Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Carl von Linné, Linné eller L.[redigera | redigera wikitext]

Det finns en mycket gammal och väletablerad tradition att skriva så kallat auktorsnamn efter ett vetenskapligt namn på en art. Auktorsnamnet är namnet på den person som gav arten detta namn. Ibland kan det behövas för att entydigt peka ut arten. Eftersom detta har varit vanligt har man sparat tid och skrivmaterial genom att förkorta auktorsnamnet. Ett specialfall är Carl von Linné, som har gett namn åt så många arter att han har fått en mycket kort förkortning: L.. I faktarutan för arter finns ett fält för auktorsnamn. Jag tycker att det självklart bästa alternativet här är att skriva ut hela namnet. Att förkorta vore att medvetet göra det svårare för läsaren. Till min förskräckelse finner jag att det är mycket vanligt på Wikipedia med endast förkortningen. Låt oss ändra på detta! titta till exempel i Praktspirea. Jag tycker inte det är rimligt att skriva L. f.. Det är alldeles för få som vet vad det står för. --Ettrig (diskussion) 24 oktober 2018 kl. 22.17 (CEST)

Svaret är endast "ett klick bort". Ett större problem tycker jag är att när man i artikeln Burchellia klickar på den andra av två angivna auktorer, Sims, kommer till en artikel om datorspelet med detta namn och att det missförhållandet fått råda under snart 12 år utan att ha korrigerats.
Samma fel finns i (minst) sex artiklar. --Larske (diskussion) 24 oktober 2018 kl. 23.03 (CEST)
Kan man inte tillfredsställa såväl "fackpersonal" som "allmänheten" genom att i fältet för auktor i Taxoboxen skriva både förkortningen och hela namnet, antingen som L. (Carl von Linné) eller Carl von Linné (L.)? --Larske (diskussion) 24 oktober 2018 kl. 23.21 (CEST)
Frågan som ställs handlar om förkortningen L., men var ska man dra gränsen för när en förkortning ska skrivas ut? Vi har L., Fr., Lam., Less., Lesch., Leuenb., Middend., Mereschk. som alla är förkortningar för ibland betydligt längre namn, se Kategori:Listor över auktorsförkortningar. Dessa förkortningar är spridda i hundratusentals artiklar. --Larske (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 00.02 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Auktorsförkortningen "L." står för Linnæus, som var hans namn före adlandet och det namn han använde på de verk som bildar startpunkterna för dagens botansika respektive zoologiska vetenskapliga nomenklatur. Dessa verk, Species plantarum (1753) och Systema naturæ (10:e upplagan 1758–1759) är på latin och har författarnamnet Carolus Linnæus. Roufu (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 00.29 (CEST)
Just auktorsnamn hör till de få förkortningar vi bör använda. I löpande text bör de undvikas, men i exempelvis faktarutor är de på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 01.58 (CEST)
Jag har även i andra sammanhang hävdat, att vi inte ska undvika att använda vetenskapliga termer (i det här fallet internationella, vetenskapliga konventioner angående hur ett auktorsnamn ska se ut) bara på grund av risken för att okunniga läsare inte ska förstå det. I stället ska vi, emm, upplysa läsarna om vad den vetenskapliga benämningen är. I detta fallet uppnås den föresatsen genom att alla auktorer som är tillräckligt kända för att ha ett särskilt auktorsnamn är länkade (eller åtminstone bör och kan vara det – slarvfel kan vi aldrig skydda oss emot). Som Larske förklarade ovan är svaret "endast ett klick bort" – alla läsare har väl vett nog att klicka på en blålänk? Undrar de vad "auktor" är, är även det begreppet blålänkat i taxoboxarna. Undviker vi vetenskapliga termer i våra artiklar för att istället förenkla dem till snömosnivå, gör vi läsarna en stor otjänst – de får aldrig lära sig vad vetenskapliga begrepp heter på riktigt. Och det är, är jag förmäten nog att hävda, vår uppgift som encyklopedi.
Det förvånar mig för övrigt alltid att den här typen av diskussioner bara uppstår kring endast "litet" krångliga ord i artiklarna. (För inte så länge sen hade vi en liknande fråga kring "sekundär homonym" på Wikipedia:Wikipediafrågor.) Varför uppstår aldrig några sådana diskussioner kring våra metematiska eller teoretiskt fysikaliska artiklar, som ofta vimlar av termer (och måste göra det, emm). Eller ta artikeln paracetamol, t.ex. Att man anger auktorer med sina fullständiga namn i den flytande texten stör mig inte, där står de inte som vetenskapliga termer. Men att "översätta" Linnaeus till Carl von Linné i taxonomiboxarna, där auktorsbeteckningen ska stå, ser bara ut som om vi försökte göra oss märkvärdiga, när alla övriga versioner (med undantag för enstaka slarvfel) har den internationella termen Linnaeus i stället. Dessutom lär vi som sagt aldrig läsarna vad det egentligen heter i vetenskapliga verk på det sättet. / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 02.48 (CEST)
Jag håller med om att taxonomisk standard skall användas, och att Svenska Wikipedia inte skall "uppfinna" en ny. Dan Koehl (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 03.48 (CEST)
Jag tror att om en läsare undrar inför Auktor: L., så är det först och främst begreppet auktor man behöver få förklarat. Omvänt, om man vet vad begreppet auktor innebär, så är nog inte förkortningarna något problem. Så om vi ska ha posten (och ordet) auktor i faktamallarna, så kan man nog fortsätta även med förkortningarna. /NH 25 oktober 2018 kl. 13.51 (CEST)
Jag håller med om att man borde fundera över vem det är man vänder sig till. Är det folk som redan är kunniga på biologi spelar det nog inte så stor roll. Men vill vi att som inte är det skall lära sig om auktorssystemet så borde vi få dem till artikeln auktor, och då borde det vara fler av de som undrar som klickar på den om den paras med ett vanligt personnamn än om det paras med en obegriplig förkortning. "Auktor: L." är rent fikonspråk för de oinsatta. I "Auktor: Carl von Linné" är det rimligen bara "auktor" som man kan undra vad tusan det skall innebära.
andejons (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 15.13 (CEST)
@Andejons: "L." är inte mer fikonspråk än vad "Futurum preteriti" eller "Inkoativ" är för mig. Kräver jag därför att alla förekomster av dessa ord skall ersättas med "en verbform som uttrycker framtid sedd från ett ögonblick i det förflutna" resp. "en verbform som markerar början till någonting"? Givetvis inte. Så länge de är blåmarkerade, så en har möjlighet att söka på dem, är det fullt tillräckligt för mig. Bättre, t.o.m. – på det sättet får jag ju en möjlighet att lära mig litet om konstiga verbformer. Att tro att användarna inte ens klarar av att söka ett blåmarkerat ord är att m.l.m. idiotförklara dem. / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 17.31 (CEST)
Japp, fikonspråk de med. Men det är åtminstone fikonspråk som medför möjlighet till ökad exakthet, inte bara ren förkortning. Dessutom: om den genomsnittlige läsaren stöter på ordet "inkoativ" i en artikel skulle anledningen till den inte förstod vad som avsågs vara att den troligen överhuvudtaget inte kände till begreppet. Skulle den läst "L." och inte förstått så skulle det troligen inte berott på att den inte visste vem Linné var.
andejons (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 21.45 (CEST)

Inom den biologiska taxonomin finns det påbjudna skrivsätt, bland annat att aouktorsförkortningen "L.", skall användas vid växtnamn givna av Linné. Det är alltså fel att lösa upp sådana påbjudna förkortningar. Inom kemin finns liknande konventioner, om än inte med samma absoluta karaktär. Artikeln om paracetamol är ett fint exempel på detta. Min oenighet med Ternarius gäller däremot användningen av fackord i text, där terminolgiska påbud saknas. Wikipedia skriver således att paracetamol är smärtlindrande, inte att det är analgesiskt, även om en medicinsk facktext kunde ha gjort det. Till glädje för dem som tycker om konstiga ord kan jg nämna att toxofiliter ofta påträffas på på en äng i skogen vid min bostad.

Jag har provisoriskt rättat feldirigeringen av Sims nämnt ovan. Det krävde inga förkunskaper. Roufu (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST)

Den engelska artikel som länkas från Auktorsnamn säger: In botany, it is customary (though not obligatory) to abbreviate author names according to a recognised list of standard abbreviations. Den springande punkten är obligatory. Jag tror inte det är obligatoriskt att alltid använda förkortningen. Huvuddelen av argumentationen ovan utgår från att det är obligatoriskt. I ett mer allmänt perspektiv är förkortningar till för skribenten eller utgivaren snarare än för läsaren. Den som hävdar att det är obligatoriskt har kravet på sig att påvisa stöd för den åsikten. Att hävda att förkortningen är rätt vetenskaplig term för en person och att det riktiga namnet skulle i någon mening vara fel vetenskaplig term för samma person är ett orimligt påstående. --Ettrig (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 14.27 (CEST)
Jag hittade en diger uppsättning rekommendationer om namngivning (av taxon). Hittade där några regler om auktorsnamn. Ingen som säger att auktorsnamne måste förkortas. Men detta When a name in an author citation is abbreviated, the abbreviation should be long enough to be distinctive som jag tolkar som att det är valfritt att förkorta.--Ettrig (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 14.51 (CEST)
Wikipedia:Skrivregler uttrycker sig lite krångligt, men klart negativt, om förkortningar. Den refererar till TTs skrivregler som uttrycks föredömligt tydligt: Undvik att förkorta.. (Borde det inte vara utropstecken, imperativ, här?)--Ettrig (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 15.01 (CEST)
@Ettrig: Jag är ingen särskilt kunnig botaniker; vad jag främst avsåg i mina inlägg ovan var användningen av "Linné" i zoologiska artiklar, där "Linnaeus" är allenarådande (det är ju strängt taget inte heller någon förkortning...) Däremot har jag ju läst min valda del av floror (av lättförklarliga skäl är ju det något en gör när en skriver om bin), och ingenstans har jag kunnat se någon annan auktorsbenämning för Linné än just "L.". Så även om du lyckats leta upp verk som medger att det går att skriva ut hela auktorsnamnet måste nog "L." anses vara motsvarigheten till POMMF inom den botaniska världen. Beträffande de verken, anger de då några exempel? Anledningen till att jag frågar, är att just "L." är så inarbetat i den botaniska världen (jag läste någonstans att det är den enda auktorsbeteckning som består av en enda bokstav), och om de verkligen menar att just den kan skrivas ut, skulle jag väldigt gärna vilja veta till vad – Linné (som du rekommenderar) eller, analogt med zoologin, Linnaeus. Jag tittade förresten litet på auktorsbeteckningen för andra wp–versioner för just Praktspirea, och ingenstans, bland de som skrev ut auktorsbeteckningen, hittade jag något annat än "L.". Utom på svwp, förstås. Det känns faktiskt litet skämmigt, för att använda det moderna ordet, att vi på svenskspråkiga Wikipedia skall utmärka oss på detta sätt. / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 17.31 (CEST)
@Ternarius: ...något annat än "L.f." menar du kanske... Ja, det verkar vara det absolut vanligaste, men cywp har valt att skriva ut det som Carolus Linnaeus the Younger. Men det är förstås språket med det här långa ortnamnet... De är dock inte helt konsekventa, i cy:Cannabis_sativa står det "L.", helt olänkat. --Larske (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 21.03 (CEST)
Tja, vad jag menade vet jag inte riktigt... Jag valde praktspirea eftersom den förekom i inledningen av den här tråden, men den var kanske ett dåligt valt exempel med tanke på att det inte var Carl von Linné utan hans son det var frågan om här. Jag misstänker att "L. f." inte alls är lika inarbetat som "L.", inte minst för att han dog ung och inte var någon särskilt framstående botaniker, så jag borde helt klart valt ett annat exempel. Däremot är det väl så vanligt att enstaka, enskilda artiklar har avvikande utseende på Wikipedia, eller att vissa ord inte länkas, att det inte ens behöver kommenteras? Det är om ett visst skrivsätt blir en trend som vi kan börja tala om en ny, lokal praxis. / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 21.40 (CEST)
Nu är jag egentligen inaktiv, men då min bot en gång i tiden, efter en begäran på WP:RH, skrivit ut denna förkortning och ett IP i dagarna haft synpunkter på det på min diskussion, så petar jag in min synpunkt även här: Vi har inte platsbrist. Vi undviker generellt förkortningar och har en riktlinje som stått hårt fast vid den punkten väldigt länge.
Att använda förkortningar bara för förkortningarnas egen skull är elitistiskt och dumt. Förklaringen är bara ett klick bort, men det är ett jämrans onödigt klick och ett väldigt dåligt argument; vad mer ska vi sluta skriva ut i artiklarna för att förklaringarna finns bara ett klick bort. Tills jag såg denna diskussion skulle jag inte tvekat att låta boten gå en runda till om en ny begäran kommit på WP:RH (bortsett då från att jag håller mig inaktiv numera). //Romulus74 (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 18.55 (CEST)
Både Linné och Linnaeus har förekommit, men L. är absolut vanligast och används nästan uteslutande idag.
Som jag ser det finns det mycket starka pedagogiska skäl för att använda auktorsförkortningar när det handlar om taxonomiska uppgifter. I vetenskapliga sammanhang ses auktorsnamnet som en del av artnamnet och används ofta tillsammans med detta. Läsaren är således hjälpt av att den tidigt vänjer sig vid att dessa bokstäver åtföljer artnamnet, annars blir det en överraskning när man söker vidare kunskap utanför Wikipedia.
Detta hindrar dock inte att man även skriver ut namnet som helhet någon annanstans. I de robotskapade artiklarna får man oftast reda på vem som beskrev växten i brödtexten, men detta finns ofta inte utskrivet i manuellt skapade artiklar. Så fokus bör ligga på att i brödtexten skriva ut vad förkortningarna betyder, men samtidigt låta förkortningarna stå kvar i faktarutor, artlistor och dylikt. Väsk 25 oktober 2018 kl. 19.28 (CEST)
Håller helt med Användare:Väsk m.fl. på samma linje. Det är encyklopediskt att använda korrekta fackuttryck och förklara dem på ett adekvat sätt, genom länk eller kanske i en parentes. Att undanhålla läsarna de korrekta fackuttrycken är nedlåtande och förmyndaraktigt. /Ascilto (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 19.37 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
@Romulus74: Vi som vill ha de accepterade auktorsbeteckningarna kvar vill inte göra så "bara för förkortningarnas egen skull" – vi vill använda dem för att de är de beteckningar som allmänt används i vetenskaplig litteratur, och ett gott uppslagsverk bör inte dölja sådant för sina läsare. Det är inte elitism. Elitism hade det däremot varit om vi 'bara' hade använt de vetenskapliga termerna och låtit läsarna ta reda på betydelsen bäst de ville och kunde, men det är ingen som föreslagit det. Dessutom gäller frågan inte bara det botaniska "L.", utan även det zoologiska "Linnaeus", och då var det du/din bot som stod för förkortandet, eller hur? "Linné" är tre tecken kortare än "Linnaeus"... / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 19.43 (CEST)
Att skriva för fackfolk, för att fackfolk skriver för fackfolk och förutsätta förkunskaper är definitivt elitism. Bättre att stå för att du vill driva projektet i elitistisk riktning istället; det är helt okej. Jag bara delar inte uppfattningen. Om vi börjar fylla artiklar om ekonomi och företag med alla helt vedertagna förkortningar som alla fackkällor använder så gör vi inte våra artiklar enklare att läsa eller förstå för den målgrupp vi tidigare riktat oss mot - även att förklaringarna ligger bara ett klick bort. Allt på internet är en googlesökning eller en klickning bort, det är inte ett bra försvar för att tvinga folk att klicka sig runt i onödan; nbär de egentligen redan är på exakt den sidan de önskade vara. // Romulus74 (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 20.21 (CEST)
Jag vill inte att vi ska skriva för fackfolk, jag vill att vi ska skriva för lekpersoner så att de förstår fackfolk. Om du ids läsa inläggen innan du svarar på dem hade du sett att jag inte förutsätter fackkunskaper – tvärtom skriver jag "Elitism hade det däremot varit om vi 'bara' hade använt de vetenskapliga termerna och låtit läsarna ta reda på betydelsen bäst de ville och kunde [underförstått att de skulle ha tidigare kunskaper för att förstå det skrivna]". / TernariusD 25 oktober 2018 kl. 20.37 (CEST)
Jag läste. Jag förstår dock inte alls varför du måste vara insinuant och oförskämd. //Romulus74 (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 23.28 (CEST)
Litet magstarkt av en person som hävdar att jag "vill driva projektet i elitistisk riktning", tycker du inte? / TernariusD 26 oktober 2018 kl. 00.08 (CEST)
Om förkortningarna är en del av det etablerade namnet (och det utskrivna namnet inte är det) så ska vi naturligtvis skriva förkortningarna även om det kan verka lite insnöat. Vi använder ju förkortningar i andra artiklar som HMS Fylgia, FIM-92 Stinger eller NGC 288. /ℇsquilo 25 oktober 2018 kl. 20.44 (CEST)

Att skriva namnet inom parentes efteråt blir långt och otympligt i faktarutorna, särskilt när det finns ett stort antal synonymer. Länkarna räcker. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 02.39 (CEST)

Artikeln Carl von Linné säger i den allra sista meningen: I angivelser av vetenskapliga artnamn inom botanik förkortas hans namn till "L." – punkttecknet obligatoriskt – som är det internationellt fastställda auktorsnamnet för honom. Linné är den ende vars auktornamn kan förkortas till endast en bokstav. Auktorsnamnen Linné, alternativt Linnaeus gäller bara inom zoologi. Jag vet inte, men tror, att det är sant. (Bara som ett litet tydliggörande fragment.) --Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 07.22 (CEST)
På Wikidata finns property P428 för auktorsnamn. Just Linné orsakade lite bekymmer för Wikidata, då han är den ende med två namn. -- 62.20.170.74 26 oktober 2018 kl. 09.10 (CEST)
@62.20.170.74: För Auktorsnamn (botanik) (P428) finns det för närvarande, såvitt jag kan se, inga problem med Linné i Wikidata, men det kanske är något tidigare problem du refererar till. Det finns dock ett trettiotal andra personer som har mer än ett Auktorsnamn (botanik) (P428), se denna lista.
För auktorsnamn (zoologi) (P835) däremot har Carl von Linné (Q1043) två olika auktorsnamn; Linnaeus och Linné. Han är dock inte ensam om det, se den här listan. Värst i klassen är Gotthelf Fischer von Waldheim (Q57802) som, i Wikidata, har de tre auktorsnamnen Fischer von Waldheim, G. Fischer och Fischer de Waldheim.
Det finns också mer än 200 objekt i Wikidata som har ett auktorsnamn (zoologi) (P835) som inte är unikt, se den här listan, så det finns en del att göra. Värst här är auktorsnamnen Zhang (20 objekt), Smith (15 objekt) och Brown (13 objekt).
--Larske (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 10.08 (CEST)
Ganska många olika åsikter har torgförts i den här diskussionen. En ganska stark strömning tycks innebära att auktor är ett eget fenomen som bara förekommer i samband med namn på taxa och som ska benämnas på mycket speciella sätt. Liknande tanka finns i artikeln auktorsnamn. Jag känner inte till något stöd för den åsikten och ser inte att någon i debatten refererar till stöd för den åsikten. Var kommer den ifrån? SAOL (1974) säger att auktor är ett svenskt ord som betyder upphovsman eller författare. Gott så. En liknande inställning tycks det standardiseringsdokument som jag refererade tidigare ha. Det pratar om att man refererar till author, som betyder författare. Det är helt enkelt en person som har spelat en viss roll i sammanhanget. Om en person har en wikipediaartikel så kan vi se där vad som är wikipedias sätt att benämna den personen. Den som förespråkar användande av ett annat namn i någon viss situation måste, för att ha rätt att bli taken på allvar ange ett skäl till det, och påvisa stöd i en källa med någon tyngd. --Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 12.56 (CEST)

