Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:

Presskontakten slutar[redigera | redigera wikitext]

Jag vill på detta sätt meddela att jag vid årsskiftet avgår som Svenskspråkiga Wikipedias presskontakt. Det har varit intressant och roligt mestadels och inte särskilt betungande. Antalet ärenden var högst i samband med WP:s 15 års jubileum. Under hösten har det stort sett inte varit några ärenden. Hälsningar! / Sniper Zeta

Du har gjort ett bra arbete, och det är synd du slutar... men du har säkert dina skäl att göra det, och det respekteras. Hur går vi vidare nu? Vem tar över? MVH Adville (diskussion) 13 december 2016 kl. 22.46 (CET)
Tack för ett storartat arbete. Alltid klok och eftertänksam.//Hannibal (diskussion) 13 december 2016 kl. 23.00 (CET)

Tack för insatsen! Om det som står längre ned genomförs kommer Din efterträdare att få en betydligt svårare uppgift. "Svenska Wikipedia krymper i snabb takt" blir ämnet för pressmeddelandet. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2016 kl. 14.31 (CET)

Om vår kommande presskontakt skickar ut ett pressmeddelande med den rubriken på eget bevåg föreslår jag att vi avsätter personen. Hur ser förresten avsättningsprocessen ut om vi råkar välja någon som visar sig olämplig för uppgiften i framtiden? Någon gång kanske vi inte lyckas lika bra som vid de tidigare utnämnandena, alla hittills har ju skött sig mycket bra. Tack till Sniper Zeta för den tid du gav detta! Ainali diskussionbidrag 16 december 2016 kl. 15.01 (CET)
Även jag vill framföra ett stort tack för insatsen.--Historiker (diskussion) 16 december 2016 kl. 21.12 (CET)
12 dagar kvar... skall vi ha något val, eller hur fungerar det? ÄR väl bäst att börja ta tag i detta så vi inte står utan vid början av 2017? Adville (diskussion) 19 december 2016 kl. 23.39 (CET)
Måste tacka för det underbara arbete Sniper Zeta utfört åt våra vägnar. Dock undrar jag om vi ens behöver en presskontakt i framtiden. Jag kan förstå att vi vill ha en specifik person som press kan kontakta och någon som kan göra pressmeddelanden, men OTRS fungerar bra med att svara på mail (btw, sök till att bli OTRS-agenter på meta). Premeddelanden är inte direkt något som vi gör ofta på svenska Wikipedia, som inte t.e.x WMF eller WMSE redan inte gör...så om vi ska ha en kan vi gott vänta tills 2017 Josve05a (prata med mig) 20 december 2016 kl. 03.41 (CET)
Instämmer i beröm för va dSniper gjort. I januari i samband med 15 års jubilieet ser du ut varit några vettiga kontakter. Därefter noll och 10 mindre seriösa, några som varit ihärdiga att besvära med saker som inte är relaterat till presskontakten. Det ser då ut som det mest varit "allmän klagomur". Jag är ytterst tveksam om en presskontakt i denna form är av värde. Mailkontakt kan väl som Josve skriver gå via OTRS, och muntliga är väl lika bra WMSE tar hand om (utan att bli hänvisade till härifrån.Yger (diskussion) 20 december 2016 kl. 18.16 (CET)

Instämmer i hyllningarna till Sniper Zeta och tackar för en strålande insats. Ibland när ämnet presskontakt har diskuterats har motiveringen till att gemenskapen och Wikimedia Sverige inte har samma presskontakt varit att det blir tydligare att Wikimedia Sverige "inte har nånting" med Wikipedia att göra, och att det finns en skillnad mellan WMSE och SvWP. Om gemenskapen vill, och tror att föreningen kan göra ett bra jobb, hjälper vi gärna till med pressmeddelanden och kommunikation. Om någon annan vill vara presskontakt (det är kul, kan både jag, Julle och Hannibal intyga) går det bra att ta hjälp av WMSE med det som önskas också, så vi är öppna för alla varianter av samarbete. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2016 kl. 14.03 (CET)

Ping alla! Har gemenskapen funderat mer på hur pressarbetet ska se ut framöver? Einar står fortfarande kvar som kontakt på Wikipedia:Press, så den behöver uppdateras med nya uppgifter också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 3 januari 2017 kl. 09.56 (CET)

Mediadöd = Källdöd?[redigera | redigera wikitext]

Ingen kan väl ha missat att det pågår en massdöd av etablerad media just nu. Samtidigt blir de kvarvarande allt mer likriktade och alternativa synsätt om pågående skeenden återfinns bara på politiskt extrema sidor. Att folk är villiga att betala för en tidning har historiskt sett varit en garant för tidningens trovärdighet, men hur ska man om några år kunna källbelägga aktuella händelser när ingen sådan auktoritet längre finns? 217.214.148.170 29 december 2016 kl. 14.24 (CET)

Ge något exempel på denna "massdöd"! Tostarpadius (diskussion) 29 december 2016 kl. 14.25 (CET)
Själv skulle jag omfamna en utveckling mot uppslagsverks roll som uppslagsverk och inte nyhetsförmedlare. All annan diskussion kring så kallade vita fläckar samt upplageområden, nischer, affärsdynamik etc. lämnar jag därhän. Vivo (diskussion) 29 december 2016 kl. 15.30 (CET)
Även om en tidning läggs ner så finns referensen kvar, digitaliserad i Mediearkivet Retriever eller som mikrofilm på bl.a. KB - lite krångligare att komma åt och kontrollera bara. Hemsidor som läggs ner finns kvar på Internet Archive - också ett viss krångel att återskapa länkar, men det går oftast. /Ascilto (diskussion) 29 december 2016 kl. 15.35 (CET)
Gammalt material ja. Men när tidningen är borta kommer inga nya händelser kommer att tillkomma i arkivet. Var ska källan till uppgifter om dessa händelser sökas? Bland anonyma bloggare som ej anses vara trovärdiga källor i dagsläget? 217.214.150.115 29 december 2016 kl. 17.59 (CET)
Just därför är ett oerhört viktigt att inte bara lägga in en URL som källa utan all information om källan. Använd gärna mallen {{tidningsref}} och fyll i så många fält som möjligt. /ℇsquilo 30 december 2016 kl. 10.26 (CET)
Torpstadius: Exempelvis konkurshotet mot Stampen och massuppsägningen av journalister runt om i landet. Nyligen kom en statlig utredning om det framtida medialandskapet: http://www.svt.se/kultur/medier/medieutredningen 217.214.150.115 29 december 2016 kl. 17.59 (CET)
vi är ingen nyhetstjänst och mest använder vi andra källor än media och kan om så göra så än mer. Det finns polisrapporter och domstolsprotokoll, det finns regeringens beslut och riksdagsbeslut. Det finns årsrapporter, och statliga utredningar etc. Yger (diskussion) 29 december 2016 kl. 18.04 (CET)
Nyhetstjänst är det inte, men att det är en arkiv- och sammanställningstjänst går inte att komma undan. Säg att någon långt in i framtiden undrar hur folk egentligen tänkte inför riksdagsvalet 2014. Då är det ovärdeligt att artiklen om riksdagsvalet 2014 bygger på nyhetsmedia som faktiskt publicerades inför valet 2014 och inte på sammanställningar långt i efterhand. Så långt allt väl. Men om vi tar ett scenario där gränsen mellan etablerad media och alternativmedia suddas ut inför valet 2022 så kommer folk långt in i framtiden som undrar hur folk tänkte inför valet 2022 att få det mycket knivigare att få en överblick när gränsen mellan trovärdiga och otrovärdiga källor grumlas. Du nämner polisrapporter och domar, regeln idag är ju att inte lägga in saker om levande personer på Wikipedia som bara politiskt extrema sidor har lagt ut utan vänta och se om etablerad media reagerar. Det kommer att bli ett dilemma i ett fragmenterat medielandskap där man inte är enig om vad som är seriös media och vad som inte är det. 217.214.150.115 29 december 2016 kl. 19.27 (CET)
Media är en usel källa, knappast godtagbar, för att vet hur folk tänkte inför ett val. Betydligt tyngre krävs typ statlig utredning, avhandling från ett universitet. Sedan är jag ändå ytterst tveksam att se det som Wikipedia uppgift att redovisa hur folk tänkte. Jag ser alls inget dilemma, ju mindre media vi använder som källa ju bättre. Och vi väntar inte på etablerad media utan att de finns tyngre rapporter. Artikeln Göteborgskravallerna var det aldrig ordning på med bara mediauppgifter, utan fö~rst rikspolisens utredning gav tillräckligt tunga källor.Yger (diskussion) 29 december 2016 kl. 19.47 (CET)
Jag instämmer med Yger. Vi fick nyligen ta bort en uppgift som publicerats i flera medier men som vid närmare granskning visade sig vara osann. /Elzo 90 (diskussion) 29 december 2016 kl. 19.54 (CET)
Det går inte att avfärda dagspressen över lag som källa. Som med alla källor måste media användas med urskillning. När det gäller biografier över samtida personer som ännu inte hamnat i något lexikon finns det ofta inga andra verifierbara källor. Vad skulle alternativet vara? Snabbgooglade webbkällor? Själv använder jag ofta kulturartiklar från kvalitetstidningar. Men även i andra avdelningar finns material att stödja sig på, och inte bara för biografier. Då tänker jag på fördjupningar och översikter skrivna av journalister som är experter på sina områden, t.ex. korrespondenter eller politik- och ekonomijournalister. /Ascilto (diskussion) 30 december 2016 kl. 15.21 (CET)

(utdrag) Att det i en framtid kommer att bli en massdöd är en spådom och Wikipedia är ingen kristallkula. Jag är övertygad om att jag aldrig kommer att uppleva den dag då jag inte prenumererar på en papperstidning. För mig är det en principsak att gå den i brevlådan, även om jag inte alltid tar mig tid att läsa den. Skulle den kosta mer än en månadslön kanske jag skulle ompröva mitt ställningstagande, men inte en dag dessförinnan. Vad gäller Wikipedias källor är dagstidningar ibland ett nödvändigt ont att ta till. Analyser av svenska folkets tankar inför ett riksdagsval bör vi dock aldrig hämta därifrån. För det krävs helt andra och tyngre uppgiftslämnare. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2016 kl. 05.44 (CET)

Folk resonerar olika. Själ har jag aldrig prenumererat på en daglig papperstidning, men jag är idag prenumerant (eller stödmedlem) på minst fyra nyhetstidningar (på två språk, i tre länder). Att nyhetsförmedlingen alltmer hamnar i digitala medier är ingen nyhet (hrm…), och sannolikt kommer många traditionella nyhetsförmedlare att gå hädan i den omvandlingen. Men Wikipedia – och (den snabba) kunskapsspridningen generellt – är inte beroende av dagstidningar på papper. I alla fall bör vi idag ha bättre möjligheter att kunna väga uppgifter mot varandra än någonsin tidigare. "Fårskocksmentalitet" är inget nytt, och där statliga säkerhetstjänster möjligen agerar idag fanns fordom statliga censurmyndigheter. Att nationalismen (ett av flera teman i Godmorgon världens årskrönika) återfötts innebär inte att världen är förlorad; det innebär bara större utmaningar för oss med ett globalt perspektiv, för oss som har tillgång till flera språk men vill sprida kunskap på svenska. God fortsättning! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 januari 2017 kl. 13.39 (CET)
Det närmaste vi kommer svenska folkets tankar borde vara SOM-institutets undersökningar om förtroendet för olika samhällsinstitutioner och om vilka samhällsfrågor som är viktigast när medborgarna tar politisk ställning. Utifrån dessa resultat analyseras det hur opinionsströmningarna rör sig och det är både tidningarnas politiska kommentatorer och ledarredaktioner som gör det. Jag kan inte se att det är fel att återge dessa analyser för vad de är, med hänvisning till vilka slutsatser den eller den kommentatorn dragit. Då är media en utmärkt källa. /Ascilto (diskussion) 31 december 2016 kl. 16.58 (CET)
Visst kan man citera ledarsidor, men varför? Vi tillhandahåller ingen nyhetstjänst. Historieskrivning görs bäst efter några år, när man fått perspektiv på det inträffade. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2017 kl. 17.20 (CET)

Rent allmänt är dödlänk inget problem. Det innebär inte att källan är död. Inte ens om sammanhanget varifrån källan uppstod upphör. Det är därför viktigt att ange så många detaljer som möjligt. För digital sökning behövs i regel bara rubriken men ska man in i analoga mediearkiv måste även datum och källans namn anges (gärna även sidhänvisning). För dokumentärer och liknande underlättar avsnitt och tidsangivelser. dnm (d | b) 1 januari 2017 kl. 12.02 (CET)

Redan i dag skulle jag påstå att det är ett problem att vi är så beroende av journalistiken. En allmänjournalist är ingen expert på det den skriver om; expertisen ligger i det journalistiska hantverket. Med pressad ekonomi, tajt deadline etc blir det fel. Man får ett ämne att skriva om, kort tid att sätta sig in i det, och sedan skall det snabbt bli artikel. Klart misstag uppstår. Alla som har följt medias rapportering om Wikipedia är förhoppningsvis medvetna om hur ofta missförstånd och rena faktafel letar sig in. Vi är inte ett undantag, det är så det är om de flesta ämnen. Journalistikens villkor medger sällan någonting annat. /Julle (disk.) 5 januari 2017 kl. 13.55 (CET)

Ja, jag har sett det inom mitt eget arbetsfält. I stort sett varje gång det är något jag känner till och kan bedöma finns det faktafel i artiklarna eller radio/TV-inslagen. Det är fullt förståeligt med tanke på arbetsvillkoren, även om jag ibland kan förundras över att allmänbildningen inte är större bland personer med akademisk eller i varje fall eftergymnasial utbildning. Vi påstås fira hundraårsminnet av någons födelse när det i själva verket är ett tvåhundraårsjubileum. Dylika fatala missuppfattningar dyker upp allt som oftast. Ibland är medierna nödvändiga källor i ett första skede, men egentligen borde de så fort som möjligt bytas ut mot andra eller i varje fall kompletteras. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.16 (CET)
Alla källor måste användas med urskillning, skepsis och källkritik. Fel fortplantas inom journalistiken genom att journalister tittar i läggen, numera Mediearkivet Retriever, efter vad andra journalister skrivit tidigare när de gör research. Gamla fel fortplantas då. (Även mellan akademiska källor sprids fel på samma vis.) Nuförtiden har också Wikipedia blivit en vanlig källa för media, så det finns risk för rundgång. Men även källor med starkare renommé än media kan ha fel. Ett exempel ur högen. I flera språkversioner om den polske regissören Krzysztof Warlikowski påstods att han studerat för Ingmar Bergman och den italienske regissören Giorgio Strehler, vilket är fel - jag kommer till det. Jag drog då den förhastade slutsatsen att detta var ett Wikipediafel som spritts mellan språkversioner. Närmare efterforskningar visade dock att uppgiftens ursprungskälla var det det polska kulturinstitutet [1]. I själva verket förhöll det sig så att Warlikowski deltagit i ett seminarium för unga regissörer på Dramaten 1994 där Bergman och Strehler hörde till föreläsarna. I DN:s artikel om seminariet [2] beklagade sig dessutom Warlikowski över att träffarna med de seniora regissörerna var så korta och flyktiga. Allt annat än att ha studerat för Bergman och Strehler således. Just eftersom jag hade tillgång till DN:s artikel av en betrodd journalist är svwp den enda språkversionen av dem jag kollat som inte fortplantat det här felet.
Man kan inte bedöma kvalitetstidningar som DN, The Guardian, Le Monde eller Die Zeit efter samma måttstock som Aftonbladet och Expressen. Och man kan inte bedöma sakkunniga journalister som är mångåriga experter på sina ämnesområden efter samma måttstock som sommarvikarierande allmänjournalister på en lokaltidning. F.ö. är de akademiskt utbildade journalisterna inte välkomna överallt; kvällstidningar och lokaltidningar vill ofta ha mindre kvalificerade journalister och öppnar därför dörrarna åt folkhögskoleutbildade journalister. Vart de akademiskt utbildade journalisterna tar vägen vet jag inte, klart är att det utbildas många fler än vad det finns arbetstillfällen till, precis som med skådespelare m.fl. inom kultursektorn. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2017 kl. 17.57 (CET)

Gott Nytt År![redigera | redigera wikitext]

Gott Nytt År allihop, hoppas att ni får det bra! Berätta gärna vad ert nyårslöfte är för Wikipedias del. Mitt nyårslöfte är att skapa hundratals artiklar om Albanien. Dela gärna även med era minnen, höjdpunkter på Wikipedia för föregående år! --Vannucci (diskussion) 31 december 2016 kl. 14.51 (CET)

Nyårslöfte vågar jag mig nog inte på - men tänker mig att jobba vidare med artiklar som läses mycket av skolungdomar, till en början om antiken. GOTT NYTT ÅR! --Chandra Varena (diskussion) 31 december 2016 kl. 16.00 (CET)
Gott nytt år alla. Nyårslöfte... Hmmm Jag ska bli klar med Stockholmsområdet på wikishootme, sedan fortsätta med större samhällen söderifrån och uppåt i landet (så långe jag orkar). Adville (diskussion) 31 december 2016 kl. 16.16 (CET)
Gott nytt år! Jag tänker vara bättre på att fortsätta ladda upp potentiellt användbara bilder jag tar i andra sammahang till Commons. Kanske inte kontiunerligt, men en större uppladdning eller två under året i alla fall. Och försöker få åtminstone ett par personer till att registrera användarnamn och börja redigera Wikipedia. /Julle (disk.) 31 december 2016 kl. 17.04 (CET)
Gott nytt Wikiår! :-) /Mvh Vostok (disk.) 31 december 2016 kl. 21.00 (CET)
Gott Nytt År! Jag har lovat mig själv att bli mer aktiv under 2017. Ska försöka arbeta med POV-artiklar och andra åtgärdsmallar på det sätt jag gjorde för några år sedan. dnm (d | b) 31 december 2016 kl. 21.04 (CET)
Gott Nytt År! JohanahoJ (diskussion) 31 december 2016 kl. 21.07 (CET)
Gott slut och ett riktigt gott nytt år. - Skivsamlare (diskussion) 31 december 2016 kl. 22.05 (CET)
Gott nytt år! Indianarrow (diskussion) 31 december 2016 kl. 23.39 (CET)
Gott Nytt År!--Historiker (diskussion) 31 december 2016 kl. 23.58 (CET)
Gott nytt år! //Vätte (diskussion) 1 januari 2017 kl. 00.11 (CET)
Gott nytt år! Cledrupide (diskussion) 1 januari 2017 kl. 00.54 (CET)
Mitt Wikimediarelaterade nyårslöfte är att slutföra mina påbörjade 100wikicommonsdays (som är en variant på 100wikidays). Ainali diskussionbidrag 2 januari 2017 kl. 00.32 (CET)
Inte ett löfte men väl en ambition är att bli bättre på att inkludera rödlänkar i artiklar jag skriver eller förlänger. Det är den mest uppenbara påminnelsen till alla läsare att de själva kan bidra till uppslagsverket. /Julle (disk.) 2 januari 2017 kl. 00.53 (CET)
Gott Nytt År. Första artikeln 2017. Första redigeringen 2017 (Woho, inte klotter, bra början på det nya året :- ) Snusmumriken TJ (diskussion) 1 januari 2017 kl. 01.51 (CET)
Ett Gott Nytt 2017 tillönskas.--Bemland (diskussion) 1 januari 2017 kl. 03.29 (CET)
Gott nytt år och goda nya motorvagnar tillönskas alla! Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 januari 2017 kl. 09.25 (CET)
Gott Nytt År! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 1 januari 2017 kl. 11.09 (CET)
Gott nytt år!--LittleGun (diskussion) 1 januari 2017 kl. 13.08 (CET)
Gott Nytt År! Idunius 1 januari 2017 kl. 15.59 (CET)
Gott nytt år! (Inte för att jag tror att det hjälper...) Något löfte vågar jag inte avge, men nog vore det kul om jag kunde minska antalet humlestubar med en eller ett par artiklar? / TernariusD 2 januari 2017 kl. 01.28 (CET)
Nej, särskilt gott förväntar jag mig inte det här året heller blir. Jag väntar till 2018 med att hoppas på det. Jag ska väl försöka avsluta en del projekt som jag tagit på mig. Och försöka att inte ta på mig så mycket nytt. -- Innocent bystander (diskussion) 2 januari 2017 kl. 09.38 (CET)

