Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg: WP:BB

Bybrunnen

Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt 🖋️

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

🗳 Adminval oktober 2025

En ny omvalsperiod har påbörjats den 1 oktober. För närvarande (1 oktober 2025) pågår på sidan WP:AAB omröstning om administratörer för 0 nyval, 2 omval och 0 återval. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

ANHN✎ 1 oktober 2025 kl. 23.01 (CEST)

3 omval, 0 nyval, 0 återval / ANHN✎ 5 oktober 2025 kl. 00.51 (CEST)

3 omval, 1 nyval, 0 återval / ANHN✎ 6 oktober 2025 kl. 21.22 (CEST)

2 omval, 1 nyval, 0 återval / ANHN✎ 8 oktober 2025 kl. 08.35 (CEST)

1 omval, 1 nyval, 0 återval / ANHN✎ 9 oktober 2025 kl. 08.15 (CEST)

0 omval, 1 nyval, 0 återval Belteshassar (disk) 11 oktober 2025 kl. 19.19 (CEST)

1 omval, 1 nyval, 0 återval / ANHN✎ 12 oktober 2025 kl. 16.57 (CEST)

2 omval, 1 nyval, 0 återval / ANHN✎ 12 oktober 2025 kl. 19.45 (CEST)

3 omval, 0 nyval, 0 återval / ANHN✎ 13 oktober 2025 kl. 22.20 (CEST)

4 omval, 0 nyval, 0 återval / ANHN✎ 15 oktober 2025 kl. 21.17 (CEST)

5 omval, 0 nyval, 0 återval ANHN✎ 18 oktober 2025 kl. 11.33 (CEST)

3 omval, 0 nyval, 0 återval ANHN✎ 20 oktober 2025 kl. 05.58 (CEST)

2 omval, 0 nyval, 0 återval / ANHN✎ 20 oktober 2025 kl. 21.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ 0 omval, 0 nyval, 0 återval / ANHN✎ 27 oktober 2025 kl. 21.53 (CET)

0 omval, 0 nyval, 1 återval / ANHN✎ 5 november 2025 kl. 21.49 (CET)

Trött på tillfälliga konton

Som det står i titeln, jag är less på tillfälliga konton. Finns det andra som jag som tycker de borde inaktiveras på svwp?

Jag skriver från luren och det står att jag inte är inloggad av någon anledning så får se vad som sker när jag trycker lägg till ämne; lägger annars in signatur i efterhand när jag kommer hem. Blockhaj (diskussion) 14 oktober 2025 kl. 18.11 (CEST)

Inaktivering kan ej ske. Det löses om du loggar in dig med användaridentitet Yger (diskussion) 14 oktober 2025 kl. 18.30 (CEST)

Det är ett centralt beslut från Wikimedia foundation. Det enda alternativet är att vi kräver att alla har användarkonton med inloggning. Kitayama (diskussion) 14 oktober 2025 kl. 18.30 (CEST)

Hellre det då. ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 14 oktober 2025 kl. 19.23 (CEST)

Att du inte kunde logga in på ditt användarkonto från "luren" har inget med tillfälliga konton att göra. Det är något annat problem som förorsakar det. Inte roligt när sånt händer, men du skjuter på fel pianist. Kitayama (diskussion) 14 oktober 2025 kl. 19.37 (CEST)

Det var helt orelaterat till OP, jag noterade det bara så jag inte kulle utstå som en hycklare. ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 14 oktober 2025 kl. 20.07 (CEST)

Vad är det som gör dig less på dem? Att vi inte får se vilken ip-adress oinloggade redigerar ifrån, vilket jag antar det finns integritets-skäl för? Eller att man överhuvudtaget får redigera oinloggad? Boivie (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 07.59 (CEST)

Jag tycker egentligen att alla skribenter borde vara registrerade. Som admin, eller ja, för alla som kollar det som skrivs, kan man då titta på deras redigeringshistorik, chansen att de läser det man skriver på disk-sida är mycket större, och det går att ta en dialog om tveksamma redigeringar och förklara vad de har för problem. För tveksamma redigeringar från oregistrerade användare blir tyvärr strategin "hellre fälla än fria", och det kan "åka ut en del barn med badvattnet". Se tex Diskussion:NKVD#Redigering ogjord.

Men jag respekterar att det kan finnas olika skäl att redigera anonymt. Med detta sagt tycker jag "Tillfälliga konton" TK har följande fördelar jämfört med det gamla systemet med (identifiering genom) IP:

• Ett tillfälligt konto är knutet till en cookie på en enskild dator. I många fall (säg skolor, kommuner osv) så har varje person en egen dator, vilket gör att en blockering av ett TK i allmänhet bara drabbar _en_ person. Detta gör att man mer tveklöst kan blockera ett TK då det med hög sannolikhet enbart drabbar en person.
• Skulle flera användare "klottra i grupp", eller skulle användaren upprepade gånger radera sin cookie och skapa nya TK så finns fortfarande möjligheten att göra den mer ingripande åtgärden att blockera bakomliggande IP-adress. Se t.ex. 195.34.85.11 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) som blockerades idag 15 oktober.
• Systemet med TK minskar exponeringen av IP-adress till ett påtagligt mindre antal personer, vilket ger ökad sekretess för den som är mån om detta. Fortfarande kan admins, IP-kontrollanter mfl se IP-adressen, men det är en stor minskning av exponering jämfört med gamla systemet där _alla_ kunde se IP-adressen för _alla_ sådana redigeringar.

Så - TK ger förbättrad sekretess för den som är mån om att redigera anonymt, men mer träffsäker och tveklös blockering för den som missbrukar denna möjlighet. / ANHN✎ 15 oktober 2025 kl. 15.18 (CEST)

Portugisiskspråkiga Wikipedia införde registeringskrav för några år sedan, och även om man uppnådde målet med att minska spam och vandalism har även de produktiva redigeringarna fallit tydligt över tid, ett tecken på att det kan vara farligt att höja ribban för att kunna bidra och låta folk testa på att göra sin första redigering. Det ser jag som den främsta anledningen till att inte kräva kontoregistrering – att det blir svårare att bidra, att vi därför får färre som testar att göra sin första redigering, och i förlängningen färre som redigerar. Jag var huvudsakligen oinloggad i flera år innan jag faktiskt började använda mitt konto på riktigt och vet inte om jag alls hade gjort någon redigering om man hade behövt vara inloggad. /Julle (disk.) 26 oktober 2025 kl. 17.40 (CET)

På Bokmässan sa vi ofta att man kan rätta som oinloggad, för att minska tröskeln. Per W (diskussion) 28 oktober 2025 kl. 10.35 (CET)

Anhn; Du tycker det är okej att behandla nya användare så här: "[I]nlägg från ett tillfälligt konto [kan inte] bemötas med samma seriositet och respekt som från registrerade användare /.../ Registrera dig, beskriv översiktligt din kompetens, din bakgrund." Ingen på Wikipedia skall behöva delge personlig information eller ens något om sig själv. Det viktiga är kvaliteten på redigeringarna. Jag har inte läst dessa redigeringar och har ingen kunskap i ämnet. Oaktat deras kvalitet, är din och vissa andras, attityd mot oregistrerade användare burdus. Förhoppningsvis dryftas det när det är dags för återval av administratörer. ~2025-29973-88 (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 22.54 (CET)

Jag välkomnar att du nämner detta vid nästa adminval. / ANHN✎ 10 november 2025 kl. 23.30 (CET)

Nöff sa marionetten.. ~2025-30645-76 (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 23.46 (CET)

Säger den som har en enda redigering i historiken. Jag välkomnar en IP-kontroll. ~2025-29973-88 (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 17.30 (CET)

Inlägg från ett tillfälliga konto bemöts defacto inte med samma respekt som inlägg från konton med längre redigeringshistorik. Informeras man vid registrering om att bidrag kan komma att granskas mer om man redigerar oinloggad eller från ett tillfälligt konto, jämfört med om man redigerar från ett vanligt konto en längre tid? Jlandin (diskussion) 5 november 2025 kl. 20.39 (CET)

Upprepade datum

Diskussion flyttad till Bybrunnen från Wikipedia:Wikipediafrågor Marima (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 13.31 (CEST)

Har för skoj skull ändrat lite i Avlidna 2023 för att efterlikna årsartikeln 2023, typ:

• 1 Januari
  • xx xx
  • yy yy

istället för att som tidigare upprepa datumet för varje rad. Finns det synpunkter på detta? Artikeln blir längre i centimeter men mindre i kilobyte. -- KlasHass (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 15.07 (CEST)

Det blev lättare att läsa. Kitayama (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 15.17 (CEST)

Bra, det blev mycket mer lättläst. Thoasp (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 16.18 (CEST)

Håller med, det ser mer städat ut. LittleGun (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 17.27 (CEST)

Jag pingar @Belairroad2 när den är den användare som oftast brukar hålla dessa listor uppdaterade. DIEXEL (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 17.19 (CEST)

Jag tycker att det blir bättre så. Per W (diskussion) 5 oktober 2025 kl. 20.40 (CEST)

Kom att tänka på frågan om stabilitet och säkerhet. Om varje namn har ett eget datum minskar ju risken för att det blir kaos i listan om något skulle "skaka om" den. Speciellt när den under året fylls på, samt kanske särskilt året efter när den ska sorteras om från fallande till stigande kronologi. -- KlasHass (diskussion) 6 oktober 2025 kl. 10.05 (CEST)

Så hur gör vi? Ska vi använda modellen med datum på varje rad, eller modellen där vi nämner datumet bara en gång? Oavsett vilket vi väljer bör vi se till att Avlidna 2023 och andra liknande artiklar har en konsekvent form inom och mellan artiklarna. Om ingen anmäler sig för att göra det omfattande ändringsjobbet tycker jag att vi gott kan behålla det upplägg vi haft hittills. Marima (diskussion) 12 oktober 2025 kl. 15.48 (CEST)

Jag tycker den förslagna formen är attraktiv men förordar ändå att behålla som idag, KlasHass ger ett argument, jag tänker även på likheten mellan åren och den tröghet som finns att föra in nytt. Vi har fortfarande skribenter som använde iwlänkar i artiklar och inte Wd, det de en gång lärt sig sitter i. Yger (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 13.54 (CEST)

Månader skrivs med inledande gemen i svenskan. I artiklarna verkar det vara korrekt i alla fall. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 11.05 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Marima: Ändringsjobbet är omfattande om man ser till resultatet, men i och med att avlidna-artiklarna har en enhetlig struktur är den manuella arbetsinsatsen liten om man låter datorn göra det repetitiva jobbet.

Om det blir konsensus för det av KlasHass föreslagna formatet kan följande skript som strukturerar om en artikel "Avlidna ÅÅÅÅ" användas.

// körs i redigeringsläget i en artikel "Avlidna ÅÅÅÅ"
var datum = ''
gammal_text = document.getElementById("wpTextbox1").innerHTML.split('\n')
ny_text = ''
for (i in gammal_text){
  gammal_rad = gammal_text[i]
  hitta = gammal_rad.match(/^\* ?\[\[([^\]]*?)\]\] – /)
  if (hitta) {
    if (hitta[1] == datum){ // samma datum som tidigare, ersätt datum med indentering
      ny_rad = gammal_rad.replace(hitta[0],'** ')
  	} else { // nytt datum, skriv datum på egen rad och indenterad person på nästa rad
    	datum = hitta[1]
		ny_rad = '* [['+datum+']]\n'+'** '+gammal_rad.match(/–(.*)/)[1]
  	}
  } else { // lämna alla rader som inte är på standardformatet oförändrade
    ny_rad = gammal_rad
    datum = ''
  }
  ny_text += (ny_rad.replaceAll('&lt;','<').replaceAll('&gt;','>').replaceAll('&amp;','&')+'\n')
}
document.getElementById("wpTextbox1").value=ny_text

1. Lägg in ovanstående kod i webbläsarkonsolen (F12 i Firefox)
2. Öppna sidan som ska struktureras om i redigeringsläge i wikitexteditorn (Redigera wikitext)
3. Tryck på Kör och blinka om du hinner (det tar cirka 0,1 sekunder att tugga igenom sidan Avlidna 2024 som har drygt 900 rader)
4. Förhandsgranska och gör eventuella efterjusteringar (se nedan)
5. Spara sidan med en lämplig redigeringskommentar
6. Gå till punkt 2 om det finns fler sidor som ska struktureras om

Detta skript tittar på varje rad i wikitexten och gör följande:

• om raden börjar med ett indenterat (*) datum (följt av ett "–") som inte är samma som på föregående rad skrivs detta datum ut på en egen rad och resten (förutom "–") skrivs dubbelindenterat (**) på nästa rad.
• om datumet är samma som på föregående rad skrivs allt som kommer efter datumet indenterat på en egen rad.
• alla rader som inte börjar med ett indenterad (*) datum följt av ett "–" lämnas oförändrade.

Notera att skriptet inte gör någon som helst omsortering av personer inom samma dödsdatum. Är sorteringen fel får den rättas manuellt. Jag har provat skriptet i Vector 2010 och Vector 2022 med gott resultat. Skriptet fungerar även på Avlidna 2023 som har en "påbörjad omstrukturering" i och med att det nya formatet inte har några rader där datum följs av "–" och därmed lämnas oförändrade. --Larske (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 14.57 (CEST)

En korrigering av koden inlagd så att den fungerar även för artiklar där det inte finns något blanktecken efter asterisken.--Larske (diskussion) 28 oktober 2025 kl. 13.36 (CET)

Jag föredrar det nya formatet som är betydligt lättare att läsa.

Om man är rädd för att det blir rörigt vid årskiftet när listan "vänds upp och ned" kan man ju behålla den gamla strukturen för innevarande år och snygga till alla andra med hjälp av Larskes skript. //Nalle&Lisa (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 17.56 (CEST)

Med Larskes kod blir det ju lätt att ändra, stort tack för den, och då har jag alls inget emot att vi gör det. Marima (diskussion) 15 oktober 2025 kl. 23.22 (CEST)

När skrivregler blir viktigare än verkligheten

Jag vill lyfta en fråga om våra skrivregler, specifikt delen om versalisering och normalisering av namn.

Som det står i nuvarande skrivregler ska vi "skriva enligt svenska språkregler" även när företag, varumärken eller organisationer själva använder ett annat skrivsätt. Vi motiverar det med att det ska bli mer lättläst, följa dagstidningspraxis och undvika "reklameffekt". Men för mig känns det här som en kvarleva från en tid då Wikipedia försökte låta som Svenska språknämnden snarare än ett uppslagsverk. Vi har byggt in ett slags vördnad inför traditionella skrivregler som inte längre speglar hur folk faktiskt skriver och uppfattar namn.

När jag ser att vi medvetet ändrar iPhone till Iphone så upplever jag inte det som neutralisering, istället upplever jag det som förvanskning. Det blir ett sätt att distansera oss från den verklighet vi påstår oss dokumentera. Wikipedia ska spegla världen som den är, inte som Språkrådet eller TT tycker att den borde vara. Om vi kräver att artiklarnas innehåll ska vara verifierbart och neutralt utifrån källor, borde samma princip gälla för namn och stil: skriv som källorna faktiskt gör.

Att hålla fast vid gamla skrivregler "för skrivreglernas skull" är i mina ögon en form av intern konservatism som inte tjänar läsaren. Folk söker på iPhone, inte Iphone. När vi envisas med att "normalisera" sådant, så gör vi Wikipedia mindre tillgängligt och mer till ett språkpolitiskt projekt än ett uppslagsverk.

Jag tycker därför att vi borde våga ompröva den här principen. Vi ska inte vara en språkvårdande institution som rättar världen efter regler – vi ska beskriva den. Och världen, som den skrivs och läses idag, följer inte längre de regler som vi klamrar oss fast vid. Josve05a _{(prata med mig)} 15 oktober 2025 kl. 23.53 (CEST)

Detta är värt att fundera över. I exemplet iPhone är det väldigt tydligt, tycker jag. Men för att diskutera det hela på en principiell nivå behövs flera exempel. @Josve05a kan du ge några sådana? Chandra Varena (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 06.43 (CEST)

Jag tittade lite mera på våra skrivregler. I avsnittet "Han hon och hen" står följande: "Ordet hen har förts fram som en synonym till "han eller hon", men Wikipedias skribenter har inte kunnat enas om det är lämpligt att använda i artikeltext eller inte.". Detta skrevs 2017. Sedan dess har mycket hänt och ordet hen är numera accepterat och använt i en rad sammanhang, till exempel i Uppsala Universitets Stilguide och SvenskaAkademiens Ordlista. Mot den bakgrunden är det oväsentligt vad Wikipedias skribenter kan enas om - ordet hen är en del av det officiellt accepterade svenska språket vilket bör göra det helt fritt (men inte påbjudet) att använda det även i Wikipedia. Chandra Varena (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 06.58 (CEST)

Jag tycker det ÄR relevant vad Wikipedias skribenter har enats om. Jag uppfattar detta behandlas som andra saker vi inte är överens om sångerska/sångare etc. I de fallen är det inte OK starta redigeringskrig, utan det alternativ någon skrivit får stå kvar, och i min patrullering ändrar jag inte till hen. Och detta vårt förhållande till Hen är det som står korrekt och relevant att veta för andra skribenter Yger (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 07.57 (CEST)

Jag menar att det inte är upp till WP:s användare att avgöra om ordet hen är lämpligt eller inte. Däremot ska det naturligtvis vara upp till varje skribent att använda det eller ej. Jag beklagar om mitt inlägg uppfattas som att jag menar att vi ska använda ordet hen. Det jag vänder mig mot är att skrivreglerna påpekar att det kanske inte är lämpligt. Chandra Varena (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 08.07 (CEST)

Jag stöder nuvarande formulering. Jag stör mig fortfarande på ordet och undviker det konsekvent i alla sammanhang. Jag skriver om när jag ser det i våra artiklar i samband med att jag gör andra redigeringar. Jag ändrar det däremot inte som enda åtgärd. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 19.37 (CEST)

Det finns många ord som den ena eller andra av oss kan störa sig på. Men det finns ingen anledning att stämpla dem som eventuellt olämpliga för den skull. Att ändra andras ordval för att man "stör sig" ser jag som klåfingrigt och respektlöst. Chandra Varena (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 22.47 (CEST)

Nuvarande formulering bör bort. Ordet är numera en del av svenska språket och därmed en del av Wikipedia. Vi bör nog inte ha någon skrivning om hen, det är som vilket ord som helst. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 22.57 (CEST)

Det är det inte. Kanske för en del, men det är inte helt okontroversiellt. Jag tar inte strid om det, men jag kan inte se att så många uttalat sig att man kan tala om konsensus. Då gäller status quo. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 05.31 (CEST)

Givetvis gör jag undantag när någon vill kallas "hen". Det är att ordet ersätter "han eller hon"/"vederbörande" jag inte är bekväm med. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 05.35 (CEST)

Jag har aldrig förstått det kontroversiella i använda "hen" som ersättning för "han eller hon"/"vederbörande". Jag har alltid förutsatt att det just handlar om att det i så fall riskerar att bädda vägen för hen som ett tredje pronomen. Finns det alltså någon annan anledning till det "kontroversiella"? LittleGun (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 08.44 (CEST)

Det behövs inte. Det grövsta jag sett är "människan" kombinerat med "hen" istället för med "hon". Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 08.49 (CEST)

Det finns accepterade offentliga skrivregler som tydligt säger att ordet hen är en del av det svenska språket. Då är det oväsentligt vad Tostarpadius eller någon annan wikipedian tycker om ordet. Den som inte gillar ordet behöver inte använda det. Chandra Varena (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 08.54 (CEST)

@Tostarpadius: "jag kan inte se att så många…" Då lägger jag mig (för femtielfte gången sedan 2013) i kolumnen för att hen är ett användbart ord, även i ett uppslagsverk som Wikipedia. Omskrivningar blir ofta mer otympliga. --Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 15.55 (CEST)

Det var en diskussion om hen efter införandet i ordböcker, men konsensus saknades. Rådet är korrekt att det inte bör användas istället för andra formuleringar, men att det kan användas för en person som själv valt det på grund av sin könsidentitet. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 10.55 (CEST)

Vi har ICA, IKEA och andra uttalbara namn. SAS skrivs dock SAS - så vi är inte konsekventa. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 08.12 (CEST)

Det är skillnad beroende på uttal. Ica och Ikea uttalas alltid som ett ord och ska därför alltid skrivas Ica och Ikea på Wikipedia. SAS kan uttalas både som S-A-S och Sas, men för att det ska vara enhetligt bör man inte blanda skrivsätten i artikelnamn eller en enskild artikel. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 17.31 (CEST)

Fast det uttalas väl inte "Sas" utan "Sass"? Vet inte om det går att kolla upp, men tänker att det kan vara ett skäl till att "SAS" används även om det inte uttalas bokstav för bokstav (alltså att "Sas" skulle skapa förvirring om uttalet). Gunnar Larsson (diskussion) 18 oktober 2025 kl. 04.45 (CEST)

Har vi statistik på att folk söker, eller faktiskt alls skriver, iPhone istället för Iphone eller kanske rent av iphone? Själv kan jag inte minnas att jag har skrivit med litet i och stort p alls. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2025 kl. 08.03 (CEST)

Det spelar väl ingen roll hur du söker, programvaran hittar ändå rätt artikel. Jag sökte på IPHONE och hamnade omgående rätt. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 08.08 (CEST)

Jag kanske uttryckte mig lite fel i mitt ursprungliga meddelande. Det ska vara mindre viktigt vad man söker, istället bör det viktiga vara var källorna vi använder skriver. Likt personnamn kan göra från steg från skrivregler med stora och små bokstäver på konstiga ställen, bör vi även respektera produkt-/företagsnamn om det är så majoriteten av våra citerade källor väljer att skriva det (och därmed mindre viktigt vad en gammal skrivregel en gång generellt kommit fram till). Josve05a _{(prata med mig)} 16 oktober 2025 kl. 08.45 (CEST)

Javisst är POMMF in central utgångspunkt (o dock ej hur de skriver själv), men vi kan anta att officiella skrivreglerna är det som de flesta media använder, så skrivreglerna blir då en genväg till POMMF. Men om det finns exempel där POMMF entydigt står i motsats till skrivreglerna, så bör vi diskutera oss fram inte slavisk följa Yger (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 08.53 (CEST)

Som Yger. Vi skriver på svenskspråkiga Wikipedia och då bör svenskspråkiga källor vara normerande. I praktiken i dessa fall blir det främst svenskspråkig dagspress och fackpress. Där tycker jag är tydligt att Iphone, Ikea, Ica och SAS är de dominerande skrivsätten. (SAS beror nog delvis på att namnet tidigare uttalades ess-a-ess, men det talade språket har till stor del svängt sen dess. Det förklarar inte heller varför flygbolaget Braathens Regional Airlines oftare förkortas BRA snarare än Bra.) Belteshassar (disk) 16 oktober 2025 kl. 09.38 (CEST)

Möjligen döljer det sig två relaterade frågor i den här tråden. Den ena är hur uppslagsordet bör skrivas, det vill säga vad artikelns titel ska vara. Den andra frågan är hur omnämnanden i brödtext ska formuleras. Det finns goda skäl att dessa former ska vara samma så långt som möjligt, men det finns frågor som endast gäller brödtexten, till exempel vilka organisationer som ska skrivas med inledande gemen. Belteshassar (disk) 16 oktober 2025 kl. 09.50 (CEST)

Jag misstänker att BRA skrivs så för minskad risk för sammanblandning med det vanliga ordet "bra". ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2025 kl. 10.16 (CEST)

Som Yger och Belteshassar. Om det kan göras en sammanställning som visar på att goda svenska källor har svängt så bör vi ändra oss. Nu har vi inte ens anekdoter att gå på, bara ett påstående om det. Det räcker inte för att uppdatera riktlinjer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2025 kl. 10.19 (CEST)

Jag söker på 2025 i KB:s tidningsarkiv. Det skrivs konsekvent Ikea. Telefonen är lite knepigare, man får en massa annonsträffar med iPhone, men såväl Svenska Dagbladet som Dagens Industri skriver Iphone enligt skrivreglerna.

Ett argument för att INTE frångå de "officiella" skrivreglerna är att varje Wikipedia-unikt undantag öppnar upp för diskussioner om nya undantag. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 10.31 (CEST)

TT-språket, som säkert tidningar försöker följa, rekommederar "standardisering och harmonisering": iPhone blir Iphone.