Det finns en skillnad mellan den engelska och den svenska taxoboxen. Den svenska har en rad med titeln (?) Auktor. I den engelska tycks auktorsnamnet vara en del av det vetenskapliga namnet för taxonet. Jag tycker den svenska versionen är bättre i det här avseendet. Och, som sagt, om man ska ange en upphovsman så ska man ange personens namn och då är titeln på motsvarande persons wikipediaartikel det självklara förstahandsvalet. Men om upphovsmannens namn (bara) är en del av taxonets namn, då tycker jag att det är rimligt att använda en standardiserad förkortning. (Å andra sidan tycker jag inte att det är rimligt att använda någon av de längre formerna av det vetenskapliga namnet i Wikipedia. Alla oklarheter om vad som avses klaras ju ut genom länken till artikeln om arten.)--Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.07 (CEST)

Det finns väl arter som har fått olika vetenskapliga namn tilldelade av två (eller flera) auktorer oberoende av varandra? I så fall blir det ju nödvändigt att redogöra för båda namnen med respektive auktor. /ℇsquilo 26 oktober 2018 kl. 13.25 (CEST)
Ja, det finns många faktarutor med en lång rad synymer. Inte minst där skulle en utskrivning av det fulla namnet, om än endast inom parentes efter auktorsförkortningen, bli skrymmande och klumpigt. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)
Det är snarare så att i en faktaruta så finns det mindre skäl att förkorta än annorstädes. Speciellt gäller det här när man ändå har gett texten egen utformning. Skriver man "Linnaea borealis L." så följer man ju i alla fall ett etablerat schema. Det gör man inte på samma sätt när man skriver "Auktor: L.".
andejons (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.54 (CEST)
Då har vi rakt motsatt uppfattning. Enligt min mening är det endast i faktarutor och tabeller som förkortningar bör användas här. Det gäller även exempelvis kg och km med flera. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 15.18 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Din tolkning, Ettrig, av vad vi som förespråkar att L. i botaniska artiklar resp. Linnaeus i zoologiska bör äga företräde verkar med all respekt, väldigt tillkrånglad på ett närmast filosofiskt sätt. Jag känner inte igen den – hur har du kunnat få till en sådan tolkning? Vad vi har hävdat är att när auktorsnamnet används ihop med det vetenskapliga namnet så bör de ovanstående namnformerna användas, för det är så det ser ut i en absolut majoritet av vetenskapliga publikationer. (Du kan säkert hitta undantag om du anstränger dig, vetenskapare är ofta individualister, men vi bör gå efter den klart dominerande användningen, inte några få undantag). Jag kan inte se att det motiverar en tolkning som "auktor är ett eget fenomen som bara förekommer i samband med namn på taxa och som ska benämnas på mycket speciella sätt", speciellt som överdrifterna ("bara förekommer", "benämnas på mycket speciella sätt") inte är särskilt smickrande för oss som inte håller med dig, och snarast får ses som retoriska verktyg. Vad som mest bekymrar mig är din formulering "Den som förespråkar användande av ett annat namn [än det fullständiga personnamnet] i någon viss situation måste, för att ha rätt att bli taken på allvar ange ett skäl till det, och påvisa stöd i en källa med någon tyngd". Jag har lätt att tolka det som att du inte är beredd att acceptera konsensus om du inte får den källbelagd, något som jag upplever som en mycket olycklig ståndpunkt om jag skulle ha rätt. Jag hoppas du kan förklara för mig att jag har fel. / TernariusD 26 oktober 2018 kl. 13.39 (CEST)
Det jag refererar till är grundläggande och mycket väletablerade principer för Wikipedia. En grundprincip är: Den som vill hävda en tes i en diskussion måste hänvisa till ett någorlunda allmänt tillgängligt uttalande av en auktoritet. Wikipedia har fastställt ett namn för Carl von Linné den yngre. I den här diskussionen hävdar flera att han ska benämnas på ett annat sätt i vissa situationer. Ingen har lagt fram något stöd för det påståendet. Konsensus på Wikipedia ska i första hand uppnås genom diskussion utifrån referade källor, inte genom att räkna personliga åsikter. --Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 15.55 (CEST)
I Ugglan är det många botaniker som har auktorsnamnet som uppslagsord, vilket visar att det är ett etablerat fenomen. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)
Det är fascinerande vilka vitt skilda saker som kan väcka starka känslor på Wikipedia. Personligen tycker jag auktornsnamnet ska skrivas ut, även i infoboxarna och även om det är fler än en person. Eftersom förkortningarna inte är tillräckligt etablerade utanför specialintresserade och grundprincipen är att undvika förkortningar. Sen finns fina samlingslistor där namnens förkortningar förklaras, för den händelse att en läsare hittat informationen i verk med platsbrist eller liknande.--LittleGun (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.52 (CEST)
Ugglan skriver dessutom: För att gifva stadga åt nomenklaturen brukar man från den linnéska tiden allmänt att, i vetenskapliga arbeten, i synnerhet på det systematiska området, efter naturföremålets namn sätta i förkortning den förste beskrifvårens, auktorns, namn. Så är i t. ex. Narcissus poëticus L., pingstliljans vetenskapliga namn, L., eller, såsom det äfven skrifves, Lin., en förkortning för Linné och anger, att han var den förste, som gaf denna växt dess namn. Som auktor för släktet Narcissus Tourn. står däremot den 1708 aflidne franske naturforskaren Tournefort, alldenstund han redan före Linné hade urskilt det släkte, till hvilket pingstliljan hör.-Wvs (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 13.59 (CEST)
Den (inte jag) som vill gräva ner sig i de senaste reglerna för auktorsnamn (author citation) kan studera artiklarna 46 till 50 i International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants (Shenzhen code) 2018. Plumbum208 (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 14.49 (CEST)

Vi skriver för läsare som söker svar på sina frågor. Den som redan vet allt har ingen anledning att vända sig hit. Vi måste därför ha de intresserade, men oinvigda, och deras förutsättningar i fokus. Kan vi då räkna med att beskedet Auktor: L. besvarar frågor? Svaret är ja bara om man i första hand vill informera den som både vet vad auktor är och vad L. står för. För övriga väcker formuleringen med sannolikhet ytterligare frågor. Men om uppslagsverkets uppgift är att besvara frågor bör vi så långt som möjligt undvika att skapa nya. Av respekt för de läsare som söker kunskap är det därför lämpligt att utforma artiklarna så att de både är så korrekta och lättillgängliga som möjligt. I detta fall innebär det t.ex. att vi bör skriva ut Linnés namn. Vi har ingen anledning att vara "underpedagogiska". Lindansaren (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 18.50 (CEST)

Som jag ofta har påpekat, även här, ska vi emm inte göra okunniga läsare en otjänst genom att förenkla allt till menlöshet. I stället ska vi dels redovisa den vetenskapliga ståndpunkten, dels förklara den. Underpedagogiska är vi, om vi inte avslöjar vad som är praxis inom den vetenskapliga världen. Då döljer vi verkligen något för läsarna. Vem L. resp. Linnaeus är, får läsarna omedelbart reda på om de klickar på länken. Att begreppet auktor kan behöva förklaras kan vara möjligt, men det är alltså auktorsnamnet som är det viktiga. (Och varför handlar den här tråden bara om det botaniska området? Vi har ju samma problem inom zoologin.) / TernariusD 26 oktober 2018 kl. 19.12 (CEST)
@Lindansaren:
Auktor: L.
Var hittar du den formuleringen (utan länkar) som bara väcker frågor? Ingen har, såvitt jag kan se, förordat det skrivsättet.
I taxoboxarna står det däremot
Auktor    L.
med länkar för såväl etiketten "Auktor" som parametervärdet "L.", som därmed även besvarar frågor.
Det är en stor skillnad när det gäller besvarandet av läsarens frågor. Det är trots allt en wiki, en "klicksak", och inte en tryckt bok vi pratar om.
Jag anser att det är bra när frågor både väcks och besvaras, då har vi lyckats bra. --Larske (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 19.40 (CEST)
Enligt IPNI: L. - Carl Linnaeus, DC. - Augustin Pyramus de Candolle, A.St.-Hil. - Auguste François César Prouvençal de Saint-Hilaire, Alderw. - Cornelis Rugier Willem Karel van Alderwerelt van Rosenburgh etc. 83.233.111.255 26 oktober 2018 kl. 19.51 (CEST)
@Larske: Ja, det handlar kanske om att vi har olika uppfattningar om blålänkningarnas syfte och användningsområde. Visst - de ger kanske svaret. Och det är naturligtvis bra om läsarna stimuleras att vidga sina vyer. Men för mig är det lika självklart att länkarna i första hand ska användas för att underlätta möjligheten att fördjupa läsarens kunskap. Deras roll är dock inte att förklara. Basal information ska utformas så att den inte kräver specialkunskaper eller länkutvikningar för att förstå det som presenteras i artikeln. Lindansaren (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 19.54 (CEST)
@Lindansaren: I idealfallet kan det kanske vara så. Men eftersom vi inte vet vad läsaren kan, och eftersom läsarnas kunskapsnivå växlar kraftigt, får vi nog acceptera att det som är en läsares fördjupning är en annan läsares förklaring. M.a.o. Mitt svar om länkarnas funktion blir: Både och. / TernariusD 26 oktober 2018 kl. 20.04 (CEST)
Jag har angett självklara skäl att skriva Carl von Linné. Dvs Wikipedia anser att han heter så och vi har en allmän regel att inte förkorta , förutom när det finns särskilda skäl att förkorta. Det här är argument som gäller allmänt och är väl etablerade och alltså inte är mitt personliga tyckande. Jag har angett referenser. I den långa diskussionen ovan finns en massa personligt tyckande, men ingen referens som påvisar ett särskilt skäl till att vi ska förkorta i de här sammanhangen. Argumentation av typen Jag tycker ska tillmätas mycket liten tyngd i diskussioner på Wikipedia. Artikeln om Carl von Linné säger inte i första meningen att L. är ett alternativt namn för honom. --Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 20.08 (CEST)
Jag håller med Ettrig, men inte av samma skäl. Linné var den enda inom botaniken som fick använda endast 1 (en) bokstav som förkortning och jag tycker det är högmod, så ta bort det från historien. 83.233.111.255 26 oktober 2018 kl. 20.12 (CEST)
Mja, svenskspråkiga wikipedia säger att han heter (eller snarare hette) Carl von Linné. Engelskspråkiga säger Carl Linnaeus. Ytterligare andra ger fler alternativ och fler än ett är här rätt även i svenskspråkiga sammanhang. Carl XVI Gustav är också ett kort alternativ till Carl Gustaf Folke Hubertus. Vilket föredrar du? Jag föredrar L. eller Linnaeus under parametern auktor i taxoboxen. -- 62.20.170.74 26 oktober 2018 kl. 20.48 (CEST)
Carl Gustaf Folke Hubertus Bernadotte... 83.233.111.255 26 oktober 2018 kl. 20.53 (CEST)
Det här är inte platsen att diskutera vad Carl von Linné heter. Flera hävdar att i en viss kontext ska en förkortning användas. Den åsikten ska vi följa endast om giltiga skäl för det anges. Men inga giltiga skäl har angivits. --Ettrig (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 21.12 (CEST)
Självklart följer man nomenklaturell praxis. Inom botaniken anger "L." att Linné är auktor och det skriver man efter artnamnet. I texten om arten skriver man "Genus species är en art av xxxxx som beskrevs av Carl von Linné 1753 i Species plantarum" och i taxoboxen skriver man "L. 1753" som auktor. Håll muspekaren över "L." och du ser vad det står för - du behörver inte ens klicka (hur det funkar i en mobil vet jag inte). Vad blir nästa - att översätta artepiteten till svenska? Se ICBNs kod artikel 46. Godkända förkortningar ajourhålles av IPNI och Index Fungorum. Inom zoologin förkortar man inte, där skriver man "Genus species Linnaeus 1758". Episcophagus (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 21.34 (CEST)

Vetenskapliga namn på levande organismer bygger på internationella överenskommelser, som i vissa avseenden är mycket detaljerade, i andra avseenden lämnar en viss plats för indviduella variationer. Zoologer och botanister har skilda överenskomster, och det gör att deras regelverk skiljer sig något från varandra. Reglerna har vidare ändrats över tid och kommer att ändras också i framtiden.

Vår uuppgift är att efter bästa förmåga försöka följa dessa regelverk och att göra föprnuftiga val, där sådana är nödvändiga. En grundförutsättning för detta är att man sätter sig in i dem, innan vi enligt våra egna traditioner hänfaller åt ohämmat tyckande.

Innan något annat är påvisat, menar jag att engelska Wikipedias framställningar är en bra utgångspunkt för sådana strävanden. Jag behärskar inte ämnet, men här är ändå några länkar:

Allt detta är säkert inte relevant, men detta skulle kanske kunna tjäna som en startpunkt för ett något mer strukturerat samtal. Roufu (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 21.49 (CEST)

Vad jag kan se följer inte taxoboxmallen biologisk nomenklatur, oavsett om vi anger auktorsnamn eller personens fullständiga namn. Auktorsnamn sätts ut efter det vetenskapliga namnet, inte på en separat rad efter "auktor". Om man nu tycker det är viktigt att "lära ut" korrekt vetenskapliga skrivsätt, så borde man också förespråka att mallarna skall byggas om till samma form som de har på enwp. Gör man inte det ser jag ingen anledning till att vi inte skulle kunna skriva ut fullständigt namn på auktor.
andejons (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 22.41 (CEST)
Först ville ni, motståndarna till de taxonomiskt korrekta auktorsnamnen, inte ha dem för att de inte var tillräckligt förklarande och svåra att förstå för ovana användare; vissa debattörer kallade rent av oss, försvararna, för "elitister" för att vi vinnlade oss för mycket om en korrekt, vetenskaplig nomenklatur. Nu ska vi helt plötsligt ta bort den syntax på taxoboxen som gör att ovana användare inte bara kan klicka på auktorsnamnet och få det förklarat, utan även få auktorsbegreppet förklarat. Och motiveringen till denna förändring är att det nya utseendet är mer vetenskapligt... / TernariusD 26 oktober 2018 kl. 23.16 (CEST)
Vissa vill vrida det här till att handla om förkortningar, vilka vi på svwp undviker enligt våra riktlinjer. Men att påstå att detta handlar om förkortningar är att försöka villa bort diskussionen. Det handlar om korrekt vetenskaplig nomenklatur. Och det är vår plikt som encyklopedi att återge denna nomenklatur korrekt samt förklara den och det räcker med att föra muspekaren över auktorsnamnet för att få förklaringen. Den här diskussionen har förlorat alla proportioner i förhållande till vad som är rimligt. /Ascilto (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 00.25 (CEST)

De artiklar som tillkom genom botprojektet inleds med att bland annat berätta vem som först beskrev arten och vem som gav den nu gällande vetenskapliga namn. Där är det inte auktorsnamnet som används utan personernas för- och efternamn. På den platsen är det korrekt och informativt. I faktarutan är det på annat sätt. Så bör det fortsätta att vara. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 01.23 (CEST)

Det är inte farligt att vara redundant, även om det finns traditioner att motarbeta detta. Som jag uppfattar det är auktorsnamnet skrivet efter gällande regelverk ett nödvändigt bihang till det vetenskapliga namnet, i varje fall när namnet ges en formell presentation som i faktaboxen. Man skulle då kunna skriva,med här förenklad formatering:
När det behövs, kan man lägga till flera rader med auktorer.
Det som är negativt med mitt förslag, är att det kräver stora botkörningar för att implementeras. Det kräver också ett omfattande efterarbete, eftersom det avslöjar fellänkningar från nuvarande auktorsbeteckningar. Roufu (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 07.41 (CEST)
Jag tycker som några ovan att vi kan fortsätter som vi gör i taxoboxarna, med en rad för vetenskapligt namn och en för auktor, det är tydligt och fungerat bra och det är onödigt att med en stor botkörning göra om det när det inte behövs. Placeringen direkt efter det vetenskapliga namnet är ett sidospår i diskussionen och inget tvingade för vår typ av presentation av djuren eller växterna. Det är inget fel i att följa en internationell standard med auktorsförkortningar i mallar och listor m.m. och detta kan därmed inte betraktas som alltför förvirrande, om det alls är förvirrande. Sådana standard finns ju för att det ska bli så lite förvirring som möjligt angående hur man ska skriva. Allt är inte perfekt här, men i bästa fall är det länkat till personartikeln och upptäcks fellänkningar går de att rätta, samt det finns listor över auktorsförkortningar. I brödtext är utskrivna namn bra första gången. Ett långt större problem delvis rörande auktor är felaktigt avlästa synonymer med missade underartsepitet i botartiklarna, resulterande i "fiktiva namn", någon gång kanske i en märklig dubblett. Detta blir kanske sakta åtgärdat, men ibland är det 10-15 synonymer att kolla och då är det rätt repetitivt och tidsödande, en botkörning för att identifiera dem vore bra för att rätta faktiska fel. Höstblomma (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 08.12 (CEST)
Ternarius, det underlättar inte diskussion om var och en skall behöva ta ansvar för vad alla andra sagt. Jag tycker att lösningen "Auktor: Carl von Linné" är ett bra sätt att presentera uppgiften på. Jag menar dock också att om man menar allvar med att "lära ut" vetenskapligt skrivsätt, då är det rimliga att man förespråkar vad som faktiskt är det vetenskaplig skrivsättet, inte en halvvägslösning som varken ger en korrekt bild av hur auktor normalt sätts ut eller anger det på ett sätt som är så läsligt som möjligt för den mindre bevandrade. Roufus lösning här ovan tycker jag löser detta på ett bra sätt.
andejons (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 08.19 (CEST)
Det är inte en bättre lösning, utan mer begränsande och inte mindre förvirrande, nu kan en nybörjare t.ex. helt hoppa över auktor om den är osäker och det gör inget, eftersom namn och auktor är olika och inte samma parameter. Det ger ju inget mervärde att tvinga in våra skribenter och beskrivningar i en ännu mer "elitistiskt" utformning, och det var ju vad du ville undvika från början? Jag är helt emot ett sådant botjobb som beskrivs ovan. Höstblomma (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 08.41 (CEST)
Jag insåg att jag kanske lät lite ohövlig ovan, så vill bara förklara lite tydligare vad jag tänkte utifrån exemplet:
  • Vetenskapligt namn: Linnea borealis L. (Parametern är "vetenskapligt namn", en parameter har vanligen ett värde, men detta exempel innehåller två värden - "vetenskapligt namn" och "auktornamn". Det är faktiskt inte nödvändigt att de två hänger ihop i en presentation som vår, som riktar sig till allmänheten. Auktorn är kunskap i teorin om arten, men i praktiken om man vill veta något om arten är det inte avgörande kunskap, dvs har inget med t.ex. biologi och ekologi att göra. man får ingen förklaring till vad L. gör där. Det är inte en del av det vetenskapliga namnet.)
  • Auktor: Carl von Linné, 1753 (Här har vi länk till auktor, så auktor är förklarat. Även om det står L. så är det länkat och därmed förklarat. En parameter, ett värde.) Höstblomma (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 09.21 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Du är inte direkt lätt att tolka, andejons. I ditt förra inlägg skrev du: "Om man nu tycker det är viktigt att "lära ut" korrekt vetenskapliga skrivsätt, så borde man också förespråka att mallarna skall byggas om till samma form som de har på enwp". Artiklarna där har ingen blålänk för auktor. Det skär sig fullständigt mot vad du hävdade tidigare (25 oktober 2018 kl. 15.13): "Men vill vi att [de] som inte är det [kunniga på biologi] skall lära sig om auktorssystemet så borde vi få dem till artikeln auktor, och då borde det vara fler av de som undrar som klickar på den om den paras med ett vanligt personnamn än om det paras med en obegriplig förkortning". Förlåt mig om jag har fel, men det är svårt att inte misstänka att du tänker ut dina argument allt efter som för att till varje pris få rätt, utan att koordinera dem med vad du tyckte innan.
Beträffande Roufus lösning så medför den, som både han själv och Höstblomma påpekat, ett gigantiskt botarbete. Är det inte ett våldsamt överarbete för en sådan här fråga, som trots allt är ett storm i ett vattenglas, när ni som är emot den nuvarande lösningen inte ens kan lägga fram en sammanhängande, gemensam argumentation för ett sådant jättejobb? / TernariusD 27 oktober 2018 kl. 09.00 (CEST)
(red konfl) På vilket sätt är det rimligt att tolka konstruktionen "om man nu tycker det är viktigt att" som att det är min åsikt? Jag tycker det är rätt uppenbart att jag tar en premiss som jag inte nödvändigtvis medger riktigheten av och ser vart den leder. I det här fallet: de som tycker att det är viktigt att använda vetenskapligt skrivsätt borde också arbeta för att ändra mallens utseende, då konstruktionen "vetenskapligt namn. // Auktor: förkortning" inte är fullt tillfredsställande. Man får bestämma sig: antingen vill man visa upp det vetenskapliga skrivsättet, och då är det "Linnaea boralis L." som är korrekt, eller så vill man inte det, och då kan man inte hävda att det vetenskapliga skrivsättet övertrumfar alla andra argument.
Angående botarbete: den här diskussionen påbörjades ju faktiskt när det kördes bottar för att byta ut förkortningarna mot fullständiga namn, så det finns uppenbart de som är villiga till att hjälpa till och genomföra något sådant. Jag tycker heller inte det är speciellt övertygande argumentation att låta något man tycker är fel vara kvar bara för att det är jobbigt att ändra.
Vad gäller "sammanhängande, gemensam argumentation": menar du verkligen att det skulle vara bättre om de som vill bli av med förkortningen först skulle hitta någon avskild hörna och diskutera sig fram till ett gemensamt program på förhand? Eller är det bara ett uttryck för att du börjar bli trött på diskussionen och till vill se den avslutad? Det vore i så fall mer klädsamt att säga det rakt ut.
andejons (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 11.50 (CEST)

