om lokalt uttal i ”faktamallen”. Kanske det; man skulle också kunna ha ett vanligt, kort textstycke i "brödtexten" med ljudfiler. Om man tydligt visar med ord att det är faktaredovisning, inte "uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis" kan denna information finnas i huvudtexten.
Ascilto skrev att det skulle bli komiskt att ”uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s. Men vad som är ”komiskt” skulle kunna bero på läsarens ursprung. Det standardsvenska uttalet är inte normerat på detaljnivå. I flere delar av språkområdet (som Finland och södra Sverige) finns många som talar standardsvenska som modersmål, men aldrig använder dessa så kallade retroflexa ljud, där R och S, R och T och så vidare smälts i hop till ett ljud. Det är normalt och standardsvenskt att tydligt uttala R och S åtskilda, likaväl som som det är standardsvenska att säga något som låter som Helsingfosch. Många skulle nog tycka att det uttalet som Ascilto vill ha som enda ljudfil i ingressen låter irriterande och komiskt, och har biton av centralsvensk dryghet, men personligen tycker jag inte att man ska ha åsikter om uttal; de är alla lika goda. Possessionaten (diskussion) 5 september 2019 kl. 20.56 (CEST)
@Possessionaten:, bra utredning av en inte så enkel fråga! Per W (diskussion) 6 september 2019 kl. 08.48 (CEST)

Topplistor[redigera | redigera wikitext]

Har uppmärksammat att det i vissa artiklar om musikalbum och musiksinglar läggs in försäljningsstatistik från enskilda leverantörer av musik. I Sverige är det Ifpi som samlar in information om såld och streamad musik, och som sedan redovisas under Sverigetopplistan. Att exempelvis separat redovisa gratis- och betalstream från Spotify eller digital försäljning från itunes blir som att separat redovisa skivförsäljningen från Åhlens skivavdelning på 80-talet. Tycker att dessa enskilda försäljningssiffror kan tas bort samt bör ersättas av Sverigetopplistan om låten eller albumet har hamnat på den. Någon med en annan åsikt? --Skivsamlare (diskussion) 3 september 2019 kl. 01.13 (CEST)

Nej, Spotify använder ju också olika metoder för att boosta lyssningen på viss musik. Nu var det väl också så att Åhlens skivavdelning kunde rea ut vissa skivor eller aggressivt marknadsföra dem för att öka försäljningen. Där var man dock tvungen att betala för skivorna så var tröskeln för låta sig påverkas av försöken var betydligt högre. Sedan kan jag väl i och för sig tycka att i brist på annat och som komplement kan streamningen från de här kanalerna vara intressant, så länge den ses för vad den är.FBQ (diskussion) 3 september 2019 kl. 10.27 (CEST)

Idrottsklubbar som ombildas under samma namn[redigera | redigera wikitext]

IK Pantern upplöstes och ombildades i år under samma namn. Det mest logiska är att den nya föreningen innehar originaltiteln medan den upplösta föreningen flyttas till ett annat artikelnamn. Detta gör att alla befintliga wikilänkar som länkar till "IK Pantern" måste justeras till att länka till det nya artikelnamnet. Den enklaste lösningen är att först flytta artikeln för den upplösta föreningen och vänta tills någon bot uppdaterat alla länkar innan man lägger in artikeln för den nya föreningen där. Finns det botar som kan hjälpa till med detta? 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 12.29 (CEST)

Vad är anledningen till att ha olika artiklar över huvud taget? /ℇsquilo 3 september 2019 kl. 12.48 (CEST)
Egentligen frågar jag mig samma sak också. Jag försökte också hantera det på det sättet men blev då återställd av Machatjkala. Eliteprospects hanterar det som om de vore samma förening. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 12.53 (CEST)
Jag har raderat artikeln om den nya klubben. För att vara relevant för en egen artikeln måste laget spelat i Hockeyettan eller högre. Det har inte den nya. Redigeringen som jag återställde var för att den blandade ihop föreningarna. En konkursad och en nybildad förening brukar vi behandla som olika föreningar (se t.ex. Hammarby Hockey). Visst kan vi nämna att det finns en nybildad förening med samma namn sist i artikeln, men inte mer. Artikeln om IK Pantern behandlar den gamla konkursade föreningen som inte finns mer. Den nya föreningen kan inte få en artikeln förrän den spelat upp sig till Hockeyettan. Jag vet att jag själv tyckte reglerna sög när Kalmar HC raderades för mig, men så är det. /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 14.35 (CEST)
I det här fallet ombildades föreningen av i princip samma organisation, styrelse osv. som låg bakom den konkursade föreningen. Det nuvarande Hammarby Hockey som du tog upp startades av supportrar till klubben och var från början en supporterklubb och ingen officiell Hammarby-klubb; det är att blanda äpplen och päron enligt min mening då dessa bildningar skedde under olika omständigheter. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.07 (CEST)
För företag gäller tydligen inte den strikta regeln. Se Gränges som exempel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.10 (CEST)
Jag tror att ombildade föreningar får egen artikel bara är en praxis och inte inskrivet någonstans. Det går säkert att ta upp till diskussion, men själv tycker jag det är en bra regel. Har man gått i konkurs och sedan bildar en ny förening eller ett nytt företag så är det något nytt. Sedan är det också skillnad på konkurser och rekonstruktioner. Alla som sägs gå i konkurs gör inte det och det är ibland svårt att belägga många år i efterhand. Nya IK Panterna är ändå ganska ointressant. Än så länge har de aldrig ens deltagit i seriespel. Jag förstår att fansen har stora förhoppningar, men än så länge är det just bara förhoppningar./Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.31 (CEST)
Men med det resonemanget ska organisationer som byter organisationsnummer i princip ha en artikel vid varje byte, när båda anses relevanta. Föreningar som har ombildats till aktiebolag ska då ha (minst) två artiklar. Det är inte så det i praktiken ser ut. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.44 (CEST)
Jag respekterar och accepterar din bedömning av relevansen för artikeln om den nya föreningen. Det var förhastat att skapa den och jag erkänner det. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.48 (CEST)

Men hur gör vi då om och när den nya föreningen blir anmärkningsvärd? Vilken förening ska placeras under artikelnamnet "IK Pantern"? 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.15 (CEST)