Automatic/bot translations of articles (cs:Inženýrský kopec :) )[redigera | redigera wikitext]

Hi, I have a question about the automatic translated articles on sv wiki (by bots) that I asked here. I just wanted to make you aware of it and assure you that I would be happy if somebody would crack this riddle for me! :) Thank you and still god jul from Kroměříž, Czechia! --Jiří Janíček (diskussion) 1 januari 2017 kl. 23.37 (CET)

Nytt i Modul:Wikidata2[redigera | redigera wikitext]

Modul:Wikidata2 innehåller nu visst stöd för konvertering av enheter! Det gör att det nu inte spelar ngn roll vilken enhet data har stoppats in i på Wikidata. Vill man ha ut arean i hektar, även om det stoppats in i km2 så är det inget problem. Stödet begränsar sig dock bara till sådan data som är linjärt konverterbar till si-enheter, dvs inte temperaturer som har olika nollpunkter. Icke-konverterbara enheter har heller inget stöd. Tex inte en godtycklig "fot" som ingen har specificerat hur lång den är i meter. Det finns inget stöd heller för konvertering av storhetslösa enheter som "procent" och "ppm". Bortsett för de "icke-konvertibla" enheterna, så ska det dock vara lösbart i framtiden. -- Innocent bystander (diskussion) 3 januari 2017 kl. 10.13 (CET)

Om Stroke kontra Slaganfall[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till Diskussion:Stroke. /NH 4 januari 2017 kl. 14.26 (CET)

Fanns det finländare före år 1809?[redigera | redigera wikitext]

Boberger menar att Finland inte existerade före 1809 och ändrar därför nationalitetsbeteckingar på finländare verksamma före detta årtal från finländsk till det storsvenska "svensk". Senast ser jag detta i Nylander där Borgå-biskopen Johan Nylander (1698–1761) ändrats på detta sätt. Det skulle vara intressant att få en kommentar av användare från den östra delen av det svenska språkområdet om detta. Själv konstaterar jag att Storfurstendömet Finland är en betecking som använts seddan 1500-talet även om det inte var ett självständigt rike. Med Bobergers logik kan man vidare hävda att Engelbrekt, Sturarna och andra personer i Sverige under Kalmarunionen bör betecknas som danskar. För Norge gäller landets icke-existens från 1380 till 1814, den så kallade 400-årsnatten i äldre morsk nationalistisk historieskrivning, och vi må således akta oss för att kalla någon som levde i Norge under denna tid för norsk. Detta om vi skall följa Bobergers logik.

Nationalitetsbeteckningar är inte alltid absoluta. I vissa fall följer de språk, i andra fall geografisk tillhörighet, i ytterligare andra fall ett formellt definierat medborgarskap. POMMF avgör för de flesta vad som avses. Själv menar jag att personer som varit verksamma inom något av de nuvarande nordiska ländernas gränser i allmänhet skall kunna ha en nationalitetsbeteckning i enlighet med detta. Detta oberoende av lanfets styrelseform och ändringar i denna. Petter Dass och Tordenskjold var alltså norska, Sturarna svenska och Johan Nylander finländare. Jag konstaterar vidare att ålänningar ofta betecknas som sådana, se till exempel Gustaf Erikson Jag ser ingen orsak till att ändra på detta. Roufu (diskussion) 3 januari 2017 kl. 21.40 (CET)

Det är inte självklart att begreppet finländare är att jämställa med norsk eller dansk. SAOB definierar det som "i finlandssvenskan uppkommen o. bruklig samt numera (i sht i skriftspr.) äv. i Sv. tämligen allmän benämning på medborgare i Finland". Dansk definieras däremot som "dansk man; i pl. om individer af danska folket utan hänseende till kön" (och "folk" är inte detsamma som "medborgarskap"). Begreppet "finsk" är däremot relevant oavsett statskonstruktion, eftersom det inte är fullständigt synonymt med "finländsk"; på samma sätt har "norsk" alltid varit relevant oavsett var styret haft sitt säte. /Julle (disk.) 3 januari 2017 kl. 21.57 (CET)
Att använda ordet "finsk" även om svensktalande i Finland är synnerligen ålderdomligt. Ugglan gör det, men jag har alltid bytt ut det mot "finländsk". Dock är det hela oerhört komplicerat. Själv betraktar jag "finlandssvensk" som en anakronism när man skriver om exempelvis Runeberg. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2017 kl. 23.06 (CET)
"Finland" fanns definitivt som begrepp långt före 1809. Begreppet "finländare" verkar däremot inte användas i (riks?)svenskan före 1880-talet om man skall tro SAOB [3]. Gissningsvis användes dessförinnan främst begreppet "finne" [4]. /FredrikT (diskussion) 3 januari 2017 kl. 23.15 (CET)
Även i Fänrik Ståls sägner kallas alla från den östra rikshalvan för finnar. Det hör dock till de frågor där jag accepterar ett modern språkbruk även för historisk tid, annars tror jag det blir obegripligt och ger helt fel associationer. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2017 kl. 23.38 (CET)
Jag har nyligen varit inblandad i en liknande dispyt över Anders Chydenius. Jag menar att eftersom det inte fanns något speciellt finskt medborgarskap eller ens nödvändigtvis en finsk identitet (och gjorde den det följde den inte nödvändigtvis nuvarande nationsgränser), så är det mest rimliga för svenskspråkiga personer under den svenska tiden att kalla dem "svenska", med länk till artikeln Sverige.
andejons (diskussion) 3 januari 2017 kl. 23.53 (CET)
I så fall bör även finskspråkiga behandlas på samma sätt. Även de var svenska medborgare med samma rättigheter och skyldigheter. Någon slags identitet torde dock ha funnits, men jag är osäker på om den var lika tydlig i Österbotten som söderut. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2017 kl. 23.57 (CET)
Det finns få finskspråkiga bemärkta personer före medlet av 1800-talet, eftersom samhället i stort fungerade på svenska. Personer som Mikael Agricola kan eventuellt ha haft finska som (ett) hemspråk, men de verkade på svenska (och latin etc.) och deras eventuella finskspråkighet är svår att utreda.
Anders Chydenius (1729–1803) är ett intressant exempel för den ursprungliga frågeställningen. Han verkade utan tvekan i det som var Sverige, men uppfattas i Finland definitivt som finländare. Han fick pryda den finska tusenmarkssedeln av 1986 – trots sin betydelse har han väl inte uppmärksammats på motsvarande sätt i Sverige.
Om man i ingressen säger att Johan Ludvig Runeberg föddes i Sverige eller som svensk blir det rent missvisande. Jakobstad var svenskt då han föddes, men "Jakobstad i Sverige" uppfattas som någon annan, för läsaren okänd, stad. Bytet av medborgarskap har ingen betydelse i sammanhanget, också om rikssprängningen förstås var en betydande samhällsomvälvning – och att han fick verka i ett autonomt Finland var förstås avgörande.
Frågan är alltså komplicerad. Rent faktisk var förstås dessa personer svenska medborgare, och att skriva artiklarna som om de inte var det är historieförfalskning. Frågan är hur mycket man vill och bör framhävda det. I ingress eller faktaruta kan det vara missvisande.
--LPfi (diskussion) 4 januari 2017 kl. 10.44 (CET)
(Redigeringskonflikt) Chydenius namn är kopplat till Tryckfrihetsförordningen och har pga dennas starkare ställning i Sverige betydligt större formell betydelse för Sverige än för Finland. Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 10.57 (CET)
Den svenska lagen fortsatte att gälla i Finland även efter separationen, så det finns inga skäl att koppla honom starkare till endera landet därför.
Vad gäller orter kan man kanske tänka sig: "NN, född i Vasa i Österbotten i nuvarande Finalnd, var en svensk...".
andejons (diskussion) 4 januari 2017 kl. 11.09 (CET)
Den gustavianska regeringsförordningen fortsatte att gälla i Finland. I Sverige återgavs TF status som grundlag, den ställning Chydenius förespråkade. Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 11.26 (CET)
Chydenius var ju betydelsefull också genom att tala för avreglering av handeln. De reformerna var minst lika betydelsefulla för Finland – och jag antar att tryckfriheten hade betydelse oberoende av senare införd censur etc. Där kan jag historien för dåligt, men jfr t.ex. Pressens dagar där Finlandia uruppfördes som protest mot förryskningen. --LPfi (diskussion) 4 januari 2017 kl. 11.45 (CET)
I en ingress bör man kunna skriva att någon är född eller levde i dåvarande Sverige eller nuvarande Finland. I faktarutan är det svårare. Frågan är väl i högsta grad relaterad till den om nationalitet/etnicitet? Den kan också vara svår och lätt bli missvisande. --افيراتير (diskussion) 4 januari 2017 kl. 10.55 (CET)

Svar på rubriken: Ja, det gjorde det, på samma sätt som det fanns smålänningar, östgötar och västgötar vid denna tid. Vad som har varit Finland, har dock skiftat med åren. Långt bak i tiden ansågs till exempel inte Österbotten vara en del av Finland, något som än idag speglas av att det finns ett landskap som bär namnet Egentliga Finland. Finland hade ingen som helst särställning i Sverige före 1809 och de ingående länen var på alla vis fullt integrerade delar av Sverige. Jag menar därför att det är missvisande att använda begreppet finländare om personer som levde och verkade före 1809. Stigfinnare (diskussion) 4 januari 2017 kl. 11.43 (CET)

Att Finland inte hade någon "särställning i Sverige före 1809" låter lite missvisande trots allt. Tittar jag i mina gamla biblar, så gjorde de gamla svenska kungarna inte anspråk på att vara "kung" av Finland, bara över "Svear, Götar och Vender". Sedan var de "furstar" och "herrar" och "hertigar" och allt möjligt över andra landsdelar, men jag tycker inte det ser ut som hela Finland var en del av "kungariket Sverige". -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2017 kl. 12.04 (CET)
Regeln när det gäller födelseort är att vi uppger den församling eller kommun som händelsen inträffade i enligt samtida indelning. Vi skriver inte om födelse- och dödsorter i biografierna på grund av ändrad administrativ indelning. Samma måste gälla för länder. Någon född i Romerska riket uppges inte vara född i t. ex. Frankrike. Ska man ange födelseorter enligt dagens gränser blir det väldigt mycket jobb och ofta vet man inte: vi vet att X föddes i romerska riket, vi vet inte närmare än så. Chydenius både föddes och dog i Sverige. Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 12.20 (CET)
@Innocent bystander: Det där är till prydnad och saknar rättslig betydelse. Se t. ex. RF 1772:
§ 34 [...] Dock kunna the med Hertigdömens och Furstendömens Titlar, som i urgammalt bruk varit, hedras, dock utan någon rättighet på the Provincier, hvilkas namn the bära, som altid under et Hufvud och Regent utan minskning och avsöndring sammanfogade böra blifva.[5]
Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 12.29 (CET)
Men vill du hävda att Sverige då var samma enhetsstat som det är idag? -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2017 kl. 12.38 (CET)
Det var det inte, men det berodde främst på de baltiska och tyska besittningarna, inte på att östra rikshalvan skulle haft någon annan status än den västra.
andejons (diskussion) 4 januari 2017 kl. 12.49 (CET)
Svenska Pommern var en del av Tyska riket fram till dess upplösning och inte en del av det svenska riket. Personer hemmahörande i Stralsund betecknas lämpligen som tyskar om de ska ges någon nationalitet. Carl Wilhelm Scheeles uppgifter verkar dock lämpliga och barn till svensk militär eller civil personal bör nog anges som svenskar med födelseort enligt modell efter Scheeles. Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 14.38 (CET)

Detta att finska inte talades inom toppskiktet är en sanning med modifikation. Det stämmer säkerligen vad gäller 1700- och 1800-talen (troligen dock med en del prästgårdar som undantag), men förmodligen inte vad gäller äldre tid. Även inom de högre stånden hade långtifrån alla svenska som modersmål vad jag förstår. Då talar jag inte bara om bondpojkar som fick studera, utan även om adelsmän. Mycket tyder på att finska talades inom ätten Horn, till exempel. Vad gäller prästerskapet var ju många under alla omständigheter tvungna att behärska finska för att kunna predika för sina församlingsbor. Att språket endast i mindre utsträckning fungerade som skrift- och litteraturspråk var inget problem så länge latinet var de lärdes lingua franca. Först när så inte längre var fallet (och det var en gradvis övergång från 1700-talets mitt) övergick över- och medelklassen så gott som uteslutande till svenska, fram till dess att fennomanerna framträdde i mitten av 1800-talet. Under 1500-talet fanns det en stor finskspråkig befolkning i Stockholm, inte endast bland tjänstefolk utan även bland högre borgerskap. Vi får inte heller glömma att många riksdagsmän i bondeståndet, som det kanske inte finns så mycket att skriva om men som likväl räknas som relevanta för egna biografier, var finsktalande. Minnet är kort och svenskans storhetstid i Finland är inte lika lång som vi gärna tänker oss. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2017 kl. 15.06 (CET)

Att det fanns olika språk inom ett och samma rike sågs inte heller som något problem, så länge alla var trogna undersåtar. Försvenskningen av Skånelandskapen under Karl XI:s tid hängde samman med att invånarnas lojalitet ifrågasattes efter Skånska kriget. Den påverkade för övrigt knappast skåningarnas vardagsspråk förrän långt senare. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2017 kl. 15.15 (CET)
Försvenskningen av Tornedalen, som påbörjades omkring sekelskiftet 1900 och var en viktig anledning till att statsmakten var angelägen om att etablera Luleå stift berodde för övrigt på att man var rädd för att de finskspråkiga invånarna hade ryska (!) sympatier. Hur man kunde hysa sådan farhågor på Bobrikovs tid är i mina ögon obegripligt. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2017 kl. 15.29 (CET)
Som jag har förstått det så är det etniciteten och inte nationaliteten man skriver ut i artiklar om personer från den tiden. Johann Tserclaes Tilly beskrivs som tysk trots att något Tyskland ännu inte fanns. Louis De Geer (1587–1652) beskrivs som vallonsk. Samma sak borde gälla finnar/finländare. /ℇsquilo 5 januari 2017 kl. 07.31 (CET)
Heliga romerska riket av tysk nation fanns. Vi hanterar det inte konsekvent och det hela är nog för komplicerat för att vi skall kunna göra det. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 07.51 (CET)
Hmmm, Galileo Galilei har Florens angivet, inte tysk. -- Innocent bystander (diskussion) 5 januari 2017 kl. 08.27 (CET)
Det brukar ju sägas om Heliga romerska riket av tysk nation att det varken var heligt, romerskt eller ett rike. Det var inte heller av tysk nation utan omfattade exempelvis stora folkgrupper som talade slaviskt språk. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 20.19 (CET)
De italienska delarna var väl heller aldrig heller särskilt väl integrerade. -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 05.41 (CET)

Normalisering av svenska kunganamn[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademien, som ju trots allt är en viktig institution avseende svenska, skriver kunganamn såsom exempelvis Gustaf III med F på slutet och inte V. Som ni vet skriver ju även vår nuvarande kung sitt namn med f på slutet. Ni kan se Gustaf med F på följande sida (Både GIII och GIIA). Svenska Akademien. Vad säger ni? Den siste kungen i Sverige som blev "normaliserad" var ju Karl XV. Varken Oscar II, Gustaf V eller Gustaf VI Adolf har ju blivit det. Så kanske borde iaf de kungar som heter Gustaf få heta det med F såsom; Gustaf Wasa, Gustaf II Adolf, Gustaf III samt Gustaf IV Adolf. Mkallgren 4 januari 2017 kl. 18.23 (CET)