Det finns en åsikt som återkommer gång på gång i den här diskussionen, som jag anser är felaktig och som ingen har åberopat något stöd för. Jag tycker att Tostarpadius uttrycker den väl: De artiklar som tillkom genom botprojektet inleds med att bland annat berätta vem som först beskrev arten och vem som gav den nu gällande vetenskapliga namn. Där är det inte auktorsnamnet som används utan personernas för- och efternamn. På den platsen är det korrekt och informativt. I faktarutan är det på annat sätt. Jag kan inte se att någon i den här diskussionen har presenterat något stöd för påståendet att det i faktarutan är på ett annat sätt. Under loppet av den här diskussionen har jag flera gånger gått tillbaka till vad svenska och engelska Wikipedia säger i saken och till de standardiseringsverk som refereras. Där finner jag att auktor helt enkelt är den person som föreslog namnet på taxonet. Jag finner att man KAN ange auktor som en del av taxonets namn och att det finns långt gångna men inte fullständigt genomförda standardiseringsansatser för hur personernas namn i så fall kan förkortas. Jag har också funnit att det är vanligt att i det sammanhanget använda förkortningar. Jag har inte funnit något krav på att förkortning SKA användas. Däremot har jag funnit (och ovan redovisat) formulering som antyder att det är valfritt. De som hävdar att det här är ett specialfall där vi ska frångå vanliga principer för hur vi skriver på Wikipedia måste påvisa stöd för denna åsikt. Dvs, de måste inte göra det, men om de inte gör det är deras inlägg bara att se som personliga åsikter. --Ettrig (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 11.34 (CEST)

Är det möjligen så att en del av trasslet i den här diskussionen beror på att person och namn betraktas som samma sak trots att det två olika saker?

  • Auktor är en person som kan ha ett personnamn med olika former, med eller utan utskrivna initialer och så vidare, som används olika i olika sammanhang.
  • Auktorsnamn är en entydig beteckning (ofta en förkortad version av ett personnamn) som används i vissa sammanhang. Ett Auktorsnamn kan vare sig förkortas eller förlängas, det är vad det är.

Skulle det bli en förbättring om vi ändrade etiketten (det som står i vänsterkolumnen) i taxoboxen från Auktor till Auktorsnamn. Länkningen går ju redan till Auktorsnamn. Detta kan göras med "ett penndrag", men naturligtvis inte förrän det finns konsensus för att detta skulle bli bättre eftersom det påverkar ett stort antal artiklar. --Larske (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 12.36 (CEST)

Verkligen ett utmärkt förslag. /Ascilto (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST)
Bättre en storm i ett vattenglas (Bybrunnen) än en storm på havet.. utskrivet som auktor eller auktorsnamn i taxoboxen är väl mest en stilistisk fråga, personligen tror jag inte på behovet av sådan övertydlighet i mallen, men om det inte ser dåligt ut är det kanske en kompromiss, t.ex. innebär det att taxoboxen måste bli bredare för att centrera det likadant som nu? Höstblomma (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 14.04 (CEST)
Jag hade hoppats slippa det spåret. Jag har lärt mig mycket under den här diskussionen. Begreppet auktorsnamn har liksom fått ett eget liv på svenska Wikipedia. Här är det väldigt specifikt, det namn som sätts i taxonets namn och som också är ett namnet på upphovsmannen. Det jag kan läsa på andra wikipedior och i de standarder som refereras är inte så speciellt. Det är helt enkelt en angivelse av eller referens till upphovsmannen. Jag har inte hittat någonstans där det står att det SKA skrivas med en mycket kort förkortning. (Däremot finns den självklara regeln att OM namnet förkortas så ska det göras med bibehållande av entydighet.) Om vi väljer att ändra till Auktorsnamn så blir det mer befogat att använda de ganska väl standardiserade förkortningarna. Jag tycker att både auktor och auktorsnamn är befogade, men att auktorn är viktigare. Formulerat på ett annat sätt. Det är mycket intressantare vem som är upphovsman än hur hens namn förkortas. Det är en fråga som handlar om personligt tyckande. --Ettrig (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 12.58 (CEST)
Många av er gör det här enklare än vad det är. Ofta är det bara frågan om att ange en auktor, och då är auktorsbeteckningen denne person. MEN det är mycket vanligt att det finns flera auktorer (numera mer regel än undantag för det är forskarlag och inte längre en filur som sitter på sin kammare). Det blir allt fler omflyttningar till nya släkten och då har man ännu fler auktorer i beteckningen (exempelvis "Unilacryma unispora (L.S. Olive) Shirouzu, Tokum. & Oberw. 2013" som beskrevs av L.S. Olive 1958 som Platygloea unispora, men som flyttades till ett nytt släkte av fem japaner och en tysk 2013, varav tre får vara med i beteckningen). Andra fall där det berättas mer i en auktorsbeteckning är exempelvis "A ex B", "A non B", "A in X", "A et al.", "A emend. B" etcetera. Auktorsbeteckningen är en beteckning som innehåller information, det är ofta inte bara ett "auktorsnamn". Så enkelt är det inte! Se ICNs kod Art 46-50. Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 15.03 (CEST)
Jag har tittat där och inte sett någon instruktion om att upphovsmännens namn SKA förkortas. Har du? Var? --Ettrig (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 16.17 (CEST)
Det finns ingen bestämmelse som säger att man ska, men det är praxis att göra det (det vill säga att alla gör det). Problemet som jag mest svarade på ovan var att man inte kan bara skriva "auktorsnamn" och så är allt frid och fröjd. I exemplet jag gav finns det olika auktorer som spelar olika roller. L.S. Olive är auktor för artepitetet och för beskrivningen av arten som tillhör detta epitet, de tre övriga är upphovsmän till kombinationen av detta artepitet och det angivna släktnamnet. Det kan bli rörigare än såhär: om någon, låt säga jag, nu vill splitta arten och beskriva en del av den som "Unilacryma ettrigii Episc. 2018" så kommer återstoden (som innehåller typen för Olives unispora) att bli, exempelvis, en "Unilacryma unispora (L.S. Olive sensu Episc.) Shirouzu, Tokum. & Oberw. 2013" om man vill vara tydlig och nu finns det fem auktorer som spelar tre olika roller. Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 17.04 (CEST)
Och fördelen med att använda en etablerad förkortning är att det inte leder till förväxlingar - alla vet att "L." är Linnaeus (ja Linnaeus, eftersom han publicerade under denna staving, inte Linné - och inte Carl von Linné heller, eftersom von är en följd av adlande, se koden 46A1). Följ praxis så begriper man. Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 17.19 (CEST)

Jag ställer mig liksom Ascilto bakom Larskes utmärkta förslag. Jag kan inte se att Episcophagi ytterligare problematisering är ett argument mot detta. Just nu är vi på väg att hamna i ett typexempel på de fall när det oftast väl fungerande samarbetet här mellan dem som behärskar ett ämne och dem som inte gör det upphör att vara vår styrka och blir en svaghet. Jag är inte expert på botanik men jag böjer mig för sakkunskapen här. Auktorsnamnens betydelse har jag lärt mig här på Wikipedia och jag unnar även andra att göra den upptäckten. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 17.34 (CEST)

jag har med stigande förvåning följt denna diskussion, där jag är okunnig i det formella. Jag instämmer i Tostarpadius uttalãnde och ger även jag stöd till att ändra från auktor till auktorsnamn.Yger (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 17.53 (CEST)
Jag är tämligen förvånad över att diskussionen tagit sådana proportioner, och tycker egentligen inte att några ändringar skulle behövas, men kan vi få lugn och ro genom Larskes smidiga förslag (som även Tostarpadius höll med om) så är även jag fullt enig. Förslaget är väldigt elegant i all sin enkelhet, det behövs bara en ändring i en enda mall, inga omfattande botkörningar eller liknande. / TernariusD 27 oktober 2018 kl. 18.07 (CEST)
Jag googlade auktorsnamn och hittade detta, ganska auktoritativt som det verkar. Om det vetenskapliga namnet säger de: En tredje enhet är viktig i vetenskapliga sammanhang och skrivs efter namnet, en förkortning av auktorsnamn. En auktor är en eller flera personer som har beskrivit och publicerat namnet. Här sägs alltså att L. är en förkortning av auktorsnamnet. Om vi ändrar namnet på fältet till Auktorsnamn så ska vi alltså inte skriva förkortningen i fältet. --Ettrig (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 19.55 (CEST)
Jag uppfattar inte den källan som auktoritativ i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 20.11 (CEST)
Ookej... En bok i botanik med ett helt avsnitt om klassificering och en utförlig beskrivning hur vetenskapliga namn fungerar är inte auktoritativ? /ℇsquilo 27 oktober 2018 kl. 21.42 (CEST)
Det är helt uppenbart inte en fackbok utan en populärvetenskaplig bok om orkidéer. Auktoritativ eller inte, Mossberg & Aerenlund Pedersen skriver uttryckligen om hur man skriver auktorsnamn: "i en text kan man ofta nöja sig med att förkorta släktnamnet." Strax innan så är ett av de två exemplen på det just "L.". /Ascilto (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 21.49 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Här är släktnamnet förstås namnet på ett taxon som är ett släkte. --Ettrig (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 00.03 (CEST)
Ettrig, vi kommer aldrig att kunna avsluta den här diskussionen om vissa ska söka nätet efter alla böcker som råkar nämna ordet auktorsnamn, och sedan vrida och vända på det för att få det att passa sina egna argument. Den bok du refererar till är ett populärvetenskapligt verk som gör en likaledes populärvetenskaplig förklaring av ett begrepp. Boken handlar om orkidéer, och är framför allt ett bildverk med målningar ("Våra vilda orkidéer i vackra akvareller"), den är inget vetenskapligt verk om vare sig taxonomi eller auktorsbeteckningar. Henrik Ærenlund Pedersen, författaren, har aldrig skrivit att det är o.k. att stava auktorsnamnen hur som helst, han har bara karakteriserat dem som "förkortningar" för att förklara för de lekpersoner som läser boken vad auktorsnamn är. Söker en tillräckligt länge efter en viss formulering på det här viset kan en "bevisa" nästan vad som helst. Jag har läst i populärvetenskapliga böcker av graduerade forskare saker som att humlor är vänliga, att de uppskattar sina vackra omgivningar, m.m. (Jag tor att det var den engelska entomologiprofessorn Dave Goulson, men eftersom jag inte har tillgång till hans populärvetenskapliga kåserier just nu kan jag inte garantera att det var han. Det spelar nog ingen större roll, innebörden torde gå fram ändå.) Med samma metodik som du skulle jag kunna använda det som "bevis" för att humlor har ett rikt känsloliv, och kanske rent av att de har ett konstnärligt sinne? Så kan en givetvis inte göra - enstaka yttranden utanför forskarverksamheten är inte bevis för att man resonerar likadant i vetenskapliga verk. Ingen här har väl hävdat att auktorsnamn inte är förkortade, språkligt sett. Vad vi har hävdat är att auktorsnamnet i sin "förkortade" form ("förkortade" är inte alltid fallet, "Linnaeus", som används i zoologiska namn, är faktiskt längre än Linné, som du har låtit ändra det till) är en del av det vetenskapliga namnet. Titta i vetenskapliga floror och faunor, det är i så fall en bättre metod. / TernariusD 27 oktober 2018 kl. 22.07 (CEST)
Jag har flera gånger hänvisat till offentliga källor. Ni som har motsatt åsikt har inte påvisat en enda. Ni begär alltså att era personliga åsikter ska gälla. Ni för diskussionen på ett sätt som inte ska gälla på Wikipedia. Det är hög tid att ni påvisar en källa som stöder er åsikt. --Ettrig (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 22.27 (CEST)
Problemet är, att du läser in så mycket mer än vad som verkligen står i dina källor. När ett verk om taxonomisk terminologi i allmänna ordalag nämner att man kan skriva ut vissa auktorsnamn, tolkar du det som om man kan skriva ut alla auktorsnamn till vad som helst, även det du vill, nämligen "L." och "Linnaeus" till "Linné"; när ett populärvetenskapligt bildverk om orkidéer talar om förkortningar i samband med auktorsnamn, får du det, genom en oerhört komplicerad analys det till att stödja din åsikt om vilka auktorsnamn som kan användas för Carl von Linné. En rimlig, enkel metod vore att titta i de floror och faunor som används av biologiska forskare, och se vilken praxisen är. Det du gör är ingen logisk undersökning; det är att ta de uppgifter du lyckas hitta på nätet, och sedan, som Askungens systrar gjorde med sina fötter, pressa, skära och klippa tills de passar glasskon. / TernariusD 27 oktober 2018 kl. 23.33 (CEST)
Ingen Wikipedian har auktoritet att säga hur det är. Min referens väger mycket tyngre än ingen referens. Här kommer en till. Nationalnyckeln till Sveriges ... Fjärilar ... (DE 1-13) 2008. Ordförklaringar sid 618. auktor ... Den eller de personer som först beskrev och namngav ett taxon. ... sid 14 Efter ett vetenskapligt namn ges ofta en auktorsbeteckning som ... . Vanligen skrivs auktorsnamnen förkortade. Dvs, auktorer är personer och auktorsnamnen är dessa personers namn. Vanliga personer, vanliga namn, inga specialregler. När namnet anges som komplement i ett vetenskapligt namn på ett taxon så KAN det förkortas. I taxoboxen anges upphovsmannens namn inte som ett komplement till det vetenskapliga namnet utan i ett eget fält. --Ettrig (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 00.03 (CEST)
Jag ger upp. Du och jag lever tydligen i olika världar. Jag läser det citerade stycket som en bekräftelse vad jag hela tiden hävdat, och vad som är praxis inom taxonomin, du ser det uppenbarligen som motsatsen. Då är möjligheterna att enas omöjliga. / TernariusD 28 oktober 2018 kl. 00.18 (CEST)
@Ettrig:, du läste själv att auktorsnamn vanligen förkortas, vad är det då du tycker är fel med att Wikipedia håller sig till vad som är det vanliga? Det skulle jag kalla är vad folk förfäntar sig, dvs pommf, och inget konstigt. Du kan läsa här i Den virtuella floran att "Linné skrivs alltid L.". Ett verk som den floran har inga problem med att hålla sig till en vanlig standard och förklara den för folk, varför skulle vi då ha problem med det? Det är demonstrativt att gå in och bara ändra detta i växtartiklar, dvs ändra från L. till Linné, även om du själv tycker det är en förbättring, när det inte är fel med förkortningen, och du mycket väl att en diskussion pågår. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 05.28 (CET)
Mitt förslag är: 1. Låt etablerade förkortningar användas i mallar (vanlig praxis och taxoboxen är en mall), med wikilänkning. 2. Skriv ut hela namnet på auktorn i brödtexten. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 06.33 (CET)
Förkortade auktorsnamn/auktorsbeteckningar används när de utgör en del av ett vetenskapligt namn. I andra fall finns det ingen anledning att använda förkortningar. Precis som Roufu har skrivit längre upp. Även Höstblomma har skrivit sådana exempel högre upp även om hon nu förefaller ha bytt uppfattning. /ℇsquilo 28 oktober 2018 kl. 08.50 (CET)
När blev "Skriv ut förkortningar" Wikipedias grundpelare nummer ett? Det kan knappast vara lämpligt att låta en sådan princip gå före den metodik som är etablerad inom olika vetenskaper. -- 62.20.170.74 28 oktober 2018 kl. 09.57 (CET)
Jag har inte bytt uppfattning, utan hela tiden tyckt att det är ok att använda förkortning i taxoboxen, för det finns givetvis en poäng i att läsaren får kännedom om dessa förkortningar, eftersom de är internationell standard. Jag har bara inte sett det som det mest viktiga problemet med djur- och växtartiklarna om auktorsnamnen är konsekvent utskrivna eller förkortade i taxoboxen, jag tycker förkortning är korrekt (otvivelaktigt finns det källor på det), fast utskrivet går också att acceptera i vår typ av artiklar. Jag tror att folk förstår med hjälp av wikilänkning när förkortning används. Det pågår dock uppenbarligen motstridiga kampanjer i frågan, där bland annat ett ip-nummer som jag sett ändrar till förkortningen L., medan vissa användare ändrar från förkortning till utskriven form. Därför måste man ju lösa saken genom diskussion, annars kan ju de där ändringarna fram och tillbaka bara fortsätta att pågå. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 10.28 (CET)

Som så ofta annars i den här typen av diskussioner tycks vi vara oense om vad vi egentligen vill berätta. Kan det vara så att våra olika positioner grundas i synen på vad ordet "Auktor" egentligen beskriver och står för när det används i mallen? Auktor omdirigeras där till sidan Auktorsnamn, som inleds så här: "Auktorsnamn är inom den biologiska systematiken namnet (min kursivering) på den person eller den grupp...". Men L. är inget namn, varken på en person eller grupp. L. är en beteckning, eller en kod, som bygger på initialen i ett namn (i detta fall Linné eller Linneaus). Om syftet är att L. ska tolkas som ett namn kräver den koden en (omedelbar) förklaring i det sammanhang som den används (d.v.s. inte i en annan artikel som man når "ett klick bort"). Grundfrågan är därför om mallens värde "Auktor" syftar på namnet på en person (men då krävs just ett namn, inte en beteckning), eller om det står för sig själv (även om den bygger och syftar på ett namn). I de många fall är (om jag förstår frågan rätt) auktorsnamnet detsamma som beteckningen. Men i fallet L. och andra där man använder någon form av förkortning, skiljer de sig uppenbarligen åt. Lindansaren (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 10.16 (CET)