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jag tycker du överdriver. Jag tror att för de flesta människor så är en konkurs ett ganska tydligt kontinuitetsbrott. I detta fall var det ett lag i Hockeyallsvenskan som inte kunde ställa upp längre. Den nya föreningen får börja i Hockeytrean. Jag vet inte om en enda spelare finns kvar från det gamla laget. Jag tror nog de flesta ser det som ett ett slut och något nytt som börjat.
@37KZ: Jag tycker du har rätt i att den nya föreningen när de nått Hockeyettan ska ha artikelnamnet IK Pantern och den gamla föreningen få särskiljning inom parentes. Du får gärna lägga till sist i den nuvarande föreningens artikel att efter konkursen så har en ny förening bildats med samma namn. Men eftersom den (än så länge) är så obetydlig bör det hållas kort och inte sväva ut för mycket. Sedan undrar jag hur den nya föreningen kunnat använda namnet igen. Det gamla namnet borde ägas av konkursboet och inte kunna användas av den nya föreningen. Har man köpt det eller chansar man? Vet du det? /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.57 (CEST)
Svaret finns här. Skillnaden ligger i vad "IK" står för. Istället för Idrottsklubben står IK nu istället för Ishockeyklubben. Därav namnförvirringen. Det är alltså inte exakt samma namn. Men jag tror fortfarande att man ska använda namnet "IK Pantern" för dessa två artiklar och särskilja genom existensår istället för att särskilja genom "Idrottsklubben Pantern" och "Ishockeyklubben Pantern". 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.15 (CEST)
@Machatjkala: Jag instämmer i att en konkurs är ett slut och en ny förening är en början på något helt nytt. Men vi har ändå många artiklar där två oberoende entiteter delar artikel. Jag skulle säga att de exempel som nämnts ovan snarare är undantag än regel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.43 (CEST)
@37KZ: Tack för info. En bra källa. Jag tror också båda föreningarna kommer bli kända som IK Pantern.
@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Wikipedia är inte alltid konsekvent. Men jag tycker att det varit bra när vi uprätthållt skillnaderna vid konkurs. Att sedan mindre betydande föreningars existens nämns i en artikel om ursprungsföreningen är helt OK. Men att sammanfoga artiklar som nu är uppdelade skulle jag vara helt emot. /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.54 (CEST)
Jag tycker nog inte riktigt att det det är särkskilt lyckat om vi skulle behöva skilja på företagen. Skultuna Messingsbruk och de flesta järnbruk har gått omkull eller ombildats ett flertal gånger, men jag tycker ju att det rimliga är att man fokuserar på verksamheten och mindre på vilket bolag som driver verksamheten. Sedan finns det givetvis problem, särskilt i modern tid, om upphovsrätt till varumärke, namn och produkter tillhör ett eller flera andra bolag, som kanske fortsätter verksamhet på annat håll. I de fallen kan man ju överväga om det är lämpligt att göra en annan indelning.FBQ (diskussion) 3 september 2019 kl. 23.51 (CEST)
Det verkar rimligt när det gäller företag som bara fortsätter verksamheten efter en konkurs. Det är inte alltid så med företag. Ibland läggs delar av verksamheten ner vid en konkurs eller säljs. Idrottsföreningar får börja om på noll. Nytt namn, nytt lag och lägsta divisionen. Det finns undantag, men generellt är en förening borta när den är konkursad. /Machatjkala (diskussion) 4 september 2019 kl. 10.04 (CEST)
Ja, jag kan för lite om idrottsklubbar för att avgöra vad som fungerar bäst där.FBQ (diskussion) 4 september 2019 kl. 12.04 (CEST)
Jag håller inte med Machatjkala om en så stringent syn. När det uppenbart är samma förening så finns en informell kontinuitet. Uppenbarare än i det här fallet kan det inte bli. Så är också föredömligt gjort med MFF dam omvandling till Rosengårds FC, där Rosengårds FC självklart räknar sin historik till just MFF:s damsektion och så hanteras det av Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 15.54 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── FC Rosengård var en ombildning. Det finns massor med idrottsföreningar som ombildats på olika sätt som finns i samma artikel. T.ex. sektioner som blivit fristående föreningar och vi behandlar dem i samma artikel. Men jag tycker inte konkursade föreningar är "uppenbart är samma förening". Tvärtom är det ett tydligt brott. Annars är även Hammarby Hockey samma förening och vi ska byta praxis. Efterhand har de nämligen inordnat sig i Hammarbys organisation även om det tog ett litet tag så har de idag en väldigt lik roll som gamla Hammarby Hockey. /Machatjkala (diskussion) 4 september 2019 kl. 17.04 (CEST)

Efter att ha läst att IK Pantern ombildades av supporterklubben instämmer jag i Machatjkalas bedömning att den ombildade föreningen ska ha sin egen artikel. Det är uppenbart inte samma förening. Det är en sak att en förening går i konkurs, men en annan att den faktiskt upplöses. Denna förening och Hammarby Hockey ombildades båda av supporterklubbar, och ska därför enligt mig ha egna artiklar. Generellt är jag kluven dock. 37KZ (diskussion) 4 september 2019 kl. 22.25 (CEST)

Tävling "Upptäck Ryssland" och förslag om en annan tävling om Wiki-framtiden[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia RU (i Ryssland) inbjuder till en tävling som pågår den 2–30 september 2019 med temat "Upptäck Ryssland. Börja vid Don. Tjechovs, Sjolochovs och andra ordets mästares sevärdheter, liv och verk". Alltså en skärningspunkt mellan litteratur och Don-regionen. Tävlingen har tre grenar:

  1. Ryskspråkiga artiklar.
  2. Artiklar på något av FN:s officiella språk (arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska) samt tyska, japanska och de officiella språken i OSS.
  3. Fria bilder och andra mediafiler.

Angår detta oss? Kanske inte. Men kanske finns det något relaterat i Sverige, som är värt att fotografera? Hur som helst, kan vi ju översätta artiklar till svenska och få en bättre Wikipedia, även utanför tävlingen. Nominerade artiklar förtecknas ett stycke ner i den länkade sidan. Där finns också en önskelista med förslag på författare och verk som man kan skriva om. Den geografiska avgränsningen är oklar för mig. Tävlingens medarrangörer är "Don-wikimedianernas grupp" och medborgarkammaren i Rostov oblast, så kanske handlar det om Rostov oblast. Artikeln om dess historia är också historien om ryska imperiets expansion söderut mot Kaukasus under 1800-talet, vars närmaste svenska anknytning väl är bröderna Nobels oljeutvinning i Baku. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.28 (CEST)

Omslaget till boken om wiki-framtiden.
Medan jag håller på, låt mig berätta en anekdot. Under Wikimania 2019, som nyligen hölls i Stockholm, kom medlemmar från denna ryska förening och gav mig en souvenir, en liten bok som var resultatet av en annan tävling: Wiki-framtid, som hölls våren 2019 i samarbete mellan Wikimedia RU, ryska författarförbundet och två litteratursajter för amatörförfattare. Det var en tävling i att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema. Tävlingen fick in 300 bidrag (!) och bland dessa valdes 27 finalister ut, som trycktes i denna bok. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.47 (CEST)
@LA2: Att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema skulle kunna vara en bra idé för svwp. En tävling i att skriva science fiction-noveller med temat Wiki-framtiden kanske skulle kunna attrahera Wikimedia SWE, svenska författarförbundet och kanske någon litteratursajt för amatörförfattare. Vad tror du? Finns den ryska boken om Wiki-framtiden i översättning till något annat språk, ex. engelska? --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.03 (CEST)
Nej, någon översättning finns inte. Men eftersom texten är fritt licensierad så står det dig fritt att börja översätta någon av novellerna. --LA2 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.08 (CEST)

Riksmötets (Riksdagens) öppnande den 10:e september 2019 (tisdag)[redigera | redigera wikitext]

Är någon intresserad av Riksmötets Öppnande, tisdag 10:e september 2019? Man kan fota utanför, många riksdagsledamöter och kända inbjudna går till fots. Man kan säkert fånga några när de kommer ut ur Storkyrkan. HM Konungen kommer i hästdragen kaross, tyvärr svårt att komma nära, men har man tur blir det hyfsade bilder. Foto inne: Svårare, man måste ha ackreditering, och det är just nu oklar om Wikipedia får ackreditering. Men, är det någon som är intresserad, så kan man höra av sig. Skriva upp sig här kanske.

Fakta från Riksdagen: Ansök via e-post senast den 9 september klockan 12:00
Link to web page
https://riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2019/aug/30/infor-riksmotets-oppnande-10-september-pressackreditering-och-fotoplatser/
Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.22 (CEST)

@Janwikifoto: Tack för ditt lovvärda initiativ att här på Bybrunnen ta upp det unika fototillfället Riksmötets öppnande som sker en gång per år. För intresserade, läs om Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter. --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.46 (CEST)

Media[redigera | redigera wikitext]

Språket ändras, och den som bor i utlandet märker inte alltid hur detta sker. Jag läser i den pågående diskussionen på WP:KAW om "svensk media", något som inte stämmer med min språkkänsla. Jag har lärt mig att media är flertal av medium, och det är vad Bonniers svenska ordbok också skriver:

media plur. av medium, ofta kortform för massmedia

Ett liknande problem är när man skriver centra i stället för centrum eller center. Heller inte detta accepterar ordboken. En verksamhet sm jag känt och som länge hade "köpcentra" på skylten, har fått detta ämdrat till "köpcenter".

