Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Holger Ellgaard avliden

Holger.Ellgaard, en av svenskspråkiga Wikipedias allra flitigaste artikelskribenter och personen bakom många av våra utvalda artiklar, uppges vara avliden i biografin Holger Ellgaard. Cucumber lade till uppgiften, efter att ha noterat att Ratsit anger att han registrerades som avliden 18 januari. Holger, som varit en av få svenska skribenter som har stått bakom en mycket stor volym artiklar och har skrivit många mycket genomarbetade texter, har inte redigerat sedan 13 januari. En enorm förlust för uppslagsverket. /Julle (disk.) 25 januari 2023 kl. 05.03 (CET)

Så väldigt tråkigt. Holger har även bidragit med många fantastiska fotografier, som finns i både hans egna och andras artiklar och tack vare commons-licensen kan användas även i andra sammanhang. En värdefull kulturgärning. Chandra Varena (diskussion) 25 januari 2023 kl. 06.16 (CET)

Sorgligt. Att få läsa hans artiklar, och vissa gånger tillsammans med honom skapa nya, har varit otroligt lärorikt (och kul). Han är redan saknad./Cucumber (diskussion) 25 januari 2023 kl. 06.21 (CET)

Holger med familj i Riksrådsvägens radhusområde 1972

Holger och Pollux 2007 i Paradisets naturreservat

Jag är glad för att han fick erkänsla genom att få det första diplomet som årets wikipedian, han uppskattade denna typ av uppmärksamhet, som han ju fick en hel del av i typ tidningsintervjuer. Han gillade verkligen att åka ut med sin hund på eftermiddagen och ta bilder, för att förmiddagen därpå använda dem i en artikel, produktiviteten och kvaliteten var fantastisk. Han blev änkling innan han fyllt 60 och wikipediainsatserna blev en stor del av sitt leverne från han började, omkring 65 år gammal. Jag kom i kontakt med honom tidigt och vi hade en del gemensamt i intresse för geografi i stockhomsområdet, och han hjälpte mig även med saker lite utanför Wikipedia. Det känns tomt att vet han inte längre finns där och att jag inte längre, som jag brukat, tittar på hans nya artiklar och skapar WD poster till dem. Han hade en 100% ordning på alla bilder han tagit, även de han inte laddat upp, men jag misstänker det blir svårt/omöjligt ta tillvara detta arkiv, och vi får vara glada att han laddat upp de bästa bilderna.Yger (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.08 (CET)

Jag har ringt och pratat med Skatteverket och fått uppgift om hans efterlevande och tänkte skicka ett kort – kanske från gemenskapen i allmänhet, om vi vill det? – men om någon här faktiskt känner familjen kanske det är bättre att låta vederbörande ta hand om det. /Julle (disk.) 25 januari 2023 kl. 08.29 (CET)

Verkligen saknad.

Det skulle vara trevligt om WMSE kunde hjälpa gemenskapen med att samla in pengar till en blomma eller gåva från oss. LittleGun (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.39 (CET)

Håller med LittleGun. Det är angeläget att gemenskapen skickar blommor till begravningen. De kan vara ganska dyra, sist jag köpte en enkel bukett till en skådespelare kostade den 400 kr. Det var före inflationen tog fart. /Ascilto (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.44 (CET)

Tack för informationen! Det är först nu jag tagit del av hans biografi i uppslagsverket. Intressant läsning! Hur lämnar man ett bidrag till blommorna? Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.52 (CET)

Det var en riktigt tråkig nyhet. Han kommer vara saknad och uppslagsverket kommer bli fattigare utan hans bidrag i framtiden. /Ariam (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.04 (CET)

Det var ett oerhört sorgligt besked. Hans insatser var ovärderliga. Hans tusentals artiklar gör honom till en av de allra främsta stockholmsskildrarna, alla kategorier. Janders (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.08 (CET)

Kort och gärna blomma tycker jag skulle vara fint. Om dessa skrivs med namngivna avsändare vill jag gärna vara med. Annars är jag med i kollektivet. /Dcastor (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.12 (CET)

Samma här med blommor, som DCastor. Han var en av de första stora. Första generationens stigfinnare som gav kunskapens voluntärsarbetare ett namn. Mvh Adville (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.18 (CET)

Mycket tråkigt, en tung förlust för gemenskapen. Är gärna med på blommor om jag får veta hur. Bör vi sätta en minnesmall på Holgers användarsida? Idunius 25 januari 2023 kl. 09.36 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Om vi är 20 användare som bidrar räcker 100 kr var för en anständig bukett. Kan WMSE arrangera en swishinsamling, Axel Pettersson (WMSE)? /Ascilto (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.48 (CET)

Sorgligt besked, och användarnamnet Holger.Ellgaard kommer att saknas på senaste ändringarna framöver. Tack för alla bra artiklar, fina bilder, och trevliga möten och idéer under åren.

Vi kommer att skicka blommor från Wikipediagemenskapen och Wikimediarörelsen, och så fort vi vet hur vi administrativt ska hantera en insamling kommer det att finnas möjlighet för de som vill att bidra till det också. Jag återkommer så snart vi löst det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 januari 2023 kl. 11.06 (CET)

Jag överväger att gå personligen till begravningen om den är öppen för andra än familjen. Yger (diskussion) 25 januari 2023 kl. 11.15 (CET)

Verkligen ledsamt att höra att Holger gått bort. Vila i frid. jssfrk (d|b) 25 januari 2023 kl. 13.18 (CET)

Mycket sorgligt, alla tankar till familj och andra som stod nära. Bidrar gärna till blomma.
Minnesmärkning bör vara passande för användarsidan. Självklart bör anhörig föra talan för hur den fortsatt ska (eller inte ska) se ut. --Adjoka ^diskussion 25 januari 2023 kl. 13.28 (CET)

Ett mycket sorgligt besked. Mina tankar går till hans närmaste, såväl familj som andra.

Bidrar mer än gärna till blommor, krans eller dylikt till begravningen. Tycker också det vore en fin gest om alla bidragsgivare vill stå med egna namn.