..." The name of the song is called Haddocks' Eyes."
"Oh, that's the name of the song, is it?" Alice said, trying to feel interested.
"No, you don't understand," the Knight said, looking a little vexed. "That is what the name is called. The name really is The Aged Aged Man."
Lite mer allvarligt: Borde det inte vara möjligt att formulera konsensus så långt: Auktorsbeteckningar vid vetenskapliga namn skall skrivas enligt de normer som gäller bland vetenskapens utövare, inte enligt generella regler för wikipedia eller wikidata. De som är mot detta är ett klart mindretal.
Så är frågan hur detta skall utformas i faktarutan. (1) på en eller (2) på två rader. I det senare fallet (2u) utan föklarande text (2a) med texten "Auktor", (2b) med texten "Auktorsnamn", (2c) med annan text.
Mitt eget förslag är fortfarande (1r) på enrad med förklaring av auktorsbeteckningen på egen rad. Jag har av diskussionen ovan förstått att bot-arbetet för detta är överkomligt. De kan vidare ingen brådska med det.
Har jag upppfattat situationen riktigt? Min läsfärdighet är begränsad av problem med synen. Är det fler förslag? Roufu (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 12.17 (CET)
Ja, Roufu, auktorsbeteckningar bör skrivas enligt vetenskaplig standard. Men det räcker inte och Lewis Carrollcitatet här ovan hjälper oss att förstå. För frågan är fortfarande: Vad är viktigast - auktorsbeteckningen eller det som den står för (namnet på personen/gruppen som på ett vetenskapligt sätt beskrivit och namngett objekt)? Om vi nöjer oss med att koda vem-beskedet (i detta exempel som L.) enligt en viss standard kan vi inte samtidigt förvänta oss att den kunskapssökande ska uppfatta beteckningen som ett namn. Då missar vi vår grunduppgift, som är att förklara och bidra till att läsarna kan ta till sig relevant och korrekt kunskap. Det gäller speciellt om det egentligen är just namnet, inte beteckningen, som bär huvudinformationen. Själv tycker jag att det mest förklarande och lättillgängliga vore Auktor: Carl von Linné (L.). Det finns säkert argument även mot det, men det torde i alla fall både huvudmålgruppen (de oinvigda) och de redan insatta fackmännen förstå. Lindansaren (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 13.39 (CET)
Jag tycker mig se ett begynnande frö till samsyn. Höstblommas referens till Virtuella Floran är belysande. Tack. Här ett par längre citat därifrån. I ett vetenskapligt namn ingår ytterligare en del, nämligen en auktorsbeteckning, som visar vem det är som givit växten dess namn, vanligen skrivs dessa som förkortningar, Linné skrivs alltid L., Retzius skrivs Retz. och Det vetenskapliga namnet på ek är Quercus robur L., där Quercus är släktnamnet, robur artnamnet och L. auktorsbeteckningen som anger att det är Linné som givit arten dess binära vetenskapliga namn. Lägg märke till att när Virtuella Floran vill vara tydliga med vem de pratar om så skriver de Linné och inte L.. På två ställen ser vi här att Virtuella Floran gör bedömningen att L. behöver stavas ut för att bli förstått. Jag håller med om att som beteckning för upphovsman i ett vetenskapligt namn för en art så är den standardiserade förkortningen det lämpligaste. Så som de gör i engelska Wikipedia. Men, när vi talar om vem som är upphovsman till namnet tycker jag att vi ska använda ett namn som inte är mer förkortat än att det fortfarande ser ut som ett namn. Jag anser vidare att ett sådant undvikande av förkortande är en väl etablerad huvudprincip för arbetet på Wikipedia. Jag tycker vidare att vi bör ha ett tydligt utpekande av upphovsmannen i faktarutan (auktor:lagom långt namn). Men det senare är förstås endast en personlig åsikt. Skulle det vara en acceptabel kompromiss att skriva förkortningen i taxonets namn (som på engelska) plus att ha ett vanligt namn i Auktor-fältet?--Ettrig (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 14.20 (CET)
Det är precis så som jag också har förstått att auktorsnamnet används. Den förkortade formen används bara som sista lediga i ett vetenskapligt namn och där ska den förkortade formen användas. Det är konventionen för hur vetenskapliga namn är uppbyggda vilket också stämmer överens med de källor som Ettrig har presenterat. Jag ser ingen anledning att använda den förkortade formen i något annat sammanhang. /ℇsquilo 28 oktober 2018 kl. 17.26 (CET)
Det är ju brödtexten på den sidan de skriver ut det.. du får kolla på växtpresentationerna, t.ex. här för liljekonvalj. Där är Linné inte utskrivet, endast L. används. För att det är tydligt nog så. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 18.06 (CET)
Det är kanske inte uppenbart att en förkortning är praktisk i mallar för ett så kort namn som Linné, men för Cornelis Rugier Willem Karel van Alderwerelt van Rosenburgh? Jämfört med Alderw. Man kan också genom sökning i SKUD se att det är ett okontroversiellt upplägg som vi har i våra taxoboxar, se ex här. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 18.24 (CET)
Mallen har delat upp vetenskapligt namn och auktorsnamn och då är det enda rätta att återge den korrekta namnformen, dvs den s.k. "förkortningen", som auktorsnamn. Om vi skall vara en encyklopedi så måste vi använda korrekt nomenklatur samt förklara denna så att sammanhanget blir begripligt för okunniga läsare. /Ascilto (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 17.31 (CET)
Finns det någon mer här än jag som har läst biologi på universitetsnivå? Finns det någon mer här än jag som kan läsa en beskrivning av en art på "botaniskt latin" (i ablativ)? Varsågoda att uttala er. Resten, som bara TYCKER, kan tiga. (Förlåt, men ert godtyckliga tyckande blir ibland för mycket, och tyckande är okunskap i förklädnad, och okunskap hör inte hemma i en encyklopedi!) Episcophagus (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 20.11 (CET)
Det handlar inte om ett auktorsnamn uten om en auktorsbeteckning som innehåller information om vilket beskrivet taxon det handlar om! Det är inte samma sak som vem vann guldmedaljen vid OS 1948! Det handlar om vilken beskrivning av taxonet det gäller! Och ni som inte begriper: TIG! Episcophagus (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 20.28 (CET)
@Episcophagus: Du vet att jag håller med dig i sak, men en överlägsen och otrevlig ton tjänar inte saken. Wikipedia är inget elitprojekt och allas synpunkter är lika mycket värda. Även om den här diskussionen varit tröttande måste vi försöka bemöta varandra med respekt. Amatörism gentemot expertkunskaper bemöts bäst med god pedagogik. /Ascilto (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 20.58 (CET)
(Redigeringskonflikt)
‎Episcophagus, det är faktiskt inte accepterat att uppmana andra deltagare i en debatt att tiga, speciellt inte om en skriker (versaler). Jag kan förstå att det känns frustrerande att se hur andra söker vetenskaplig litteratur på nätet i en vetenskapsgren som en själv är väl insatt i, och därefter drar ut enstaka meningar ur den och vrider och vänder på dessa för att försöka få åsikterna att passa sina egna åsikter, men det motiverar inte att bryta mot Wikipedias etikettsregler på det sätt du har gjort. Du inser säkert också, om du tänker efter, att ditt angrepp är kontraproduktivt; du riskerar att få motanklagelser om att du försöker tysta debatten, och det vinner ingen sida någonting på, speciellt inte vi som försöker försvara ett vetenskapligt synsätt. / TernariusD 28 oktober 2018 kl. 21.00 (CET)
Sorry, men varva ner. Okej, det är bättre att folk tycker, än att folk vet eller kan? Nu lägger jag fan i mig av! Jag beklagar att jag lagt så mycket av min tid på att få folk att tänka, i stället för att få dem att uppföra sig efter ett regelsystem! TACKOCHAJÖ -MED VERSALER!
Men innan dess vill jag beskriva ett nytt uttryck Wikipediastalinism, expr. nov. innefattande den attityd som uttrycks ovan: Wikipediastalinism Episc. 2018. Episcophagus (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 21.58 (CET)
Om man vill få dem att uppföra sig efter ett regelsystem så krävs det att man påvisar att regeln finns, med en referens som går att följa. Det fungerar inte på Wikipedia att försäkra att man själv VET att den finns. --Ettrig (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 23.00 (CET)
Nu var det ju faktiskt så att Episcophagus hävdade att hen inte ville att folk skulle uppföra sig efter ett regelsystem – angreppet var riktat mot mig snarare än dig... / TernariusD 28 oktober 2018 kl. 23.19 (CET)
For the record: Jag har nu på morgonen varnat Episcophagus, med budskapet att diskussionsstilen är oacceptabel och kan leda till blockering. Lindansaren (diskussion) 29 oktober 2018 kl. 07.51 (CET)

Här är mitt förslag igen:

Auktorsbeteckningen är ett nödvändigt bihang till det vetenskapliga namnet. Den skall skrivas enligt de normer som idag föreskrivs av vetenskapens utövare. Alltså med de typografiska egenheter (förkortningar, parenteser etc.) som kan vara aktuella. Dem slall skrivas direkt efter det vetenskapliga namnet.

Autorsnamnet är en förklaring av auktorsbeteckningen. Det skall skrivas i faktarutan på en egen rad under det vetenskapliga namnet enligt de normer som gäller för Wikipedia. Här är det plats för olika åsikter om vad som är mest begripligt. Exempel:

Roufu (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 09.42 (CET)

Konstruktivt och pedagogiskt formulerat av Roufu. Helt ok för mig. Om vi är tydliga med att Auktor anger vem, d v s namnet på en person eller grupp, och Auktorsnamn anger beteckningen, d v s den "kod" som vetenskapen använder istället för namnet, har vi väl nått i mål (antar och hoppas jag). Det kräver dock att inledningen på artikeln Auktorsnamn justeras och tydliggör just denna skillnad. För namnet på personen, auktorn, Carl von Linné är (i alla fall efter adlandet) just Carl von Linné. Han hette aldrig (och hade därmed inte heller namnet) L..
Och för klarhetens skull: Jag tror inte att någon här, någon gång, har haft för avsikt att ge sig på den formella vetenskapliga beteckningen. Vi har bara strävat efter att beskrivningen både ska vara korrekt och formulerad så att även icke-fackmän kan förstå och ta till sig ny kunskap. Därmed lämnar jag denna diskussion. Lindansaren (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 10.55 (CET)
Det förefaller som om förvirringen i debatten bottnar i flera terminologiska oklarheter. Det är två ord som används i flera betydelser och som vi vi bör undvika att använda slentrianmässigt, om vi skall bli förstådda: Auktorsnamn och Auktorsförkortning. En auktor är en person med ett namn, till exempel Carl von Linné. För en växt markeras hans auktorskap med förkortningen L. , för ett djur med namnet Linnæus följt av ett årtal. Bägge betecknar vem som är auktor, men bara den ena är en förkortning. Ingen av dem är det i Sverige vedertagna namnet på auktorn. Jag menar att artiklarna som tar upp auktorernas roll vid biologisk namngivning bör göra detta klart. Roufu (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 13.14 (CET)
Jag håller med om allt väsentligt som står här ovan. Jag tror att en viktig orsak till att det blev så svårartat var att vi fastnade i att diskutera vad ord som auktor och auktorsbetäckning betyder. Det vi egentligen ville diskutera var nog snarare vad som ska stå i faktarutan om upphovsmannen till det vetenskapliga namnet. (1) Den ganska väl standardiserade förkortning som ibland skrivs som en del av taxonets vetenskapliga namn. (2) Upphovsmannens namn på det sätt som man normalt benämner personer i Wikipedia. (3) Båda två. --- Min åsikt är att i detta val finns inte rätt eller fel. Men jag föredrar alltså det som föreslås Roufu här närmast. --Ettrig (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 14.13 (CET)
Jag ser inget behov av denna förändring, men motsätter mig den inte bestämt. Jag föredrar dock alltjämt Larskes lösning. Det stora problemet är de faktarutor som också innehåller en mängd synonymer. Där blir det inte bra om namnen skrivs ut i uppräkningen av dessa. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 01.33 (CET)
Nu är detta en mycket lång diskussion, där vi diskuterar flera frågor samtidigt utan att vara eniga om vad orden betyder och med oklara syftningar till olika lösningar. Med det åldersrelaterade synproblem som jag har fått, kan jag inte längre skumma text för att finna tillbaka till vad olika personer har sagt och föreslagit. Jag har vidare stora problem med att rätta mina egna felslag. Kan du, @Tostarpadius: och andra med andra meningar skriva ut explicit hur de menar att botten av faktarutan skall se ut för exempelväxten linnéa. Detta analogt med hur jag själv har gjort det ovan. Roufu (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 06.18 (CET)
Jag stöder Roufus förslag till 100%. Auktorn är personen som namngav arten. Den personen har ett namn. Den förkortade beteckningen används bara i det vetenskapliga namnet. Jag stödjer också ändringar till den formen med bot. /ℇsquilo 1 november 2018 kl. 12.33 (CET)

Roufu: Larskes förslag verkar vara att ändra raden i mallen, så att det istället står t ex "Auktorsnamn: L.".

Det kanske ändå inte fungerar bra för dig, men ett tips för den som vill veta vad en användare har skrivit, är att hålla nere Ctrl på tangentbordet, och trycka på F (sedan släppa). Där finns en ruta där man kan skriva in till exempel namnet i signaturen, att söka på.

Den som har svårt att läsa på datorn, ska också veta att man lätt kan ändra storleken på texten på en webbsida (Ctrl+[+]/Ctrl+[-] i Firefox), storleken på texten på datorn, och färgerna på texten och bakgrunden (till t ex vit text på blå bakgrund, som sägs vara mer lättläst vid vissa synproblem). Mvh, flinga 31 oktober 2018 kl. 16.16 (CET)

Jag motsätter mig inte t ex Roufus förslag, eller Larskes.
Som jag förstår det så finns det nog inte "juridiskt strikta" definitioner av vare sig ordet "auktor" eller "auktorsnamn". Det är alltså strikt talat korrekt både att säga "auktorn är Carl von Linné/Linné/Linnaeus/L.", och att "auktorsnamnet är L./Linnaeus/Linné(/Carl von Linné?)"; L. kan väl specifikt kallas "gängse förkortning av auktorsnamn", kanske. Därmed medhåll i bl a Ettrigs senaste inlägg.
Målsättningarna vi försöker få att samsas är väl:
  • att folk ska få sig till livs gängse, vanliga, skrivsätt inom ett fält (förkortningarna av auktorsnamnen)
  • att läsaren inte ska behöva hålla musen över en länk för att förstå innebörden i texten
  • att mallinnehållet ska få plats i mallen, och inte bli plottrigt eller oändligt långt
Mot bakgrund av ovan tycker jag att Roufus förslag i så fall är något bättre. Jag tror att efternamnet/så som namnet brukar skrivas oförkortat i auktorsnamns-sammanfattningar i så fall nog räcker.
(Är det förresten kanske så att en skillnad mellan namnet på auktorn och auktorsnamnet (trots allt) är att när man skriver om auktorsnamn så tar man sällan med ett fullständigt namn, med förnamn? Den där ovan som hade typ sju efternamn, skriver man ut samtliga dessa?) Mvh, flinga 31 oktober 2018 kl. 16.37 (CET)
Den här diskussionen är redan ovanligt omfattande och det står sedan länge klart att det inte finns någon möjlighet att nå konsensus. Därmed finns det inget underlag för massändringar med bot. Till Användare:Flinga vill jag bara säga: När man vill ha ett fackuttryck förklarat eller få veta vad som utmärker en person så måste man alltid följa länken, det är en av Wikipedias grundförutsättningar, annars skulle uppslagsverket inte fungera. Hursomhelst. Eftersom vi inte kommer längre återstår bara att diskutera en detalj i nuvarande mallutformning: Är det okej att ändra "Auktor" till "Auktornamn" eller "Auktorbeteckning"? /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 17.00 (CET)
Jag kan fullt ut acceptera Larskes förslag, det är lätt genomförbart genom en enkel ändring i taxobox-mallen, och kräver inte några botkörningar. Men att ändra i alla tusentals (tiotusentals?) artiklar om djur, växter, svampar och rentav även lägre organismer ser jag som fullständigt uteslutet med tanke på dels det enorma botarbete som det skulle medföra, dels det mycket svaga stödet och det obefintliga konsensusstödet för en sådan åtgärd. Vi har verkligen mycket viktigare problem att syssla med. Jag ansluter mig alltså till Asciltos åsikter ovan.
Tilläggas bör kanske, att jag inte talar i egen sak här. I mina djurartiklar lägger jag alltid in auktorns/auktorernas fulla namn i ingressen. (I alla fall enligt min medvetna vetskap; om någon, efter de sökningar som närmast blivit en sport i den här debatten, skulle råka hitta en artikel uppdaterad av mig som saknar en sådan auktorspresentation så tänker jag inte förneka det. Rena slarvfel är jag lika litet fri från som de flesta andra medarbetare.) / TernariusD 31 oktober 2018 kl. 18.09 (CET)
Jag är fortfarande emot ändringar med robot enligt Roufus förslag, därför att det inte behövs då det blir "kaka på kaka". Acceptera förkortning i taxobox och skriv ut hela namnet i brödtext, tycker jag fortfarande är en god kompromiss, det blir tydligt för alla, och på det sättet ser det redan ut i robotskapade artiklar, så det ger konsekvens, minimalt merarbete och bevarad prydlighet. Larskes länkändring kan jag köpa, även om jag inte tycker den är nödvändig. Hela frågan har blivit överproblematiserad, eftersom några bara inte vill acceptera förkortningar i just detta fall, hur korrekta de än är att använda och hur många källor man än ger på att det är normalt att använda dem. Man måste göra på ett sätt som är gångbart i alla fall, för alla auktorer, inte bara utifrån att man gillar att se Linné utskrivet. Tillägg, jag vill hålla med Ascilto angående fackuttryck och wikilänkning, det har alltid förutsatts att läsaren följer wikilänken om om han eller hon inte vet innebörden av ett uttryck. Höstblomma (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 19.06 (CET)
Vi skriver inte våra inledningar med språkförortningar (likt "it" eller "fht") trots att dessa är vanliga i ordböcker och att de enkelt skulle gå att länka. Wikpedia är nämligen ett uppslagsverk, inte en ordbok. Vi skall förklara begreppet, inte hur det ter sig i skrift. Man bör inte behöva klicka sig till italienska för att förstå förkortningen, utan för att man är intresserad av att läsa mer om språket. Länkar bör vara tydliga med vart de leder på förhand, de är till för fördjupning, inte för att möjliggöra språkligt krånglande.
andejons (diskussion) 1 november 2018 kl. 10.36 (CET)
Det här, förkortning kontra vetenskaplig benämning, har diskuterats redan. Vi ska väl ändå inte behöva köra ett varv till med samma argument? / TernariusD 1 november 2018 kl. 10.44 (CET)
Det är skillnad på inledning som är brödtext och taxobox som är en mall. Jag har hela tiden föreslagit att auktor ska skrivas ut med hela namnet i brödtexten. men i taxoboxen som är en mall menar jag att det finns fördelar med att använda etablerade förkortningar, både stilmässiga och lärdomsmässiga. En läsare får därmed namnet utskrivet i brödtexten så det är tydligt och samtidigt kännedom om förkortningen, en kunskap i sig som vi inte bör undanhålla, då det vore verkligt opedagogiskt att inte lära ut etablerad praxis, som jag också tror Ternarius skrev långt tidigare i denna debatt. Att inte låta läsare bekanta sig med och erfara praxis i bruk blir ju en slags björntjänst, det har inte med språket att göra, för etablerade förkortningar som dessa är i sitt sammanhang bra språkbruk, de är ett system för ett specifikt sammanhang. Det är inte som med m.m. och etc. och de flesta andra vardagliga förkortningar som är i ordböcker. Höstblomma (diskussion) 3 november 2018 kl. 07.32 (CET)
Då kanske du skall säga till Ascilto och Höstblomma också, som var de som närmast hade argumenterat för att länking av förkortningar skulle vara normalt?
andejons (diskussion) 1 november 2018 kl. 11.30 (CET)
Eftersom det sedan länge står klart att vi inte kan komma till konsensus måste status quo råda. Då återstår att ta ställning till: skall det fortsätta stå "Auktor" i mallen eller skall vi ändra till "Auktorsnamn" eller "Auktorsbeteckning"? För min del är alla tre okej, men jag skulle föredra "Auktorsnamn" enligt Användare:Larskes förslag. /Ascilto (diskussion) 1 november 2018 kl. 11.37 (CET)
Jag tycker diskussionen varit såpass spretig att det är lämpligast inte göra något alls utifrån denna tråd. Och även om jag håller med om att ett namnbyte i boxen kunde vara OK, tycker jag detta kan avvakta också. Och Episcophagus anser ju även denna del hanterats tokigt. Om någon tycker ändå något bör ske tycker jag detta kan ske efter att startat en ny tråd som i mer lugn kan diskutera ett eventuellt förslag. Yger (diskussion) 1 november 2018 kl. 17.09 (CET)