Om svårigheten att skriva riktigt på skyltar kan man för överigt höra här. Roufu (diskussion) 3 september 2019 kl. 22.37 (CEST)

Om man ändå använder media som pluralform borde det skrivas "svenska media". bbx (diskussion) 3 september 2019 kl. 22.51 (CEST)
"Svensk media" bör ses som analogt med "svensk press", och syftar på medierna som kollektiv, inte som en samling av enskilda medier.
andejons (diskussion) 4 september 2019 kl. 08.07 (CEST)
Ja, Institutet för språk och folkminnen skriver: "I de allra flesta betydelser rekommenderar vi att man använder pluralformen medier. Det finns dock betydeIser där media bör eller kan användas. Som beteckning på ett verksamhetsområde, t.ex. "Vi rekryterar inom reklam och media", används formen media, och kan i denna betydelse inte bytas ut mot medier. Media kan också användas när man talar om informationskanaler som tv, tidningar, radio och internet som en samlad enhet: "Media har rapporterat mycket om mordet." I den betydelsen kan såväl media som medier användas: "Medierna har rapporterat mycket om mordet"." Janders (diskussion) 4 september 2019 kl. 08.14 (CEST)
Min uppfattning är att singularformen "medium" allt mer har fallit ur bruk. Om jag skulle läsa "ett medium" skulle jag inte tänka på något annat än medium (parapsykologi). Det är en följd av att ordet används om ett kollektiv som andejons påpekar. Det finns flera exempel på sådant språkbruk, exempelvis "ryskt pansar" eller "svenskt flyg" när man menar ryska pansartrupper och svenska flygplan. /ℇsquilo 4 september 2019 kl. 15.27 (CEST)
Även vanligare ord med "-um"-ändelse har ibland svårt att hävda sig. Här är ett som inte alla har koll på.--Paracel63 (diskussion) 5 september 2019 kl. 17.30 (CEST)

Översättning av referenser[redigera | redigera wikitext]

Om man ska utnyttja en artikel från en annan språkversion vill man ibland ha med dess referenser. Då gäller det att översätta fältnamnen. Hur gör man det? Se Wikipediadiskussion:Projekt_Fredrika#Omvandling_av_referenser. --Per W (diskussion) 4 september 2019 kl. 17.39 (CEST)

Det där är en fråga som det råder delade meningar om. Min uppfattning är att man absolut inte ska föra över en referenslista. Edaen (diskussion) 4 september 2019 kl. 18.18 (CEST)
Men, om man har kollat upp referenslistan så tror jag inte någon har problem med det. ~Många gånger gå det att kopiera rakt av. Om det fungerar, så finns det en bot som fixar så att engelskans mall "Cite ref" blir svenska "webbref" etc. Vill man översätta finns det ett översättningsverktyg under "Beta", länken högt upp mellan användarnamnet och "logga ut". Klicka där, gå längst ned och bocka för "Innehållsöversättning". Den fixar även att översätta referensmallar ganska bra. Enda nackdelen är att man måste man köra styckesvis. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 19.44 (CEST)
Jo, man ska läsa sina referenser. Därför kan det vara bra att bara ha översättning av webbref, då de borde vara tillgängliga. Jag ska testa översättningsverktyget för detta ändamål. Annars är jag reserverad vad gäller automatisk översättning. --Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.08 (CEST)

Mohammed Ali Khan[redigera | redigera wikitext]

Artikeln om honom har en tid varit ett problem med tillbakarullningar av ändringar och halvlåsning. Det är nu klart att han har bytt namn och nu heter Mak Adam Lind.

Här är två källor; Här med samma födelsedag som i tidgare versioner och härNorrby IFs webblats med mangaren på bild med det nya namnet. Detta kräver en större omskrivning av artikeln om honom, något jag inte själv har tid till att göra.

Jag hoppas att detta är OK också för dem som starkast värnar om Wikipedias krav på verifierbarhet och inte underkänns som "egen forskning". Roufu (diskussion) 5 september 2019 kl. 10.52 (CEST)

Jag har nu justerat i början, med hänvisning till två källor. Mer får göras en annan dag.--Paracel63 (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Input behövs av historieintresserade[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag och Dan Koehl har fastnat lite i en diskussion om Stockholms slott kontra Tre kronor på min diskussionssida efter att jag ändrat länkningarna från artiklar om händelser tidigare än 1697 från artikeln Stockholms slott till Tre Kronor (byggnad). Slottet fick namnet tre kronor 1588. Se gärna diskussionen. Kom med konstruktiva förslag på hur vi skall göra för särskiljningen. Eventuellt flytta artikeln till slottets diskussionssida. här är diskussionen. Adville (diskussion) 5 september 2019 kl. 17.41 (CEST)

En länk till artikeln om Stockholms slott (Tre Kronor) i form [[Tre Kronor (byggnad)|Stockholms slott]] borde kunna fungera. Personligen anser jag båda slottsartiklarna borde döpas om dock, det äldre slott till artikelrubrik "Stockholms slott (Tre Kronor)" för att ge större tyngd åt månghundaårig användning av Sthlms slott, och marginell användning av smaknamnet "Tre Kronor" som förefaller ha tillkommit som någon sorts marknadsföring av att man pillade upp tre kronor på taket. Men vi kan lugnt utgå från att såväl på slottet, som utanför, man fortsatte att använda Stockholms slott i handlingar, underskrifter, eller om en urmakare kallades upp till slottet, eller en greve inbjöds att delta i en ceremoni. Med andra ord ett stort historiskt misstag att göra för stor sak av de Tre Kronorna, mot en bakgrund av hundratals år.
Likaledes, för att skilja den nya byggnaden från den äldre, föreslår jag artikelrubrik "Stockholms slott (Kungliga slottet)" eftersom kungliga slottet tycks vara den vedertagna benämningen på den nya byggnaden, i senare tid. Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 06.44 (CEST)
Jag håller med Dan Koehl om dessa två namn. Båda byggnaderna har ju varit "Stockholms slott" under hela eller stötte delen av sin livstid, och den benämningen är analog med t.ex. Gripsholms slott och Örebro slott. Med specifikation inom parentes som föreslås, och med ömsesidig länkning i artikelstarten. --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 08.15 (CEST)
Instämmer i föreslagna namnbyten av artiklarna. "Tre Kronor" var inte endast en byggnad utan även Stockholms slott och nuvarande artikelrubrik är en smula missvisande.-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 10.01 (CEST)
Snälla håll ihop diskussionen på ett ställe. Meningen var inte att föra diskussionen på två ställen. Detta var bara ett inlägg för att fler skulle se den pågående diskussionen på min diskussionssida, där det finns fler förslag och mer bakgrund. Den diskussionen bör nog sedan flyttas till en av slottsartiklarnas diskussionssidor så det blir lättare att följa för kommande redigerare framöver. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.07 (CEST)

Wikimedia Northern Europe Meeting 2019[redigera | redigera wikitext]

WikiNEM-deltagare i Stockholm 2018.

