Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Hur hantera upphovsrättsintrång?[redigera | redigera wikitext]

Jag har på kort tid, vid flera tillfällen, uppmärksammat att bilder jag lagt upp på Commons har använts utan erkännande eller länk till korrekt licens. Några tips om hur sådana situationer kan hanteras? Kan man kräva en symbolisk ersättning som utbetalas till Wikipedia? /B****n (diskussion) 8 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Ja, du kan begära ersättning om någon använt dina bilder utan att följa villkoren i licensen du valt. Eftersom det är du som äger upphovsrätten så går ersättning i första hand till dig, även om du förstås kan donera pengarna eller ingå en uppgörelsen med de som har publicerat bilden att de donerar en viss summa som betalning.--ArildV (diskussion) 8 september 2019 kl. 19.26 (CEST)
Just för det syftet finns också det här verktyget till hjälp så att du kan formulera ett "klagobrev" på lämplig nivå: https://tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/ Ainali diskussionbidrag 8 september 2019 kl. 20.32 (CEST)
Är det ett vinstdrivande företag som har publicerat bilden utan att ens göra ett försök att ge någon form av erkännande skickar jag ibland en liten faktura (har de gjort ett försök men misslyckats brukar jag mest sucka lite). Är det inte ett vinstdrivande företag brukar jag ibland med standardmejl påpeka hur man följer licensen. /Julle (disk.) 8 september 2019 kl. 23.54 (CEST)
Tack för råd och tips! I mina fall rör det sig om myndigheter samt politiska partier som vanligtvis brukar hålla äganderätten i helgd. /B****n (diskussion) 9 september 2019 kl. 07.51 (CEST)
Oftast räcker det med att upplysa om licensens innebörd för att de som använder bilden för att de ska rätta sig efter det. Det har jag gjorde vid flera tillfällen. Hittills är det bara Rebecca Weidmo Uvell som har vägrat att samarbeta på den punkten. /ℇsquilo 10 september 2019 kl. 08.04 (CEST)
För mig, vore det intressant att få veta: var har bilderna använts, hur skulle erkännande sett ut, hur skulle länk till licens ha sett ut? Vem har använt bildera, till vad, och hur? Det vore mycket givande att få veta. Mvh Janwikifoto (diskussion) 15 september 2019 kl. 02.07 (CEST)
Ofta görs upphovsrättsbrotten i klump: någon som inte förstår eller bryr sig om upphovsrätt hittar en källa och använder mycket material därifrån. Därför är det värdefullt att upplysa andra om var sådan problematisk användning inträffat. Ofta är det också jobbigt att hitta användbara kontaktuppgifter. Ett samarbete kring det här vore värdefullt, både för att få en uppfattning om var/hur sådant förekommer och för att de som vill gå vidare kan göra det. Jag minns att vi försökte författa modellbrev. Var finns projektet? --LPfi (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.18 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── @Janwikifoto: Jag antar att din fråga här ovanför i helhet riktade sig till B****n. Jag ser att du själv har lång erfarenhet av commons, men om du frågade för egen del kan du säga till igen. Det var främst "hur skulle länk till licens ha sett ut" som fick mig att undra om det var en specifik fråga eller ej.

För den som generellt undrar finns det bra tips inför att använda bilder från commons. Som exempel, för denna bild säger licensen bland annat "Du måste ge lämpligt erkännande" samt "ange en länk till licensen" och "Du får göra det på ett lämpligt sätt". Det lämnar visst utrymme för tolkning, men Tips-sidan ger hjälp och förslag på verktygsstöd. Man kan ju också inspireras av svWp, som använder bilden på Hannah Bergstedt och då helt enkelt gör bilden till en länk och på så sätt antagligen löser båda dessa krav. JAGulin (diskussion) 24 september 2019 kl. 20.45 (CEST)

Jo jag riktade mig specifikt till B****n, för jag vill inte gärna diskutera med bara mina gissningar om hur det ser ut. Skrivet "bilder jag lagt uppmons har använts utan erkännande eller länk till licens". En viktig fråga är VEM har använt, på vilket SÄTT, med VILKA AVSIKTER (som man uppfattar det). Dessutom, om det är material från Wikipedia/Commons, så är ju (en av) avsikterna att materialet skall kunna användas fritt. Även av folk som inte är copyright-jurister. Annan viktig fråga är VAR har det använts. Men fram tills dess att någon upplyser om hur de aktuella bilderna använts, så känner jag inte att det går att diskutera bilderna, på ett vettigt sätt. Mvh Janwikifoto (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 20.03 (CEST)
I det aktuella fallet rörde det sig om politiskt reklam, delvis betald, i sociala medier. /B****n (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 21.15 (CEST)
@B****n: Hrm, nu är den stora knäckfrågan, är det någon riktig ("etablerad") politisk organisation det gäller? Eller är det typ t.ex. en enskild facebook-användare som skrivit typ "AA-partiet är det enda som kan lösa våra problem, se bilden"? Om det är en enskild användare, som du kanske inte ens riktigt kan identifiera - så rekommenderar jag glöm det hela. Med tanke på ansträngningen. Är det däremot en etablerad organisation, så kanske kanske man vinna ett upphovsrättsmål. (Som jag ser det, så måste man ha tillräckligt på fötterna för att "troligen" kunna vinna ett mål, för att kunna hota fram det erkännande man önskar). Jag tänker mig att man i så fall kontaktar organisationen, meddelar att man anser att de inte följt licens-reglerna, och vilken påföljd/ändring man önskar. Gäller det då ett mindre symboliskt belopp, och en ursäkt, skulle jag kunna tänka mig att du kan få en sådan. Jag antar nu att det inte är en av de mera ytterliga åt någon kant organisationerna du tänker på, för då tror jag än en gång mer på att glömma det hela. Däremot tror jag inte riktigt på att du ska ta det till tingsrätten. För du behöver säkert bättre råd än mina i så fall, och du måste nästan kunna visa på att du lidit någon sorts skada. Det där med länk till korrekt licens, det kan du glömma. Det är jag 99% säker på att du inte får tingsrätten att begripa. Licensen-länken är bara till för att "meddela" andra att materialet är mer eller mindre fritt. Sen kvarstår frågan, hur hade du egentligen tänkt att de skulle erkänna? Någon grötig länk till commons? Svårt att få tingsrätten att begripa. Det är därför jag laddar upp mina bilder med "attribution politik.in2pic.com" (eller vad jag nu skriver). För har de inte en sådan länk med - ja då är det fel. Ledsen att jag inte gav några riktiga svar. Men är det en etablerad organisation, så kanske den lyssnar om man klagar! Mvh Janne / Janwikifoto (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 22.40 (CEST)

Uttrycket högerextrem, (vänsterextrem)[redigera | redigera wikitext]

Jag har tidigare, utan framgång, fört fram att jag är obekväm med hur vi använder detta uttryck. Även med en artikel högerextrem som ger nyanser så anser jag begreppet andas relativism, att vara extrem indikerar (enligt mig) att tillhöra en liten minoritet (<5%?). Och medan jag inte alls har problem med begrepp som högerpopulistisk, högerorienterad eller invandrarkritisk (och kanske även konspiratorisk) så skulle jag vilja vi omarbetar flera fall där vi nu använder begreppet högerextrem. Det tunga insatserna kring dessa artiklar gjordes före valet 2010 då verkligheten såg annorlunda ut än nu. Men det som då var extrema ståndpunkter och omfattades av färre än omkring 5% av befolkning omfattas nu av över 20%. Och utan att själv vara glad över den ändrade inställningen i samhället så uppfattar jag som ett problem att vi inte anpassar os till verkligheten. Det jag tänker på är främst SD men även de fyra webbplatserna som är associerade (nya tider, fria tider och vad de nu heter). För nordiska motståndsrörelsen har jag mindre problem bibehålla begreppet och hur göra med alternativ för Sverige vet jag inte, men noterar vi inte använt Högerextrem om Medborgerlig samling. Synpunkter?Yger (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.52 (CEST)

För mig är ordet mycket starkt och kan inte representera mer än högst 1%. Sedan räcker det inte med andel av en befolkning utan också ett tidsperspektiv och internationell jämförelse eftersom ett land som helhet kan vara extremt under en tid. Men i princip håller jag med dig. Ordet är pejorativt och bör användas ytterst försiktigt både åt höger och vänster./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.17 (CEST)
Jag tycker att termen högerextrem används passande i artikeln om SD. Den används inte för att beskriva partiets nuvarande ställning, utan partiets historia då det definitivt mötte definitionen för extrem. I andra fall är det andra källor som beskriver partiet som högerextremt. -- jiˈesˌdeːo ] 14 september 2019 kl. 15.24 (CEST)
"Högerextrem" betyder inte "står längst till höger" (och sannerligen inte "tillhör en liten grupp"), utan betyder snarare att man har en viss uppsättning åsikter, i Sverige snarast om invandring och invandrare. Partier som är extremt ekonomiskt och socialt liberala kallas vanligen inte högerextrema. Huruvida SD skall kallas högerextrema har inget att göra med deras röstetal. Nazisterna upphörde inte att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland.
andejons (diskussion) 14 september 2019 kl. 19.59 (CEST)
Den rimliga frågan för beskrivningen av ett parti är väl "är detta ett vanligt sätt att beskriva partiet i trovärdiga källor?", inte våra funderingar om procentantal? Försöker vi komma fram till vad som är rimligt misstänker jag att vi fastnar i ett träsk av åsikter. /Julle (disk.) 15 september 2019 kl. 02.43 (CEST)
Både högerextrem och vänsterextrem används, som jag förstår det, enbart med negativ klang. Ingen hävdar "jag är en stolt höger- (eller vänster-)extremist" utan båda beteckningarna används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika politiska partier, grupper och idéer. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.12 (CEST)
Vi bör inte försöka hitta andra ord. Detta är ord som används inom sociologisk forskning för att beskriva vissa grupper eller miljöer, inte alls bara av meningsmotståndare. Men ja, dessa ord kan också användas nedvärderande. Det är därför det hela tiden är viktigt att kontrollera genom källor att det är befogat att använda dem. Sympatisörer som inte är ute efter neutralitet ska inte kunna tvätta bort dem från artiklar där det är tydligt och korrekt att använda just dessa ord. Samtidigt ska dessa ord inte överanvändas, dvs inte läggas i artiklar där det inte genom källor går att visa att gruppen bedömts som höger- eller vänsterextrem av relevanta källor. Att "hitta andra ord" är att gå runt problemet och ingen lösning. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.56 (CEST)
Ja källor är centralt, men inte så enkelt i dessa fall. Vi gör oftast ett snävt urval av källor till detta epitet och det är också så det ofta är lite äldre. Om vi följer vad större medier skriver så har det ändrats över tiden. Runt 2010 var det vanligt för dessa partier/webbplatser men media har de sista åren för samma ämnen undvikit denna bestämning. Men när flera etablerade källor använder epitet i nutid så skall vi inte avveckla detYger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.10 (CEST)
Jag som inte är bevandrade i "sociologisk forskning" säger de här uttrycken inte särskilt mycket alls. Artikeln i ämnet säger "Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på det ideologiska spektrumet. Det innebär att högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden." Men, hallå! Vi skriver inte i artikeln om Stefan Holm att han är "lika lång som ett gummiband". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 08.13 (CEST)
När jag tittar på vår artikel Högerextremism så inleds den med en 8 år gammal efterlysning av fler eller bättre källor. Vänsterextremism säger sig bygga på engelska wikipedia och ger den tyska säkerhetspolisen definition, samt talar om att den svenska säkerhetspolisen "använder begreppet vänsterextremism för att beskriva politiska rörelser på den yttersta vänsterkanten". Alltså en ren cirkeldefinition. Samtidigt säger vi i dessa artiklar "Begreppet vänsterextremism har förändrats över tiden och benämningen har också olika betydelse på olika platser" och "högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden". Vi har alltså inte på ett tydligt och verifierbart sätt gjort klart för oss själva och våra läsare vad termerna betyder. Det är, som jag ser det, ännu ett argument för att inte använda dem. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 09.48 (CEST)
Så våra artiklar behöver förbättras. Andra uppslagsverk försöker beskriva och därmed definiera detta så gott det går. Varför inte vi? Att tro att vi inte ska kunna göra detta och därför inte heller kunna använda begrepp när de är relevanta är bara räddhågat, skriv ut det självklara är en riktlinje och att inte göra det eller lämna det osagt är inte encyklopediskt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.40 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Vi är ju inte överens själva om vad extremism innebär och våra artiklar är inte heller särskilt tydliga om vad det innebär. I bästa fall är vi alltså oprecisa. Jag tror det är bättre att vi skriver ut vad vi menar bakom beteckningarna. T.ex. att en rörelse inte är främmande för att ta till våld, vill förstatliga privat egendom eller utvisa alla som inte är västerlänningar. Då respekterar vi läsaren som själv får göra sitt ställningstagande samtidigt som vi är tydliga och inte undanhåller något. Trenden i samhället är en tydlig irritation hos allmänheten att få berättat för sig vad de ska tycka och vad som är gott eller ont. Poängen med en encyklopedi är inte heller avståndstaganden – inte ens från Hitler och Stalin. Om encyklopedin däremot beskriver Hitler och Stalin noggrant och sakligt förstår folk själva utan att någon skriver dem på näsan. Den lilla grupp som inte tar avstånd blir ändå inte omvända av att vi kallar något extremism, utan bara irriterade. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 10.21 (CEST)