Jag vill be om ursäkt för min reaktion, en reaktion som förstärktes av personliga förhållanden, men som så klart inte hörde hemma här. Vill bara ha detta sagt, förlåt. Episcophagus (diskussion) 1 november 2018 kl. 22.28 (CET)

Tack för att jag får en chans till att förklara (ur botanisk synvinkel, zoologerna har inte riktig ordning på saker och ting). Auktorsbeteckningen är inte till för att berätta vilken hjälte som beskrev taxonet, utan för att berätta vilken beskrivning som är kopplad till detsamma. Mer liknade någon sorts registeringsnummer eller så. Därför anger man (inom botaniken - vilket innefattar allt utom djur) en otvetydig förkortning om sådan finnes. "L." är härvidlag alltid Carl von Linné (oavsett namnform), men aldrig Carl von Linné som har auktorsförkortningen "L. f." eller "L. fil.". Utöver detta innehåller auktorsbeteckningen ofta ytterligare information (och fler förkortningar allt efter den roll auktorena spelat), vilket förhoppningsvis framgår ovan. Allt går ut på att klargöra i vilken mening taxonet används (och är snarare en sorts källhänvisning), och först i fjortonde hand är den någon sorts hipp hurra vad auktorn var duktig. Episcophagus (diskussion) 1 november 2018 kl. 22.52 (CET)

Länkning av datum, har något hänt?[redigera | redigera wikitext]

Hej, 2010 ägde en lång diskussion rum på Bybrunnen om man ska länka datum och årtal eller inte. Har något hänt sedan dess, eller är det upp till var och en om man tycker det tillför något?

Färskt exempel från en kort biografi: "... född 25 mars 1898, död 2 mars 1942 ...". Vilken nytta har man av denna omfattande länkning, särskilt om den görs inkonsekvent mellan artiklar?

--Enirorine (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 10.16 (CET)

Kanske dom som skapar sidan 28_oktober använder den. Jag använder Wikidata för sådana frågor. Exempel vad som hände idag på SBL, SKBL, Svensk Filmdatabas... - Salgo60 (diskussion) 28 oktober 2018 kl. 18.26 (CET)
Utan att framföra en åsikt, så tror jag att praxis är att länka 1) viktiga årtal, för t ex större händelser som rör artikelämnet 2) datum? och årtal för en persons födelsedatum och dödsdatum. flinga 31 oktober 2018 kl. 16.49 (CET)
Min uppfattning av nuvarande praxis är att vi bara länkar datum och årtal när det gäller personers födelse- och dödsuppgifter. Om man vill sedan vill länka årtal för händelser som nämns i årsartikeln, så borde det vara okej, men då skall man först kolla att händelsen verkligen är listad i årsartikeln eller skriva dit den. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 17.05 (CET)

Brittiska bryggerier[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien har andra öltraditioner än Skandinaven. Real ale är således en brittisk öltyp med gamla anor,som på 1990-talet fick en renässans. Ett stort antal mikrobryggerier startades, ibland med några få anställda, ibland var kanske ägaren ensam. Ett riktigt litet bryggeri tillverkar sina produkter i satser på 40 liter. Sådana bryggeriers produkter kan bara säljas lokalt, men de kan bli omnämnda i samband med ötävlingar och ömässor.

I engelska Wikipedia har större och mera etablerade bryggerier egna artiklar. Många fler är nämnda i listor av typ en:List of breweries in England, men dessa är inte fullständiga.

I svenska Wikipedias barndom skrevs 2005 ett antal stubbar om brittiska bryggerier. De återfinns för Englands del i Kategori:Engelska bryggerier med för närvarande 155 sidor. Denna lista är fylligast för bokstäverna A–H. För resten av alfabetet är det bara 12 sidor.

Man kan dela in dessa sidorna i tre grupper:

  1. Sidor med interwikilänk till enwp
  2. Sidor utan interwiki länkar, men där bryggerierna sannolikt är i drift
  3. Sidor om nedlagda bryggerier

Grupp 1 kräver inga ytterligare kommentarer. Grupp 2 och 3 gör inte mycket väsen av sig. De kan emellertid dyka upp som alternativ på grensidor. Det gäller till exempel det engelska Holland Brewery och det skotska City of Stirling Brewery, båda i grupp 3. Jag har mallat dessa för relevanskontroll. Det gäller också följande engelska bryggerisidor på bokstaven B:

Jag menar att sådana sidor borde kunna snabbraderas. Det menar emellertid inte Riggwelter, som skrev sidornas första versioner och nu visar till deras avsevärda ålder, se här.

Så frågan är hur man får ordning på detta. Skall det vara en SFFR-diskussion på varje enskilt bryggeri, eller kan man ta dem i lklump? Eller är det någon administratör som delar min mening om snabbradering?

Jag ifrågasätter vidare relevansen av sidorna i grupp 2 ovan. Dessa bryggerier existerar visserligen men är för små för att få egna sidor på engelska Wikipedia. Vi skriver inte om sådana små lokala verksamheter i Sverige. Menar vi att engelskt öl är så betydelsefullt att andra relevanskrav gäller för dessa bryggerier? Roufu (diskussion) 29 oktober 2018 kl. 18.19 (CET)

Brunnen är inte rätt sida för denna diskussion. Lägg upp bryggerierna på SFFR och lägg en blänkare på brunnen istället. Det är lämpligare att diskutera ett fåtal artiklar på SFFR och därefter städa i beståndet av bryggerier. Nasko () 29 oktober 2018 kl. 19.06 (CET)
Jag vill bara lägga till att vi inte ska utgå helt och hållet från interwikilänkar eller om de är i drift eller inte i bedömningen av relevans. Även ett engelskt bryggeri tan artikel på enwp, som var i drift i 3 år och är nedlagt, skulle kunna äga relevans genom någon speciell merit. Och omvänt, även artiklar med iw-länkar kan ha för dålig relevans, eller vara lämpade för infogning. Med det sagt: det finns säkert flera bland de här artiklarna, ffa i grupp 2 och 3, som saknar relevans. Mvh, flinga 31 oktober 2018 kl. 16.56 (CET)
Att ett företag är nedlagt gör det aldrig irrelevant. Däremot kan det vara så att något bryggeri knappt hade hunnit etablera sig innan det försvann och då, men endast då, finns det skäl för radering. Jag skulle gärna se fler artiklar om svenska mikrobryggerier. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2018 kl. 22.58 (CET)
Även jag hade gärna sett fler artiklar om svenska mikrobryggerier. I min barndom på 1940-talet dracks det svagdricka på svenska landsbygden, och det fanns många bryggerier för denna lågstatusdryck. Hur stora de var, vet jag inte, men de jag minns hade åtminstone egen lastbil. De är emellertid glömda liksom charkuteriaffärerna, som kokade egen ärtsoppa till torsdagarna.
Någonstans måste man dra gränsen. Ett rimligt krav är att i normalfallet är engelska bryggerier som inte är relevanta för engelska wikipedia heller inte är det för svenska. Roufu (diskussion) 1 november 2018 kl. 16.06 (CET)
Kan tyckas pedantiskt, men, min poäng: saknas en företeelse på engelska wp, så betyder inte det nödvändigen att den anses irrelevant för egen artikel där. flinga 1 november 2018 kl. 17.38 (CET)
Nej. Och tvärtom: Att en företeelse finns beskriven på engelska Wikipedia innebär inte med nödvändighet att den ses som relevant där. Det sker regelbundet relevanskontroll och raderingar av gamla artiklar även på engelska Wikipedia. Om det däremot finns en utförlig artikel på engelska så kanske det även finns källor etc som kan visa varför artikeln är relevant där och här. /NH 1 november 2018 kl. 17.44 (CET)
Jag tycker nog att det är viktigt att försöka lyfta huvudet och titta lite på artikelbeståndet i övrigt, och på andra företeelser. Vad gäller de svenska svagdricksbryggerierna, och charkuteriaffärerna så kan jag ju konstatera att en hel del sådant redan finns på wikipedia. Jag försökte ju ifrågasätta om det var rimligt att ha med ett torp som existerat 50 år från sent 1600-tal till tidigt 1700-tal. De flesta svagdricksbryggerier i landsorten anlades i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, sedan var det efter andra världskriget som de började läggas ned och slås ihop, många han vara aktiva över 100 år. Tycker nog att de bör kunna ses som minst lika relevanta. Källor finns nog, ganska ofta har hembygdsföreningarna gett ut omfattande litteratur om bebyggelsen där det går att hitta information om företag på orten. Kommuner och länsstyrelser har också ofta gett ut rapporter över bebyggelse och historiska företag. Sedan är den inte alltid lätt att komma över via nätet. Den kan finnas tillgänglig på lokala bibliotek men sällan för hemlån. Det gör ju att ämnesområdena i allmänhet kommer att få slagsida mot områden där vi har aktiva wikipedianer som skapar artiklar inom området. Vi är alldeles för få för att slumpmässig spridning skulle kunna hjälpa till att sprida ut beståndet.
Givetvis finns det ett intresse för lokalhistoria av det här slaget. Frågan är dock var vi drar gränsen, vad är rimligt att tro att svenskspråkiga wikipedia klarar av att kontrollera och underhålla. Bryggerier som bara existerat något tiotal år ser jag i sammanhanget som ganska långt ned på relevansstegen, om det inte finns andra särskilda skäl att de ändå skulle kunna komma upp några snäpp. FBQ (diskussion) 2 november 2018 kl. 10.28 (CET)

Någon har ny börjat radera bland de engelska bryggerierna, kanske lite för fort. Jag har satt ut en lista på Kategoridiskussion:Engelska bryggerier med dem som har interwikillänkar. Det betyder att det finns engelsk wikipedia-artikel om dessa bryggerier, de är inte bara namn på en lista. Jag menar att dessa artiklar skall behållas,även om m de i sin nuvarande form är dåligt utformade. Roufu (diskussion) 7 november 2018 kl. 21.44 (CET)

Content Security Policy[redigera | redigera wikitext]

Hej, allihopa. Det finns något som heter Content Security Policy. Det används bland annat för att sätta begränsningar på varifrån en webbplats kan ladda in resurser. "Resurser" betyder i det här fallet JavaScript, CSS, bilder etc. Det här är bra av två anledningar: säkerhet och integritet.

CSP håller just nu på att införas på Wikimedia-wikis. En del finesser bryter mot de regler som har definierats. Jag kommer behöva ta bort finesser som bryter mot dessa regler. Ett exempel på en sådan finess är MediaWiki:Gadget-Wikiminiatlas.js (den som lägger till en jordglob i koordinatmallar). Följande domäner är vitlistade:

  1. upload.wikimedia.org
  2. https://commons.wikimedia.org
  3. meta.wikimedia.org
  4. *.wikimedia.org
  5. *.wikipedia.org
  6. *.wikinews.org
  7. *.wiktionary.org
  8. *.wikibooks.org
  9. *.wikiversity.org
  10. *.wikisource.org
  11. wikisource.org
  12. *.wikiquote.org
  13. *.wikidata.org
  14. *.wikivoyage.org
  15. *.mediawiki.org
  16. wikimedia.org

Vår finess MediaWiki:Gadget-Wikiminiatlas.js laddar in m:MediaWiki:Wikiminiatlas.js som i sin tur laddar in wma.wmflabs.org. Det första anropet (till meta) är ok. Det andra anropet till wma.wmflabs.org är inte ok. Nirmos (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 03.00 (CET)

Finns det någon länk som berättar om Wikimedias införande av CSP? Hur vet man till exempel vad som är vitlistat? Ainali diskussionbidrag 30 oktober 2018 kl. 08.16 (CET)
Det står i Tech News. Listan ovan drog jag från webbläsarkonsolen. Nirmos (diskussion) 30 oktober 2018 kl. 08.41 (CET)

Kvalitetsmätningen november för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 %
2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 %
2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 %
2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 %
2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 %
2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 %
2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 %
Nu A + B C + D E + F 1 516

Alla svwp-artiklar som är Utmärkta, Bra eller Rekommenderade har en flaggning i Wikidata som överensstämmer med kategoriseringen på svwp!
--Larske (diskussion) 1 november 2018 kl. 00.57 (CET)

Kvalitetsmätningen november[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2017-11-01 49 142 50 50 14 1 163 147 548 0 75 775 376 1 080 15 3 485 31 939 35 424 0,93 %
2017-12-01 42 142 54 54 17 2 110 137 556 0 78 795 378 1 092 14 3 471 32 190 35 661 0,94 %
2018-01-01 46 148 56 55 21 0 92 137 555 0 80 785 371 1 104 17 3 467 32 421 35 888 0,95 %
2018-02-01 51 152 61 56 24 1 101 152 551 0 83 812 374 1 113 18 3 549 32 468 36 017 0,95 %
2018-03-01 35 147 61 54 25 1 105 170 559 0 90 810 376 1 142 17 3 592 32 625 36 217 0,96 %
2018-04-01 30 101 62 44 30 1 97 171 510 0 91 713 375 1 135 5 3 365 32 705 36 070 0,95 %
2018-05-01 30 98 53 42 36 0 61 178 398 0 60 776 375 1 152 0 3 259 32 797 36 056 0,95 %
2018-06-01 26 101 52 37 40 6 60 192 380 0 61 802 372 1 153 0 3 282 33 058 36 340 0,96 %
2018-07-01 31 102 52 30 46 0 58 191 380 0 64 770 371 1 180 4 3 279 33 219 36 498 0,97 %
2018-08-01 32 106 52 30 52 0 65 208 374 0 67 643 372 1 199 2 3 202 33 335 36 537 0,97 %
2018-09-01 30 110 54 32 52 0 68 217 386 0 70 611 372 1 219 1 3 222 33 563 36 785 0,98 %
2018-10-01 28 116 50 17 58 1 53 215 399 0 61 597 372 1 234 6 3 207 34 026 37 233 0,99 %
2018-11-01 26 115 51 21 54 0 98 223 430 0 65 609 374 1 242 6 3 314 34 372 37 686 1 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Liten ökning, vilket indikerar att en del del görs men inte riktigt så mycket som de som tillkommer.Yger (diskussion) 1 november 2018 kl. 06.55 (CET)

Är det inte dags att lyfta fram projekt och/eller förklaringarna bakom de olika kolumnerna i tabellen ovan? I POV fallet får man klicka vidare tre gånger innan man får en förklaring till förkortningen POV och vad man vill uppnå med det. Även i Glob. fallet, får man klicka vidare tre gånger, innan man kommer till något annat än en kategori. Målet bör ju ändå vara att även en oinsatt person ska kunna bidra. Voyager85 (diskussion) 2 november 2018 kl. 22.21 (CET)

@Voyager85: Här nedan finns ett förslag till utökat tabellhuvud med ikoner som länkar till respektive projektsida. En del projekt är mindre aktiva och någon sida är till och med museimärkt, men de innehåller ändå lite mer information än bara länken till kategorisidorna.
Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar)
Klicka på en rubrik för att komma till en kategorisida med berörda artiklar. Klicka på en ikon för att komma till en projektsida med förklaring av vad respektive kvalitetsbrist avser.
Datum Kval.
Nuvola apps korganizer.svg
Fakta
Question book magnify2.svg
Fluff
Suikerspin.png
Förvirr.
Confused.svg
POV
Green-emblem-scales.svg
Plag.
Copyright-problem.svg
Rel.
Relevans.gif
Språkv.
Ambox grammar.svg
ifrågas.
(tom aug 2017 Ugglan)
Ickewiki
Wikify logo.svg
Städa
Broom icon.svg
Infoga
Merge-arrow 2.svg
Glob.
Globe important.svg
Ouppdat.
Ambox outdated.svg
Subst.
Postscript-viewer.svg
Totalt
(exkl. Källor)
Källor
Question book-4.svg
Totalt Andel
--Larske (diskussion) 3 november 2018 kl. 08.43 (CET)
Mycket trevligt utseende! Förresten, nu behövs kanske inte tillägget längre om Ugglan-artiklar i ifrågasatt-rubriken? JohanahoJ (diskussion) 3 november 2018 kl. 09.14 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar Voyager85 (diskussion) 3 november 2018 kl. 09.23 (CET)

Jag blir personligen inte så förtjust i versionen med ikoner i tabellhuvudet, av följande anledningar: Den blir svårläst, med ord som inte längre hamnar i rad utan hoppar upp och ned. Den ryms inte på bredden i många skärmar utan man blir tvungen att scrolla i sidled. Det är förvirrande att ordet (kolumnrubriken) och ikonen som hör till ordet länkar till olika sidor. Går det inte att lägga in en beskrivningsrad på kategorisidan som länkas i kolumnrubriken istället? En beskrivningsrad där man länkar till berört projekt, då blir det iaf inte lika många klick som innan och man slipper ett antal "förvirringsklick" fram och tillbaka. //Vätte (diskussion) 5 november 2018 kl. 12.38 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar - stöd till Vätte. /Ascilto (diskussion) 5 november 2018 kl. 12.49 (CET)
Det går att ordna så orden kommer i jämnhöjd, men jag kan nog hålla med om att man intuitivt tänker att ord och ikon har samma länkning. Förslaget om länkning till kategorisidan där en beskrivning kompletteras med en projektlänk är nog bra. På min skärm är det knappt någon skillnad på bredden med eller utan ikoner (jag behöver redan skrolla tabellen i sidled), men man kan ändå göra ikonerna en aning mindre. JohanahoJ (diskussion) 5 november 2018 kl. 13.08 (CET)

Jag har filat vidare lite på Larskes utkast med ikoner och gjort så rubrikerna ligger i jämnhöjd. Här länkar ikonerna till respektive kategori, men det är lätt att ändra på. Både text och ikoner är något mindre.

Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar)
Datum Kval.

Nuvola apps korganizer.svg
Fakta

Question book magnify2.svg
Fluff

Suikerspin.png
Förvirr.

Confused.svg
POV

Green-emblem-scales.svg
Plag.

Copyright-problem.svg
Rel.
Relevans.gif
Språkv.

Ambox grammar.svg
Ifrågas.