Kort varsel och snabba ryck, men om någon eller några härifrån är intresserade av att åka till Tallin och Tartu i Estland på Wikimedia Northern Europe Meeting 2019 4-6 oktober får ni gärna höra av er direkt, då deadline för registrering är nästa vecka. Förra året inledde vi ett samarbete mellan nordeuropeiska föreningar och gemenskaper med ett möte i Stockholm, och nu tar vi det vidare. Vi får skicka fem personer från Sverige (och jag tar en plats) men då det krockar med styrelsemöte, hackathon och resor vill vi gärna ha med engagerade personer från gemenskapen. Planeringen för helgen är att ha en diskussioner bland både erfarna Wikimedianer samt personer som är nya inom rörelsen, så alla som är intresserade kan kontakta mig och motivera vad som gör er lämpliga att delta. Wikimedia Sverige och Wikimedia Estland står för kostnader i form av resa och uppehälle för helgen, så er insats är den tid det tar i form av förberedelser och engagemang. Det ni får ut av det är många kontakter, intressanta diskussioner och möjlighet att påverka vad vi gör tillsammans framöver. Jag håller koll här och svarar på frågor under helgen, och det går också att kontakta mig direkt för den som har frågor eller funderingar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 september 2019 kl. 14.32 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnliga musiker![redigera | redigera wikitext]

Trubaduren Beatriz de Dia och rapparen Miryo. Trubaduren Beatriz de Dia och rapparen Miryo.
Trubaduren Beatriz de Dia och rapparen Miryo.

Veckans Tävling den 9-15 september handlar om kvinnliga musiker. Det finns många intressanta personer och grupper att skriva om, och många artiklar som kan förbättras. Det går att leta källor till artikeln om Nancy Sinatra, utöka den om t.A.T.u. och skriva om Tomato-gate samt andra händelser som hör till temat.

Välkomna att delta, tipsa eller både och!

...Visste ni förresten att Mari Boine har fått Spellemannprisens hederspris, Ida Cox kallas "den okrönta bluesdrottningen", Delia Derbyshire är känd för vinjettmusiken till TV-serien dr Who och att Antonia Brico var den första kvinnliga dirigenten för New York Philharmonic?

// Zquid (diskussion) 6 september 2019 kl. 16.48 (CEST)

Wikimedia down[redigera | redigera wikitext]

https://downdetector.se/problem-storningar/wikipedia Någon som vet något om vad som har hänt. --Larske (diskussion) 6 september 2019 kl. 23.07 (CEST)

Ddos attack, se här. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 00.19 (CEST)

Svenskar med utländskt ursprung[redigera | redigera wikitext]

En användare, Toker87 (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats), har den senaste tiden kategoriserat upp ett antal personartiklar med kategorier som Svenskar med tyskt ursprung och andra etniciteter, även om ursprunget ligger flera generationer bort. Jag vill få gemenskapens syn på när dessa kategorier ska användas. Är det till exempel rimligt att kategorisera Ingvar Kamprad och hans barn som svenskar med tyskt ursprung? Låt vara att hans farfar var född i Tyskland, men i hur många generationer kan man ärva ett sådant ursprung? (Just dessa redigeringar har jag återställt.) Stigfinnare (diskussion) 7 september 2019 kl. 12.46 (CEST)