ISOF:s "Svenska skrivregler" och "Myndigheternas skrivregler" rekommenderar att man ska skriva som "innehavaren" vill (Myndigheternas skrivregler" motiver med artighet).

Jag har normalt stött att Wikipedia ska följa TT-språket, men har börjat svänga. Jag tycker POMMF är ett bättre val, och att skriva som "innehavaren" gör ska vara vägledande enligt Svenska skrivregler.

Alltså inklusive kamelNotation och olika versaliseringar. LittleGun (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 12.43 (CEST)

Var ser du denna rekommendation i Myndigheternas skrivregler? Jag läser på sid. 80–81:

”

Om man av artighetsskäl följer företagets eller organisationens skrivsätt, kommer en del namn naturligtvis att avvika från huvudregeln: AB Hägglund och Söner, Post- och Inrikes Tidningar, Stockholm Energi, Förenade Liv, Nordiska Kompaniet Däremot bör man i löptext inte följa logotypstavningar om de bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller mot normal ordbildning: adidas, Företags Service, eTwinning, WASA, KontorsVaror skrivs hellre: Adidas, Företagsservice, E-twinning, Wasa, Kontorsvaror

„

Belteshassar (disk) 16 oktober 2025 kl. 12.53 (CEST)

Hoppsansa, då har jag lurats att bara läsa introt (s. 80):

Av artighetsskäl bör man försöka följa det skrivsätt som används av företaget, organisationen etc., i synnerhet när det framgår av tillgängliga handlingar eller annars är känt.

(Sen förstår jag inte varför adidas är en logotypskrivning, men inte Nordiska Kompaniet, men det ör ju en annan 5:a)

Nu när jag börjat lägga tyngden på följ-företagets-skrivsätt-benet, så känns det fel i magen att byta ben... LittleGun (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 15.38 (CEST)

Jag håller helt med dig i sak här, om att skriva exempelvis iPhone som iPhone och inte Iphone, men jag undrar om sökbeteende verkligen är ett relevant argument? Kan inte tänka mig att sökningar är skifteslägeskänsliga på det viset. Till din poäng vill jag tillföra att ord som kommer från engelskan från början ofta får en lite skavig, svensk översättning. Här är "influencer" som vi omskriver som "influerare" ett bra exempel. Språkrådet rekommenderade för herrans många år sedan att använda just "influerare" men allt eftersom att språket utvecklas och fenomenet blivit större använder de allra flesta, även myndigheter, influencers. BestOfMjärdevi (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 12.09 (CEST)

Menade ej översättning, utan "försvenskning". BestOfMjärdevi (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 12.10 (CEST)

Här håller jag med! En annan sak jag har retat mig lite på är Wikipedias riktlinje för förkortningar: "Etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och där varje bokstav uttalas för sig, exempelvis cd, dvd, vd, mc, pm och vvs, ska skrivas med gemener precis som vanliga ord." I alla fall VVS (som jag sysslar med på jobbet) och MC (som jag sysslar med på fritiden) skrivs i det första fallet uteslutande och i det andra fallet åtminstone vanligtvis med versaler i verkligheten utanför Wikipedia. CalleC (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 12.53 (CEST)

Jag anser att vi normalt bör följa vår huvudregel och undvika den typen av förkortningar. Vi har inte utrymmesbrist. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 19.43 (CEST)

Ursäkta mig, Tostarpadius, på vilkrt sätt spelar utrymmesbrist någon roll här? På mig ser det ut som om du inte läst CalleC:s inlägg ordentligt. På vilket sätt skulle utrymmet skilja mellan "CD, DVD, VD, MC, PM, VVS" och "cd, dvd, vd, mc, pm och vvs"? Jag vet att argumentet "Vi har inte utrymmesbrist" brukar användas mot de som skriver "m." i stället för "meter", "o.s.v." i stället för "och så vidare" och "d.v.s." i stället för "det vill säga". Jag kan iofs hävda att de förkortningarna är så vanliga att de faller under POMMF, men det behövs inte här. Det CalleC tog upp var versala bokstavskombinationer kontra gemena d:o, och där spelar längden ingen som helst roll. Du behöver inte gilla alla argumenten här, men det är påtagligt oartigt att använda argument som visar att du inte läst igenom din motståndares inlägg. / ^Ternarius_Disk 16 oktober 2025 kl. 20.28 (CEST)

Jag läste inlägget men ifrågasätter behovet av förkortningar. Nu finns det fall i uppräkningen där jag erkänner att de är lämpliga. Att inte skriva ut "verkställande direktör" eller "motorcykel" ser jag inget skäl till, men "cd" och "dvd" är etablerade just i den formen. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2025 kl. 21.14 (CEST)

Det finns tillfällen när jag skulle använda dessa förkortningar, speciellt i sammansatta ord! Meningen "Det krävs nästan en verkställande direktörs lön för att ta motorcykelkörkort" känns mer tungrodd än "Det krävs nästan en VD-lön för att ta MC-körkort", t. ex. CalleC (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 08.35 (CEST)

I dagligt tal, ja. I våra artiklar, nej. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 08.51 (CEST)

I våra artiklar bör alla substantiv i SAOL godkännas. Dit hör vd och mc, som har gjort "klassresan" från förkortningar till ord. De som har en mer konservativ syn på språket än våra språkvårdande institutioner får finna sig i att den synen inte hör hemma i Wikipedia. Kitayama (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 09.07 (CEST)

Håller med så till vida att de orden inte ska diskvalificeras enbart på grunden att de har ett ursprung som förkortningar. Det finns självklart massor av ord i SAOL som knappast platsar i encyklopedisk text av andra anledningar.

För övrigt är nog vvs ett mindre bra exempel eftersom SAOL faktiskt skriver det VVS även om TT-språket rekommenderar gemener. Belteshassar (disk) 17 oktober 2025 kl. 09.17 (CEST)

Svenska skrivregler noterar att bruket varierar för initialförkortningar, och att vissa varianter "fastnat" med versala former (VM, BB). Jag tycker det verkar rimligt att ta bort "vvs" från listan med exempel, och mjuka upp formuleringarna lite.

andejons (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 11.01 (CEST)

Ord kan skilja sig mellan ordböcker. Alla är godtagbara i exempelvis en inledning till artikeln om begreppet. Men sedan har vi regler för att det ska bli enhetligt. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 11.01 (CEST)

Problemet är inte om några föredrar VVS och några andra vvs, utan om skrivsätten blandas i samma artikel, artikelnamn, särtillägg osv. Om man tar exempelvis SAS är det viktigt att vi inte har en artikel som heter SAS Sverige, en som heter Sas Norge osv. Då ger det ett oenhetligt och slarvigt intryck. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 17.43 (CEST)

Nej, ingen textreklam på Wikipedia. Kyllo (diskussion) 17 oktober 2025 kl. 10.56 (CEST)

Jag tycker diskussionen här delvis missar min poäng. Jag är inte ute efter att lista enstaka exempel eller påstå att just iPhone är viktigare än Iphone. Det jag vill belysa är att vår grundprincip i WP:Skrivregler uttryckligen säger att vi ska skriva enligt svenska språkregler även om företaget föredrar ett annat skrivsätt. Det innebär i praktiken att vi sätter skrivregler före hur källor faktiskt kan skriva, vilket är motsatsen till hur Wikipedia normalt fungerar.

Vi tillåter exempelvis artister att ha sina artistnamn istället för juridiska namn, även när de är påhittade, kommersiella eller marknadsföringsmässiga. Det är ju också ”textreklam” i någon mening, men vi gör det eftersom det är så källorna och allmänheten refererar till dem. Samma logik borde rimligen gälla för varumärken, organisationer och produktnamn.

Jag ser gärna att vi börjar med att se över just skrivningen i skrivreglerna där huvudregeln idag är:

"Wikipedia skriver normalt varumärken och organisationsnamn enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt."

Jag tycker det vore mer rimligt om den istället utgick från principen att vi i första hand följer majoriteten av trovärdiga källors skrivsätt. Det vore både mer konsekvent med våra grundprinciper och bättre spegla det faktiska språkbruket i samhället.

Vi kan debattera i all evighet om just Ikea eller iPhone, men det viktiga är inte de enskilda exemplen, utan att vi fortfarande utgår från en regel som säger att skrivregler trumfar källor. Det borde vara tvärtom. Josve05a _{(prata med mig)} 18 oktober 2025 kl. 03.10 (CEST)

Fast vad vi anser vara trovärdiga källor är typiskt samma källor som följer vissa skrivregler (har en redaktionell process för att säkerställa kvalitén på innehållet). Om vi har uppgifter om något som kan vara kontroversiellt där den ena är från oberoende medier och den andra från organisationen/företaget självt så är det typiska att vi går efter medieuppgifterna.

Att följa skrivreglerna uppfattar jag som ett sätt att just försöka undvika långa diskussioner om småsaker (det förutsätter såklart att vanligt förekommande referensverk säger samma sak). Det är lätt att titta i referensverk, det är svårt att etablera vad som är vanligast/mest representativt. Gunnar Larsson (diskussion) 18 oktober 2025 kl. 04.40 (CEST)

@Josve05a: Njae, vi säger för närvarande inte att skrivregler trumfar källor. Vi säger att källor från auktoriteterna ISOF och TT (skrivreglerna) trumfar "POOMF" (som ofta, men långt ifrån alltid, används i källor och "av folk"). Det är inte ovanligt att vi gör så, men inte alltid det bästa. Hur vi än gör kommer inte diskussionerna minska, bara ta avstamp ur ett annat fundament. Jag har börjat luta mig åt att POMMF ska få större tyngd även här. LittleGun (diskussion) 20 oktober 2025 kl. 16.47 (CEST)

Jag tycker att läsbarheten - igenkänningen - är mycket viktig för att snabbt kunna ta till mig en text. Om något skrivs så som jag är van vid att se det så blir läsningen lättare, medan jag bromsas i min läsning om jag stöter på bokstavskombinationer som jag inte omedelbart känner igen - även om jag sedan lätt kan avkoda dem. Därför tycker jag att POMMF är viktigt i denna fråga. Chandra Varena (diskussion) 20 oktober 2025 kl. 17.02 (CEST)

Hmm… Men vad är då POMFF i denna fråga? Innebär det strikt frekvensbaserad statistik? Och när dessa är tvetydlga, vad gör vi då? --Paracel63 (diskussion) 20 oktober 2025 kl. 17.16 (CEST)

Som jag tolkar diskussionen ovan så är det inte ens tvetydigt. Den enda som har gjort en sökning bland bra källor fann att Iphone är det som används. Om inte Josve05a kan backa upp sin premiss med en tyngre analys än Kitayamas så faller ju frågan lite per automatik. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 oktober 2025 kl. 19.14 (CEST)

Ja, här upplever jag att vi följer svensk språknorm för vår typ av text. /Julle (disk.) 26 oktober 2025 kl. 17.37 (CET)

Som jag ser det så motiveras reglerna av att vi behöver en tydlig form för att inte uppslagsverket ska spreta och vi ska få ändlösa diskussioner om småsaker. Om någon skriver SAAB istället för Saab eller tvärtom så får det gärna vara så för mig tills någon fixar och då behövs ingen lång diskussion, det är bra. (Sent in i diskussionen) Jlandin (diskussion) 5 november 2025 kl. 20.55 (CET)

Utvalda artiklar med åtgärdsmallar

För några dagar sedan tog Larske fram en lista på vilka artiklar av de utvalda Utmärkt, Bra, Rekommenderad, som har åtgärdsmallar. Det visade sig vara riktigt många. Det är på tiden att vi håller koll på sådant, för ingen utvald artikel får ha sådana mallar. Antingen fixas problemen med dessa artiklar, eller också bör statusen tas bort. Jag har nu skrivit till olika användare som skulle kunna hjälpa till att fixa åtgärdsmallarna, och hittills har det gett resultat med två artiklar. Jag har hittills inte brytt mig om de artiklar som enbart har källmall eller döda länkar, men de måste förstås också fixas. Det vore bra om både de som jag har skrivit till, och naturligtvis alla andra som är intresserade av utvalda artiklar, kan hjälpa till med åtgärdsmallarna, så att alla utvalda artiklar lever upp till kriterierna. Sjunnesson (diskussion) 21 oktober 2025 kl. 12.42 (CEST)

Jag funderar på om vi kunde göra våra mallar (Mall:Rekommenderad etc.) till att automatiskt dölja symbol och kategori om det finns någon åtgärdsmall. På det sättet skulle de direkt få minskad exponering, även om det inte är en perfekt åtgärd (det fixar ju inte märkningen på Wikdiata). Dessutom skulle det ge ett incitament att fixa artiklarna så att åtgärdsmallen kan tas bort då de direkt skulle få tillbaka sin status. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 oktober 2025 kl. 13.21 (CEST)

Ett annat alternativ är utvalda artiklar behöver bli "omvalda" med en viss regelbundenhet (förslagsvis någonstans kring 5-10 år). Det kan ju även vara omallade saker som blivit bättre eller sämre (och om artikelsubjektet lever/fortfarande finns kan informationen behöva uppdateras). Gunnar Larsson (diskussion) 21 oktober 2025 kl. 18.19 (CEST)

Bra ide! Sjunnesson (diskussion) 22 oktober 2025 kl. 05.23 (CEST)

Bra idé med "omval" efter en viss tid. Vår praxis om vad som krävs för att vara utvald kan ha ändras, artikeln kan ha redigerats och därmed förändrats, sakförhållanden kan ha ändrats, forskningen kan ha kommit till nya slutsatser etc. Chandra Varena (diskussion) 22 oktober 2025 kl. 07.38 (CEST)

Jag har länge förespråkat detta. Tio år torde vara lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 22 oktober 2025 kl. 16.43 (CEST)

Bra och utmärkta artiklar kan inte få bort sin status utan en ny omröstning/så kallad avnominering och det kan inte röstas bort efter till exempel en månad efter att ha röstats fram/så kallad artikelnominering. För rekommenderad artikel räcker det och borde vara ett krav att skriva ett inlägg varför rekommenderad status tas bort. Jag tror tyvärr att vi skapar en alltför stor arbetsbörda för framtida användare när det plötsligt blir tiotals artiklar som kräver ny omröstning på en och samma gång. Det vore bättre om att alla hjälps åt att fixa artiklarna i fråga än att vi skjuter upp den administrativa bördan om tio år vilket kommer samla ihop sig mycket. Det är bra praxis som vi har redan och vi bör vara mer mottagliga för kritik för våra egna verk eller artiklar inom våra egna intresseområden. Det vore kanske bättre med ett samarbetsprojekt som syftar till att åtgärda rekommenderad, bra och utmärkta artiklar och rensa bort sådant på sina brister. Ett sådant samarbetsprojekt kräver en anda av samverkan och samarbetsvilja. Jag skulle också införa som ett krav artikelgranskning före artikelnominering för att råda bot på en del av problemet. Man har sett hur vissa artiklar röstats fram som utmärkt trots tydliga brister, oencyklopediska inslag som kärleksstrapatser i flera avsnitt som ett exempel. Man ser ju hur röster fluktuerar när en artikelnominering (en artikel) inte genomgått en artikelgranskning och det sker en del arbete under artikelnomineringsprocessen på grund av protester (den borde snarare avlägsnas från artikelnominering för komplettering och en artikelgranskning). För just rekommenderad status skulle jag också säga att man inte ska nominera ”sina artiklar” i diskussionssidan utan fråga någon annan i sidan för artikelgranskning men för bra och utmärkt status kan man nominera ”sin” artikel då för just dessa sker en omröstningsprocess. Inte nominera ”sina artiklar” till rekommenderad status om man vill minska risken för att rekommenderade artiklar blir för många med åtgärdsmallar om detta är ett av problemen. Hoppas att detta låter tydligt. --Vannucci (diskussion) 22 oktober 2025 kl. 17.35 (CEST)

Ja, mallade brister i Utmärkta, Bra och Rekommenderade artiklar behöver åtgärdas. Så sker också även om det inte finns något specifikt samarbetsprojekt för just detta. Sjunnesson har på många artikeldiskussionssidor lagt in påminnelser om respektive artikels åtgärdsbehov och olika källprojekt som inte specifikt rör utvalda artiklar bidrar också i rätt riktning.

Det har nu gått fyra dygn sedan jag publicerade tabellen över hur de olika bristerna fördelade sig på dessa artiklar och en lista över alla berörda artiklar. Nu har jag gjort en ny inventering, se nedan.

• Tabeller per 18 oktober 2025
• Tabeller per 22 oktober 2025
• Diff som visar vad som ändrats på dessa fyra dagar

För den som inte är bekväm med att "läsa diffar" kommer här en sammanfattning med ett urval av förändringar. För den kompletta uppföljningen, se länkarna ovan.

Total har på blott fyra dagar antalet åtgärdsbehov

• minskat med 50 från 457, därav med 9 av 94 för Utmärkta, 14 av 122 för Bra och 27 av 241 för Rekommenderade artiklar.
• av typen "förtydligas" minskat med 10 (3+4+3) från 45 (10+10+25).
• av typen "ifrågasatta uppgifter" halverats, från 4 till 2 och inga Utmärkta eller Bra artiklar är nu mallade för detta.
• av typen "behöver källor" minskat med 8 (1+1+6) till från 88 (15+29+44).
• på grund av "kuriosa-avsnitt" har nollats från 5 (1+1+3).
• på grund av "när-mallar" har minskat med 4 (1+2+1) från 8 (2+3+3).
• på grund av "när-mallar" har minskat med 2 (1+1+0) från 9 (3+3+3).
• på grund av "döda externa länkar" har tyvärr bara minskat med 4 (1+1+2) från 185 (42+38+105).

Under samma tid har det tillkommit en Bra artikel, Marksänd digital-TV i Sverige, med åtgärdsbehovet "städa".

-- Larske (diskussion) 22 oktober 2025 kl. 22.08 (CEST)

Det har nu gått ytterligare en vecka sedan jag publicerade tabellen över hur de olika bristerna fördelade sig på dessa artiklar och en lista över alla berörda artiklar och jag har gjort en ny inventering, se nedan.

• Tabeller per 29 oktober 2025
• Diff som visar vad som ändrats under de senaste sju dagarna

För den som inte är bekväm med att "läsa diffar" kommer här en sammanfattning med ett urval av förändringar. För den kompletta uppföljningen, se länkarna ovan.

Under de senaste sju dagarna har antalet åtgärdsbehov

• minskat med 13 från 407, därav med 3 av 85 för Utmärkta, 3 av 108 för Bra och 7 av 214 för Rekommenderade artiklar.
• av typen "utgångna bäst före" har nollats från 1 (0+0+1)
• av typen "globalt perspektiv" har nollats från 1 (0+1+0)
• av typen "förtydligas" har minskat med 4 (1+1+2) från 35 (7+6+22).
• av typen "länkar som behöver särskiljas" har minskat med 1 (0+0+1) från 3 (0+0+3).
• av typen "ej uppdaterad" har minskat med 3 (1+1+1) från 9 (5+2+2).
• på grund av "när-mallar" har minskat med 1 (0+0+1) från 4 (1+1+2).
• på grund av "döda externa länkar" har tyvärr bara minskat med 2 (1+0+1) från 181 (41+37+103).
• av typen "behöver källor" är tyvärr oförändrat 80 (14+28+38).
• av typen "behöver enstaka källor" är tyvärr oförändrat 61 (11+26+24).

--Larske (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 00.27 (CET)

Bra initiativ av @Sjunnesson att skriva på diskussionssidorna! Jag har kommit i konflikt i Rökningsdiskussionen med @Kyllo, som enligt mig gör okynnesmallningar för att malla artiklarna. Därför skulle det vara bra om fler tittar på den artikeln så det inte urartar. I princip har han rätt att fakta skall källbeläggas och att vi skall undvika nutidsord, men att fokusera på att "rökning av fabrikstillverkade cigaretter är den vanligaste typen av tobaksrökning idag" är "ny fakta som inte skall stå i en bildtext utan källbeläggas i texten blir lite absurt, anser jag. Jag ser det och att han lagt in "globalt" i artikeln, som jag tog bort då artikeln tar upp alla världsdelar var för sig, då lägger han in en omotiverad "städa-mall" istället, som jag raderade för den saknar motivering (och skriver så klart på diskussionssidan), men han återställer direkt (och jag rullade tillbaka). Fler ögon där, tack, då jag inte vill ha en absurd diskussion till med användaren och ämnar lämna honom därhän nu. Adville (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 10.48 (CEST)

Jag ifrågasatte en källös föränderlig uppgift och då gick du i taket och började redigeringskriga. Det är ingen diskussion för Bybrunnen. Kyllo (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 10.52 (CEST)

Ja, det är viktigt att det ställs minst lika höga krav på brister i dessa artiklar som i andra. Att man inte ignorerar brister eller raderar åtgärdsmallar utan att vidta nödvändiga åtgärder. Att det inte slarvas mer till följd av nomineringar och utmärkelser. Kyllo (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 10.58 (CEST)

Jag vill ännu en gång, utan att starta en ny tråd, påtala, min frustration att Wikipedia:Artikelnomineringar behandlas som Wikipedia:Artikelgranskningar, i en rad senaste nomineringar. Ska man nominera en artikel ska omröstningen ha sin gång om man inte flyttar den till Wikipedia:Artikelgranskningar för komplettering, rådgivning, bearbetning, även om artiklarna i slutändan röstats fram. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 17.51 (CET)

Det var en märklig inställning. Det har alltid varit tillåtet att föra en diskussion vid sidan av den rena omröstningen. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 19.53 (CET)

Vem var det? Till wikipediagemenskapen, ta i beaktandet den existerande regeln Wikipedia:Artikelgranskningar före Wikipedia:Artikelnomineringar om man vet att röster kommer att fluktuera i omröstningen. Därigenom minskar vi även risken för åtgärdsmallar i utvalt innehåll. --Vannucci (diskussion) 3 november 2025 kl. 14.33 (CET)

Namnbyte

För info: Användaren Kitayama har bytt användarnamn till Tekannan. Tekannan (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 15.40 (CEST)

Tack, då slipper jag bokstavera mig fram om och när jag kommunicerar med dig! Yger (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 16.30 (CEST)

Och för den som vill kontrollera, logg för åtgärden. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 oktober 2025 kl. 16.51 (CEST)

Detta meddelande hade gått mig förbi. Det förklarar varför det plötsligt dyker upp ett för mig okänt namn som enligt användarsidan varit aktivt i många år. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 19.56 (CET)

Är ordet ”varest” förbjudet i svenskspråkiga Wikipedia?

Eftersom jag stundom skrivit ordet ”varest” i artiklar, märkte jag i min bevakningslista att ~2025-29708-93 systematiskt finner och redigerar artiklar där ordet ”varest” förekommer. Till exempel skapade Lantgård artiklarna Ottilie Metzger-Lattermann och Louise Homer. De artiklarna är tydligen nyskapelser som inte kopierar någon gammal svensk text som Nordisk familjebok. I dessa två artiklar finns (fanns) dessa lättfattliga meningar:

• 1939 flydde hon med sin dotter från Tyskland till Bryssel, varest hon arbetade som sångpedagog.
• De gifte sig 1895 och reste påföljande år till Paris, varest Homer studerade sång och skådespel för Fidèle Koenig, Paul Lhérie och Jaques Brouhy.

I dessa meningar bytte ~2025-29708-93 ut ”varest” mot ”där”, men ändrade inget annat.

Skribenten Lantgård skriver inte krångligt och har ofta synonymen ”där”, som i denna mening om Ottilie Metzger-Lattermann: ”Vidare gästspelade hon på statsoperan i Budapest 1913 och 1912–1913 på Théâtre de la Monnaie, där hon medverkade vid premiären av Nibelungens ring.”

Eftersom ~2025-29708-93 har radat upp tiotals artiklar i rad som bara har ordet ”varest” gemensamt, är det tydligt att användaren ~2025-29708-93 rensar hela svenskspråkiga Wikipedia på ordet ”varest”.