Puzzled.svg
Ickewiki

Wikify logo.svg
Städa

Broom icon.svg
Infoga

Merge-arrow 2.svg
Glob.

Globe important.svg
Ouppdat.

Ambox outdated.svg
Subst.

Postscript-viewer.svg
Totalt

(exkl. Källor)
Källor

Question book-4.svg
Totalt Andel

I nästa utkast är rubrikerna roterade för att tabellen ska få plats på bredden även på lite mindre skärmar. Rubriktexter och ikoner ligger här på skilda tabellrader för att möjliggöra ett vettigt utseende även i de webbläsare som eventuellt inte kan hantera den roterade texten. Roterade rubriktexter ger plats att skriva ut hela ord, men de är försedda med vid-behovs-avstavningar för horisontella lägen.

/ JohanahoJ (diskussion) 6 november 2018 kl. 13.04 (CET)

@JohanahoJ: Att både texten och ikonen länkar till samma kategori verkar onödigt. Min tanke med att länka ikonen till den relevanta projektsidan var för att försöka lösa det problem som Voyager85 tog upp om att kategorisidorna (oftast) inte ger någon information om respektive kvalitetsbrist och hur den bör åtgärdas, något som (några av) projektsidorna, till exempel Wikipedia:Projekt relevanskontroll och Wikipedia:Projekt globalt perspektiv, gör även om många av dem verkar vara lite insomnade och borde uppdateras med avseende på aktuella projektdeltagare.
Men det räckte tydligen inte med en förklarande texten i översta tabellcellen. Den var kanske för liten och för lång för att inbjuda till läsning. SMirC-smile.svg --Larske (diskussion) 6 november 2018 kl. 15.25 (CET)
Ja, det behöver nog vara lite tydligare vad som är vad, om text och intilligande ikon länkar till olika mål. Ikonerna behövs förstås inte ifall de länkar till samma mål, men jag tyckte ändå att det såg trevligt ut och kanske får det någon extra läsare att stanna till vid tabellen. Kanske kan ikonerna (över eller under texten) länkas till projekt om man lägger till en rubrik för det i vänsterkanten? JohanahoJ (diskussion) 6 november 2018 kl. 15.50 (CET)
Kompletterar demoexen med ett tabellhuvud med roterad text men utan ikoner. Jag har egentligen inga starka åsikter i frågan.
JohanahoJ (diskussion) 6 november 2018 kl. 16.09 (CET)
Ikoner eller inte är inte en stor fråga. Med rubrikerna på högkant minskar läsligheten för många användare. Det finns en poäng med att länka till åtgärdskategorierna ifråga, men där bör det finnas en topplänk till respektive projektsida. /Ascilto (diskussion) 6 november 2018 kl. 16.24 (CET)
Om det minskar läsbarheten så får vi förstås skippa rubriker på högkant. Förutom topplänk behöver kategorierna också förses med någon kort förklaring, till exempel av "POV", som nämnts ovan och är svårt att gissa sig till vad det betyder. Sådana förklaringar är bra att ha oavsett om tabellen här länkar till projektsidor eller ej. JohanahoJ (diskussion) 6 november 2018 kl. 17.05 (CET)
Tänker inte orda mycket, annat än att noten "(tom aug 2017 Ugglan)" kanske nu bör förpassas till arkivet? Det känns inte relevant längre. -- 62.20.170.74 6 november 2018 kl. 18.06 (CET)
Fixat. JohanahoJ (diskussion) 6 november 2018 kl. 20.11 (CET)

Här är ett exempel på hur man kan få med information direkt i tabellen, med en utfällbar inforuta. Exemplet är bara påbörjat, för att visa på hur det kan se ut.

Info icon 001.svgKvalitetsmätningen det senaste året(tidigare mätningar)
Rubrik Förklaring Associerat projekt

Kval. Kvalitetskontroll Projekt kvalitetskontroll
Fakta Faktakontroll Projekt faktakoll
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel

/JohanahoJ (diskussion) 7 november 2018 kl. 10.52 (CET)

Nu är alla kategorier ifråga försedda med länk till respektive projekt och åtminstone en kort förklaring. /JohanahoJ (diskussion) 8 november 2018 kl. 00.09 (CET)

WCDO - en inspirationsgenerator för översättningar[redigera | redigera wikitext]

WCDO står för m:Wikipedia Cultural Diversity Observatory, ett projekt för att studera och utjämna kulturella skillnader mellan språk av Wikipedia. Jag åhörde ett föredrag om detta på Central- och Östeuropa-mötet i Lviv för två veckor sedan och tycker att det verkar mycket lovande.

Ett av projektets verktyg är en topplista (Top CCC Articles), som rangordnar de viktigaste artiklarna i ett språk (källspråket) av Wikipedia efter antal sidvisningar, antal skribenter eller längd i bytes och jämför vilka av dessa som finns på ett annat språk (målspråket) av Wikipedia. Exempelvis visar den här listan de artiklarna i lettiska (lv) Wikipedia som har flest antal skribenter med länkar till svenska (sv) Wikipedia. Vi kan då se att vi redan har artiklar om 1. Lettland, 2. Riga, 3. Lettlands historia och 4. Liepāja, men vi saknar 5. UgunsGrēks, som är en lettisk tv-såpopera, och 19. Aspazija, en författarpseudonym. Båda dessa har dock artiklar i engelska Wikipedia (näst högraste spalten), vilket gör det lätt att översätta artiklarna till svenska även för den som inte behärskar lettiska språket.

Reservation för att verktyget är lite segt och kanske buggigt. Ibland verkar man få en annan lista än den man beställt. --LA2 (diskussion) 1 november 2018 kl. 22.05 (CET)

Ja, det verkar jättebra, men lite svårt att förstå. Skulle det verktyget kunna användas till att leta upp viktiga artiklar i norska Wikipedia som är mycket bättre än motsvarande svenska? Det skulle kunna vara en väg att lätt lägga till värdefullt material. Hur skulle man kunna göra det? --Ettrig (diskussion) 2 november 2018 kl. 08.59 (CET)
Så vitt jag förstår gör den ingen bedömning av kvaliteten på artiklarna på målspråket. Det du får är olika rangordningar av de viktigaste artiklarna på källspråket (t.ex. norska) och sedan får du själv kolla upp om målspråkets (t.ex. svenska) artiklar finns eller är tillräckligt bra. --LA2 (diskussion) 2 november 2018 kl. 21.20 (CET)
Översättning bör verkligen inte rekommenderas som metod. Det är en nödlösning. Att ersätta svenska originalartiklar med dylikt är ett oskick. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2018 kl. 00.15 (CET)
Översättning kan visst rekommenderas. Det är långt mycket bättre än en nödlösning. I alla fall när artikeln saknas helt på målspråket. Ainali diskussionbidrag 12 november 2018 kl. 23.49 (CET)

Dävensö[redigera | redigera wikitext]

är enligt stistik den mest lästa artikel in oktober, men det måste väl vara fel. Yger (diskussion) 2 november 2018 kl. 11.08 (CET)

Det är inte helt omöjligt. Ön ska nyligen ha köpts av Zlatan... JohanahoJ (diskussion) 2 november 2018 kl. 11.16 (CET)
Såg tydligen fel. Han köpte den för några år sedan, men Zlatanfaktorn borde ju snabbt upp lässtatistiken om det varit någon nyhet kring ön. JohanahoJ (diskussion) 2 november 2018 kl. 11.29 (CET)
Om man filtrerar på accessmetod ser man att 96214 av 96255 (99,957%) av Dävensö-besöken kommer från desktop. Det visar att det inte är något plötsligt intresse för Dävensö från vanliga användare. Jämför Lousie Hoffsten där desktop-besöken är mindre än 10%. Det är lättare att se mobilandelen på https://tools.wmflabs.org/topviews men där verkar det ännu inte finnas någon statistik för oktober. Plumbum208 (diskussion) 2 november 2018 kl. 12.28 (CET)
Man kan också undra över varför Special:Skapa konto har besökts över 60 000 gånger. Jag kan inte se hur många nya konton som skapades i oktober, men normalt skapas bara några tusen nya konton per månad. /NH 2 november 2018 kl. 11.49 (CET)
Både Dävensö och Special:Skapa konto har besökstopp 18 oktober [1] och för den senare sidan är andelen desktopsbesök 93% (det var där ökningen skedde) JohanahoJ (diskussion) 2 november 2018 kl. 12.39 (CET)
Artillerisystem 08 hade samma dag, 18 oktober, plötsligt 60 402 besök [2][3]. JohanahoJ (diskussion) 2 november 2018 kl. 13.01 (CET)
Det har varit svårt att komma fram till Wikipedia ibland under oktober. Man kanske borde anteckna när det händer. För övrigt verkar det oklart om Zlatan (fortfarande) äger hela Dävensö. En fastighet såldes den 1 oktober 2018, Booli säljhistorik, kanske efter avstyckning eftersom priset gått ner från 17,8 miljoner 2012 till 3,7 miljoner 2018. Plumbum208 (diskussion) 2 november 2018 kl. 13.11 (CET)
En eller flera datorer har alltså samma dag gjort 60 000 besök på en sida och många besök även på ett par andra. Jag vet inte hur kapaciteten ser ut gällande datatrafiken, men kan det vara ett test för att se just vad svwp klarar av? JohanahoJ (diskussion) 2 november 2018 kl. 13.43 (CET)
svwp klarar ganska mycket. Det här är nog i så fall snarare ett test av vad deras dataprogram/uppkoppling klarar av. -- 62.20.170.74 5 november 2018 kl. 10.11 (CET)

Wikilänkar för konstverk etc.[redigera | redigera wikitext]

Varför wikilänkar vi på detta sätt "Elefant strider med krokodil" för tavlan när i framtiden det kan komma en artikel om "Elefant strider med krokodil" en tavla av Édouard Navellier (inget just med denna artikel eftersom det verkar vara det vanliga sättet att göra det)? Om vi vill förklara vad konstverket föreställer som troligen inte behövs i detta fall, kan det skrivas t.ex. som Venus (staty av konstnär) föreställande Venus eller Slaget vid Poltava (konst) en målning om slaget vid Poltava av Pierre-Denis Martin Maundwiki (diskussion) 3 november 2018 kl. 22.27 (CET)

Artiklar om enskilda konstverk är inte speciellt vanliga. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2018 kl. 02.14 (CET)
Det gäller ju inte bara konstverk utan även andra titlar, jag brukar ibland plocka bort sådana länkar, ibland med ersättande av länk till boken/konstverket eller vad det nu är men ibland utan. Om det är begrepp som kan behöva förklaras kan det finnas poäng även om det då egentligen kan göras utan att länka delar av titeln. Upplever att det var vanligare i wikipedias barndom. Ser dock inget behov av generellt förbud mot det.--FBQ (diskussion) 4 november 2018 kl. 08.50 (CET)
Jag tror de flesta användare håller med FBQ. Länkar typ ”Elefant strider mot krokodil” är meningslösa. Om verket kan tänkas vara relevant för en egen artikel så ska man göra en (eventuellt röd) länk till titeln på verket, annars låta bli att länka. Med tänkbara undantag som FBQ också beskriver./NH 4 november 2018 kl. 09.55 (CET)
Medhåll, men undantagen kan normalt förklaras i en egen textrad, mend länkar där.--LittleGun (diskussion) 4 november 2018 kl. 09.57 (CET)
Medhåll till modifikationen i medhållet – ”normalt”. /NH 4 november 2018 kl. 10.01 (CET)
Nästan alltid?--LittleGun (diskussion) 4 november 2018 kl. 10.09 (CET)
Mittemellan ”nästan alltid” och ”alltid”. /NH 4 november 2018 kl. 10.29 (CET)
"Inte speciellt vanliga" är en "one-liner" som behöver undersökas för att utröna om det bara är en personlig (miss)uppfattning eller något som kan styrkas med fakta.
Ovanstående galleri är begränsat till målning (Q3305213) eller undergrupper därtill. Om alla typer av konstverk (Q838948), till exempel skulptur (Q860861), inkluderas blir antalet mycket större.
Att dela upp namn på konstverk, eller andra namn, och länka på beståndsdelarna känns fel. Vi skriver Zaporogkosacker skriver brev till den turkiske sultanen och Mona Lisa, inte Zaporogkosacker skriver brev till den turkiske sultanen och Mona Lisa.
--Larske (diskussion) 4 november 2018 kl. 09.58 (CET)
Tillägg: Här är en kortlista på 59 målningar, varav nio av Leonardo da Vinci (Q762) och nio av Vincent van Gogh (Q5582), som har länkar till minst 20 andra projekt men som idag saknar artikel i svwp, kanske något för hugade konstskribenter att ta tag i.
--Larske (diskussion) 4 november 2018 kl. 10.11 (CET)

Har konstverken artiklar på andra språkversioner bör de länkas, annars normalt inte, är den praxis jag följer. I Wikipedias barndom länkade man oftast boktitlar, det gör vi sällan numera. Jag anser däremot att ord som annars försetts med en hänvisning bör göra det oavsett var de dyker upp i texten. Det finns enligt mina mening inga hållbara argument mot detta. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2018 kl. 13.18 (CET)

Jag plockade bort länkningen ”Elefant strider med krokodil” och några liknande i artikeln Édouard Navellier, men det återställdes av Tostarpadius med motiveringen att länkningen följer praxis. Här ovan finns tre användare som verkar tycka att det inte borde vara så (fyra om jag räknar med mig själv). Vi kan ju se om det dyker upp fler synpunkter, och undersöka om det verkligen är praxis att länka så. /NH 4 november 2018 kl. 17.10 (CET)
Även om det går att visa att det finns en "praxis" för det, bevisar det inte att det är en god praxis
Det finns tex en slags "praxis" att hellre länka EZ än att man skapar en rödlänk till EZ. Det är enbart frustrerande att följa en sådan länkning och ger minimal nytta! På samma sätt ger länkarna här till "Elefant och Krokodil" mer frustration än nytta. -- 62.20.170.74 4 november 2018 kl. 17.22 (CET)
Någon sådan "praxis" existerar inte. Att länka enskilda ord i verktitlar är meningslöst och förvirrande. Disembodied Soul (diskussion) 4 november 2018 kl. 17.26 (CET)
När det gäller att länka enskilda ord i verktitlar så håller jag med DS och övriga som tycker att det är förvirrande och missvisande. Jag finner inte att det finns så mycket mer att säga om det, än att titlar skall hållas ihop eftersom det är så man läser dem. En titel är en titel och inte en beskrivning. Gör man däremot en beskrivning av ett konstverk är det lämpligt att länka enskilda ord som behöver förklaras eller fördjupas. /Ascilto (diskussion) 4 november 2018 kl. 17.30 (CET)
Jag har stött på liknande länkningsförfarande för exempelvis namn på organisationer som bygger på andra namn (exempelvis företag eller institutioner döpta efter personer eller orter):
Den här typen av "förklarande" länkningar är förvirrande och bör i regel undvikas. Egennamn och verkstitlar är helheter och bör länkas som helheter (om länkning är befogat). Väsk 4 november 2018 kl. 18.02 (CET)
Jag instämmer med Väsk, Ascilto, m.fl. VI har inte utrymmesbrist på Wikipedia och är förklaringsbehovet så stort för något ord som ingår i en titel då kan man antingen förklara det i samband med titelnämnandet, alternativt skriva en kort sammanfattning och därifrån länka till ordet/begreppet eller lägga in en Se även-länk. //Vätte (diskussion) 5 november 2018 kl. 12.51 (CET)
Jag anser att det hela får bedömas från fall till fall. Samtalet här kommer att leda till att jag blir mer restriktiv i fortsättningen. Jag är för rödlänkar, men avlägsnar dylika till verk om jag inte bedömer att sannolikheten är stor för att de får en. Jag hoppas att detta inte kommer att tolkas så att man inte anser få länka till motiv som Konungarnas tillbedjan eller Pietà, för att inte tala om om Madonna. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2018 kl. 13.03 (CET)
Att ha titlar med en blandning av länkade och olänkade ord kan verka försvårande för läsningen, speciellt i en uppräkning av flera verk som i sina namn också är uppräkningar.
Exempel: "Nattvarden, Johannes och Jakobs kallande till apostlar och Apokalypsen" (i artikeln Hippolyte Flandrin)
Här handlar det alltså om tre verk, tror jag, med tillsammans fem länkar och det är inte helt lätt att läsa.
Även när en titel består av flera länkade ord utan olänkat ord mellan dem kan man missa att det inte är bara en länk.
Exempel: "Sovande nunna" (i artikeln Giovanni Battista Piazzetta)
Fler exempel: Den här sökningen ger en lista med 161 artiklar om målare där det förekommer två eller fler länkningar inom en och samma kursiverade "titel".
--Larske (diskussion) 5 november 2018 kl. 13.44 (CET)
Å andra sidan har vi en artikel som Lista över planscherna i Suecia antiqua et hodierna. Där kommer vi knappast få artiklar om varje enskild plansch, men länkar till de avbildade föremålen kan vara till nytta för läsaren.
andejons (diskussion) 5 november 2018 kl. 14.44 (CET)
Men där är det väl inte planschernas titlar utan beskrivningar av de avbildade föremålen man länkar (”Äldre mynt”). /NH 5 november 2018 kl. 14.56 (CET)
Ni anser alltså på fullt allvar att det är bättre att skriva exempelvis "Nattvarden (som föreställer Nattvarden), Johannes och Jakobs kallande till apostlar (som föreställer Johannes och Jakobs kallande till apostlar) och Apokalypsen (som föreställer Apokalypsen)"?. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2018 kl. 20.49 (CET)
Ja, absolut! Men beroende på sammanhanget skulle jag nog nyansera det lite. "Nattvarden (en målning av Tintoretto som beskriver Jesu sista måltid)". Olika målningar beskriver händelsen olika och ingen jag känner till beskriver nog den som den idag genomförs i Svenska kyrkan. Michelangelos version är tex lite annorlunda. -- 62.20.170.74 6 november 2018 kl. 09.01 (CET)
Stöd till de som menar att länkning till enskilda ord i verktitlar är meningslöst och förvirrande. Jag tycker generellt att vi kan bli lite mer restriktiva med länkningar.--Gotogo (diskussion) 6 november 2018 kl. 11.18 (CET)
Att länka och beskriva verk som ip-numret ovan gjort anser jag är föredömligt. /Ariam (diskussion) 6 november 2018 kl. 11.33 (CET)
Om man gärna vill länka kan man skriva Tintorettos målning av nattvarden, jag tycker inte att man skall länka till nattvard i Tintorettos Nattvarden. Sedan vet jag som sagt inte hur hårt vi behöver reglera det hela.FBQ (diskussion) 6 november 2018 kl. 11.44 (CET)
@FBQ: Jag kan inte tolka om du nu avsiktligt eller oavsiktligt har förvirrat oss här. Tintoretto har alltså gjort en målning som heter Nattvarden. Vi har tom en artikel om den. Nattvarden (diskhistoriklogg) handlar dock om en helt annan målning av en helt annan målare. Nattvard (diskhistoriklogg) beskriver främst en rad kristna samfunds nattvard. Den sista måltiden (diskhistoriklogg) länkar till en underrubrik i nämnda artikel om dess ursprung. -- 62.20.170.74 6 november 2018 kl. 13.26 (CET)
Aha, ber om ursäkt. Kontrollerade inte var länkarna gick när jag skrev mitt inlägg, tänkte att uppslagsordet nattvarden gick till nattvard, inte till Leonardos målning.FBQ (diskussion) 6 november 2018 kl. 14.45 (CET)
Länken bör väl kanske desdutom snarast gå till 'den sista måltiden' som omdirigerar till ett avsnitt i artikeln om nattvard.FBQ (diskussion) 6 november 2018 kl. 18.55 (CET)
Då är vi nog överens! Jag tycker nog ämnet 'den sista måltiden' borde ligga i en egen artikel, men det är off topic för denna tråd. -- 62.20.170.74 6 november 2018 kl. 20.54 (CET)

Att skriva samma sak två gånger ser helt absurt ut enligt min mening. Då avstår jag hellre från titeln och nöjer mig med en beskrivning. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2018 kl. 20.46 (CET)

Tja, det är ju inte alltid ett verks titel tydligt förklarar vad målningen föreställer.FBQ (diskussion) 8 november 2018 kl. 10.44 (CET)

Veckans tävling gäller Asien[redigera | redigera wikitext]

Loggo för Wikipedias Asien-månad 2018.