Wikipedia ska även vara tydlig och inte utgå från att alla kan "läsa mellan raderna", dvs skriv ut det självklara. Även om vad som är norm må vara något föränderlig kan det vara relevant beskriva något som extremt utifrån normen, för att skapa bred och lätt förståelse. Finns ingen norm, är ju inget extremt. Det är inte avståndstagande att skriva att en ideologi är extrem när den är det, bara konstaterande. Om nu en liten gruppen blir irriterad av detta, tycker du verkligen att vi ska anpassa oss efter det? Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 17.09 (CEST)
Kräver inte det att vi måste definiera "normen" varje gång ordet "extrem" används? IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.30 (CEST)
Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jo och att vi måste uppdatera efterhand som normen ändras. Och vems norm? Dessutom kan jag inte förstå påståendet att extremt inte är ett avståndstagande. Det är det absolut./Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.49 (CEST)
Jag menar samhällsnormer såklart. Dessa utvecklas, men sällan så fort att uppdatering krävs varje gång ett ord används.. definiera en gång i sitt sammanhang räcker och håller en tid. Inte avståndstagande var kanske inte det bästa ordvalet, men jag menar att i uppslagsverket är höger- eller vänsterextrem bara en upplysning, inte en värdering, och vi bör inte ta avstånd från att använda dessa begrepp där de faktiskt är relevanta bara för att de inte är helt lätta begrepp. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 21.25 (CEST)
Jag anser att begreppet behövs för att beskriva politiska sammanhang, och att det knappast handlar om någon betydande betydelseförskjutning i samhället som gör att begreppet skulle ha förlorat sin betydelse. Jag menar att extremism handlar om politiska åsikter som ligger utanför normala politiska referensramar. Det kan betyda att man är våldsbejakande, att man ifrågasätter parlamentarisk demokrati eller flerpartisystem, att man ifrågasätter alla människor lika värde eller liknande. Sedan kan det givetvis finnas politiska partier eller organ som ligger på gränsen där det är svårt att exakt placera dem. Det går då att ta diskutera hur man bör göra. Det är ju trots allt sällsynt att begrepp är så solklara att de aldrig behöver diskuteras. Många organisationer i de här spektrat vill ju gärna framställa sig som normalare än vad de är. Sedan finns ju andra gränsdragningar som nya tider och fria tider som Yger nämnde i inledningen, som publicerat texter som helt klart är högerextrema, men som de menar inte representerar webbtidningens hållning utan som de publicerat med hänvisning till det fria ordet. Att det behövs kan ju visas av att jag hade en diskussion med Tostarpadius för ganska många år sedan i fråga om Nordisk Ungdom (2000-talet), som han då tyckte knappast tyckte kunde klassas nazistiska då de ju på sin hemsida sade sig stötta Sverigedemokraterna. På samma sida framgick ju dock tydligt att de var motståndare till dagens demokratiska system, och förespråkade en "bättre demokrati" som skulle bygga på enpartistystem, respekt för ledaren och lokala beslutorgan organiserade uppifrån. Alltså ungefär samma sorts demokrati som i hitlertyskland eller i Stalins sovjetunionen, där för övrigt snarlika argument om arbetarråden som en "bättre demokrati" ju också framfördes, även om de troligen tänkt sig fascistiska kamporganisationer som förebild och i någon slags fornnordisk klädnad. Jag tycker därför att det är viktigt att vara tydlig med vad vi beskriver. Andejons talade ovan om att nazisterna inte upphörde med att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland. Nej, om vi skall vara kinkiga så användes ordet inte då. Men fascistiskt parti var det då och förblev. Idag är högerextrem (om vi nu utelämnar vänsterextrem) ett vanligare begrepp, eftersom det fångar upp ett bredare spektrum av organisationer som inte knyter an till fascismen men ändå går utanför de grundvärderingar som varit genomgående för västerländska demokratier efter andra världskriget.FBQ (diskussion) 15 september 2019 kl. 23.07 (CEST)
Varför då inte istället skriva att "Partiet står utanför samhällets normalvärderingar om demokrati och människors lika värde"? Det upplever jag som en mycket bättre beskrivning än "extrem". IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 10.24 (CEST)
Visst kan man göra det, jag tror nog dock att det då blir bökigare att hitta källor. Dessutom tycker att jag att det är neutralare att skriva fascistisk, nazisktisk eller högerexrem. Det är ju också oftast de begrepp som används i källor som beskriver organisationerna. Vill man utveckla hur och varför de klassas som de gör och på vilket sätt de tar avstånd från normalvärderingar om demokrati och mänskliga rättigheter kan man ju göra det. Det här är annars inte mitt område och jag är inte insatt i källäget.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 12.40 (CEST)
Mina fem öre: I detta får vi gå till vad rimliga och trovärdiga källor säger. Där, inom statsvetenskaplig och sociologisk forskning, används begreppet rent deskriptivt och det ska vi också kunna göra på Wikipedia. Denna diskussion riskera att hamna i ett politiserat åsiktsträsk snarare än att leda fram till något NPOV-resultat. Detta är helt enkelt inte vår sak att bedöma eller avgöra. Ett uppslagsverk som gör anspråk på att eftersträva saklig neutralitet får aldrig låta sig påverkas av extern politisk debatt eller styras av intern politisk splittring mellan användare. dnm (d | b) 16 september 2019 kl. 13.01 (CEST)
Skriver vi att "X är högerextrem" och följer länken kommer vi till en artikel vars ingress inte säger något av värde. Vi skulle behöva artiklar som "Högerextremism i Sverige under 2010-talet" istället. Då går det att hitta substans. Som det är nu skrivs det bara till de som redan insatta. IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 13.14 (CEST)
Jag håller helt med i det som Dnm och FBQ skriver. Det är bra som det är nu. Adville (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.41 (CEST)
Vår artikel om högerextremism är inte helt toppen, men tycker samtidigt att den inte skulle bli helt värdelös om den strukturerades om. Min definition ungefärligen finns ju citerad från NE mitt i artikeln. Den borde finnas i toppen. Många högerexrema omfattar tradtionella värderingar kring bland annat familj och religion men det gör även andra och det är ju inte det som gör dem högerextrema (eller ja, möjligen då "höger" extremister). Tycker inte annars att vi slutar använda begrepp för att wikipedias artikel i ämnet är usel.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.58 (CEST)
Några saker, som möjligen tillför något till diskussionen. Först och främst: Jag håller med Yger och bara det faktum att frågan diskuteras visar att begreppen höger- respektive vänsterextremism inte uppfattas på samma sätt av alla betraktare. Det kan bero på att det inte finns någon entydig definition, i alla fall ingen som är allmänt spridd och accepterad.
Vidare: Ordet extrem måste ställas i relation till något som kan betraktas som norm, eller i alla fall icke-extremt. Även här saknas tydliga och allmängiltiga definitioner, och det ligger i betraktaren öga (t ex personlig acceptans för det som uppfattas som avvikande från norm) att bedöma vad som är extremt.
Sist, men inte minst: De referenser till extrembegreppen som vi använder i artiklarna gäller ofta omnämnanden i mediesammanhang. Det innebär att de i en mening är korrekt använda, eftersom det går att verifiera att de används. Men i en annan mening kan de mycket väl kan vara osäkra, t o m fel, eftersom det inte alls är säkert (snarare osannolikt) att medierna/källorna har använt dessa svårdefinierade uttryck på ett strikt korrekt sätt.
Därför: Jag anser att vi så långt som möjligt bör undvika att använda dessa begrepp som WP:s egen definition av en gruppering, ett parti, en tidning o dyl. Däremot kan det naturligtvis ofta vara relevant att nämna att olika källor använder den klassificeringen. Janders (diskussion) 17 september 2019 kl. 10.29 (CEST)
Jag instämmer till fullu. Dessutom är det min uppfattning att ordet Högerextrem har gått från att vara ett ord med betydelse till ett signalord, Det innebär att det från höger tolkas, "nu är en vänstermännika framme och kräks sina subjektiva ord" och från vänster "detta är ett bra ord att använda för att dödskallemärka vissa högerfenomen", och att dagtidningar av detta skäl numer undviker ordet. Denna betydelseförskjutnin uppfattar jag inte inträffat med de mer beskrivande: högerpoplistiskt konspiratiorisk. Jag önskar ändra så begreppen bara finns med tillsammans med en källa. Dvs "AAA är en högerorienterad/högerpopulstisk (konspriatiorisk) webbplats, av Expo klassad som högerextrem" istället för nu "AAA är en högerextrem webbplats".Yger (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.08 (CEST)
Instämmer med Janders och Yger. /FredrikT (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.25 (CEST)
Jag kan väl hålla med Janders om att det är vettigt att vi inte själva skall definiera vilka som skall klassas som högerextrema. Sedan vet jag inte om jag håller med Yger om att "högerpopulistisk" är ett entydigare begrepp tvärtom är det ju betydligt luddigare. Det är bredare och kanske därför lättare att använda men då blir det ju också otydligare. Visst finns det fall då omnämnanden av organisationer som högerextema kan vara tveksamma, men jag tycker nog det tas från fall till fall.FBQ (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.43 (CEST)
OBS! Detta är allmänna reflektioner och inte ett inlägg riktat mot någon annans inlägg: Jag förstår inte varför vi ska ställa något i relation till något annat. Säger trovärdiga källor en viss sak ska vi inte omdefiniera det genom en egen wikipediansk vetenskap, vilket ofta är vad diskussionerna tenderar att försöka göra. Vi kommer förmodligen aldrig bli överens om begreppens betydelse och det är därför som vi inte heller ska avgöra sådant på Wikipedia. Begreppen högerextremism och vänsterextremism är definierade och avgränsade i kvalitativ vetenskaplig litteratur. Låt sådant bygga de två artiklarna. Vad medierna använder som utgångspunkt för sina definitioner eller med vilken kunskap de bygger sin begreppsanvändning på är svårt att avgöra. Frågan blir därför rent spekulativ, även om ett (kvalificerat) antagande kan göras. Jag håller därför med om att Wikipedia inte ska ha någon egen definition av begreppet. Låt källorna göra dem åt oss. dnm (d | b) 18 september 2019 kl. 22.00 (CEST)
Problemet är att forskningen inte har EN definition utan kan presentera ett antal kriterier för vad som i ett speciellt sammanhang (och i just detta vetenskapliga verk)innebär att en företeelse eller ett parti är att beteckna som höger(eller vänster-)extremt. I vår artikel Högerextremism hänvisas till exempel till Heléne Löövs definition av högerextremism under 1900-talets första hälft (förmodligen i Sverige, att döma av titeln på verket). Långt ifrån alla dessa kriterier är giltiga för att beskriva de partier som idag hänvisas till som högerextrema. Så hur gärna vi än vill så kan vi inte luta oss mot "forskningens" definition av begreppen. --Chandra Varena (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.38 (CEST)
Det är ett påstående som omfattar det mesta, om inte allt i varierande grad. Hade det inte varit så skulle det inte varit forskning. Vi kan bara luta oss mot forskningens definitioner. Något annat alternativ finns inte, Chandra Verena. Börjar vi med egna definitioner är det direkt egen forskning och helt klart öppet fällt för POV. Däremot måste artiklar uppdateras när forskningsområdet nått nya rön. Ett sätt att också gardera sig mot att gamla källor ges för stor auktoritet är att vara tydlig med att ange referenserna redan i texten "Enligt Helene Löövs definiton i NN från 1990 anges följande kriterier..." eller liknande. Där kan man även ta upp fler verk och presentera dem jämsides med varandra och låta läsaren själv se likheter och skillnader. dnm (d | b) 18 september 2019 kl. 23.45 (CEST)

Håller helt med dig @Dnm:att det är ett bra sätt att hantera frågan i den artikel som specifikt rör begreppet. Och samtidigt, just genom att det kan definieras på olika sätt så kan vi inte luta oss mot "forskningens definition" i artiklar där vi beskriver partier eller andra andra företeelser. Vi kan säga t.ex. "Expo beteckningar partiet som högerextremt" men vi kan inte själva säga att det ÄR högerextremt - för då återkommer frågan, enligt vilken definition? --Chandra Varena (diskussion) 19 september 2019 kl. 06.57 (CEST)

@Chandra Varena: Bra skrivet! Vetenskapliga begrepp definieras i de texter där de används och det finns alltid variation. Att tala om "den vetenskapliga definitionen" av begrepp i singular kommer man oftast inte särskilt långt med. Min erfarenhet av känsliga ämnen är att om man höjder detaljnivån lite över vad människor förväntar sig så kan helt plötsligt de flesta människor instämma i det man säger. Ofta är det generaliseringarna som ställer till problemen./Machatjkala (diskussion) 19 september 2019 kl. 07.32 (CEST)
Som jag ser det behöver forskares definition egentligen inte nödvändigtvis ha större relevans för vad som kan anses vara NPOV för begreppet. Som redan nämnts kan forskare och andra definiera begreppet olika i olika sammanhang. Hur begreppet används i tidningsartiklar och litteratur är ju minst lika intressant. Sedan är det ju vettigt med en definition som har viss stringens, i tidningsartiklar kan man ju garanterat se begreppet användas ganska motsägelsefullt. Jag reagerade direkt på Heléne Lööws definition i artikeln högerextremism. Jag tycker inte alls det liknar en definition, utan snarare en beskrivning. På samma sätt som man kan säga att en katt är ett djur som jamar, jagar möss och inte gillar hundar och vatten. Även om det stämmer på de flesta katter är det en helt värdelös definition och en hund som jamar är inte en katt. Det oavsett om den är skriven på 1990-talet. Men det är ju mycket möjligt att definitionen är gjord snarare med utgångspunkt att beskriva samtidiga högerextremism snarare än att avgränsa den.

För att ta dem:

  • Antikonservatism endast i en mycket begränsad omfattning. - Ja, höger är ju normalt konservativ. Inom fascism och nazism finns ju en del antikonservativa drag. Men de flesta betonar ju i någon form traditionella värderingar, eller återupprättande av något som kan kallas tradtionella värderingar. Men det är ju å andra sidan inget som är exklusivt högerextremt
  • Antidemokratisk inställning syftande till att återupprätta monarkin - nazister och fascister brukar inte vara särskilt intresserade av att återupprätta demokratin. Jag vet inte om det på 1990-talet fanns andra högerextrema grupper som inte var intresserad av att återupprätta monarkin. Som sådana tankar idag knappast skulle få stöd av kungahuset tror jag det är betydligt färre som för fram sådana tankar idag, i varje fall ser jag det betydligt mer sällan.
  • Ideologin är grundad på rationalism och religion och avvisar all form av irrationalitet och känslosamhet - upplever jag inte alls stämmer. Tvärtom upplever jag att ganska många grupper hänvisar till mycket känsloladdad nationalism och patriotism. Möjligen kanske man hävdar att det är en mer "rationell" form av känslosamhet än exempelvis en dröm om världsfred och global rättvisa, men jag hävdar nog att den likafullt inte är det.
  • Maktbasen består av den traditionella samhällseliten - upplever jag inte heller stämmer - nazism och fascism grundade sig ju under mellankrigstiden inte på den traditionella makteliten, och nynazism har ju inte heller gjort det. De flesta grupper som inte är traditionella nynazister baserar ju inte heller sin maktbas på den traditionella samhällseliten. Tvärtom ser man ju dagens politik och media som kontrollerade av en pk-elit som man tar avstånd ifrån.
  • Det strategiska målet är inte att skapa en politisk massmobilisering Det här är åter kanske en karaktäristik för hur det såg ut på 1990-talet då de här tankarna hade ganska litet allmänt stöd och möjligheterna till någon massmobilisering var mycket små. Idag är det nog tvärtom. Men jag tror inte Heléne Lööw någonsin menade att om en organisation hade för avsikt att skapa en politisk massmobilisering var den inte högerextremistisk
  • Social revolution eftersträvas inte - återigen vill jag mena att det helt beror på
  • Man förlitar sig på armén och är villiga att acceptera ett militärt styre - ja generellt sett har ju högern varit mer försvarsvänlig än vänstern och högerextremister är ju i högre grad än vänsterextremister beredda på att acceptera ett militärstyre. De räknar ju för övrigt med att militärledningen är mer högerorienterad än vänsterorienterad. Likafullt har det ju ganska lite med en entydig defintion att göra. De flesta kommunistdiktaturer har ju förlitat sig på ett militärt styre utan att det för den sakens skull gjort dem till högerextremister.
  • Alla tankar på en folk- eller partiarmé avvisas - det stämmer ju inte in på fascister eller nazister, och tvärtom går det ju att se hos många nynazister liknade att de omfattar tanken på en folkarmé.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 16.38 (CEST)
Spontant känns det som en definition som försöker ringa in en extremhöger som inte omfattar nazister och fascister, utan snarare rörelser som Francos falangister.
andejons (diskussion) 19 september 2019 kl. 18.37 (CEST)
Ja, och visst, det finns ju visst fog för att mena att nazism och mussolinis fascism snarast är en slags mittextremism. Men det har ju med problemen med höger- och vänsterskalan generellt att göra. Normalt ses ju liberalism som en åskådning mellan socialism och konservatism och någon extremliberalism handlar det ju inte om, snarast ideologier med element både från höger- och vänsterrörelser. Samtidigt är det ju ingen åtskillnad som görs i dagligt tal och som snarare riskerar att förvirra än förtydliga. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.48 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Visst finns det liberalism som kan kallas extrem. Nyliberalismen måste betecknas som en högerextrem ideologisk riktning, bitvis besläktad med socialdarwinismen. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.55 (CEST)
(Redigeringskonflikt) @Ascilto - absolut - men som du säger, den kallas då också högerextrem trots att den i grunden inte är konservativ, och om den skulle kallas mittextrem skulle ha väldigt lite gemensamt med nazism som ju då också kunde kallas mittextrem. Jag upplever ju att det blivit vanligare med organisationer som nordisk ungdom som i sin ideologi mycket liknar nazismen, men som tar avstånd från antisemitismen och all koppling till nazism. Det gör ju i så fall att man behöver ett separat begrepp för dessa rörelser. Fascism skulle det ju kunna kallas, men vanligen inkluderas det ju i begreppet högerextrema. Även Francos falangister som befann sig längre till höger brukar ju kallas fascister. Vad jag förstått så var ju dock falangisterna från början ett mer klassiskt fascistiskt parti som sedan Franco tagit över ledningen fick en tydlig högerprofil. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.07 (CEST)
Nyliberalismen, liksom socialdarwinismen, är besläktad med fascismen genom tron på den starkares rätt - dock med den skillnaden att nyliberalismen har en teori om att de de ökade klyftorna skall leda till att överskottet sipprar ner till de fattiga. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.13 (CEST)
Socialdarwinismen är ju intressant då den kunnat appliceras på lite olika ideologier med helt olika konsekvens. I början av 1900-talet var den ju vanlig bland socialister som menade att arbetaren var den nya människan som skulle ta över samhället till skillnad från inavlade kungahus och förklemad bourgeoisie. Samtidigt har den ju använts som försvar av rådande ordning och att existerande klassamhälle är resultatet av en lång evolution som lett till att varje klass anpassats för de sysslor de satts att utföra.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 23.40 (CEST)
Politisk höger och vänster är relativa begrepp. De är hämtade från den franska riksdagen. Vad som är höger i en tid kan vara center eller vänster i nästa. Enligt Nordisk familjebok är vänster beteckningen på de liberala eller radikala.[1] Högerextremism är en översättning från franskan och betyder egentligen bara längst ut på högerkanten, se inlägg av mig på artikelns disk. med citat från 1819. Sedan kan det mycket väl finnas likheter mellan yttersta högern vid olika tidpunkter. Edaen (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.48 (CEST)

Inlägg av slutsatsen av diskussionen i våra riktlinjer[redigera | redigera wikitext]

Essäavsnittet Wikipedia:Kritik#Pejorativa epitet tar upp om och när vi bör använda "pejorativa epitet" såsom högerextremism. Går det att föra in slutsatsen av denna diskussion där? Där föreslås att vi bör ge konkreta exempel på vad som gör något högerextremt och inte bara stämpla med hänvisning till någon auktoritet. Skulle vara roligt om den essän en dag kunde uppgraderas Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 08.52 (CEST)