Är Kungen av tyskt ursprung (prinsessan Sibylla)?-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.05 (CEST)
Våra personartiklar skall fokusera på de gärningar som gör personen relevant, och undvika ta upp andra personrelaterade fakta (förutom basfakta som född och var). Ursprung är mycket sällan av tillräcklig vikt för att påverkat gärningen och skall då överhuvud taget inte tas upp. Dock i fall där personen jobbar med översättning eller vissa sångare kanske det kan vara relevant. Absolut inte Kamprad, men kanske Cornelis Vreesvijk?Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.12 (CEST)
Jag menar att denna typ av kategorier är onödiga och negativa av flera skäl. De kategoriserar människor utifrån något som inte alls har med deras gärning att göra, som de kanske inte själva vill identifiera sig med och som inte är relevant i förhållande till att de alls finns i wikipedia. Dessutom: Vi är alla av mer eller mindre blandat ursprung, och om man går tillräckligt långt tillbaka skulle nästan alla hamna i flera av dessa kategorier. Det finns heller ingen som helst möjlighet att göra kategorierna ens tillnärmelsevis fullständiga. Men viktigast: Ett seriöst uppslagsverk ska inte sortera människor utifrån etniskt eller genetiskt ursprung --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.37 (CEST)
Kategorier är så "binära" och ska därför användas för entydiga och uppenbara attribut som född, död, yrke osv. Detta med ursprung är så olika - utländska förfäder, utländska föräldrar, kom hit som barn, kom hit som vuxen. När man väl är här kan man vara "väldigt svensk" eller ha stark identifikation med sitt ursprung. Kategorier är ett umbärligt bra-att-ha-hjälpmedel för att lättare hitta liknande artiklar, och när det finns problem och otydlighetet i kategoriseringen tycker jag därför det är bättre att avstå. Anhn (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.46 (CEST)
Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier: Ursprung är en värderingsfråga, medan inkludering i en kategori är en ja-eller-nej-dito; ursprung är inte generellt relevant; ursprung är svårdefinierat – hur långt tillbaka skall vi gå? Dessutom har svenskspråkiga Wikipedia en tradition att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering. Den traditionen tycker jag vi ska behålla. / TernariusD 7 september 2019 kl. 14.34 (CEST)
Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort.Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 14.44 (CEST)
Inte heller jag har något att invända mot en sådan åtgärd. / TernariusD 7 september 2019 kl. 16.49 (CEST)
Stöd från mig med. Sjö (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.18 (CEST)
Utan tvekan. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.30 (CEST)
Utan att jag själv ha arbetat med kategorier, är det lätt att instämma med det som sägs i början av denna diskussion:
  • Det finns ingen anledning att skapa kategorier för personer vars förfäder för två eller tre generationer sedan, på en sida av familjen, kom från ett annat land.
  • Kategorier vara kunna besvaras med JA/NEJ.
  • Problematiskt att kategorisera folk etniskt.
Men sedan skriver flere personer att "etnisk kategorisering" ska bort helt, om jag tolkat rätt. Det skulle vara att gå för långt. Man behöver bedöma från fall till fall om en viss kategorisering efter språk, ursprung och kultur är hävdvunnen och inte befunnits olämplig i länder som Sverige och Finland, som förkastat all diskriminering.
Det finns väl inga problem med Börje Salming i Samer i Sverige, Jerzy Einhorn i Personer inom judendomen i Sverige och Hasse Aro (född i Södertälje) i Sverigefinländare? Jörn Donner är enligt egen utsago "svensktalande finne", men finns i Finlandssvenska författare. I flere fall finns det ju lagstiftning om stöd för minoriteter, och då har väl minoriteterna rätt att vara synliga. Däremot vore det märkligt att börja uppfinna "Svenskar med angolanskt ursprung" och liknande.
Den goda traditionen "att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering" betyder väl att det i några få fall är försvarligt? Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.19 (CEST)
Ja, vi har ju redan religiösa/etniska kategorier för kristna, rabbiner, personer som uttalat sig/är debattörer i etniska frågor och liknande – där tjänar kategoriseringen ett syfte. Dessutom är medlemmarna i dessa kategorier definierade på grund av sina arbeten eller sina handlingar – inte på grund av sitt ursprung. Problemet med att räkna generationer föreligger alltså inte, i de fallen blir verkligen kategoriseringen en ja-eller-nej-fråga. Jag kan inte se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skall bort helt – hur kom du till den slutsatsen? Den här tråden handlar enbart om en användares editeringar, där en mängd svenskar har kategoriserats efter etnicitet, trots att deras härkomst inte har någonting att göra med deras livsgärning. För de kategorierna ser jag det som fullt rimligt att de raderas. / TernariusD 7 september 2019 kl. 18.38 (CEST)
Nämner bara att engelska Wikipedia har dessa kategorier. Se t ex en:Category:Swedish people of German descent. (De engelska kategorierna verkar användas på det viset att ”descent” motsvarar ”ursprung” i de kategorier vi diskuterar i den här tråden.) Det är inte menat som ett argument för att de också ska finnas på svenska Wikipedia. /NH 7 september 2019 kl. 19.47 (CEST)
Det är bra om jag har feltolkat. Jag trodde att personer uttalade sig generellt, inte bara om de nya kategorier användaren Toker87 skapat. Jag tolkade det som att flere personer vill gå längre, och inte bara hindra Toker87:s nyheter, utan ta bort existerande kategorier om etniska grupper, eftersom det skrevs "Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort" när det hade skrivits "Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier". Jag tolkade det som att "helt tas bort" även gällde existerande kategoriseringar som att Hasse Aro, svensk, född i Sverige och svensktalande, kategoriseras efter finländskt ursprung.
Förlåt att jag gör detta inlägg långt. Jag tolkar det som att Ternarius menar att etnisk kategorisering bara har ett syfte när personers ursprung blir relevant på grund av deras egna handlingar i denna generation. Men Börje Salming har etniskt svensk mor och far med samiskt påbrå (som dog när Börje var liten). Farfadern talade tydligen samiska, men äldre brodern Stig Salming blev nästan inte upptagen i Sametingets röstlängd, eftersom han ärligt sade att han inte hört farfar tala samiska. I fallet Salming är det en fråga om att räkna generationer, eftersom rösträtten till Sametinget grundas på samisktalande far- eller morföräldrar. Stig Salming har sagt att han registrerade sig som same efter att ha fått riktigt grepp om sitt samiska ursprung som vuxen. Så kategoriseringen av Börje Salming är renodlat etnisk, grundad på delvis samisk härstamning i tidigare generationer och privat vilja att identifiera sig, men har annars inte mycket med personens relevansgivande insats att göra. Man skulle kunna hävda att Salmings samiskhet "inte har någonting att göra med hans livsgärning", som Ternarius skrev. Själv tycker jag att det är bra att svenska samer trots det kan kategoriseras som samer, bara på grund av ursprung. Det är ett bra undantag från regeln att inte ha etnisk kategorisering. Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.00 (CEST)
@NH: Engelska Wikipedia har ju en helt annan inställning än vi. Personartiklar där kan ofta bli påhängda med 10-tals etniska kategorier, allt efter föräldrarnas och ofta även far- och morföräldrarnas tro, härkomst, o.s.v., helt oberoende av uppgifternas relevans eller ej. Eftersom engelskspråkiga Wikipedia ofta av nyare och kanske mindre erfarna använare betraktas som någotslags global mall, kanske det kan vara på sin plats här att påpeka att alla Wikipediaversioner sätter sina egna regler. Du är säkert inte heller omedveten om, NH, att vi i flera diskussioner har varnat för att tillämpa en lika omfattande kategorisering här hos oss, med tanke på risken för att personer med lägre avsikter tar Wikipedia till hjälp för att lägga upp etniska register.
@Possessionaten: Det enda jag har skrivit är att jag inte kunde se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skulle bort helt. Vad enskilda diskussisionsdeltagare tycker i enskilda frågor varken kan eller bör jag skriva om. Det får du fråga dem själva om. / TernariusD 7 september 2019 kl. 20.19 (CEST)
Mitt korta inlägg kan kanske uppfattas som väl kategoriskt. Men jag tycker som flera andra att om en person i offentligheten har framhållit sitt kurdiska ursprung, så kan den personen höra hemma i Kategori:Kurder i Sverige. Samma sak med våra officiella minoriteter, där det ofta är en stor stolthet att identifiera sig med sitt ursprung. Det skall inte vi ta ifrån dem. Men när det kommer till någon som har en fjärdedels tyskt ursprung så kan vi inte kategorisera den som svensk med tyskt ursprung. Inte heller kan vi kategorisera medlemmar i Bonnierfamiljen i Kategori:Personer inom judendomen i Sverige eftersom de aldrig gör en poäng av sitt judiska ursprung. Inte heller kan vi kategorisera kungen som vare sig svenskar med franskt ursprung eller svenskar med tyskt ursprung, inte ens som svenskar helt utan svenskt ursprung. Men där skulle vi hamna om vi började med den föreslagna kategoriseringen. Det måste finnas pålitliga källor på att personen i offentligheten har framhållit sin "etnicitet" eller alternativa nationalitet. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.36 (CEST)
Intressant att läsa om olika wikipediors INSTÄLLNINGAR. Jag trodde de styrdes av källor och verifierbarhet, inte enskilda wikipedianers politiska åsikter?? Men bra att få läsa i klartext att så är fallet med den svenska wikipedian. Nyttigt för mig, för journalister, med flera... Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.29 (CEST)
Nu försöker du plocka poänger där det inte finns några att hämta. Det handlar om inställningen till om kategorier skall grunda sig på det som är relevansgrundande för biograferade personer eller inte. Om det ligger politiska avgöranden bakom enwp:s fixering vi "etnicitet" o.dyl. är svårt för en utomstående att veta, men vår striktare hållning är inte politisk. Den handlar om vad som ger relevans, och om jag förstår dig rätt är det vad du efterlyser. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.40 (CEST)
striktare förfaller vara en värderingsfråga. En adelsätt med baltiskt ursprung, kan den vara det, om inte dess medlemmar är det? Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.24 (CEST)
Det vore onekligen intressant att placera biskopen i Skara i en kategori för personer inom judendomen ...
Troligen har den engelska kategoriseringsivern att göra med ett större intresse på amerikanskt håll att härleda sitt ursprung från olika europeiska länder. I vissa kretsar har det ju funnits en viss stolthet över att ha anor från tidiga kolonisatörer. Men att kategorisera prinsessan Estelle som varande av fransk, eller ens tysk, härkomst blir för en svensk mycket underligt, även om det är sant.
andejons (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.01 (CEST)
Kategoriseringar ska användas med måtta och där de är uppenbart relevanta (som redan påpekats ovan). Angående Skarabiskopens eventuella identitet kan påpekas att överdrivna kategoriseringar är ett sluttande plan. Beroende på vem man ska tro på kan denna person annars hamna i högst oväntade kategorier. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 8 september 2019 kl. 00.32 (CEST)
Kategorier som "Personer inom judendomen...." eller kanske "Samiska företrädare i Sverige" utgår inte ifrån personens ursprung utan från hens eget val att aktivt tillhöra en viss grupp. Det kan vara motiverat i ett uppslagsverk. Men att kategorisera människor enbart utifrån det man kan luska fram om deras förfäder är felaktigt, menar jag. Och jag minns Skånepolisens register över romer, som faktiskt var olagligt. Inte ska vi ägna oss åt sådana saker! https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olaglig-kartlaggning-av-romer --Chandra Varena (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.04 (CEST)
Nu har kategorierna raderats med motiveringen "Tom kategori" igen. Det var inte problemet med de här kategorierna varken nu eller 2015. Kategorierna var inte tomma innan administratörerna som raderade dem tömde dem. Om artiklarna läggs tillbaka i kategorierna så är de inte tomma längre och skulle i princip kunna återställas. Här fanns en anledning till att kategorierna tömdes som borde använts i raderingskommentaren. Det gäller speciellt när det är samma administratör som tömmer och raderar, men även om andra användare tömmer kategorier och anmäler dem för radering. "Tom kategori" kan användas för kategorier på Special:Oanvända kategorier där det inte alltid är tydligt varför de är tomma. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.58 (CEST)
Sådana raderingsmotiveringar är ett otyg. Orsaken till att kategorin tömdes bör stå som orsak till att kategorin raderats, om den som raderar känner bakgrunden eller anser kategorin olämplig. Att kategorin är tom är väl en raderingsgrund bara om det verkar osannolikt att artiklar som lämpar sig för kategorin dyker upp inom överskådlig framtid. --LPfi (diskussion) 13 september 2019 kl. 19.31 (CEST)