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling, som vecka 45 heter Asien-vecka 2018. Tävlingen vill uppmärksamma det internationella skrivprojektet Wikipedias Asien-månad 2018 och uppmuntra till deltagande där, men också öppna på bredden. Wikipedias Asien-månad har tämligen krävande regler. Asien-veckan 2018 är däremot oerhört generös med poängen och med priserna! Den gör det dessutom möjligt att hjälpa de tappra kämpar som ger sig på det internationella projektet.

Välkommen med att utöka, eller skriva nya, artiklar om vad som helst som har koppling till Asien! Deryni (diskussion) 4 november 2018 kl. 09.05 (CET)

Wikipedias Asienmånad[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och pågår sålunda för fullt. För fjärde året i rad arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Ifjol deltog 51 språkupplagor av Wikipedia och åstadkom drygt 7 400 artiklar. För svenskspråkig del deltog 6 skribenter, som landade 42 godkända artiklar. Under de första fem dagarna har fyra deltagare bidragit med 17 godkända artiklar (5 november). Du kan anmäla ditt intresse att delta eller bara studera reglerna här. Välkommen på resan! Deryni (diskussion) 6 november 2018 kl. 06.47 (CET)

Kategori:Yrke från ort.[redigera | redigera wikitext]

Från och till är det någon som startar en kampanj för att masskategorisera om artiklar i mer detaljerade kategorier. Just nu sorteras en massa yrkespersoner efter ort. Men om man vill ögna igenom en kategori för att hitta personen man tänker på men inte kommer ihåg namnet på så går snart inte det längre. Om man söker efter t.ex. en konstnär så börjar man rent logiskt inte att leta efter personens födelseort. Snart måste man leta i en mängd födelseortkategorier istället för en enda yrkeskategori. Den kategorisering vi haft hittills med Personer från ort och t.ex. Svenska yrkesutövare uppfyller alla rationella krav. Att skapa kategorier som Målare från Lund så försvårar man för läsare att hitta rätt. Det är att lägga ner en onödig mängd arbete på något som försämrar Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 7 november 2018 kl. 23.12 (CET)

Det är inte en omkategosering från yrkeskategorierns till någon ort. Konstnären , regissören, läkaren med mera ligger fortfarande kvar i den stora gemensama yrkeskategorin. Det jag har sorterat är endast personer inom en ort. Just nu är det Lund som jag går igenom. Uppdelnig efter yrke inom en ort gör det ju enklare att hitta. Janee (diskussion) 7 november 2018 kl. 23.35 (CET)
Jag förstår Janee:s poäng. Men jag tror ett problem kan vara att någon annan så småningom kommer plocka bort artiklarna ur den övergripande kategorin i syfte att undvika dubbelkategorisering. Finns det någon bra lösning? /NH 8 november 2018 kl. 15.59 (CET)
Nu har jag inte tittat på något exempel, men kategorier av typen "yrke efter ort" blir lätt rätt plottrigt med massor av kategorier med bara enstaka artiklar i varje. Om problemet är att kategorierna "personer från X" börjar bli överfulla kan man väl dela upp den efter yrkesområden snarare än yrken, exempelvis "konstnärer från X" snarare än "målare från X". /ℇsquilo 8 november 2018 kl. 16.57 (CET)
. Det finns vad jag vet inga kategorier med 'målare från x' utan kategorin heter 'konstnärer från x' som innehåller målare, skulptörer, tecknare, keramiker, grafiker, textilkonstnärer och andra konstrelaterade yrken. Om jag inte minns fel var det omkrkng 3000, 4000 tusen namn i Kategori:Personer från Stockholm innan den delades upp i yrkeskategorier. Men kategorierna är inte detaljerade utan alla militärer oavsett grad eller verksamhet ligger i Kategori:Militärer från Stockholm likadant är det med Kategori:Musiker från Stockholm som listar sångare, tonsättare, instrumentalister och yrken som kan hänföras till Musik. De enda orterna som jar har gjort uppdelnigar i har haft över 200 personer och efter sorteringen brukar det bli en rest på 50 till 100 som ligger kvar i ortkategorin eftersom dessa inte skulle bilda kategorier som var större än 5 och om dessa skulle skapas blir nog uppdelnigen för plottrig. Jag har haft som mål att kategorierna skall bestå av minst 10 personer. Janee (diskussion) 8 november 2018 kl. 17.39 (CET)
Vilken princip används för att bestämma vilken ort någon är från? -- 62.20.170.74 9 november 2018 kl. 18.12 (CET)
Var de är födda. Vissa har menat att personer som knappt bott på orten de är födda i inte skall ha kategorin, upplever dock att det inte finns konsensus där och att användare gör olika.FBQ (diskussion) 10 november 2018 kl. 10.11 (CET)
Av den orsaken har jag tagit bort kategorin för några personer bland annar en idrottare som angavs i fem olika kategorier som person från xxx eftersom han tränat olika fotbollslag pä dessa orter medan hans kategori där han var född saknades. Har även plockt bort benämningen person från xxx pä arkiteker verksama i olika städer som angivis i kargorin "arkitekter verksama i xxx" eftersom de var födda i annan ott. Janee (diskussion) 10 november 2018 kl. 11.12 (CET)
För yrken är det verksamhetsorterna som är intressanta. Vilka orter som är relevanta att kategorisera efter kan variera mellan olika yrken, men födelseorten är inte den mest relevanta för något yrke. Kategoriseringen baserad bara på födelseort bör begränsas till Kategori:Personer efter ort, utan underkategorier efter yrke. För en del personer finns ingen speciell verksamhetsort då räcker det att kategorisera som person från födelseorten. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 10 november 2018 kl. 12.15 (CET)
@FBQ: Det hela kompliceras av att det i kategorier som "Personer från X" har insmugit sig underkategorier som "Yrke i X", "<Befattning i X>" (eller bara "<Befattning>"), "X-are", "X-profiler" och "X-bor", vilket gör att det finns många exempel på personer som finns i mer än en gren i kategoriträdet "Svenskar efter län". Men man kan inte vara född i mer än ett län.
Exempel: Tabellen nedan visar några artiklar som finns i två grenar, dels i "Personer från Stockholms län" och dels i "Personer från <något annat län>". Det finns givetvis även kombinationer där Stockholms län inte är inblandat, till exempel Ulla Billquist som är kategoriserad som en person "från" tre olika orter; Eslöv, Värnamo och Örebro...):
Om kategorigrenen "Stockholmare", som oftast avser personer som varit verksamma och/eller bott i Stockholm snarare än personer som är födda i Stockholm, häktades loss från Kategori:Personer från Stockholm som bör bestå av personer som är födda i Stockholm enligt den princip som FBQ nämner, skulle många "Södermalmsprofiler", "Brommabor", "Nackabor" slippa bli utpekade som "Personer från (födda i) Stockholms län. På samma sätt bör "Västeråsare" häktas loss från "Personer från (födda i) Västerås".
Men så länge som kategorinamnen "...från..." inte ändras till "...födda i..." kommer det antagligen inte att ske.
--Larske (diskussion) 10 november 2018 kl. 12.44 (CET)
Av vilken anledning är det intressant att kategorisera människor efter var de är födda? I USA finns (ännu så länge) regeln att den som är född inom landets gränser automatiskt har rätt till medborgarskap. Men för oss övriga? Den som är född under moderns tillfälliga besök i Sundsvall, växte upp och gick i skolan i Stockholm, studerade vid Umeå universitet och sedan har varit yrkesverksam i tre svenska städer och två i andra länder, för att sedan som pensionär bo halvtid i Kalmar och halvtid i Torremolinos. Varifrån är hen? --Chandra Varena (diskussion) 10 november 2018 kl. 13.00 (CET)
Tja, vad är intressant är ju alltid en definitionsfråga. Är det intressant att kategorisera någon för personen är född 1851 och inte 1852? Men födelseort är oftast ganska entydigt. Vad som är en nackabo är däremot vanligen mer tvetydigt. Räcker det med att ha bott där i två veckor, eller krävs det minst 20 år. Eller krävs det att personen identifierat sig som nackabo och någon som levde hela sitt liv där och inte identifierade sig med orten inte bör ingå. Någon konsensus har hittills inte nåtts och min uppfattning är att resultatet brukar bli att vissa lägger in och andra tar bort personer och att det för den som söker kända personer som bott i Nacka har föga hjälp av kategorin. FBQ (diskussion) 10 november 2018 kl. 17.17 (CET)
Det finns flera problem med att kategorisera biografier efter yrke och ort. Det ena är dubbelkategoriseringen; att en biografi blir kategoriserad både i en toppkategori som utgår från ett samlingsyrke såsom regissör eller konstnär samt en underkategori utifrån detta samlingsyrke och en ort där personen är född. Dessa samlingskategorier, t.ex. regissör, är sällan relevanta att kategorisera enskilda utövare under. Det finns inga regissörer i största allmänhet, de är antingen t.ex. filmregissörer eller teaterrregissörer och ibland både och men som oftast har väldigt lite gemensamt. Att då skapa underkategorin Regissörer från Flen blir missvisande och i flera meningar dubbelt missvisande då födelseort inte är det som är kännetecknande för en regissör eller arkitekt utan den ort varifrån personen varit verksam. Om man skippar samlingskategorierna regissör eller konstnär som indelningskriterium för enskilda biografier så blir delkategorierna yrke efter ort i de flesta fall så fragmentariserade att kategoriseringen blir meningslös. Poängen med kategorier är att de skall sammanföra artiklar med gemensamma egenskaper, men om det finns en videoregissör från Korpilombolo så lär den personen vara ensam om det och då är det ingen kategori utan ett enskilt sammanträffande. /Ascilto (diskussion) 10 november 2018 kl. 17.32 (CET)
Det finns en lång rad problem med denna kategorisering, vilket även har diskuterats tidigare. Till exempel är "Musiker från Umeå" underkategori till "Musik i Umeå". Då borde rimligen en musikerkategori omfatta musiker som är eller varit verksamma i Umeå. Eva Dahlgren i all ära, men hon har inte mer att göra med musiklivet i Umeå än någon annan stad. Detsamma gäller för Mikael Wiehe, som riskerar att hamna under "Musiker från Stockholm" och "Musik i Stockholm", medan kategoriseringen helt bortser från hans mångåriga verksamhet i Malmö. /Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 11.21 (CET)

Jag har hittat ett problem till efter att jag jobbat med yrkeskategorierna arkitekter och präster där jag fört in deras födelseort eller födelsesocken -- tydligen finns det några botar som med hänsyn på kategorin 'personer från XXXX' lägger in detta som födelseort på Wikidata, jag har stött på flera personer som där anges som födda i en ort men prästen respektive arkitekten har bara varit verksam där under något år, det verkar som boten hämtar uppgifterna från den första kategorin som använder 'Personer från XXX' medan den inte tar hänsyn till den andra eller tredje 'Pesoner från xxx' vilket betyder att det ibland blir rätt.Janee (diskussion) 12 november 2018 kl. 18.51 (CET)

Skogskyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Vet inte om detta är rätt forum men stycket "Gravkvarteren" är otroligt spretigt och bör skrivas om helt. MiKe (diskussion) 9 november 2018 kl. 00.28 (CET)

Bibliografiska data på Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Hej allihopa!

Vi har tidigare berättat om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata, vilket genomförs just nu av Wikimedia Sverige. Projektets mål är att berika Wikidata med länkade öppna data från Kungliga Biblioteket och på så sätt öka mängden fri och öppen information på Wikimedias plattformar.

Senast berättade vi om hur vi undersökte källhänvisningarna på svenskspråkiga Wikipedia för att få insikt i vilka böcker som används mest flitigt. Nu vill vi ta nästa steget och utnyttja denna information för att importera bibliografiska uppgifter från Libris till Wikidata. Mängden av data i Libris är ju så gott som oändlig och vi vill därför prioritera på ett meningsfullt sätt.

Vi arbetar just nu på att kunna konvertera Libris-poster till Wikidata items, men exempel kan man se redan nu, t.ex. ==> Q58388315, Q56676017.

Det finns säkerligen flera användare här som arbetar med både Wikipedia och Wikidata; vi är synnerligen nyfikna på era ideér kring bibliografiska data på Wikidata. Har ni förslag på områden som borde prioriteras eller på problem som skulle kunna lösas? Tankar om möjligheter och verktyg som skulle kunna förverkligas? Möjliga riktningar att gå? Med högaktningsfull hälsning, Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 9 november 2018 kl. 14.49 (CET)

Blir detta helt nya poster, det vill säga det finns inget alls i wikidata om dessa alster när ni laddar? Och hur kollar ni upp detta. Är det risk era poster inte kommer ha en 1-1 koppling till motsvarande (potentiella) Wikipedia artiklar? Bakåt har dessa två parametrar orsakat stort extraarbete för oss wikipedianer vid dina~/era tidigare WDladdningar (tex kyrkobyggnader från RAÄ, naturreservat).Yger (diskussion) 9 november 2018 kl. 15.37 (CET)
Det är en bra fråga @Yger: som i grund och botten handlar om hur datat är strukturerat. Vi kommer att skapa nya items snarare än fylla på redan befintliga items som är kopplade till Wikipediaartiklar.
Anledningen till detta är hur data om böcker är/ska vara strukturerat på Wikidata, vilket är sammanfattat här. Denna struktur är i grova drag kompatibel med Bibframe 2.0 modellen som används i (nya) Libris. Hela systemet bygger på att vi nyttjar flera abstraktionsnivåer – en bok är inte en bok. Det som vi tänker på som en bok består av tre lager, varav 2 är relevanta för oss på Wikidata: work och edition (benämningen i Wikidata)/instance (benämningen i Bibframe 2.0 och Libris). Work är det abstrakta verket, alltså det vi tänker på när vi säger "Strindberg skrev boken Röda rummet". Edition är den fysiska manifestationen av verket. En edition har egenskaper som utgivningsår, sidantal, ISBN osv. Ett work kan inte ha dessa eftersom det inte finns i verkligheten.
Vad betyder det i praktiken? Låt oss ta en random artikel om en "bok" på Wikipedia: Den svenska liberalismens historia. Artikeln handlar om ett work, alltså om en abstrakt bok. Denna bok råkar ha två fysiska manifestationer (editions), utgivna olika år, med varsitt ISBN och Libris identifierare. För att modellera detta behöver vi alltså 3 items:
* Det abstrakta verket som artikeln handlar om
* utgåva #1
* utgåva #2
Nu tillbaka till din fråga.
Blir detta helt nya poster, det vill säga det finns inget alls i wikidata om dessa alster när ni laddar?
— Vi kollar om en given edition finns på Wikidata genom att försöka hitta items som har ett givet ISBN/Libris URI (Libris nya identifierare)/SELIBR ID (gamla Libris identifierare). Hittar vi inget sådant item skapas det en ny.
Är det risk era poster inte kommer ha en 1-1 koppling till motsvarande (potentiella) Wikipedia artiklar?
— Ja, men det är en feature, inte en risk. De ska inte ha en 1-1 koppling. Just nu vill vi bara ladda upp data om editions (dels för att work-lagret i Libris fortfarande är under utveckling och går i skrivande stund inte att använda). En Wikipedia-artikel om en bok handlar om den abstrakta entiteten work och det kopplade Wikidata-itemet ska inte ha properties för ISBN, utgivningsår etc. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 9 november 2018 kl. 16.33 (CET)
Jag hänger i och för sig inte med detta om work och editions, det är för svårt för mig. Men frågan kvarstår vad gör ni om ni hittar att det redan finns en Wd post, som du skriver är en möjlighet? Och en ny fråga, hur skall detta utnyttjas av personer som skriver om böcker, det verkar ju inte vara helt enkelt förstå strukturen ni inför (om man inte gått på "kurs" först och det gäller ju inte för den vanliga wikipedianen). Yger (diskussion) 9 november 2018 kl. 16.56 (CET)
Jag köper skillnaden mellan work och edition och att work inte skall ha ISBN men jag kan inte hålla med om att ett work inte skall ha ett utgivningsår. Se t.ex. Gösta Berlings saga Q1559656. Alla verk har ett första utgivningsår, som i och för sig kan skilja sig från tillkomstår - inte ovanligt, och i fallet med dramer ett uppförandeår, ofta nog både och. Ett work kan vidare delas upp i många work då varje översättning väl måste betraktas som ett eget work. Vidare måste varje bearbetning av ett drama bli ett eget work och i de fallen sammanfaller ofta work och edition i Libris som samlar många produktionsmanus från olika teatrar, ett område där Libris verkar helt slumpmässigt, de samlar inte in produktionsmanus från alla teatrar med någon som helst konsekvens. Det finns alltså ett stort antal parametrar där det kan gå fel och röra ihop sig. /Ascilto (diskussion) 9 november 2018 kl. 17.13 (CET)
PS. Det Wikipedia har artiklar om är alltid verken (work) och det vi använder som källor är alltid editioner (editions). Att alla editioner får ett eget WD-objekt kommer att underlätta för att koppla källor till artiklars WD-objekt med deras olika egenskaper (uttalanden). /Ascilto (diskussion) 9 november 2018 kl. 17.17 (CET)
Om det är till någon hjälp, Yger och andra: work är verket i sig, edition är specifika utgåvor. T ex berättelsen "Den gudomliga komedien" av Dante är ett verk, som har getts ut i flera olika utgåvor/fysiska böcker.
Både verket/"texten i sig" och specifika utgåvor planerar man att göra poster för, i WD.
Angående om ett verk som är översatt är att betrakta som flera verk - i detta fallet hänger det väl helt enkelt på vad som är praktiskt för WD. Blir det opraktiskt på något sätt att ha översättningarna i samma post, så kan man behandla översättningarna som egna verk. Kanske är det mer praktiskt med hänsyn till posterna för utgåvorna? Har inga synpunkter på det, i alla fall :) flinga 9 november 2018 kl. 17.43 (CET)
Om modellen på Wikidata är densamma som den var när jag var aktiv där, så kan det finnas flera lager av verk, ja. Efterlevnaden av den här principen är dock lite si och så. Bibeln är tex ett verk med en viss författare. Översättningar av detta verk är i sin tur verk med en (eller flera) översättare som upphovsmän tillsammans med upphovsmännen till orginalverket. Principen är att alla sidor på Wikisource (även om Bibeln) är att betrakta som "upplagor" (editions). Eftersom Wikisource-folket vill ha interwiki på sina sidor, lägger de gärna samman editions- och verks-objekt. Sedan är det ett litet h-e att sära dem. Det är i princip samma bråk vi har här ibland. Vi slår samman objekt ibland som "nästan" handlar om samma sak, för att maximera mängden interwiki på sidan. I själva verket ska objekt bara sammanfogas om det är en exakt matchning. I övriga fall måste interwikin göras på det gamla sättet. -- 62.20.170.74 9 november 2018 kl. 18.11 (CET)
Kanske bara ett slarvfel eller tillfälligt förbiseende, men Bibeln har rätteligen många upphovsmän, de flesta okända. Med strikt databastänkande måste väl Bibeln betraktas inte som ett utan ett flertal verk, en slags antologi. Många texter i Bibeln reser för övrigt den intressanta frågan vad som är verk och vad som är edition, då vissa texter återfinns i olika tidiga fragment där det inte går att avgöra vad som är originalet. Oftast finns inget original (work) bara olika versioner, med lager på lager. /Ascilto (diskussion) 9 november 2018 kl. 18.25 (CET)
@Ascilto: Jag säger inte emot ett ord här av vad du sagt. Anledningen till att jag tog det här exemplet, är att det nog är det mest röriga vi har på Wikidata att ta ställning till. Vissa Wikisource-projekt har bara en version av bibeln uppladdad på sin språkversion. De vill då gärna lägga samman det med artikel Bibeln på Wikipedia. Det passar dock oftast väldigt dåligt ihop med påståenden som "språk:grekiska+arameiska+hebreeiska" som hör ihop med orginalupplagan. Helge Åkeson, Bibelkommissionen med flera har vi haft som översättare till svenska versioner. Inget av det vill en långtbortistansspråkig upplaga ha som påstående i sitt objekt. -- 62.20.170.74 9 november 2018 kl. 21.47 (CET)
Flinga det du skriver hade jag förstått, men jag vet också att allt som in~te är ett 1-1 förhållande till WP artiklar tenderar bli soppa. För kyrkor finns det åtminstone två objekt, kyrka som vi all förstår med ett BBR nummer, men också som en bebyggelsegrupp bestående av ett objekt (=kyrkan) med ett annat BBR nummer. Där har objekten mergats ihop fast det är ett abstrakt objekt (=grupp) och ett konkret (kyrkan). Det verkar som ingen förstått denna distinktion i det praktiska handhavandet. Här är det samma sak: ett abstrakt objekt som består av flera konkreta objekt, dock oftast ett. Att undvika att dessa mergas ihop lär bli svårt, och en som skapar något nytt om en bok, lär bara skapa ett objekt.Yger (diskussion) 9 november 2018 kl. 18.39 (CET)
Håller med Yger om soppa. Tycker vi ser det med RAÄ begreppet Anläggningspresentation som importerats som en "samling av byggnader" blir helt galet se tweet. Min tolkning är att RAÄ har ett annat "uppdrag" än vad Wikidata har plus en helt annan kompetens och dom vill ha en bättre "granularitet" än vad som är hanterbart i Wikidata/Wikipedia. Vi har en lite spänd diskussion på Wikipedia:Projekt_svenska_församlingar/sammasom där RAÄ inte heller har några visioner/tankar om vad Wikipedia skall göra med dessa poster dvs. varför har vi dom? Jag skickar även denna fråga vidare till LIBRIS XL projektet vad deras vision är då det gäller kopplingar om kyrkor Wikidata/RAÄ/?? se kommentar
Min fundering är tar vi oss vatten över huvudet att anamma BIBFRAMEs modell i Wikidata. Lesson learned med Svenska församlingar är att det jobbiga är inte att importera utan att bringa ordning i datat och skapa något användbart - Salgo60 (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.45 (CET)
Det finns påståenden som kan läggas in, som är avsedda att hindra sådana sammanslagningar. Finns påståenden som "Ej samma som:Q1324654431" redan från början, kanske det går att hindra röran från att utvecklas? Jag vet dock inte om det idag är inbyggt i merge-funktionen att kolla efter dylikt. Det borde kollas. -- 62.20.170.74 9 november 2018 kl. 21.47 (CET)
Du kan
- Salgo60 (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.45 (CET)