Bra förslag! Jag anser själv det finns en slutsats i denna diskussion, men skulle göran vilja se någon annan göra en första verion av slutsats som jag sedan kunnde putsa på/lägga synpunkter på. Yger (diskussion) 30 september 2019 kl. 09.01 (CEST)
Jag gjorde ett försök i Wikipedia:Kritik och även kort i Wikipedia:Trovärdiga källor. För övrigt vore det roligt om någon ville återuppta diskussionen på dessa båda essäers diskussionssidor vad som saknas för att de ska få status som riktlinjer.Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.04 (CEST)
Ändringen i trovärdiga källor bara bra. Den i Kritik gillar jag mindre. Vad som gör en term Pejorativa tycker jag behöver problematiseras mer. Islamofob gör att ge kvantitativa krav när det uppfylls och jag anser det även gäller populism (överförenkla en komplex verklighet, med en speciell slagsida) Extremism har inte den kvantitativa förklaring givne av namnet extremism i termen. Däremot är det bra det står om att term som i en viss tid kan sägas vara OK, i en annan tid är icke ok, tänk på Idiot, imbecill.Yger (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.30 (CEST)
Du kanske kan omformulera texten själv? Jag tolkar dig som att du vill dela upp listan med exempel på kritiska epitet i två grupper: Kritiska ideologiska stämplar såsom "extrem" som ibland är ok trots att knappast någon organisation kallar sig extrem, och mer uppenbara pejorativ såsom "Islamofobi" som är mindre ok? Jag tror det blir svårt att komma överens om en gränslinje mellan dem. "Islamofobi" används för kritik av artikelämnet i Lars Vilks, Sam Harris (borde man namnge kritikerna här?), Jihad Watch, Polly Toynbee, Bürger Union für Südtirol. "Vänsterextremism" används i Antifascistisk aktion i Sverige, Röda armé-fraktionen, Revolutionära fronten och Djurens befrielsefront. I ingen av dessa artiklar namnges den som gett epitetet annat än i fotnoten, och artiklarna ger få konrketa exempel på varför de får epitetet. Borde det läggas in i fallet islamofobi, men inte vänsterextremism? Eller borde islamofobi inte nämnas i de första fallen utan bytas ut mot ord som islamhat, islamrädsla, eller konspirationsteorier om islam? Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 20.04 (CEST)
Det här är en rävsax som är svår att ta sig ur så länge vi bara bollar med begrepp eller epitet. Det är lika illa att skriva att en organisation är främlingsfientlig som att skriva att den är invandringskritisk. Främlingsfientlig är illa eftersom det är pejorativt och invandringskritisk är illa eftersom det är förskönande. Det enda vi kan göra för att komma ur den här rävsaxen är att skriva vad källor säger; den här källan har gjort denna analys medan denna källa gjort en annan. Jag tror inte vi kommer någon vart med att göra listor över begrepp och epitet som skall undvikas eller hanteras med försiktighet. Källor är vårt allt. /Ascilto (diskussion) 30 september 2019 kl. 22.19 (CEST)
Jag tycker inte rävsaxen är så svår att ta sig ur. Istället för att använda epitet beskriver man vad det handlar om. T.ex. "Organisationen anser att Sverige inte kan ta emot fler invandrare." Det är korrekt beskrivet, ingen kan anklaga Wikipedia för att vara partisk och läsare kan själv välja epitet för saken. Inte särskilt svårt. "Organisationen anser inte att temperaturen i jordens atmosfär ökar" – nästan lika lätt att skriva som klimatförnekare. /Machatjkala (diskussion) 30 september 2019 kl. 23.02 (CEST)
Jag hävdar att rävsaxen alltid är svår att ta sig ur. Till exempel, vad betyder egentligen Organisationen anser att Sverige inte kan ta emot fler invandrare? Betyder det att man vill minska flyktingkvoten? Införa hårdare krav vid asylansökan, eller stoppa anhöriginvandring? Eller vill man stoppa all invandring, och från alla länder och kasta ut alla inklusive svenska medborgare som invandrat de senaste 40 åren? Sedan är det ju så att alla ord och begrepp till sin natur används olika i olika tider och av olika människor, trots det försöker vi att kommunicera ändå, det måste wikipedia också. Att höger och vänster när begreppen skapades inte betyder samma sak som idag betyder ju inte att vi inte bör använda dem. Sedan kan det ju vara bra om våra artiklar är pedagogiska och utförliga så att läsare på wikipedia kan förstå varför internationalen har texten "under skatter vi digna ned" eller varför det var högern som inledde förstatligandet av det svenska telefonnätet, den svenska järnvägen och den svenska radion. Jag menar att i grunden har ganska litet skett i Sverige med de värderingar som föddes i kölvattnet av andra världskriget. Visst har det skett en förskjutning till höger på senare år, liksom vi tidigare haft vänstervågor i samhället. Och visst, vi kan aldrig veta vad framtiden kommer att innebära. Men jag påstår att det inte skett något som gjort begreppet "extremism" obsolet. Det går garanterat att hitta mängder exempel där de använts lättvindigt utan tydlig analys och styrt av ett politiskt klimat som delvis har ändrats. Men det ändrar som sagt enligt min mening ingenting i grunden.FBQ (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 11.59 (CEST)

Uttrycket klimatförnekare, (högerextremister)[redigera | redigera wikitext]

I liket med uttrycken högerextrem och vänsterextrem ovan, anser jag termer som klimatförnekare och liknande bör ses över eftersom de används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika former av ståndpunkter angående klimat, och de påståenden att klimatet skulle vara skapat av människan, och om man motsätter sig en sådan ide, skall vederbörande häcklas, förolämpas, samt förses med diverse förklenande termer avsedda att skrämma andra att inta liknande åsikter. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.40 (CEST)

Jag är inte emot att använda "konpiratorisk" när det är källbelagt, det är för mig en beskrivande och inte relativ term. Och amma med klimatförnekare, det är en beskrivande term.Yger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.13 (CEST)
Klimatskeptiker är ett alternativt ord till klimatförnekare som kanske uppfattas som lite mildare. Idag behövs ett ord som sammanfattar ståndpunkten att någon inte tror på att människan påverkar klimatet. Det är inte automatiskt förolämpning, det är också ett sätt ha detta sagt på ett effektivt sätt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.52 (CEST)
Det kan vara bra om orden man använder i ett uppslagsverk kan källbeläggas i en ordbok. Till exempel Svenska akademiens ordböcker
Dan Koehl, du har säkert inte glömt diskussionen vi hade i artikeln Klimatskepticism för mindre än en månad sedan. Är det inte bättre bara peka andra dit så de kan se vad du och jag skrev än att ta samma visa igen? Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 13.06 (CEST)
Att kalla klimatförnekare för klimatskeptiker eller kalla främlingsfientliga för invandringskritiska är lika förskönande som att kalla kalhyggen för föryngringsytor. Jag är en vän av att man skall kalla saker och ting för sina rätta namn. Men det måste förstås finnas oberoende källor. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.24 (CEST)
Jag tycker det är en lika dålig idé att använda förskönande omskrivningar av pejorativa uttryck som att använda själva uttrycken. Det är bättre att skriva vad de olika grupperna tycker och tänker. T.ex. att det inte tror uppgifterna om den globala uppvärmningen stämmer eller att de anser att vissa invandrare ska utvisas. Det är det sakliga sätet att hantera problemet. Möjligen kan man säga att klimatskeptiker inte är pejorativt utanför vissa kretsar, men det är trots allt ganska oprecist. Det är ju inte klimat i allmänhet de är skeptiska till utan den globala uppvärmningen. Tyvärr finns inte begreppet uppvärmningsskeptiker ;) eller motsvarande bättre uttryck. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.57 (CEST)
De som brukar betraktas som "klimatskeptiker" är ju ofta forskare, som är väl insatt i att det blivit lite varmare efter den Lilla Istiden. Vad de rent generellt representerar, är 1. något som helst vetenskapligt bevis för Bert Bohlins C02-teori, 2.att de antropogena 4% C02 skulle ha mätbar inverkan, samt 3. att man fäljer den den vetenskapliga metodiken, vilken framför allt innebär skepsis, rent generellt, tills något bevisats (och det räcker då för dem inte att All Gore, eller Petter Nicklas påstår att det bevisats). "klimatskeptiker" är en politiskt manipulerande term, som objektivt sett innefattar alla människor fram till att Bohlin grundade IPCC, och Al Gore försökte sätta en käpp i hjulet för Asiens industri. Sedan dess har dessa frågor drivits politiskt av FN, och smutskastningen av icke troende, som efterfrågar bevis, och påpekar att samtliga IPCC spådomar baserade på datormodeller har visat sig felaktiga. Att det blir något varmare efter en köldperiod, är väl alla som gått i skolan någorlunda medvetna om, att vi befinner oss i den kallaste perioden under de sista 7 000 åren, däremot kräver ju att man ägnar diskussionen en halvtimme eller så, något som de flesta inte anser sig ha tid med. Oavsett allt detta, så finns det sannolikt neutralare och sannare termer att beskriva personer som använder sund förnuft, och framför allt försvarar den vetenskapliga metodiken, än att kalla dem för någonting ö.h.t. Förnekare ger ju en direkt association till medeltiden, när de som förnekade Gud och hans namn, ansågs som kättare. Wikipedian som fri, och neutral databas av fakta, bör inte användas för diverse propaganda, genom att kalla personer för ditten och datten. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.23 (CEST)
Som sagt Dan. Det du framför nu är samma som förra diskussionen. Är det inte bättre ta det där? Slippa skriva samma argument igen och wikifiera dina inlägg på svenska "klimatforskare". Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.46 (CEST)
@Dan Koehl: Jag upplever att du har en alltför stark agenda - därtill konspiratorisk - för att det skall vara intressant att diskutera frågan med dig. Jag har respekt för att du kan tycka detsamma om mig. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 18.06 (CEST)
Det här är väl en icke-diskussion? Termen klimatförnekare används i två artiklar på hela svensksråkiga Wikipedia. Ingen gång för att peka ut en person. I den ena artikeln för att det är i titeln på en källa som använts, alltså inte ens i artikeltexten. I den andra artikeln används begreppet två gånger. En gång för att förklara att begreppet används ibland (med tre källor), en gång för hänvisa till forskning där begreppet används (med en källa). Ainali diskussionbidrag 17 september 2019 kl. 23.27 (CEST)
Flyttar felpostat inlägg. /Ascilto (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 00.39 (CEST)
Ascilto, skrev du under rätt rubrik? Detta är en underrubrik om klimatskeptiker och du nämner inget om det. Mvh Adville (diskussion) 30 september 2019 kl. 23.26 (CEST)

Malcolm X, Margaret Thatcher och Martin Melin[redigera | redigera wikitext]

Vad har Malcolm X, Margaret Thatcher och Martin Melin gemensamt?

Jo, de är alla med i veckans tävling denna vecka! Vi koncentrerar oss på alla artiklar som åtgärdsmallades för nästan 10 år sedan. Det finns inget krav på att din redigering i artikeln ska ta bort några åtgärdsmallar. Det viktiga i mina ögon är att dessa artiklar får luftas lite. Det i sig gör att artiklarna får uppmärksamhet. Exakt vad du gör i artiklarna lägger jag mig inte i. Tycker du att det blev en förbättring, så får du poäng. IP 62.20.170.74 (diskussion) 23 september 2019 kl. 08.10 (CEST)

Tävlingen har nått halvtid. Antalet poängsatta bidrag är 58 och antalet mallade artiklar har minskat från 2 003 till 1 946. Hela fyra åtgärdskategorier har tömts och raderats. Det finns fortfarande mycket att göra. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 september 2019 kl. 08.06 (CEST)
Det finns tre kategorier som fortfarande är orörda nu när det är dryga dygnet kvar på tävlingen: Kategori:Artiklar som behöver fler källor 2009-10, Kategori:Artiklar som behöver fler källor 2009-11 och Kategori:Artiklar som behöver fotnoter 2009-10. Kan vi få dessa att minska med åtminstone en artikel innan söndag kl 24:00? IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 september 2019 kl. 19.45 (CEST)
Din rosett!
Källor 2009
Vinnare av tävlingen blev Deryni som fixade 100 artiklar jämt. Tackar även övriga deltagare. Tillsammans fick vi bort över 120 gamla sura mallar. Den största nyttan av det här fick därmed Wikipedia som jag därför också utser till pristagare med denna röda rosett. IP 62.20.170.74 (diskussion) 30 september 2019 kl. 07.21 (CEST)

Inlandsklimat råder[redigera | redigera wikitext]

I många av de botskapade artiklarna om öar i Finland kan man läsa att Inlandsklimat råder i trakten. Ett av många exempel på detta är Bastuklobben. Detta är skrattretande, med tanke på att dessa öar ligger ute i skärgården. Är det jag som inte fattar vad inlandsklimat är för något, eller var det boten som fick fnatt när artiklarna skapades? Jag vet inte om detta problem finns även utanför Finland. Kan man låta en bot städa bort denna tokiga uppgift? Stigfinnare (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.00 (CEST)

Jag tror att det handlar om att boten utgått från en väldskarta över olika klimatområden. Som den inte kan tänka själv inser den inte att det inte verkar sannolikt för den här kobben. Tror att kartan som användes var rejält grovmaskig. Det fanns ju ett problem med att man använt atmosfärdata från Nasa snarare än markdata för väderangivelserna, men tror inte det är problemet här. FBQ (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.27 (CEST)
Det felet är ändå milt jämfört med vad Lsjbot tyckte om klimatet på Jersey!
andejons (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.59 (CEST)
Detta är inte nödvändigtvis fel. Kustklimat uppstår, tror jag, endast om vattenmassan i ett hav verkligen lagrar nog energi för att utjämna temperaturskillnaderna mellan vinter och vår och dag och natt. Jag vill minnas från klimatkartor jag sett att Östersjön inte mäktar med detta. Därför har områden vid havet i Sverige och Finland inlandsklimat, vill jag minnas. Possessionaten (diskussion) 26 september 2019 kl. 11.31 (CEST)
Den där boten gick bärsärkagång. Att gå igenom och försöka normalisera dessa artiklar känns som i det närmaste ogörligt. Det verkar finns tiotusentals sådana, som handlar om mer eller mindre okända platser som inte ens omnämns på respektive lands eget språk. Det verkar som om svenska och cebuano (!) drabbats av detta. --Andhanq (diskussion) 26 september 2019 kl. 11.56 (CEST)
Köppens klimatklassifikation som Lsjbot använt som källa.
Klimatklassifikationen är en av de bättre bland källorna som Lsjbot använde. I källan förklaras hur kartan tagits fram och en del om svagheter som finns i resultatet. I Lsjbots artiklar är problemet i första hand om vi tycker Köppens klimatklassifikationer en bra modell för att beskriva klimat i våra artiklar. Sedan kanske Lsjs matchning av Köppens klimatklasser till klimatartiklar på svenska Wikipedia kunde gjorts på ett bättre sätt.
Bastuklobbens klimat är i källan (helt riktigt) klassificerat som Dfb. Lsj valde att länka den klimattypen till inlandsklimat. Engelska Wikipedia kallar klimtattypen en:Humid continental climate. Innehållet i de artiklar skiljer sig ganska mycket. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 26 september 2019 kl. 18.11 (CEST)
Ok, då är det klimattypsnamnet som är problemet den här gången. Jag är inte särskilt hemma på meteorologi, men Östersjön klarar av att ganska bra på att förlänga höstarna och försena våren jämfört med inlandet. Sedan är kanske inte skillnaden mot Mellansveriges inland jättestor, men så påverkar ju å andra sidan Atlanten och Golfströmmen större delen av Skandinavien och jämnar ut temperaturen ganska rejält. Men, om vi tittar på Köppens definition av av Dfb ser vi ju att det räcker att den kallaste månaden är kallare än -3 grader Celsius (alternativt 0 grader) och att minst fyra månader har temperaturer över 10 grader, och som synes så gäller det en hel del kustområden, svenska västkusten, delar av norska kusten, delar av norra USA:s östkust och Kanadas kust samt stora delar av Japans kust.FBQ (diskussion) 26 september 2019 kl. 22.00 (CEST)
Mall:Köppens_klimatklassifikation (en) visar att det saknas en artikel för gruppen med Dfb. Det är möjligt att den (i analogi med kustklimat skulle länkas till inlandsklimat, men den har interwiki till som är definitionen av hela gruppen D. Eftersom klassificeringen är hierarkisk är det i så fall inte fel att använda någotdera, men Dfb är en något mer precis typ (Warm-summer humid continental climate). Att en bot väljer att vara lite på säkra sidan och inte ge sig in i den exakta typen är inte orimligt. För intressanta platser är det väl fritt fram att gå in och förbättra.
Kom ihåg att Köppers klasser ska åtskilja globalt och inte specifikt göra skillnader inom länder tydliga. Det är klimatet, inte huruvida det finns kust eller ej, som avgör klass. Källor utan datum bör inte betraktas som definitiva och beroende på vilka mätningar som ligger bakom klassificeringen så är det säkert svårt att sätta en säker etikett på en specifik plats. Kartan på SMHI och Kustklimat lägger en bit av Sverige i Cf-klasser, men jag skulle trott att det är kallare vintrar där. nämner "transitional areas" som annorlunda. Denna karta säger Df och det låter rimligt för mig.
Tempererat klimat talas om barrskogsklimat, lövskogsklimat, m.fl. och det är väl en annan klassificering än Köpper, men troligen överlappas en hel del. För inhemska intressen talar man om Odlingszon, t.ex. File:Suomen kasvuvyöhykkeet.svg och File:Sweden Vegetation Zones.jpg.
@F.d. 82.212.68.183: Vet du vilken källa Lsjbot använt? Var hittade du information om svagheter? Artikeln anger källa [2] och det är lite vagt var man ska börja läsa där. JAGulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 08.45 (CEST)
Nu ser jag att jag läste Bastuklobben slarvigt, där finns ingen källa för klimatet. Jag antog att den hänvisade till Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification som är källa i många andra av Lsjbots artiklar (t.ex. Björkholmen, Helsingfors, Puce River eller Cookley (parish)). /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 28 september 2019 kl. 23.16 (CEST)
Just Bastuklobben kan nog faktiskt ha inlandsklimat eftersom den ligger ganska långt in i skärgården nära fastlandets landmassa. Däremot är det mer skrattretande att Storharun, Houtskär anses ha inlandsklimat. /ℇsquilo 29 september 2019 kl. 18.38 (CEST)
För övrigt beskriver enwp klimattypen Dfb som hemiboreal vilket nog är den bästa beskrivningen som står till buds. /ℇsquilo 30 september 2019 kl. 08.12 (CEST)

Okända makar och makor till marginellt kända personer[redigera | redigera wikitext]

Att makar och makor (tidigare och nuvarande) nämns i artiklar om personer vars familjeförhållanden är omskrivna är självklart. Jag menar då artiklar om diverse former av kändisar och celebriteter, och artiklar om personer som är såpass kända att uppgifterna om makar och makar etc går att hitta i publicerade biografier och sådant. Att makar och makor nämns om de själva är relevanta för artiklar är också självklart.