Det kanske inte är så lätt att hitta ett icke normaliserat namn till de äldre kungarna. Ska det vara Gødztaff, Giöstaff, Göstaff, Gustaff, Gostavs eller Gustavus;[6] Adolf, Adolph eller kanske Adolphus? Edaen (diskussion) 4 januari 2017 kl. 18.39 (CET)
Iiofs sant och alltid det man för höra i denna fråga, och visst har skriftspråket utvecklats sedan 1500-talet. Dock gäller frågan att vi har olika standards. Gustaf III skrev sig uppenbarligen på svenska som Gustaf (inte Göstaff eller något annat) precis som Carl XVI Gustaf skriver sig på det sättet. Så hur gör vi då bedömningen, när blir det Gustav med V eller F och Oscar med K eller C? Akademien skriver uppenbarligen både GIIA samt GIII med F. Mkallgren (diskussion) 4 januari 2017 kl. 19.10 (CET)
Egentligen hade det ju varit allra bäst att vara konsekvent, antingen normaliserar man alla regentnamn eller så gör man det inte alls. I praktiken blir det dock svårt att vara konsekvent, därför tycker jag att man får försöka hitta andra sätt att avgöra huruvida namnet skall normaliseras eller ej. Jag gjorde en högst ovetenskaplig överblick över lite olika källor jag fick tag på och fann då följande: Historiska muséet ([7]), Livrustkammaren ([8]) och Kungahuset ([9]) normaliserar enligt det som sagts ovan, d.v.s. t.o.m. Karl XV, men anger därefter det icke-normaliserade regentnamnet. Kungl. Myntkabinettet ([10]) väljer emellertid att normalisera alla namn utom den nuvarande konungens. I den litteratur jag snabbt hittade hemma fann jag följande: Regenter i Sverige av B. Liljegren (2004) samt Sveriges historia i årtal av L.M. Andersson och L. Amurén (2006) normaliserar t.o.m. Karl XV samtidigt som Vad varje svensk bör veta: Sveriges historia av S. Hadenius et al. (1996) normaliserar alla utom den nuvarande konungen som skrivs "Carl XVI Gustav". Rasmus 28 4 januari 2017 kl. 19.35 (CET)
Jag föreslår att vi följer Kungliga Myntkabinettets exempel. Att avstå från normalisering är historielöst. Det är en långvarig tradition i svenskan. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2017 kl. 21.00 (CET)
Rasmus har missat en skillnad: såväl Livrustkammaren som Historiska museet stavar "Oscar", medan hovet stavar "Oskar".
andejons (diskussion) 4 januari 2017 kl. 21.36 (CET)
Vad gäller Oscar/Oskar och Hovets hemsida/hemsidor så var den frågan uppe för några år sedan och jag påvisade då att hovets sidor är högst inkonsekventa: båda stavningarna förekommer på olika (del)sidor, så på den punkten kan Hovets sidor nog knappast användas som normgivande. /FredrikT (diskussion) 4 januari 2017 kl. 23.01 (CET)
Det verkar som vi står kvar med "normalisering" fram till Karl XV, för att sedan låta Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf stå kvar med sina "egna" namn. Sedan är nog "traditionen" med normalisering av svenska kunganamn något konstig. Vi normaliserar generellt sett inte historiska personers namn med avseende av C/K och F/V, utan där låter vi det mest använda namnet stå kvar, såsom exempelvis Carl Gustaf Tessin (norm: Karl Gustav Tessin), Gustaf Philip Creutz (norm: Gustav Filip Creutz), mfl. Dessutom normaliserar vi inte heller tillägg till efternamn såsom af som nästan aldrig skrivs av. Kort sagt, en intressant fråga som inte är enkel. Personligen tycker jag man kunde hänvisa till historisk hävd att svenska kunganamn alltid skrivits såsom; Carl med C, Gustaf med F, Eric med C, Oscar med C. Vilket även vårt eget århundrade visar, nu senast med lille prins Oscar som föddes 2016 som heter Oscar Carl Olof. Mkallgren (diskussion) 5 januari 2017 kl. 08.45 (CET)
I dåtida alfabetiska register sorterades namn på c och k under samma bokstav. Den uppfattning vi har om hur alfabetet fungerar är inte mer än kanske 100 år, 10 år vad gäller v/w. Nuvarande ordning hänger nog samman med framväxten av stora register och det därav följande behovet av en bestämd metod för att söka fram namn i ett stort material, en utveckling nog mycket förstärkt av datorernas intåg. För perioden fram till 1900 fanns ingen riktig sanning på det här området och alternativet till en viss normalisering är bara en annan normalisering. Edaen (diskussion) 5 januari 2017 kl. 08.59 (CET)
I äldre uppslagsverk fanns hänvisningar mellan C och K. Telefonkataloger ställde samman namn med samma uttal men olika stavning, ofta även biografiska uppslagsverk liksom klasslistor. Strikt alfabetisk ordning har blivit regel först i datasamhället, när manuell sortering har mer eller mindre avskaffats. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.41 (CET)
Att "Erik" alltid stavats med "c" stämmer knappast. Inte heller "Karl" gjorde det, vad jag vet, alltid under medeltiden. Här är det påverkan från latinet som spelat in. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.46 (CET)
Under "medeltiden" fanns ingen enhetlig ortografi för varken namn eller svenska språket i övrigt. Vi måste nog närma till 1700-talet innan det ser någorlunda konsekvent ut. -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 05.38 (CET)
Ja, och därför finns det inget "alltid" mer än för "Oscar". Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2017 kl. 14.22 (CET)

avindenterar Intressant att läsa att Myntkabinettet och delvis hovet håller fast vid den gamla principen, som gällde både svenska och utrikes statsöverhuvud: Stava som de själva gjorde under livstiden, normalisera när de hade avlidit. Det var en rätt konsekvent regel. Ett problem var och är förstås vad den svenska normalformen egentligen är. Annars trodde jag att regeln i stort sett gått ur bruk när det gäller namn från ungefär förra sekelskiftet och framåt. (De båda Oscar/Oskar har jag sett angivna som gränsfall.)
En orsak till att regeln blivit mindre populär är att det numera finns en utbredd uppfattning om att man inte skall översätta namn. Förr översattes både personnamn och geografiska namn rätt friskt. En sammanhängande orsak kan vara att vi numera uppfattar ett namn mer som en "godtycklig ljudsträng" än som uttryck för en objektivt existerande "platonsk idé". Om ett namn inte betyder något annat än "det man kallar vederbörande för" så blir det inte särskilt rimligt att översätta det; och det finns inte heller någon lika självklar "normalform".
Jag skulle nog ändå förorda en viss inkonsekvens vad gäller artikelnamnen, per POMMF. En tumregel om att normalisera regentnamn och andra välkända traditionellt normaliserade namn från 1800-talet och bakåt kan nog ligga i botten, men sedan får vi litet göra som med artistnamn; ta hänsyn till vilket namn som är mest bekant. Vad gäller äldre svenska kunganamn rekommenderar jag kraftigt att hålla fast vid exempelvis Gustav III och Karl XI, bland annat därför att dessa herrar nog ofta själva använde olika namnformer när de skrev på olika språk. (För en svensk som var latinkunnig var det inte alls onaturligt att underteckna ett brev på svenska med Carl men ett på latin med Carolus. På liknande sätt kunde bröderna Olof och Lars, vars far gissningsvis skrev sitt förnamn Peder, i "lärda sammanhang" kalla sig Olaus resp. Laurentius Petri.) Jörgen B (diskussion) 7 januari 2017 kl. 04.14 (CET)

Nu ser dagen alltjämt ut att vara avlägsen, men den dag Elizabeth II avlider blir hon givetvis Elisabet II. Samma sak med den abdikerade (so Dutch) Johan Karl I av Spanien. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.16 (CET)
it:Carlo XVI Gustavo di Svezia, fr:Charles XVI Gustave. Undrar hur många Carlo XVI Gustavo det finns eftersom det tydligen är nödvändigt att ange di Svezia? Edaen (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.20 (CET)
Märkligt nog kallas dock den spanske exkungen "Juan Carlos" och inte Giovanni Carlo respektive Jean Charles. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.28 (CET)

Svenska skeppsnamn[redigera | redigera wikitext]

Är den plötsliga och omotiverade flytten av HMS Gustav V till HMS Gustaf V relaterad till den här diskussionen, AleWi? /ℇsquilo 5 januari 2017 kl. 10.46 (CET)
Riksarkivet stavar pansarskeppets namn Gustav V.[11] Det bör vi också göra. Enligt mitt resonemang ovan är frågan vanligen inte om vi ska normalisera utan hur vi ska göra det. Under sådana omständigheter bör normala stavningsregler gälla och den som vill gå ifrån det har en långtgående bevisbörda. Edaen (diskussion) 5 januari 2017 kl. 11.00 (CET)
Nej ℇsquilo. flyttade för Mkallgren kopierade allt och skapade en ny artikel av HMS Gustav V till HMS Gustaf V. En sökning på nätet gav mig att skeppet stavades HMS Gustaf V och vad jag hört ska man artikeln gå under det vanligaste namnet, finns flera stavningar det korrekta./AleWi (diskussion) 5 januari 2017 kl. 11.19 (CET)
För fartyg från 1900-talet finns väl sällan anledning att normalisera stavning? I titlarna på böckerna som använts som källa för artikeln står det "Gustaf V". Och även i Riksarkivet kan man hitta den stavningen om man letar lite. Boⅳⅰᴇ (🖉) 5 januari 2017 kl. 11.24 (CET)
I titeln på Insulander och Ohlssons bok stavas fartyget "Gustaf V". I titeln på Steckzéns bok stavas det "Gustav V". Jag uppfattar "Gustaf V" som oegentligt. Såväl Marinmuseum som Riksarkivet skriver "Gustav V". /ℇsquilo 5 januari 2017 kl. 12.21 (CET)
Klart skepp : en bok om sverigeskeppen Sverige, Gustaf V, Drottning Victoria : Steckzén Birger Boⅳⅰᴇ (🖉) 5 januari 2017 kl. 13.14 (CET)
Ugglan (1925)[12]: "Inom svenska flottan ha tillkommit pansarbåtarna "Drottning Victoria" (se fig.) och "Gustaf V".-Wvs (diskussion) 5 januari 2017 kl. 13.27 (CET)
En ritning som ser samtida ut använder också stavningen Gustaf V. Boⅰⅵᴇ (🖉) 5 januari 2017 kl. 13.29 (CET)
Vad gäller Ugglan som källa för stavning bör påpekas att den aldrig tog hänsyn till Fridtjuv Bergs reform, som ju endast var normerande för folkskolan (om jag minns rätt inte ens för läroverken). Det dröjde länge innan det fick fullt genomslag utanför utbildningssektorn. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.19 (CET)
Och jag förmodar att pansarbåtens namn var "Gustaf V" när den puttades i sjön 1917. Kan man hantera båtars namn hur som helst?-Wvs (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.28 (CET)
Min flytt av HMS Gustaf V berodde på att källorna var felstavade, och att dessa källor angav namnet såsom HMS Gustaf V, samt att fartyget ursprungligen kallades H.M. Panasrskepp Gustaf V. Därmed var även artikeln felstavad. Dessutom är kung Gustaf V även stavad så, med F, på wiki. Så den flytten avsåg en rättelse av namnet. Mkallgren (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.29 (CET)
Gustav V stafvas så enl SBL.[13] Edaen (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.35 (CET)
Se även denna bok från 2005 Pansarskepp från John Ericsson till Gustaf V Som även anges som källa i artikeln. Mkallgren (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.36 (CET)
(Redigeringskonflikt) Skulle lägga till i senaste inlägg att i artikelnamnet stavas det Gustav V med "v", i artikeltexten däremot Gustaf V. Ingetdera är fel. Eftersom det finns utrymme för båda stavningarna gäller våra normer och de skulle kunna säga att vi ska stava enligt vanliga regler eller att vi tillåter båda varianterna, som i detta fall SBL. Edaen (diskussion) 5 januari 2017 kl. 14.39 (CET)
Att ändra ett båtnamns stavning från det namn som står målat på båten till något annat är identitetsförvrängning. Ostindiefararen Götheborgs namn var "Götheborg" och inte "Göteborg".-Wvs (diskussion) 5 januari 2017 kl. 15.42 (CET)
Regalskeppet Vasa kallades "Vasen" när det byggdes.
andejons (diskussion) 5 januari 2017 kl. 23.51 (CET)
Fartyg med latinska namn kunde omväxlande kallas t. ex. Spes eller Hoppet. Edaen (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.32 (CET)

Omvända världen: Patientwiki[redigera | redigera wikitext]

Ofta har vi ju diskuterat hur man kan göra medicinska artiklar mer pålitliga, hur vi (om möjligt) kan undvika att folk blir vilseledda av felaktig medicinsk information på Wikipedia, etc. Åsikterna går isär. Sahlgrenska däremot startar "Patientwikin". Ett slags wiki med medicinsk rådgivning som alla kan redigera, såvitt jag begriper. Och mottot "Du är expert!". Se t ex här: https://www.sahlgrenska.se/w/m/magsar/ . Förbryllande. Vad är meningen? /NH 4 januari 2017 kl. 21.10 (CET)

@CFCF:, vet du något om detta? MVH Adville (diskussion) 4 januari 2017 kl. 21.17 (CET)
Jag och James Heilman träffade han som är it-ansvarig på Sahlgrenska och styr projektet i februari eller mars förra året. Vad jag förstår är det huvudsakligen hans projekt, och artiklarna påbörjas av läkare eller sjuksköterskor han bjuder in. De har funnits till i ett antal år, och har lite olika system för kvalitetssäkran, men har inga källhänvisningar. Det är tänkt att patienterna skall kunna berätta om sina egna erfarenheter, men jag vet inte alls i vilket utsträckning man har lyckats attrahera patienter och det mesta är skrivet av sjukvårdspersonal. Bl.a. på grund av källbristen kan vi inte använda materialet på Wikipedia, även om en del säkert är tillförlitligt och faller under URL§9 (de kontrollerar alla redigeringar innan de publiceras, och det skulle teoretiskt gå att plocka bort allt som är upphovsrättsskyddat/skrivet av privatpersoner). Carl Fredrik 💌 📧 4 januari 2017 kl. 22.39 (CET)

Snabbradering[redigera | redigera wikitext]

På en diskussionssida hittade jag en flik med ett kryss. Eftersom jag inte sett denna funktion tidigare testade jag vad som händer om man trycker på den. Det visade sig att sidan blev anmäld för snabbradering. Det var ju inte min mening och jag lyckades rulla tillbaka ändringen. Är detta en funktion som beror på en uppdatering av programvaran? Varför syns den enbart på vissa sidor? Har alla tillgång till funktionen?

Tills folk har vant sig vid att den finns är det nog risk för att fler gör samma miss som jag. Funktionen kan vara bra, men det kunde varit enklare att ångra sig om man begär raderingen av misstag. // jorchr 6 januari 2017 kl. 09.24 (CET)

@Jorchr: Det är itne så att du har råkat kryssa i den fjärde Finessen från slutet under Övrigt i Special:Inställningar? -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 10.14 (CET)
Tack, där fanns förklaringen. Knappen blir enligt beskrivningen endast tillgänglig på opatrullerade sidor. Det verkar vara väldigt få, annars borde jag sett den tidigare. // jorchr 6 januari 2017 kl. 11.31 (CET)
Ännu ett tack! SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 6 januari 2017 kl. 13.05 (CET)
Just yngre diskussionssidor skapade av icke-admins brukar förbli opatrullerade. -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 11.33 (CET)

Monkey selfie!?[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad från Användardiskussion:Tostarpadius.
Diskussion flyttad till Diskussion:Apselfie.

Skriver ett inlägg för att inte arkivboten ska glömma denna tråd! -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 18.07 (CET)

Botuppdateringar i kommunernas diskussionssidor?[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal verktyg med koppling till Wikidata jag använder när jag uppdaterar våra artiklar om tät- och småorter. En del av detta syns i ListeriaBots redigeringshistorik. Det mesta av detta finns nu i min egen användar-namnrymd. Nu funderar jag på att sprida ut detta till kommunernas diskussionssidor, om gemenskapen tillåter det? Ni kan se i Diskussion:Ale kommun vad jag gjort. ListeriaBot har där uppdaterat en lista över alla (nu levande) tätorter och en lista (enligt Wikidata nu levande) småorter. I fallet Ale kommun kan man se att SCB's och Wikidatas lista över tätorter i Ale stämmer. I fallet med småorter, finns det uppenbarligen fortfarande massor att göra. Stör det om ListeriaBot tillåts redigera ett avsnitt i kommunernas diskussionssidor? Det går att fortsätta redigera trådar både över och under tråden som Listeriabot hålls i, men det stycket ger inte mycket att redigera. -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 18.59 (CET)