Minns att jag som väldigt ny och förvirrad Wikimedian va inne på Holgers användarsida och blev djupt imponerad. Hur kan vi som gemenskap föra hans starka engagemang vidare, hur kan vi låta hans insatser inspirera och sporra oss att nå högra höjder? -- LevandeMänniska ^(talk), 25 januari 2023 kl. 14.42 (CET)

Mycket sorgligt besked. Angående märkning av användarsidan kan vi kanske inspireras av engelskspråkiga Wikipedias minimalistiska mall. Kanske borde vi också ha en sida liknande deras en:Wikipedia:Deceased Wikipedians? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 januari 2023 kl. 19.55 (CET)

En liten tanke: Kan inte WMSE inrätta någon form av stipendium eller pris till Holgers minne? Janders (diskussion) 25 januari 2023 kl. 19.11 (CET)

Ja @Janders vilken bra idé! Chandra Varena (diskussion) 25 januari 2023 kl. 19.13 (CET)

Det är med sorg jag mottar denna nyhet om Holgers bortgång. Hans många artiklar om Stockholm och arkitektur är en verklig prydnad för svenskspråkiga Wikipedia. Precis som Yger skriver ovan, så var Holger den förste mottagaren av Wikimedia-priset år 2017 och jag minns hur glad han blev för det. Precis som motiveringen löd, så var Holger en inspiratör för många av oss andra wikipedianer. Det var med glädje jag läste hans artiklar. Hans sista projekt var att skriva om kvarter på Östermalm och det sista han hann slutföra, en vecka före sin bortgång, var Kvarteret Lövsångaren.

@Axel Pettersson (WMSE): Tack för att du och kansliet tar tag i frågan om blommor och insamling.

Jag har just informerat styrelsen för WMSE och vi kommer att diskutera vad vi kan göra och om vi skall inrätta ett stipendium till Holgers minne, enligt vad Janders föreslår. Jag tycker att det är en bra idé. Historiker (diskussion) 25 januari 2023 kl. 19.59 (CET)

Tråkigt besked! Holgers namn var en garant för väl genomarbetare artiklar, såväl vad avser text som bildmaterial. Vila i frid! Xauxa (diskussion) 25 januari 2023 kl. 20.02 (CET)

Mycket sorgligt att läsa att Holger är borta, verkligen jätteledsamt, en fantastisk skribent var han. Kända träd i Stockholm minns jag som en av hans artiklar som jag uppskattade mycket första gången jag läste den. Höstblomma (diskussion) 25 januari 2023 kl. 20.21 (CET)

Det var verkligen trist att höra. Vila i frid. EstrellaSuecia (diskussion) 26 januari 2023 kl. 00.42 (CET)

@Yger, @Historiker Ovan skriver Yger om hur bra ordning Holger hade på alla bilder han tagit. Hur realistiskt är det för gemenskapen / WMSE att föra en dialog med Holgers efterlevande gällande hans bildarkiv? Inser frågans känslighet, men eftersom gemenskapen uppenbarligen betydde mycket för Holger, och tvärtom, kanske vi borde försöka. -- LevandeMänniska ^(talk), 25 januari 2023 kl. 23.46 (CET)

Jag har varit i kontakt med Holgers dotter för att framföra hur mycket Holger betytt för gemenskapen, och hon har uppskattat alla vänliga kommentarer om hans arbete. Man kan säkert fråga, när det har blivit rimligare än så snart inpå dödsbudet. /Julle (disk.) 26 januari 2023 kl. 09.59 (CET)

Verkligen superfint av dig att du pratat med hans dotter och framfört gemenskapens kondoleanser och tacksamhet. Håller helt med dig gällande att man bör vänta med att ta just den dialogen med hans efterlevande. -- LevandeMänniska^(talk), 26 januari 2023 kl. 11.44 (CET)

Jo, bra att du har kontakt med dottern, Julle. Holger är värd dödsrunor i tidningarna, både som arkitekt och som Stockholmsbeskrivare. Jag läser hans artiklar och hittar hans bilder där jag minst anar det. Jag hoppas att hans arkiv bevaras. Jag tänker dels på Gösta Glases bilder som finns på Nordiska museet och hur WP:Projekt Fredrika tog hand om Birger Carlstedts verk: rapport. Per W (diskussion) 28 januari 2023 kl. 08.31 (CET)

Vad är det jag läser? Ellgaard avliden? Han har under sina år här på Wikipedia gjort sidan till en bättre plats och kommer därför vara saknad. Vila i frid Holger! Colapojken (diskussion) 26 januari 2023 kl. 00.52 (CET)

För mig var det rutin att varje gång vid inloggning ta en titt på Holgers bidrag och se vilket ämne som intresserade honom för dagen. Han var synonym för kvalitet och belyste verkligen stort som smått. Saknaden är stor. QubeCube (diskussion) 26 januari 2023 kl. 07.59 (CET)

Det finns andra som kände Holger bättre eller hade bättre koll på hans arbete, men jag skrev några ord i går om vad han betytt för oss och svensk folkbildning (Facebook/Twitter/Wikipediabloggen, och på engelska på wikimedia-l/Diff) och har fått många uppskattande kommentarer från människor som inte alla själva varit aktiva på Wikipedia men som har läst hans artiklar eller använt hans bilder. Det har varit fint att se. /Julle (disk.) 26 januari 2023 kl. 10.06 (CET)

@Julle: Så fint skrivet i bloggen. Chandra Varena (diskussion) 26 januari 2023 kl. 10.12 (CET)

@Julle: Fint skrivet i bloggen. Historiker (diskussion) 26 januari 2023 kl. 18.52 (CET)

Mycket sorgligt att få höra om hans bortgång. Jag hade tillfället att träffa honom och hans hund och det var särskild informativa möten. Jag stöder ovannämnda förslag angående blommor och stipendium. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 26 januari 2023 kl. 19.01 (CET)

@Julle: Ett förslag, om du inte redan tänkt på det, är att blogginlägget skulle fungera utmärkt som minnesord i de stora morgontidningarna. 178.31.245.238 27 januari 2023 kl. 14.54 (CET)

Hade aldrig kommunicerat med honom, men ett välbekant namn i SÄ (vill jag minnas). Tankarna går till hans anhöriga! <3 /Mvh Vostok (disk.) 27 januari 2023 kl. 15.01 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag håller med om att Julles FB-inlägg är ett fint minnesord. Holger är absolut värd ett minnesord i DN och/eller SvD. Men det måste också ta upp hans insatser som arkitekt och publicerad fotograf. Det vore fint om det kunde skrivas av någon från gemenskapen, kanske Yger? /Ascilto (diskussion) 27 januari 2023 kl. 15.07 (CET)

Julle är överlägsen skribent. Om han vill skriva något kan jag hjälpa med fakta i texten Yger (diskussion) 27 januari 2023 kl. 15.09 (CET)

Jag kan göra mitt bästa, förstås, och se om någon av tidningarna skulle vara intresserade om till exempel Yger vill hjälpa till att utveckla det jag skrev.