Men är det verkligen praxis att rabbla upp en serie helt okända personer (makarna) i en artikel som den här (perm.länk)? Såvitt jag förstår är de enda källorna befolkningsdata – man har inte visat att de tidigare familjeförhållandena är beskrivna någonannanstans.

Jag är inte ute efter en diskussion om hur det ”borde” vara; jag vill veta vad som är praxis och riktlinjer.

/NH 27 september 2019 kl. 22.03 (CEST)

Jag tror inte att det finns någon särskilt fast etablerad praxis eller riktlinje. Så, i avsaknad av sådana får du vad jag tycker: det borde vara relevant att nämna makar/or, föräldrar och barn. Edaen (diskussion) 27 september 2019 kl. 23.37 (CEST)
@Edaen: Lite vid sidan, men kan du förtydliga vad du tyckte: "nämn när det är relevant" eller "normalt är familj relevant"? Eller annat? --Jagulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.58‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)
Jag har redigerat ganska länge i biografiska artiklar som andra skapat och jag har iakttagit en bestämd praxis att i möjligaste mån nämna makar och makor. I fråga om barn nämner man däremot bara namn om vederbörande är en känd person. Att det var praxis upplyste jag dig, NH, om i mina redigeringskommentarer men du svarade med att lägga ut en varningsmall om oseriösa redigeringar. 90.236.9.120 28 september 2019 kl. 00.31 (CEST)
@90.236.9.120 Det är allas ansvar att undvika redigeringskrig och hetsiga redigeringskommentarer, ingen av er hade rätt på så sätt. Tag inte med de känslorna till denna diskussion. Kan du i stället ge några exempel på artiklar du tycker är relevanta för att visa praxis, ev. diskussioner som stöd och vad "i möjligaste mån" betyder i sammanhanget? --Jagulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.58‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)
Variant är att bara Wikidata innehåller sådana personer/relationer. Personligen tycker jag de är intressant att se hur olika släkter gifter ihop sig och kopplar man in en källa som Uppsala Universitets databas Alvin T225522 så håller dom reda på många personer i nära relation och kopplar dom till brev och bilder - Salgo60 (diskussion) 28 september 2019 kl. 04.22 (CEST)

Jag brukar alltid utelämna denna typ av uppgifter även om de finns i källan jag använder. Undantaget är om de ger en god bild av en persons nätverk. Det kan då exempelvis handla om kopplingar mellan adelsätter i tidigmodern tid. I riktigt långa biografier är de också på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 04.48 (CEST)

WD-mallen vill jag minnas listar bara sådana om de har egna artiklar. (Eller omdirigeringar, mallen ser inte skillnad.)= IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 september 2019 kl. 08.58 (CEST)
Den skrivna riktlinjen är mycket tydlig och följer NH uppfattning, WP:NLP:
Då Wikipedia inte är en släktforskningsdatabas och alla uppgifter i artiklarna måste uppnå minimikrav på encyklopedisk relevans bör namn på föräldrar, syskon och barn endast nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget samt om uppgifterna går att styrka med källor av typen biografiska lexika: Vem är det, släkt- och adelskalendrar med flera. För personer under myndighetsålder skall man särskilt överväga om de är tillräckligt relevanta för att omnämnas med namn.
I första hand menar jag att praxis gäller och att skriven riktlinje då ska uppdateras. Och då måste man ändå ställa frågan som NH ville undvika: Hur tycker vi att det borde vara? Har praxis verkligen ändrat sig så att den avviker från riktlinjen? I så fall hur borde riktlinjen skrivas om? Personligen tycker jag riktlinjen idag är rimlig och borde följas. Den senaste diskussionen om det jag hittat är från 2011.--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.24 (CEST)
Ser nu att makar inte nämns... Jag tog, och tar, för givet att det inte är någon skillnad mot syskon eller förälder eller (vuxna) barn.--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.40 (CEST)
Jag uppfattar vår utgångspunkt är att värna integriteten om de som inte är offentliga personer (=kan ha en egen wikipediasida). Det är skälet till den entydiga regeln att inte ange namn på barn (som ännu lever) som inte har egen Wikipediaartikel. För föräldrar anger vi dock namn, men oftast är de över 50/55 så inte så känsligt längre. För makar/sambos tycker jag det hela är mindre självklart. Förr blev man officiell när man gifte sig med en potentat (konsulilla, menar inte en kvinnlig konsul utan make). Men numera är de flesta sambos och det är då långt ifrån officiell. Så jag anser att tiderna förändras och medan riktlinjen var rimlig 2011 så är det numer tveksamt ange sambos (och makar?) Jag tycker NH ifrågasättande är bra och ger svagt stöd att de inte skall anges.Yger (diskussion) 28 september 2019 kl. 11.42 (CEST)
@Yger: Med risk för att bara märka ord när vi egentligen är överens vill jag kommentera ditt inlägg. Du skrev om namn men jag tar ändå ett större grepp. 1) Allas integritet bör värnas om, oavsett ålder. När Wp skriver är det inte på grund av ålder utan för att informationen anses viktig i sammanhanget och redan spridd av betrodda källor. (Även okända personer är då offentliga i någon mån.) Som exempel tror jag inte att Breiviks föräldrar var okänsliga trots hög ålder. Deras roll är som bifigurer i artikeln och bör hållas så, info om dem ska inte läggas där bara för att de inte har egna artiklar. 2) Minderåriga ska visas extra hänsyn, sådan är lagen, men det ska inte tolkas som att en ålder är ett skydd som fungerar. 3) Gift eller sambo borde inte spela någon roll, tycker jag. Finns infon allmänt spridd kan den användas, men att leta upp det själv i register för att "göra artikeln komplett" bör inte vara aktuellt i något fall. Oavsett bör det anses viktigt för att komma med. JAGulin (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 19.53 (CEST)

Existerande vägledning[redigera | redigera wikitext]

@NH:Det finns mycket vägledning på svWp, såväl riktlinjer som policy. Värdering och balansering av dem är inte alltid uppenbar och därför är diskussioner bra. Det kan också innebära att vägledning ändras. Här är i alla fall vad jag har bedömt som aktuellt i frågan (kommentarer är mina).

Familj

Har jag missat något intressant? Utöver skriven vägledning finns som sagt diskussioner och mer eller mindre tydlig praxis, men att ha överblick på allt det är ännu svårare. JAGulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.10 (CEST)

Jag tycker du både missat och överinformerat. De tre första punkterna under familj räcker för en sån här diskussion, så jag tar mig friheten att ta bort resten. Du är såklart fri att återställa detta, jag är bara djärv. Däremot är länkar till tidigare diskussioner värdefulla, men såklart svårare att hitta. Här är de stora jag har hittat:
--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.37 (CEST)
Jag har uppfattat att det är ok/praxis att skriva in uppgifter om såväl makar/makor som föräldrar. Det är standard som jag har förstått det i biografiska uppslagsverk. Jag tycker den artikel som det länkas till ovan är ett bra exempel på när det ger värdefull information; det är annars mycket svårt att förstå alla hennes namnbyten.--Gotogo (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.41 (CEST)
Namnbyten kan vara ett skäl att redovisa makar. Har personen inte vara känd under alla namn anser jag det dock inte vara nödvändigt att de redovisas. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 11.29 (CEST)
Om vi utgår från att det är biografiska artiklar vi skriver (och inget annat) kanske det underlättar i övervägandet vad som faktiskt skall vara med. I en tryckt biografi, i bokform, brukar vanligen (också om den biograferade är tämligen okänd...) anges i varje fall makes/makas och föräldrarnas namn. Jag ser inte det som orimligt i ett uppslagsverk. Däremot skall vi ju inte bre ut oss i all oändlighet, vilket är precis det formuleringen om "genealogisk databas" vill förhindra. Om artikelsubjektet däremot bara är marginellt känd skulle jag snarare ifrågasätta om vi i så fall skall ha en biografisk artikel om NN över huvud taget? Riggwelter (diskussion) 28 september 2019 kl. 13.16 (CEST)
Jag anser att vi skriver en encyklopedi, alltså ett allmänt uppslagsverk som också innehåller biografier, inte ett biografiskt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 16.21 (CEST)
Wikipedia:Artiklar_om_nu_levande_personer (som också är en policy, inte bara en riktlinje) är ju i det närmaste glasklar. Att folk har kommit undan med att bryta mot en policy så länge att de anser sig ha etablerat en praxis är allvarligt, men inte på det sättet att policyn behöver ändras utan för att det finns mycket att städa upp nu. Argumenten som har angetts är inga argument i sak, utan bara av typen "andra gör så" och för att förändra en policy behöver vi något starkare än så anser jag. Ainali diskussionbidrag 3 oktober 2019 kl. 20.52 (CEST)

Svenskt biografiskt lexikon har med de biograferades föräldrar, make/maka och svärföräldrar. detsamma har Vem är det och liknande referensverk som även har med barn. I de tryckta personalmatriklar som Lunds universitet regelbundet gav ut mellan sent 1800-tal och 1960-talet hade man med allt detta och därtill uppgifter om barnens eventuella makar/makor. Dansk biografisk leksikon har om jag minns rätt med än mer detaljerade uppgifter om de biograferades släkt. Vill vi verkligen aktivt arbeta för att göra svwp till en sämre faktakälla än dessa - och otaliga andra - personhistoriska referensverk? Jag begriper inte en så kunskaps- och faktanegativa tankegång. /FredrikT (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.34 (CEST)

Ja absolut. Synen på personlig integritet ser numera olika ut även i lagar, och vi måste följa med i detta.Yger (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.45 (CEST)
Svenskt biografiskt lexikon kommer fortfarande ut (i statlig regi dessutom) och har alltjämt med dessa uppgifter så det argumentet håller inte. /FredrikT (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.54 (CEST)
Det är lite ironiskt att efterlysa sakliga argument utöver "andra gör så" och få fler "andra gör så" till svar. Ainali diskussionbidrag 4 oktober 2019 kl. 23.45 (CEST)
Det är "Vem är vem" som har med barn (och hobbies), men "Vem är det" har inte med barn utan enbart "gift med" (Gm). --LA2 (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 23.59 (CEST)
FredrikT Jag tänkte mer på hur massmedia gör.Yger (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 05.21 (CEST)
Jag är inte emot att uppgifterna finns med i längre biografier om historiska personer. I mer kortfattade följer jag dock den tradition som etablerats i allmänna uppslagsverk som Nordisk familjebok och Svensk uppslagsverk. Vad gäller nu levande finns det andra hänsyn som måste tas. Barn finns med i Vem är vem men inte i Vem är det. I Svenskt porträttgalleri finns inga familjeuppgifter. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 09.41 (CEST)
Ainali: Du får gärna tycka att det är ironiskt, men huvudpoängen i mitt inlägg är inte själva faktumet att "andra gör så" utan den -~som jag ser den - principiellt viktiga frågan: varför skulle vi aktivt vilja arbeta på att vara en sämre källa än så många andra encyklopedier och uppslagsverk? För mig går det helt emot allt vad Wikipedia står för och framstår som ett, ur ett kunskapsperspektiv, rent destruktivt förhållningsätt. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.04 (CEST)
Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite vulgärt att hävda att vi blir en sämre källa för att vi inte uppehåller oss vid ovidkommande uppgifter. Vi är som sagt inte ett biografiskt uppslagsverk eller någon databas över släktförhållanden. Vi skall skriva om relevanta personer. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.08 (CEST)
Det är inte kunskapsfientligt utan både önskvärt och nödvändigt att presentera ett urval av fakta i våra artiklar. Hur det skall göras finns det inget självklart svar på. Det enda uppgifter om okända föräldrar bidrar med, bortsett från det rent genealogiska, är att de visar vilken social miljö någon kommer ifrån. Detta kan dock uttryckas på andra sätt, som "NN var bondson" eller "Fadern var grosshandlare". Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.14 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Och jag vidhåller - med en dåres envishet - att familjeförhållanden är en relevant del av varje levande människas liv och biografi. Det vore (som jag redan tidigare sagt i en diskussion i denna fråga) sakligt lättare att argumentera för att en persons exakta födelsedatum är av mindre relevans för en människas liv och utveckling än vilka som är vederbörandes föräldrar och vem vederbörande är gift med och har satt till världen, men ändå ser jag inga engagerade kampanjer för att ta bort födelsedatum ur våra artiklar, däremot en massa, på något slags kombination av integritetshysteri och jag-vet-inte-vad-antipati fotade argument för att utelämna källbelagd och historiskt sett vedertagen grundinformation om något om det mest grundläggande i en persons liv: vederbörandes familj. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.22 (CEST)
Exakta födelse- och dödsdatum liksom fullständigt namn må ha liten betydelse för förståelsen av en persons gärning och liv, men de är helt avgörande för att avgöra att det handlar om rätt person. Konstig infallsvinkel att ta upp till diskussion. Att inte skriva om personer som inte är relevanta för egna artiklar har väldigt lite med integritet att göra, det handlar enbart om att hålla oss till det väsentliga, det läsarna efterfrågar när de slår upp en person. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 20.04 (CEST)
Att det de facto finns gott om läsare som definitivt efterfrågar just denna information har många gånger om klarlagts genom just de återkommande diskussionerna i detta ämne, liksom genom att så många andra verk har med den (den som trycker ett kommersiellt pappersverk lägger inte onödig sidyta på sådant man är övertygad om att ingen vill läsa). Det är möjligt att det finns personer som är så märkliga att aktivt vill slippa att få sig sådan information till livs, men dessa torde i så fall ändå besväras mindre av att informationen trots allt finns där och att de kan hoppa över den, än den frustration som avsaknaden av samma information innebär för dem (och jag tror att vi är många!) som faktiskt vill ha den. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 21.31 (CEST)
Denna debatt dyker upp gång på gång, och varenda gång häpnar jag över de argument som framförs. Kraven enligt WP:BLP är enligt mig lågt satta: föräldrar får namnges när det finns någon typ av källa mer kvalificerad än folkbokföringen. Lägre går knappast att gå. Att någons mor hette Andersson, Petterson eller Lundström kan rimligen inte säga någonting särskilt alls om personen ifråga, ändå låter det som att denna information skall ses som så viktig att vi skall strunta i allt vad WP:Verifierbarhet heter bara för att kunna ha med den.
Vad gäller födelsedatum ber jag att få hänvisa till Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer med arkiv (troligen finns det en del även här i Bybrunnens). Jag tycker dessa uppgifter är än mer ointressanta än de om föräldrar, men risken att någon blir upprörd av att man råkar säga att den är född i juni istället för juli är troligen lägre; födelsedatumen är främst ett problem i att de drygar ut artikelinledningarna.
andejons (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 22.09 (CEST)
Det är väl ingen här som har förordat avkall på verifierbarhet? Problemet med nuvarande formulering på BLP är ju att den kräver mer än så (eller i vart fall kan tolkas på det viset) då den är formulerad med ett "samt", inte ett "eller" alternativt "och/eller" när den säger att släktingar "[...] endast [skall] nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget samt om uppgifterna går att styrka med källor av typen biografiska lexika [min fetning]". /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 22.29 (CEST)
Poängen med kravet är att man inte skall hålla på och ta upp detaljer som att någon var avkomling i elfte led till Gustav Vasas kusin, inte att man inte skall få skriva ut att någon är gift. Är delarna som handlar om mer privata förehavanden bara någorlunda proportionerliga mot delarna av artikeln som behandlar vad som gör personen relevant, så ser jag inte vad problemet är. Jag instämmer med vad Tostarpadius skrivit ovan: familjeinformation är inte nödvändig information, men det är inte fel att ha med den så länge den inte dominerar framställningen. Namnen är i sig sällan speciellt intressanta jämfört med att ge en allmän bild av bakgrunden, men finns det bara källor så kan de enkelt föras in naturligt. Det som är fel är att ha med namn utan källor, och att hålla på att spekulera i familjesituationer. Vinsten i de fall vi gör rätt är inte jättestor, övertrampen vi kan göra om vi gör fel är ganska grova.
andejons (diskussion) 7 oktober 2019 kl. 11.01 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det verkar inte som någon av de två ursprungligen inblandade är kvar, så frågan kanske aldrig var riktigt avsedd för debatt. Min sammanfattning så långt är att det finns vägledning i skriven form och att ingen direkt har föreslagit ändring på det. Det är något att påminna sig om i debatten: Det finns ganska mycket som vi är över-ens om och en del detaljer där ingen tycks helt fel ute. Var djärv uppmuntrar att utifrån det jobba med artiklar i stället för att diskutera i oändlighet. Beslut är inte bindande så låt inte en privat regeltolkning bli ett slagträ.