Det verkar som om översättningar av ett verk ska betraktas som editioner av verket enligt den sammanfattningssida som länkades tidigt i denna tråd. Egenskaperna upplagor (P747) och upplaga eller översättning av (P629) är "symmetriska", det vill säga att om verket A har egenskapen upplagor (P747) med värdet B, ska även editionen B ha egenskapen upplaga eller översättning av (P629) med värdet A. Tyvärr finns det många objekt som bryter mot denna regel. Dessa 3 625 objekt har upplagor (P747) som inte har motsvarande upplaga eller översättning av (P629) och dessa 714 objekt har upplaga eller översättning av (P629) som inte har motsvarande upplagor (P747). Det är inte säkert att det är en egenskap som saknas, det kan lika gärna vara en felaktigt egenskap, till exempel att värdet upplaga eller översättning av (P629) har satts till översättaren och inte till originalverket.

För många verk och editioner stämmer dock sambanden och jag har gjort en SPARQL-fråga som listar "symmetriskt kopplade" verk och editioner för författare (av verket) som har en nationalitet (P27) som är något av Sverige (Q34), Finland (Q33), Norge (Q20), Danmark (Q35), USA (Q30), Storbritannien (Q145), Tyskland (Q183) eller Frankrike (Q142). Frågan blir för tung om alla nationaliteter inkluderas, men den som är intresserad av andra nationaliteter kan ändra värdena för variabeln ?nat i början av frågan.
För varje författare listas alla originalverk med etikett (label) på verkets språk, samtliga editioner (upplagor/översättningar) med sina respektive ISBN, språk, eventuell översättare, antal sidor, typ av medium/distribution samt utgivningstidpunkt, med sortering på det sistnämnda. Det finns en hel del luckor i tabellen, men man får ändå en uppfattning om hur systemet är uppbyggt.

  • Länk till frågan. Just nu blir det 4 920 rader i resultatet. Man kan behöva minska teckenstorleken för att få plats med alla kolumner om webbläsarfönstret är smalt.

Listan omfattar alltså endast verk och editioner som är "symmetriskt kopplade" enligt regelboken, Dock utan kontroll av att editionen verkligen är en instans av (P31) klassen upplaga (Q3331189) och att verket är en instans av (P31) en undergrupp till (P279) till klassen skrivet verk (Q47461344).

  • Vill man inkludera alla verk som uppger att det finns editioner, oavsett om dessa editioner, med egenskapen upplaga eller översättning av (P629), "pekar tillbaka" på originalverket eller ej, kan man kommentera bort den första av de två markerade raderna i frågekoden. Då ökar antalet rader i resultatet till 5 141.
  • Vill man istället inkludera alla editioner som pekar på ett originalverk, oavsett om originalverket, med egenskapen upplagor (P747), deklarerar motsvarande "föräldraskap" eller ej, kan man istället kommentera bort den andra av de två markerade raderna i frågekoden. Då ökar antalet rader i resultatet till 6 297.

--Larske (diskussion) 10 november 2018 kl. 04.54 (CET)

Om vi tar Första Petrusbrevet från Nya Testamentet, vad är verk och vad är edition? Bibeltexten från en tänkt edition eller det fysiska fragmentet Papyrus Bodmer VIII, P? Det finns inget original. Eller om vi tar En midsommarnattsdröm - kvarton från år 1600 som tros grundat på Shakespeares original eller First Folio 1623 som är den version flertalet senare editioner utgår från. Det fysiska originalet existerar inte och är således en abstraktion utgående från en slags idé om En midsommarnattsdröm. Eller är originalet en textkritisk upplaga såsom The Oxford Shakespeare eller The Arden Shakespeare? Tills någon rättar mig drar jag slutsatsen att ett verk är den abstrakta idén om ett verk grundat på olika mer eller mindre sammanträffande versioner, alltså en idé som inte nödvändigtvis existerar i sinnevärlden. /Ascilto (diskussion) 10 november 2018 kl. 17.52 (CET)
@Ascilto: Rätt igen. Verket är i sådana fall som du nämner är alltid något abstrakt, aldrig något skrivet på varken papper eller pergament. Det gäller även om moderna verk. De kan finnas i olika tryckningar och upplagor men inget av det är verket självt. Enskilda pergament är i princip varken verk eller upplaga utan just pergament. Jag har en bok skriven i original av J.R.R. Tolkien. Den är översatt till svenska av någon, vilket gör att det finns två nivåer av verk, originalet och översättningen. Det är den senare jag har en upplaga av. Själva boken har jag köpt, men jag köper bara rätten att läsa boken, inte rättigheterna till texten. Pappret är mitt men inte texten. Det är förstås alltid svårt att hitta "orginalet" både till Petrusbrevet och Skapepjär, mycket svårare än med Tolkien. Men idéen om originalet finns alltid. När det finns olika uppfattningar hur den texten är utformad är det förstås svårt att beskriva det med de enkla verktyg som Wikidata tillhandahåller. Det gör sig mycket bättre i brödtext. -- 10 november 2018 kl. 19.48 (CET)

Libris användardag 5 dec[redigera | redigera wikitext]

FYI så kommer det att vara en LIBRIS användardag Onsdag, December 5, 2018 9:30 - 16 Humlegårdsgatan 26, Stockholm, Sweden.

I år bjuder konferensen på utblickar i hur man arbetar med övergången till länkade data internationellt, samt om hur vi vidareutvecklar Libris katalogisering för att bli en bra tjänst för de svenska biblioteken.
Plats: Courtyard Stockholm Kungsholmen
Tid: Onsdag 5 december 2018, 09:30-16:00
Deltagaravgift: 960 kronor, exklusive moms. I priset ingår lunch och fika
Anmälan: senast 20 november

länk Facebook jag har skrivit ned ite funderingar jag har om hur dom tänker sig att arbeta ihop med ex. Wikipedia/Wikidata länk en sak jag ser är att vi nu länkar LIBRIS som källa för fakta men jag är inte trygg i att dom har bra kvalitet- Salgo60 (diskussion) 11 november 2018 kl. 14.59 (CET)

Just idag funkar inte Libris, första ggn någonsin som jag kan minnas. I olika trådar har det skrivits om nyheten Libris XL (tror jag det kallas) - vad är adressen dit? /Ascilto (diskussion) 11 november 2018 kl. 15.03 (CET)
libris.kb.se/katalogisering du har även i WIkidata Libris-URI (P5587) exempel strindberg Q7724#P5587 som länkar till hans auktoritetspost. En diskussion om hur det fungerar finns på kundo.se/org/librisxl - Salgo60 (diskussion) 11 november 2018 kl. 15.20 (CET)
Tack! Testade ett par sökningar och måste säga att jag föredrar den klassiska formateringen. /Ascilto (diskussion) 11 november 2018 kl. 15.26 (CET)
Japp tyvärr känns det som projektet försenat och har upprörda användare I själva verket har vi nu att göra med ett nationellt arbetsmiljöproblem vi får se om dom kan styra upp det hela - Salgo60 (diskussion) 12 november 2018 kl. 11.06 (CET)

Libris info[redigera | redigera wikitext]

Lite bra info/filmer om LIBRIS framtid och tanken med BIBFRAME formatet

Wikidata och böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Video Wikicite 2017 "Wikidata and Books" bra översikt hur böcker modulleras och problemet plus bristen av beslut vad som görs i #Wikidata av @aubreymcfato
    • vad är en bok och hur kan den representeras
    • hur kan en bok representeras i WD dvs. det är inte självklart att följa BIBFrame eller göra precis som LIBRIS
    • hur hanteras antologier och böcker med många omarbetningar
- Salgo60 (diskussion) 13 november 2018 kl. 07.36 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev berättargrepp och politik som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under september månad. Hjältens kärleksintresse (av Hannibal) utsågs till bästa nya artikel och riksdagsvalet i Sverige 2018 (av Alexander Alejandro) till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (62 stycken) respektive utökningar (10 stycken) under oktober.

Nu är det november, och vi kan rösta på oktober månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 29 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 9 november 2018 kl. 15.58 (CET)

Veckans tävling - Källor[redigera | redigera wikitext]

Under veckan 12–19 november är det en ny Veckans tävling där det gäller att källbelägga artiklar. Det finns nu över 34 400 artiklar som saknar källor på svenskspråkiga Wikipedia. Hjälp till att förbättra källäget, och därmed Wikipedias trovärdighet, genom att delta i tävlingen. Lycka till!--Historiker (diskussion) 11 november 2018 kl. 18.52 (CET)

Tillförlitlighet Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Jag har trott jag kan lita på att de riktiga uppgifter jag lagt in i Wikidata, inte förstörs, men nu har jag på några få dagar råkat på tre fall, där andra saboterat info som lagts in. I Västergarns församling och Örnäsets församling har två olika mergat desas WD poster med poster om orter med snarlik namn (västergarn och Örnäset), och skapt sallad och att inget data kom fram i dessa artiklar faktabox. Jag tror det är ceb versionen och lsjbot skapade artiklar som spökar, då geonames-ID som ceb lagt in i församlingen hör till orten, dvs Ceb lagt in mot fel post. Men i stället för att ändra cebkopplingen har man mergat ihop till orten och tömt försmlingen! Idag blev jag uppmärksammad att någon bot lagt in dödsår i WD (skett i november 2017) på Ragnar Holte (som lever) med källreferens till NEs onlinedel. Varför blir det på detta sätt?Yger (diskussion) 11 november 2018 kl. 19.36 (CET)

WD är ju precis som Wikipedia öppen för att redigera hur som helst av vem som helst när som helst. Själv har jag gett upp att bevaka WD då bevakningslistan blir översvämmad. Det är nog många som tänker så och då blir WD mer opålitligt än Wikipedia. Dessutom har vi språkförbistringen då WD inte har ett gemensamt språk. /Ascilto (diskussion) 11 november 2018 kl. 19.49 (CET)
Svårigheten är att en "återställning" på Wikidata är bra mycket mer tekniskt avancerad ibland. Dan Koehl kan säkert hjälpa om ni pekar ut de exempel ni hittar. -- 62.20.170.74 11 november 2018 kl. 19.56 (CET)
Att åtgärda är den mindre biten, att bli medveten att det förstörts är det svåra. I fallet Ragnar Holte syns inte felaktigheten i Wikipediaartiklan, men google tycks använda uppgifter från Wikidata, så i "googlerutan" påstås det han dog 1992.Yger (diskussion) 11 november 2018 kl. 20.04 (CET)
I fallet Ragnar Holte var det visserligen en bot som genomförde redigeringen, men av redigeringskommentaren framgår det att det är verktyget Mix'n'Match som har använts, d.v.s. en människa har gjort en manuell feltryckning, förmodligen för att denne har blandat ihop Holte med någon annan person. Ainali diskussionbidrag 11 november 2018 kl. 20.13 (CET)
Eller sett och misuppfattat uppgiften att han avgick från professorstjänsten det året. Men det känns ändå bättre det är ett manuellt fel än en tokig bot.Yger (diskussion) 11 november 2018 kl. 20.17 (CET)
Teologen Per Erik Persson är också felaktigt dödförklarad på Wikidata. Även i det fallet anges det år som han lämnade professuren som dödsår. /Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 20.30 (CET)
Stig Malm påstås på Wikidata ha avlidit 1993, det år som han avgick som LO-ordförande./Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 21.19 (CET)
Holtes, Perssons och Malms dödförklaringar torde kunna hänföras till språkförbistring, men visar att vi användare borde vara mer aktiva med att bevaka WD även om det medför stora olägenheter. /Ascilto (diskussion) 11 november 2018 kl. 21.30 (CET)
Carl Göran Andræ avled enligt Wikidata 1984. Hur skall man hitta alla personer som blivit felaktigt dödförklarade där? /Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 21.51 (CET)
Nils-Arvid Bringéus./Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 22.08 (CET)
Yger: Du kan återställa på ett lättare sätt genom att gå till historiken, välja en gammal version och sedan klicka på återställ. På så vis slipper man lägga tillbaka alla uppgifter manuellt.
Angående felaktiga dödförklaringar: Den här listan bör innehålla samtliga som blivit felaktigt dödförklarade av felaktigt tolkade uppgifter från Nationalencyklopedin. Väsk 11 november 2018 kl. 22.12 (CET)
Det kan nämnas att samma bot även dödförklarade en rad andra personer som Fredrik Reinfeldt, Göran Persson, Stefan Attefall och Ulrica Messing, men i de fallen togs uppgiften bort av en annan användare. /Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 22.48 (CET)
Jag har ogjort redigeringarna som stoppade in falska dödsdatum (P570) för de 19 objekt som fanns i Väsks lista ovan. Har även på pekade felet på botens diskussionssida samt ställt frågan på Wikidata project chat om det är någon mer som behöver göras för att felen inte ska reintroduceras. --Larske (diskussion) 12 november 2018 kl. 00.00 (CET)
Tillägg: Metoden att återställa en äldre version som beskrivs ovan påverkar allt som ändrats efter den valda versionen. Om en felaktig redigering gjort för så länge sedan att den hunnit följas av ett antal helt korrekta redigeringar är det bättre att för den felaktiga redigeringen klicka på länken "gör ogjord". Det var den metod jag använde för de 19 objekten ovan där felet i de flesta fall introducerades för cirka ett år sedan. --Larske (diskussion) 12 november 2018 kl. 00.56 (CET)
De här listorna som ListeriaBot tar fram, kan vara ett gott sätt att hålla koll på en större mängd artiklar. Det här Mix'n'Match har jag otaliga gånger bett ska blockeras, utan resultat. -- 62.20.170.74 12 november 2018 kl. 09.35 (CET)

Mallar för illustrationsbehov – förslag[redigera | redigera wikitext]

Vi har idag inte mindre än 97 separata mallar för illustrationsbehov. De har ganska lika stil, men tillräckligt olika för att göra generella förändringar riktigt omständliga. I våras lade jag i ett antal mallar in möjligheten att lägga till en kommentar, men det blev för tungt att gå igenom alla mallar och göra det rimligt snyggt.

Jag föreslår att funktionen för alla dessa mallar samlas till en (1) mall: {{illustrationsbehov}}. Denna kan då, genom parametrar härför, dels användas ensamt för alla olika illustrationsbehovskategorier, men även agera metamall för övriga 96 mallar, som tills vidare kan fortsätta fungera som tidigare, men med tillägg av kommentarsfuntion som många inte har idag. Underkategoriernas olika ikoner blir kvar som tidigare. Texten bör dock hållas kort, så där tänker jag mig att alla får samma text som i huvudmallen, vilket innebär att skrymmande text som "Denna biografiska artikel om en svensk ishockeyspelare..." kortas ned till "Denna artikel...".

Jag tar upp det på Bybrunnen eftersom mallarna är flitigt använda och har diskuterats här förr. Om detta verkar ok, så kan jag sätta igång med omarbetningen. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 12.38 (CET)

Jag är inte med på vilken förändring det innebär för vanliga användare som använder mallarna. Det viktigaste är kategoriseringen, så att inte alla artiklar hamnar i samma. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 november 2018 kl. 16.19 (CET)
Man kan fortsätta använda mallarna på samma vis som förut och kategoriseringen blir oförändrad. När det är genomfört kommer man i alla mallar kunna ange en kort motivering/anmärkning, vilket bara fungerar på några av dem idag. Största synliga skillnaden blir malltexten, som jag helst ser är samma korta version på alla. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.33 (CET)
Spontant tycker jag att det är viktigt att man kan hitta illustrationsbehov utifrån ämnesområde eller geografisk belägenhet. Om jag skall gå på Hundmässan vill jag kunna kolla upp vilka hundartiklar som behöver illustrationer och om jag skall åka till Bollnäs vill jag kunna kolla upp vilka illustrationsbehov som finns i närheten. /Ascilto (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.41 (CET)
Tack för förklaringen. Ascilto: Det kan du via kategorierna. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 november 2018 kl. 16.50 (CET)
Ja, det kommer fortfarande finnas 97 kategorier, men däremot en (1) mall, istället för 97, som har hand om funktionen. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 17.16 (CET)
JA! Hellre {{Illustrationsbehov|fartyg}} än {{Illustrationsbehov-fartyg}}. Det är en förändring som jag har tänkt på tidigare men aldrig orkat ta tag i. /ℇsquilo 12 november 2018 kl. 19.58 (CET)