Detta ställer följande fråga på sin spets: Är ordet ”varest” förbjudet i svenskspråkiga Wikipedia? Frågan kan inte besvaras genom en allmän hänvisning till att ålderdomligt språk bör undvikas. Frågan gäller huruvida ordet är förbjudet i lättfattliga meningar som denna: ”Hon valdes till miljöpartiets styrelse 1998 och var före det under tio år kommunalpolitiker i Växjö, varest hon nu driver pensionatsrörelse i en fastighet från 1870‑talet, tidigare ägd av Alfred Hedenstierna (Sigurd).” (Jag skrev den meningen.)

Saken är enkel. Vill Wikipedias skribenter förbjuda ordet ”varest” i lättfattliga meningar som den föregående?

Med det sagt vill jag vidga frågeställningen. Jag har tidigare ändrat på enskilda ord i artiklar. Jag ändrade

”Kritikern kommenterade att karaktärerna var ’byggda helt och hållet av klichéer’”

till

”Kritikern kommenterade att rolligurerna var ’byggda helt och hållet av klichéer’”

därför att det är en anglicism. På 1900‑talet betydde ”karaktär” bara ”hur något eller någon är”, aldrig ”fiktiv person”. Sådant har jag slutat med. Den artikeln om teaterstycket som kritikern inte gillade angår ju inte mig, och folk får väl säga ”karaktärer” om de vill. Problemet med personligt tyckande om språk är att varje språksmakdomare hugger av allting som inte faller i smaken – både det som är äldre och det som är nytt! Det tillfälliga kontot ~2025-29672-95, som skapades dagen före ~2025-29708-93, gjorde en ”varest”‑ändring med kommentaren (moderniserar varest > där), men samma konto gjorde även språkpolisändringen att rätta en skribent som hade skrivit att en fotbollsspelare ”spenderade merparten av sina ungdomsår” i BK Forward. ”Fy”, säger språkpolisen, ”man kan bara ’spendera pengar’ på riktig svenska, inte ’spendera tid’.” Kontot ~2025-29672-95 rättade en annan skribent som använde ”innan” som preposition. Språkpoliserna menar ju att ”innan” bara är en konjunktion, fastän ordet varit en preposition sedan fornnordiskan och är en preposition enligt SAOL, som för övrigt säger att ”spendera” kan betyda ”till­bringa tid”. Kontot ~2025-29672-95 tog alltså å ena sidan bort ”varest” för att det var för gammalt, och tog bort ”spendera” och ”innan” för att de användes i nya betydelser, fastän riktiga lingvister inte skulle stödja klandrandet av ”spendera tid” och ”innan semestern”.

Där finns (se där ett sydsvenskt uttryck som kanske systematiskt borde bytas ut mot ”det finns”?) miljoner svenska medborgare som aldrig har sagt eller skrivit orden ”emedan” eller ”ehuru”, och knappt vet vad de betyder. Procentandelen som aldrig skrivit eller ens läst ”ehuru” stiger. I Verner von Heidenstam står att ”Kate Bang kom från en förmögen familj, hennes far var grosshandlare, och hon var gift, ehuru separerad, från sin make, advokaten Otto Bang.” Dags att rensa ut ”ehuru” ur alla artiklar?

Självfallet kan artiklar inte ha flera ord i följd som gör läsningen svår för en skolelev. Jag kritiserar beteendet att rensa ut enskilda ord ur lättfattliga sammanhang, som ”1939 flydde hon med sin dotter från Tyskland till Bryssel, varest hon arbetade som sångpedagog.” Det förfarandet skulle leda till en lista med ord som vore totalförbjudna (kanske ”varest”), och en lista med ord som fortfarande vore tillåtna (kanske ”ehuru”), utan hänsyn till att det är textens läsbarhet som är det viktiga.

Jag vill avsluta med en dikt av Caj Lundgren (SvD‑pseudonymen Kajenn), enligt Lars Gustafsson Sveriges formellt skickligaste poet, ehuru blott dagsversskrivare:

Titt i glosboken
Varest, därest och alldenstund
är glosor vi knappast begagnar!
I vardagstrafik på vårt modersmåls grund
utgör de föråldrade vagnar.
De uttalas ej vid den husliga härd
varest talaren ligger för ankar,
och de lämpar sig klent på vår jordiska färd
som fordon för nutida tankar.
Ja, därest de går över läpparnas sprund
fast ej något nödtvång oss tvingar,
så gör de det antagligen alldenstund
så sällsamt på tungan de klingar.
Och skulle de slinka ur oss ibland
så låtsas vi som om det regnar
och rodnar måhända rentav litegrand
på varestanvändarens vägnar.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 16.39 (CEST)

Hej och tack för inlägget! Själv uppfattar jag ordet "varest" som ålderdomligt och det är också så det betecknas av SAOL och SAOB. Jag tänker att språket i Wikipedia inte skall skapa onödig friktion genom arkaiserande ordval, d v s ungefär som om vi kopierar text direkt ur Ugglan. ~2025-29708-93 (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 16.50 (CEST)

Återställ om redigeringarna enl ovan var missriktade. Själv tyckte jag att jag förbättrade och moderniserade texten. ~2025-29708-93 (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 16.53 (CEST)

Jag tackar kontot ~2025-29708-93 för ett tillmötesgående svar. Jag skall inte skynda till någon massåterställning av ordet. Min mening vara bara att säga, att ingen enskild kan äga beslutet att ett visst ord, som inte är emot riktlinjer, skall tas bort ur varje artikel. Därmed hoppas jag att saken är ur världen, och att alla är överens om, att det inte vore lämpligt att leta upp varje ”ehuru” eller något annat ord. Ändringar skall väl ske genom att man förbättrar en viss artikel i dess helhet för artikelns skull, inte för att en artikeln fastnat i en sökning för att det innehåller ett visst ord. Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 17.08 (CEST)

Du kan vara överens med detta konto, men det hindrar inte att någon ann gör en sådan ändring, se mitt svar nedan Yger (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 17.14 (CEST)

Det du beskriver anser jag att det stämmer väl med vår praxis vad gäller ord där det finns olika åsikter om ordet. Massändringar av ord finns det inte konsensus för, såvida det inte har varit en diskussion om ett specifikt ord som lett till att konsensus finns för en massändring, däremot är det upp till var och en att byta ut ett ord i samband med andra ändringar i texten. Jag byter ut "karaktär" till "figur" när jag stöter på ordet och anser att ordet karaktär har använts på fel sätt, däremot så får jag inte ge mig på jakt med t ex min bot och massändra ordet. Tekannan (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 17.14 (CEST)

På wikipedia utvecklar vi artiklar tillsammans och ingen "äger" en text. Att skriva varest är inte mot några riktlinjer, men att ändra till et mer modernat ord är också det OK i enlighet med vår stilguide texten är lättläst och tillgänglig, samtidigt som den är tydlig. Språket bör inte vara ett hinder för förståelse. Yger (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 16.54 (CEST)

Jag tycker att användning av ålderdomliga ord, som varest är ett exempel på, bör undvikas. Hur många "intresserade gymnasielever" kan ens stava till det ordet, än mindre förstå dess betydelse utan att behöva gissa? Att det inte heller är helt okomplicerat hur/var ordet bör/kan användas vittnar väl de tio redigeringar med kommentaren "Ordval" som Jan Arvid Götesson själv gjorde för några timmar sedan och där (varest? ) ordet varest ersattes med där i nio fall och med i vilken i ett fall.

-- Larske (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 17.41 (CEST)

Jag vill gå längre: Jag tycker att användning av ålderdomliga ord, som varest är ett exempel på, ska undvikas. Särkilt i nyskapade artiklar. Så gärna "förbud" (utom i citat och så, såklart). Jag tycker faktiskt det arkaiska är tramsigt och oencyklopeidskt och inte på något sätt bättre än anglicismer eller fikonspråk. LittleGun (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 17.52 (CEST)

Jag instämmer i huvudsak med LittleGun i detta. I andra sammanhang kan jag tänka mig att använda ord som varest, men inte här. Jag har konsekvent moderniserat språket när jag använt material från exempelvis Ugglan. Från början avlägsnade jag även "ånyo", men när jag märkte att den dåvarande statsministern ofta tog det i sin mun upphörde jag med det. Tostarpadius (diskussion) 23 oktober 2025 kl. 20.49 (CEST)

Det är nog möjligt att varest inte passar i wikipediaartiklar annat än i citat, jag har nog alltid ersatt det. Utifrån Kajenns dikt ovan skulle jag väl dock vilja säga att jag inte vet om det är borta från alla hemmets härdar och skulle jag råka på det skulle jag nog tycka det var roligt och inte skämmas å användarens vägnar. FBQ (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 07.39 (CEST)

Det gäller, som alltid, att försöka föreställa sig hur en en tänkt läsare uppfattar och tar till den information som vi vill förmedla. Vi skriver för läsarna och kunskapsspridningen, inte för att hedra eller bevara bruket av ord som vi kan misstänka att många läsare uppfattar som svåra att förstå den exakta betydelsen av. Ord, formuleringar och meningsbyggnad som stör läsrytm och förståelse bör undvikas. Var gränsen går kan man alltid tvista om. Men jag tycker att "varest" helt klart ligger på fel sida. Det är enligt min mening helt rimligt, till och med önskvärt, att justera detta. Janders (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 08.13 (CEST)

Nej, i fall det inte var tydligt inser jag det och håller huvudsakligen.med Janders m.fl. FBQ (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 08.23 (CEST)

Jag månar liksom Jan Arvid Götesson om gamla ord som håller på att falla i träda (se där ett ord som nog kommer att försvinna) och gör mitt bästa för att de inte ska falla i glömska helt. I allt övrigt håller jag med diskutanterna som förespråkar lättlästhet i uppslagsverket. Diskutant bör för övrigt inte använas med tanke på att det inte förekommer i Akademins tre ordböcker. MEN i Wiktionary förekommer däremot både diskutant och diskutin. Heja Wkitionary och heja Wikipedia! Deryni (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 19.02 (CEST)

'Varest' är konventionell skriftlig svenska i min åsikt. Såklart ska Wikipedia vara läsbart för mannen på gatan men vi ska inte dumma ner vårat egna språk. Jag tycker texter ska vara färgglada och intressanta, inte enformiga och minimalistiska. Ibland ska läsaren lära sig lite nya ord, det är bara nyttigt. Läsförståelse av text ska inte komma av dess ord i särprägel utan av sammanhanget i helhet.

Vad gäller användare som rensar Wikipedia från särskilda ord såsom OP redovisar borde det snarare vara förbjudet. Det är en sak att fixa stavningar och formalisera texter men att objektivt utplåna ett brukat svenskt ord är oetiskt. ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 28 oktober 2025 kl. 11.10 (CET)

Många olika synvinklar här. Även om jag sympatiserar med tanken om färg, ordrikedom och variation så är det svårt att acceptera ett utstuderat användande av ålderdomligt språk i nyskrivna texter, bortsett från citat. Varest hör definitivt till kretsen av ord som är kontraintuitiva i normalt språkbruk, liksom ej och eljest (de sista två i kombination kan alltid skrivas om som annars inte). På samma sätt så är gränsen mellan vad om är arkaisk och svenska för samtiden inte alltid knivskarp och det tillhör inte ovanligheterna att ord som i SAOL och andra auktoriteter markeras som ålderdomliga återupplivas, i synnerhet om det motsvarar ord i engelska. Ironiskt nog så är ofta allergin mot anglicismer ofta mer styrd av reaktiva fördomar än språkligt djup. Ricjac 28 oktober 2025 kl. 14.40 (CET)

Det svårt att bedöma vad som är föråldrad svenska eftersom ordförråd skiftar mellan regioner och åldersgrupper, för att bara tala om sverigesvenska och finlandssvenska. Därav är det bättre i min mening att vardera Wikipedian skriver efter eget ordförråd så mångfald och inkludering ökar. Steriliserar vi svenskan på Wikipedia till någon form av enformig rikssvenska riskerar vi att exkludera folk i längden på samma sätt vi skulle gjort om vi bara skulle skriva på fackspråk eller finspråk. Jag tillämpar själv olika ordförråd beroende på ämne, särskilt flyg och teknik.

Vad gäller SAOL/SAOB finner man åtskilliga fel i hela tiden och de ska absolut inte användas som obestridda fällande faktorer i diskussioner. Jag hittade ett fel senast som under dagen i SAOB (1932) som anger att presens singular aktivum till häfta > häfter är en dödform medans formen häftar utlämnas helt trots att flertalet citat i uppslaget använder det. ¯\_(ツ)_/¯ ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 28 oktober 2025 kl. 17.59 (CET)

Varest är inte konventionell skriftlig svenska. Kan man inte ens acceptera stelbenta auktoriteter som är tydliga med det har man andra problem. LittleGun (diskussion) 28 oktober 2025 kl. 20.25 (CET)

SAOB använder motsatsen till Wikipedia:Skriv ut förkortningar och förkortar som mycket de kan. "v. -ade" innebär regelbunden böjning där formen häftar inte behöver nämnas explicit. Det är inte ett fel. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 28 oktober 2025 kl. 21.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Jag föreslog för en hel del år sedan att genitiv av mitt använarnamn skulle vara "Tenarii", enligt latinsk standard. Jag hade självfallet inte tänkt mig att det skulle vara i artikelnamndrymden. Det var något som aldrig blev särskilt uppskattat, och det är jag nästan glad över, nu när språkformer från 1932 används som argument. Min uppfattning är klar: I artikelnamndrymden skall vi inte använda ålderdomliga språkformer, speciellt om de kan leda till språkoförståelse för yngre läsare. Vad seriösa användare gör på egna sidor eller diskussioner, bör vi kunna acceptera. / ^Ternarius_Disk 28 oktober 2025 kl. 22.05 (CET)

När jag en gång skrev ”Ternarii” i en diskussion blev jag tillsagd av dig att inte använda den genitiven. Kanske att du och jag uppskattar den från latin härledda ordböjningen i biologiska vetenskapliga namn eftersom vi ofta skriver vetenskapliga namn?

Nackdelen med sådan latinisering av humleexperten Ternarii namn vore kanske att sådan latinisering vidmakthölle missuppfattningen att ”vetenskapliga namn” vore ”latinska namn”? Det är de icke; ordstammarna i vetenskapliga namn kan vara vad som helst, blott ordböjningen är oftast någorlunda nylatinsk. Jan Arvid Götesson (diskussion) 28 oktober 2025 kl. 22.33 (CET)

@Jan Arvid Götesson: "Tillsagd av dig" – det förvånade mig mycket. Det har varit en viss röra med undertecknade inlägg ovan, inte minst mitt eget var en viss redigeringskollusion, men vem menar du med "dig" – så mycket som jag har uppskattat/önskat genitivformen "Ternarii" förvånar det mig mycket om det skulle vara jag själv. I vilket fall som helst såg jag inte utan ett visst nöje din användning ovan av konjunktiv och formen "icke", som, med viss förvåning från min sida, hade fördömts tidigare. (Inte minst uppskattade jag din kommentar om så kallade "latinska" namn, något av en käpphäst från min sida – Vetenskapliga namn stöder sig, som du själv påpekar ovan, på latinsk grammatik, men artepiteten och den zoologiska etymologin är full av namn som i alla fall rörande en känd auktor [det är en kanadensisk manlig entomolog med doktorsgrad, men namnet undviker mig f.n.] vilkas artepitet härstammar från auktorns mor, far, fru, hennes tidigare hemland, handledare, med flera [och då skall vi inte nämna Linné, som excellerade i den sortens namn, både på vänner och fiender, även om fiendernas skara sedermera har utökats med en hel del apokryfiska tillägg]. Konjunktiv och pluralformer (som jag inte påstår att du har använt) i artikeltext är även jag kritisk till; att "ej", som inte ens SAOL påstår skulle vara ålderdomligt, skulle vara gammaldags är jag mera kritisk till. Hur som helst är det här inte artikelnamnrymden – att vi skulle tillåta inlägg på engelska på våra diskussionssidor (vilket vi gör) men förbjuda sådana på något gammaldags svenska, förefaller mig rätt märkligt. Fortsätt du med dina konjunktiv i debatterna, det stör i alla fall inte mig. Men det vore kanske bra om du undvek dem i artiklarna, inte minst för den ökade läsförståelsen (vilket du redan verkar ha insett). Du är för övrigt ett gott exempel på att ett gammaldags språk inte behöver vara ett tecken på gammaldags tankar – dina inlägg tar ofta upp viktiga, aktuella ämnen, med en påfallade stor vidd, dessutom. / ^Ternarius_Disk 29 oktober 2025 kl. 00.58 (CET)

@Ternarius "yngre läsare" läsare är de som gynnas mest av varierande text eftersom de uppfattar talmönster på ett helt annat sätt än vuxna. ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 29 oktober 2025 kl. 01.35 (CET)

@Blockhaj: För det första menade jag inte med "yngre läsare" inte icke vuxna sådana, d.v.s. barn, utan sådana som kände till tiden då pluralformer "han/hon/den kom, de kommo" och konjunktiv "o, om jag vore på en annan plats just nu", jag menade sådana som inte kände till, självfallet inte genom egna, personliga upplevelser, det tror jag väldigt få, nu levande gör, men som ändå kände till att sådana former existerade; det är en viss skillnad. För det andra förstår jag inte varför vare sig barn eller "yngre" vuxna skulle uppfatta talmönster på ett helt annat sätt än vuxna. Det här är ingen sarkasm – jag förstår helt enkelt inte dina argument. Förklara gärna! / ^Ternarius_Disk 29 oktober 2025 kl. 02.12 (CET)

Jag ville minnas att det var du (Ternarius) som skrev så. Men jag letar inte efter den gamla diskussionen, utan nöjer mig med att godtyckligt antaga att jag nog mindes fel, och att det var någon annan. Det blir trevligast så. Bättre att vara överens om en viktigare sak, som att vetenskapliga namn ej är latinska namn. Även den ”latinska grammatiken” i vetenskapliga namn är stundom besynnerlig, vill jag tillägga. Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 02.15 (CET)

@Jan Arvid Götesson: Det är lätt att minnas fel. Här, [1], tackas du av Ternarius för att du använt genitivformen "Ternarii". LittleGun (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 05.04 (CET)

Eftersom du letade upp det, letar jag upp ursprunget till mitt falska minne. Det var en annan användare som var emot en annan latinsk genitiv som jag hade skrivit: Tostarpadii. Två minnesfel av mig: vilket latiniserat användarnamn det var jag böjde, och vem som kommenterade om min böjning.

Min hjärna har tydligen tagit ett dunkelt minne av något annan språklig kommentar som Ternarius har fällt, och skapat ett falskt minne medelst förvanskat minnesmaterial från en annan diskussion. Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 06.14 (CET)

Läs din diff igen: [2]. Det är användare Ettrig, som markerar att han väljer Tostarpadii, utan att egentligen säga till dig någonting. LittleGun (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 07.45 (CET)

Yttrandet säger något till mig, som jag läser det. Yttrandet är detta: ”Det skulle i så fall stämma med min allmänna bild av Tostarpadius (inte Tostarpadii) agerande här på Wikipedia.”

Jag uppfattar det som att parentesen i det yttrandet riktas till mig. Jag hade tidigare skrivit ”Tostarpadii redigeringar” och dylikt. Med parentesen vill användaren säga ”Det heter ’Tostarpadius’ i genitiv, inte ’Tostarpadii’”.

Så fattar jag det.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 08.27 (CET)

Personligen föredrar jag "Tostarpadii", precis som jag alltid säger och skriver "Pauli brev till romarna". Genitivformer som "Jesus" och "Kristus" skulle jag aldrig ta i min mun eller använda i skrift. Förmodligen kommer de att införas i NT 2026. Helt säker är jag dock inte på den saken. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 09.02 (CET)

Kan man i svenska språket böja ett namn? Rasmus cykel är svart. Eller Rasmi cykel? Wvs (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 09.46 (CET)

Att genitivformen är en annan är ju det vanligaste på svenska. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 10.21 (CET)

Så du menar att det ska heta Rasmi cykel? Wvs (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 10.30 (CET)

Frågan kan uppfattas så här: Kan svenska namn ha latinsk morfologi? Frågan kan besvaras på allvar. Där finns två slag av inlåning av namn från klassiska språk. För det första kunde namn från klassiska språk tidigt helt och full infogas i de nordiska språken som ordstammar. Då blir all böjning nordisk. I Västgötalagens lagmanslängd sägs vem som var Eskil Magnussons far:

Han var Mangnusær sun minnioskilz aff bialbo,

alltså

Han var Magnus Minneskölds av Bjälbo son.

Man ser här hur det latinska Magnus betraktas som ordstam och får nordisk genitiv på ‑ar (‑ær i handskriften). Denna genitiv överlevde till nutid som a‑genitiv i södra Sverige. Isländskan, som är noga med kasus, har Magnúsar i genitiv. Namnet Rasmus av Erasmus, är ett sådant helt anpassat namn, och genitiven Rasmi är omöjlig.

Det andra fallet är namn som av kyrkliga och kulturella skäl behölls som klassiska namn på nordiska språk, både till sin form och sin böjning. Till skillnad från Rasmus var Erasmus ett sådant namn. I Helsingborgs historia nämns en pastor som hette ”Johannes Erasmi eller Jens Rasmusen”. I namnets latinska form finns genitiven Erasmi, ”Rasmus son” (son till Rasmus). Därför har vi Pauli brev, Marie bebådelsedag med flera. Självfallet säger vi ”Marias körkort”, inte ”Marie körkort” om en levande människa, men jag skriver bara om varför Pauli brev finns som möjlighet, men inte Rasmi cykel.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 10.43 (CET)

Tack Jan Arvid, för en utförlig och intresseväckande förklaring.Xauxa (diskussion) 1 november 2025 kl. 10.43 (CET)

Det är väl inga ord som är strängt förbjudna. Däremot anges varest som ålderdomligt i SAOL och SO, och då är det praxis att välja ett annat ord om man har möjlighet. Men i citat eller egennamn ska det givetvis inte ändras. Är det ett citat kan det däremot vara bra att länka ordet (om det finns en artikel som beskriver det) eller beskriva innebörden i en fristående kommentar/anmärkning, så att det blir begripligt även för exempelvis yngre läsare eller nysvenskar som kanske inte är bekanta med det.