Information, oavsett typ, platsar i en artikel ok faktan är tillräckligt viktig i sammanhanget och från en lämplig källa. Vad som klarar dessa krav får var och en bedöma och när det blir oenighet är det bara att diskutera det specifika fallet på artikelns diskussionssida. Fungerar inte det finns det sätt att hantera det också. Sen finns det lagkrav för BLP som vi inte bör ignorera, men jag tror inte att det var det frågan gällde.

Jag är av åsikten att namn i familjen förmodligen inte är intressant i det allmänna fallet. Att gammel-biografier listar det måste inte betyda att det per automatik är intressant, men om någon har lagt in det (med källa) på svWp så får man förmoda att det finns en grupp som finner just dessa namn värdefulla i sammanhanget. Vad gäller källa så skulle jag säga att "finns med i tryckt biografilexika" är ett ganska högt krav som utesluter nutidskända eftersom tryckerier är långsamma. (Har Greta Thunberg en tryckt biografi i större verk?) Om familjeförhållande ändå är viktigt är jag säker på att andra källor redan idag används utan problem, så kravtexten behöver inte anses vara fel som vägledning. JAGulin (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 18.17 (CEST)

Google skapar (snart) automatiskt maskinöversatt artikeltext vid sökning, om inget finns på lokala språket[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker Projekt Toledo är både intressant och relevant. Även om de just nu bara kör pilot i Indonesien, lär den om något år dyka upp för svenska sökningar. Vi behöver ju inget göra, men det är en viktig pusselbit hur det i framtiden kommer fungera, och här mha Google inte Wikimedia.Yger (diskussion) 29 september 2019 kl. 17.15 (CEST)

Jag skulle protestera om detta tillämpades på svenska. Helt plötsligt när någon googlar på Turkiets historia, skulle Google visa fram någon automatöversatt gallimatias om "historian av kalkonen", och det må ju vara hänt om Google vill svärta ner sitt eget varumärke på det sättet, men nu kommer de att skriva "enligt Wikipedia" och då är det vårt varumärke som svärtas ned. Sådant är brottsligt och inte till någons hjälp. Rimligen borde indonesierna känna likadant. --LA2 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 00.09 (CEST)
Kan det ses som Missbruk av urkund? Att maskinöversättning inte alltid är av godo, har ju faktiskt svenska Wikipedia ett eget bevis för, se Kategori:Artiklar som tycks vara maskinellt översatta. Voyager85 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 10.16 (CEST)
Jag har nu ställt en fråga om mottagandet i Indonesien på m:Talk:Information about Google Search result changes due to Project Toledo. --LA2 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 21.23 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 %
2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 %
2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 %
2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 %
2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 %
2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 %
2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 %
2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 %
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 %
Nu A + B C + D E + F 1 528

Vid månadsskiftet fanns tre avvikelser, samtliga gäller artiklar som under månaden förlorat sin status som Rekommenderad artikel i svwp men som fortfarande är flaggade som Rekommenderad i Wikidata, alltså feltyp E:

--Larske (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 01.22 (CEST)

 Fixat Alla tre artiklarna är avrekommenderade av Jsdo1980, som en gång i tiden var den som både skrev och rekommenderade artiklarna. Måhända var avrekommendationen ett utslag av att vi (numera) inte brukar rekommendera egna alster. Flera av artiklarna kanske fortfarande håller måttet.--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 05.22 (CEST)

Kvalitetsmätning[redigera | redigera wikitext]

Jag kanske har missat att den skulle upphöra, men annars skulle jag gärna se även den andra listan på vad som ökat och minskat vid månadens slut. Till exempel om Veckans Tävling om käll-letande har påverkat något. Är det alltid @Yger: som haft (har) hand om denna lista? // Zquid (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 17.44 (CEST)

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-11-01 26 115 51 21 54 0 98 223 430 0 65 609 374 1 242 6 3 314 34 372 37 686 1 %
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Jag la hit den, den var redan uppdaterad siffermässigt. det enda som behövdes var ett mallanrop.Yger (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 17.47 (CEST)

@Yger: Tack! :-) // 1 oktober 2019 kl. 17.51 (CEST)Zquid (diskussion)
Det tillkommer nya mallar hela tiden. En intressantare uppgift är därför hur lång tid det tar för befintliga mallar att försvinna. 1 oktober 2009 fanns 7953 källmallade artiklar. Idag finns 1881 av dessa kvar. Efter lite uppfriskande av mina kunskaper i logaritmräkning kommer jag därför fram till att dessa mallar har en halveringstid på 4,8 år. Om tio år kommer vi därför att fortfarande ha 900 mallar som härstammar från 2009. Eller kanske inte. Lite riktade insatser gör nog att de försvinner fortare! IP 62.20.170.74 (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 20.53 (CEST)
Jag får det till 445 (inte 900). --Larske (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 21.07 (CEST)
Ja, och det var inte det enda felet. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 07.44 (CEST)
De här 1881 som är kvar nu, är ju det som är kvar av de 9025 som fanns 1 januari 2010. Så jag får räkna på den siffran och 9,75 år istället. Det ger en halveringstid på 4,3 år. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 07.56 (CEST)
Om du tillåter dig att förenkla problemet till att förutspå hur många mallar som finns kvar om ytterligare 9,75 år behöver du inte krångla till det med några logaritmer, det räcker med enkel pluttifikation:
392 mallar kvar om 9,75 år.
--Larske (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 08.10 (CEST)
Jag är nog mer intresserad av vad halveringstiden är. 4.3095311546897 Det skulle vara spännande att se om den siffran är möjlig att projicera till andra årskullar av mallar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 08.51 (CEST)

Hur göra tillägg i Wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Upptäckte att Jessica Folckers musik inte är korrekt i wikipedia...


https://www.youtube.com/watch?v=MSqDIWI__Ew

Denna medverkan finns inte upptagen i hennes BIO så hur gör man för att få med detta?

Lysande sång dessutom!

)
Vad jag kan se så finns låten angiven längst ned i artikeln under avsnittet Jessica Folcker#Som gästartist. Annars kan du ta upp saken på Diskussion:Jessica Folcker. /Mvh Vostok (disk.) 1 oktober 2019 kl. 22.56 (CEST)

InternetArchiveBot – problem med döda länkar[redigera | redigera wikitext]

InternetArchiveBot har igår och idag markerat ovanligt många länkar som döda, trots att de inte är det. Flera av dem kommer från Discover Life, som har en lång historia av skakig tillgänglighet, och hade det bara varit de hade jag inte varit särskilt bekymrad. Tyvärr är det inte bara de sajterna som är drabbade, utan flera andra. Naturligtvis kan internetaccessen alltid gå ner, men att det sker under så lång tid bekymrar mig. Är det någon som vet om det har varit några speciella problem på sistone, som kan förklara problematiken?

Det skedda innebär ju en hel del merarbete: Det går inte att förutsätta att alla de länkar som dödmarkerats vid ett givet tillfällke är falskmarkerade – i t.ex. artikeln Antisemitism är 7 länkar dödmarkerade, och hittills har jag funnit i alla fall en som verkligen är död. Just vid den artikeln har jag givit upp – jag har tvättdag just idag, och hinner inte sitta vid PC:n hela tiden. Tacksam för åsikter, förklaringar och bistånd! / TernariusD 3 oktober 2019 kl. 12.53 (CEST)

InternetArchiveBot håller även på i de österrikiska kommunartiklarna och arkiverar länkar som fortfarande är levande, se till exempel Bocksdorf. Jag tycker att det verkar som att boten just nu gör mer skada än nytta faktiskt. YesDi (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 13.55 (CEST)
@Ternarius: Vilka 7 länkar är dödmarkerade i Antisemitism? Jag kan bara se en länk som är markerad med "död länk". Däremot har IAB igår "räddat" 7 länkar, och mer än 10 länkar tidigare, i den artikeln, vilket jag tolkar som att IAB har ersatt kompletterat en länk som inte fungerar (vid det tillfälle boten testat) med en fungerande länk till arkiv. Det är väl en förbättring eftersom arkivlänken, så länge arkivet fungerar, alltid kommer att fungera även om den ursprungliga länken då och då inte fungerar. Arkiverade länkar har också den fördelen att innehållet inte ändras med tiden. Ingen kan veta om en länk till en källa på webben idag visar samma information som den gjorde den dag den användes som källa. Därför vore det bra om alla länkar som användes som källa arkiverades i samband med att den används som källa och därmed har det innehåll som stöder artikelinnehållet.
@YesDi: I det fall du tar upp med kommunstatistik i Österrike beror problemet på att den URL som angivits i länken pekar på en toppsida och inte på just den sida som innehåller data för den aktuella kommunen. Det är omöjligt för IAB att veta att det i själva verket är en "undersida" till den angivna sidan som utgör källan för informationen.
I och med att IAB lämnar kvar länken till "originalet" så kan man hitta data för den aktuella kommunen, åtminstone när statistik.at-servern inte är nere.
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 14.10 (CEST)
@Larske: Det är sant – i min jakt på döda länkar råkade jag få med en del "räddade". Jag ber om ursäkt för min alarmism – av ovan angivna skäl var jag rätt stressad. (Nu har jag äntligen nått "torkskåpsfasen" :-) ) Däremot tycker jag det är konstigt att IAB hittat så många "falska fel" just nu – det brukar aldrig bli så många annars. Att arkivservern skulle vara så mycket säkrare än alla andra servrar undrar jag också litet över – varför är det så? Och menar du att vi alltid bör ersätta länkar till källor med de arkiverade länkarna? / TernariusD 3 oktober 2019 kl. 14.36 (CEST)
I exemplet Bocksdorf har IABot lagt in en sida som arkiverades 12 år före referensens hämtdatum. I normalfallet där länken går hela vägen fram till källan skulle det kunna bli rejält fel, speciellt som arkivlänken visas först. För övrigt har jag också sett att IAbot på sistone felmärkt levande länkar som döda. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 14.54 (CEST)
Apropå boten, varför måste boten lägga till en länk till originalet när den gör om källan till arkiverad version? Referensen blir ju så onödig lång efter att boten har varit framme och arkiverat den. DIEXEL (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 15.12 (CEST)
@Plumbum208: Jag håller med om din kritik. En skillnad på 12 år, speciellt när det gäller lättflyktig information som kommunal- och befolkningsstatistik, gör i praktiken källan helt oanvändbar. Att IAB inte klarar av den typen av referenser (toppsidor) tycker jag nog är en dålig ursäkt – källan blir ju oanvändbar i vilket fall som. Apropå försvaret att arkiverade länkar är tidsinvarianta, så är väl de flesta källor datummärkta, så redan där ser man när källan härstammar från. (OK, det gäller inte för Discover Life, som jag även allmänt tycker är en opålitlig källa, åtminstone när det gäller utbredningskartorna.) För att ta ett annat exempel, så lyckades IAB dödförklara (alltså inte arkivera) inte mindre än 3 fullt livaktiga källor i Blåklockshumla. Det tycker jag inte heller är ett acceptabelt resultat. / TernariusD 3 oktober 2019 kl. 15.21 (CEST)
Här är några kommentarer till gjorda inlägg:
  1. Antalet svwp-artiklar som har redigerats av IAB har legat mellan 95 och 367, i medeltal 164, sidor per dag, under perioden 4 september–2 oktober och jag kan inte se någon ökande trend i detta månadsperspektiv. Se diagram här.
  2. Att en källa är "fullt livaktig" när någon klickar på länken betyder inte nödvändigtvis att den fungerade när IAB testade länken? Tvärtom var den troligen, åtminstone tillfälligt, död då, annars skulle IAB inte ha försökt "rädda" den även om jag personligen tycker att det vore bra att arkivera alla länkar medan de finns kvar. När den är borta kan det vara för sent och ren tur om den skulle råka vara arkiverad. Se även punkt 3 om en webbsidas föränderliga innehåll.
  3. Att en webbsida är försedd med datum som, i bästa fall, uppdateras när sidan ändras hjälper inte mycket om sidans innehåll har ändrats och därmed inte längre kan användas för att verifiera ett påstående i artikeln. Därför är det bättre med fryst information som är identisk med den information som fanns i källan. Ingen skulle komma på idén att referera till en biblioteksbok som "den bok som står som bok nummer 5 på hylla nummer 3" i något bibliotek, men lite så är det med URL:er, vad som döljer sig bakom en webbadress är på intet sätt ristat i runor, det är föränderligt.
  4. Att strängen "Arkiverad från originalet" gör att "referensen blir så onödigt lång" är en kosmetisk fråga. Om vi vill kan den strängen ersättas med något kortare som till exempel "AFO", men det kanske skulle uppfattas som onödigt kryptiskt och är inget jag skulle rekommendera.
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.05 (CEST)
Att antalet svwp-artiklar som har redigerats av IAB inte har förändrats över tiden är av mycket litet intresse för diskussionen; jag har inte heller hävdat motsatsen. Vad jag förmodade var att källor som har redigerats av IAB utan att originalsidan hade försvunnit skulle ha ökat. / TernariusD 3 oktober 2019 kl. 16.13 (CEST)
Ett par tillägg:
Kommentar 2 upplever jag nog som rätt onödig, självfallet begriper jag det. Jag skrev ju i mitt första inlägg: "Discover Life, som har en lång historia av skakig tillgänglighet" och "Naturligtvis kan internetaccessen alltid gå ner, men att det sker under så lång tid bekymrar mig". Är det då verkligen nödvändigt att upprepa det jag redan konstaterat?
Dessutom förstår jag inte riktigt formuleringen i punkt 3: "Att en webbsida är försedd med datum som, i bästa fall, uppdateras": "I bästa fall" – skulle det vara någon nackdel i sammanhanget om sidan verkade vara äldre än den är? Det du framhöll som en risk var ju att en källa skulle framstå som yngre än den i själva verket var. / TernariusD 3 oktober 2019 kl. 16.42 (CEST)
Eftersom de redigeringar som du pratar om, såna där IAB dödförklarar länkar som bara tillfälligt är oåtkomliga, är en del av alla de redigeringar som IAB gör, skulle det antagligen synas i staplarna jag ritade om det hade varit någon dramatisk ökning av antalet "falskeligen dödförklarade" länkar.
En möjlig anledning till många sådana redigeringar vid något tillfälle är om någon länk som användes av många artiklar som IAB granskar efter varandra, IAB verkar arbeta i bokstavsordning, leder till en server som är nere, även om bara under en kortare tid. Ett exempel på där detta skulle kunna vara anledningen är de 29 artiklar, från Sportåret 1922 till Sportåret 2001 som IAB granskade mellan 23:15 och 23:19 den 27 september. Om nu servern vskforum.com (Västerås SK Forum) under dessa 4 minuter var otillgänglig, kanske på grund av något planerat underhåll, det var ju mitt i natten, uppfattade IAB alla länkar till den servern som finns i de granskade sportårsartiklarna som "döda" och hämtade en arkivkopia eftersom en sådan fanns att tillgå. Där blev det i ett slag 29 redigeringar av den typ som du har reagerat på och det är nog vare sig första eller sista gången som detta kommer att inträffa. Jag ser inte det som ett stort problem att det finns länkar till både "originalet" och till "arkivkopian" i dessa sportartiklar.
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.57 (CEST)
Ska försöka förtydliga vad jag menar med "i bästa fall" i punkt 3 ovan. Det jag menar är att det är värdefullt för en läsare av en webbsida att veta när den är uppdaterad, speciellt när den innehåller information som uppdateras då och då. Till exempel en sida om vilka som har olika politiska poster i en kommun. Om det står att sidan uppdaterades senast 2014 kan man vara ganska säker på att på att den inte är aktuell. Om det står att den uppdaterades 2019 är det större chans att den är aktuell. Att jag skrev "i bästa fall" är bara ett uttryck för min erfarenhet att det ofta slarvas med att ange datum på olika webbsidor. Men om det gäller en sida som används som en referens i Wikipedia är det förstås bäst om den inte alls ändras. Hoppas att det gick att förstå vad jag menade.
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.09 (CEST)
@Larske: När IABot "räddar" en källa genom en att lägga in en äldre arkiverad version gör den ingen koll att den arkiverade versionen innehåller "fryst information som är identisk med den information som fanns i källan". Titta på exemplet SI-enhet. Källan hämtades 27 juni 2019 och IABot har lagt in en version som arkiverades 23 december 2018. Källan användes för att stödja ett påstående som gäller för den nuvarande versionen av SI-systemet som infördes den 20 maj 2019. Den arkiverade versionen från 2018 stödjer inte det påståendet. Eftersom {{webbref}} lyfter fram den arkiverade länken som första alternativ är det troligt att en läsare kommer att dels titta på föråldrad information, dels hamna i en (långsam) återvändsgränd hos web.archive.org. I det här fallet finns det dessutom ett flertal senare arkiverade versioner i närheten av hämtdatum som innehåller korrekt information. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.14 (CEST)
@Plumbum208: Det du tar upp är ett problem och det stärker min uppfattning att webbsidor som används som källor alltid bör arkiveras i samband med att länken till källan läggs in i artikeln och att det är den versionen av arkivkopia som ska länkas i artikeln. Om detta gjordes genomgående skulle IAB bli arbetslös. --Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.21 (CEST)
@Plumbum208: Att IAB väljer en version från 23 december 2018 när det finns många arkiverade versioner mellan det datumet och 27 juni verkar vara ett fel som borde felrapporteras. Ska du eller jag öppna en felrapport i Phabricator om detta?
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.34 (CEST)
Att saker eventuellt borde göras på ett annat sätt betyder inte att vi ska låta bli att påpeka om IABot gör ett dåligt jobb, vilket denna tråd handlar om. Det finns också fall, bipm.org är ett, där jag har större förtroende för att originalkällan är stabil än att web.archive.org är det.
@Larske: Du får gärna felrapportera. Jag har ännu inte skaffat Phabricator-konto. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.59 (CEST)
En felrapport på det märkliga valet av arkivkopia i artikeln SI-enhet är nu skapad i Phabricator.
--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 18.30 (CEST)
Larske: ...eller så tar man bort "Arkiverad från originalet" när läsaren ändå kan se vart den arkiverade källan kommer från. Just nu är det kaka på kaka i de referenser som blir arkiverade av boten. DIEXEL (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 23.25 (CEST)
Just i fallet SI-enhet tror jag att botten inte kände igen parametern |publdatum= utan kollar efter |datum=. I fallet Bocksdorf fanns den parametern över huvud taget inte med i anropet till {{webbref}}. Om jag har förstått rätt hur botten jobbar så försöker den hitta en arkivkopia som är arkiverad mellan datumen |datum= och |hämtdatum=. /ℇsquilo 4 oktober 2019 kl. 13.57 (CEST)
Det är mycket möjligt att boten inte tolkade publdatum som datum, men det förklarar inte varför den valde versionen från 23 december 2018 när det finns flera yngre version fram till och med "hämtdatum", alltså 27 juni 2019, för artikeln SI-enhet. Vi får se vad svaret på felrapporten blir. --Larske (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 14.15 (CEST)