(Har besök i helgen, men kan ta det efter det.) /Julle (disk.) 27 januari 2023 kl. 16.41 (CET)

@Julle: Jag tycker att det bör skrivas minnesord i båda tidningarna och jag kan även hjälpa till med det.

Det finns nu även ett inlägg på WMSE:s blogg, vilket jag har skrivit. Historiker (diskussion) 27 januari 2023 kl. 19.28 (CET)

Både DN och SvD har instruktioner för minnesord:

https://www.dn.se/familj/sa-skriver-du-en-minnestext/

https://www.svd.se/a/9c277105-b159-3cda-adbb-599dba5ebba5/hur-man-skriver-en-runa-i-svd 178.31.245.238 29 januari 2023 kl. 20.01 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag har under min tid på Wikipedia haft väldigt lite kontakt med Holger, men har läst hans artiklar. Jag tycker det är oerhört fint att se hur gemenskapen sluter upp både på hans användarsida och i den här tråden. De initiativ som tagits är helt fantastiska, en mycket fin hyllning!NnieAndersson (diskussion) 27 januari 2023 kl. 20.25 (CET)

Även jag vill sälla mig till den långa raden av personer som uttryckt tacksamhet och förundran över Ellgaards omfattande bidrag, men väl så mycket hans attityd och vänlighet som personifierade min idealbild av Wikipedia som ett samarbetsprojekt. Denna Bybrunnen-tråd kommer relativt snart att arkiveras, och jag föreslår att den, när tråden "stillnat", kan kopieras till Användardiskussion:Holger.Ellgaard för att framgent enklare kunna hittas, samt få sällskap med ett antal liknande inlägg som redan finns där och uttrycker reaktioner över Ellgaards verk och frånfälle. / Anhn ✎ 28 januari 2023 kl. 23.53 (CET)

Jag återvänder då och då till artikeln Lista över kvarter i Gamla stan som är en av mina favoriter. Helhet, överblick, struktur och inbjudande djup i nästa steg lista över samtliga kvarter. Som upplagt för en fortsättning med kartor, bilder, mallar, byggnader, gator, verksamheter och vem som har bott i husen med mera - där sprider sig den nästlade kunskapen från den, till synes enkla artikeln om kvarter i gamla stan, ut i världen. En bra inspiration och ett stort tack till Holger och gemenskapen! VisbyStar (diskussion) 29 januari 2023 kl. 11.51 (CET)

Begravningen äger rum 3 mars. /Julle (disk.) 3 februari 2023 kl. 14.30 (CET)

Och nu finns minnesordet i Dagens Nyheter också. /Julle (disk.) 9 februari 2023 kl. 14.18 (CET)

Jag har idag 2023-02-16 lagt en kopia av denna tråd på Användardiskussion:Holger.Ellgaard / Anhn ✎ 16 februari 2023 kl. 21.13 (CET)

@Historiker: Du skriver 25 januari 2023 kl. 19.59 att "Jag har just informerat styrelsen för WMSE och vi kommer att diskutera vad vi kan göra och om vi skall inrätta ett stipendium till Holgers minne, enligt vad Janders föreslår. Jag tycker att det är en bra idé." Vad har hänt? // --Allexim (diskussion) 20 februari 2023 kl. 20.14 (CET)

@Allexim: Styrelsen har inte haft något möte än där frågan behandlats. Historiker (diskussion) 20 februari 2023 kl. 21.11 (CET)

@Axel Pettersson (WMSE): Du skriver 25 januari 2023 kl. 11.06 (CET) följande:

"Vi kommer att skicka blommor från Wikipediagemenskapen och Wikimediarörelsen, och så fort vi vet hur vi administrativt ska hantera en insamling kommer det att finnas möjlighet för de som vill att bidra till det också. Jag återkommer så snart vi löst det." Vet ni nu hur ni administrativt ska hantera en insamling? --Allexim (diskussion) 22 februari 2023 kl. 20.46 (CET)

I dag hade DN minnesordet i den tryckta tidningen också. /Julle (disk.) 23 februari 2023 kl. 12.45 (CET)

Som vi tidigare nämnt så ordnar Wikimedia Sverige med beställning av blommor till Holgers begravning, och några av oss kommer att närvara. På ett tillhörande kort kommer vi att skriva minnesord och att blommorna kommer från Wikipediagemenskapen och Wikimedia Sverige.

Det är svårt att genomföra en namninsamling praktiskt, utan att riskera att utelämna någon eller om det blir för många som vill skriva sina namn. Men vi gör gärna ett försök. Den som vill få med sitt namn/användarnamn på kortet kan maila det till infowikimedia.se senast måndagkväll 27 februari.

Vi kommer i detta läge inte göra någon insamling till blommor eller ett eventuellt stipendium. Dels vill vi inte att det ska framstå som att vi utnyttjar tillfället, och dessutom blir det administrativt svårt om det kommer in mer pengar än vad vi rimligen kan köpa blommor för. Om anhöriga har andra önskemål om insamling är det bättre att skänka till dessa ändamål.