Nu har jag inte sett redigeringarna, men om man ändrar ett ord av den anledningen bör man skriva en redigeringskommentar om att det är ålderdomligt enligt SAOL, annars kan det lätt missuppfattas och leda till redigeringskrig eller onödiga konflikter. Kyllo (diskussion) 1 november 2025 kl. 11.24 (CET)

Oberoende av hur man ser på ålderdomligt språk ställer jag mig mycket kritisk till systematiskt ändrande av enskilda ord, såsom i fallet som startade diskussionen. Jag skulle gärna se det vara helt förbjudet. De som gör sådana ändringar använder i allmänhet inte många sekunder per artikel och har därmed ingen möjlighet att beakta kontext, och att kontrollera ändringarna i efterskott tar oskäligt mycket tid. Risken är stor att konsekvensändringar blir ogjorda (à la "de såg mej då de de gingo till kyrkan"); jag har också ofta sett syftningsfel införas genom alltför schablonmässig "språkvård". LPfi (diskussion) 1 november 2025 kl. 19.06 (CET)

Att ändra från något till något som är mer korrekt eller rekommenderas av svenska språkvårdare bör alltid vara tillåtet. Däremot finns det en praxis som säger att man inte ska ändra från något korrekt till något annat korrekt efter eget tycke. Det ju dock inte att förbättra språk att ändra från ett fel till ett annat. Så att sätta det i system är aldrig önskvärt. Men det handlar nog mer om ett generellt problem att användare som inte är säkra eller missuppfattat något massändrar på kort tid. När det upptäcks har den kanske hunnit ändra ett hundratal artiklar eller fler, oavsett om det gäller språk eller något annat. Om någon sätter sina personliga preferenser och principer före ordböcker och språkexperter eller våra riktlinjer får vi problem i faktaartiklarna. Och är det något undantag som faktiskt kan ifrågasättas i ordböckerna brukar flera instämma i det och inte bara en användare, men då är det också jätteviktigt att det har diskuterats igenom innan användaren börjar ändra. Att den inte ensam gör en egen bedömning som frångår Wikipedias praxis. Kyllo (diskussion) 8 november 2025 kl. 09.56 (CET)

När någon har för bråttom att ändra i många artiklar finns en risk att den ändrar på fel ställen, exempelvis i citat och källangivelser. Kyllo (diskussion) 8 november 2025 kl. 09.58 (CET)

⛪ Kyrkorna som försvann

Hittade denna länk som redovisar alla kyrkobyggnader (133 stycken) i Svenska Kyrkan som på olika sätt (brand, försäljning osv) upphört vara i SvKy:s regi sedan 2000. Jag har skapat ett litet projekt User:Anhn/Projekt/Kyrkorna som försvann där du inbjuds att kolla en tabell med dessa 133 kyrkobyggnader, se om motsvarande svwp-artiklar är uppdaterade med denna statusförändring, och om inte så är du naturligtvis välkommen att göra sådan uppdatering. Välkommen och lycka till! / ANHN✎ 24 oktober 2025 kl. 10.39 (CEST)

Bra projekt! Vore inte detta också en lämplig kandidat för en välavgränsad lista för huvudnamnrymden? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 oktober 2025 kl. 11.52 (CEST)

Mycket bra initiativ!! Adville (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 13.32 (CEST)

Instämmer i att det är ett mycket bra initiativ! Historiker (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 18.39 (CEST)

Borde vi inte ha en kolumn om det finns bilder på dem på Commons? Jag ska fråga en om bilder om mera information. Per W (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 18.53 (CEST)

När man som jag börjar skapa artiklar om saknade kyrkor är det både BBR och bilder från commons som behövs, men jag tror det är bäst leta rätt på dessa artikel per artikel Yger (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 19.05 (CEST)

BBR? Adville (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 19.07 (CEST)

bebyggelseregistret vars data som har laddats upp och skapat Lista över kyrkliga kulturminnen i Stockholms län och samma för andra län (i dessa syns också bilder) Yger (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 19.27 (CEST)

Tack Adville (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 20.25 (CEST)

Omfattar listan endast separata kyrkobyggnader? Trandaredskyrkan finns ju inte med. Även artiklar om den typen av kyrkor borde granskas. /Annika (diskussion) 24 oktober 2025 kl. 22.29 (CEST)

Listan "är som den är" i en artikel i Kyrkans Tidning 2023, och det finns inga garantier för fullständighet och/eller konsekvent urval. Likväl är den behändig som en lätt aktualitetskontroll för ett urval av kyrkobyggnader. ANHN✎ 24 oktober 2025 kl. 22.41 (CEST)

En del kompletterande uppgifter kan finnas i [3]. Där finns också en lista över nya kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan. Tekannan (diskussion) 25 oktober 2025 kl. 08.38 (CEST)

Alla nya kyrkor hade redan artiklar, lite imponerande Yger (diskussion) 25 oktober 2025 kl. 11.07 (CEST)

Jag kan ju passa på att det finns skäl att fundera över vår täckning av andra kyrkobyggnader. Så länge svenska kyrkan var en del av staten och särskilt så länge vi hade religionstvång finns ju ett stort intresse för de kyrkobyggnader som existerade under den tiden. Men när det gäller nyare byggnader finns ju gott om frikyrkor som är minns lika intressanta. Här är ju vår täckning betydligt sämre. FBQ (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 11.27 (CET)

Sedan vet jag ju inte i vilken grad de finns inventerade, det skiljer sig ju säkert mellan de olika samfunden. FBQ (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 12.20 (CET)

Frikyrkorna också? Det låter som ett intressant men rätt omfattande projekt. Finns det redan fler listor liknande denna (ändå rätt ofullständiga)? Lista över baptistkyrkor i Stockholm Vame (diskussion) 8 november 2025 kl. 13.30 (CET)

NU gått igenom alla poster och gjort grundläggande uppdateringar Yger (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 07.41 (CET)

🪦 Kyrkogårdar i Sverige

Gissar att även om kyrkan försvann så finns kyrkogården kvar vi har en hel del i Wikidata

Skapade denna karta av vad som finns i Wikidata

• 3485 kyrkogårdar
• 1238 har en bild
• 167 har en wikipedia artikel eller har en länk till en redirekt till en artikel om tillhörande kyrka

- Salgo60 (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 04.04 (CET)

Någon gång i mitten av 1800-talet utfärdades en förordning om att även om en kyrka lades ned och en ny uppfördes på annan plats skulle begravningsplatsen vara fredad. Jag hittade inte exakt år i vår artikel, men skall försöka komma ihåg att leta upp det och komplettera. Fram till dess kunde en övergiven kyrkogård läggas för fäfot eller plöjas upp till åkermark. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 03.53 (CET)

Jag kopplade ihop en hel del för 3 år sedan se Gravstensinventeringen-Wikidata där även kyrkogården i Wikidata kopplades till en kyrka

• man skulle kunna fundera på hur långt det är mellan en kyrka och en kyrkogård och leta efter platser där Wikipedia inte har en kyrka inom säg 1 km och då få en indikation att här saknas en kyrka...
• gissar att BBR inte har bra koordinater etc. men det kanske kan vara möjligt att hitta bra källor...

Gjorde i veckan något liknande på OSM med hundrastplatser som någon klagade över saknades se karta

- Salgo60 (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 10.24 (CET)

"Fri vilja" på huvudsidan

Jag ser just artikeln Fri vilja som dagens utmärkta artikel på huvudsidan. Den intro som ges på huvudsidan är obegriplig, I först meningen presenteras en i mina ögon mycket märklig definition av begreppet. Några meningar längre ned står det att det inte finns någon vedertagen definition. Men när jag tittar på själva artikeln så börjar den på ett helt annat sätt och ger inte samma definition(er). Det jag ifrågasätter är alltså inte själva artikeln utan den intro som ges på huvudsidan. Hur och varför det ser ut som det gör vet jag inte, och inte heller proceduren för att ändra det. Men nu har jag i alla fall uppmärksammat denna konstighet. Chandra Varena (diskussion) 26 oktober 2025 kl. 23.54 (CET)

Bra uppmärksammat! Artikelsammanfattningen som syntes på huvudsidan finns på Wikipedia:Utvald artikel/Fri vilja. Om artikelns ingress redigeras bör sammanfattningen ändras för att stämma överens, men det är förstås lätt att glömma. Den som känner för det får gärna redigera sidan så det ser bättre ut nästa gång artikel hamnar på huvudsidan. Belteshassar (disk) 27 oktober 2025 kl. 02.23 (CET)

Artikeln har också en åtgärdsmall, "förtydliga", vilket inte en Utmärkt artikel bör ha. Sjunnesson (diskussion) 27 oktober 2025 kl. 07.13 (CET)

På Wikipedia:Utvald artikel/samtliga kan kontrollera de sammanfattningarna som är inlagda för att dyka upp de närmsta dagarna. Boivie (diskussion) 27 oktober 2025 kl. 08.38 (CET)

Jag föreslår att denna artikel tas bort från det rullande schemat över artiklar till huvudsidan tills den är åtgärdad. Risken är annars att den bara ligger kvar och sedan blir den publicerad igen i samma skick. Chandra Varena (diskussion) 27 oktober 2025 kl. 08.41 (CET)

 Utfört Tekannan (diskussion) 27 oktober 2025 kl. 08.55 (CET)

Det gjordes alldeles för lättvindigt. Det hade varit nästan lika enkelt att ändra sammanfattningen. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2025 kl. 08.55 (CET)

Bör göras av någon som förstår ämnet. Tekannan (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 08.14 (CET)

Praxis är att använda ingressen i artikeln. Nu kommer den att tas upp för omprövning och i väntan på det finns det ingen anledning att lägga tillbaka den i listan. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 08.20 (CET)

Om detta är praxis så följs den mycket dåligt. Jag ser ofta artiklar på huvudsidan som sammanfattas på annat sätt än artikelns ingress. Dock oftast utan att det (som i detta fall) blir helt fel. Chandra Varena (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 08.23 (CET)

För nyantagna artiklar följs den. Däremot är det säkert som Belteshassar skrivit ovan att de sällan uppdateras när artiklarna skrivs om. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 08.28 (CET)

Det kanske vore bättre med en annan teknisk lösning. Till exempel att genom mallar ange i huvudartikeln var sammanfattningen börjar och slutar och möjlighet till unik sammanfattning, men fortfarande i huvudartikeln. Systemet med att lagra sammanfattningen separat från huvudartikeln är uppenbarligen inte så bra. Tekannan (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 08.36 (CET)

Det är bättre med en systematisk genomgång som det talats om. I det stora hela fungerar nuvarande lösning bra. Det är också enkelt att redigera, i motsats till vad Tekannan förespråkar. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 10.39 (CET)

Om artikeln har "en kortfattad, välformulerad och översiktlig inledning, som är lättförståelig även för den oinvigde" (vilket enligt kriterierna krävs av en bra artikel), bör denna ingress vara så välformulerad, heltäckande och läsningsinbjudande att den även kan fungera som förstasidespuff, utan vidare redigeringar. Annars lever inte ingressen upp till sitt primära syfte som artikelinledning. Janders (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 11.33 (CET)

Uppenbarligen finns det en stor variation, som artikelnomineringarna släpper igenom, vad gäller längderna på såväl artikelingresser som artikelpuffar. I artiklarna är det kanske inte så stor affär om en ingress skulle bli lite för lång eller lite för kort, artikeln har ju sin egen sida där ingressen är en del av helheten, men på portalsidan kan ju en artikelpuff som är jättelång ställa till det lite mer eftersom den där befinner sig i ett helt annat sammanhang.

Därför kan det nog vara lite svårt att försöka koppla puffarna alltför hårt till ingresserna, men att få artikeln och artikelpuffen att inte, av ren okunskap eller glömska, divergera skulle nog behöva lite bättre stöd.

I Sandlådan finns en jämförande tabell med artikellängder samt längden på artikelingressen och längden på artikelpuffen för artiklarna i Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar, förutom Libra (musikalbum) som av någon mystisk anledning inte finns med i visningsschemat för Utmärkta artiklar på huvudsidan trots att den artikeln varit Utmärkt i mer än två år nu. Men för att den ska kunna stoppas in i schemat kräver den nuvarande lösningen att någon representant för "handarbetets vänner" skriver en separat artikelpuff.

• Länk till tabellen i Sandlådan

Genom att sortera tabellen efter olika kolumner kan vi finna följande intressanta nyckeltal för de 362 Utmärkta artiklarna:

• Artikellängd: Medianen är 52 000 med en variation från 14 000 (Baskisk-isländskt pidginspråk) till 214 000 (Europeisk unionsrätts territoriella tillämpningsområde)
• Ingressens längd: Medianen är 1 700 med en variation från 263 (Kymriska) till 3 900 (Ija-stam)
• Artikelpuffens längd: Medianen är 1 300 med en variation från 633 (Damingpalatset) till 3 400 (Axel von Fersen)
• Kvoten mellan pufflängd och ingresslängd: Medianen är 85 procent (0,85) med en variation från 24 procent (Vilhelm Erövraren) till 604 procent (Kymriska)
• NYTT 2025-11-01: Artikelpuffens längd utan att räkna tecken för wikilänkar: Medianen är 1 167 med en variation från 587 (Bohus fästning) till 2 635 (Muratoriekanon)
• NYTT 2025-11-01: Kvoten mellan pufflängd (exklusive wikilänkar) och ingresslängd: Medianen är 74 procent (0,74) med en variation från 21 procent (Vilhelm Erövraren) till 524 procent (Kymriska)

De två nästan lika långa Utmärkta artiklarna Kymriska och Medvetandefilosofi, cirka 62 000 tecken vardera, har ungefär lika långa artikelpuffar, cirka 1 500 tecken trots att artikelingressernas längd skiljer sig med närapå en faktor 13.

Genom att studera artiklarna med extremvärden i tabellen kanske någon vill putsa lite på artikelpuffarna, eller artikelingresserna. Om jag minns rätt gjorde Paracel63 för en tid sedan en insats med att slipa ner väldigt långa artikelingresser, men väldigt korta ingresser kanske också behöver granskas för att se som de verkligen uppfyller de kriterier som Janders lyfter upp, speciellt det om "heltäckande". Larske (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 16.54 (CET)

Jo, jag gjorde en vända med nedkortningar av artikelpuffarna, där de var omotiverat långa. Det förbättrade den nygjorda layouten på huvudsidan.

Det är inte idealiskt att dessa puffar och artiklarna det berör inte är sammankopplade. Jag har för dåliga tekniska kunskaper till det, men idealet vore nog att puffarna produceras som ett fönster ur den urvalda artikelns ingress. Då kan också storleken trimmas och behöver inte variera mellan de olika artiklarna. Inte ens enwp har en helautomatisk lösning, men de har generellt åtminstone mycket kortare puffar och en rätt strikt storleksputsning. --Paracel63 (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 19.01 (CET)

Larske, det verkar som din kod räknar olika på något sätt. Puffen för Arvid Horn ser ut att vara en exakt kopia av ingressen (förutom en länk av artikelnamnet som kan ge 10-14 tecken extra). Ändå skiljer det 592 tecken dem emellan i din tabell i sandlådan. Boivie (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 19.27 (CET)

@Boivie: Tack för påpekandet. Ja, det stämmer att de olika längderna beräknas på lite olika sätt och jag var medveten om att det kunde bli lite skillnader, men i ditt exempel var det mer än jag trodde.

• Artikelingressens längd är längden på den text som Wikipedia-API rapporterar som "cirrusbuilddoc.opening_text", i fallet Arvid Horn alltså detta. Notera avsaknaden av wikilänkar. Det var lite lathet som fick mig att använda detta värde som serveras på ett fat istället för att ge mig på att föröka leta rätt på ingressen i värdet för "source_text" bland alla mallanrop, bilder och what-not som finns i wikitexten.
• Artikelpuffens längd är längden på den wikitext (source_text) som finns som värde på parametern text i mallanropet av {{Artikelsammanfattning}}.

Att det sistnämnda värdet är så pass mycket större än det förstnämnda i artikeln Arvid Horn beror på den stora mängden (50 för att vara exekt), wikilänkar i puffen. Varje [[ ]] räknas som 4 extra tecken. Varje stycke (\n\n) bidrar också. Vidare är många wikilänkar pajpade med annan länktext än länkmål, som till exempel

1. [[Polska inbördeskriget (1704–1706)|Polen]] (här är det nästan 30 tecken mer i wikitexten än i "opening_text")
2. [[Stanisław I Leszczyński|Stanisław Leszczyńskis]]. (här är det nästan 25 tecken mer i wikitexten)

Jag hittade 14 sådana vid en snabbkoll och de bidrar alla till skillnaden.

Det är alltså lite som att jämföra äpplen och päron mellan de olika längdkolumnerna, men inom varje kolumn är det räknat på samma sätt.

-- Larske (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 20.27 (CET)

Jag har nu gjord en ny beräkning av längden på artikelpuffarna där tecken för wikilänkar ([[ ]]) och länkmål i pajpade länkar där länkmålen avviker från länktexterna är exkluderade för att få mer rättvisande längdjämförelser mellan artikelingresser och artikelpuffar. Även tecken för fetstil (''') och hårda blanksteg ( ) har räknats bort respektive ersatts med ett blanksteg. De nya nyckeltalen för jämförelse är instoppade som NYTT 2025-11-01: i redovisningen ovan.

• Länk till den uppdaterade tabellen. Observera att redigeringar (till det bättre) är gjorda i några artikelpuffar sedan igår, till exempel Wikipedia:Utvald artikel/Damingpalatset och Wikipedia:Utvald artikel/Axel von Fersen.

Därmed har den konstiga kvoten på nästan 125 procent för Arvid Horn, som Boivie rapporterade, förvandlats till (i det närmaste) 100 procent. Vilka de tecken är som gör att de redovisade längderna skiljer sig med 4 byte har jag inte hittat, men det kanske är några blanktecken i anslutning till radbrytningar. Det kan också finnas annan wikikod i den eller andra artikelpuffar som bidrar till skillnaden, men nu tror jag att vi kan bortse från denna mycket marginella påverkan på jämförelsen. Längden på hela artiklarna är fortfarande inklusive wikikod, men de används ju inte i jämförelsen (kvoten). De är bara medtagna för att visa variationerna i artikellängd för Utmärkta artiklar.

--Larske (diskussion) 1 november 2025 kl. 21.32 (CET)

Här är en lista med alla 361 artiklar i det rullande schemat över utvalda artiklar som också finns i en eller flera av de 43 åtgärdskategorierna. Det är just nu 60 utvalda artiklar som behöver pysslas om lite. Listan är sorterad efter hur länge det är tills artikeln kommer att länkas från portalsidan under rubriken Utmärkt artikel enligt nuvarande planering. Från Fräsmaskin om 3 dagar till Stockholms slott om 325 dagar.

--Larske (diskussion) 27 oktober 2025 kl. 12.50 (CET)

Under vilka av veckans 168 timmar är det vanligast att de tillfälliga konton som nu är blockerade skapades?

Nu när vi haft tillfälliga konton under ett par månader kan det vara intressant att studera när de tillfälliga konton som inte sköter sig skapas under veckans olika timmar. Av de totalt närmare 8 300 tillfälliga konton som har skapats sedan denna företeelse infördes är det 223 konton som i skrivande stund är blockerade och svaret på rubrikens fråga framgår av följande "heatmap".

Man ser tydligt att tiden mellan 10 och 15 på måndagar till torsdagar och mellan 10 och 14 på fredagar är vanligast, medan morgnar, kvällar, nätter och veckoslut är betydligt "lugnare". Även under "lunchtimmen" 12–13 är det ovanligare att tillfälliga konton skapas än under timmarna före och efter lunch.

Timme	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag	Söndag	Totalt
0	0	0	1	1	2	1	0	5
1	0	1	0	1	0	0	0	2
2	0	1	1	0	0	0	0	2
3	0	1	0	0	0	1	0	2
4	0	0	0	1	2	0	0	3
5	0	0	1	0	0	0	0	1
6	0	0	0	0	0	0	0	0
7	1	1	0	0	0	0	0	2
8	3	3	1	3	0	0	1	11
9	2	2	3	2	2	0	0	11
10	7	9	6	5	5	1	1	34
11	9	3	1	5	1	1	1	21
12	3	1	2	3	0	2	0	11
13	8	6	8	5	7	1	0	35
14	7	2	7	7	2	0	3	28
15	2	1	3	2	0	3	1	12
16	0	0	1	0	1	2	2	6
17	0	0	2	1	0	0	0	3
18	1	0	2	1	1	3	0	8
19	1	0	0	2	0	1	1	5
20	0	1	2	1	0	2	1	7
21	1	1	0	1	0	0	0	3
22	2	0	1	0	0	1	0	4
23	4	2	0	0	1	0	0	7
Totalt	51	35	42	41	24	19	11	223

Larske (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 13.29 (CET)

Tack! Skolklotter. Många t-konton spärras ju endast i en dag eller annan ”korttid” - oftast räcker det för att stoppa klottret. Vore intressant med statistik med t-konton som någon gång under sin livstid varit spärrade. Å andra sidan tror jag att mönstret skulle vara i princip detsamma. Tekannan (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 13.36 (CET)

Mycket intressant även toppen av konton skapade 23 och 00. Tänk om dessa konto kunde få en annan färg i SÄ. Själv skulle jag gärna vilja ge dessa tv blockering direkt vid dumheter (smmaa som skoldatorer). Yger (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 13.55 (CET)

Jag kör med 1 vecka direkt för trams, och "forever" eller 90 dar direkt (spelar ju faktiskt ingen roll) för mobbning, faktavandalism mm. Det drabbar _en_ dator vilket normalt är _en_ användare, som kan skapa nytt konto efter 90 dagar - det känns väldigt avvägt och träffsäkert jämfört med tex läsårsvis block av IP-adresser. Skulle det dyka upp användare som raderar kakor och skapar nya TK efter ett dygn får vi blockera IP iallafall, men jag tycker inte jag sett så mycket av detta. / Mina två procent ANHN✎ 30 oktober 2025 kl. 15.20 (CET)

Klokt, det kanske är så att vi i allmänhet bör snabba på med bestämda blockeringar, Yger (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 17.08 (CET)

Ja, mönstret är ungefär detsamma om vi tittar på alla tillfälliga konton som någonsin har blockerats. Lite tidigare start på förmiddagarna, vid 8-tiden istället för 10 och på någon eller några torsdagar verkar det ha varit populärt att redigera oinloggat på lunchrasten. Men antalet konton är ganska litet så man får vara lite försiktig med att dra slutsatser.

En "heatmap" för de 448 konton som någonsin blockerats liksom en "heatmap" för samtliga 8 331 tillfälliga konton finns nu i Sandlådan. För den sistnämnda gruppen är det mindre skillnad mellan veckodagarna än för de som blockerats och kontoskapandet är också mer utspritt över dygnet, endast småtimmarna mellan 03 och 07 visar en svacka.

• Länk till jämförande "heatmaps" i Sandlådan.

-- Larske (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 17.29 (CET)

Jag testade att dividera värdena i Larskes tabell nummer 2 med tabell nummer 3 för att få svar på frågan "Hur stor del av de tillfälliga konton som skapats vid en viss tidpunkt har blockerats?". Svaret kan ses här. Några procenttal ur tabellen: 5,4 % av de tillfälliga kontona har blockerats. Störst andel är det för konton skapade på måndagar och torsdagar (7,2 % respektive 7,1 %). När det gäller klockslag är det störst andel för konton skapade kl. 10-11 (11,5 %) och kl. 13-14 (10,9 %). Svensson1 (diskussion) 11 november 2025 kl. 19.23 (CET)

Refuserad artikel om Kunskapsstyrning

Hej Bybrunnen! Av för mig rätt oklart skäl har LittleGun refuserat artikeln om Kunskapsstyrning (Användardiskussion:Vame/Kunskapsstyrning) och hänvisat mig hit "så får du fler ögon på artikelutkastet". Jag medger att mitt/mina första utkast var rätt tunna, fast nu förstår jag inte riktigt LittleGuns hanteringen av artikeln inklusive sitt nu befintliga innehåll. Tacksam för konkreta råd och ännu hellre fler skribenters egna ändringar, mer än fortsatt destruktivt tyckande! Vame (diskussion) 30 oktober 2025 kl. 17.36 (CET)

Jag ska kommentera artikeln på dess diskussionssida. Men först en kommentar om "destruktivt tyckande". En artikel som inte på långa vägar är färdig, ska inte ligga i uppslagsboken. Jag tycker därför att det var en konstruktiv åtgärd av LittleGun att flytta den till din sandlåda. Deryni (diskussion) 31 oktober 2025 kl. 15.12 (CET)

Kvalitetsmätningen november för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 % 2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 % 2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 % 2024-04-01 0 0 0 0 1 778 0,00 % 2024-05-01 0 0 0 0 1 785 0,00 % 2024-06-01 0 0 0 0 1 790 0,00 % 2024-07-01 1 1 1 3 1 792 0,17 % 2024-08-01 0 1 0 1 1 796 0,06 % 2024-09-01 1 2 0 3 1 797 0,17 % 2024-10-01 0 1 0 1 1 800 0,06 % 2024-11-01 0 0 0 0 1 804 0,00 % 2024-12-01 0 0 2 2 1 805 0,11 % 2025-01-01 0 2 0 2 1 811 0,11 % 2025-02-01 1 1 0 2 1 816 0,11 % 2025-03-01 0 0 0 0 1 818 0,00 % 2025-04-01 0 0 7 7 1 841 0,38 % 2025-05-01 0 1 1 2 1 841 0,11 % 2025-06-01 1 3 0 4 1 844 0,22 % 2025-07-01 0 0 0 0 1 846 0,00 % 2025-08-01 0 0 1 1 1 849 0,05 % 2025-09-01 0 0 0 0 1 852 0,00 % 2025-10-01 0 2 1 3 1 852 0,16 % 2025-11-01 0 1 2 3 1 844 0,16 % Nu A + B C + D E + F 1 844

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns tre avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• En avvikelse av typ D: Ignition (musikalbum) är kategoriserad som Bra artikel i svwp, men flaggas inte som Bra artikel i Wikidata
• En avvikelse av typ E: Rättegången mellan Johnny Depp och Amber Heard är flaggad som Rekommenderad artikel i Wikidata, men är inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp. Kategoriseringen togs bort i svwp under månaden.
• En avvikelse av typ F: How Great Thou Art flaggas inte som Rekommenderad artikel i Wikdata, men är kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp.