Apropå Ale kommun gjorde jag reflektionen att även historiska småorter borde listas, det gäller inte minst nu när det kommer att stuvas om rejält bland dessa. Samtliga som funnits har artiklar och därmed även WD-objekt. Samma förhållande gäller tyvärr inte tätorterna eftersom deras historik är äldre än Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2017 kl. 19.05 (CET)
Jag har inga synpunkter på vad som finns i Mall:Ale kommun. Det är innehållet i Diskussion:Ale kommun och att sidan kan redigeras av en robot jag syftade på med ovanstående inlägg. Syftet är att kunna hålla räkning på vilka kommuner vi är "klara" med när det gäller uppdatering av SCB-orts-artiklar. Det här gäller i princip alla svenska kommunartiklars diskussionssidor och kanske även landskapen. Det senare för att försäkra mig om att vi verkligen har placerat vissa orter i rätt landskap. Det är mer än en gång jag blivit något tveksam. -- Innocent bystander (diskussion) 6 januari 2017 kl. 20.01 (CET)
Jag syftade inte på kommunmallen utan på den botskapade listan. Där skulle jag vilja att även tidigare småorter är med. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2017 kl. 21.18 (CET)
Verkar rimligt att ha sådana listor på diskussionssidorna för att kunna hålla artiklarna uppdaterade. Men rubrikerna kunde vara mer förklarnade. Överrubriken kanske kan vara t.ex "Botgenererad lista över orter i Ale kommun", och de andra underrubriker: "Tätorter" och "Småorter" eller något sådant. Taxelson (diskussion) 6 januari 2017 kl. 20.29 (CET)
Jag tycker det ser jättefint ut. Det blir mycket lättare att uppdatera artiklarna med dessa listor. /Grillo (diskussion) 6 januari 2017 kl. 21.15 (CET)
Kan det bli _väldigt_ mycket sådana botredigeringar när listor uppdateras från till exempel SCB eller kommer redigeringarna mer "lite i taget"? Och skulle det gå att ha en annan bakgrundsfärg eller nån ram runt så det tydligare syns att det inte är ett vanligt diskussionsinlägg? --افيراتير (diskussion) 6 januari 2017 kl. 21.22 (CET)
@Innocent bystander: Det är något konstigt med ListeriaBot som gör att sorteringen av listorna ibland verkar blir fel. Det gör att sidor med sådana listor uppdateras trots att inga ändringar gjorts i Wikidata. Många exempel på detta kan ses i Användare:Innocent_bystander/Distrikt, se historiken som innehåller i stort sett dagliga uppdateringar som enbart består av att sorteringen inom respektive kommun har ändrats för ett eller ett par distrikt för att dagen efter ändras tillbaka. Det vore nog bra om detta fel kunde fixas innan listor läggs in på bred front i diskussionssidorna för kommunerna. --Larske (diskussion) 6 januari 2017 kl. 22.39 (CET)
@Ascilto: Det går att lägga in sådana listor, men det är inte den hjälp jag letar efter just nu. Om du tittar i Användare:Innocent bystander/Småorter så ser du en lista över hela Sveriges alla småorter (Den är dock väldigt dåligt uppdaterad vad gäller vad som hänt 1990-2005.) Där ser du också en länk till en lista som heter "Utan stopp". Listan i Disk:Ale kommun är nu en delmängd av just den listan. Det är just den mängden jag/vi är intresserade av just nu, när SCB bytt ut en tredjedel av alla småorter och många tätorter har genomgått dramatiska förändringar! Det är många sammanslagningar och många splitar. Det vi är vana att se i bara Bispgården är nu ganska vanligt. Åkersberga, Sollefteå, Boden, Malmberget, tom Stockholm mfl har tappat stora delar av sin tätort.
@Averater: ListeriaBot redigeras automatiskt ungefär 1-2 gång per dygn. HAr inget ändrats på WD sker normalt inget, förrutom i de fall Larske nämner (vilket är lösbart). Någon botuppdatering på WD pågår inte just nu, men jag har bett Pajn hjälpa till. Jag har även bett om uppdatering av koordinaterna, som ofta är ganska knas, då de ofta är hämntade från nlwiki.
@Larske: Det ser ut som det främst är sorteringen när två sidor har samma label som strular. Genom att sortera på småortskod isf label borde vi slippa dessa onödiga redigeringar.
Vad gäller tätorter 2015 går projektet framgår bra. Många upphörda tätorter är åtgärdade. Men det finns fortfarande att göra med sammanslagningar. Många "nya" tätorter återstår att fixa, men det är en god sak att låta just det ta tid.
Vad gäller småorter är arbetsmängden enorm, då en tredjedel av alla gamla småorter försvinner och de ersätts av lika många nya.
SCB tillhandahåller ännu inga kartbilder över tätorter och småorter 2015, vilket gör arbetet lite knöligt. -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2017 kl. 09.54 (CET)
Det jag är rädd för är att det blir så många uppdateringar att det översvämmar bevakningslistor och alla möjlighet att hålla jämn takt. I så fall vore det bättre att ha listorna på nån projektsida där de kan ligga och där man kan beta av dem i den takt som är möjlig. --افيراتير (diskussion) 7 januari 2017 kl. 10.15 (CET)
Det går att minska mängden information i dessa listor. Då uppdateras de mer sällan, i praktiken bara när en människa har redigera WD-objekten. Tex folkmängd och area är inte nödvändiga alls här. Det som kan behövas är koordinater och tät/småortskod, samt länk till själva artiklarna. Tillkomst och försvinnande av poster i denna lista görs genom att sådan data som "Instans av:tätort i Sverige" läggs till med eller utan "slutdatum" som qualifier. Det är inget som robotarna på WD idag redigerar. Undantaget är förstås om ngn vågar sig på att göra den uppdatering av småorts-koordinater jag har föreslagit. Men det sker bara en enda gång. -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2017 kl. 10.23 (CET)
@Innocent bystander: Menar du att det skulle bero på att det finns mer än ett Wikidataobjekt med etiketten (=label?) "Asarum" (på något språk?) som gör att Asarums distrikt hoppar omkring i listan för Karlshamns kommun för att den 5 januari ligga sist, efter Åryds distrikt, för att den 6 januari ligga först (som den bör)? Som frågan är formulerad borde inga andra objekt än sådana som är "Sveriges distrikt" (Q18333556) vara inblandande i hanteringen och då förefaller det märkligt att objekt som Asarum (orten), Asarum (grensidan) eller Asarum (taxon) skulle störa sorteringen trots att de, på en del språk, också har etiketten Asarum.
--Larske (diskussion) 7 januari 2017 kl. 11.08 (CET)
I Distrikts-listan sorteras de på P1448. Den sidan har jag inte bevakat på ganska länge, så jag har inte följt vad som hänt där. Det finns konstiga redigeringar även i sådana listor som User:Innocent bystander/Småorter som har alla varit av den karaktären att de sorterats på label och det funnits mer än en småort med samma label inom samma "kommun". Då har "Boda" och "Boda" respektive "Vallby" och "Vallby" slumpmässigt bytt plats. Kanske är p1448 dåligt att sortera på, då de alla börjare med "sv:". -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2017 kl. 11.17 (CET)
Var kan man se att P1448 "börjar med sv:"? Inte här och inte här. --Larske (diskussion) 7 januari 2017 kl. 11.35 (CET)
Varje påstående med monolingual datatype har två värden, själva texten och en kod för vilket språk texten är på. I ListeriaBots listor visar det sig i form av att språkkoden skrivs ut före namnet. Alla distrikt har svenska namn, varför det står "sv:" framför Asarum i listan. Tittar du under Gällivare kommun i Användare:Innocent bystander/Småorter#Gällivare kommun så ser du några exempel på där andra språk än svenska används (finska och lulesamiska). -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2017 kl. 11.43 (CET)
Tack för förklaringen! Det som förvirrade mig lite var att du skrev att officiellt namn "började på sv:" medan det på "objektsidan" står till exempel "Asarum (svenska)". Men eftersom alla officiella namn på svenska distrikt är angivna på svenska i Wikidata borde inte ett "sv:"-prefix påverka den inbördes sorteringen av dessa distrikt. Frågan kvarstår fortfarande: Varför ändras sorteringen av objekt från körning till körning när ingen ändring har gjorts i Wikidata? --Larske (diskussion) 7 januari 2017 kl. 12.09 (CET)
Sorterar det alls på något efter kolonet i P1448? Alla spökomsorteringar jag sett, har varit mellan objekt med samma label (Boda mot Boda och Vallby mot Vallby). Jag har skett andra spök-förändringar, men det har varit engångs-grejer som verkar ha berott på ändringar i botens källkod. Botens husse har en diger bugglista relaterad till den här boten! Enheter skrivs inte ut i number datatype tex. Användning av Coord-mallen i P625 gör att sidorna snabbt får slut på utrymme att lägga in mallar på etc etc. -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2017 kl. 12.23 (CET)
Jag har tagit upp frågan på diskussionssidan för ListeriaBot nu. På hjälpsidan står det att "Valid values are....Pxxx, a Wikidata property" och det står inget om att monolingual properties inte skulle fungera. --Larske (diskussion) 7 januari 2017 kl. 12.30 (CET)
@Innocent bystander, Ainali: Det verkar inte som om det är någon som bevakar diskussionsidan för ListeriaBot. Har ni något tips om hur man kan få någon intresserad av att titta på P1448-sorteringsproblemet? --Larske (diskussion) 14 januari 2017 kl. 13.12 (CET)
Nej, jag har nog aldrig fått några svar på mina frågor heller. Husse till boten är också ansvarig för en del andra verktyg relaterade till Wikidata och det är svårt att få saker att ändras i dem också. Det är nog lite för mycket lagt på en enda person här. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 13.40 (CET)

Veckans tävling - Artikelresa II[redigera | redigera wikitext]

Nästa vecka ger vi oss åter på resande fot under veckans tävling – i alla fall med tankarna. Vart du åker kan du själv bestämma. Alla är hjärtlig välkomna! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 7 januari 2017 kl. 12.05 (CET)

Hur göra med presstalesperson[redigera | redigera wikitext]

Efter sett idag igen att det enda telefonnumret till presstalespersonen används till är att klaga över att en artikel raderats (det är det enda den används till de senaste 10 månaderna). Så föreslår jag vi lägger ner ha ett telefonnummer man kan kontakta. Sedan föreslår jag vi ger möjlighet komma i kontakt med insiktsfulla wikipedianer i pressituationer, genom att vi listar 3 användare (med användarid) man kan kontakta vid behov vis dessa diskussionssidor. Sedan ger tips att om man som pressperson vill diskutera wikipedia i allmänhet man är välkommen kontakta föreningens presstalesperson. Yger (diskussion) 7 januari 2017 kl. 16.21 (CET)

Bra förslag. Adville (diskussion) 7 januari 2017 kl. 16.46 (CET)
Även jag tycker att Ygers förslag är en bra lösning. //Vätte (diskussion) 7 januari 2017 kl. 21.50 (CET)
Så istället för en kontaktperson ska vi har tre? Tycker det räcker att hänvisa till WMF Sverige eller faddrarna. --افيراتير (diskussion) 8 januari 2017 kl. 08.15 (CET)
Det beror lite vad man vill göra med det, hur mycket tid man har et cetera. Det är också möjligt att själv vara proaktiv – kontakta tidningar, komma med rättelser och så vidare. Jag fick ganska mycket mer kontakt än så, men jag mejlade också ibland ett gäng större redaktioner för att påminna dem om möjligheten att kontakta oss när de skulle skriva om någonting.
Jag har alltid uppskattat att det finns någon som inte är WMSE som kan tala för oss. WMSE är en egen organisation. Till rätt stor del bestående av samma personer, huvudsakligen med samma mål och så vidare, men Wikipedia kan inte tala för WMSE och WMSE kan förklara Wikipedia men kanske inte representera uppslagsverket.
Ygers förslag tror jag kan fungera. /Julle (disk.) 10 januari 2017 kl. 19.13 (CET)
Jag vill gärna påpeka att många "gamla" journalister faktiskt kanske inte är så digitala, dvs en riktig talande presskontakt är bra. Det hör till att en stor och viktig organisation har en mänsklig kontakt. Visst, kontakten får ju vara klago-mur i ogrundade fall också, men det är spill som hör till jobbet. Man löser det bäst genom att ge kontakten en telefon, som kan stängas av om för många ringer mitt i natten. Numret lämnas med fördel vidare, till nästa presskontakt, när man byter. Så jag tycker det är bättre att det finns någon som svarar, även om det inte riktigt är en representant. Bättre WMSE svarar, än ingen alls. Plus att jag anser att det _måste_ finnas en email adress där folk svarar. Inte bara diskutions-sidor. Diskutionen här lider av ett fel - folk diskuterar hur de själva tycker presskontakt ska fungera. Diskutera hellre vad de som kontaktar Wikipedia väntar sig. Att det är svårt att rekrytera en "rätt" person, det är ett annat problem.--Janwikifoto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.42 (CET)
Dagspress och etermedia har varit digitaliserade och uppkopplade åtminstone sedan början av 1990-talet, så det är nog försvinnande få journalister som inte lyckats hänga med i utvecklingen. Men det är sant att journalister gillar telefoner så förslaget att någon skall kunna nås så är naturligtvis riktigt. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.51 (CET)

Tre kontaktpersoner[redigera | redigera wikitext]

Om vi skall gå vidare med detta (som i sig säkert inte leder till mer är ytterst fåtal frågor) så behövs tre kontaktpersoner med lite olika områden. Jag listar nedan områden som är tänkbara

  • kvalitetsarbetet på Wikipedia, frågor kring konkreta operativa redigeringar, inklusive intensiva debatter som förevarit. Här kan jag tänka mig att själv ställa upp
  • upphovsrättsfrågor, hur licensiera vad gäller, olika konkreta ärenden som fått uppmärksamhet
  • Hur komma igång/skrivstugor
  • eventuellt: teknik på wikipedia, botar mm (kan kanske täckas av någon annan av de tre ovan)

Yger (diskussion) 8 januari 2017 kl. 08.04 (CET)

Ett bra förslag och det finns pålitliga användare som behärskar vart och ett av områdena. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2017 kl. 15.25 (CET)
Upphovsrättsliga frågor och andra höga/låga frågor hanterar vi redan via Wikimedia Information Team, som dock aldrig får frågor från pressen. Jag tror inte att det behövs någon särskilt kontaktperson för "upphovsrättsfrågor, hur licensiera, vad gäller", etc. Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.00 (CET)

Då det finns ifrågasättande av förslaget och bara begränsat stöd, så har jag nu istället för detta lagt in på presskontaktsidan att posten är vakant och lagt in en referens till föreningen pressida.Yger (diskussion) 15 januari 2017 kl. 10.31 (CET)

Polska namn på tidigare tyska orter[redigera | redigera wikitext]

Oavsett vad vi personligen tycker om det har vi i Sverige under efterkrigstiden använt de ortnamn som de polska myndigheterna använder i de områden som tillföll Polen som kompensation för de delar man efter andra världskriget (i praktiken redan 1939) avträtt till Sovjetunionen. Någonstans bör det dock markeras att vi när vi skriver om förhållanden före 1945 bör använda oss av de tyska namnen, som har hävd i svenskan. Detta borde kanske stå i varje artikel på lämpligt ställe. Var är det i så fall? Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2017 kl. 09.16 (CET)

Det samma gäller väl i princip alla städer som har bytt namn, inte bara i de delar av Tyskland som tillföll Polen efter andra världskriget? Exempelvis Leningrad och Kronenburg. /ℇsquilo 8 januari 2017 kl. 09.30 (CET)
Immanuel Kant bodde inte i Kaliningrad utan i Königsberg? Edaen (diskussion) 8 januari 2017 kl. 09.55 (CET)
När det gäller exempelvis Ljubljana och Zagreb anser jag det däremot vara lämpligt att, oavsett vilken tid som avses, använda de nuvarande namnen och således inte Laibach och Agram./Annika (diskussion) 8 januari 2017 kl. 09.58 (CET)
Namnbyten på städer inkluderas naturligt i t.ex. historieavsnitt. Som det står i Świnoujście: "Den nuvarande hamnstaden grundades under namnet Swinemünde under Fredrik II av Preussen på 1740-talet" och sedan "..under åren efter kriget, och staden döptes officiellt om till det polska namnet Świnoujście". Huvuduppslaget här på Wikipedia bör vara nutida namn (något annat är ju en sorts förvanskning av nutiden), men givetvis kan man i text använda historiska namn i sammanhang det är rätt och passande. Höstblomma (diskussion) 8 januari 2017 kl. 10.12 (CET)
Nu kan jag inte polska, men det ser ut som om det polska namnet är en översättning av det tyska. Det är något annat än ett namnbyte. Kaliningrad är något annat än Königsberg. Se diskussionen om fartygsnamn ovan. Namn på städer mm är ord i det svenska språket (eller engelska, tyska, polska ...) och vi använder det korrekta svenska namnet oavsett lokal form. Om Świnoujście är korrekt svenska beror på om det har fått den statusen genom bruk eller på annat sätt. Edaen (diskussion) 8 januari 2017 kl. 11.15 (CET)
I dag används endast de polska namnen i dagligt bruk i Sverige. Oavsett hur namnen kommit till så är det POMMF att använda sig av de polska namnen. De används i media, offentliga handlingar m.m. De gamla tyska namnen får anses som historiska. När jag pratar med yngre människor, dvs under 50, på arbetet, folk som kan geografi då det tillhör företagets affär att kunna sånt, så är bara de polska namnen kända. De historiska namnen ska givetvis beskrivas i artiklarna och användas när vi skriver om historiska händelser, gärna i formen X (nuvarande Y) eller Y (dåvarande namn på X). Vi får inte bli historielösa, samtidigt som vi ska spegla nutida namnbruk i artikelnamnen. Därför artikelnamn på polska städer bör vara det nuvarande namnet, med omdirigering från äldre namn. Det är en helt annan sak med svenska/tyska namn som fortfarande är i dagligt bruk, t ex Rom, Prag och Venedig. Kitayama (diskussion) 8 januari 2017 kl. 11.25 (CET)
Även jag har reagerat på nattens redigeringar av Gurra.79 och har försökt återställa några av dem, med resultat att Gurra.79 rullat tillbaka åtminstone ett par av dessa. Ber därför Gurra.79 att se hit till diskussionen. JohanahoJ (diskussion) 8 januari 2017 kl. 11.58 (CET)

Hej, för att ni ska gå lite mer klarhet i situationen ber jag er att läsa diskussionsidan på Altstettin. Personligen blir man mycket förvirrad över att man namnger ryska städer på svenska, tex Nöteborg, Viborg och Kexholm. Medans Dorpat anges på ryska och Stettin på polska? Mvh --Gurra.79 (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.21 (CET)

Fråga: Systerbäck (ort) har ett ryskt namn angivet med både kyrilliska bokstäver och med latinska. Vad är det latinska för någe? -- Innocent bystander (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.28 (CET)

I de allra flesta fallen med fd tyska orter i Polen så är det de polska namnen som gäller. Och som ni själva säger så är det inte många idag som ens känner till de tyska namnen om de inte läst på extra om saken. Som exempel är det inte många som vet vad Breslau skulle vara, även om de istället känner till orten Wrocław. Men det finns faktiskt ett undantag. Det gäller Szczecin. De flesta säger faktiskt Stettin. Så jag tror att just i det här fallet så är Stettin det som är pommf. Ett undantag från de andra fallen med andra ord. Se här som exempel: [14][15][16]--Bruno Rosta (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.30 (CET)