Larskes förslag om att låta arkivera alla nya länkar är mycket bra. Det har dock framförts av olika användare - bl.a. av mig - varje gång IAB har diskuterats utan att någon av alla våra botägare valt att skapa en sådan bot. Finns det några konkreta förslag på hur idén skulle kunna förverkligas? /Ascilto (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 15.57 (CEST)

Eller någon sorts skript. Så att man bara klickar på en knapp :"addera till Wayback Machine", när källan lagts till eller nåt. IA-bot är väl en sådan bot som Ascilto frågar efter?--LittleGun (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 16.19 (CEST)
IABot är konfigurerbar för varje instans, så svWp har stora möjligheter att ändra vad den ska göra. En stor ändring bör följa på stor konsensus, så antagligen är det därför inget hänt. Att skapa en ny bot ger inte nödvändigtvis mindre problem.
"arkivera alla nya länkar" är en trestegsprocess, jag kunde inte utläsa om det är steg 1 eller steg 3 ni vill nå.
  1. Arkivet (t.ex. Wayback Marchine) gör en kopia av befintlig sida och tillgänglig. Begäran läggs i kö. Jag tror att nya svWp-källor automatisk begärs för arkivering, men har inte exakt koll på var jag fått den uppfattningen.
  2. Arkivlänken läggs in i artikeln. IABot gör det enligt sina regler, kan också göras manuellt. Original-länken bör också finnas kvar som referens.
  3. Arkivlänken visas som "den rätta" länken. Käll-mallar gör normalt det så fort det finns en arkivlänk. Kan finnas flaggor för att ändra det.
Jag tycker att det är mest intressant att titta på den källa som refereras, inte en godtyckligt god kopia. Arkivlänk föredrar jag bara om originalet är död. Källor som inte är beständiga är inte de högst ansedda, men just när det gäller webtidningar eller databaser så tycker jag att det är högst relevant att vid en källgranskning kunna hitta rättelser och uppdaterade data. JAGulin (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 08.55 (CEST)
Problemet med källor som förändras är att det inte går att fastställa vad som faktiskt stod när de användes. Det minskar trovärdigheten och transparensen. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 23.15 (CEST)
@Jagulin: Ingen har, såvitt jag kan se, föreslagit att det ska vara en godtyckligt god kopia. Det bör givetvis vara en kopia som innehållsmässigt motsvarar det som står i källan när den refereras i artikeln.
Det problem som Tostarpadius pekar på kallas "content drift" och är värt att ta på allvar eftersom det äventyrar möjligheten att uppfylla kravet på verifierbarhet. Vi är stränga när det gäller att uppgifter i artiklarna ska vara källbelagda när de publiceras, men struntar oftast i att säkerställa att innehållet i en källa (webbsida) som används är tillgängligt för granskning även "i morgon".
Den intresserade kan läsa mer om problemet i "Another study of link rot and content drift" på den här sidan (och här är en arkiverad version av den från 9 oktober 2016) från vilket följande citat är hämtat:
(The authors define content drift this way: "The resource identified by a URI may change over time and hence, the content at the end of the URI may evolve, even to such an extent that it ceases to be representative of the content that was originally referenced.”). If a link in a paper leads to a “404 Not Found” error message, at least you know you that the link failed. But if the link in a paper resolves to something you cannot always know if the information you are seeing is the same information that was cited, or if it has been altered or changed, or replaced."
Det bästa är därför om referenserna innehåller såväl en länk till den "levande" sidan som en länk till en "relevant arkiverad kopia". Då kan man, så länge som sidan verkligen är "levande", se om ändringar/rättningar/uppdateringar sker och ändra/rätta/uppdatera artikeln samt givetvis se till att en ny arkiverad kopia ingår i referensen. Att vänta med att referera till en arkiverad kopia tills länken till webbsidan har "dött" är mycket riskabelt eftersom det då kan vara för sent att alls arkivera sidan.
--Larske (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 07.54 (CEST)
@Larske: Jag ville mest fråga vad du och andra menar med "arkivera". Du skriver "alltid bör arkiveras i samband med att länken till källan läggs in i artikeln och att det är den versionen av arkivkopia som ska länkas i artikeln" - betyder det att du vill ha steg tre (i min lista) även om källan inte är död? Länk till såväl original som arkiv tycker jag låter bra. Jag ville som du bemöta att DIEXEL 3 oktober frågade om arkiv kanske räckte. Steg 2 är enligt mig bra tills källan verkligen är död.
Att jag skriver "godtyckligt god kopia" är för att jag inte ser någon annan teknisk möjlighet. Jag säger inte att kopian är dålig, men det kommer att vara en utmaning att bekräfta kvalitet i varje fall. Vad är det för garanti-lösning ni har i tankarna? Tar den sig förbi inloggning och betalkrav? Är det en manuell operation? Lagras arkivet hos WikiMedia? Ska det vara ett krav på den som lägger in källan eller bara ett önskemål?
Att vänta med att arkivera tills originalet dött kan vara "riskabelt", men inte mer riskabelt än att jag anser det ok. Förutsatt att arkivet är att lita på räcker det dock med steg 1-arkivering, steg 2-3 ges då all tid i världen. Men det är värt att minnas att även webarkiv ligger under en URL.
Det var inte länkröta jag frågade om, men jag kan säga vad jag tänker om saken: Jag förstår problematiken, men inte problemet. :) Att Wikipedia inte kräver perfektion tror jag är en stor anledning till att det fungerar. Ingen påstår att Wp är felfri, men att vi rättar när vi kan. Vi kanske påstår att kraven på källor är starka, men jag skulle gissa att mycket få påstående inom en månad "verifieras från källan" av andra än den som skriver påståendet. Eftersom Wp inte drar egna slutsatser är det oavsett ganska lätt (för den som vill läsa) att upptäcka om källan inte ger stöd för påståendet. Är det då omöjligt att hitta något annat belägg för uppgiften är den kanske inte värd att ha med ändå. Wp ändras hela tiden, det är en grundtanke. Att frysa en version och fortsätta att verifiera mot den är att lura sig själv. På samma sätt vill jag säga om andra källor; är de inte beständiga kan det vara en välgärning om de rensas bort. Att säga "titta här, det stod att månen är ost" kanske ger transparens men inte mer än så.
-- JAGulin (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 06.41 (CEST)
När jag robot-uppdaterade banelementen i asteroidartiklarna, så skapade roboten löpande en arkivlänk för varje artikel. Det är i fall som det att föredra, då databasen är färskvara. Precession gör datan gammal snabbt, men också påverkan från andra himlakroppar. Inte alla omloppsbanor beskriver rena kägelsnitt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 08.08 (CEST)
@Jagulin: Jag har inte tagit ställning till det du beskriver som steg 3 jämfört med steg 2. Det viktiga är steg 2, det vill säga att såväl den levande sidan (originalet) som en relevant arkivkopia länkas i referensen. Hur dessa två länkar sedan presenteras och vilken som uppfattas som "den rätta" går att styra med mallarna. Med användande av "styles" kan man till och med göra en finess som gör att varje inloggad användare själv kan välja vilken av länkarna, den levande eller den arkiverade, man vill se om man nu tycker att det är störande med två länkar.
Dina frågor om "garanti-lösning" är nog riktade mot någon annan, jag tror inte att jag har använt det begreppet. Att en robot inte kan tränga igenom inloggningskrav och betalväggar för en del källor får inte vara ett skäl till att inte arkivlagra relevanta kopior där så är möjligt, alltså för "öppna" källor.
När det gäller länkröta och "content drift" reagerar jag på att du skriver att användningen av arkiverade kopior innebär ett hot mot Wikipedias grundtanke. Jag skulle välja att uttrycka det så att "Wikipediaartiklar ska vara konsistenta (fria från motsägelser) med sina angivna källor". Motsatsen är ett hot mot tanken om verifierbarhet.
Givetvis ska artiklarna utvecklas genom att uppdateras med aktuell information och rättas närhelst så är befogat, men det jag är angelägen om är att det som står i brödtexten vid varje tillfälle stämmer med det som står i den källa som refereras. Ändringar av artikelinnehåll och länkning av arkivkopior av referenser görs alltså vid samma tillfälle för att hela tiden "hänga ihop". Så gör vi med källan för ett företags ekonomiska nyckeltal som är årsredovisningen för ett visst år. När en ny årsredovisning blir tillgänglig och fakta uppdateras i artikeln uppdaterar vi också referensen till källan oavsett om det är en tryckt version eller en som är tillgänglig på Internet. En webblänk till "senaste årsredovisning" (som alltså ändras med tiden) är, enligt mitt sätt att se på detta, olämpligt om den används som referens för fakta i en artikel. Däremot kan "levande" länkar i vissa fall, till exempel medaljligan i ett pågående OS där informationen ändras många gånger per dag, vara en utmärkt service som en länk under "Externa länkar" i artikeln. Givetvis med beaktande av att "Wikipedia är ingen länksamling".
--Larske (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 09.25 (CEST)
@Larske: Jag uttryckte mig tydligen klumpigt om det gick att missförstå så. Arkivlänkar har sin plats på Wp. Det jag menade var att Wp redan hanterar förändring, inklusive röta. Tanken om verifierbarhet hotas inte av enskilda källors förändring. Om det inte finns ett faktiskt förslag för att ändra hur vi arbetar så hade jag inga mer frågor.
@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Hur gjorde du arkiveringen, var det Internet Archive? Beställdes länkar direkt från arkivet med garanti om att de skulle fyllas i senare? Tidsstämplad data kan vara bra, men enligt principen om Beständighet över tid så kan värdet också ifrågasättas. Nu är jag inte tillräckligt insatt i rymdfart, men för "färskvaror" kan det kanske mer värt att helt enkelt hänvisa till databasen. JAGulin (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.13 (CEST)
Jag använde tyvärr Webcite, vill jag minnas. Det lät sig då enkelt göras med robot. Tyvärr har en hel del av de här länkarna försvunnit. (En känsla jag fick var att en del länkar förstördes för att visa på varför man skulle donera till projektet.) Och problemet med "färskvaran" här var nog mer att epok ofta inte var angiven innan jag gjorde min körning. När den väl är angiven, så spelar det normalt ingen roll om datan har några år på nacken. Den blir väl ändå gammal så småningom, men med undantag för vissa grupper av objekt, så händer inte så mycket under din och min livstid. Undantaget är kometer som genom att kasta ut gaser ändrar sin omloppsbana. Ett annat undantag är objekt som kommer nära väldigt stora objekt (som Jupiter) och får sin omloppsbana ändrad. Också här är det oftast kometer inblandade. Men det finns även andra. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.53 (CEST)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev restauranger och stjärnor (dock utan Michelanknytning) när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under augusti månad. Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger (av Holger.Ellgaard) utsågs till bästa nya artikel, medan Variabel stjärna (av Deryni) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (101 stycken) respektive utökningar (11 stycken) under september. Deryni och Hans Frörum delade här på gracerna. Totalt listades under förra månaden 298 nya och 51 utökade artiklar i projektet.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 18 nya och 193 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 17.34 (CEST)

Omskärelse och könsstympning[redigera | redigera wikitext]

Ett samtal om namngivningen av våra artiklar pågår just nu, främst här. Detta är enbart en blänkare. Gör gärna Din röst hörd där! Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 09.34 (CEST)

Samtalet fortsätter här. Fler röster behövs! Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 12.39 (CEST)

Mall:Bildlänk[redigera | redigera wikitext]

Den används i Mia Edwall Insulander, det är första gången jag ser mallen användas. Är denna mall verkligen något vi skall börja använda?Yger (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 12.52 (CEST)

Det är ju en typ av externlänk och sådana skall vi bara ha under rubrikerna Referenser och Externa länkar i artiklarna. En lösning kan naturligtvis vara att formatera länken så att målsidan öppnas i ett nytt fönster. /Ascilto (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 12.56 (CEST)
Ang att öppna i nytt fönster: Det här går inte att göra med enbart wikitext. Det kräver JavaScript som det ser ut i nuläget. Mer specifikt kräver det att attributet target med värdet _blank läggs till på ett a-element. Eftersom vi inte kan skapa egna a-element i wikitext så måste det göras med JavaScript om vi vill ha sådan funktionalitet. Nirmos (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 15.51 (CEST)
Som generell ersättning för bilder tycker jag absolut inte mallen ska användas. Exemplen i malldokumentationen visar att avsikten med mallen är upphovsrättsskyddade konstverk. Så tycker jag inte mallen är orimlig. Men då bara sparsamt för viktiga konstverk som nämns i en artikel om en konstnär eller i andra konstartiklar. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 13.27 (CEST)

Observera att mallen är raderad i artikeln. Se istället https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mia_Edwall_Insulander&oldid=46406974. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 oktober 2019 kl. 16.01 (CEST)

Bort med eländet! Vill man se hur artikelsubjektet ser ut så är det väl bara använda valfri sökmotor för det ändamålet... DIEXEL (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 16.07 (CEST)
Jag är inte heller helt förtjust, men jag förstår syftet. Jag skulle gärna se att den gjordes om så att det blev en mall för just konstverk att användas under externa länkar för just konstverket och inget annat..--5 oktober 2019 kl. 16.26 (CEST)

Peik[redigera | redigera wikitext]

På förstasidan står det i dag att namnsdagen i Finland är Peik. När man klickade på det namnet hamnade man på en artikel om en ort i Iran som hette något annat. Jag försökte ta bort omdirigeringen, men det gick inte utan att skriva något annat istället. Därför har jag nu skrivit en mycket kort artikel om namnet Peik utan att wikifiera artikeln eller vad det nu heter när man lägger till kategorier och vad allt det andra man nu skall göra för nya artiklar är. Jag är osäker på hur man gör allt det och skriver därför här istället för att uppmärksamma detta, så hoppas jag att någon som vet hur man gör fixar det. Artikeln behöver också utökas. En söknig på Peik hittade några skådespelare och en norsk alpin skidåkare tror jag. Mvh en flitig läsare 88.129.234.251 8 oktober 2019 kl. 11.56 (CEST)