Larske (diskussion) 1 november 2025 kl. 00.12 (CET)

Dessa tre är nu åtgärdade på Wikidata. Belteshassar (disk) 1 november 2025 kl. 03.17 (CET)

Skall en lättillgänglig källa som har en hemsida ha företräde före en databas‑källa som man måste lasta ner själv?

Jag ställer icke min fråga på en specialsida för runologi, eftersom min fråga har principiell betydelse: Skall en lättillgänglig källa som har en hemsida alltid ha företräde före en databas‑källa som man måste lasta ner själv?

Bakgrund:

• Runinskrifter beskrevs först i tryckta verk. Moderna runologer ville skapa digitala samlingsverk. Redan innan Världsvida väven skapades började Uppsala universitets runologer att skapa Samnordisk runtextdatabas. Det tidiga startdatumet har lett till tekniska begränsningar. Man måste fortfarande lasta ner Samnordisk runtextdatabas till en dator som har Windows för att hämta information.

• Sedan 2020 finns Runor (forskningsplattform). På Runor finner man all information genom att klicka eller skriva i sökfönster. Hemsidan för Samnordisk runtextdatabas säger detta: ”Sedan december 2020 är runtextdatabasen tillgänglig via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor.” Jag tolkar det som att Runor för våra syften skulle kunna ersätta Samnordisk runtextdatabas, som tydligen speglas i Runor.

Nu kommer jag till redigeringen som ger upphov till min fråga. I artikeln Smålands runinskrifter 1 har pseudonymen Macuser tagit bort Runor (forskningsplattform) som källa och ersatt den med Samnordisk runtextdatabas som källa. Ingen text om inskriften har ändrats av Macuser. Det tyder på att Runor (forskningsplattform) och Samnordisk runtextdatabas har identisk information (jag har aldrig läst i Samnordisk runtextdatabas).

Är Macusers redigering icke önskvärd av det enkla skälet att Samnordisk runtextdatabas inte är ”publicerad” i vedertagen mening? Informationen i Samnordisk runtextdatabas är inte tryckt eller gjord direkt tillgänglig på Världsvida väven, utan man måste lasta ner databasen och ha rätt operativsystem för att läsa den.

Följdfråga: Skall Samnordisk runtextdatabas ersättas överallt som källa av Runor (forskningsplattform), när vi (till exempel) behöver information om en inskrifts translitterering, normalisering och översättning som inte finns i de gamla tryckta bokverken?

Jag känner inte till att Samnordisk runtextdatabas i något avseende skulle ha bättre information än Runor (forskningsplattform). Jag skulle tro att denna tekniskt sett mindre tillgängliga källa tidigare har använts på Wikipedia för att den var den enda elektroniska källa som fanns.

Jag skriver här i stället för att fråga skribenten varför vederbörande tycker att Samnordisk runtextdatabas vore bättre än Runor, eftersom här finns en allmän fråga huruvida en artikel alls kan ha en källa som man måste lasta ner själv, och ha en Windowsdator för att läsa. Jag fann inget svar i riktlinjerna. Ett Nej skulle betyda, att Samnordisk runtextdatabas efterhand toges bort som källa, oavsett vad användare har för uppfattningar om informationen i Samnordisk runtextdatabas. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 november 2025 kl. 03.33 (CET)

Om en viss information är tillgänglig öppet på nätet/väven är det en fördel att använda den öppna versionen då det underlättar för den som så önskar "gå till källorna" att göra detta.

En bra bok är i allmänhet en utmärkt källa. Om den är inskannad på den förnämliga tjänsten Projekt Runeberg, https://books.google.com/ , https://litteraturbanken.se/ eller liknande så tycker jag det är en stor fördel att kunna lägga till en URL till dessa tjänster, även om man i övrigt använder {{Bokref}} med traditionell spårbarhet som ISBN-nummer, förlag, utgivningsort, utgivningsår osv. Om boken inte finns tillgänglig på nätet så är det naturligtvis en tröskel att den som vill kolla hänvisningen kanske måste köpa boken eller ta sig till ett bibliotek som kanske ligger långt från hemorten, alternativt beställa boken vilket kan ta en del tid. Eventuella svårigheter att få tag på boken kan dock inte vara ett skäl för att inte godkänna den som källa.

Det finns en liknande diskussion på Diskussion:Lasse Wellander där det uppnåddes konsensus om att det var ok att använda registeruppgifter från SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) som källa. Denna är (vad jag förstår) bara tillgänglig för registrerade artister/medlemmar, men säkert kan man kontakta SAMI och tex begära kontroll av en enskild uppgift.

Sammanfattningsvis ska en källa vara _möjlig_ att kontrollera, men den behöver inte nödvändigtvis vara tillgänglig på nätet även om det är en fördel.

Det har flera gånger diskuterats om tidningsuppgifter bakom betalvägg är Ok som källa, men där menar jag att det finns konsensus att det är Ok. Den som vill kolla och inte har prenumeration (digital eller fysisk, och om man har eller har haft fysisk prenumeration så är det inte säkert man har sparat alla årgångar från 1960-talet ...) får bege sig till närmsta bibliotek som erbjuder tjänsten https://tidningar.kb.se/.

Jag är inte bekant med, och har inte använt de rundatabaser som nämns i trådstarten, men kan väl tycka att om verkligen _samma_ information är tillgänglig både bakom vissa "väggar" (ladda ner databas, ha visst operativsystem) men _även_ direkt på nätet, så är väl den senare att föredra.

/ Mina två procent ANHN✎ 1 november 2025 kl. 05.14 (CET)

Jag försöker sammanfatta.

• Om en högkvalitativ elektronisk källa inte är ”publicerad” i den meningen att man kan gå till en URL och klicka sig fram till informationen, då kan en sådan källa ändå användas med motivering som godtages i diskussion. Fallet med SAMI (hög tröskel) tyder på det. Samnordisk runtextdatabas (lite lägre tröskel) är alltså inte utesluten.
• Om samma information finns i en ”publicerad” elektronisk källa och en ”opublicerad” elektronisk källa är den förra att föredraga.
• Ovanstående berör ej tidningar och tidskrifter som är publicerade i traditionell mening (läsare betalar), fastän där finns en ”tröskel” för icke‑prenumeranter.

Är detta rätt?

Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 november 2025 kl. 07.28 (CET)

Jag vill invända lite mot premissen, och dessutom lägga till att jag inte tycker att exempelredigeringen var särskilt bra. Jag tycker att vi gott kan utnyttja möjligheten att ange flera källor. Speciellt i de samanhang då en källa som kan anas vara väldigt trovärdig är svårtillgänglig. Den får då gärna kompletteras med en källa som är lätt att komma åt, även om den inte har lika stor auktoritet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 november 2025 kl. 07.40 (CET)

Instämmer, Bättre se olika källor som komplement än alternativ Yger (diskussion) 1 november 2025 kl. 07.48 (CET)

Jag försöker formulera bättre. Bortse från tidigare inlägg. Jag skriver bara om denna situation: Om en svårtillgängligare, egentligen ”opublicerad” källa anförs som enda källa av en redigerande användare, som tar bort en lättillgänglig källa, då behöver väl användaren förklara hur den svårtillgängligare källan vore bättre än den lättillgängliga källan? Särskilt när det inte kan ”anas”, att den vore bättre?

Jag sade ingenting om att komplettera med en lättillgänglig källa som skulle ha mindre auktoritet. I detta fall (runinskrifter) handlar det om en mall, som endast har plats för en källa för varje bit text, så ”komplement” med ”flera källor” (som jag själv använder mycket) är inte möjligt. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 november 2025 kl. 08.18 (CET)

Jag inser att frågan blev för specifik för ett allmänt svar, så jag tar frågan till en runstensdiskussionssida i stället. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 november 2025 kl. 08.41 (CET)

Jag fprtsätter här eftersom mitt svar inte handlar om runologi egentligen:

Rent allmänt så vore det bästa att ha två källor.

I det enskilda fallet, med mallen, går det också att ha fler källor, tex så här:

Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas, se även Riksantikvarieämbetets, Runor Sm 1.

I det enskilda fallet så används källan Samnordisk runtextdatabas även i texten. Där har källan tidigare ändrats från Samnordisk runtextdatabas till Runor, och där skulle man då kunna ha två. Är det samma information men lättillgängligare skulle man kunna skriva källan som:

• Samnordisk runtextdatabas, Sm 1, 2014. Läst 1 november 2025 via Riksantikvarieämbetets, Runor Sm 1.

eller kanske

• Samnordisk runtextdatabas, Sm 1, 2014. Se även Riksantikvarieämbetets, Runor Sm 1, läst 2025-11-01.

Så får man med båda auktoriteterna.

-- LittleGun (diskussion) 1 november 2025 kl. 09.01 (CET)

Nu svarar jag på rubriken generellt utan att sätta mig in i det enskilda fallet. Om båda källorna är godtagbara tycker jag att båda ska anges. Förmodligen blir fler nöjda då och det minskar spänningarna. Är det en officiell källa och en inofficiell som styrker samma sak tycker jag att den officiella bör ligga först. Kyllo (diskussion) 1 november 2025 kl. 11.43 (CET)

Samnordisk runtextdatabas har fantastisk webbsida https://taxelson.se/wp/runtext.php . Macuser (diskussion) 2 november 2025 kl. 15.43 (CET)

PPS Jag har visst helt glömt, att det finns fortfarande ett forskningsinterface till Samnordisk runtextdatabas https://skaldic.org/db.php?table=mss&id=18986&if=runic, som användes t.ex. för att skapa vissa kartor på wikipedia. Samma stenen som i länken på app.raa.se har fel i ristarefältet. Macuser (diskussion) 6 november 2025 kl. 11.31 (CET)

Det är tyvärr svårt att förstå vad du menar med ditt inlägg. Du ger två länkar som visar information för runinskriften DR 161 från Samnordisk runtextdatabas. Den ena länken gåt till skaldic.org. Den andra länken går till app.raa.se/. Du säger att den senare länkens presentation av data ”har fel i ristarefältet”. Här är fälten:

skaldic.org: inscriber: Troligen samma som gjort DR 160

app.raa.se: Ristare: Troligen samma som gjort DR 160 (Osäker bedömning), Attribuerad

Riksantikvariets publicering av data från Samnordisk runtextdatabas ser inte ut att vara fel. Jag tycker det ser ut som en uppdatering med tillägget ”Osäker bedömning”.

Det förefaller som om du har något emot Riksantikvariets publicering av Samnordisk runtextdatabas, fastän runologerna som skapat Samnordisk runtextdatabas hänvisar till Riksantikvariets Runor, och säger att den senaste versionen av Samnordisk runtextdatabas finns där. Riksantikvariets Runor är ett samarbetsprojekt, som upphovsmännen till Samnordisk runtextdatabas har deltagit i. Varför något vara fel med att använda länkar till kulturarvsdata/raa som referens?

Jan Arvid Götesson (diskussion) 6 november 2025 kl. 14.10 (CET)

"vad du menar": Samnordisk runtextdatabas är källa som har en hemsida.
"publicering av data från Samnordisk runtextdatabas ser inte ut att vara fel": låt mig förklara med NN: NN ristade DR 161, då NN är samma som gjort DR 160. Alltså NN ristade både DR 161 och DR 160 – två stenar. Detta framgår från Samnordisk runtextdatabas. app.raa.se: Ristare: Troligen samma som gjort DR 160 länkar till just NN, men enligt app.raa.se ristade han bara en sten (klicka på länken). Detta är fel. Macuser (diskussion) 7 november 2025 kl. 23.40 (CET)

Kvaliteten på källor och hur den bör dokumenteras

När vi väljer och använder källor på Wikipedia bör vi väga in både kvalitet och tillgänglighet. En lättillgänglig källa (t.ex. utan betalvägg) kan vara bra för läsbarhet och verifierbarhet, men den bör inte automatiskt prioriteras framför en mer tillförlitlig källa som kanske är svårare att nå. Källans kvalitet är det viktigaste, men vi behöver arbeta mer systematiskt med hur vi bedömer och dokumenterar detta.

Jag har sedan tidigare försökt väcka diskussion om att vi borde beskriva våra källor bättre — både när det gäller deras trovärdighet, eventuella brister och våra erfarenheter av upptäckta fel. Målet vore att nå någon form av konsensus om kvalitetsnivåer för olika typer av källor.

• Ett exempel är SBL, som har funnits i över hundra år men där vi upptäckt en rad problem — bland annat typografiska fel och faktafel i biografier.
• Jag har påbörjat ett förslag till mall för att beskriva källor mer systematiskt:

* Utkast: Source:SBL

* Exempel: lista med ett 100 tal fel från 19 april 2018

• Jag har även lyft frågan till Wikidata-skaparen Denny Vrandečić (Q18618629) om behovet av bättre modeller för att beskriva källors kvalitet och relevans, bland annat i en video där han svarar och ett blogginlägg på Phabricator "We need a better model communicating quality/relevance of sources in Wikidata / Provenance".
• Det finns flera konkreta exempel där SBL uppvisar motsägelser gentemot mer tillförlitliga källor som kyrkoböcker:
  • Wikidata can handle contradictory facts
  • SPARQL-exempel på felaktiga uppgifter: födelseplats, dödsort

Sammanfattningsvis: kvalitet bör väga tyngre än enkel åtkomst, men vi behöver ett bättre ramverk för hur vi dokumenterar, utvärderar och kommunicerar detta i Wikipedia-projektet. Salgo60 (diskussion) 5 november 2025 kl. 21.51 (CET)

OT "intressant" att den lista som Larske skapa 2018 april fortfarande 2025 inte rättats SBL 34825

• SBL 34825 anger född 1913-06-13 och f 26 juni 1913
• SBL 16426 anger född 1846-09-18 och 18 apr. 1846
• SBL 17037 anger död 1894-04-29 och 26 apr. 1894

- Salgo60 (diskussion) 5 november 2025 kl. 23.12 (CET)

Kvalitetsmätningen november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %
2025-01-01	38	132	74	21	79	0	32	270	375	0	176	304	435	2 254	0	4 190	65 091	69 281	2,66 %
2025-02-01	38	123	76	21	85	0	67	262	379	0	182	309	438	2 189	0	4 169	65 632	69 801	2,68 %
2025-03-01	26	124	34	19	83	0	86	269	382	0	140	313	438	2 077	0	3 991	65 889	69 880	2,68 %
2025-04-03	26	170	30	19	84	1	65	252	358	0	139	257	437	2 094	0	3 932	65 995	69 927	2,68 %
2025-05-01	25	168	34	21	87	0	76	249	356	1	142	269	438	2 073	1	3 940	66 043	69 983	2,68 %
2025-06-01	25	167	37	23	86	0	117	253	351	0	153	241	438	2 092	0	3 983	66 442	70 425	2,7 %
2025-07-01	26	170	40	23	88	0	80	232	348	0	147	249	434	2 102	0	3 939	65 913	69 852	2,67 %
2025-08-01	24	173	36	23	92	1	87	236	348	0	99	258	433	2 119	0	3 929	65 250	69 179	2,65 %
2025-09-01	24	173	34	17	93	0	97	240	357	0	74	265	429	2 037	0	3 840	64 226	68 066	2,6 %
2025-10-01	26	176	33	17	69	1	76	245	367	1	78	272	430	2 045	0	3 836	64 247	68 083	2,6 %
2025-11-01	26	175	34	17	74	1	46	244	370	0	81	277	436	2 061	0	3 842	64 271	68 113	2,6 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 november 2025 kl. 07.23 (CET)

Ner i Relevanskontroll, upp i ouppdaterat. Svagt uppåt i källor. Andelen artiklar med uppmärksammade brister är dock densamma (2,6 %) som de senaste två månaderna.

På totalen har andelen sjunkit, eller varit densamma, sedan Kvalitetsmätningen i juni. Heja oss! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 november 2025 kl. 07.27 (CET)

@NnieAndersson, du har jobbat på som vanligt i kb artiklar tror jag, medan jag denna månad gjorde en dipp pga för mycket arbete. Jag har inte alls hunnit gå igenom gå många kb märkta artiklar, och det märks här. Dock bra totalen ligger kvar på samma siffra! Och bara en ökning på 30 på kb. Över lag ska gemenskapen vara nöjd! Adville (diskussion) 1 november 2025 kl. 11.40 (CET)

Det blev en rejäl dipp antalet kb artiklar samtidigt som Wikipedia:Veckans tävling/Levande personer II gick av stapeln. I övrigt jobbar jag främst med att vi inte ska få in nya artiklar som blir liggande i Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor, vilket vi inte heller har efter Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor 2025-06. Men nedgången/underhållet står gemenskapen tillsammans för. Så som sagt: Heja oss! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 november 2025 kl. 11.46 (CET)

Krav på e-postverifiering vid inloggning

När bestämde vi användare egentligen att det här var okej? Wikipedia slog just på tredjepartsverifieringskrav som default och spärrar konton om man inte har en aktiv e-postadress hos en fungerande leverantör. Hur rimligt är det? När jag skapade kontot stod det att man kunde ange e-post, vilket var frivilligt, och kunde hjälpa om man glömt sitt lösenord. Jag har inte glömt mitt lösenord. Jag fick nu i princip ägna hela förmiddagen åt att väcka liv i ett gammalt simkort och skicka sms till mig själv bara för att kunna logga in på den Gmail som är kopplad till mitt konto. Jag har som sagt inte glömt mitt lösenord, inte bytt enhet, ingenting. Möjligen har Chrome uppdaterat sig själv, men det kan jag knappast hållas ansvarig för. Det är då ett "säkerhetskrav" som ställs på mig av Google, som krockar med de "säkerhetskrav" som Wikipedia ställer på mig? Vad har ens Wikipedia för rätt att ställa krav på oss som bidrar, utöver att vi kan vårt användarnamn och lösenord? Det får man ju avtala om först i så fall, inte bara själv införa och ge rådet att "registrera Trilska2 då om det inte passar", som ni gör nu. Det är som att ICANN skulle stänga av wikipedia.org för att "idag har vi infört en policy om att alla hemsidor med vit bakgrund ska stängas av" och sen om ni klagar så får ni rådet att registrera "wikipedia2.org" istället. Om det inte låter rimligt så bör ni göra tredjepartsverifiering opt-in. Trilska (diskussion) 1 november 2025 kl. 12.55 (CET)

Det verkar vara en förändring som infördes av WMF tidigare i år, se m:Tech/News/2025/16 för att minska risken att konton hackas. Det ska bara vara misstänkta inloggningsförsök som flaggas, men jag fattar inte riktigt vad som händer om man inte har en bekräftad e-postadress kopplad till kontot. Kanske Julle vet mer? Belteshassar (disk) 1 november 2025 kl. 13.28 (CET)

Jag vet inte om stiftelsen officiellt har gått ut med det, men jag skulle tro att det finns ett samband med att 35 893 misstänkt hackade konton spärrades tidigare i år. Belteshassar (disk) 1 november 2025 kl. 13.41 (CET)

Ja, jag är mycket nyfiken på om Sverige äger frågan. Om Sverige äger frågan måste det här tas bort direkt. Jag har inte gjort något misstänkt, men nu har alla med gamla Spray-mejl och liknande just blivit av med sina konton. Det här är en paternalistisk och helt onödig förändring som påminner obehagligt mycket om när Windows 8 kom och man kände att utvecklarna liksom njöt av att bossa över användaren. Ingen sessionstid för SmartScreen och liknande så man måste slå in sitt lösenord två gånger på en minut av "säkerhetsskäl", etc, etc, etc.

De formulerar sig avsiktligt vagt i länken du skickade. Användare “rekommenderas” att göra ditt och datt men de hemlighåller vad som faktiskt sker om man som jag gjorde nu tar bort sin e-post. De (ja, de, inte “vi”, för “vi” fattar redan) måste ju fatta att de inte kan ålägga oss obegränsat med krångel och byråkrati när vi trots allt bidrar frivilligt med tid och arbete. Att sedan “rekommendera” att man bara ska registrera ett nytt konto med en tvåa efter om man inte gillar att ens gamla konto blev blockerat är ju avsiktligt skrivet för att provocera. Detta borde aldrig ha fått gå igenom. Omplacera gänget som kom på det här till enklare arbetsuppgifter, och återställ det gamla systemet innan fler tappar lusten att bidra. Trilska (diskussion) 1 november 2025 kl. 14.01 (CET)

Eftersom alla användarkonton är globala (kan användas på alla Wikimediaprojekt) är det inte vi som äger frågan utan det är helt upp till Wikimedia Foundation. Belteshassar (disk) 1 november 2025 kl. 14.33 (CET)

Det är absolut inte Sverige som äger frågan. Sverige äger ingen fråga på Wikipedia. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 november 2025 kl. 14.36 (CET)

Som framgår av sammanhanget syftar jag på Wikimedia Sverige. Trilska (diskussion) 1 november 2025 kl. 15.12 (CET)

Samma svar där (även om det inte alls framgick av sammanhanget). Föreningen äger ingen fråga rörande Wikipedia. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 november 2025 kl. 15.21 (CET)

(Eftersom jag blev pingad i den här diskussionen: Jag arbetar alltså till vardags för Wikimedia Foundation, men inte med det här, som jag inte har varit inblandad i och inte har insyn i exakt hur diskussionerna har gått, men kan utan att representera någon annan än mig själv ge några allmänna kommentarer i egenskap av någon som i viss mån stod vid sidan av och tittade på när det här skedde. Jag skriver det här i egenskap av på fritiden engagerad wikipedian, men se mig ändå som jävig.)

Jag har stor sympati inte bara med Trilska, som fick lägga tid och möda på att logga in, utan också de personer för vilka det här är ett större problem om man inte längre kommer åt sin mejladress, men jag kan nog garantera att ingen njöt av det här eftersom det skedde i samband med att man akut försökte hantera storskaliga angrepp på Wikipedia, där tiotusentals konton tagits över, där personal gick upp i krishanteringsläge och även wikipedianer på framför allt engelskspråkiga Wikipedia fick ägna ganska mycket fritid åt att hantera problemen. Så njutbart är det inte att ställa in sina planer för oväntad övertid. Det fanns omedelbara förväntningar på Wikimediastiftelsen att hantera inloggningssäkerheten, både för att skydda wikierna och för att inte dumpa ansvaret på de wikipedianer som alltid är första linjens försvar. Att det sker förändringar i inloggningen är en utveckling som har tillkommit utifrån yttre tryck.

En av få saker man egentligen kan göra för att minska hur stor påverkan en sådan här attack har på Wikipedia är att kräva någonting bortom användarnamn och lösenord, eftersom folk i stor utsträckning återanvänder lösenord från andra sajter, där de läcker i något intrång och sedan finns det en databas med användarnamn/e-postadresser att köra mot de läckta lösenorden på andra platser. Särskilt om man har utökade användarrättigheter bör man räkna med att det kommer att komma krav på högre inloggningssäkerhet, givet den potentiella skada som vissa konton kan ställa till med.

På svenska har vi märkt mindre av detta eftersom attackerna inte har varit riktade mot svenskspråkiga Wikipedia, men eftersom våra konton är globala och inte specifika för ett språk – kommer du åt mig på färöiska Wikipedia kommer du också åt mig på engelskspråkiga Wikipedia – måste säkerheten vara densamma över alla språk. Det finns inget sätt att bespara Wikipediagemenskapen från större börda här. Det finns ett pris för att kräva mer än användarnamn och lösenord, som flera vittnar om här där det har blivit svårare att redigera. Men det finns också ett pris för att inte göra det, som redan har betalats av de i den engelskspråkiga och internationella gemenskapen som har fått städa upp efter tidigare attacker.

Det här är inte en reaktion på någonting som teoretiskt skulle kunna hända, utan eftersom vår nuvarande säkerhet har varit otillräcklig för att skydda uppslagsverket. Jag skulle se det som en del av en större trend. Vi ser ett ökat behov av att skydda oss mot DDoS-attacker. Det är en av anledningarna till m:Edge Uniques, som kommer till ett pris. Vi har sett attacker mot våra konton, där tiotusentals har tagits över, så man ser över kontosäkerheten. Det kommer till ett pris, där det blir lite krångligare att logga in. På WikiConference North America i New York för ett par veckor sedan drog en av de anmälda deltagarna pistol, hotade skjuta sig själv i protest mot Wikipedias policyer och var tvungen att brottas ned och avväpnas, med livsfara både för de som ingrep och publiken som satt alldeles bredvid, så nu ser man över säkerhetsrutinerna för större wikiarrangemang. Det kommer till ett pris, där det kommer att bli lite krångligare att komma in. Och så vidare. Vi är mer utsatta än vi brukade vara. Tyvärr.