Det här är en rätt intressant diskussion. Vi måste som påpekas ovan skilja på rena namnbyten (Leningrad/Petrograd/St Petersburg), med flera, från språkliga varianter av samma namn. Polska språket har ju till exempel "egna" namn på många städer som "ligger kvar" i Tyskland, typ Drezno, Lipsk, Monachium, Lubeka etc. Dessa namn används på wp-pl och anses inte antyda några slags "anspråk" på dessa städer. I motsatt riktning har det ansetts vara mer "känsligt". Skriver/säger man Breslau eller Danzig så har man liksom inte "godkänt" dessa städer som polska. Därför har de polska namnen helt slagit igenom i till exempel Sverige, även om de är mer svårhanterliga rent språkligt för oss. Det är väl egentligen bara Stettin som leversvar (i alla fall uttalsmässigt) eftersom det är närmast "hopplöst" för en svensk att få till det rätta namnet i såväl tal som skrift. Nu när alla, inklusive de allra flesta tyskar, accepterat dagens gränser kanske en del av de gamla namnen kan återkomma som "exonymer" ungefär som Lissabon, Rom med flera. det borde inte vara "kontroversiellt" längre. --Andhanq (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.33 (CET)
Är det månne för att jag bor i den sydligaste delen av landet, närmast Polen, som jag upplever att Szczecin är helt normal benämning, privat och i de kontakter jag haft med orten i jobbet?JohanahoJ (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.45 (CET)
Jag tror att många säger "Stettin" med tyskt uttal helt enkelt därför att de inte vet hur den polska stavningen uttalas. Det behöver inte betyda att man också skulle skriva namnet så. Att jag själv ursprungligen stödde flyttarna beror på att jag är mer intresserad av historia än nutid. Trots allt har det bara gått 70 år sedan andra världskrigets slut, så de hävdvunna namnen har använts under betydligt längre tid i svenskan. Men med litet eftertanke inser även jag att det är nutida namnskick som måste återspeglas i artikelnamnen. Jag menar dock att även Laibach och Agram gärna får skrivas så när vi behandlar förhållanden utan den österikisk-ungerska tiden. Gran och Ofen ser jag inte heller som något kontroversiellt. Warschau, Krakau och Moskau bör vi däremot undvika, men absolut inte Breslau (så vitt jag vet är det polska namnet i det och många andra fall uppfunnet efter krigsslutet som ett led i förpolskningen av området). Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2017 kl. 13.36 (CET)
Intressant diskussion, med djupare aspekter på namngivning än vad jag själv brukar anlägga. Jag brukar vara nöjd om vi följer de mest auktoritativa källorna och är konsekventa. När det gäller Nöteborg/Petrokrepost/Sjlisselburg så upptäcker jag att dessa två principer krockar. I konsekvensens namn bör vi tillämpa samma namngivning för ryska orter som för polska och därför använda det nuvarande ryska namnet Sjlisselburg. Men NE har en hänvisning från Nöteborg till det sovjetiska namnet Petrokrepost som har huvudartikeln. Där redogörs det iofs för att det ryska namnet sedan 1992 är Sjlisselburg. Att följa den auktoritativa NE och namnge artikeln efter det sovjetiska namnet är fullständigt hopplöst. Så i det fallet tycker jag principen om konsekvens måste gälla framför att följa NE, som ju i texten trots allt är en auktoritativ källa till att det nuvarande namnet är Sjlisselburg. Så långt det är möjligt bör vi följa hemländernas officiella namnskick och vara konsekventa med det. (Det bör inte minst gälla Indien, där vi släpar efter.) /Ascilto (diskussion) 8 januari 2017 kl. 16.03 (CET)
När det gäller Viborg och Schlüsselburg så använder ryssarna det svenska och det tyska namnen. Vyborg och Sjlisselburg är inte ryska utan en följd av transkriberingsreglerna. Vid transkribering av det svenska namnet Viborg till ryska får man Выборг. Om man sedan transkriberar tillbaka till svenska så borde man få tillbaka Viborg. Det är alltså transkriberingsmekanismerna som fallerar. På ryska stavas namnet Выборг och om man absolut vill ha det som på ryska så får man också använda det ryska alfabetet. Man kan i sammanhanget påpeka att någon motsvarighet till svenskans "y" inte finns i ryskan och någon exakt motsvarighet till ryskans "hårda i" (ы) finns inte i det svenska alfabetet. Hårt i kan bland annat inte stå först i ett ord. Ystad transkriberas till exempel till Истад (Istad). Edaen (diskussion) 8 januari 2017 kl. 17.31 (CET)
Det verkar som en del i den här diskussionen efterfrågar några regler för utländska geografiska namn, eller åtminstone någon logik i namnsättningen. Jag tror det är dömt att misslyckas. Även vi (=svensktalande) tillämpar "egna" namn i en del fall: Vi skriver Rom, inte Roma, Prag, inte Praha, Venedig, inte Venezia. Vi får nog helt enkelt ta beslutet för varje ort, och gå efter vad de vanligen kallas, ex.vis i moderna uppslagsverk. / TernariusD 8 januari 2017 kl. 18.25 (CET)
En tumregel kan vara: "Vad skulle svensk media skriva om något händer i staden?" De skulle skriva Venedig, Prag, men Gdansk, Wroclaw, Tallinn, Tartu. Det namnet är det som vi bör ha som artikelnamn. Därför gillar jag inte Nöteborg, det skulle med stor säkerhet inte användas om något hände i staden i dag. Sjlisselburg är nog det som media skulle använda. Då bör väl det vara artikelnamnet på svwp? Viborg är ett svårt mellanfall,där finns nog fortfarande en chans för att det gamla svenska namnet skulle användas, i synnerhet i finlandssvensk press. Kitayama (diskussion) 8 januari 2017 kl. 18.34 (CET)
Det verkar som att vi inte både kan följa vad flest eller tyngst källor skriver och samtidigt vara konsekventa. Därför tycker jag att det är bättre att vara konsekventa: Finns det ett svenskt namn på orten så ska det användas. Sedan spelar det ingen roll om orten ligger i Karelen, Polen eller Italien. /ℇsquilo 8 januari 2017 kl. 18.37 (CET)
Tycker Kitayama ger en god tumregel. Den följer också väl vad som borde vara POMMF. Vi bör inte använda svenska namn om (nästan) ingen annan gör det. Lite svårare kan det bli när det inte är latinskt alfabet där man skulle kunna transkribera men där det framstår som egen forskning och där mycket modern press troligen går efter andra språks transkriberingar (oftast engelsk). --افيراتير (diskussion) 8 januari 2017 kl. 18.53 (CET)
Problemet med Viborg och Schlüsselburg är att de ryska namnen är identiska med det svenska och det tyska. Enda skillnaden är att de på ryska skrivs med det ryska alfabetet. Edaen (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.02 (CET)
Vi får se det som en fördel. Ataraxim (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.04 (CET)
(Redigeringskonflikt) Ja, fast frågan är ju när gamla svenska namn är överspelade. Att Holmgård, Miklagård och Jorsala är det, är ju uppenbart, men Reval? Jo rimligen det också. Och sedan har vi en del bökigheter kvar i Finland i form av Bräkylä m.fl. men det ska kanske hållas i en egen diskussion. Svenska(=tyska) namn i Polen har en politisk laddning som gör dem svåra. Svenska (eller finska) namn i ryska Karelen, kunde vara mindre problematiska p.g.a ländernas motsatta styrkeförhållanden - eller inte... Edaen har i vilket fall en viktig poäng, nämligen att när på ryska används svenska/finska/tyska namn så bör inte dessa behöva genomgå en förvanskande dubbel transkribering via ryska. Taxelson (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.08 (CET)
Taxelson Du menar Rävle?[17] Edaen (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.15 (CET)
Edaen, med hänsyn till 1906 års stavningsreform, ja. Eller Lindanäs, som därvidlag är enklare... :-) Taxelson (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.27 (CET)
(Redigeringskonflikt) Poängen med transkribering från ryska är ju att hamna så nära det ryska uttalet som möjligt och då är det skillnad på tyska Schlüsselburg och ryska Sjlisselburg. I konsekvensens namn bör territorier som tillföll Sovjet efter andra världskriget behandlas likadant som polska territorier. Jag kan ha viss förståelse för att använda samma namngivningsprinciper för de tidigare finska delarna av Karelen som för Finland då dessa varit införlivade territorier med historia ända fram till andra världskriget, men jag är motvillig till det. När det gäller Nöteborg så går historien ända tillbaka till 1702 och staden var aldrig en införlivad del av Sverige. Tidigare svenskstäder på ryskt territorium kan inte behandlas på samma sätt som Rom eller Köpenhamn som är hävdvunna översättningar utan historiska avbrott. Både svenska och tyska namn på platser i såväl Polen som Ryssland är obsoleta. Man kan inte rakt av tala om Nöteborg utan att förklara vad staden heter idag, bl.a. för att den inte går att hitta på moderna kartor. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.39 (CET)
I Norge slopade man någon gång på 20/30-talet de flesta "egna namn" (exonymer) på framförallt städer och skriver inte längre Rom (utan Roma) och Prag (utan Praha). I några fall har man till och med gjort det med landsnamn. Sålunda heter Grekland Hellas på norska och inte som förut Grekenland. Det sistnämnda är helt unikt i världen. Det är märkligt att man så lyckats bryta med sina egna traditioner. Vi ska dock inte driva en sådan linje här utan följa det mönster som svenska medier i övrigt använder. Då är det i de flesta fall polska namn på polska orter, som gäller, även om det i många fall vore enklare med den tyska stavningen. --Andhanq (diskussion) 8 januari 2017 kl. 19.41 (CET)
@Ascilto: Uttal är ett svagt argument då translittereringen (som det väl är fråga om) återger bokstäverna, inte språkljuden, som ju dessutom kan växla med tid och talare, och ofta inte kan uttalas eller ens uppfattas av ett annat språks talare (Om det blir ryska för att man försöker uttala sje-ljud före "l", snarare än tj-ljud som vi är mer vana vid, låter jag vara osagt, men hyser mina tvivel). Att det inte kan återfinnas på kartor är ett praktiskt problem, men inget som bör styra. Peking och Elfenbenskusten hittar jag nog i min gamla skolatlas (om jag hittar den), men knappast på varken nationella eller internationella kartor (kinesiska tecken kan jag inte ett enda, och min franska är synerligen begränsad). Koordinater och olika namn, nutida och historiska, återgivna med relevanta skriftspråk, bör dock återfinnas i detta uppslagsverk! Taxelson (diskussion) 8 januari 2017 kl. 21.36 (CET)
Det är rimligt att låta nutida svenskt språkbruk styra artikelnamnen - och nutida bruk är oftast "majoritetsspråksnamnet i landet". Däremot är det inte alltid givet hur vi hanterar historiska avsnitt. Ett problem är att namn översattes mycket flitigare förr än nu - så att alltså det var helt naturligt att växla namn på orten om man växlade språk. Man kan se detta även i exempelvis matematikartiklar från 1800-talet, där samma person anger sin provinsiens helt olika när han skriver en artikel på tyska, jämfört med hur han (ytterst sällan: hon) namnger samma ort när han skriver på latin. Detsamma torde även nu gälla i åtskilliga officiellt flerspråkiga nutida stater. Jag gissar att när en genevebo skriver en rimligt offentlig text på tyska, så använder hen oftare Genf än Genève, på samma sätt som en finländare normalt använder Helsinki på finska och Helsingfors på svenska. Detta var nog förr ännu mindre kontroversiellt än nu. Normalregeln bör nog vara att i ett historiskt avsnitt eller en dito artikel använda "det då vanligaste namnet (från svenskt perspektiv, när Sverige är inblandat)"; men vi bör inte dra oss för att använda alternativnamn när det verkar befogat. Jörgen B (diskussion) 8 januari 2017 kl. 22.50 (CET)

Här har framkommit många värdefulla synpunkter. Huvudsaken är att vi inte automatiskt använder nutida namn när vi skriver om sådant som skedde före 1918 eller 1945. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2017 kl. 23.46 (CET)

Att skriva att gamla namn (till exempel Dorpat, var använder man det i nutiden egentligen?) är det nuvarande svenska namnet känns som revisionism i värsta fall och bakåtsträvande eller okunnighet i bästa fall. Skriver man Tartu på svenska ska vi på Wikipedia inte låtsas att det egentligen heter Dorpat. Samma gäller Tallinn, Klaipėda, Wrocław, Warszawa, Gdańsk osv. Jag skulle gärna förespråka en flytt av Nöteborg till Sjlisselburg och skriva att den historiskt hetat Nöteborg på svenska. Jag ser att nu står det i artikeln Gdańsk att det svenska namnet är Danzig. Det är inte 1939 längre, sluta låtsas som att det är det! /Portunes (disk) 9 januari 2017 kl. 06.37 (CET)
Instämmer till fullo. Vi måste skilja på nutida och historiska svenska namn. Kitayama (diskussion) 9 januari 2017 kl. 06.41 (CET)
Vi skall naturligtvis använda ett språk som motsvarar seriös sakprosa om ett ämne. Så länge historiker skriver att Sveriges andra universitet öppnade 1632 i Dorpat (snarare än i Tartu) så bör vi också göra det.
andejons (diskussion) 9 januari 2017 kl. 08.56 (CET)
Det här har ingenting att göra med hur historiker skriver. Allt annat vore en orimlig anakronism. Men det moderna svenska namnet är Tartu. Någon flytt av Nöteborg ställer jag mig dock inte bakom. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.14 (CET)
En liten not bara: Det här är kanske enkelt lösbart när vi talar om välkända orter som står väl omskrivna i historieböcker och media. Men hur göra med små oansenliga samhällen som ingen någonsin talar om? Systerbäck hade jag nog aldrig hört talas om, om det inte vore för att en vän till mig hittade sin kärlek just här. (Nu bor de båda där, då det var lättare för honom att få jobb där än för henne att få jobb här.) Сестроре́цк är en direkt översättning av det gamla svenska namnet. Observera att en transkribering gör det inte enkelt att uppfatta hur namnet egentligen uttalas. -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.16 (CET)
Jag förstår inte vad som är så svårt att skriva "Sestroretsk" och att den historiskt har hetat Systerbäck på svenska. Det gamla svenska namnet har väl knappast varit särskilt intressant på särskilt länge - det finska namnet Siestarjoki är mycket mer relevant. /Portunes (disk) 9 januari 2017 kl. 09.21 (CET)
Det ryska namnet har inte slagit igenom. Så enkelt är det. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.38 (CET)
@Tostarpadius: Det är väl snarare det svenska namnet som inte slått igenom? Hade jag åkt igenom "Sistraretsk" (som jag uppfattar att det uttalas) hade jag aldrig uppfattat att orten hade ett svenskt namn. Det finns inga skyltar på svenska här! -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.47 (CET)
Det finns inga skyltar på svenska utanför Sverige och Finland. Trots det kan orter ha svenska namn. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.09 (CET)
Ja, och det gör det mycket svårt för ett sådant namn att "slå igenom"! De kartor vi använde hade heller inga svenska namn utskrivna någonstans. Det svenska språket försvann med den sista svenska radiostationen vi fick in, några mil före gränsen. -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.16 (CET)
(redkonfl) Namn är konventioner. Att man använder historiska svenska namn på orter i vissa sammanhang (historia) beror på att det är kutym bland professionella att göra det, på samma sätt som det är konvention asom gör att Gustav Vasa kallas så och inte exempelvis Gösta (som mer liknar hur han ibland skrev sitt namn), eller Gustav I (som vissa historiker skulle föredra, men som inte fått något större genomslag). Att ett namn är "svenskt" och bildat av svenska led är inte ett argument i sig för att det uppfyller POMMF.
Vad gäller Systerbäck är det fullt möjligt att "Systerbäck" är vad vi bör kalla artikeln om ån (som främst torde vara intressant som gränsvatten mellan Sverige/Finland och Ryssland, samt för slaget) medan den om orten får heta "Sestroretsk".
andejons (diskussion) 9 januari 2017 kl. 10.28 (CET)
Jag vill inte gå så långt som att kalla det revisionistiskt att förespråka historiska svenska namn på ryska orter, men en släng av nostalgi vågar jag mig ändå på att skönja. Köpenhamn och Rom hittar vi i nutida svenska kartböcker, men inte Systerbäck eller Nöteborg. Det är helt okej att använda dessa namn i historiska sammanhang, men i artiklar om de nuvarande orterna bör de namnges som de namnges i svenska kartböcker så att de kan hittas. /Ascilto (diskussion) 9 januari 2017 kl. 12.37 (CET)
Nostalgin i förhållande till stormaktstiden ingår ju till och med i vår nationalsång. Den är inget att skämmas för. Därmed inte sagt att den skall bli utslagsgivande vad gäller namngivning av våra artiklar här på svwp. Då skulle vi ha betydligt fler svecismer. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 17.56 (CET)
Ingen skall skämmas för någonting, men nationalsången är tyvärr inte mycket att vara stolt över. Texten är ett praktpekoral som t.o.m. slår "Stockholm i mitt hjärta". Jag sjunger hellre den norska. /Ascilto (diskussion) 9 januari 2017 kl. 23.29 (CET)
Pekoral? Den är lyrik av högsta klass, nästan lika framstående poesi som kungssången. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 23.44 (CET)
Jag tror du visar en humoristisk sida som jag inte kan påminna mig om att ha sett tidigare. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2017 kl. 00.24 (CET)
Tostarpadius har medgivit att han emellanåt använder sig av ironi. Jag antar att detta är ett sådant fall. /Annika (diskussion) 10 januari 2017 kl. 08.44 (CET)
Att Gustav I inte haft något större genomslag är ett märkligt uttryckssätt. I äldre historieskrivning är det närmast allenarådande. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 12.41 (CET)
Gustav följde väl i äldre tider den tyska stavningen och ändrade stavningen med 'f' i början av 1900-talet för att följa uttalet eftersom 'v' uttalas 'f' på tyska.-Wvs (diskussion) 9 januari 2017 kl. 18.15 (CET)
Nja, "Gustav" stavades i äldre tid så på tyska (med f-uttal), medan det på svenska alltid (efter stabiliseringen på 1700-talet) stavades "Gustaf" (med v-uttal). Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2017 kl. 10.47 (CET)
Att gå efter "hur media skulle kunna tänkas skriva" är en väldigt vansklig linje. Journalister lägger ofta väldigt lite tid på research om saker som inte är direkt knutna till själva nyheten. Oftast tar man bara ortnamnet rakt av från pressmeddelande eller nyhetstelegram oavsett vilket språk det råkar vara skrivet på från början eller om man till äventyrs gör lite research så tittar de inte helt sällan på Wikipedia. Exempelvis så skriver Expressen Lappeenranta helt enkelt för att de inte vet bättre. Hufvudstadsbladet skulle aldrig skriva något annat än Villmanstrand. /ℇsquilo 9 januari 2017 kl. 13.01 (CET)
Kanske en parentes, men intressant att notera att Villmanstrand ligger under sitt finska namn på dawp men under det svenska på de båda norska språkversionerna. /FredrikT (diskussion) 9 januari 2017 kl. 13.11 (CET)
Det verkar som om danskan helt övergått till finska namnformer. Jag har inte kontrollerat systematiskt, men namn som Helsingfors och Åbo anses föråldrade. Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2017 kl. 10.09 (CET)
Uleåborg kallas "Oulu" och Vasa "Vaasa", men Jakobstad kallas så, inte Pietarsaari", och Karleby så och inte "Kokkola". Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2017 kl. 10.17 (CET)
Jag måste hålla med om att media tyvärr inte kan vara till någon större vägledning i det här fallet. Resultaten vid sökningar är nämligen helt slumpmässiga och slår åt båda hållen: Świnoujście 1 405 träffar i storstadspress och prioriterad landsortspress på Mediearkivet Retriever / Swinemünde 55 träffar; Szczecin 1 269 träffar / Stettin 1 426; Nöteborg (en snabb blick ger att det oftast handlar om stormaktstiden) 49 / Sjlisselburg 10; Systerbäck 25 / Sestroretsk 16. Retriever innehåller alla artiklar från 1991 och framåt. Det är mycket väl tänkbart att träffarna skiljer sig åt mellan tiden runt kalla krigets slut och nu, det handlar trots allt om över 25 år. /Ascilto (diskussion) 9 januari 2017 kl. 13.23 (CET)
Har du sökt på den mer naturliga stavningen Schlüsselburg? Annars är det väl rätt naturligt att svensk press inte skriver om de mindre städerna i Ryssland speciellt ofta. Świnoujście är väl dock det mest uppenbara exemplet här och jag kan inte riktigt förstå varför vi ska envisas med att diskutera det här om och om igen när de flesta polska städer är klart vanligare under sina polska namn än under sina tyska. Visst kanske det finns enstaka exempel där det tyska namnet är ungefär lika vanligt som det polska i svenska sammanhang, men då det i 90% av fallen är det polska som är vanligast blir det märkligt att diskutera detta som någon form av principfråga. Ta i så fall upp det på den specifika artikelns diskussionssida och diskutera det där. /Grillo (diskussion) 12 januari 2017 kl. 00.24 (CET)
Varför skulle det tyska namnet vara mest "naturligt" på en rysk ort? Schlüsselburg ger 7 träffar och Petrokrepost 1. /Ascilto (diskussion) 12 januari 2017 kl. 15.17 (CET)
Ryssarna använder det tyska namnet om än skrivet med det kyrilliska alfabetet. De transkriberingsregler vi använder är svensk medias konvention. I vetenskapliga sammanhang använder man ett annat sätt att translitterera ryska ord och namnet skrivs då Šlissel'burg. Svenska transkriberingsnormer är inte en del av det ryska språkets regler. Vill man absolut ha det som ryssarna skriver får man använda ryska bokstäver och skriva Шлиссельбург. Det är nu onödigt eftersom namnet går utmärkt att skriva med det latinska alfabetet. I det här sammanhanget kan göras två påpekanden. Det ena är en hänvisning till det JoergenB skrev om Platon. Det andra är att kulturmiljölagen och behandlingen av ortnamn i Sverige kan tillåtas påverka val av form även för utländska namn. Edaen (diskussion) 12 januari 2017 kl. 15.41 (CET)
De transkriberingsregler jag hänvisar till är de som finns på vår sida Ryska alfabetet, vilka är identiska med NE:s artikel ryska, avsnittet skrift, tillika Språkrådets rekommendationer så som de återges i boken Svenska skrivregler. Även om de också överensstämmer med TT-språkets rekommendationer, så rör det sig alltså inte alls bara om medias konvention. /Ascilto (diskussion) 12 januari 2017 kl. 15.54 (CET)
"Naturligt" kan vara tveksamt, men det är i alla fall tänkbart. Alla namn på orter i Ryssland är inte transkriberingar av de ryska namnen (I så fall hade vi "Moskau", inte Moskva).
andejons (diskussion) 12 januari 2017 kl. 16.29 (CET)
@Andejons: Moskva är ju en direkt transkribering av Москва, vilket är det ryska namnet. /Portunes (disk) 12 januari 2017 kl. 17.23 (CET)
Vid sökning hittar jag två namn när det gäller transkriberingssystem till svenskan, nämligen Gunnar Gunnarsson (språkman) och Lennart Kjellberg (översättare). Det lär finnas fler. Det viktiga är alltså att transkriberingen är en svensk konvention, inte en rysk.
Andejons Du kanske tänkte på Санкт-Петербург Sankt-Peterburg/Sankt Petersburg där det första är en transkribering och det andra nog den tyska namnformen. Samma med Kronstadt som är den tyska namnformen, transkriberat blir det Kronsjtadt efter Кронштадт. Peterhof är holländska eller tyska och blir på ryska Петергоф (Petergof). Som exemplen visar verkar det finnas en konvention för namn i Petersburgsområdet att om det egentligen är ett namn från ett språk som skrivs med det latinska alfabetet så används den latinska formen och inte en transkription från det kyrilliska alfabetet. Moskva/Москва skulle nog kunna följa transkriberingsreglerna. Edaen (diskussion) 12 januari 2017 kl. 16.41 (CET)
Vad vi diskuterar är ju just vad vi skall kalla dessa orter på svenska, inte vad de heter på ryska, det senare torde stå klart. Skall vi då utgå från namnformer från stormaktstiden eller från gamla tyska eller nutida ryska? Självklart måste vi följa svenska språkregler, inte ryska. När det gäller namn som skrivs med det kyrilliska alfabetet har vi inget annat val än att transkribera, och då enligt det mest auktoritativa och etablerade systemet. Sankt Petersburg kan vi lämna därhän, eftersom det är en etablerad översättning på samma nivå som t.ex. Peking och Bryssel. /Ascilto (diskussion) 12 januari 2017 kl. 16.56 (CET)
I alla andra sammanhang här på Wikipedia brukar regeln vara: 1. Finns etablerat svenskt namn, använd det. 2. Annars använd lokalt namn, transkriberat enligt etablerade transkriberingsregler. Sankt Petersburg har helt klart ett etablerat svenskt namn. Frågan här är om de andra namnen i området är tillräckligt etablerade i svenskan. Vilka namn skulle användas i andra seriösa svenskspråkiga sammanhang? Boⅰⅵᴇ (🖉) 13 januari 2017 kl. 08.06 (CET)
Absolut, men till sakens natur hör också att namn kan förlora sin "etablering" till förmån för något som inte låter lika svenskt. -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2017 kl. 08.59 (CET)

Avslutande punkt efter f.Kr./e.Kr.[redigera | redigera wikitext]

Undertecknad tar upp denna fråga här på Bybrunnen, efter som den utgör en principfråga.