Vi vill också tillägga att vi gärna hjälper till med att skicka blommor framåt, i den mån vi eller någon från gemenskapen får kontakt med anhöriga. En process kommer att tas fram runt det och vi mottar gärna feedback från er. Men har ni några synpunkter redan nu får ni gärna lyfta dem här eller maila in till info-mailen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.52 (CET)

Egentligen föredrar jag att inte skicka blommor, utan hellre till någon insamling. Dessvärre verkar inte Holger ha någon föredragen insamling. Jag har ställt frågan till Ignis hur det fungerar med den minnesgåva då presenterar då. LittleGun (diskussion) 23 februari 2023 kl. 17.43 (CET)

Tack för informationen! Att mitt användarnamn kommer med är inte alls viktigt men jag hade gärna bidragit ekonomiskt. Nu avvaktar jag och ser om det blir någon minnesinsamling till ett stipendium längre fram. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2023 kl. 18.49 (CET)

Om det går att ordna ett stipendium i Holgers namn så är jag gärna med och lämnar ett bidrag. Chandra Varena (diskussion) 23 februari 2023 kl. 19.00 (CET)

Igår publicerade Svenska Dagbladet det minnesord jag skrivit. Historiker (diskussion) 1 mars 2023 kl. 21.05 (CET)

Jag fick ett goddagyxskaftsvar från Ignis (samt deras samarbetspartner). Svaret var gå in på "minnesgåvan", men där finns inget val vad jag kan se. Begravning på fredag, det får bli en slant till nåt bra och en tacksamhetens tanke. LittleGun (diskussion) 1 mars 2023 kl. 22.41 (CET)

Vi var fyra Wikipedianer på hans begravning idag. Det kändes bra med vår närvaro. Yger (diskussion) 3 mars 2023 kl. 11.14 (CET)

Tack. Då hissar vi flaggan i topp för Holger. LittleGun (diskussion) 3 mars 2023 kl. 11.37 (CET)

En fin begravning med mest släkt och några vänner närvarande, och även om dom kände till Holgers Wikipediaengagemang hade dom inte koll på omfattning eller effekt av hans insats. Vid lunchen efter sa jag ungefär följande:

Det sägs att när Wikipedianer dör så gör dom det tre gånger:

• Första gången när dom dör
• Andra gången när dom försvinner ur minnet
• Tredje gången när deras sista redigering blir överskriven

I en gemenskap som till stor del består av personer som sitter vid skärmar och tangentbord, och inte träffar varandra så ofta hade jag ändå förmånen att få träffa Holger några gånger. Dels diskuterade vi ett projekt om digitala vandringar genom artiklar och bilder, ett projekt som kanske hade kunnat flyga under pandemirestriktionernas dagar men som vi var lite för tidigt ute med. Dessutom var jag med när han som välförtjänt första mottagare fick Wikimediapriset 2017, och fick se vilken bekräftelse det gav honom i sitt folkbildande arbete.

Den insats Holger gjort för Wikipedia är fantastisk! De flesta artiklar kopplade till Stockholm, stadsplanering eller arkitektur har han skapat, redigerat, uppdaterat eller lagt till bilder i. De nästan 4500 artiklar han skapade har över 6200 visningar dagligen. Hans över 56000 uppladdade bilder, mest egentagna under hundpromenader men även digitaliserade ritningar och kartor han begärde ut från stadsarkivet, används i så många artiklar på så många språk att statistikverktygen nästan inte räcker till, men hans verk är synliga på hundratals olika språkversioner. Men utöver siffrorna och spridningen har han inspirerat andra, till exempel genom artikeln Offentliga toaletter i Stockholm där volontärer i Göteborg skapade motsvarande om Offentliga toaletter i Göteborg eller Elektricitet i Stockholm som inspirerade skapandet av Elektricitet i Hakarps socken, denna metropol utanför Jönköping.

Tiden har sin gång, och för att koppla tillbaka till början så är det svårt att hindra den första punkten, det där med att folk går bort. Det andra, om att folk försvinner ur minnet, är upp till alla oss att tänka på Holger och hans gärning, och jag har insett att varje gång jag visar sidan Senaste ändringarna på Wikipedia tänker jag på Holger och saknar hans användarnamn där. Det tredje sättet – att deras sista redigering blir överskriven – tror jag Holger var för produktiv för att det någonsin ska inträffa, utan Holger kommer leva kvar för evigt på Wikipedia genom sina artiklar och bilder.

Tack Holger för din insats!

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 3 mars 2023 kl. 14.25 (CET)

Så fint tal, och tack ni som var där och gav en hälsning från oss alla. Chandra Varena (diskussion) 3 mars 2023 kl. 15.15 (CET)

Tack för det! Jag instämmer med Chandra Varena. Historiker (diskussion) 3 mars 2023 kl. 18.33 (CET)

Mycket, mycket fint tal Axel Pettersson (WMSE). Tack till er som var där och representerade Wikipedia och tack till Holger. /Ariam (diskussion) 3 mars 2023 kl. 21.00 (CET)

Mycket väl formulerat. Det känns bra att Holger fick ett så fint slutord från oss. Hans insatser och bidrag var mycket speciella och värdefulla. Janders (diskussion) 3 mars 2023 kl. 21.08 (CET)

När jag nu tänker igenom Holgers insats för att beskriva Stockholm ser jag paralleller med Gösta och Beatrice Glase), som skrev om Gamla stan. Holger gjorde både bilderna och texten, vilket är berömvärt. Per W (diskussion) 4 mars 2023 kl. 07.19 (CET)

Jag hörde från Holgers dotter, Erika, i dag igen, och hon sade att hon verkligen har uppskattat det deltagande vi har visat i sorgen efter Holger. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 12.04 (CET)

Källreferenser när fakta tas ur fördjupningsartiklar

I ingresser gäller att referenser inte behöver anges när bara fakta som källbeläggs i brödtexten tas upp. Hur är det när vi har fördjupningsartiklar, där fakta finns med källreferenser? (jag tänker idealt). I Stockholm#Namnet skriver jag "Stockholm har getts ett antal smeknamn som "Eken", "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen"." där fakta är helt okontroversiellt och återfinns i fördjupningsartikeln namnet Stockholm, men inte i en enda källa där just denna text återfinns exakt. Jag tycker det i det fallet inte ger mervärde ange källor i huvudartikeln och blir onödigt grötigt om det tillförs 2-3 lite oexakta källreferenser (som finns i fördjupningsartikeln). Däremot la jag in en not i meningen före i den andra tolkningen av namnet som inte är så välkänt fast det står i fördjupningsartikeln Yger (diskussion) 17 februari 2023 kl. 09.34 (CET)