Jag säger inte att man måste hålla med om lösningarna, men jag skulle be om att man förutsätter goda avsikter – den här utvecklingen är en reaktion på reella problem.

Ping SGrabarczuk (WMF), som har bättre förutsättningar än jag att besvara rent praktiska frågor. /Julle (disk.) 2 november 2025 kl. 06.40 (CET)

Stort tack för den eminenta utläggningen Julle. Ber om ursäkt för att jag kidnappade dig till diskussionen. Belteshassar (disk) 2 november 2025 kl. 09.11 (CET)

Jag har ingenting emot att bli kidnappad – jag kände mig bara tvungen att förklara att jag förvisso har koll på ungefär vad som hände, bakgrunden och den generella utvecklingen, men inte alltid kan svara på detaljerade frågor om hur man har resonerat kring specifika lösningar eftersom jag inte alltid har varit personligen inblandad. /Julle (disk.) 2 november 2025 kl. 09.20 (CET)

Jag undrar hur misstänkta inloggningsförsök identifieras. Är ett inloggningsförsök från en ny enhet med blockerat skol-IP att betrakta som suspekt? Jag antar det. Mitt problem, då jag drabbades, var att jag inte kunde redigera oinloggad p.g.a. blockeringen, att tiden för e-postmeddelandet att anlända var lång, och att med ett nytt försök dög inte den kod jag fick som respons på det tidigare försöket. En ganska frustrerande upplevelse, då jag hade begränsad tid. -LPfi (diskussion) 1 november 2025 kl. 19.37 (CET)

Ett bra ställe att lämna återkoppling om eventuella problem och nackdelar med det här systemet är mw:Talk:Product Safety and Integrity. /Julle (disk.) 2 november 2025 kl. 05.26 (CET)

Blev själv fimpad i somras men har nu reggat om mig diskussionen till ära. Den av er som fattat det här beslutet, Julle, bör för det första sluta vara anonym och för det andra kunna förklara varför även icke-adminkonton kräver tvåstegsverifiering. Hon bör kunna precisera vilken skada jag kan åstadkomma med DHammarberg som jag inte kan åstadkomma nu. Och om hon aldrig har redigerat på Wikipedia utan bara varit chef för "Product Safety and Integrity"-avdelningen så bör någon av er andra, exempelvis du, introducera henne för hur det fungerar här och sen få henne att förstå följande: Alla får redigera på Wikipedia, så en rigorös och spionliknande behörighetskontroll av något som inte kräver behörighet är per definition onödig. Detta är helt grundläggande och det är enligt mig viktigt att ni som fattar beslut här inte bara har goda avsikter utan också grundläggande kunskaper om vad Wikipedia är för något. DHammarberg2 (diskussion) 3 november 2025 kl. 21.13 (CET)

Jag har nu väckt frågan på mw:Talk och vill varmt uppmana LPfi och andra med erfarenheter av problemet att dela med sig av dessa där. DHammarberg2 (diskussion) 3 november 2025 kl. 21.52 (CET)

Jag hade faktiskt förstått det, även om jag nu bara hade skumläst det innan, på det sätt som @DHammarberg2 skriver: att det var de med utökade roller som skulle påverkas, inte "vanliga användare". Jag skulle blitt vansinnig att förlora min redigeringsstatistik och bevakningslista. Det är ju en del av mitt arbetsredskap i arbetet mot klotter.

Dessutom, hade jag sett DHammarbergs nya konto första gången redigera i någon artikel jag bevakar så hade jag blockerat honom direkt som troll. Jag känner till hans etablerade konto och även de attacker vi haft med sådana "extrakonton" som försökt leka originalet... (nu vet jag han är han utifrån hur han skriver här, men ändå. Bara tur jag råkade se det skumma kontot och dubbelkollade denna tråd) Adville (diskussion) 3 november 2025 kl. 22.35 (CET)

Hello, I'm Szymon, Julle's teammate who supports PSI. Some of you may remember me from the time when I was working on the Vector 2022 skin and dark mode. Now I'm with PSI, which is led by @EMill-WMF, and, fun fact, you may find me on your Discord.

I wanted to leave a brief comment here.

• Changes you are discussing are part of our Account Security initiative. We've just refreshed the project page, and I invite you to take a look.
• Let's distinguish between regular accounts and accounts with rights that allow security- or privacy-sensitive actions (like admins or CUs). 2FA will only be required for some user rights in the latter group. On the other hand, email confirmation may be required for different reasons, like when a user attempts to log in from an IP that just happens not to have a good reputation. It is definitely not our intention to require 2FA from everybody!
• Eric (pinged above) gave an overview of the project at Wikimania. The part about Account Security is 6 minutes long.

I'll ask the team if we could clarify anything further. In the meantime, you have questions, please ask! Tack. SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 3 november 2025 kl. 23.52 (CET)

Thanks for coming here to explain Wikimedia’s position, but I have to disagree on a few points. I don’t have any special user rights — I’m just a regular editor — yet you’ve blocked me. How exactly does Wikipedia become more secure by forcing me to create a new account with the same permissions and continue editing from there?

I suggest you disable the 2FA requirement for regular users entirely, since it serves no practical purpose. Will you do this or not? If not, why not? What exactly are you trying to protect by assessing the “IP reputation” of logged-in users who have no special rights? And if you will, when will it happen? DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 00.19 (CET)

For the record, I’m logged in from a perfectly normal Swedish Tele2 mobile IP address. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 00.21 (CET)

@DHammarberg2

Hi - we took some time to update the Account Security page today so as to better address some of the points in this thread - including some more details on how to make it easier to deal with email confirmations, and why we apply this to everyone (and not just privileged users).

To clear some things up here -

• Regular users aren't required to use 2FA. Clicking a code in an email when logging in from an unknown device and IP address is not 2FA - it is an extra login step for higher-risk logins. For most users, this will be a rare thing.
• You can actually disable these email-based login checks by enabling 2FA, since that's a higher login bar already. It sounds like you're not interested in that, but it is an alternative. (We're in the process of expanding 2FA opt-in, but if you don't have the ability to opt-in to 2FA, you can request that permission and get it added.)
• As Julle mentioned, we had real accounts taken over, and we added these email checks because they work. That is why they are fairly common practice on other major websites. Wikipedia has been able to be more relaxed than other websites about account security in the past - that's not really the case anymore.
• This applies to all users with emails, not just those with special privileges. It's not just about what one individual editor account can do if it's taken over. We can't operate a platform where large quantities of user accounts can be taken over at any moment because of commonplace mass password stealing. That is not good for Wikipedia's integrity or reputation, and it's in our collective interest to have a reasonable security baseline for any user account.

Also I can't tell if you did this already, but if you're having trouble, do try the account recovery process and email ca@wikimedia.org. Whether it works will depend on your circumstances, but you should at least try it. EMill-WMF (diskussion) 4 november 2025 kl. 03.47 (CET)

I do not agree with any of this, and I believe I speak for the overwhelming majority of users. What we cannot operate is a platform where large numbers of volunteers are suddenly locked out of their accounts without prior warning and without having done anything wrong.

And no — regaining access to one’s account should not be a privilege that "depend on your circumstances". It is a basic right as long as the user has followed the rules here, which I have.

This is not only a matter of fairness and community trust, but also a legal issue. Arbitrarily locking users out of their accounts may violate your own terms and expose you to potential claims. And given your answers above, your current policy clearly violates Article 5(1)(b) of the GDPR, as I have already pointed out here. I still think 2FA should be disabled for regular users immediately, whether you call it 2FA or not. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 11.53 (CET)

Jag håller inte alls med om det du skriver (I believe I speak for the overwhelming majority of users). Wikipedia blir allt viktigare i samhället och det är en skatt som behöver vårdas från stöld. En byggnad som innehåller Mona lisa behöver mer skalskydd (och krångliga inpasseringskontroller) än mitt hus var enda originalmålning är mina barn alster från 10-12år åldern. På samma sött måste vi växla upp skalskyddet mot Wikipedia. Jag är tacksam att skyddet utvecklas när det vi vårdar blir mer viktigt fast det krävs lite mer av oss vid inapsseing Yger (diskussion) 4 november 2025 kl. 12.00 (CET)

Betyder det att du tycker de gör rätt i att blocka alla icke-priviligierade konton som inte kan komma åt sin mejl? I så fall tror jag du är ganska ensam om den uppfattningen. Det finns tusen sätt att införa verifiering på utan att låsa någon ute, men här har man helt slappt valt att på ett bräde fimpa alla konton som inte kommer åt sin mejl. Exempelvis kan man kräva att jag anger en fungerande mejl när jag loggar in när systemet införs för första gången, som t.ex. Google gör, och inte blint lita på att en 20 år gammal mejl fortfarande fungerar. Det är ogenomtänkt utfört och inget som bör eller ens kan försvaras Yger. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 12.12 (CET)

Jag litar på att de gör en förnuftig bedömning och riktar ingen kritik mot hur de nu har valt agera. Du är snabb att uttala vad andra tycker, vad har du för källa till dessa dina påståenden? Jag betackar mig även för att du tar rollen att döma vad jag för inta får ståndpunkt i detta. Yger (diskussion) 4 november 2025 kl. 12.16 (CET)

Du har inte satt dig in i sakfrågan. Jag ifrågasatte inte att det finns folk här som tycker att man blint ska lita på WMF i alla väder. Vad jag däremot ifrågasatte var att mejlverifieringskrav för opriviligierade användare går att försvara i sak. Det går inte, eftersom en sån policy sakligt sett är meningslös. Det försvar jag hört hittills är "good for Wikipedia's integrity or reputation" och "jag litar på att de gör en förnuftig bedömning". Det är inte något försvar i sak. Har du något försvar i sak att komma med så låt höra. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 12.27 (CET)

Varför skall jag ha det? Frågan om detta ny förfarande har lyfts vilket är relevant, och en eller två användare som gjorde det var glada det fick veta skälen bakom (bakgrunden). Sedan har du gått i personlig härnad över frågan och anser du inte bara har en åsikt i frågan utan även kan uttala dig som talesperson för alla användare på svwp. Kanske dags du tonar ner sitt "angrepp" lite Yger (diskussion) 4 november 2025 kl. 13.00 (CET)

Användare:DHammarberg2 talar inte för mig heller i sin kritik av WMF. Boivie (diskussion) 4 november 2025 kl. 13.13 (CET)

Vad vi diskuterar här är att vanliga användare retroaktivt åläggs en skyldighet att ha en fungerande e-post, annars fimpas deras konton, vilket är en drakonisk och omotiverad förändring som det inte finns några fördelar med. Ni två har ju inte heller nämnt några fördelar utan vill bara diskutera mig och mitt sätt att diskutera. Det tycker jag ni kan göra på annan plats. Som ni ser ovan har både Adville och LPfi lyft problem i sak med denna policy, och då är det knappast två användare som kan anklagas för att automatiskt hålla med mig om allt. Diskutera gärna dessa sakfrågor istället för att fokusera på mig. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 13.39 (CET)

Fördelen är, som EMill-WMF har nämnt, att åtgärden fungerar. Det vill säga, den stoppar illvilliga från att ta över konton. Du menar att det inte spelar någon roll, men varför skulle dessa aktörer då lägga resurser på att ta över tiotusentals konton? Jag välkomnar att WMF tar hoten på allvar. Det är uppenbart att det finns aktörer som är beredda att lägga stora resurser på att manipulera Wikipedia. Det är förstås tråkigt att det drabbar några trogna bidragsgivare och jag hoppas att det går att återställa tillgången för dessa, men att inte göra något är inte ett gångbart alternativ. Belteshassar (disk) 4 november 2025 kl. 13.50 (CET)

Att förutsätta att epostadresser som användare själv har associerat med sitt konto är fungerande är i min åsikt en grundläggande självklarhet och inte något drakoniskt. Speciellt som det här är möjligt att skapa ett konto utan epost, ändra den i efterhand eller helt ta bort den. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 november 2025 kl. 14.02 (CET)

Säkerhet är alltid en avvägning: Det finns en kostnad (som är uppenbar för oss i den här diskussionen!) för att införa någonting, och det finns en kostnad för att inte göra det. Jag tänker inte försöka övertyga någon om vad som är rätt balans, för jag tror inte att någon hade kunnat övertyga mig om jag hade förlorat tillgång till mitt konto, men det verkar finnas ett missförstånd i diskussionen om vad poängen är. I ett försök att se till att vi åtminstone pratar om samma sak:

Man kan rikta in sig på en enskild användare. Jag måste som IP-kontrollant till exempel ha ett starkt, unikt lösenord och tvåstegsautentisering eftersom tillgång till min användare skulle kunna nyttjas för att komma åt privat data om andra användare. Det kanske inte är så att jag är intressant, men jag måste agera för att skydda alla andra på svenskspråkiga Wikipedia, den tillgången till data gör det värt att rikta in sig specifikt på mitt konto.

För utvidgat bekräftade användare finns det kanske ett visst värde jämfört med att att registrera ett nytt konto – att man kan redigera halvlåsta sidor, men kanske framför allt i det är mycket lättare att få igenom redigeringar utan att det granskas i senaste ändringar om patrullanterna känner igen namnet.

Men i det här fallet handlar det inte om en åtgärd som tillkommit för att förhindra enskilda konton. Som någon som har uppskattat dina redigeringar är jag genuint ledsen att se dig i den här situationen, DHammarberg2, men det handlar inte om att försöka motverka att någon specifikt tar över DHammarberg, utan om att någon tar över DHammarberg och femtusen konton till, eller tiotusen, eller trettiotusen, i ett svep, i en storskalig attack på Wikipedia där vi redan har andra åtgärder som skall försvåra att man genomför en dylik attack genom att registrera så många konton. Det är vad som har hänt tidigare och det är vad man försöker skydda sig mot. Det är en konkret reaktion på en typ av attack vi redan är utsatta för som har möjliggjorts av att allt som krävs är att använda lösenord som har använts på andra sajter och på sätt läckt.

I den bästa av världar hade ingen återanvänt lösenord på flera platser. Tyvärr är så inte fallet, och eftersom det inte i förväg går att avgöra vilka som har gjort det och inte har gjort det eftersom man inte kan se vilka lösenord som använts på andra ställen, går det inte att sätta in extra åtgärder mot bara de kontona. /Julle (disk.) 4 november 2025 kl. 14.38 (CET)

Alla konton utan e-post kan ju fortfarande hackas, så att åtgärden skulle skydda mot masshackade konton som Julle hävdar stämmer inte. Däremot köper jag att problemet ni försökt åtgärda existerar: den som kommer över en stor mängd etablerade konton kan ju skapa rejäl oreda, inte minst på en mer anonym språkversion som den engelska. Åtgärden är dock alltför drakonisk och slår främst mot oskyldiga. Ainali tycker att det är en "grundläggande självklarhet" att användarnas angivna e-postadresser alltid fungerar. Det är det inte. WMF har samlat in e-posten för helt andra ändamål än 2FA, och förutom att det bryter mot GDPR att då plötsligt börja använda den för 2FA så innebär det förstås också att användarna inte kan förväntas vara speciellt noga med att e-posten fungerar. Google och alla andra klarar av att be användare ange en e-post för 2FA om de vill fortsätta kunna logga in. Men just Wikipedia ska alltså fimpa kontona retroaktivt istället, utan förvarning och utan att man får en chans att lägga till en fungerande e-post. Det är det som är problemet, inte tvåstegsverifiering i sig. Sen spelar det ingen roll hur många Yger och liknande som dyker upp och säger att jag har fel. Jag har rätt och så enkelt är det. Skämt åsido så är detta ett reellt och allvarligt problem som leder till förlorade användare och måste åtgärdas. I synnerhet användare som inte loggat in på länge verkar drabbas, eftersom IP och User-Agent måste ändras för att blockeringen ska slå till. Dessa användare är värdefulla enligt min mening. Själv kan jag dock lika gärna skriva från DHammarberg2, så mig blir ni inte av med. DHammarberg2 (diskussion) 4 november 2025 kl. 16.45 (CET)

Jag har inte uttalat vad som stämmer bara att ditt påstående att alla tycker som du är fel och en dålig disksionsstil att komma med den typen av påståenden Yger (diskussion) 4 november 2025 kl. 17.13 (CET)

Medhåll med Yger. Diskussionsstilen är under all värdighet för en etablerad Wikipediaanvändare. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 november 2025 kl. 18.26 (CET)

"I believe I speak for the overwhelming majority of users" skrev jag. Det är inget oförskämt eller konstigt, notera ordet believe. Men vill ni två diskutera mig så föreslår jag att ni startar en ny tråd om mig istället. DHammarberg2 (diskussion) 5 november 2025 kl. 11.53 (CET)

Och I så fall tror jag du är ganska ensam om den uppfattningen. är ett annat sådant uttalande som är retorikknep för att misskreditera motparten och förstöra en saklig debatt. OCH det är denna diskussion du förvridet med dina slängar och då bör det synas här. VI har en gammal regel diskutera i sak och inte person som du återkommande bryter mot sedan gråter du krokodiltårar, när du får svar på tal, mm Yger (diskussion) 5 november 2025 kl. 12.02 (CET)

Som sagt, starta en tråd om mig om du vill diskutera mig. Här diskuterar vi e-postverifiering. DHammarberg2 (diskussion) 5 november 2025 kl. 15.51 (CET)

DHammarberg2: Om den här diskussionen var vad som fick dig att få energin att skapa en ny användare för att redigera är jag glad att Trilska startade den här tråden. (: Oavsett om vi håller med varandra eller inte.

Även om jag arbetar för Wikimediastiftelsen har jag alltså inte varit inblandad i det här arbetet, så jag kan inte representera min arbetsgivare eller försöka förklara de enskilda besluten, utan vill bara att folk skall vara medvetna om att jag är jävig. Däremot funderar jag ganska mycket på det här i egenskap av IP-kontrollant, eftersom det även riskerar att falla lite på oss och vårat arbete att förstå vad som pågår vid varje otillbörligt påverkan på wikin som sker genom registrerade konton. Jag tänker på IT-säkerhet lite som ett nätverk av försvårande och skadeförebyggande faktorer. För det första vill man göra det svårare att genomföra en attack, för det andra vill man om den sker minska dess verkningar. På samma sätt som vi skulle kunna göra det mycket svårare att vandalisera, men låter bli eftersom vi då skulle göra det mycket svårare att bidra produktivt, finns det möjliga åtgärder för den här typen av attacker som man undviker här eftersom priset skulle bli ännu högre.

Jag är inte rätt person att bedöma exakt hur effektiv just den här insatsen är i förhållande till kostnaden, men det handlar inte nödvändigtvis binärt om man har löst problemet eller inte. Ibland får man se till om man har minskat hur attraktivt det är att försöka genomföra en attack, eller hur många som skulle påverkas. Det är enklare att hantera 500 konton än 2000, enklare med 10 000 än 20 000 och så vidare. Inte heller står en åtgärd ensam, utan fungerar som en pelare i ett större bygge. /Julle (disk.) 4 november 2025 kl. 17.48 (CET)

@EMill-WMF: @SGrabarczuk (WMF): In my opinion, important information like this shouldn't just be hidden away on mediawiki or wikimedia, where very few users will see it. The info should be included directly on the Log In page here on Wikipedia (all language versions). Maybe like this:

Important information: Make sure that you have a working email address! Starting on "a certain date" you may be required to enter a code sent to your email in order to log in.

Also, what about users without an email? Will it eventually be mandatory to have an email address tied to your account? If so, users must recieve prior warning, to avoid being locked out. Again, in my opinion, any info about this should be included directly on the Log In page here on Wikipedia. Quimby (diskussion) 5 november 2025 kl. 00.55 (CET)

Fler åsikter behövs - Charlie Kirk

I den här diskussionen Tråd

För en kort neutral summering samanfatta chat gpt diskussionen enligt nedan. Diskussionen bör dock föras på sidan i sig.

• Sida A (behåll citatet): Citatet är källbelagt av trovärdiga medier och ger ett konkret exempel på personens politiska/islamkritiska uttalanden, vilket hindrar ”tvättning” av kontroversiella åsikter.
• Sida B (ta bort citatet): Att ett citat är källtäckt räcker inte — Wikipedia får inte göra urval själva utan måste luta sig på källor som visar att just detta citat är relevant och representativt, annars blir det originalforskning och ger oproportionerlig vikt.
• Konflikten: Frågan gäller inte om citatet är sant, utan om det är encyklopediskt relevant enligt källor och om det ingår i ett neutralt sammanhang utan att svartmåla eller selektivt lyfta fram

~2025-29248-33 (diskussion) 1 november 2025 kl. 19.31 (CET)

José Jerí

Artikeln om Perus nuvarande president är mycket märklig och obalanserad. Jag har nu mallat den, men kanske behövs mer göras? Tack för fler ögon.----Paracel63 (diskussion) 1 november 2025 kl. 22.13 (CET)

Några andra språkversioner har i alla fall med Jerís bakgrund. Dock är kritiken med och tar upp minst en fjärdedel. Per W (diskussion) 2 november 2025 kl. 10.14 (CET)

Ändrad bevakningslista

Bevakningslistan är nu ändrad så att när man ska klicka för att redigera den, är innehållsförteckningen i början borta, och tidsbundna sidor som går ut ett visst datum, som brukade vara sorterade så att de var längre upp ju kortare datumet var, är nu inte sorterade på något sätt, utan samtliga sidor är sorterade alfabetiskt. Så om något är "2 dagar kvar i din bevakningslista" är det kanske i mitten eller i slutet istället för början. Enligt tekniker på denna sida på Meta-Wiki är det gjort med vilje, att det är så de vill ha det. Detta för att några fick timeout när de ville redigera listan. Själv har jag aldrig fått timeout, fast jag har haft tusentals sidor i listan. Alla som vill ha tillbaka det gamla utseendet, eller ett alternativ, kan ta upp det på denna sida i gemenskapens önskelista. (Kanske skulle man kunna välja utseende på bevakningslistan som man kan med vektorn.) Grey ghost (diskussion) 2 november 2025 kl. 12.30 (CET)

Nu har det gått ännu längre, så att bevakningslistan är indelad på flera sidor så att säga. Grey ghost (diskussion) 10 november 2025 kl. 21.55 (CET)

Det nämndes i förra tekniknyhetsbrevet och också att de undersöker en lösning som det går att anmäla intresse för. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 november 2025 kl. 07.34 (CET)

Månadens artiklar

"Godzilla Minus One" och "Universitetet i Cambridge".

Det blev österländska monster och medeltida reaktioner som belönades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under september. Godzilla Minus One (skapad av Swedishguy121) fick priset som bästa nya artikel, medan Universitetet i Cambridge (av Beson) blev bästa utökning.

Dessutom har vi delat ut pris för flest nya artiklar (101 stycken) respektive utökningar (45 stycken) under oktober. Här stod Boberger för den ena och undertecknad för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 436 nya och 108 utökade artiklar i projektet. I listningen för oktober inkluderades även en del (större) fynd från totallistningen av nya artiklar samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det november, och vi kan från och med idag söndag rösta på oktober månads bästa nya respektive utökade artikel. Det finns 67 nya och 22 utökade artiklar att välja bland, och jag hoppas något kan passa. Alla röster är välkomna, och du kan ändra dina röster ända fram till den sista november. Allt gott. ----Paracel63 (diskussion) 2 november 2025 kl. 15.09 (CET)

Jag har sammanställt en frekvenslista över kategoriseringen av de 67 nya artiklar som nämns ovan. Den visar på en imponerande bredd i artikelinnehållen. Vanligaste kategori är Kategori:Levande personer med 16 artiklar, men det finns artiklar om "precis allt", från Avrättade kommunister och Fiktiva skådespelare via Kanadensiska skräckfilmer, Mänskliga rättigheter, Orkaner i Haiti och Stjärnbilden Draken till Tyska nunnor och Utopier för att nämna några av de 356 kategorier som dessa artiklar finns i. För varje kategori visas också en exempelartikel.

• Länk till listan i Sandlådan.