(Kuriosa: https://www.youtube.com/watch?v=Fm0hOex4psA) ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 8 september 2019 kl. 10.39 (CEST)

Även om kategorierna bara innehåller personer som själva gått ut med sin etnicitet / grupptillhörighet / sjukdom eller vad det nu är så tycker jag de är problematiska. Människor förändras och världen omkring dem likaså. Någon kan ångra vad de sagt och då har vi huggit det i sten för all framtid och finns det en källa går det inte någonsin att få bort. Idealt vore att uppgiften bara skulle vara ett par år gammal och att de som fallit i glömska får göra det. Jag tror att det blir svårt att underhålla och tycker därför det vore bättre att kategorierna inte ens fanns./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 09.25 (CEST)
Ja, så tycker jag konsensus ligger för de nu diskuterade kategorierna. Kategorier som anknyter till en persons livsverk (vilket är avsikten med Personer inom-kategorierna) är en annan sak. Jag ser inte heller Kategori:Finlandssvenskar eller liknande som problematiska – få upplever dem som stämplande, och än färre lider av dem. --LPfi (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.20 (CEST)

Carl Piper[redigera | redigera wikitext]

På diskussionssidan förs ett principiella viktigt samtal om POMMF. Detta är endast en blänkare. Eventuella synpunkter bör framföras där. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.21 (CEST)

Tips om Ores[redigera | redigera wikitext]

Jag har använt detta hjälpmedel vid patrullering omkring två år och är mycket nöjd hur den fungerar för mig. Jag upplever också att den blivit mer "träffsäker", och den anger ju också den är lärande. För mer info följ länken i rubriken. De värden jag åsatt är

  • "Loggade åtgärder": blått (Gör jag hoppar över raderingar, blockeringar mm, de behöver ju inte granskas)
  • "Kan har problem": gult (jag granskar ett urval)
  • "Har troligtvis problem": orange (granskas av mig om ingen annan återställt)
  • "har mycket troligt problem": rött (samma som ovan)

detta har inneburit att övriga som inte har annan färgglad filtersignal, skippar jag mest vid patrullering. Granskar mest om det är stora tillägg/Borttag eller känsligt ämne. Totalt har det inneburit att tiden för granskning har minskat med en faktor 3-5 och med större precision. Prova gärna.Yger (diskussion) 8 september 2019 kl. 14.29 (CEST)

Synd bara att den länkade sidan inte innehåller någon användarvänlig instruktion som beskriver hur man installerar och använder verktyget. Det hela luktar lite "quick and dirty"-arbete av någon tekniker. Stigfinnare (diskussion) 11 september 2019 kl. 11.52 (CEST)
Det är redan installerat på det här projektet. Du behöver bara gå till senaste ändringar och välja till filter (ovanför listan med ändringar). De två första styckena av filterval är baserade på ORES. Ainali diskussionbidrag 11 september 2019 kl. 13.59 (CEST)
Det finns också en instruktionsvideo som visar hur du kan använda filtren:
/Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 13 september 2019 kl. 09.45 (CEST)

Hur hantera upphovsrättsintrång?[redigera | redigera wikitext]

Jag har på kort tid, vid flera tillfällen, uppmärksammat att bilder jag lagt upp på Commons har använts utan erkännande eller länk till korrekt licens. Några tips om hur sådana situationer kan hanteras? Kan man kräva en symbolisk ersättning som utbetalas till Wikipedia? /B****n (diskussion) 8 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Ja, du kan begära ersättning om någon använt dina bilder utan att följa villkoren i licensen du valt. Eftersom det är du som äger upphovsrätten så går ersättning i första hand till dig, även om du förstås kan donera pengarna eller ingå en uppgörelsen med de som har publicerat bilden att de donerar en viss summa som betalning.--ArildV (diskussion) 8 september 2019 kl. 19.26 (CEST)
Just för det syftet finns också det här verktyget till hjälp så att du kan formulera ett "klagobrev" på lämplig nivå: https://tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/ Ainali diskussionbidrag 8 september 2019 kl. 20.32 (CEST)
Är det ett vinstdrivande företag som har publicerat bilden utan att ens göra ett försök att ge någon form av erkännande skickar jag ibland en liten faktura (har de gjort ett försök men misslyckats brukar jag mest sucka lite). Är det inte ett vinstdrivande företag brukar jag ibland med standardmejl påpeka hur man följer licensen. /Julle (disk.) 8 september 2019 kl. 23.54 (CEST)
Tack för råd och tips! I mina fall rör det sig om myndigheter samt politiska partier som vanligtvis brukar hålla äganderätten i helgd. /B****n (diskussion) 9 september 2019 kl. 07.51 (CEST)
Oftast räcker det med att upplysa om licensens innebörd för att de som använder bilden för att de ska rätta sig efter det. Det har jag gjorde vid flera tillfällen. Hittills är det bara Rebecca Weidmo Uvell som har vägrat att samarbeta på den punkten. /ℇsquilo 10 september 2019 kl. 08.04 (CEST)
För mig, vore det intressant att få veta: var har bilderna använts, hur skulle erkännande sett ut, hur skulle länk till licens ha sett ut? Vem har använt bildera, till vad, och hur? Det vore mycket givande att få veta. Mvh Janwikifoto (diskussion) 15 september 2019 kl. 02.07 (CEST)

Nån som åker från Göteborg(strakten) till Stockholm(strakten) snart?[redigera | redigera wikitext]

Finns det nån som åker från Göteborg (eller från näraliggande område) till Stockholm (/Storstockholm/SL-området) nån gång mellan den 14 och typ 24, 25 september? Och i så fall skulle kunna ta med sig ett ex av årets mässtidning (Bokmässan)? Hojta då här, eller på min användarsida, så får vi komma fram till lämpigaste plats för hämtning och avlämning. Jag åker ner till Bokmässan den 26 - och beger mig direkt från Göteborg C till mässan - och det vore mycket bra om jag då har kunnat förbereda mig genom att läsa och anteckna i papperstidningen. // Zquid (diskussion) 9 september 2019 kl. 19.28 (CEST)

Två svenska termer, men bara en i fet stil?[redigera | redigera wikitext]

Inledning till artikel Aktieutdelning säger:

"En aktieutdelning (finlandssvenska dividend) är en utbetalning av tillgångar från …"