Stort tack! Jag har wikifierat lite-.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 13.39 (CEST)
Tack till bägge! --Per W (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 15.20 (CEST)
Tack för hjälp och uppskattning. Tack även till Vostok för inbjudan till att registrera mig på användarsidan för mitt IP-nummer. Jag tror att jag fått några sådana rutor förut också på andra IP-nummer. Jag vet att jag kan registrera mig, men är tveksam till att göra det av flera skäl. Vissa av dem kanske kan ha allmänt intresse för wikipedia-gemenskapen. Därför tar jag tillfället i akt att skriva om det här.
- Jag ser mig först och främst som en läsare av Wikipedia, inte skribent. Jag är nyfiken och intresserad av att lära mig saker och gillar därför att klicka runt och läsa, både artiklar, diskussioner, användarsidor och annat. Jag tror inte att jag hittar hela sanningen på Wikipedia, särskilt inte i kontroversiella ämnen, men det är en god opinionsbarometer där man får en uppfattning om hur svenska folket uppfattar något. Med tiden har jag fått lite koll på Wikipedia så att jag kan lägga in nya fakta när jag läser nyheter (ofta text-TV) eller rätta till uppenbara fel när jag stöter på dem. Det vanligaste är att jag klickar på en länk och hamnar någon helt annanstans än det länken såg ut att länka till. Då rättar jag det, pajpar tror jag visst att det heter på wikipediska.
- Efter att ha läst ett antal diskussionssidor har jag blivit skrämd och avskräckt från att engagera mig djupare i wikipediagemenskapen. Det finns en hel del otrevligheter om användare nedskrivet och bevarat för all framtid, där man får intrycket av en intern gemenskap som känner varandra trots att kontona är anonyma. Man kan få intrycket att vissa går runt och bevakar varandras ändringar i alla artiklar och ägnar mer tid åt ändlös pajkastning än att vara konstruktiva. Jag vet att det jag skriver här om stämningen bland inloggade användare förmodligen är sådant som skedde för ca 10 år sedan och att det troligtvis blivit bättre sedan dess. Men motivationen att registrera sig är ändå skadad.
- Man måste inte göra som alla andra. Ju mer jag läser om att IP-nummer inte är trovärdiga etc, desto mer intresserad blir jag av att ändå försöka bidra oinloggad. Någon måste väl kunna lyckas visa att oinloggade kan vara seriösa, om än bara som undantaget som bevisar regeln att alla IP-nummer klottrar. Att de flesta av mina ändringar flaggas som "senaste" (även efter flera år ibland) borde väl visa att jag är en seriös bidragsgivare.
- Någon behöver läsa och se hur Wikipedia ser ut för vanliga svenskspråkiga personer som inte är wikipedianer. För några år sedan var jag inblandad i ett samtal på förstasidans diskussionssida om att det ofta var fel datum på den. Det verkade inte som att någon brydde sig om det. Alla gav mig tips på hur jag och just jag skulle lösa problemet för mig och bara mig, ofta genom att skaffa konto och vara inloggad, för då ser det alltid bra ut. (Till sist lades en s k purge-länk in på förstasidan som rensar cachen. Jag klickar på den ganska ofta när det hinner gå över midnatt innan jag lämnar datorn.) Jag fick då en känsla av att Wikipedia var som en butik som bara brydde sig om att personalrummet var städat och fint, men att det inte gjorde något att skyltfönstret hade mögliga matvaror liggande och en lapp med felaktiga öppettider. Hur många kunder får en sådan butik? Jag vill fortsätta att vara en "kund", om än en vänlig och hjälpsam kund som rättar till saker ibland när jag upptäcker att något är fel.
- Tiden. Jag har ganska mycket annat att hinna med i livet också. Jag är rädd att ett användarkonto skulle leda till att Wikipedia tar ännu mer tid för mig än vad det gör i dag. Jag är alltså rädd att fastna i Wiki-holism.
Mvh en flitig läsare 88.129.234.251 8 oktober 2019 kl. 23.50 (CEST)
Tack för intressant, viktig och till vissa delar förvånande (och just därför extra intressant och viktig) input!--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 07.44 (CEST)
Instämmer med LittleGun! Och eftersom IP-adresser ofta förnyas lär du dock få sådana välkomstmeddelanden även i fortsättningen. Aktiviteten spelar knappast någon roll; finns en hel del oinloggade användare som bidrar lika mycket som personer bakom aktiva konton, och inloggade som bidrar väldigt sporadiskt. Ta gärna en titt på essän Wikipedia:Wikitomte. :-) /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2019 kl. 13.31 (CEST)

Mall:infobox lagstiftning/politiska beslut?[redigera | redigera wikitext]

Hej, hittar inget bra ställe att ställa denna fråga, så får bli här. Jag har letat och letat på svwp efter en infobox som behandlar riksdagsbeslut. Hittade två mallar på enwp, som jag undrar om det finns någon som skulle kunna tänka sig översätta till svenska, gäller Template:Infobox legislation samt Template:Infobox EU legislation. Att jag inte översätter dom själv, beror på att jag inte har känner mig säker på den svenska respektive engelska terminologin. //Joshua (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 22.00 (CEST)

Kinesisk påverkan på svenskspråkiga Wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Idag på SVT skrivs det om att kinesiska staten utövar storskaliga påverkansförsök genom att redigera Wikipedia till att bli mer positiva till Kina och att få regimkritiska demonstranter att om nämnas som upprorsmakare. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/wikipedia-kriget-kina-anklagas-for-storskaliga-andringar-pa-politiskt-kansliga-sidor

Det är Wikimedia Taiwan som varnat. Det står inte vilken språkversion det rör, men det vore bra att undersöka ordentligt om det är någonting som också sker på svenskspråkiga Wikipedia och fundera på vad vi kan göra åt det, eller förebygga att det sker. // Myskoxen 8 oktober 2019 kl. 23.27 (CEST)

Viktig fråga. Samtidigt är det alltid lika roligt att se när den ofelbara gammelmedian hoppar på nyheter, där dom kan få trycka till sina moderna konkurrenter. Att stater och/eller personer försöker använda media för att skriva om historien har förekommit ända sedan media uppstod. Voyager85 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 00.32 (CEST)
Vi är betydligt mindre utsatta för det här än vad engelskspråkiga Wikipedia är, av den enkla anledningen att det är färre utanför Sverige som talar svenska, och färre länder som har ett intresse av svensk påverkan. Jag skulle hålla ett närmare öga på artiklar kopplade till Ryssland än Kina, för vår del, men framför allt allmänt bevaka den pågående konflikten som uppstått kring ämnen relaterade till den nationalistiska rörelsen, som alltid riskerar påverkan, storskalig eller ej.
Delat problem, smalare utsatta områden, mindre påverkan från stora delar av världen.
Men sedan krävs det ju i regel bara en entusiastisk nationalist för att ha tydlig påverkan på våra artiklar om ett visst land. Skulle jag i morgon registrera en alternativ användare här och börja redigera artiklar om Mongoliet med mer information men också lite väl politiskt vinklat åt ett visst håll, hur lång tid tar det innan någon stoppar mig? Rätt lång tid, tror jag. /Julle (disk.) 9 oktober 2019 kl. 02.19 (CEST)
Jag följer ju i princip alla ändringar som sker 24/7 och jag har inte sett något alls som kan misstänkas vara vinklat vare sig för Ryssland och Kina, så tror vi är förskonade.Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 10.45 (CEST)
I dessa två länkar står det mer. Den första om Kina och den andre om Polen. Lite förvånad att ni inte nämner Polens påverkansförsök, samtidigt som det är intressant att det dröjt så länge innan svt tog upp det. Jag tror för vår del det är viktigare att undersöka polska historieartiklar just nu. Länkar: Kina och Polen. Adville (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 11.00 (CEST)

Tyvärr är det inte så enkelt. Om en källa vi anser vara säker och/eller neutral, redan är påverkad, så är risken stor att felaktig information slinker igenom. Vi ska inte slå oss för bröstet och tro att vår världsbild är den enda sanna världsbilden. Voyager85 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 11.10 (CEST)

Jag uttalade mig om avsaknaden av nya och frekventa ändringar i artiklar relaterade till Kina och Ryssland, inte hur de i sig ser ut. Frekventa vinklade redigeringar har vi främst i de relaterade till Balkan (Kosovo, Bosnien, Norra Makedonien etc) och Mellanöstern (Kurder, Palestina, Assyrier etc). Sedan har vi ett antal mycket bristande artiklar om länder, som Makedonien, Transnistrien, Armenien och de relaterade till andra världskriget (mest i Polen, men även de som avser Ryssland i Öststaterna). Så vi har verkligen ingen anledning "slå oss för bröstet" och det kanske tom är så att de få attackerna från Kina och Ryssland beror på att de inte anser vår språkversion "värd" att attackera.Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 12.12 (CEST)
Påståenden om (prorysk) vinkling i artiklar om Ukraina, har jag sett. Men jag har inte sett själva vinklandet, åtminstone inte här. På Wikidata har jag däremot sett sådant som att platser på Krim har ansetts ligga i Ryssland, med ryska grundlagen som källa. Och någon mer auktoritär källa än så finns ju (host) inte. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 12.19 (CEST)
Exempel på proryska massändringar kan också hittas i diskussionen om Abchazien (Bybrunnen 2018-05). Plumbum208 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 13.53 (CEST)
Användare:Yger har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att rensa ut prorysk påverkan från listor över stater, där det tidigare listades flera s.k. utbrytarrrepubliker - i själva verket autonoma regioner som brutits loss från sina moderstater med rysk vapenmakt. Den proryska påverkan finns fortfarande i de flesta artiklar som rör dessa ämnen och är svår och tidskrävande att rätta. Fortfarande syns denna proryska påverkan i Lista över statsvapen, se även den artikelns diskussion och hjälp gärna till att bryta upp dess låsning. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 14.22 (CEST)
Exempel på oförblommerad prorysk påverkan finns i inledningen av artikeln Abchazien där området påstås vara "en de facto självständig stat vid Svarta havets östra kust". En med sanningen överensstämmande formulering skulle vara "Abchazien är en autonom region i Georgien som brutits loss med rysk vapenmakt. Utbrytningen har endast erkänts av Ryssland, Nicaragua och Nauru." Osv. (Källa Utrikespolitiska institutets Landguiden och NE.) /Ascilto (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 01.09 (CEST)
Och i artikeln Qamishli pågår uppenbarligen en politiskt färgad ip-kampanj - svårt dock att avgöra om den är proturkisk eller prosyrisk - antikurdisk är den hursomhelst. /Ascilto (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 20.47 (CEST)

Läsårsblockeringen nu i höst[redigera | redigera wikitext]

Jag uppfattar det flutit på bra, både att blockera enligt detta och volymen klotter som sanerats snabbt. Går det få fram siffror som förra året: hur många som nu är LB blockerade, per 2020 och 2021 och hur många som varit lb-blockerade men inte är det just nu?Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 10.43 (CEST)

De 1 874 olika IP-nummer som någon gång mellan 23 januari 2017 och 9 oktober 2019 klockan 09:30 UTC har läsårsblockerats, alltså blockerats till och med läsårets slut, något av åren 2017–2021 fördelar sig på följande sätt. Blockeringar på ett läsår är markerade med orange och blockeringar på två läsår är markerade med rött.
--Larske (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 20.06 (CEST)
Tack, mycket intressant. Förra terminen 2-årsblockerades 375 hopplösa skolor, medan i år bara 213 (ännu..) Och det ser ut som 430 klotterskolor upphört med klotter, medan omkring 500 svåra fall ännu i år ej blockerats, varav cirka 250 lär bli blockerade... Och bara 87 "nya" som tidigare inte haft trackrecord (föra året var det 600 "nya").Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 20.20 (CEST)
Här är en översikt över hur de 1 582 blockeringar, här ingår alla blockeringar oavsett längd, som gjordes under veckorna 33–40 (12 augusti–6 oktober) 2019 fördelar sig över dygnets timmar och veckans dagar. 75 procent av blockeringarna är gjorda på en måndag–fredag mellan 06:00 och 13:59 (UTC), alltså mellan kl 8 och 16 svensk tid (CEST).
Av denna bild drar jag slutsatsen att det är något på fredagar, framför allt på eftermiddagen, som gör att skolklottret som leder till blockeringar då minskar rejält jämfört med övriga skoldagar i veckan. För det kan väl inte vara bevakningen av svwp/SÄ som är svagare då.
--Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 18.33 (CEST)
Kan det vara skolstrejk för klimatet som gör att det klottras mindre? Ainali diskussionbidrag 10 oktober 2019 kl. 20.25 (CEST)
Möjligen kan det bidra i år, men jag såg just att jag hade gjort samma bild för januari–februari 2017, se Bybrunnen-arkivet, med liknande utseende med färre blockeringar på fredagseftermiddagarna. Och 2017 är ju år 1 f.Gr. och inga skolelever (eller svwp-admins) kan då ha varit upptagna av någon strejk. --Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 20.54 (CEST)
Men vad är det som händer på söndag kväll? Det stiger och kulminerar vid 19. Är det måndagsångesten? IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 20.40 (CEST)
Raden "19" är alltså mellan 1900 och 2000 UTC, det vill säga mellan 2100 och 2200 CEST. Samma "söndagskvällstopp" kan ses i tabellen från början av 2017, se länk ovan.
--Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 21.00 (CEST)
Jag har sett att besöksantalet på många communityn historiskt sett brukar toppa på söndagskvällar och ofta även måndagskvällar kring 21–22, vilket säkert ger avtryck här också. Jag gissar spontant på att många har mer ledig tid och mindre att göra då. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 01.14 (CEST)
Angående lägre klotteraktivitet på fredagseftermiddagar så tippar jag på att det helt enkelt är på grund av att många slutar tidigare på just fredagar. //Vätte (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 01.33 (CEST)
Förmodligen. Och kanske lite morgontrötta om måndagsmorgnarna också, för inte tror jag väl att så många har schemalagd sovmorgon då. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 02.02 (CEST)

Ishockeyarenor för topplagen saknar bilder[redigera | redigera wikitext]

Flera SHL-arenor saknar bilder på framsidan av byggnaden i sina artiklar eller har sådana bilder som är utdaterade. Detta inkluderar Be-Ge Hockey Center, Catena Arena, Saab Arena, Monitor ERP Arena och Vida Arena. Möjligtvis är Behrn Arena utdaterad också (renoverades t.o.m. 2012). Ni som bor i närheten av dessa arenor skulle om ni har möjligheten kunna hjälpa till med att fotografera framsidan av dessa byggnader. Som en bonus skulle ni också kunna hjälpa med att fotografera arenorna i Hockeyallsvenskan också. 37KZ (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 15.51 (CEST)

Bilderna som finns är dessutom i olika storlek vilket gör tabeller rörig och ful. Kanske är det orealistiskt att få till foton i samma format, men då tror jag vi ska försöka hitta ett format på tabellen som inte är lika beroende av det./Machatjkala (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 07.04 (CEST)

Vilka nationer ska få vara med?[redigera | redigera wikitext]

Det pågår en principiellt viktig diskussion på Diskussion:Lista över statsvapen om vilka stater som ska få vara representerade i artikeln. Jag ser gärna att fler deltar i diskussionen. Diskussionen där kan även överföras på hur innehållet ska ut i artikeln Lista över nationalflaggor. Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 21.02 (CEST)

Alltså, den här diskussionen har helt vält över ända. Fokuset ligger på detaljer om hur man definierar en stat, men glömmer helt vad som menas med ett vapen. Listor över länder har vi redan. Det vi borde fokusera på här är vilka som har vapen och vilka dessa är. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 07.57 (CEST)
Den diskussionen är givetvis viktig, men det är också angeläget att inte ta med "stater" som inte har där att göra. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)
Ni diskuterar om Kosovo är en stat eller inte. Den diskussionen kunde ni lika gärna ha runt andra listor. En viktigare diskussion relaterad till just denna lista är om Turkiet över huvud taget har ett statsvapen. Vilka andra "stater" i den här listan kan sakna statsvapen? Den frågan har ni fullständigt missat. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.30 (CEST)
Man måste kunna diskutera olika saker. Den här gången handlade diskussionen om vad som kan räknas som en stat. Inget hindrar att du startar en ny diskussion om något helt annat. /Ascilto (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 11.02 (CEST)

Referensutbyte IV[redigera | redigera wikitext]

Ge bort och få källor.