Har wikipedia någon riktlinje för punkter som avslutar meningar som slutar med f.Kr. eller e.Kr.? Jag tar exemplet från artikeln Publius Sempronius Tuditanus där min redigering blev ogjord.

Exempel: Vilken av dessa meningar är korrekt?

Min spontana reaktion är att "dubbelpunkten" ser väldigt konstig ut. Jag har inte tillgång till någon rättstavningslära, men kan inte påminna mig att jag någonsin sett den konstruktionen. / TernariusD 9 januari 2017 kl. 02.55 (CET)
Varför skall meningen inte avslutas med punkt? Den som är en del av förkortningen har ju just den funktionen. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 04.28 (CET)
Det ska vara en punkt, inte två. Om man Googlar får man en mängd träffar som säger att det ska vara en punkt. Svensson1 (diskussion) 9 januari 2017 kl. 04.34 (CET)
Språksidor som tar upp det här, och wikipediaartikeln Punkt (tecken) som inte har någon not men generella källan Svenska skrivregler, hävdar att det inte ska vara punkt eller att det inte behövs någon punkt:[18], [19]. Jag har inte hittat någon som menar att det ska vara dubbelpunkt. Lärebok i Svenska Språket Carl Ulric Broocman 1814 skriver inget men använder själv bara en punkt även när förkortningen avslutar en mening. TT-språket använder inte punkt överhuvudtaget i förkortningar. Sen tycker jag personligen att allt annat än en punkt efter en förkortning även när den avslutar en mening ser ut som tryckfelsnisse.--LittleGun (diskussion) 9 januari 2017 kl. 07.49 (CET)
Om en mening avslutas med en förkortningspunkt klämmer man inte dit en extra punkt för att visa att meningen tar slut; en punkt räcker. Ataraxim (diskussion) 9 januari 2017 kl. 07.51 (CET)
Samma sak om man avslutar en mening med t.ex. eller etc. /ℇsquilo 9 januari 2017 kl. 09.04 (CET)
Jag är väl medveten om att praxis ser ut på detta sätt, men det är märkligt. Nu använder vi ju i princip inte förkortningar, så problemet uppstår inte så ofta, som väl är. Någon regel med så tvivelaktig logik trodde jag inte fanns. Det har alltid sett illa ut i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.11 (CET)
Eftersom konsensus på Wikipedia är att f Kr och e Kr ska skrivas utan punkter, så uppstår inte problemet i praktiken. Rättstavningsrobotarna ändrar f.Kr till f Kr och e.Kr. till e Kr. /NH 9 januari 2017 kl. 09.20 (CET)
…trodde jag. Men detta verkar vara avstängt för tillfället. /NH 9 januari 2017 kl. 09.23 (CET)
(Redigeringskonflikt) ??? Var finns denna konsensus dokumenterad? Samtliga kategorier använder "f.Kr.". Det står i mängder av artiklar. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2017 kl. 09.26 (CET)
Nej, ignorera det. Det var för flera år sedan som robotarna ändrade f. Kr. till f Kr. Nu tycks de snarare ändra åt andra hållet istället. /NH 9 januari 2017 kl. 09.34 (CET)
Praxis att skriva förkortningar utan punkt torde härstamma från pressen i en tid då avancerad typografi under tidspress var för svårt. Sedan började man skriva osv etc. för att avstavningsprogrammen inte klarade mellanslagen. Vad jag förstår finns ingen orsak att lämna bort punkterna om programvaran klarar att hantera dem vettigt. "Undantaget" är c:a, s:t etc., som inte skall skrivas med punkt, men där kolonet ofta utelämnas. --LPfi (diskussion) 9 januari 2017 kl. 17.50 (CET)
Precis som i andra sammanhang bör vi skriva ut, före Kristus och efter Kristus. J 1982 (diskussion) 9 januari 2017 kl. 23.20 (CET)
Ett annat exempel för att visa varför skrivregler avråder från två punkter, i den mån det alls tas upp till behandling: Det heter stopplikt, eller stopp-plikt, men inte stoppplikt. I överförd mening: Den avslutande punkten gör den första punkten överflödig. Deryni (diskussion) 10 januari 2017 kl. 11.56 (CET)
@J 1982: Det kännas som om wp har en nästan fundamentalistisk ovilja mot förkortningar. Med motiveringen att vi inte har någon "platsbrist" uppmanas vi att inte använda förkortningar. Det för dock med sig ord/uttryck som nästan aldrig skrivs ut i sin helhet i andra medier just på Wikipedia skrivs ut. Det stod aldrig att "Kunglig Majestät" (då i betydelsen "regeringen") beslutat ett ett eller annat det hette alltid "Kungl Maj:t" (med eller utan punkt). Man till och med uttalade det som förkortning ("kunglimajt"). Att då skriva ut det är nästan förvirrande. Samma torde gälla f Kr och e Kr. Vi skriver ju aldrig ut "Watt" eller "Celsius" eller andra sådana enheter. Samma torde gälla för tideräkningens utgångspunkt. --Andhanq (diskussion) 10 januari 2017 kl. 13.36 (CET)
Att skriva ut "efter Kristus" ger mig intrycket av att man talar om personen istället för tideräkningen. Dithän vill vi nog inte komma. -- Innocent bystander (diskussion) 10 januari 2017 kl. 16.54 (CET)
Den regel jag fick lära mig i min barndom (i ett förgånget årtusende) var att punkt sätts ut om man har utelämnat bokstäver efter den sista man skriver (alltså: e. Kr. och l. (för "eller"), men c:a eller ca, och jmfr för "jämför"). Jag kan inte minnas att vi fick lära oss något om hur man hanterar "dubbelpunktproblemet".
Själv brukar jag i första hand undvika att få en förkortning med punkt sist i en mening. Lyckas jag inte undvika det, brukar jag dock skriva dubbelpunkt, för konsekvensens skull. Jag instämmer ändå helt med att det ser rätt fult ut.
En skrivning med bara en punkt skulle inte vara helt avvikande mot annan svensk ortografi; jmfr regeln om att en konsonant av tre lika tas bort vid ordsammansättning. Vi skriver alltså kattass, inte katttass. Jörgen B (diskussion) 10 januari 2017 kl. 16.32 (CET)
Dubbla punkter ser ju helt enkelt bara för "stolligt" ut, så det kan vi glömma! Antagligen lärdes det inte ut därför att det uppfattades som självklart att inte "klämma in" ytterligare en punkt. Själv anammade jag redan på 60-talet den "militära" vanan att skippa punkter i förkortningar över huvud taget. Men här använder vi ju dem så har jag accepterat att skriva. --Andhanq (diskussion) 10 januari 2017 kl. 19.11 (CET)
...eller så uppfattades det som självklart att skriva både förkortningspunkten och meningsavslutarpunkten; eller (vilket inte alls är omöjligt) fick vi lära oss något som jag har glömt bort.
Kom också ihåg att vi på den tiden (liksom faktiskt fortfarande ofta i tryckta böcker) använde normala avstånd före och efter punkter; ungefär som den här källtexten ser ut i min läsare. I TeX-språk kallas detta frenchspacing, gissningsvis för att Donald Knuth observerade den från engelska avvikande konventionen först i samband med franska. I den engelska typografitraditionen skrivs i stället punkter med extremt små föregående mellanrum, men med ett desto längre efterföljande mellanrum. (På den tiden man skrev med mekaniska ickeelektroniska skrivmaskiner fick engelskspråkiga ofta lära sig att lägga in två mellanrum efter en mening.) Såvitt jag förstår gjorde man på samma sätt som på svenska och franska i tryckta texter på de flesta andra språk än engelska.
Eftersom svenska datorproducerade texter rätt ofta inte verkar att ha använt "locales" (inbyggda anpassningar till olika stilkonventioner m. m.), ser man numera rätt ofta svensk text typsatt med engelska punkthanteringskonventioner; ofta nog för att många skall uppfatta det som "det normala". I mjukvara som använder den konventionen ser dubbelpunkter i slutet av meningar extra mycket konstiga ut. Jörgen B (diskussion) 11 januari 2017 kl. 15.14 (CET)
Har aldrig sett det som att vi skriver ut för att vi har plats, utan för att det blir lättbegripligt, och för att slippa massa diskussioner om punkter. Självklart finns det tillfällen där förkortningar är OK, som AIK, Halmstads BK och IFK Göteborg. J 1982 (diskussion) 11 januari 2017 kl. 16.47 (CET)

Dubbla punkter ser fult ut men endast en kan vara missvisande (precis som glasskål. Av glas/för glass/en udda efterrätt?). Men att driva igenom nån språkförändringar är inte Wikipedia rätt plats för så omskrivningar är nog den enda bra lösningen. --افيراتير (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.59 (CET)

En vettig lösning för exempelmeningen kunde vara
I de allra flesta fall torde sådana ordföljdsändringar vara helt rimliga. Jörgen B (diskussion) 14 januari 2017 kl. 23.33 (CET)

Deklarerad stubbkaraktär eller ej för djurartiklar?[redigera | redigera wikitext]

Nyligen har Nordelch (och andra) förtjänstfullt avslutat efterarbetet med däggdjursartiklar som skapades av Lsjbot. Efter detta togs de olika robotstubbmallarna bort från 2800 artiklar, vilket var utmärkt. Tyvärr lades alla artiklarna också in i stubbkategorier, genom konventionell kategorisering, inte via stubbmallar. (Exempelvis ersattes {{Robotskapad stub om kindpåsråttor}} med [[Kategori:Gnagarstubbar]] i Geomys personatus.) Alla artiklarna saknar alltså just nu stubbmärkning, men ligger i stubbkategorier. Detta strider mot all tidigare praxis för hur stubbkategorier använts. Lyckligtvis är det relativt enkelt att åtgärda, antingen genom att lägga till stubbmallar i artiklarna i stället för direktkategoriseringen, eller genom att ta bort direktkategoriseringen utan att ersätta den med något.

Vi har fört en diskussion om detta på Användardiskussion:Yger#Phyllomys lundi. Yger och Innocent bystander har informerat mig om att numera samsynen tycks vara att korta artiklar som inte saknar uppenbart väsentlig information och i övrigt är av god kvalitet inte längre anses behöva stubbmärkas. Vi är rätt eniga om att de 2800 däggdjursartiklarna åtminstone numera är av den kvaliteten. Huvudförslaget är därför:

  1. att stubbkategoriseringen helt avlägsnas från dessa 2800 artiklar. (Vill någon i efterhand stubbmärka enskilda av dem, så får detta göras medelst stubbmallar, på vanligt sätt.)
    Detta kommer nog att genomföras, om ingen har invändningar. Skulle ett flertal komma fram till att ändå dessa artiklar bör vara stubbmärkta, till dess någon utomstående granskare (artikel för artikel) finner detta onödigt, så går detta också att fixa, genom
  2. att direktkategoriseringen ersätts med konventionell stubbmärkning i dessa 2800 artiklar.

I alternativ 2 bör först nio nya stubbmallar skapas; men detta kan jag i så fall fixa. I vilket fall har Larske (som gjorde den ursprungliga körningen) förklarat sig villig att fixa artiklarna (efter att en begäran på vanligt sätt gått till WP:RH).

Om ingen invänder, föreslår jag alltså alternativ 1 på WP:RH.

Diskussionen väckte också en mer genomgripande fråga, nämligen om övriga (ännu ej avrobotiserade) djurartiklar. Som bekant är de rätt många. Deras kvalitet är EMÅ oftast avgjort lägre än vad den är på de avrobotiserade artiklarna för däggdjur (och exempelvis fåglar), men mest genom att uppgifter om exempelvis utbredning och levnadssätt saknas. för en relativt liten andel av dem kan det möjligen fortfarande finnas något konstigt med auktorsanvisningen eller med länkning till andra wpartiklar; men annars tror jag att risken för faktafel där inte är större än i "vanliga" wikipediaartiklar. Innocent bystander skrev bland annat:

Diskussionen om stub-mallarna vara eller icke har alltså funnits här åtminstone sedan jag gjorde mina första bidrag 2008. I diskussionerna har inställningen emot stub-mallarna mycket sakta gått dithän att fler och fler ser dem som onödiga. (Nästan) alla sidor går att redigera av vemsomhelst, det behöver vi inte skriva ut i en mall. Och att en artikel är kort anses inte (längre) i sig vara en kvalitetsbrist. Fylla dem med fluff anses däremot vara det. I februari 2016 ändrades stub-mallen till (ungefär) den formulering den har idag. Detta skedde efter en diskussion på BB. Ändringen har ifrågasatts ett par gånger efter det, men mallen har inte återställts. När Lsj startade sitt Livsformsprojekt så skapades stub-mallar till allting boten gjorde, men när Geografi-projektet startade, så tyckte man inte längre att artiklarna behövde stub-mallar. Vissa kategorier av artiklar har dock sådana brister att de blivit stub-märkta sedan dess. Men då talar vi om sådana brister att deras existens ifrågasatts. (signerat av Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2017 kl. 12.39 (CET).)

Jag är själv litet tveksam här; men om det är gemenskapens mening att inte heller dessa robotskapade artiklar behöver markeras som stubbar, utan att det räcker med att behålla robotmärkningen och önskemålen om översyn, så skulle detta vara relativt lätt fixat. Man kunde nämligen låta en robot ändra själva robotstubbmallarna; de är inte fler än att detta bör vara hanterbart. Det är emellertid inte särskilt bråttom med att bestämma hur vi vill ha det med detta.

En besläktad fråga: Samspelet med kategoriträdet för de latinska namnen. Jag har ju tidigare flera gånger drivit att vi borde öka tillgängligheten till detta "hemliga" träd, och föreslagit att vi gör det genom att lägga in mallar för sambandet mellan de två kategorierna, på det sätt som görs på dewp. Jag har också gjort en förslagsmall för denna koppling, exemplifierat (se Kategori:Daggflugor och Kategori:Drosophilidae), och lagt upp förslag bland annat här, men ej fått respons. Jag räknar dock fortfarande med att förr eller senare få gehör för att kategoriträdet för vetenskapliga namn bör göras enkelt tillgängligt för en bredare krets än de mest inbitna taxonomiartikelredigerarna, antingen via någon slags mallar av liknande typ som de jag föreslog, eller på annat sätt. När väl detta insetts, tror jag att det blir enklare att genomföra ihopkopplingen medan robotstubbmallarna är kvar än efteråt. Jörgen B (diskussion) 10 januari 2017 kl. 17.37 (CET)

Inga artiklar bör kategoriseras direkt till stubbkategorierna, sådan ska göras via stubbmallar. När det gäller de 2 800 artiklarna om däggdjur så har jag inte kollat på alla, men jag tror att de inte behöver vara stubbmärkta längre. /ℇsquilo 12 januari 2017 kl. 09.25 (CET)
Hittills tog jag bort stubb-mallar/kategorier från djurartiklar när det fanns lite text (minst 1-2 meningar) om storlek/utseende, om utbredning och habitat, om levnadssätt (eller en mening att levnadssättet är okänt) samt om hotstatus. De 2 800 artiklarna som nämns ovan saknar stycket om storlek/utseende samt ibland levnadssätt. Det skulle funka att åter skapa stubbmallar när diskussionen får resultatet att de ska vara kvar som stubbar. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 13 januari 2017 kl. 14.53 (CET)
De uppgifterna ser jag som önskvärda men inte nödvändiga i en djurartikel. Enligt vår nya praxis behöver de därför inte vara stubbmärkta. Endast de som är direkt på gränsen till substub berörs av mallningen, som jag tolkar konsensus. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2017 kl. 16.14 (CET)
@Nordelch: Artiklarna har uppgifter om habitat (vilket ju ibland kan ge en liten fingervisning om levnadssättet). I åtminstone något fall kunde du till och med ge en källa för att "inget är känt om deras levnadssätt". Om jag förstår exempelvis Yger och Innocent bystander rätt, så är det bara om du tror att en rätt stor mängd väsentlig information saknas, som både finns tillgänglig och borde vara med, som man kunde överväga stubbmärkning. Så verkar inte att vara fallet.
Annorlunda uttryckt: Du har (enligt min och tydligen andras åsikt) gjort ett mycket gott arbete med däggdjursartiklarna, kanske till och med litet bättre än du själv uppfattar det som.
Hittills har ingen annan antytt att "alternativ 2" skulle vara bättre än "alternativ 1". Däremot verkar det förstås klart att vi i vilket fall inte bör lämna de 2800 artiklarna som de är nu, alltså utan stubbmärkning men med direktinläggning i stubbkategorier. Jörgen B (diskussion) 13 januari 2017 kl. 20.52 (CET)
Om forskningsläget är "Vi vet inte", så blir det väldigt knepigt att ha en stub-mall som ändå ber oss fylla i sådan information! Det var just det jag märkte med asteroid-artiklarna. Det gick inte att fylla på med mer allvarligt menat material. -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2017 kl. 20.59 (CET)
Just så.
Det verkar inte som om det kommer in mycket mer synpunkter. Min sammanfattning av diskussionen här och på Ygers användarsida blir: @Yger, Innocent bystander, Esquilo, Tostarpadius: och jag tycker att det inte verkar som om stubbmärkning av de här 2800 artiklarna skulle behövas (med reservationen att vi inte har tittat på mer än ett urval av dem). Vi anser också att om de ej stubbmärks så skall de inte ligga i stubbkategorier, utan då skall den kategoriseringen bort. @Nordelch: Du verkar mer neutral till alla alternativen, eller lutar möjligen åt att stubbmärka dem som saknar eller bara har litet uppgifter om utseende, habitat och levnadssätt, även om det är rätt svårt att få fram sådan information i många fall. Har jag tolkat er rätt?
I så fall blir min slutsats att vi ber Larske att ta bort stubbkategoriseringen för dessa 2800 artiklar, men att Nordelch eller andra naturligtvis sedan kan lägga in stubbmallar i enstaka av dem, om de anser det tydligt befogat just där. Någon däremot? Jörgen B (diskussion) 14 januari 2017 kl. 23.25 (CET)
Jag håller med. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 januari 2017 kl. 11.33 (CET)
OK, vi verkar helt eniga. Jag går in med en begäran till WP:RH enligt ovan. Klart - slut (för min del). Jörgen B (diskussion) 15 januari 2017 kl. 16.37 (CET)