Östsvenska uttryck är så långt jag lärt mig lika svenska som de västsvenska. Borde det då inte "aktieutdelning" och "dividend" var mer jämlikt markerade? IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Håller med, tycker man kan jämföra med hur engelskspråkiga Wikipedia hanterar skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska:
  • A parking lot (American English) or car park (British English), also known as a car lot, is a cleared area that is intended for parking vehicles.
  • The trunk (North American English), boot (British English), dickie (Indian English) (also spelled dickey or dicky) or compartment (South-East Asia) of a car is the vehicle's main storage or cargo compartment.
Alternativt inte specificera alls, t.ex.:
  • A truck or lorry is a motor vehicle designed to transport cargo.
  • Estrogen, or oestrogen, is the primary female sex hormone.
Så länge inte artikeln handlar ett specifikt brittiskt fenomen (eller i vårt fall ett sverigesvenskt fenomen) finns det ingen anledning att ge den ena språkvarianten högre status än den andra. Jag har inte kikat på hur det fungerar på franskspråkiga Wikipedia eller tyskspråkiga Wikipedia, men de borde ställas inför samma problem väldigt ofta som pluricentriska språk. --Lundgren8 (d · b) 10 september 2019 kl. 14.42 (CEST)
Om det östsvenska, som här, är en juridisk eller annan term, bör den vara fetmarkerad. Om det är mer av ett vardagligt ord bör det bedömas på liknande grunder som andra regionala variationer. Ren dialekt kan sättas kursivt, oavsett om den är svensk eller finländsk.
andejons (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.58 (CEST)
Ett västgötskt begrepp räknas som en regional variant eftersom man i allmänhet förhåller sig till rikssvenskans ortografi och skriftnormer. I och med att svenskan i Finland har en egen standard, egen språkvård och så vidare vore det rimligare att se den som likvärdig med rikssvenskan, snarare än en regional variant på samma nivå som till exempel skånskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 15.56 (CEST)
Då den östsvenska formen är identisk med den engelska, så tror jag det kan vara bra att markera det. Annars finns risken att det tolkas som en anglicism. (För vi använder ordet dividend i västsvenska sammanhang också, men då oftast just som en anglicism.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 16.39 (CEST)
Varför skulle finlandssvenska anses eller behandlas som något annat än just en dialekt? --Sabelöga (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.32 (CEST)
Av samma anledning som irländsk engelska inte behandlas som en dialekt i förhållande till amerikansk engelska, utan en variant av samma språk. Sedan finns det dialekter i östsvenskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 18.34 (CEST)
Precis, svenskan har två standarder, en i Sverige och en i Finland. Sverigesvenskan och finlandssvenskan har sedan sina regional, lokala och vardagliga varianter. Per W (diskussion) 10 september 2019 kl. 20.19 (CEST)

OABOT[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som har provat att köra en:Wikipedia:OABOT på sv.wikipedia? Vem kan hjälpa till med det? --LA2 (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.28 (CEST)

Det har gått tio år sedan jag slutade vara mycket aktiv i svenska Wikipedia (2006–2009) och övergick till att lägga mer tid på Wikisource och Wiktionary. Fram till 2009 (i en tid före Wikidata) analyserade jag ofta databasdumparna och förekomsten av olika mallar. Min vanliga analys matade ut 455 megabyte med mallparametrar. Under tiden har hela Wikipedia vuxit, användningen av mallar har tilltagit och dessutom har de robotskapade artiklarna tillkommit. Nu gjorde jag på nytt en sådan analys och resultatet blev 24 gigabyte eller 52 gånger (!) större än sist. Det är 439 miljoner parametrar om man räknar samman alla mallanrop (samt rubriker och kategorier, vilka jag också räknar som mallar), vilket är 46 gånger fler än de 9,5 miljoner som fanns för tio år sedan. Mina gamla metoder för analys fungerar sämre nu, för datorerna har inte blivit 50 gånger snabbare.
När det gäller OABOT så är parametern doi= avgörande. Den används i källmallar som {{Bokref}}. Den anges totalt 868 931 gånger i 859 523 olika sidor. Väldigt många av dessa sidor är botskapade, som Umisk Bay från januari 2016.
Parametern doi= har i dessa anrop bara 9088 unika värden varav 849 782 förekomster har värdet 10.5194/hess-11-1633-2007 (som används i Umisk Bay). Näst vanligast är tomt värde med 8340 förekomster. Det tredje vanligaste värdet förekommer 67 gånger och sedan faller det snabbt. Det är bara 875 värden som förekommer mer än en gång. Några värden har formen av en hel URL, vilket troligen är ett fel som borde rättas från https://doi.org/10.1111/apa.14645 till enbart 10.1111/apa.14645. Hela problemet med doi-parametern tycks alltså kunna indelas i de 849 782 robotskapade värdena och därefter i en ganska hanterlig volym av färre än 10 000 fall.
De mallar som används är {{Tidskriftsref}} (med 854 653 anrop), {{Webbref}} (6729), {{Cite_journal}} (3984), {{Tidningsref}} (1648), {{Citation}} (937), {{Bokref}} (824), {{Cite_book}} (70), {{Cite_encyclopedia}} (27), {{Cite_web}} (13), {{Cite_news}} (10), {{Cite_conference}} (10) samt ett fåtal med färre anrop. --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.57 (CEST)

Nya och avgående statsråd[redigera | redigera wikitext]

Det är väl först vid konseljen med kungen i morgon de tillträder? Dvs den 11e. Just nu år det inlagt idag den 10e.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.21 (CEST)

Men det står ju "är", inte "blir", i det här pressmeddelandet som är daterat 10 september... --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.33 (CEST)
Vad är det för typ av konselj i morgon? Det är ju inte ett "regeringsskifte". --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.38 (CEST)
Jag ser nu att det först på måndag är en informationskonselj. Jag måste blandat ihop det som gäller vid regeringsskifte.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.42 (CEST)

Egenöversatta sångtexter på svenska[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu sett flera fall, där svensk text på sånger lagts in där texter är självöversatt. Sloveniens nationalsång, spaniens nationalsång. Kan det accepteras. Jag misstänker det kan finnas officiella texter även på svenska och är det lämpligt översätta alls?Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.43 (CEST)

@Yger: "It is one of only four national anthems in the World that has no official lyrics" (enwp) Ok, det är inte hela sanningen, men att skriva ut texten ens på spanska är därför närmast märkligt. Och vi har Wikisource för källtexter. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.15 (CEST)
Men jag gillar sista raden på den slovenska: Och inte en jävul utan en granne skall bli! även om det är obegriplig svenska.Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.42 (CEST)
Officiella översättningar till svenska finns nog inte av någon nationalsång. Vissa kan ha tämligen välkända svenska texter, likt God Save the Queen, men Bevare Gud vår kung är snarare en anpassning efter förlagan än ett försök att överföra den så bra som möjligt. Ordagranna översättningar kan också missa mycket när det är fråga om poesi. Jag tycker att det är olämpligt att lägga upp egengjorda översättningar, oavsett vilken princip de följt.
andejons (diskussion) 11 september 2019 kl. 22.03 (CEST)
Sångtexter bör står på wikisource. Bara om det upphovsfria och officiella texter som O helga natt./12 september 2019 kl. 11.45 (CEST)
Om en artikel handlar om en kortare text, som en sång eller dikt, bör den kunna reproduceras även i artikeln. Så verkar göras med alla nationalsånger, även om jag tycker att det blir märkligt att ta med alla verser i Ja, vi elsker dette landet. Texten till O helga natt skulle enkelt kunna placeras i en textruta och användas på liknande sätt som en illustration. Just nu finns ingen länk till wikisource i den artikeln.
andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 13.06 (CEST)
Wikisource har långt högre krav på källor än vad Wikipedia har. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.15 (CEST)
Jaha? andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.35 (CEST)
Det är inte ovanligt att texter "kopieras över" från Wikipedia till Wikisource för att där raderas. När det inte sker av upphovsrättsskäl, så är det ofta för att det ställs högre krav på källor där. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 17.22 (CEST)

Historisk kontext och Wikipedias brister[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker begripa lite mer om Rysk-turkiska kriget (1877–1878) och dess sammanhang. Artiklarna Ryssland och Turkiet har varsitt avsnitt för historia, som hänvisar till artiklarna Rysslands historia och Turkiets historia, där detta sammanhang borde finnas. Dessa båda artiklar är indelade i epoker, i det här fallet Kejsardömet Ryssland respektive Osmanska riket och Osmanska rikets historia. Men båda dessa är ganska korta och ingen av dem länkar till den befintliga artikeln Rysk-turkiska kriget (1877–1878).