Nästa vecka kan alla sprida ljus i höstmörkret genom att vara givmild. Däremot behöver ingen tömma sin spargris och köpa presentkorgar som den på bilden. Det är referenser till Wikipedias artiklar som överlämnas under nästa veckas tävling. Tävlingen är dessutom särskild lämplig för nybörjare som behöver lite tips var källorna finns. Själva tävlingen med artikelutökningar börjar på måndag men tips kan redan nu läggas upp. Välkomna! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 10 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST)

Jag startade min "karriär" som deltagare i olika Veckans Tävlingar just i den första upplagan av Referensutbyte för några år sen, och tyckte den var en bra övning i även det motsatta - att hitta och värdera källor (som man här ger till andra). Så jag håller med om att tävlingen kan passa för nybörjare. Oavsett om man vill få hjälp eller övning i käll-letande. :-)
Jag hoppas att det kommer många deltagare! // Zquid (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 16.07 (CEST)
Det är alltid kul att se nybörjare som är flitiga med att ange källor. Titta gärna in till någon för att ge lite stöd. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 01.21 (CEST)

Medlemmar och sidflyttningar[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker det är på tiden att medlemmar som har varit på svenska Wikipedia i minst tio år, gjort X antal tiotusen redigeringar och är betrodda av gemenskapen bör kunna få utvidgade rättigheter i att flytta artiklar, listor och kategorier. Det händer titt som tätt att man har för avsikt att flytta sida men blir nekad på grund av (oftast) nån bot har varit för ett X antal år sen och gjort någon mindre ändring på det nya uppslagsordet/kategorinamnet/listnamnet, om det redan existerar. I ren irritation och frustration så brukar jag själv låta den påtänkta flytten rinna ut i sanden och går vidare till nästa artikel istället för att slösa min och administratörernas resurser och tid på att behöva upprätta respektive behandla en anmälan på "Begäran om åtgärder" för såna där simpla skitsaker. Det borde medlemmar som är både betrodda och uppnått viss legitimitet att kunna göra det själva, utan behöva fråga administratörerna som redan har tillräckligt med att göra här! DIEXEL (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 16.42 (CEST)

Det du behöver kunna göra då är att radera sidor. Portugisiskspråkiga Wikipedia har en grupp "Eliminatorer" som kan radera men inte blockera. Här har vi hittills alltid sagt nej till en sådan grupp. Själv ser jag inte varför DIEXEL inte skulle kunna söka och bli beviljad att bli "vanlig" administratör, så jag föreslår att hn lägger en sådan ansökan. Känns det överväldigande, så finns det inget som säger att hn måste ta sig an alla verktyg som hör till. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 17.30 (CEST)
Ja hopp, då kan man slänga det förslaget i soptunnan och fortsätta trilskas med eländet. DIEXEL (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 17.53 (CEST)
Som Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra säger finns det ingen från ovan som säger hur vi ska ha det. Det finns inte heller några tekniska hinder med att t.ex ha en grupp som kan radera, men inte blockera (systemet med grupper och rättigheter är gjort så att det ska gå att kombinera hur som helst).
Problemet är att andra användare på det här projektet är extremt restriktiva med avseende på antal grupper. Det finns ingen brist på diskussioner som visar det beteendet:
Nirmos (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 18.04 (CEST)
Om man nu inte vill tala om sina medanvändares åsikter som ”beteende” och såsom varande ”problemet”, kan man ju säga att det inte funnits konsensus för att införa fler användargrupper. Eller att det funnits konsensus för att inte införa fler användargrupper. Men varför skulle man det, när man själv har rätt och de andra fel? /NH 11 oktober 2019 kl. 18.52 (CEST)
Nirmos Du glömde en diskussion: Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia/Arkiv 2019#Att kunna läsa raderade artiklar - Den frågan tycker jag fortfarande är angelägen och inte så långtgående som att kunna radera artiklar. Däremot. BOÅ överbefolkas inte av flytt-begäranden, så jag håller inte riktigt med om DIEXELS problembeskrivning. /Ascilto (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.07 (CEST)
BOÅ överutnyttjas verkligen inte. Det är beklagligt att inte fler går dit just med flyttönskemål. Det har tyvärr uppstått många felaktigheter på det sättet, men ingen användare – inte heller administratörer – har plikter. Jag anser därför egentligen inte att den funktion DIEXEL vill se behövs, men för att underlätta skulle jag kunna tänka mig att tillbakarullare, om det är tekniskt möjligt, dessutom får denna möjlighet, vilket ju förutsätter att man också har tillgång till raderade versioner för att det inte skall uppstå nya fel. Då slipper vi införa en ny grupp. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 09.22 (CEST)
Det Tostarpadius föreslår tycker jag låter som en lämplig kompromiss. Deryni (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 19.23 (CEST)
Att godtycklig administratör efter eget huvud skulle dela ut rättigheten att läsa raderade sidor skulle jag se som direkt problematisk. Jag skulle inte ha något emot en förenklad procedur av granskning av åtminstone några erfarna användare. Men den simpla process som finns nu för Rollbacks, ser jag inte som tillräcklig. Den potentiella skada som finns runt att dela ut den rättigheten är oåterkallelig. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 19.34 (CEST)
Jag har ibland tänkt att det hade varit bra om man kunnat skilja mellan olika typer av raderingar, dels sådana där det handlar om irrelevant material och harmlösa oartiklar, dels sådana som rör redigeringar som oundvikligen leder till blockering. Den första gruppen hade väl ändå alla etablerade användare kunnat ha tillgång till utan att det skadat uppslagsverket/gemenskapen? Nu är det kanske ändå så att dessa rättigheter inte självklart hör samman. Skulle det vara tekniskt möjligt att låta tillbakarullare radera omdirigeringar som har högst tre redigeringar istället för endast en? Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 20.37 (CEST)
Rent tekniskt idag, nej. Det kräver att utvecklarna utvecklar nya typer av rättigheter. En omväg skulle kunna vara att tillbakarullarna lägger en "raderingsorder" hos en robot, som i sin tur utför själva raderingen. Då kan roboten göra kontrollen om det är en omdirigering och om det finns högst tre redigeringar och därefter utföra raderingen eller flytten om det är det man önskar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 08.52 (CEST)

Somatiseringsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Vi har åtminstone tre artiklar på somatiseringssyndrom: Somatoforma störningar, Somatiseringssyndrom och Konversionssyndrom. De innehåller väldigt liknande beskrivningar, och min fråga är då om dessa borde slås ihop på något sätt eller behållas helt avskilt? De verkar alla beskriva samma fenomen enligt min uppfattning. 37KZ (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 18.36 (CEST)

Jag håller helt med. Det finns möjligen mycket små nyansskillnade. De framgår dock mycket dåligt i de olika artiklarna. Om det finns nyansskillnader, eller om nu någon är en underkategori, tror jag det blir tydligare med att ha en gemensam artikel som kan dela på den stora gemensamma nämnaren och sen ta de små könsskillnaderna för sig.--LittleGun (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.07 (CEST)
Det är lite rörigt med interwikilänkarna för dessa artiklar. Så här ser det ut från Wikidatas horisont:
Till att börja med borde nog somatiseringssyndrom (Q19978630) som är ett botskapat Wikidataobjekt som bara är kopplat till Somatiseringssyndrom slås ihop med somatization disorder (Q1374020).
Sen finns det "korskopplingar" i form av i Wikipedia angivna interwikilänkar mellan till exempel en:Somatization disorder och de:Somatoforme Störing. Om man får tro Wikidata är dock såväl somatization disorder (Q1374020) som konversionssyndrom (Q1051355) en underklass till (P279) till somatoforma störningar (Q936549) och somatoforma störningar (Q936549) är alltså ett "bredare" begrepp. Det finns ytterligare elva objekt som är underklass till (P279) till somatoforma störningar (Q936549), se den här sökningen. Jag har lagt dem sist i tabellen ovan.
--Larske (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.17 (CEST)
Mitt förslag blir då att behålla Somatoforma störningar och omdirigera de två andra artiklarna dit, eftersom det verkar vara det gemensamma namnet för dessa tillstånd. Är det okej? 37KZ (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 21.19 (CEST)
Jag tycker det. I synnerhet om info som inte är gemensam i artiklarna framgår så att både Somatiseringssyndrom och Konversionssyndrom nämns och förklara/nyanskullnadsynliggörs.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 22.24 (CEST)

Hjälp med svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

Hej är du intresserad av att delta i detta projekt på engelska wiktionary? Det kräver inga förkunskaper om Wiktionary. https://en.wiktionary.org/wiki/User:So9q/da_nb_no_without_sv --So9q (talk) 00:11, 12 October 2019 (UTC)

Hur gör jag en lista med wikidataobjekt från en json med pageid?[redigera | redigera wikitext]

Hej, vad vore lättaste sättet att få en lista på Q-koder för en specifik Wikipedia-kategori?

Jag skulle till exempel villa göra en massuppdatering med QuickStatements av Wikidataobjekt som finns inom Wikipedia-kategorin Finlandssvenskar. Jag skulle vill definiera medborgarskap (P27) till Finland (Q33) för utvalda objekt - för det behöver jag en lista på Q-koder, för att sedan kunna definiera ändringarna jag vill göra i en csv-fil, som jag matar in i QuickStatements.

Med en API sökning i category members får jag en JSON med tittel och pageid av alla sidor inom en kategori. Hur konverterar jag på ett vettigt sätt denna JSON till en lista med Wikidataobjekt?

Tack för tips! --Robertsilen (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.37‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)

Query (bara utifrån titel, pageid behövs ej). --Vesihiisi (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.50 (CEST)
@Robertsilen: Du kan med fördel använda PetScan för detta. Listorna nedan presenteras i HTML, men kan även fås i andra format som JSON om du föredrar det.
I kolumnen längst till höger hittar du Q-numret för det Wikidataobjekt som är kopplat till respektive artikel.
I båda frågorna har jag valt att kräva att artikeln även ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön för att slippa få med artiklar/objekt som inte handlar om människor, till exempel artikeln Finlandssvenskar.
Det är dock inte alla 1 065 objekt enligt listan ovan som saknar medborgarskap (P27) = Finland (Q33)
Du bör dock vara försiktig med att trycka in stora mängder av data med QuickStatements. För fler än hälften av de 283 objekten som inte har medborgarskap (P27) = Finland (Q33) finns det något annat medborgarskap (P27), till exempel Sverige (Q34) eller Storfurstendömet Finland (Q62633) angivet i objektet. Även Sverige-Finland (Q3279296), Kejsardömet Ryssland (Q34266) och Sovjetunionen (Q15180) förekommer, och det behöver nog undersökas i varje enskilt fall vad som är rätt.
--Larske (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 11.10 (CEST)
@Larske: tack för kommentarerna! PetScan verkar ypperlig för ändamålet. Men hur kör jag en sökning så att jag ser vilket P27-värde dessa objekt redan har? Jag kan förstås öppna enskilda Q-länkar och kolla, men jag tänker att jag skulle villa kolla på alla 1065 wikidataobjekt i tex Excel eller OpenRefine (helst tillsammans med flera P-värden som etnisk grupp och modersmål) och sedan med eftertanke uppdatera dom. Går det att söka dom med Petscan (jag har inte riktigt klurat ut det isf ännu), eller är något annat verktyg bättre?
--Robert (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)
@Robertsilen: Tänk också på att sätta en källa så att andra kan utvärdera om det blivit rätt. Kan du gå igenom manuellt som Larske föreslår är det bra med specifika källor, men minst föreslår jag importerat från Wikimediaprojekt (P143) med svenskspråkiga Wikipedia (Q169514). Kanske någonstans en länk till denna tråd, om det är bästa beskrivningen av vad du gör?
Kategorier på Wp är lite vaga och utan källhänvisning. medborgarskap (P27) tänker jag bör tolkas som formellt medborgarskap, men en sådan kategori kan nog betyda flera olika saker. JAGulin (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 13.14 (CEST)
@Jagulin: : Tack! importerat från Wikimediaprojekt (P143) med svenskspråkiga Wikipedia (Q169514) verkar mycket vettigt, samt en länk till denna tråd.
Förutom medborgarskap (P27) = Finland (Q33) har jag även avsikt att uppdatera Wikipedia-kategorin Finlandssvenkar på wikidata med etnisk grupp (P172) = finlandssvenskar (Q726673), modersmål (P103) = svenska (Q9027) samt talade, skrivna eller tecknade språk (P1412) = svenska (Q9027).
--Robert (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)
@Robertsilen: För att hämta ut innehåll från Wikidata för olika objekt kan lämpligen Wikidata Query Service användas. Jag har lagt två SPARQL-frågor i Sandlådan, se den här sidan, eftersom jag misstänker att så långa inlägg (frågor) skulle uppfattas som störande här i Bybrunnen och frågorna är tydligen för långa för funktionen som skapa "korta URL:er" ska klara av sin uppgift.
Jag vill också instämma i vad Jagulin säger om det vanskliga i att använda en kategoritillhörighet i någon Wikipedia som källa för någon av ovan nämnda egenskaper. Om någon klottrar in att Donald Trump tillhör Kategori:Finlandssvenskar och du skapar en lista över artiklar där den artikeln ingår och fyller i att medborgarskap (P27) är Finland (Q33) för Donald Trump (Q22686) har du spridit detta klotter. Men om man ändå använder kategorisering som "källa" är det importerat från Wikimediaprojekt (P143) som bör användas, gärna även med hämtdatum (P813). Att stoppa in en länk till den här eller någon annan diskussionstråd i Wikipedia ser jag däremot som helt meningslöst - här finns inget att hämta som kan verifiera att en viss person har ett visst medborgarskap (P27). Det är riktiga källor som bör användas såväl i Wikidata som i Wikipedia!
--Larske (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 11.49 (CEST)

Lista rödlänkar på en sida?[redigera | redigera wikitext]

Jag vill hitta rödlänkar på en sida och gjorde denna PetScan. Helt enkelt "linked from" sidan och under Output "Show redlinks" (och "only main space"). Utan redlink-alternativet så verkar den lista blålänkar som väntat.

Med redlinks ikryssat så väntade jag mig både blå och röda länkar från den sidan. Det som i stället verkar hända är (att inga blå finns och) att de röda länkar som listas är från de tidigare listade sidorna (alltså att de går ett steg ner i trädet) men inte den direkta sidan. Birgit Angmar-Månsson finns inte i listan, men däremot Testfilm Mai Zetterling Island som är rödlänk på Mai Zetterling. Är detta logiskt? Finns det något sätt att få ut det jag ville?

Jag överlistade den genom att införa ytterligare ett led i kedja, så att den tittar på avsedd sida, men ett bättre sätt?

Funderar också: Det är möjligt att dölja redirects i PetScan, men går det att i stället lägga "slutpunkten" till listan? JAGulin (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.05 (CEST)

Jag har gjort en fråga i Quarry för att få en lista med de länkar från sidan Wikipedia:Projektkontoret/Vem är hon (pageid 3900774) som går till artikelnamnrymden (ns 0) men som är röda eftersom det ännu inte finns någon artikel med motsvarande titel.
Just nu ger den 1 675 1 682 resultat och jag la en kopia i Sandlådan, se den här sidan.
--Larske (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.08 (CEST)
Det går att lägga till
mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/RedlinksOnPage.js&action=raw&ctype=text/javascript' );
Special:Min sida/common.js och
@import "/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/RedlinksOnPage.css&action=raw&ctype=text/css";
Special:Min sida/common.css. Det lägger till en knapp i samma meny som "Flytta" som heter "Rödlänkar". Knappen visas bara om det finns minst en rödlänk på sidan. När du klickar på knappen dyker det upp en dialogruta som dels innehåller en numrerad lista med klickbara länkar till de rödlänkar som finns på sidan, dels en textruta som innehåller wikitext för samma lista som är lämplig att kopiera in i t.ex en sandlåda. Det finns även en knapp för att markera den wikitexten. När du är klar klickar du var som helst utanför dialogrutan för att stänga den. Nirmos (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 19.55 (CEST)
@Larske: Tack för SQL och förklaring. 1682 var antalet jag fick med min omväg också. Då förstår jag att SQL är vägen att gå och antar att det är feltänk i PetScan. Jag testade din Quarry omskriven med LEFT JOIN för att bli enklare, men tråkigt nog var det långsammare.
@Nirmos: Tack för en snygg lösning som gör det enkelt tillgängligt på alla sidor. Jag tänkte fråga i vilket sammanhang du använder funktionen, men ser att den är ny och kanske skriven speciellt för mig. Extra tack! I första hand var jag ute efter att löpande kontrollera antalet och i förlängningen kanske en sökning för att hitta existerande sidor med liknande namn, så den manuella vägen passade mig lite sämre i detta fall. JAGulin (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 08.53 (CEST)

Mystisk Mall[redigera | redigera wikitext]

En mystisk {{ern}} med två träffar dök upp i min lista. Jag kan inte se att den funnits på svWp eller enWp. Någon som känner igen den eller förstår vad som är avsikten? Visserligen lätt att ta bort, men kanske någon vet bättre? JAGulin (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.05 (CEST)

Jag tror Användare:Paracel63 råkat trycka på båda tangenterna e och r där det bara skulle varit ett e i Mall:en. (diff, diff) F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.30 (CEST)
 Fixat Av sammanhanget framgår att det är frågan om språkmallningen (engelska) ("en" omdirigerar här till "en ikon") för en publikation. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.45 (CEST)
Tack! Jag tittade för snabbt för att förstå sammanhanget, att det var en publikation på engelska anade jag, men tänkte då att det kanske var en mall som också "slunkit med" från enWp. Eftersom mallen nu är borta kan jag nämna att det var [3] och [4] som fixade. Införandet var några år bakåt i tiden, så säkert att skylla på ett tangentbord som kasserats nu. Fallet löst! :) JAGulin (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 08.55 (CEST)

Moray Firth - merge?[redigera | redigera wikitext]

Would you please have a look at Moray Firth (flodmynning i Storbritannien) and Moray Firth - are they the same thing / should they be merged. (Hint: yes, as far as I can see). thx --Tagishsimon (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.37 (CEST)

Moray Firth (flodmynning i Storbritannien) is a bot-created article about the mouth of the firth. That article is a duplicate or not relevant. Thanks. Edaen (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.41 (CEST)

H-index[redigera | redigera wikitext]

Det pågår en diskussion om relevans och allmänintresse av att ta med uppgift om H-index i artiklar om akademiker på Diskussion:Åsa Wikforss#H-index. Välkommen dit om du har synpunkter. / Anhn (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 06.52 (CEST)