Jag tycker det är helt okej. I synnerhet när sammanfattningen i Stockholm#Namnet är så föredömligt kort. Jag är ganska säker att jag har gjort så i sammanfattande avsnitt som länkar till fördjupningsartikel. Det är lite som att vi inte är lika noga med källor i introt heller, utan att längre resonemang källbeläggs i brödtexten. LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 09.42 (CET)

Jag tror formuleringen är ganska gammal, när vi först började på allvar kräva källor till artiklar. Jag skulel nog egentligen tycka att den bör tas bort, då det kan vara svårt att upptäcka att något ändras i en annan artikel. Idag är det betydligt vanligare med fotnoter, så ytterligare en eller två i en artikel gör knappast den mer svårläst.

andejons (diskussion) 17 februari 2023 kl. 12.12 (CET)

Är det inte vid sådana tillfällen som mall:Fördjupning bör användas istället för mall:Huvudartikel? Då framgår det ju att det är en sammanfattning av något, då anser inte jag att källor behövs. Det är inte lika tydligt om man använder mall:Huvudartikel eller mall:Fördjupning2.NnieAndersson (diskussion) 17 februari 2023 kl. 16.00 (CET)

Personligen ser jag inte nyansskillnaden mellan huvudartikel och fördjupning. Däremot föredrar jag mallen huvudartikel, för den är mindre "pratig". Enligt malldokumentationen har du formellt mest rätt gällande användandet, men det är inte helt tvingande. LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 22.40 (CET)

Man kan ju förvisso använda mall:Fördjupning2, men jag tycker det är bra att det syns tydligt när källorna finns i fördjupningsartikeln. Så pratig är den inte heller, anser jag, det rör sig om sex ord.NnieAndersson (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.55 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Tack för era synpunkter! Jag tolkar det som att det saknas konsensus hur hantera dessa fall. LittleGun och NnieAndersson anser källanvisningar i de sammanfattande artiklarna i vissa fall kan utelämnas, men har lite olika åsikter vilken mall som bör användas. Själv lutar jag åt den syn LittelGun för fram. Andejons tycker att även ni dessa fall är källreferenser önskvärt och jag upplever det finna flera som i samband med nomineringar på WP:AN delar den synen. Här är jag oense och inte bara för att notmarkeringarna "tar plats" utan även att överförda noter kan täcka det som står sämre än de noter som används i lite andra formuleringar i fördjupningsartikeln. Och än mer så kan det, som skett, leda till att mer text från fördjupningsartikeln förs in i den överordnande för att just få helt korrekt koppling mellan påstående och hur det uttrycks i källan, och detta leder då till sämre tydlighet i den sammanfattande artikeln. Yger (diskussion) 18 februari 2023 kl. 07.17 (CET)

Jag anser att mallen huvudartikel endast bör användas i kategorier. Fördjupningsartikeln är nämligen inte huvudartikel utan det är den artikel från vilket det hänvisas som är det. Vad gäller källredovisningen ser jag ingas problem med Ygers resonemang i första inlägget. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2023 kl. 19.08 (CET)

Jag menar som sagt att det är synonymt. Huvudartiklen innehåller huvuddelen av den informatiopn som finns sammanfattningen. Spelar det någon roll för mallen om den används i artikelnamnrymden och kategoriera? Det finns inget tvingade på det sättet i malldokumnetationen. LittleGun (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.26 (CET)

Kände inte till fördjupningsmallen innan, men tycker att @Tostarpadius har vettiga kommentarer kring uppdelningen (och ska försöka följa dem själv i fortsättningen, har hittills använt huvudartikel). Själva texten är ju lite annorlunda och 'Detta avsnitt är en sammanfattning av' är betydligt tydligare än 'Huvudartikel' eftersom den uttryckligen skriver ut att det är en sammanfattning. Det pushar också den som vill göra ändringar att först göra det i fördjupningsartikeln, vilket är bra. Gunnar Larsson (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.52 (CET)

Ja, det sista är inte minst viktigt. Det händer alldeles för ofta att avsnittet i huvudartikeln växer medan fördjupningsartikeln lämnas oförändrad. Det får sådana konsekvenser som framgår av Diskussion:Kemins historia och Diskussion:Kemi. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2023 kl. 17.47 (CET)

Generellt anser jag att källor ska finnas i anslutning till påståendet, därför att många användare inte vet skillnaden på mall ditten eller mall datten, eller att vi som är aktiva tänkt att man ska göra på ett visst sätt för att hitta källan. Det ska vara lätt att läsa och kontrollera påståenden, vi har ingen platsbrist och därför kan det aldrig vara fel att ange källor!

Jag kan förstå tanken bakom ingressen, den ska till sin karaktär vara kort, sammanfattande och locka till läsning. Men trots att mallen Fördjupning (och för den delen även Huvudartikel) har delvis samma syfte är det ett betydligt längre avstånd mellan påståendet och belägget för det samma när man måste klicka sig vidare till en ny artikel, kanske läsa 2-3 stycken innan man hittar uppgiften, och sen kan hitta källan i fråga.

Nej, vi talar alldeles för ofta om redundans och alldeles för lite om obegränsat utrymme. Förenkla för läsaren, inte för skribenterna! OJH (diskussion) 6 mars 2023 kl. 09.57 (CET)

Jag har totalt missat denna diskussion. Jag hpller helt med @OJH här. Ingressen källös, det är ok, men även om det finns fördjupningsartiklat med källor så bör källan skrivas i huvudartikeln så att man snabbt ser det är källbelagt och eventuellt att man kan kontrollera det med om man vill. Han skall inte behöva gå till en undersida och där kanske se en källa, eller bara ett "kb". Det försvårar både fö3 läsaren och för den wikipedian som vill förbättra artikeln några år senare och måste klicka sig runt. Adville (diskussion) 6 mars 2023 kl. 10.19 (CET)

En skillnad mellan mallarna är att fördjupning är inom samma ämne och huvudartikel kan vara ett angränsande. Man bör inte använda fördjupning till en tunn och ytlig målartikel, det blir missvisande. Vid det fallet är mallen {{Se även}} mer lämplig. Den används alltså mer för komplettering eller tillägg inom samma ämne.