Bland kategorierna finns även en del åtgärdskategorier, som Alla artiklar med döda externa länkar, Sidor som använder magiska ISBN-länkar, Sidor med ogranskade översättningar och Översatta artiklar utan permalänk, där några få av de nya och röstningsbara artiklarna från oktober, som verkar ha slunkit igenom nomineringsgranskningen, återfinns. Men de går kanske att putsa till innan röstningsmånaden är slut. Larske (diskussion) 3 november 2025 kl. 01.31 (CET)

Tack för genomgången, frekvenslistan och anmärkningarna. Målet med nomineringarna i projektet är dock inte att lista klanderfria artiklar, utan att lyfta fram alla deltagarnas bästa artiklar. Eftersom vi i projektet skriver om så många olika saker, och vi har olika stil och språkliga kunskaper, kommer detta att medföra att även artiklar med vissa problem kommer att bli nominerade. Jag är lite av "positivist", så jag ser hellre en icke-perfekt artikel i ett ämne än ingen alls. Det finns dock även när jag nominerar lite "trösklar". Således försöker jag undvika artiklar som nästan bara listar tabeller och artiklar som har en åtgärdsmall i toppen på artikeln. Mina två ören. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2025 kl. 14.52 (CET)

Nu är det 2 månader kvar tills valåret börjar!

Ett valår betyder många och jobbiga politiska diskussioner om partier och företrädare. Oftast brukar vi ta dessa diskussioner när de kommer, och de kan bli ganska utslitande på de som orkar med det. Som det ser ut nu så verkar gemenskapen ganska konflikttrött efter det senaste årets långa jobbiga diskussioner. För att vi skall orka med nästa år och inte tappa några av er alla wikipedianer, för ni är värdefulla här allihop. Jag föreslår därför att vi på något sätt skapar ett politiskt avgränsat projekt för att gå igenom riksdagspartierna i första hand, partiledarna i andra hand och sedan nuvarande riksdagsmän som ställer upp för omval (om det syns än). Dessutom bör vissa småpartier också ingå i kontrollen, exempelvis Fi och MED som båda kan göra ganska mycket väsen av sig.

Viktigt bör att uppdatera hur deras nuvarande partiprogram ser ut, och vad som ändratsw sedan förra valet. Att kolla så att det inte tillkommit några "partikriser" om är ovikt för det ligger så nära i tiden (även politiska kriser för enskilda riksdagsmän). Det finns säkert mer, men det skulle behövas en arbetsyta där man kan kryssa av/skriva hur långt man har kontrollerat de olika artiklarna, en tabell för partierna och sedan riksdagsmän partivis i egna tabeller?

Det gäller ju att vara väl förberedda, för då blir det lättare att stå emot och fortsätta ha neutrala politiska artiklar under en pressad tid. Adville (diskussion) 3 november 2025 kl. 21.50 (CET)

Sedan borde vi se att artiklarna inte ändras för mycket av de som berörs av dem. Per W (diskussion) 4 november 2025 kl. 13.26 (CET)

Jag instämmer i adville grundfunderingar, men inte åtgärd. Jag tycker det skulle räcke med ett miniprojekt, dit vi anmäler artiklar som det blir (infekterad) diskussion omkring, redigeringskrig eller dylikt. Sedan kan då en grupp bevaka detta miniprojekt och hjälpa till får ordning på de som det trasslas kring Yger (diskussion) 4 november 2025 kl. 13.31 (CET)

Bra förslag, @Yger. Jag ser det som två kompletterande saker, äv2n om jag inte tänkte så när jag skrev första knlägget.

Mitt förslag för att veta det är uppdaterat och stämmer när intresset för dessa specifika artiklar kommer (för intresset kommer öka snart). Dvs ett kvalitetsprojekt.

Ditt förslag för att få bukt med det vi misstänker blir ett problem. Adville (diskussion) 5 november 2025 kl. 09.28 (CET)

Bra precisering, Adville! Jag tycker att bägge är viktiga, dock kommer jag inte att lägga så mycket tid på dem. Bra att vi tar upp detta här, så att de som har möjlighet kan göra en insats. Per W (diskussion) 5 november 2025 kl. 09.38 (CET)

Ingående detaljer om skjutfält m.m.

Hej,

En eller flera IP-adresser har relativt nyligen lagt in mycket detaljerade uppgifter om olika militära övningsfält i Sverige. Frågan är om uppgifterna ens är tillåtna att publicera på det här sättet? Någon som är mer insatt än mig får gärna slå en kik. Det gäller bl.a. Grytans, Tjärnmyrans och Stormyrans skjutfält. Smetanakaviar (diskussion) 5 november 2025 kl. 13.17 (CET)

Detaljeringsgrad kan alltid diskuteras utifrån stil, men det är en fråga om tycke och smak. Substansen ur hemlighetssynpunkt ser jag inga problem med Yger (diskussion) 5 november 2025 kl. 13.57 (CET)

Jag skrev en hel del om våra ubåtar här förut och funderade mycket över sekretessen. I de artiklar du nämner är informationen mest gammal och förmodligen ointressant, men några undantag finns. Man kan utifrån den i princip lista ut var vi har våra Archer-pjäser idag (vilket jag ej tänker återge här). Källan på detta är ett dokument som heter "FM2021-2385:7, Bilaga 2. A9 analys begränsningar IE system. s. 8", som jag inte utifrån mina kunskaper kan utesluta innehåller sekretessbelagd information. Det verkar inte vara något offentligt publicerat dokument och av titeln att döma låter det snarare som ett typiskt hemligt dokument. FFS heter föreskrifterna och de är nog publika, men FM kanske används för alla möjliga dokument i hela Försvarsmakten, inklusive hemliga? Såvitt jag vet får man inte alls "beskriva" skyddsobjekt, men det gäller nog bara genom observationer på platsen och inte utifrån offentliga uppgifter. Så frågan är nog mest om de citerade uppgifterna hemliga. Vill man vara försiktig kan man censurera informationen (det går, rent tekniskt) och mejla Försvarsmakten och fråga. Huruvida det är nödvändigt får dock de ansvariga här bedöma. DHammarberg2 (diskussion) 5 november 2025 kl. 19.23 (CET)

Jag noterade också att källan inte verkar vara allmänt tillgänglig. Vill man vara konspiratorisk så kan man ju tänka sig att någon indirekt skulle kunna vilja sprida uppgifter genom svwp genom att maskera det som vanliga redigeringar.. Smetanakaviar (diskussion) 5 november 2025 kl. 19.29 (CET)

Den som är nyfiken kan väl alltid mejla registrator och begära ut handlingen. Då lär man få veta om den omfattas av sekretess. Belteshassar (disk) 5 november 2025 kl. 20.11 (CET)

Det första jag noterade va avsaknaden av noter i de mer detaljerade styckena, samt att texterna känns extremt möpiga. Kanske borde artiklarna mallas med{{Fluff}}. -- LevandeMänniska ^(talk), 6 november 2025 kl. 17.53 (CET)

Tack!

Jag vill uppmuntra alla att någon enstaka gång om dagen använda funktionen "tacka" när man ser någon helt vanlig redigering som gör WP bättre. Tacka för helt vanliga förbättringar av helt vanliga användare på helt vanliga artiklar tänker jag. Varför? Jo hjärnans belöningssystem triggas enormt av att man blivit sedd, att det står en siffra uppe i högra hörnet, och inte minst: om man uppmuntras att göra helt vanliga förbättringar kanske man inte tvingas ge sig in i diskussioner för att bli belönad under systemmeddelanden istället. Tack till alla er som tackar folk som bidrar! Men @Fluffbot kan vi kanske nominera till Nobelpriset i Litteratur istället. Jlandin (diskussion) 5 november 2025 kl. 21.36 (CET)

Tackfunktionen är ett bra och enkelt sätt att uppmuntra andra användare för det arbete de lägger ner. Historiker (diskussion) 5 november 2025 kl. 21.47 (CET)

Ny mall: trädstruktur

Vet inte var jag ska lägga denna fråga – Wikipediadiskussion:Mallar verkar inte vara en så aktiv sida? Så jag tester här. På no.wiki har de en fin liten mall som enkelt skapar trädstruktur Mal:Treliste och som exempelvis gör systematiska listor mycket pedagogiska och översiktliga, se exempelvis den här artikeln. Skulle någon kunna göra en liknande mall för sv.wiki? Mvh AHA (diskussion) 7 november 2025 kl. 10.17 (CET)

Hök (olika betydelser)#Fågel? F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 7 november 2025 kl. 14.33 (CET)

Nu har jag slagit ihop no:mal:treliste och nn:mal:treliste med WD-objektet där redan vår {{tree list}} listas. Testa gärna funktionen. --Paracel63 (diskussion) 7 november 2025 kl. 22.40 (CET)

Ah! Toppen! Tack Paracel63 och F.d. 82.212.68.183. --AHA (diskussion) 8 november 2025 kl. 11.32 (CET)

Bra Aiskapade artiklar

De sista tre dagarna har det skapats i mycket snabb takt något som 200 artiklar om datorspel. Vid en fråga uppger skaparen att Ai använts som hjälp vid skapandet för att översätta vissa delar, hitta bättre formuleringar där jag inte fann rätt ord på svenska, samt för att skapa tabeller, fixa ordning referenser struktur och struktur på ett enhetligt sätt Dock med granskning av innehållet och källor efter. Jag tycker det hela ser OK ut,,men då det är första gånger vi ser en större användning av AI vid artikelskapandetpoch jag tycker det är värt det kan vara intressant se hur det går utnyttja Yger (diskussion) 7 november 2025 kl. 20.17 (CET)

Det har tydligen använts på ett kontrollerat sätt. Då är det jämförbart med tidigare robotskapande. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2025 kl. 20.25 (CET)

Jag gjorde ett stickprov på Star Trek: The Next Generation (1993 datorspel) och användaren har dels inte ens översatt källhänvisningarna och dels inte heller kontrollerat att källorna fungerar eller stöder påståendena de ska källbelägga. Jag föreslår att hela batchen massflyttas till undersidor till hens användarnamn och så får hen manuellt flytta över dem en och en efter att detta har gjorts. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 november 2025 kl. 21.03 (CET)

Artikeln är en översättning från engelska wikipedia där referenserna funnit mer eller mindre länge och kunnat kontrolleras. Däremot behöver länkar som inte längre fungerar fixas, men att flytta till användarsidan är overkill. Vi bör inte flytta allt som inte är perfekt till en undersida. Däremot kan det vara en poäng att uppmana användaren att ta det lugnare, det blir svårt för andra att kolla om något är tokigt och om det finns återkommande fel blir det snabbt många artiklar att rätta. Gunnar Larsson (diskussion) 7 november 2025 kl. 22.45 (CET)

Det är tyvärr vanligt att källhänvisningar inte kontrolleras och inte översätts, men artiklar brukar för den skull inte flyttas till undersidor. Jag vill också påstå att de aktuella artiklarna är bättre än de som skapades med robot. Ämnesområdet är snävt och det är trots allt lättare att översätta något som redan är genomtänkt och granskat än att göra en automatisk syntes från olika datakällor. @Neo32123: för info. Plumbum208 (diskussion) 7 november 2025 kl. 23.08 (CET)

@Plumbum208 Vi har främst översatt artiklarna och ibland kompletterat med egna källor där sådana saknas i de engelska versionerna. Källhänvisningarna har översatts men inte kontrollerats i detalj.

Framöver kan vi absolut börja granska källorna mer noggrant, även om många av dem kommer från tidskrifter som är svåra att få tag på. Ni får gärna avgöra hur vi bör gå vidare. Ett alternativ är förstås att hänvisa direkt till den engelska sidan, men det känns som att kvaliteten då skulle sjunka.

Vi planerar också att gå igenom artiklarna igen, eftersom vi använder listan över spel till Nintendo Entertainment System som grund för översättningarna. Neo32123 (diskussion) 7 november 2025 kl. 23.22 (CET)

Finns det inte en bot som översätter engelska källmallar?

Jag har inget emot kontrollerad användning av AI, för då används det som ett verktyg. Detta är ett steg längre än jag använt det på (hitta källor), men kan bli bra. Dock gäller det att utveckla sin procedur när man upptäcker att det finns förbättringspotential. Bra Neo pingades in här och kan se den kritik som finns så det kan bättras på. Ett annat tips till @Neo32123 är att skriva en arbetsprocedur någonstans (ex på en undersida, lite som mina egenprojekt men kanske inte så omfattande, se min användsrsida). Då är det lättare för gemenskapen att se vad du gör och förstå. Kanske komma med tips på diskussio (som det görs på mina projekt). Särskilt eftersom detta är ett ganska nytt sätt att jobba kan många vara nyfikna, och även vi kan lära oss av dig. Mvh Adville (diskussion) 7 november 2025 kl. 23.24 (CET)

@Adville Sättet vi arbetar på är ganska enkelt. Vi utgår från den engelska artikeln och skriver om den så att texten blir mer anpassad till svenska förhållanden. Vi använder de befintliga källorna och kompletterar ibland med GameFAQs och MobyGames som extra referenser. I vissa fall kontrollerar vi källorna, men ungefär 98 % av innehållet kommer direkt från den engelska artikeln.

Vi använder AI som stöd för att prova olika formuleringar och för att generera mallar. Arbetet sker i VS Code, eftersom det är smidigare att redigera där. När vi tycker att en artikel är färdig, klistrar vi in den på Wikipedia. Därefter justerar vi ofta formateringen, eftersom den ibland skiljer sig något mellan VS Code och Wikipedias textredigerare.

Vi behåller hämtadatumet från den engelska artikeln, eftersom vi inte själva har kontrollerat eller hämtat informationen på nytt. Om ni tycker att vi bör ändra vårt arbetssätt är vi helt öppna för förslag. Vi tyckte mest att det vore roligt att försöka täcka in samtliga Nintendo NES-spel som har släppts.

Just nu har vi bokstäverna T och W kvar att färdigställa eller ladda upp, men vi har valt att pausa arbetet tills vidare för att inte skapa mer arbete för er andra. Neo32123 (diskussion) 7 november 2025 kl. 23.37 (CET)

Jag är ju för att använda artiklar på andra språk som förlagor för en artikel på svenska. Men att blint klipp och klistra in en översättning utan att kontrollera om källorna i grundartikeln stämmer eller ens fungerar går i min mening mot principen om verifierbarhet. Det är väl okej om man gör ett enstaka misstag när man översätter en artikel, men inte när det sätts i system och automatiseras. När översättningen dessutom inte ens är i närheten av komplett så tycker jag att artiklarna som helhet inte passar i huvudnamnrymden även om vi kanske hade sett mellan fingrarna om det bara var en artikel. En nedskräpning som detta som lämnas att städas upp av andra utan att söka konsensus först är i min mening inte ett kollegialt beteende. Pausa arbetet, städa upp de tvåhundra plus artiklarna som skapats och så kan vi fortsätta diskussionen sedan när ni har visat att ni är här för att samarbeta och inte för att leka med er teknologi. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2025 kl. 13.02 (CET)

Här håller jag helt med Ainali. Jag vill också gärna se ett förtydligande av om det är en eller flera personer som använder kontot Neo32123. I inläggen här står det ofta "vi" och på användarsidan talas om "en liten grupp vänner", men lämpligheten i att flera personer delar på ett konto är omdiskuterad. Gemensamt arbete kan i stället organiseras i ett projekt. //Essin (diskussion) 8 november 2025 kl. 20.45 (CET)

@Plumbum208: Fast det är inget tyvärr att inte de enskilda källorna kontrolleras. Om de enskilda källorna kontrolleras kommer bara artiklar med enstaka källor att översättas. Om vi däremot (vilket ofta är rimligt, men så klart beror på artikelhistoriken) utgår från att källorna kontrollerats på ursprungswikin så är det inget som hindrar att de bästa artiklarna med ofta över 100 referenser översätts. De kommer inte att översättas om vi förväntar oss att varje källa kontrollerats. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 00.06 (CET)

@Gunnar Larsson: Bra synpunkt. Vad jag ville säga var att de översättningar som Neo32123 gjort är bättre än många översättningar som regelbundet släpps igenom, troligen för att Neo32123 är väl insatt i ämnesområdet. Jag vill också förtydliga att med översätta källmallar menar jag att byta ut t. ex. {{Cite web}} mot {{Webbref}}, inte att översätta titel eller citat. Våra egna mallar bör användas dels för att detta är svenskspråkiga wikipedia, men också för att verktyg som InternetArchiveBot ska fungera korrekt. Jag gör sådana översättningar regelbundet men det blir lite jobbigt när det kommer många på en gång. Gör man det inte blir det nödvändigt att städa bort sådant här: diff1 diff2 (inte från Neo32123:s artiklar). Plumbum208 (diskussion) 8 november 2025 kl. 17.53 (CET)

Jag anser att vårt förhållningssätt att Wikipedia inte kan användas som källa medför att vi bör förutsätta att andra språkversioners källhänvisningar kontrolleras. Leder det till färre renodlade översättningar är det i mina ögon ingen nackdel, tvärtom. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2025 kl. 11.48 (CET)

Medhåll. Alla uppgifter bör vara källgranskade av den som publicerar uppgiften. Att uppgifter tradera mellan olika språkversioner utan att granskas i varje översättningsled riskerar att skapa innehålls- och betydelseglidningar mellan ursprungstexten och senare översatta versioner. Till slut blir det fel... Janders (diskussion) 8 november 2025 kl. 12.07 (CET)

Det gäller själva texten. Givetvis behöver den som översätter kolla upp att de förstår vad de översätter och att de tolkar orden utifrån dess sammanhang (som ett exempel lade jag ganska mycket tid på att kontrollera begrepp som "favere" och "§ 20-spørgsmål" i den nyss översatta artikeln Per Clausen, men ingen energi på att läsa igenom artiklar om t.ex. valresultat). Att kontrollera varje enskild källa innebär en mycket stor åtgång av tid. Den tiden är mycket bättre att lägga på att förbättra Wikipedia på andra sätt. Våra grundläggande artiklar som t.ex. ekonomi är ofta direkt dåliga. De skulle bli betydligt bättre om de översättes. Då kan vi inte förvänta oss att den som översätter kontrollerar varje enskild källa. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende. Då kommer vi att bli som Nupedia och Citizendium. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 12.46 (CET)

Att ta inspiration från andra språkversioner är en utmärkt arbetsmetod. Renodlad översättning är det inte. Det finns en stor fördel med att vi är självständiga. Då bör vi också utvecklas fritt från exempelvis enwp. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2025 kl. 12.54 (CET)

Praxis är att acceptera att källor inte kontrolleras vid översättning. Detta då otaliga artiklar släppts igenom genom åren, utan åtgärd vid det här laget. ~2025-29248-33 (diskussion) 8 november 2025 kl. 13.51 (CET)

Det må vara hänt att de släpptes igenom. Det gör inte det hela bättre. Själv har jag tidigare översatt artiklar utan att ta med källorna, just för att markera att jag tar till en nödlösning och inte gått igenom dem. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2025 kl. 23.06 (CET)

@Janders Jag är lite nyfiken på hur det är tänkt med den inbyggda översättningsfunktionen (Beta). Den för över källor och länkar automatiskt från originalartikeln, och det verkar inte finnas någon tydlig information om att man som användare behöver verifiera att dessa verkligen fungerar eller är korrekta.

Själva uppgiften i verktyget verkar ju snarare vara att översätta textstycken, inte att kontrollera källornas giltighet. Hur är tanken att detta ska hanteras framöver? Neo32123 (diskussion) 8 november 2025 kl. 14.25 (CET)

Det behövs inga särskilda instruktioner för det verktyget, för samma riktlinjer gäller för alla artiklar som skapas oavsett verktyg och det är att användaren som skapar artikeln tar ansvar för att det som läggs till uppfyller alla våra riktlinjer. Det vill säga, man får inget frikort bara för att man använder något verktyg. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2025 kl. 15.19 (CET)

Jag förstår din poäng, men det känns ändå som att det är lätt att missa just den biten, eftersom källorna förs över automatiskt utan att tydligt visas [1]. Personligen upplever jag att fokus ofta hamnar på att översätta textstyckena snarare än att granska artikeln som helhet. Jag håller helt med om att kvaliteten ska vara densamma oavsett vilket verktyg man använder, men som översättningsverktyget (Beta) är utformat just nu bidrar det inte riktigt till det. Förhoppningsvis förbättras det när den färdiga versionen släpps. Neo32123 (diskussion) 8 november 2025 kl. 15.40 (CET)

Nja, det förs inte över "automatiskt". Dels måste man först klicka på ursprungstexten för att över huvudtaget få med den (det finns ju inget som tvingar en till att ta med alla ursprungsstycken). Sedan ska man, på samma sätt som med alla andra stycken, granska att det har blivit rätt, och då ingår såklart att kontrollera om de överförda källorna stöder påståendena i den översatta texten (som ju inte behöver vara exakt samma som i ursprunget om man har formulerat om den). Och det förutsätter ju att man kollar vad källan faktiskt påstår. Finns det inget stöd så bör källan, och eventuellt även påståendet, tas bort. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2025 kl. 16.30 (CET)

En del artiklar är bra, många är det inte. Brister jag kan se är att det finns anglicismer och andra språkfel, översatta citat som inte återges i original bland noterna, särskiljningen är direkt importerad från enwp utan motsvarande underliggande förgreningsstruktur här på svwp. Några artiklar är typiskt för chatgpt skrivna vädligt stolpigt, där skräckexemplen är Bill & Ted's Excellent Video Game Adventure och Jeopardy! (datorspel, 1988) (edit: åtminstone den tidigare har nu putsats). I de fall jag hittade som var mallade för brister på enwp hade de alla importerats till svwp med samma förmodade brister men utan mallar. bbx (diskussion) 8 november 2025 kl. 08.29 (CET)

Är verkligen praxis att acceptera att källor inte kontrolleras vid översättning? Jag tycker det är skadligt, och riskerar att sprida fel globalt. Att det har skett flera gånger är knappast något försvar, det är allmänt känt att vi var betydligt slappare förr vad gällde källor. / ^Ternarius_Disk 8 november 2025 kl. 15.31 (CET)

Så det är bättre med undermåliga artiklar eller inga alls (vilket är alternativet)? Varför? Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 15.41 (CET)

Litet egendomlig formulering, jag hävdade, låt vara implicit, att artiklar som (riskerar att) ha okontrollerade fel i källorna är undermånliga. Givetvis är undermåliga artiklar av ett slag varken mer eller mindre undermåliga än undermåliga artiklar av ett annat slag. Däremot är de sämre än inga artiklar. Varför har jag redan förklarat – okontrollerat översatta artiklar riskerar att sprida fel i en lång kedja från en wikipediaversion till en annan. Det trodde jag faktiskt var en accepterad praxis – möjligtvis hade jag fel. / ^Ternarius_Disk 8 november 2025 kl. 16.09 (CET)

Våra artiklar är fulla av brister av olika slag. De är sällan helt heltäckande. De är ofta i större eller mindre grad föråldrade (har inte med det allra senaste), har länkar till webbplatser som inte längre fungerar eller vars innehåll ändrats etc. Även med dessa brister ska Wikipedia vara trovärdigt. Bristerna bör totalt set inte vara alltför stora. Då behöver vi titta på alla delar av trovärdighet och inte stirra oss blinda på en aspekt.