Det känns som att vår kunskapspyramid består av grundstenar för individuella kejsare, generaler, krig, slag och orter och en topp med artiklar som Rysslands historia, men däremellan är mellanskiktet väldigt tunt. Detta stämmer kanske för alla ämnen, inte bara Ryssland-Turkiet och inte bara historia utan generellt? Finns det någon som försökt skapa sig en överblick över var bristerna är som störst? Har vi till exempel större brister inom japansk eller sydamerikansk historia än inom rysk och turkisk? Vilka analyser eller hjälpmedel finns för att skapa överblicken? Har man någon som helst nytta av Wikidata i detta? --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.25 (CEST)

Wikidata har en property för att beskriva kopplingen mellan "X" och "X's historia", men hur denna implementerats när det finns en hel rad av historikartiklar som "X's historia (A-B)" och "X's historia (B-C)" är nog inte helt klarlagt. Det är också inte helt ovanligt med spagetti-kopplingar mellan sådana artiklar. Tex så beskrivs "Sverige under stormaktstiden" snarare som ett historiskt land, än som en historik över landet Sverige mellan åren A och B. Så det är tveksamt om du kan få någon "bra" hjälp av Wikidata här. IP 62.20.170.74 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.38 (CEST)
Det är ju ett generellt problem att breda ämnen ofta har ganska dåliga och intetsägande artiklar, medan artiklar på detaljnivå ofta innehåller en detaljerad information som ofta är mycket mer utförlig. En svårighet handlar ju om att det ofta är svårare att skapa övergripande artiklar som kräver att man sållar bland informationsmängden. En annan del handlar om att en del av de här övergripande artiklarna förutom att vara mycket korta och sakna källor skapades tidigt i wikipedias barndom och därför inte heller länkar till andra artiklar som i många fall beskriver detaljer mycket mer utförligt. Det skulle nog behövas lite av redaktionella projekt som tog tag i ämnesområden för att förbättra dem. Vet dock inte hur lätt det är att hitta skribenter som är intresserade och har tid.FBQ (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Uttrycket högerextrem, (vänsterextrem)[redigera | redigera wikitext]

Jag har tidigare, utan framgång, fört fram att jag är obekväm med hur vi använder detta uttryck. Även med en artikel högerextrem som ger nyanser så anser jag begreppet andas relativism, att vara extrem indikerar (enligt mig) att tillhöra en liten minoritet (<5%?). Och medan jag inte alls har problem med begrepp som högerpopulistisk, högerorienterad eller invandrarkritisk (och kanske även konspiratorisk) så skulle jag vilja vi omarbetar flera fall där vi nu använder begreppet högerextrem. Det tunga insatserna kring dessa artiklar gjordes före valet 2010 då verkligheten såg annorlunda ut än nu. Men det som då var extrema ståndpunkter och omfattades av färre än omkring 5% av befolkning omfattas nu av över 20%. Och utan att själv vara glad över den ändrade inställningen i samhället så uppfattar jag som ett problem att vi inte anpassar os till verkligheten. Det jag tänker på är främst SD men även de fyra webbplatserna som är associerade (nya tider, fria tider och vad de nu heter). För nordiska motståndsrörelsen har jag mindre problem bibehålla begreppet och hur göra med alternativ för Sverige vet jag inte, men noterar vi inte använt Högerextrem om Medborgerlig samling. Synpunkter?Yger (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.52 (CEST)

För mig är ordet mycket starkt och kan inte representera mer än högst 1%. Sedan räcker det inte med andel av en befolkning utan också ett tidsperspektiv och internationell jämförelse eftersom ett land som helhet kan vara extremt under en tid. Men i princip håller jag med dig. Ordet är pejorativt och bör användas ytterst försiktigt både åt höger och vänster./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.17 (CEST)
Jag tycker att termen högerextrem används passande i artikeln om SD. Den används inte för att beskriva partiets nuvarande ställning, utan partiets historia då det definitivt mötte definitionen för extrem. I andra fall är det andra källor som beskriver partiet som högerextremt. -- jiˈesˌdeːo ] 14 september 2019 kl. 15.24 (CEST)
"Högerextrem" betyder inte "står längst till höger" (och sannerligen inte "tillhör en liten grupp"), utan betyder snarare att man har en viss uppsättning åsikter, i Sverige snarast om invandring och invandrare. Partier som är extremt ekonomiskt och socialt liberala kallas vanligen inte högerextrema. Huruvida SD skall kallas högerextrema har inget att göra med deras röstetal. Nazisterna upphörde inte att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland.
andejons (diskussion) 14 september 2019 kl. 19.59 (CEST)
Den rimliga frågan för beskrivningen av ett parti är väl "är detta ett vanligt sätt att beskriva partiet i trovärdiga källor?", inte våra funderingar om procentantal? Försöker vi komma fram till vad som är rimligt misstänker jag att vi fastnar i ett träsk av åsikter. /Julle (disk.) 15 september 2019 kl. 02.43 (CEST)
Både högerextrem och vänsterextrem används, som jag förstår det, enbart med negativ klang. Ingen hävdar "jag är en stolt höger- (eller vänster-)extremist" utan båda beteckningarna används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika politiska partier, grupper och idéer. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.12 (CEST)
Vi bör inte försöka hitta andra ord. Detta är ord som används inom sociologisk forskning för att beskriva vissa grupper eller miljöer, inte alls bara av meningsmotståndare. Men ja, dessa ord kan också användas nedvärderande. Det är därför det hela tiden är viktigt att kontrollera genom källor att det är befogat att använda dem. Sympatisörer som inte är ute efter neutralitet ska inte kunna tvätta bort dem från artiklar där det är tydligt och korrekt att använda just dessa ord. Samtidigt ska dessa ord inte överanvändas, dvs inte läggas i artiklar där det inte genom källor går att visa att gruppen bedömts som höger- eller vänsterextrem av relevanta källor. Att "hitta andra ord" är att gå runt problemet och ingen lösning. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.56 (CEST)
Ja källor är centralt, men inte så enkelt i dessa fall. Vi gör oftast ett snävt urval av källor till detta epitet och det är också så det ofta är lite äldre. Om vi följer vad större medier skriver så har det ändrats över tiden. Runt 2010 var det vanligt för dessa partier/webbplatser men media har de sista åren för samma ämnen undvikit denna bestämning. Men när flera etablerade källor använder epitet i nutid så skall vi inte avveckla detYger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.10 (CEST)
Jag som inte är bevandrade i "sociologisk forskning" säger de här uttrycken inte särskilt mycket alls. Artikeln i ämnet säger "Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på det ideologiska spektrumet. Det innebär att högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden." Men, hallå! Vi skriver inte i artikeln om Stefan Holm att han är "lika lång som ett gummiband". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 08.13 (CEST)

Uttrycket klimatförnekare, (högerextremister)[redigera | redigera wikitext]

I liket med uttrycken högerextrem och vänsterextrem ovan, anser jag termer som klimatförnekare och liknande bör ses över eftersom de används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika former av ståndpunkter angående klimat, och de påståenden att klimatet skulle vara skapat av människan, och om man motsätter sig en sådan ide, skall vederbörande häcklas, förolämpas, samt förses med diverse förklenande termer avsedda att skrämma andra att inta liknande åsikter. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.40 (CEST)

Jag är inte emot att använda "konpiratorisk" när det är källbelagt, det är för mig en beskrivande och inte relativ term. Och amma med klimatförnekare, det är en beskrivande term.Yger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.13 (CEST)
Klimatskeptiker är ett alternativt ord till klimatförnekare som kanske uppfattas som lite mildare. Idag behövs ett ord som sammanfattar ståndpunkten att någon inte tror på att människan påverkar klimatet. Det är inte automatiskt förolämpning, det är också ett sätt ha detta sagt på ett effektivt sätt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.52 (CEST)