Att man inte behöver källbelägga inledningen när källan finns i brödtexten handlar mycket om att inte störa läsningen med noter. Det viktiga är att det som står i en artikel är belagt i samma artikel. Wikipedia kan inte användas som källa på Wikipedia. Ibland kan man se mellan fingrarna när det är ett utdrag ur en annan artikel och finns en tydlig hänvisning, men i dessa fall bör det vara fråga om grunduppgifter som är självskrivna och inte kräver källor eller sådant som är permanent och finns belagt med godtagbar källa i huvudartikeln. Inga detaljuppgifter, statistik eller andra uppgifter som kan förändras eller ifrågasättas i verkligheten eller huvudartikeln bör man ta med i en sådan sammanfattning. Om man ändå gör det behöver man använda källor, men risken med det är att sammanfattningen med tiden får ett annat innehåll än huvudartikeln, alltså mer blir som en fristående miniartikel. Är det problematiskt med noter finns även möjligheten att använda fasta källor tills vidare, men i längre artiklar och vid uppgifter som kan ifrågasättas är det särskilt önskvärt med noter. Kyllo (diskussion) 17 mars 2023 kl. 09.09 (CET)

Ang. statistik män/kvinnor

Såg en banner ang. Internationella kvinnodagen den 8 mars och såg då den, som jag uppfattar, redan kända obalansen mellan ANTALET artiklar om män resp. Kvinnor i Kategori:Män och Kategori:Kvinnor. Min nyfikna fråga är om det går att ta fram hur balansen ser ut till storlek, kanske både ett artikelgenomsnitt och den totala. Jag hittar själv inget lämpligt sätt att göra det på i Petscan, men kanske har någon annan kunskaperna?NnieAndersson (diskussion) 6 mars 2023 kl. 20.09 (CET)

Den genomsnittliga artikelstorleken är

• 3 130 byte för Män (cirka 638 Mbyte fördelat på cirka 204 000 artiklar)
• 3 308 byte för Kvinnor (cirka 191 Mbyte fördelat på cirka 58 000 artiklar).

Här är ett diagram som visar andelen biografier för män respektive kvinnor för några artikelstorleksintervall:

Ingen större skillnad när det gäller artikelstorlekar alltså.

--Larske (diskussion) 6 mars 2023 kl. 21.24 (CET)

Tack. Baserat på denna sökning och denna så verkar det alltså vara ganska ett ganska jämt fördelat problem.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 10.40 (CET)

Snyggt vore snyggt om vi kunde knyta artikel antal och storlek till hur bra våra "kulturarvssilos" levererar data eller som jag uppfattar det grovt underlevererar.... kanske jämföra svenska och engelska artiklars storlek för samma person...

Min tro är att ett projekt som SKBL som levererade > 100 ggr snabbare kvinnliga biografier om vi jämför med 100 åriga Riksarkivet SBL gör skillnad och galenskapen med SBL att leverera från A-Ö men endast döda personer och göra detta under > 100 år (min prognos idag är att dom kommer till bokstaven Ö ung. år 2050 och kan då beta av dom som inte var döda då deras SBL bokstav skrevs... ) --> ser jag att kvinnor inte dokumenteras lika bra se tweet. SKBL gör många saker rätt med ett API, med data som data och gör det enklare för skribenter ta til sig informationen är min tes

• exempel hur SKBL leverans på engelska gör att dom finns > 950 artiklar kopplade ggr länkade på en:Wikipedia ( > 1300 artiklar kopplade på svenska) läs statistik en 6 miljoner visningar 2022, sv 5 miljoner visningar
  • på engelska Wikipedia har vi Listeria lista en:Wikipedia:WikiProject_Women_in_Red/Missing_articles_by_dictionary/BDSWsom är vilka engelska artiklar i SKBL som finns men saknar artikel på engelska Wikipedia
• exempel på kultursilos som inte kopplar ihop utan levererar "Strings not Things" där vi får göra hela jobbet att hitta bilder/ källor artiklar
  • Digitaltmuseum med > 70 svenska museer som lyckats ladda upp 2 miljoner bilder men bara klarat av att skapa "samma som" för 99 riksdagspersoner i Wikidata detta på en tidslinje se även tweet dom har lyckats missa 3869 riksdagsmän som Wikidata har hittat ;-)

Min tro är kompetensbristen att jobba ihop och skapa data som data från dom som säger sig skall värna om kulturarvet påverkar i högsta grad vad som produceras på svenska Wikipedia... de 100 riksdagsgubbar Digitaltmuseum lyckats koppla ihop på 10 år borde en lekisklass kunna göra bättre och billigare ;-)

Min tro är även att initiativ som Svenskt Porträttarkiv och dom > 1 miljon scanningar som deras Omar själv har gjort (ung. som 75 museer) --> att Wikidata har bättre täckning på Sveriges Riksdagsmän och att vi har koppling på trovärdig scannad källa --> att nu Humlab ser möjligheter och skapar sin egen Wikidata "Sveriges Riksdag 1867–2022: Ett ekosystem av länkad öppen data" --> vilket förhoppningsvis gör att det blir lättare att hitta källor och bra artiklar osc...

Lägger vi kulturarvspengar på medlemmar av Digitaltmuseum så blir det inte mycket levererat men kanske många goda skattesubventionerade fredagsfrallor.

Larske vore kul om statistik kunde se om mina hobby teorier är sanna eller falska - Salgo60 (diskussion) 7 mars 2023 kl. 12.52 (CET)

Fyller på med några diagram som visar en rätt stor skillnad mellan levande och avlidna personer vad gäller andelen kvinnor respektive män som biograferas i svwp:

Och här är några diagram som visar en rätt stor skillnad mellan kvinnor och män vad gäller andelen levande respektive avlidna som biograferas i svwp:

--Larske (diskussion) 7 mars 2023 kl. 14.33 (CET)

En eloge för diagrammen! Bland avlidna personer är det föga förvånande en historiskt betingad manlig övervikt som knappas låter sig ändras och som i sig inte bör ses som ett problem oavsett vilka som skriver på Wikipedia. Ricjac 8 mars 2023 kl. 13.20 (CET)

Finns ett problem i fördelningen?