Vad Wikipedia INTE ska vara är kvalitetssäkrat. Det är ett hinder snarare än ett hjälpmedel för ett trovärdigt uppslagsverk. Om någon t.ex. översätter en artikel med hundra källor där några inte längre fungerar men där artikeln fortfarande ger en bra beskrivning av ämnet är betydligt bättre än en artikeln med tio källor som bara beskriver en del av ämnet, även om alla de tio källorna skulle vara bra. Bara för att någon inte har läst igenom alla källor innebär det inte att översättningen är okontrollerad. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 16.31 (CET)

OK, jag hade fel på en punkt. Det är inte praxis att källor i översatta artiklar måste vara kontrollerade – det är något som endast gäller för bra och utmärkta artiklar, insåg jag senare. Men det finns ju en anledning till att den regeln finns – det är till skada för en översatt artikel om källorna inte är kontrollerade, av just det skäl jag angivit. I synnerhet om man snabböversätter mängder av artiklar med hjälp av AI är risken för multiplicering av fel uppenbar. För övrigt tycker jag, med all respekt, att argumentet "Våra artiklar är fulla av brister av olika slag" är ett svagt argument. Bara för att vi inte kan åtgärda alla brister, skall vi ge upp då? Och vad är det för fel att i alla fall försöka kvalitetssäkra artiklarna? Du är ju tydligen helt emot det. / ^Ternarius_Disk 8 november 2025 kl. 17.08 (CET)

Min poäng är att om vi stirrar oss blinda på enbart källor så är risken större att vi missar andra fel (som att artiklar är ouppdaterade eller bara täcker ett delområde). Vi bör lägga vår energi där det ger mest nytta. Att kontrollera alla källor är slöseri med tid. Då är det bättre att kontrollera de viktigaste källorna samt att se om något område saknas eller om informationen fortfarande stämmer trots att det kan ha gått ett tag. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 17.46 (CET)

Nej, att kontrollera alla källor är väl använd tid. Ännu bättre är att inte översätta alls utan skriva självständig med inspiration från en eller flera andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2025 kl. 23.11 (CET)

För att föra in en praktisk aspekt av detta med källkoll.Som patrullerare tittar jag översiktligt för nya artiklar på källäget. Vi har numera väldigt många översatta och där ser jag snabbt att om inget gjort med källor: det är enwp mallar, oöversatta referenstexter etc, och då och då fel i referenserna , med alldeles rött med felmeddelanden under referensrubriken. Jag granskar inte om referenserna verifierar påståenden, och om det ser hyfsat bra ut låter jag det hela passerar, min grundinställning är att det bör inte vara heltokigt då det bör vara korrekt i enwpversionen. Bara när det ser heldåligt ut även vid av grovinspektion kan jag backa artikeln och där är det då självklart inga källor granskats. Men för AIskapade ser jag annorlunda, Jag är där orolig för hallucinerade referenser och ställer därför högre krav Yger (diskussion) 8 november 2025 kl. 17.09 (CET)

För protokollet vill jag anmäla avvikande åsikt till Gunnar Larsson. Jag anser att alla källor som läggs in, oavsett om de kommer från en översatt artikel eller om artikeln ursprungligen skapas på svenska med nya källor, ska hålla samma kvalitet. Om någon skapade en splitterny artikel där en femtedel av länkarna gick till sidor som inte fanns så skulle vi slå ner rätt hårt på det sättet att redigera. Varför det inte skulle vara fallet bara för att artikeln har slunkit genom en annan språkversions granskningar har jag svårt att se några övertygande argument för. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2025 kl. 17.16 (CET)

Just för att den kommer från en annan språkversion. Varför ska vi utgå från att de inte sköter sitt jobb/sköter det sämre än vad vi gör? Sedan är det såklart viktigt med omdöme, olika språkversion håller olika kvalitet (gäller även olika ämnesområden inom språkversioner också). För en stor språkversion är det rimligt att utgå från att de har minst lika bra koll som vi har, medan för en mindre kan det absolut vara vettigt att vara mycket mer petig. Oavsett om det gäller frekvent användning av vissa källor eller översättningar från vissa språkversioner får man efter ett tag ofta en känsla för hur noga är och kan då anpassa hur mycket extra kontroller man gör. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 17.42 (CET)

Nu behöver vi ju inte gissa. Jag gjorde ett stickprov ovan och såg att det var undermåligt. Kanske är det något som kommer i just detta ämnesområde, kanske är det mer utbrett? Hur som helst var det inte bra och din poäng om att det går att få en känsla för hur bra de är faller om man automatiserar processen utan att kontrollera resultatet alls. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2025 kl. 18.36 (CET)

(Redigeringskonflikt)

@Gunnar Larsson: Synen på källor varierar stort mellan de olika wikipediaversionerna. Förr, för omkring 10–15 år sedan, var vi på svenskspråkiga Wikipedia erkänt slappa vad det gällde källor. Vi kan omöjligtvis veta hur förhållandet är på andra versioner. (Och med all respekt: Det där talet om känslan som tydligen utvecklas hos vissa mångåriga användare tycker jag nog inte känns helt seriöst.) Jag tror dessutom du missat min punkt litet grand: Det som jag ser som det stora problemet med okontrollerade översättningar (och AI-översättningar är oroväckande ofta okontrollerade, och kan även generera andra fel, se Ygers inlägg) är att felet mångfaldigas: Först kopierar en översättare källorna utan att kontrollera dem. Sedan kopierar en annan översättare den första översättningen utan att kontrollera källorna. Sedan gör en tredja översättare likadant, o.s.v., o.s.v. Till slut är de galna källorna, och förmodligen en del AI-hallucineringar som kommit till på vägen, spridda över en stor del av Wikipedia. Det blir som en Wikipediaversion av viskleken. Jag har själv sett hur felaktiga påståenden i svwp:s zoologiska artiklar inte bara spritt sig till andra wikipediaversioner, utan även dykt upp utanför Wikipedia. Så jag skulle vilja vända på din fråga: Varför ska vi utgå från att andra versioner sköter sitt jobb bättre än vad vi gör? / ^Ternarius_Disk 8 november 2025 kl. 18.57 (CET)

@Ternarius: Om du är tveksam till en viss wikipediaversion är det bara att gå till den version och se hur de fungerar och om dina farhågor stämmer eller inte. Jag säger inte att det inte är ett problem. Vad jag invänder starkt mot är att det är det allt överskyggande problemet.

Då vi har begränsat med tid och intresse ska vi fokusera på de största problemen oavsett om de rör källor, ouppdaterade artiklar eller något annat. Det du beskriver är en av anledningarna till att det är olämpligt och alltid kommer att vara olämpligt att använda Wikipedia som källa. Vi själva avråder också skarpt från att använda användargenererade källor som Wikipedia. Problemet är för övrigt inte begränsat till Wikipedia och gäller i princip överallt (även om det såklart blir bättre där det finns en redaktion som kan hålla på med kvalitetssäkring). Framförallt, de fall där man försökt bygga användarskapade uppslagsverk på hård kvalitetskontroll har resulterat i uppslagsverk av sämre kvalitet än Wikipedia. Wikipedia grundades eftersom Nupedia var ett misslyckande. Citizendum grundades för att bli en bättre variant av Wikipedia men misslyckades också. Det har alltså inte heller varit en lösning. Antalet skribenter på svenska wikipedia har minskat en längre tid. Det är inte orimligt att tänka att åtminstone en del beror på att det blivit allt svårare för nya användare att göra rätt.

Vad vi behöver bli mycket bättre på är att prioritera. Där är Ygers balanserade approach ett föredöme. Alla uppgifter är inte lika känsliga och viktiga att de är rätt. Om det t.ex. står att någon person dömts för ett allvarligt brott är det jätteviktigt att det inte blir fel. Om det råkar stå att en person är född 3 juni istället för 6 mars så är det inget jätteproblem. Om vi gör det kan vi fortsätta och bli bättre och bättre på det som är vår styrka och varför vi är en av de mer besökta webbsidorna på nätet - vi ger ett bra hum om många olika ämnen med vanligen hög kvalitet (även om vi inte kan lova det) och möjlighet att följa de källor som finns för den som vill veta mer om något specifikt. Gunnar Larsson (diskussion) 9 november 2025 kl. 10.40 (CET)

@Ainali: Nja, att dra en slutsats från enbart Star Trek: The Next Generation (1993 datorspel) är ungefär som att gissa. Sedan håller jag inte riktigt med om din slutsats. Alla de källor som går att få tag på online stödjer de påståenden de hör samman med i texten. Vad som Neo32123 missat var att se till att url gick till arkivversionen i de två fall som ursprungsurlen inte längre fungerade (och i ett fall fungerade inte den arkiverade urlen heller). Att såga någons källhantering vid fotknölarna p.g.a. det kan jag tycka är väl tufft. Däremot håller jag helt med om din poäng om att det blir problematiskt med en automatiserad process - få fel per artiklar men många artiklar per dag blir ändå många fel och en övervältringseffekt som beskrivs bra på Wikipedia:Artificiell intelligens. Gunnar Larsson (diskussion) 8 november 2025 kl. 19.10 (CET)

Vi säger till andra att de inte skall ta vad som står på Wikipedia som ograverad sanning, och att man skall kontrollera källor etc. Att vi gör det är inte en friskrivning av vårt ansvar. Vi bör inte ställa lägre krav när vi översätter än vad vi förväntar oss av andra läsare som tänker använda Wikipedia till något annat.

andejons (diskussion) 8 november 2025 kl. 21.46 (CET)

Eftersom det finns en riktlinje som bl.a. handlar om olika alternativ att ange okontrollerade källor vid översättning är det svårt se att praxis är annat än att just okontrollerade källor vid översättning är okej, vad är annars poängen med riktlinjen?

Wikipedia:Källhänvisningar – Wikipedia

"Då alla källorna i ursprungsartikeln inte kontrollerats, men det (till den berörda delen) är frågan om en översättning trogen originalet skiljer sig åsikterna om huruvida och hur källorna för ursprungsartikeln skall anges. Det finns tre möjligheter

tt ta med den ursprungliga notapparaten (vilket kan ge den felaktiga bilden att källorna kontrollerats av översättaren, men motiveras med att hänvisningarna knappast är mindre trovärdiga än i andra artiklar)

Att utelämna alla källor man inte själv kontrollerat (vilket kan ge en artikel som saknar källnoter för väsentliga delar av innehållet; efter att artikelns disposition senare ändrats kan det vara mycket svårt att hitta motsvarande avsnitt och därmed källhänvisning i ursprungsartikeln)

Att ta med de ursprungliga källorna också då de inte kontrollerats, men skilja mellan källor som man använt direkt och sådana som använts i förlagan och inte kontrollerats i samband med översättningen. Det finns ingen etablerad praxis för detta, men man kan t.ex använda

(och motsvarande <ref group="en-wp">) eller liknande, eller skriva "genom engelskspråkiga Wikipedia: artikelnamn" efter källan."

~2025-31842-94 (diskussion) 8 november 2025 kl. 21.56 (CET)

Praxis är att det tillåts, inte att det rekommenderas. Inställningen att kontroller är "slöseri med tid" strider mot vår grundhållning. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2025 kl. 07.18 (CET)

I samma ögonblick som man lägger in ett påstående i en text går man in i en roll som publicist. Seriösa publicister tar ansvar för det som de berättar. Då kan det inte – enligt min mening – finnas något utrymme för att inte, så långt som det är möjligt, försöka försäkra sig om att det påstående som en okunnig läsare förväntas kunna ta till sig som kunskap är korrekt. En av de mest grundläggande metoderna för detta är källkontroll. Den kan man inte bortse från bara för att publicerar en översättning. Snarare tvärt om. Ju fler led som en uppgift översätts, desto större risk att uppgiften förlorar sin ursprungliga nyans och sitt faktainnehåll. Jag har inget principiellt mot att man tar hjälp av AI-stöd när man skriver. Men den metoden snarare höjer än sänker kravet på mänsklig källkontroll. Janders (diskussion) 9 november 2025 kl. 09.44 (CET)

Informationen är redan publicerad, låt vara på en annan språkversion. Det är inte heller så att vi normalt går igenom alla existerande källor i en artikel när vi gör en ändring (även om det också så klart vore trevligt). Givetvis ska den som lägger in information kontrollera dess korrekthet, men att kontrollera varje enskild källa är ett slöseri med tid. Då är det bättre att t.ex. titta i andra (icke-wikipedia)-uppslagsverk eller annat jämfört material. Beskrivs ämnet på ett liknande sätt? Saknas något viktigt? Om det gör det räcker det inte att översätta utan då behöver man också komplettera ändra. Det är ett bättre sätt än att kontrollera varje enskild källa då man lätt kan missa alla andra brister som att viktig information kan vara utelämnad (potentiellt på ett vinklat sätt) och andra kvalitetsproblem. Som sagt om vi förväntar oss att varje enskild källa kontrolleras så får vi förvänta oss att de artiklar som översätts är de sämsta artiklarna eftersom de har minst antal källor som behöver kontrolleras. Ingen kommer att orka översätta de bästa artiklarna som kan ha hundratals källor. Gunnar Larsson (diskussion) 9 november 2025 kl. 10.54 (CET)

Översättning är omskrivning av en text. Om jag skriver om ett befintligt stycke text i en artikel har jag också att ta ansvar för de källor som redan finns, och antingen säkerställa så att jag inte ändrar texten så den motsäger vad som står i dem, eller också stryka dem om jag inte känner mig säker att jag kan göra detta. Om jag inte rör en text så har jag inte samma krav på mig, även om det naturligtvis alltid är bra om man tar sig tid och gör sådana kontroller.

Med den ansats du beskriver förstår jag inte varför du inte bara byter ut källorna mot dem du nu faktiskt har tillgängliga.

andejons (diskussion) 9 november 2025 kl. 13.27 (CET)

Ont skall med ont fördrivas brukar man säga. AI kan med AI förhandsgranskas tänker jag. Det borde gå smidigast att använda AI för att kontrollera om olika påståenden och har stöd utanför WP. Rentav borde AI kunna kolla hela artiklar, AI är ju inte alltid fritt från styrning och olika AI har olika filter. Jag tänker att viss användning av AI för granskningar framöver kommer vara nödvändigt för att inte halka efter publiceringar. Jlandin (diskussion) 10 november 2025 kl. 22.55 (CET)

Försök till summering

VI kan inte släppa kravet (idealet) att alla källor skall kontrolleras, även när dessa importerats vid översättning, Ai skapande. Men vi måste även vara pragmatiska och välkomna nya bidragsgivare och nya alster även i ny teknik så länge vi inte medvetet accepterar rena explicita dåligheter.

Det har utvecklats en praxis (kanske inte så allmänt känd) när det gäller översatta artiklar (det skapas numera 10-15 sådan per dag). När vi ser att skaparen gått rakt från verktygets resultat till att publicera detta direkt så ogör vi detta (=maskinöversättning). När vi ser att ett visst arbeta gjorts av verktygets resultat för att anpassa så gör vi en grov bedömning, är det enstaka alster från en användare så är vi "snälla" (hellre fria än fälla) När skaparen skapar många så gör vi mer en bedömning av skaparens seriositet och kompetens, ibland efter diskussion/återkoppling på dess diskussionssida, även här med en bejakande attityd.

Ai skapade artiklar är nytt för oss och någon praxis har ännu inte växt fram. Jag anser vi för "slöskapade" alster skall vara hårda och radera, risken för hallucinationer är för stor. Däremot tycker jag vi för genomtänkt användande behöver bedöma seriositeten av skaparen och den process som använts (pss som för översatta artiklar).

I detta fall anser jag vi skall vara bejakande, det är ett seriöst skapande och i ett mycket smalt och väldefinierat ämnesområde. Men innan vi ger grönt ljus bör vi granska och ge återkoppling för att se om det är smådumheter i processen som använts och som kan åtgärdasYger (diskussion) 9 november 2025 kl. 06.57 (CET)

Tack för bra sammanfattning, Yger!

Vi har nu uppdaterat vår Arbetsprocess för översättning av artiklar. Vi har också tagit till oss återkopplingen från diskussionen här, framför allt gällande behovet av tydligare källkontroll och manuell granskning källor.

Vår plan framåt är att successivt gå igenom de artiklar som vi redan skapats, kontrollera källor och språk, samt rätta eventuella brister. Det kommer att ta lite tid eftersom många källor finns i äldre PDF:er med svårlästa sidor, men vi prioriterar detta före att skapa nya artiklar. När putsningen är klar hoppas vi kunna fortsätta arbetet med återstående Nintendo 8-bit-spel enligt den uppdaterade arbetsrutinen. Neo32123 (diskussion) 10 november 2025 kl. 11.47 (CET)

GameFAQs och MobyGames som källor

Är webbplatserna Gamefaqs och Moby Games accepterade källor? De består båda av användargenerat innehåll. På enwp har frågan stötts och blötts, de räknas nu som "unrelieable sources". bbx (diskussion) 11 november 2025 kl. 08.34 (CET)

Det beror väl på vad för påståenden de verifierar. För påståenden typ "spelet har två hjältar som slåss mot varandra" tycker jag de är OK. För påståenden typ "spelat är det bästa firtpersonsshottergame" duger de inte Yger (diskussion) 11 november 2025 kl. 09.17 (CET)

Tusen byte

”

🎉 Tusen byte är tillbaka – nu i 2.0-version! 🎉 Det har gått tio år sedan vi fyllde Wikipedia med tusenbyte-glädje. Tangentborden glödde, stubbar växte och samarbetet sjöd. ✍️ Vi skrev då för att växa – nu skriver vi för att glänsa. Nya artiklar, nya röster, men samma känsla av skaparglädje. 🌟 Det här är inte bara en tävling – det är en symbol för allt som gör Wikipedia levande. Du listar fem stubbar (korta artiklar) du vill se blomma ut 🌱 någon annan hoppar in och får dem att växa 🌿 och båda får poäng för varje nytt tusenbyte! 📚 Nytt för 2025: • Bonus för att blåsa liv i gamla artiklar som stått still sedan före 2015. • Extra glans för den som åtar sig tips från Tävlingsledaren eftersom tävlingsledaren inte får "tips-poäng" i tävlingen. • Och förstås – nya rosetter, nytt glitter, ny ära! 🏅 Så vässa tangentbordet, fyll kaffekoppen och låt orden flöda. ☕🚀 Det är dags att skriva historia igen – byte för byte!

„

Välkomna!

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 8 november 2025 kl. 23.49 (CET)

Artiklar om tal

Jag har sett att de inleds med "X är det naturliga talet som". Vore det inte bättre svenska med obestämd form av substantivet? Tostarpadius (diskussion) 9 november 2025 kl. 06.47 (CET)

Poängen (tror jag) med bestämd form är att betona att talet är unikt. Det finns inget annat naturligt tal än 16 som följer efter 15. Om jag kan min talteori rätt så är det så de flesta naturliga tal "definieras", dvs som successor till ett mindre naturligt tal. Belteshassar (disk) 9 november 2025 kl. 08.26 (CET)

Det blir inte mindre tydligt med obestämd form, alltså "det naturliga tal som". Otydligt blir det endast om man skriver "ett naturligt tal som". Tostarpadius (diskussion) 9 november 2025 kl. 16.20 (CET)

För mig låter bestämd form, "X är det naturliga talet som..." som talspråk. Så jag skulle också föredra "X är det naturliga tal som...".

Men jag kan inte luta det mot något annat än ett ganska otränat språköra, som såklart är till exempel dialektalt påverkat. LittleGun (diskussion) 10 november 2025 kl. 12.20 (CET)

Ibland kan det vara till hjälp att konstruera liknande meningar med andra ord: Istället för "C är det naturliga talet som är efterföljare till Y" blir det "X är det gröna huset som ligger intill Y", eller "X är det gröna hus som ligger intill Y". Den förra meningen kan läsas som att fokus ligger på att det är grönt (och alltså inte är de röda eller blå husen som också ligger intill Y). Då blir bestämd form orimlig för de naturliga talen, eftersom de alla har en och endast en efterföljare, som per definition är också är ett naturligt tal. Men man kan också läsa det som att fokus ligger på "intill Y", så att det inte är något av de gröna husen som ligger intill A, B eller C. Då blir bestämd form rimligt. Jag är nog dock också böjd att tycka att den förstaandra läsarten ligger närmast till hand, eftersom våra artiklar snarare syftar till att beskriva ett ämne snarare än att entydigt definiera det.

andejons (diskussion) 10 november 2025 kl. 12.43 (CET)

Blev det syfningsfel där, för visst föröordar du ("dock också") obestämd form: "X är det naturliga tal som...".? LittleGun (diskussion) 10 november 2025 kl. 16.25 (CET)

Ja, fel av mig. andejons (diskussion) 10 november 2025 kl. 16.53 (CET)

Förslag: Tre perspektiv för sannare neutralitet

Hej alla!

Jag har funderat på ett alternativt sätt att hantera neutralitet på Wikipedia – särskilt i artiklar som tenderar att bli redigeringsslagfält (Elon Musk, Israel–Palestina, klimatfrågor, politiska ämnen etc).

Vad skulle hända om Wikipedia istället byggde in neutralitet i strukturen – genom att dela varje artikel i tre lika stora sektioner:

🟦 Neutral bakgrund – verifierbara fakta, kronologi och sammanhang 🟩 Positivt perspektiv – hur ämnet beskrivs eller uppskattas av anhängare, forskare eller källor som lyfter fördelar 🟥 Kritiskt perspektiv – redovisad kritik, kontroverser, granskningar och motstridiga uppgifter

Alla tre delar måste ha källor, men slipper slåss om utrymme i en enda “neutral” text. Läsaren får sedan själv väga perspektiven.

Jag tror att det här hade kunnat minska redigeringskrig och öka transparensen. Och ja, jag inser att vissa skulle få kaffe i halsen bara av tanken 😉 — men tänk vilken frihet det skulle ge läsaren att faktiskt se alla sidor samtidigt.

Vad säger ni – är det värt att testa som pilotidé på några särskilt omstridda artiklar?

-- Källgranskare X 🧭 Förespråkar tre lika stora perspektiv för sannare neutralitet Källgranskare X (diskussion) 9 november 2025 kl. 10.45 (CET)

Det finns några alternativa behandlingar för rotfyllning, men dessa är ifrågasatta och av marginellt intresse. Det blir då försvårande för läsare om denna metod ges samma volym och tyngd som den traditionella meteode (som är den som 99,99% av patienter möter) Yger (diskussion) 9 november 2025 kl. 10.56 (CET)

PS anledningen till mitt exempel är att det är enda gången jag blivit uppringd i hemmet av en ytterst upprörd odontologie doktor som var arg för att vi överhuvud taget nämnde de alternativ behandlingarna, även med texten de var ifrågasatta. Och det sättet vi gjorde där är enligt mig att föredra, än att ge sig i sakfråga varför de är ifrågasatta för och emot, som vi inte ha kompetens för DS.Yger (diskussion) 9 november 2025 kl. 11.05 (CET)

Jag tillhör dem som "satte kaffet i halsen". Informationen ska vara relevant, balanserad och saklig. Det räcker långt, oavsett om någon tolkar den som positiv eller negativ. Fundera över begreppet falsk balans och varför man ska ge utrymme åt ickesaklig information bara för att bekräfta en världsbild som saknar stöd i vedertagen och källbelagd kunskap. Janders (diskussion) 9 november 2025 kl. 12.01 (CET)

Jag håller inte med om förslaget. Jag ser Wikipedias roll som att förmedla relevanta och verifierbara sakuppgifter. Vår roll är inte att förmedla värderingar. Om det råder vetenskaplig oenighet om själva sakuppgifterna eller deras tolkning så ska det redovisas balanserat, med referenser. Och om det finns eller har funnits uppmärksammade konflikter kring ämnet så ska det redovisas, inte för att framföra de olika sidornas åsikter utan för att tala om ATT dessa konflikter har uppmärksammats.

Problemet med neutralitet handlar ofta om andra saker än att tydligt redovisa perspektiv för eller emot. Det kan handla om själva urvalet av sakuppgifter, som även om varje uppgift är korrekt kan leda läsarens slutsatser åt det ena eller andra hållet. Och det kan handla om ordval. "Den framgångsrike företagaren XX" eller "Den sluge förhandlaren XX". Chandra Varena (diskussion) 9 november 2025 kl. 12.10 (CET)

Det vore helt orimligt att i artikeln om Jorden ge lika stort utrymme för de som påstår att jorden är platt. Om ett artikelämne är omstritt kan det redovisas med en sammanfattning av det vetenskapliga läget, som inte alls behöver ge lika utrymme åt hypoteser som saknar brett stöd. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 9 november 2025 kl. 12.34 (CET)

Håller med alla här ovanför. Det är inget bra förslag. Adville (diskussion) 9 november 2025 kl. 12.50 (CET)

Så gör även jag. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2025 kl. 16.16 (CET)

Det hade varit ärligare om OP hade skrivit direkt att det gällde Scientologin när hen skrev detta inlägg. Vidare undrar jag om du är samma person som jag och @LevandeMänniska har diskuterat med här den senaste veckan, men med annat användarnamn. Det står redan i artikeln att ledaren för organisationen anser de inte är kopplad till scientologerna, medan alla källor inklusive en från organisationen som själva säger de gått ihop med Narconon anger att de ÄR nära kopplade/del av scientologerna. Bättre hålla diskussionen där. Adville (diskussion) 9 november 2025 kl. 18.44 (CET)