Kurder i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Diskussion:Kurder i Sverige#Namnlistan har vi under 2016 haft en kortare diskussion om namnlistors vara eller icke vara. Eftersom Användare:Thomas.T och jag själv har uppenbart olika syn på saken torde det vara bra med fler synpunkter, innan det urartar till någon form av redigeringskrig. Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.05 (CET)

Andra folkgrupper har listor, varför ska inte denna ha det också? Thomas.T (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.06 (CET)
På samma gång är det lämpligt att diskutera om namnlistan i Serber i Sverige och Kroater i Sverige skall vara kvar.-Wvs (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.12 (CET)
Eller iranier, syrier, somalier (i Sverige) ska deras namnlista också tas bort då? Thomas.T (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.14 (CET)
Finn en lämplig sida för en principdiskussion så kan vi starta den. Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.31 (CET)
Personlistor har vi diskuterat flera gånger och bara kommit till delövenskommelser. Det vi nästan är överens om att de kan vara relevanta om det bara finns uppemot fem för det objekt de listas för, typ per socken. När det är fler än 5-10 är det många som tycker sådan listor är ett otyg, och vi är flera som lite då och då tar bort sådana listor men konsensus för den åtgärden finns inte. Men en nedskärning som i detta fall från 80+ till omkring 8 har ett brett stöd.Yger (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.38 (CET)
Jag instämmer med Yger. Thomas.T (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.40 (CET)
Men kvar i detta fall är sedan frågan om urvalet, men det ser jag som en mer specifik fråga för just som i det fall en etnisk grupp.Yger (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.42 (CET)
Instämmer med det med, urvalet nu känns väl ändå rätt bra, eller vad tycker ni andra? Hur många kända svenskkurder finns det i Sverige, kollade aldrig på den långa listan. Thomas.T (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.44 (CET)
Den diskussionen om innehållet i fråga förs nog lämpligen på den aktuella diskussonssidan, inte här. @Yger:, jag känner igen diskussionen sedan tidigare, men var? Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.47 (CET)
Den frågan som jag ser som viktig är om listan tillför något eller om den gör att man missar något. En lista som inte har med de viktigaste som borde vara med gör att man får fel information. En lista som visar (en del) ger information. Det är stor skillnad på om en lista utger sig för att vara komplett eller inte och om "de viktigaste" är med eller inte. Om jag vill få reda på om kurder i Sverige tycker jag är exempel mycket belysande och ser en artikel utan sådant som torftigare. Varken listan med åtta eller åttio gör att jag missar annan information, de är väl disponerade och lätta att scrolla förbi om man vill. Jag ser inte heller några speciella fel med listorna och ser inte att någon faktiskt påpekat något sådant. --افيراتير (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.53 (CET)
En annan principiellt viktig diskussion som har initierats på sidan Diskussion:Kurder i Sverige är den om religionstillhörighet i faktarutor om folkgrupper. --Chandra Varena (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.16 (CET)
Just den diskussionen borde kanske flyttas till diskussionssidan för mallen då den gäller (eller bör gälla) innehållet i faktarutan för folkgrupp rent principiellt och inte specifikt för artikeln Kurder i Sverige som bara är en av 114 artiklar som använder mallen. --Larske (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.27 (CET)
Håller med Larske, den diskussionen hör hemma på mallens diskussoinssida. Den bara råkade starta på kurd-sidan. --Chandra Varena (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.47 (CET)
Fixat Fixat Tråden flyttad. --Larske (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.54 (CET)
Ska vi ha en lista över Svenskar i Sverige också? Nej, sådana listor kan vi vara utan. /ℇsquilo 12 januari 2017 kl. 09.21 (CET)
Menar du att vi ska radera hela artikeln? Eller ska vi inte ha vissa listor för att vi inte har andra? --افيراتير (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.35 (CET)

Teaterrepertoar[redigera | redigera wikitext]

I olika årskalendrar, tidskrifter och andra publikationer i Projekt Runeberg (för att inte tala om äldre årgångar av dagstidningar, varav några nu är digitaliserade av Kungliga biblioteket), finns så mycket om (Stockholms) teatrar, att jag tror att man skulle kunna rekonstruera en komplett tablå över alla pjäser som spelats, med alla skådespelare, regissörer etc. Lite som IMDb, men för teatrar. Vi har ju redan artiklar som teateråret 1870, men dessa skulle kunna växa ut till dagskalendrar. Jag har inte tänkt påbörja detta (enorma) projekt, men bara framkastar idén här. Kanske finns det redan någon annan sajt (utanför Wikipedia) som gör detta? Kanske platsar det under Wikipedia:Projekt Stockholm, eftersom det mest handlar om Stockholms teatrar. --LA2 (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.08 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad du menar med dagskalendrar, men att dokumentera repertoaren på Sveriges teatrar är ett lovvärt projekt. I artiklarna om Shakespeares pjäser har jag dokumenterat samtliga uppsättningar i Sverige (det finns fortfarande några luckor under 2000-talet). I samband med det projektet skapade jag sidan Repertoardokumentation som är en bibliografi över alla repertoarförteckningar jag kunnat hitta. Den skall kompletteras med några fler länkar till teatrar som lagt ut sina arkiv på nätet. Jag har dock fått sitta ett antal timmar på KB för att gå igenom teatrarnas programblad för att få förteckningarna kompletta. Jag har sparat anteckningar gällande ganska många fler dramatiker än Shakespeare, det materialet skall jag lägga ut någon gång. /Ascilto (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.20 (CET)
Användare:Knallhatten har under de senaste åren lagt ned ett stort och berömvärt arbete på att, bl a utifrån de typer av källor som LA2 nämner, lägga in uppgifter om teateruppsättningar i artiklarna om enskilda svenska skådespelare. Vederbörande kanske även är intresserad av att skapa motsvarande års- och teatervisa listor? /FredrikT (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.33 (CET)
Det som närmast föranledde mitt inlägg var den här tablån över vilka uppsättningar som gavs dag för dag vid två teatrar i Stockholm under 1868-1869, alltså inte bara uppsättningar utan också enskilda föreställningar. --LA2 (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.33 (CET)
Vad skulle syftet vara med att lista vilka föreställningar som spelats dag för dag? Ett exempel på Knallhattens utmärkta förteckningar är Södra Teaterns uppsättningar. /Ascilto (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.39 (CET)
Den detaljeringsnivån ser inte heller jag som önskvärd på Wikipedia. Publicerad det någon annanstans och vi kan hänvisa till det är det en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2017 kl. 06.04 (CET)

Uppväxtort och levnadsort[redigera | redigera wikitext]

I många biografiska artiklar anges uppväxtort och/eller levnadsort. I artikeln om Charlee Nyman har den informationen raderats med motiveringen att den endast skall inkluderas för personer som Fredrik Reinfeldt, men ej "för en person som inte har samma tyngd". Se diskussionssidan. Det vore bra att få konsensus om detta. Jag ser tre problem med att ha olika kriteria för olika betydelsefulla personer. (1) Om relevanskraven är uppfyllda, bör kvalitétskriterierna vara lika för tunga och mindre tunga personer. (2) Uppväxtort och levnadsort är viktig basinformation i en biografisk artikel, och ofta av större värde än en ibland slumpmässig födelseort eller dödsort. (3) Relevansbedömning kan ibland vara svår. Det skulle kunna bli ganska besvärligt och en slöseri med tid om vi också måste bedömma och få konsensus på om en person har tillräcklig tyngd för att inkludera en viss slags uppgifter i bibliografin. Martinogk (diskussion) 12 januari 2017 kl. 05.19 (CET)

Just den artikeln kommer troligen att raderas på grund av bristande relevans. Generellt anser jag att om man är född på en viss ort men uppvuxen på en annan kan det finnas skäl att nämna det i brödtexten, och möjligen i ingressen till en längre biografi, men att räkna upp en mängd flyttar i barndomen är lika onödigt som att nämna dylika senare i livet, vilket vi inte heller brukar göra. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2017 kl. 06.01 (CET)
I det här fallet saknas födelseort. Här är de två ortsmeningarna som raderades: Charlee Nyman växte upp i en liten by utanför Umeå.[5][6] Hon har på senare år bott i Stockholm och i Jämtland.[2][6] Här på Bybrunnen är det dock principdiskussionen som är viktig, inte det här specifika fallet. Martinogk (diskussion) 12 januari 2017 kl. 06.36 (CET)
Om du tycker jag använde slafsiga/otydliga ord i min förklaring kunde du kommenterat de i anslutning till mitt svar. För Fredrik Reinfelt redogörs noggrant för all flyttar i ungdomen, detta för att tex förklara varför han höll på sportklubbar som är relaterat till platser han bott i. För en mindre känd person som Chalie är tex frågan vilka sportklubbar hon håller på av mindre intresse att skriva om. Att redogöra för födelseort är praxis men då inte i formen "i en liten by utanför Umeå", utan ange byns namn och kommun. Levnadsort anges också ofta men inte de flyttar man gjort som vuxen. Och levnadsort främst om de har med personens gärning att göra. Yger (diskussion) 12 januari 2017 kl. 08.56 (CET)
Jag håller med om att "graden av relevans" är ointressant. Det betyder inte att de två meningarna funkar. Dels är de otydliga/svepande/fluffiga, det ger uppfattningen att de i en kort artikel är ditsatta för att skapa en längre artikel för sakens skull och då kan de hamna under WP:OVIKT. I den aktuella artikeln kan jag iofs tycka att meningarna kan vara kvar trots att de är intetsägande.--LittleGun (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.00 (CET)
Jag håller med om det Martinogk skriver: "Uppväxtort och levnadsort är viktig basinformation i en bibliografisk artikel." /ℇsquilo 12 januari 2017 kl. 09.18 (CET)
Även om jag inte riktigt håller med om definitionen på basinformation så håller jag helt med om principen att om vi bedömer att ett ämne är relevant så finns det ingen ytterligare uppdelning i olika ämnen som skall ha olika mycket information. Uppväxtort är fullt rimlig information att ha med, hur detaljerat det skall vara bedöms utifrån hur relevant det varit för personen och hur det passar med informationen i övrigt. Att Reinfeldt håller på ett visst fotbollslag är kuriosa och inget som vår artikel nödvändigtvis måste förklara.
andejons (diskussion) 12 januari 2017 kl. 10.09 (CET)
Biografier skall om möjligt innehålla information som är någorlunda proportionerlig. Är de långa (och det kan de vara för vilken person som helst som bedöms relevant) kan detta beredas större utrymme. Annars ges det, som LittleGun påpekar, otillbörlig vikt. Hur mycket kuriosa en artikel kan tillåtas innehålla får också bedömas med hänsyn tagen till hur mycket verkligt betydelsefull infomation som meddelas. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2017 kl. 10.42 (CET)
Uppväxtorter är nästan alltid intressant nog att ta med. Även senare flyttar kan vara intressant för att få till en bra levnadsteckning. Om en person är intressant nog att ha med i Wikipedia är det automatiskt intressant att beskriva personen ifråga. WP:OVIKT handlar främst om att små minoritetsåsikter inte bör ta upp för mycket plats och kan inte appliceras på basal och icke-omstridd levnadsdata. Om nu levnadsdata skulle ta upp "för mycket plats" är det nästan alltid bättre att utöka artikeln. Väsk 12 januari 2017 kl. 11.52 (CET)
Instämmer med Esquilo och Väsk. /FredrikT (diskussion) 12 januari 2017 kl. 13.18 (CET)

Tack för många kloka och välgenomtänkta synpunkter. Då känns det okay att fortsätta ange uppväxtort och levnadsort i biografiartiklar. Martinogk (diskussion) 13 januari 2017 kl. 04.12 (CET)

Ja, om det inte blir artikelns huvudsakliga innehåll. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2017 kl. 16.15 (CET)
Och låt uppväxtorter och bostadsorter komma i brödtexten. Intromeningen reserverar vi för födelse- och dödsorter. Ataraxim (diskussion) 14 januari 2017 kl. 10.15 (CET)

Principer kring artiklar om "händelser" - med exemplet "Donald Trumps presskonferens..."[redigera | redigera wikitext]

Skrev en artikel om Donald Trumps presskonferens, som raderades av "Tournesol". Har tagit upp raderingen på hans sida, utifrån en undran om vad som egentligen är skillnaden mellan accepterade och inte accepterade artiklar om olika händelser. Vi skriver ju om terrorattacker och mycket annat dagsaktuellt, så varför inte även om presskonferenser, i synnerhet då de flesta av världens medier tycks ha tagit upp det... --Mats33 (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.18 (CET)

Ett terrordåd är det självklart det kommer nämnas om 10 år, en presskonferens är betydligt mer oklart. Dessutom var nästen hela artikel att se som egen forskning, vilka tidningar du lagt in och vilka citat och sker du valt ut. Jämför talet Reinfeldt hade om öppna hjärtan. Jag väntade fyra månader med att nämna det i artikeln om honom, då talet så pass mycket senare omnämndes ofta. Fyra månader ytterligare senare la en annan upp en artikel om talet, med länkar hur just talet refererade till (inte bara innehållet) 6-8 månader efter talet hölls. Låt de gå ett kvartal eller halvår för att se om själva presskonferensen fortfarande refereras till (och inte bara innehållet) och om så lär det också finans källor som kan indikera vad i talet som anseets så signifikant.Yger (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.27 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det som kom fram på presskonferensen kan eventuellt vara relevant i artikeln Presidentvalet i USA 2016 och i en framtida artikel om USA:s utrikespolitik (en:Foreign policy of the United States) samt förstås i artikeln om Donald Trump. Det som kan vara av framtida intresse var kommentarerna om hackerattackerna under valet samt om de framtida relationerna till Ryssland. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.30 (CET)
Det krävs oerhört mycket för att en enskild händelse skall anses vara aktuell för en egen artikel. Jag har mycket svårt att tänka mig att det kan finnas en presskonferens som i sig når upp till den nivån. Möjligen kan den vara värd att nämna som del av ett skeende. Vi är inte en nyhetstjänst. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.40 (CET)
Då det gäller Donald Trump så börjar nog framtiden om en vecka. Där kan följande, och som behandlades i presskonferensen och artikeln, vara relevant: Trumps förhållande till media, medias hantering av kritiken från Trump, Trump vs Putin/Ryssland, samt hur det går med dokumentet ifråga. Det är inte vilken småpolitiker som helst det gäller. Utan världens mäktigaste politiskt tillsatta person - USA:s president - och en världsomtalad presskonferens en vecka före tillträdet som president - där världens andra supermakt i ett dokument sägs ha utpressningsmaterial mot den tillträdande presidenten ifråga. Det är inte konstigt att världens medier fokuserar på detta. --Mats33 (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.51 (CET)
Inte ens i media är det presskonferensen som sådan som det fokuseras på. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2017 kl. 21.25 (CET)

Nämns presskonferensen i andra artiklar så att det där skulle vara smidigt att kunna länka för att ge mer information? Om ja: skapa den.--افيراتير (diskussion) 13 januari 2017 kl. 14.59 (CET)

Det du tar upp kan vara relevant i sitt rätta sammanhang, t.ex. de artiklarna jag nämnde ovan. Tillfälligheter och aktualiteter såsom presskonferenser är inte tillräckligt encyklopediska för att skriva om. Att påbörja en artikel om USA:s utrikespolitik vore en god idé. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2017 kl. 15.11 (CET)

Tror i och för sig att det är bra om vi kan skilja på presskonferenser och presskonferenser. Om en ordinär person skjuts på någon gata i Afrika, så skriver vi nästan aldrig om det. Men om den personen skulle vara en president, så skriver vi garanterat om det. Om en dussinpolitiker från väst håller en ordinär presskonferens, så skriver vi inte om det. Men i enstaka fall kan även presskonferenser vara värda egna artiklar. I det här fallet tror jag att den var/är det. På grund av det ovan sagda. Men den är ju också en del i ett större skeende. Trump vs media, som exempel, och Trump vs Ryssland/Putin. Angående USA:s utrikespolitik, så kan jag kika lite grand på hur engelska Wikipedia lagt upp den artikeln. --Mats33 (diskussion) 13 januari 2017 kl. 15.24 (CET)

Presskonferenser som sådana är inte relevanta för egna artiklar. Händelserna som avhandlas kan vara det, men inte själva presskonferensen. Inte ens den presskonferens där Ronald Reagan lanserade SDI, det så kallade Star Wars-talet, har någon egen artikel trots att den kom att förändra världshistorien. Donald Trump har hittills inte lanserat något annat än sin egen förträfflighet. /ℇsquilo 13 januari 2017 kl. 15.44 (CET)
Som jag ser det är presskonferenser i och för sig händelser i sig självt, i högsta grad.--Mats33 (diskussion) 14 januari 2017 kl. 14.33 (CET)

Det pågående administratörsvalet[redigera | redigera wikitext]

Det är väldigt många som ännu inte kommit upp för omval. När jag tittat lite snabbt på dessa personer så märkte jag att nästan alla förra året blivit nominerade antingen av Obelix eller av Hangsna, alltså ej självnominerade. Kanske det behövs någon som erbjuder sig nominera? (jag har för mig Paracel63 också gjort detta i tidigare omröstningsperioder).Yger (diskussion) 13 januari 2017 kl. 21.42 (CET)