Jag förstår av diskussionen att en obalans i antal artiklar om män respektive kvinnor, eller i omfång vad gäller män respektive kvinnor skulle definieras som ett problem. Jag invänder mot att en skev könsfördelning i sig definieras som ett problem för svWP.

svWP har tydliga regler för vad som anses skapa encyklopedisk relevans för ett artikelämne. Könet på artikelsubjektet skapar inte encyklopedisk relevans. Följdaktligen så kan knappast könsfördelningen i sig definieras som ett problem. Det är snarare sannolikt att skillnader i könsfördelning i artiklar är ett resultat av svWP:s regler, det vill säga inget problem alls. Istället kan eventuell skevhet i könsfördelningen allt annat lika uttryckas som att önskat läge är uppnått. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 15.34 (CET)

Det är ett problem. Det är ett symtom på att Wikipedia skrivs av män för män, vilket betyder att vi förlorar ungefär halva kunskapsbanken. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 15.54 (CET)

Vad har du för källa för det påståendet? FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 15.57 (CET)

Nej, det är nog primärt ett symtom på att kvinnor är underrepresenterade på encyklopediskt relevanta poster i vårt samhälle. Mer så förr än nu, vilket återspeglas i cirkeldiagrammen. Även mer så internationellt än i Sverige, vilket är svårare att föra i bevis eftersom vi saknar kategorisering på födelse- eller verksamhetsland. Att majoriteten av skribenter är män (med mansdominerade intresseområden) kan bidra, men utgör säkert inte huvudskälet. Dcastor (diskussion) 7 mars 2023 kl. 17.14 (CET)

Det var en aning hårdraget påstående, som en reaktion på det lika hårdragna hittepået att det inte finns ett problem.

Skillnaden är att det finns undersökningar på Wikipedia som åtminstone i stort pekar mot mitt påstående. Källor finns till exempel här: w:en:Gender bias on Wikipedia.

Egentligen handlar det naturligtvis inte om 100% det ena eller 100% det andra. Ett Wikipedia med en annan fördelning av skribenter hade inte sett diametralt olika ut. Men det hade funnits ett annat perspektiv. Ett litet enfaldigt bevis för det är hur lite det skrivs om smink, jämfört med dataspel, och hur vi värderar det. Det finns anledning att tro att artiklar om smink alltså saknas på Wikipedia på grund av den fördelningen.

Det andra är hur vi och historien hanterar det kvinnor åstadkommit. Jämför Lech Walesa och Anna Walentynowicz, till exempel.

Sen är ju just det där med "encyklopediskt relevanta poster" intressant. För vem har bestämt det? Just nu har vi en källhantering och relevsanskriterier som cementerar det. Men det är ju ingen naturlag (även om inte jag har några lösningar). Och gör att en stor del av kunskapsbanken går förlorad. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 17.25 (CET)

Jag köper att artiklar om smink blir färre om män dominerar som WP-skribenter, medan med teknikorienterade artiklar blir färre om kvinnor dominerar som WP-skribenter. Men är det ett problem? Jag menar att om män dominerar som skribenter på svWP (jag vet inte om så är fallet), och detta resulterar i en större bredd på teknikartiklar än på sminkartiklar, på vilket sätt är det ett problem?

Man kan vända på frågan och hårdraget ställa frågan så här: Är det ett problem att män lägger en större andel av sin inkomst på tekniska ting än kvinnor? Är det ett problem att kvinnor lägger en större andel av sin inkomst på smink än män?

Jag har svårt att se motiven för att biologiskt eller kulturellt betingade beteendeskillnader ska definieras som problem i sig. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 17.52 (CET)

Jag tänker hålla mig från den rent filosofiska delen i svaret och hur det påverkar ekonomisk utveckling osv. Men det är ju framförallt ett problem om de skrivna artiklarna inte möter behovet hos läsarna. Det kan också påverka trovärdigheten om det uppfattas som att "Wikipedia skriver ju bara om...". Det är väl de primära frågorna tänker jag.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.29 (CET)

Ja! Problemet för Wikipedia är att information missas, "halva kunskapsbanken" som jag hårdrog det till. Det är inte de beteendeskillnaderna ni börjat diskutera som är problemet för Wikipedia. Problemet för Wikipedia är att information saknas. Smink var som sagt ett enfaldigt exempel, men det var ju bra att det enkla resonemanget köptes.

Beteendeskillnaderna verkar leda till att färre kvinnor skriver, det är ett problem för Wikipedia. Till exempel eftersom undersökningar visar att det är svårare att visa att en nu levande kvinna är relevant än en man med samma meriter. Utökad källa:[1], för såna var visst viktiga att jag delger. Det tycker jag är ett solklart problem, och Larskes tårtdiagram avspeglar alltså ett symtom på att Wikipedia skrivs och kontrolleras av män. Inte "primärt" i det fallet, men likväl ett tydligt symtom. Och utan uppsåt får vi hoppas, men trots allt. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.53 (CET)

Wikipedias ambition är att utgöra en samling av kunskap. Om målet är att skapa en "fullständig kunskapsbank" som inte speglar bias hos skribenterna så är metoden som valts, lika rättighet för vem som helst att bidra till kunskapsbanken på frivillig basis, en begränsande faktor. Att män generellt är mer intresserade av att bidra till artiklar på svWP än av att ta hand om barn och familj speglar skillnader i preferenser mellan könen (föreslår att vi undviker att veckla in oss i en diskussion om i vilken utsträckning de är naturliga eller socialt konstruerade).

Inom ramen av den valda metoden för skapande och underhåll av kunskapsbanken så är en ordentlig skew i könsfördelningen förväntad. Om man framställer det förväntade resultatet som ett problem, så menar jag att man kritiserar hela det sätt på vilket WP är uppbyggt, dvs den valda metoden. Det är därför jag skriver att skevhet i könsfördelningen kan uttryckas som att önskat läge är uppnått givet metodvalet.

För övrigt: eloge till @LittleGun för smink-exemplet. Det må vara banalt, men lyckas enkelt förtydliga vad diskussionen handlar om. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 19.20 (CET)

Egentligen behöver vi inte ens ta ställning till om VI tycker att det är ett problem. Bannern ifråga fanns på Commons länkningen ledde hit var ditlagd av Wikimedia Foundation. Alltså menar jag att de redan definierat det som problem. Så vad beror problemet på och vilka lösningar har vi? En följdfråga kan ju vara om detta är något som ska begränsas till mars varje år eller om det ska vara en levande diskussion? Varför i så fall? NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 19.47 (CET)

NnieAndersson: Alla har ju rätt till en åsikt. Men det stämmer att det ses som ett problem på WMF. Även med annan brist på mångfald.