Första halvan: @Andejons, Ariam, Dieselmotorvagnar, EnDumEn, FBQ, Hallabro: -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 09.37 (CET)
Andra halvan: @Knuckles, Mippzon, Rrohdin, Tournesol:
Hade inte Sniper Zeta avgått? -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 09.39 (CET)
Det är ju alltid trevligt att bli nominerad och slippa nominera sig själv :) //Mippzon (diskussion) 15 januari 2017 kl. 00.38 (CET)
Förtydligande: Jag tänker inte nominera någon alls! Ber någon om hjälp med mall-strulet, så kan jag vara behjälplig. Men jag tänker inte nominera någon, och utöver pinget ovan, så tänker jag inte springa runt med påminnelser. -- Innocent bystander (diskussion) 15 januari 2017 kl. 09.00 (CET)
Jag kan nominera Tournesol och Dieselmotorvagnar, frågar dem på deras diskussionssidor. Övriga har jag inte stött på tillräckligt för att själv nominera, känns det som. Menar inte att jag inte stödjer övriga, men har inte mage nog att nominera dem själv bara. Känner igen de flesta, men inte sådär jättebra. Skottniss (diskussion) 15 januari 2017 kl. 09.59 (CET)
Vid mitt omval i oktober kom det en påminnelse från Paracel63, som även nominerade mig. Tycker också att det är bättre att bli nominerad än att nominera sig själv, men har inte möjlighet att ställa upp och nominera vid detta omval. Thoasp (diskussion) 15 januari 2017 kl. 10.03 (CET)
Jag har mycket annat för mig (även irl) denna månad. Så jag ser gärna att flera hjälper till med nominerandet, så att vi hinner med det hela. Tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 16 januari 2017 kl. 00.27 (CET)

MediaWiki-spam[redigera | redigera wikitext]

Jag gissar att jag inte är den enda som fått ett spammeddelande på min diskussionssida från MediaWiki nyss. Det är illa nog med spam på Bybrunnen. Detta är en ny strategi. Hur skall vi hantera detta? /Ascilto (diskussion) 13 januari 2017 kl. 23.26 (CET)

Finns instruktioner på Kategori:Användare som valt bort leverans av massmeddelanden. Nirmos (diskussion) 13 januari 2017 kl. 23.33 (CET)
Tack, men sidan är inte vidare instruktiv. Jag får ingen aning om hur man skall gå tillväga. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2017 kl. 23.38 (CET)
Om du inte vill ha några meddelanden över huvud taget från MediaWiki message delivery kan du lägga in [[Kategori:Användare som valt bort leverans av massmeddelanden]] på din diskussionssida. Nirmos (diskussion) 14 januari 2017 kl. 00.03 (CET)
Stort tack. Då det talades om dold kategori trodde jag inte man kunde göra så. /Ascilto (diskussion) 14 januari 2017 kl. 00.10 (CET)
Ascilto: Det måste vara utan nowiki-taggarna för att det ska fungera. Nirmos (diskussion) 14 januari 2017 kl. 05.28 (CET)
Nowiki, vad är det, var kan man läsa om det? Fast jag anar att man på sin diskussionssida ska skriva (hela följande texten syns bara i redigeringsläge) [[Kategori:Användare som valt bort leverans av massmeddelanden]] (och inte som jag först gjorde utan "mindre än-tecken+nowiki+större än-tecken" före och efter det som står mellan hakparenteserna). Vame (diskussion) 14 januari 2017 kl. 11.30 (CET)
<nowiki>-tagarna måste tas bort, för att det ska bli någon effekt. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 11.36 (CET)
Nähä, det ska vara _utan_ <nowiki>-tagarna. Ok, tack för den upplysningen. Fast var kan man läsa mer om "nowiki"? Vame (diskussion) 14 januari 2017 kl. 11.48 (CET)
Det finns en hel dedikerad wiki för att beskriva alla detaljer om hur programvaran fungerar. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 11.55 (CET)
Jag vet inte om det hjälpte denna gång. Jag har denna kategori och fick spammet ändå! -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 09.52 (CET)
Innocent bystander: Stämmer det verkligen? Du har kategorin här, och meddelandet har du inte fått här. Du har fått meddelandet på Wikidata, men där har du inte kategorin. Nirmos (diskussion) 14 januari 2017 kl. 14.43 (CET)
Jodå, jag har kategorin där på min användarsida. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 14.53 (CET)
Typiskt problem. Jag brukar försöka låta bli att ansluta mig till sådana kategorier, eftersom jag hoppas att avsändarna har någorlunda omdöme, så att meddelandena kan vara viktiga. Men då för mycket skickas ansluter sig många till spärrlistan, och då måste det viktiga skickas också till folk på spärrlistan. Och alltför många upplever sitt meddelande som extra viktigt. Så småningom har vi många lager spärrar och spärrbrytare. --LPfi (diskussion) 14 januari 2017 kl. 12.52 (CET)
Givet att jag har uppåt 700 användardiskar, så var det märkligt att jag fick den på just ett projekt där jag hade kategorin. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 14.51 (CET)
Notera att meddelandet visserligen levererades av MediaWiki message delivery men det var EGalvez (WMF) som skickade det. Ainali diskussionbidrag 14 januari 2017 kl. 11.45 (CET)
@Ainali: Jag vet! -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 11.57 (CET)
@Innocent bystander: Det var inte svar till dig, utan trådstartaren. (Och här har vi ett expel på varför vi borde ha WP:Flow på bybrunnen.) Ainali diskussionbidrag 14 januari 2017 kl. 12.02 (CET)
Det finns inget som helst behov av den nymodigheten. Måtte den aldrig drabba oss! Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2017 kl. 12.57 (CET)
@Ainali: Mitt svar var för att visa att jag redan bett vederbörande "sticka och brinna", på mitt eget lilla speciella sätt.
Och nej, jag vill inte heller ha Flow. Vill jag någon något som har Flow aktiverat på sin användardisk, så startar jag en tråd någonstans och pingar vederbörande istället. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 13.37 (CET)
Aha. Men varför pingade du mig om det? Ainali diskussionbidrag 14 januari 2017 kl. 13.41 (CET)
För att uppmärksamma dig på att en diskussion redan initierats på den användares disk som du pingarde i ditt inlägg. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2017 kl. 13.48 (CET)
(redkonf) Det är väl alltid ett mänskligt konto som "säger åt" roboten att skicka ut meddelanden? Det var roboten som utförde själva spammet och den skall respektera möjligheten att slippa spam utförda av WMF:s spambot spamprogramvarufunktionen (aka massmeddelanderobot). Men det struntar WMF-folket tydligen i numera... --MagnusA 14 januari 2017 kl. 12.03 (CET) Ändrat till korrekt teknisk benämning --MagnusA 14 januari 2017 kl. 14.03 (CET)
Jo, min poäng var att upplysa trådstartaren om att MediaWiki och Wikimedia Foundation är olika saker. Det är heller inte WMF:s bot utan en programvarufunktion som alla användare med rätt behörighet kan använda från sidan Special:MassMessage. Ainali diskussionbidrag 14 januari 2017 kl. 13.51 (CET)

Skrivverktyg o.dyl.[redigera | redigera wikitext]

Har Wikipedia i dagsläget (en egen sida med) bra tips vad gäller verktyg som är till hjälps när man skriver och översätter? Som t ex programvaror, olika sorters ordböcker och elektroniska resurser? Hur man använder dessa när man producerar text o.dyl. Använder Ni själv olika tekniker, metoder, verktyg osv när ni skriver, i så fall vilka, hur... ? --Vannucci (diskussion) 14 januari 2017 kl. 23.01 (CET)

Wikipedia:Resurser kan vara en startpunkt. Det finns säkert fler men jag fick ett napp redan på första gissningen på tänkbart sidnamn. Har du ens försökt söka själv? --MagnusA 15 januari 2017 kl. 15.48 (CET)
Delar av den är vad jag efterfrågar. Den wikisidan är däremot inte tillräckligt specialiserat inom skrivverktyg. Får man skapa en wikisida och bygga upp innehållet från grunden? --Vannucci (diskussion) 16 januari 2017 kl. 20.05 (CET)

Fikarummet[redigera | redigera wikitext]

Nya användare bjuds automatiskt in till Wikipedia:Fikarummet. Om detta arrangemang ska behållas så måste de som initierat och sköter om fikarummet (och valt att göra det som en sida separat från övriga frågesidor) faktiskt se till att svara på frågorna där. Annars är det bättre att vi hänvisar till en fungerande frågesida istället, som Wikipedia:Wikipediafrågor eller Bybrunnen. /NH 15 januari 2017 kl. 11.17 (CET)

Varje dag så hjälper vi 5-10 nya användare med svårigheter de möter. Och som LPfi mycket riktigt skriver Det är inte väldigt viktigt att fråga på rätt sida, och man nästan alltid svar.. Fikarummet verkar användas cirka 1 gång per vecka och där får man Inte svar, och genom att den ligger utanför våra "vanliga" sidor så lämnar vi "vanliga patrullerare" dessa frågor till de som uppger sig sköta denna sida, och detta skapar då en nybörjare mer frustreration än om funktionen inte alls fanns. Är inte detta totalfiasko? en funktion som införts för att få nybörjare komma in i arbetet, som fungerar sämre än om det inte alls fanns? Vi kan ju avvakta ytterligare någon vecka men annars tycker jag vi skall be att denna funktion tas bort. Själv tycker jag det är en vällovlig tanke, men likväl ett feltänk (de nya tas i verkligheten bättre hand om av "oss vanliga" än specialister).Yger (diskussion) 15 januari 2017 kl. 12.40 (CET)
@Sara Mörtsell (WMSE):. Som Yger. Antingen får satsningen komma igång eller så tar vi bort den. Jag lutar mer och mer mot att museimärka den, men att arbeta med att göra de övriga frågesidorna mer synliga. Hur vet jag inte riktigt än, dock.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2017 kl. 13.00 (CET)
Jag är med och bevakar hur det går i Fikarummet nu när inbjudningarna går ut från boten, för att kunna utvärdera det i februari. All feedback är givetvis välkommen. --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 16 januari 2017 kl. 11.54 (CET)
Det finns tre frågor som har ställts sedan inbjudningarna började (9 december), varav två har fått svar inom några timmar och den tredje inom tre dagar. Det skulle jag snarare kalla ganska lyckat och inte alls ett fiasko. Ainali diskussionbidrag 16 januari 2017 kl. 12.04 (CET)
Vem skall utvärdera detta? Borde inte detta helt och hållet utvärderas av gemenskapen? Jag tycker föreningen i detta går in som en "konkurrent" till gemenskapen. Jag anser initiativet inte förankrats på rätt sätt, och att modellen ha olika som hjälper där och i övrigt på Wikipedia sår split och missämja. Och har föreningen verkligen mandat att köra över gemenskapen som görs här från start till utvärdering?Yger (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.07 (CET)
Även om fikarummet kanske "fungerat", hade jag hellre sett att nya användare hänvisats (via bot) till någon av de redan etablerade frågesidorna. Ser ingen större fördel i "fikarummet" jämfört med andra frågesidor, annat än att det låter lite mysigare (och att de hänvisas dit automatiskt). Skottniss (diskussion) 16 januari 2017 kl. 14.14 (CET)
Fikarummet kan också ses som ett försök av några ur gemenskapen, wikipedia-användare, som skapat en svensk kopia på något som funkat bra på enWP. Så fikarummet kan gott vara kvar om de tycker det är värt det. Däremot tror jag att det är bra om just frågelådan hänvisar till Wikipedia-frågor. Och ska vi museimärka kanske vi kan museimärka faddersidan istället. Det är alltid dumt att ha för många sidor dit man hänvisas. Extra dumt om de gör samma saker.--LittleGun (diskussion) 16 januari 2017 kl. 14.22 (CET)
Ja om fikarummet togs bort och den hänvisade till en normal frågesida, så vore den mest destruktiva delen åtgärdad (att skapa en konkurrerande sida, med konkurrerande hjälpare, som fungerar sämre än den normala. Kvar är sedan saker som att den välkomnar personer som har en stark agenda (om sitt företag, om sitt bands, om sin favoritfråga) och att det är mycket irriterande när vi försöker få rätsida på sådana att mötas av et automatiskt skapas, du är mycket välkommen, jag har redan fått detta slängt mig i ansiktet av dessa POVare. Och denna misslyckade bot är skapad av föreningen pengar, tänk om vi kunde styrt dessa pengar till något vettigt istället. Konceptet kan låta bra i teorin och visst vara av värde på en stor och komplex Wpversio0n. men vi är inte större vi kan sköta dessa frågor utan överstrukturer, som mest trasslar till det för oss. Jag vill detta dåliga åtgärdas alternativt stängs ner snarastYger (diskussion) 16 januari 2017 kl. 16.41 (CET)
Det låter väldigt avigt att ett projekt som efter drygt tre kalenderår av uppbyggnad (på grund av tekniska svårigheter med WMF:s kod och tajming som har gjort att det dragit ut på tiden) precis har startat och varit igång i en månad och fått fyra frågor totalt ska läggas ner. Jag föreslår att vi samlar på oss lite mer statistik och data innan det går att dra några slutsatser på om det fungerar eller ej och inte gör det på grund av enskilda anekdoter. Det kan ju mycket väl vara så att nettoeffekten av detta är positivt, även om det visar sig att några få missuppfattar välkomnandet. Det som visade sig vara fördelen med Fikarummet på enwp var just att det var en sida som nybörjare kunde ställa vilken fråga som helst på utan att få diskussionen flyttad någon annanstans vilket är oerhört förvirrande. Om nybörjare reagerar konstigt på meddelandet kan man både justera texten och vilka meddelandet skickas till. @Skottniss: Se bakgrunden till fikarummet för mer om fördelen. Ainali diskussionbidrag 16 januari 2017 kl. 17.16 (CET)
Fast en nybörjare vet väl inte att frågelådan är "någon annanstans" om den hamnar i Wikipediafrågor? Och där finns ju fler som kan hjälpa till. Eller finns det särskilda fördelar att hamna på just en separat sida kallad frågelådan? Så kan fikarummet, med sina värdar och presentationer etc. vara kvar.--LittleGun (diskussion) 16 januari 2017 kl. 17.23 (CET)

Happy Birthday Sweet 16![redigera | redigera wikitext]

Wikipedia fyller 16 år i dag. Förra året fyllde Wikipedia moppe (Wikimopedia?). I Sverige skulle Wikipedia alltså sluta nian och börja gymnasiet, övningsköra bil och rösta i Svenska kyrkans kyrkoval. J 1982 (diskussion) 15 januari 2017 kl. 15.20 (CET)

Namngivning av färöiska fotbollsklubbar (vissa nuvarande artikelnamn är felaktiga)[redigera | redigera wikitext]

Noterade att våra artikelnamn på flertalet färöiska fotbollsklubbar är felaktiga. B36 Tórshavn exempelvis borde egentligen heta B36 (länkar i nuläget till Volvomotorn, men inga artiklar länkar till B36) eller Bóltfelagið 1936, KÍ Klaksvík borde antingen heta eller Klaksvíkar Ítróttarfelag. Till exempel så är Sørvágs Ítróttarfelag (förkortas ) under ett korrekt artikelnamn. Hur ska man styra upp detta? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.25 (CET)

Är det väldigt många? Om det bara är ett par stycken är det nog lättast att ta det på respektive diskussionssida. Är det många kanske du kan ge en lista här så löse vi de lätta och ser hur många som är svåra. --افيراتير (diskussion) 16 januari 2017 kl. 08.02 (CET)
Se också Kategori:Volvomotorer. Fotboll intresserar mig ungefär lika mycket som bilmotorer, men jag visste att B36 var en volvomotor. Enskilda lag i Färöarna har jag aldrig någonsin hört talas om. -- Innocent bystander (diskussion) 16 januari 2017 kl. 08.14 (CET)
Inte jätte många, bara fyra stycken (se kategorin). Kan mycket väl finnas felaktig namngivning av isländska fotbollsklubbar också. Har lagt till flyttmall för B36 Tórshavn nu iallafall, då jag ser B36 som mest känt namn för klubben, dom övriga tre är svårare dock. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.26 (CET)

Illustreringsrace 11[redigera | redigera wikitext]

Denna bild saknar artikel. Passar den i en artikel som saknar bild? Den orange rosetten.
Denna bild saknar artikel. Passar den i en artikel som saknar bild?
Den orange rosetten.

Den här veckan pågår Illustreringsrace 11. Tävlingen är en av våra långkörare, och sedan 2010 har vi totalt åtgärdat över 8 000 artiklar. Hur många blir det den här veckan? Välkommen att hjälpa till! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 16 januari 2017 kl. 00.23 (CET)

Namn på partier...[redigera | redigera wikitext]

Zimbabwes parti Movement for Democratic Change, heter nu Movement for Democratic Change -Tsvangirai. MDC-T. Men vi kallar det för nåt hemsnickrat svenskt...--Mats33 (diskussion) 16 januari 2017 kl. 07.44 (CET)

Det är uppenbarligen inte hemmasnickrat, dock var det inte källbelagt att det kallas såhär: Rörelsen för demokratisk förändring på svenska. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.22 (CET)
Lade in källan nu, men det finns nog mer i den som kan utöka artikeln. Jobbar dock och hinner ej. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.27 (CET)

Cebuano passerar svenska[redigera | redigera wikitext]

Grattis till Wikipedia på Cebuano, som precis har passerat svenskspråkiga Wikipedia i den livsviktiga tävlingen om att ha flest artiklar. Cebuano-wp är därmed uppe på andraplats efter engelska-wp. Boⅰⅵᴇ (🖉) 16 januari 2017 kl. 13.41 (CET)

Då har Användare:Lsj alltså inte lämnat Wikipedia, bara svwp. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.45 (CET)
Samtidigt har vårt antal sedan årsskiftet minskat med netto 3000, brutto (det har ju också skapats många bra) minst 5000, bra jobb gjort av de som nu ser över dessa artiklar.Yger (diskussion) 16 januari 2017 kl. 14.09 (CET)
Det har blivit många raderingar av mig efter attSwave2 gjort kollen och fixat omdirigeringarna. Alla ni som kollar igenom gör ett mycket bra jobb, och det är fint att så många bra artiklar från boten finns kvar. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 15.16 (CET)
Det kommer att bli en hel del raderingar i framtiden. Det svåra är inte mängden, det svåra är att inte av misstag radera något relevant. Det finns över 1500 artiklar om berg och annat i Andorra. Det är kanske max 100 som är relevanta med en generös bedömning. Det är lite som att vaska guld. Mycket jord och lera, och då och då ett guldkorn som ska tas tillvara! Kitayama (diskussion) 16 januari 2017 kl. 16.15 (CET)

Rilpedia[redigera | redigera wikitext]

Borde vi skriva en artikel om Rilpedia, så vitt jag förstod, ett uppslagsverk på nätet som baseras på en biblisk världsbild, och till förväxling likt Wikipedia? --Nyström (diskussion) 16 januari 2017 kl. 17.43 (CET)

Nej, det finns inte tillräckligt med källor och uppmärksamhet för en artikel. Dessutom är det praktiskt taget dött.//Hannibal (diskussion) 16 januari 2017 kl. 18.00 (CET)