Och: Nej, FWIlkens. Chansa inte om vad Wikipedia är eller vill eller försök slå fast hur det är baserat på hur du tycker det ska vara, eller ligger till. I synnerhet inte som du själv väjer att reagera med "Källa på det", som ryggmärgsreflex på ifrågasättande av dina egna gissningar.

Se de fem grundpelarna, där neutralitet ingår. Neutralitet, alltså utan bias: Grundpelarna

Fundera också över det här i Wikipediasammanhang klassiska citatet från Jimmy Wales, [2], men med min fetning:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That's what we're doing.

Jag förstår inte varför Wikipedias metodval skulle vara sämre än något annat. Tvärtom har ju Wikipeidas metodvalvisat sig överlägset många andras på andra punkter, trots alla belackare. Vi kan säkert överraska igen. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 19.53 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Visst alla har rätt till en åsikt, det har du rätt i. Men i det här fallet kommer det uppifrån och jag tror det är nödvändigt att avgränsa diskussionen. I detta fall till det som är relaterat till bannern (vilket var den jag inledde med) för att den inte ska spåra ur allt för mycket.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.11 (CET)

Som kommentar till den andra delen så tror inte jag heller att metodvalet är fel. Det ligger nog alldeles rätt, men kanske behöver man 1. Lyfta diskussion och låta den bli levande 2. Skriva artiklar som "lockar" nya skrivargrupper 3. Hitta andra sätt att motivera andra typer av grupper än den klassiska wikipedianen (vet inte om det finns någon, men utifrån ovan nämnt verkar det finnas). Är det relevsanskriterierna som är satta efter en manlig standard kanske detta behöver ses över.... det finns ju många sätt att komma vidare utan att det för den sakens skull är metoden som är fel, men den kanske behöver utvecklas på olika sätt.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.17 (CET)

NnieAndersson: Notera att det är en ny rubrik. "Ang. statistik män/kvinnor" är ursrpungsrubriken. Den här senare diskussionen är mycket riktigt off-topic från ditt ursprungliga inlägg. Den har därför fått rubriken "Finns ett problem i fördelningen?" Jag gjorde det till en underrubrik, eftersom det första inlägget hänvisar uppåt. Jag tror du fått svar på frågan till ditt första inlägg?

Rätt av dig!NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.03 (CET)

@LittleGun Jag förstår inte riktigt varför jag uppfattar en upprördhet från din sida. Jag undrade vad du hade för grund ditt påstående. Jag hade själv inte tidigare sett påståendet att "Wikipedia skrivs av män för män". Så jag frågade. Är det något fel i att fråga?

Jag har inte påstått att Wikipedias metodval skulle vara sämre än något annat. Däremot menar jag att det inte är ett optimalt metodval om målet är att skapa en "fullständig kunskapsbank", eftersom metodvalet kan förväntas resultera i bias. Den bias som resulterar av metodvalet kan såklart motverkas av grundpelaren Neutralitet. Men om jag förstår datan som presenteras ovan och den debattartikel du länkade rätt, så lyckas de regler som utformats inte eliminera bias. Neutralitet handlar väl för övrigt om att inte ta ställning och framställa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om artiklars innehåll. Neutralitet handlar inte om att målet för WP ska vara att skapa en "fullständig kunskapsbank", eller har jag missförstått det?

Om man anser att en bias som resultat av metodvalet är ett problem så underkänner man på sätt och vis WP:s metodval som vilar på en grund av frivillighet och konsensussökande. För egen del är det första gången jag hör att målet för WP skulle vara att skapa en "fullständig kunskapsbank". För mig har WP alltid framstått som att metoden är en del av målet.

@NnieAndersson En möjlig idé för att minska bias, som jag inte känner till om svWP jobbat med, vore att arbeta med Skolverket för att integrera WP mer i grundskolans läroplan, så alla elever får bekanta sig med och lära sig använda WP. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.49 (CET)

FWIlkens: Upprördheten är enkelt, och redan, förklarad. Jag blir inte upprörd för att du frågar. Jag blir upprörd att du fastslår och förklarar hur det ligger till. Så här:

Du skriver ett inlägg helt baserat på magkänsla. Jag svarar, mitt svar kunde ha varit magkänsla, men jag hade litet på fötterna. Din ryggmärgsreflex är "Har du källa på det". Jag nyanserar artigt och ger dig källa.

Då slår du fast:

"Wikipedia är en samling kunskap." (i betydelsen en delmängd utan annan möjlig målsättning). Helt felaktigt om du ser till Jimmy Wales citat

"Metoden är en begränsande faktor", helt utan källa. Men visst en åsikt. Det som gör mig upprörd att du slår fast detta, utan källa, trots att du kräver såna av mig.

"..skevhet i könsfördelningen kan uttryckas som att önskat läge är uppnått givet metodvalet". En slutsats efter ett mycket förvirrat resonemang.

Alltså, som sagt: Fråga gärna! Redovisa gärna dina åsikter! Men, berätta inte hur det ligger till baserat på hur du vill att det ska vara. Det gör mig upprörd.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.11 (CET)

Jag tror du är inne på något intressant. Jag vet att det är gjort något liknande på gymnasienivå (det är nog mer lagom än grundskolan), se exempelvis Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-05#Kulturhistoria som gymnasiearbete fortsätter. Och såg jag inte en blänkare någorlunda nyligen om ett liknande projekt? Jag har dock inte varit inblandad i dessa och vet inte hur utfallet varit. Kanske någon annan som vet mer?NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.03 (CET)

Edit. Hittade den senaste se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2023-01#Artikelkontroll inom Gymnasiearbetesprojektet.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.08 (CET)

FWIlkens: Svenskspråkiga Wikipedia arbetar inte jättemycket mot myndigheter och intresseföreningar och sånt. Det finns mindre privata initiativ, eftersom det är så gemenskapen fungerar. Däremot finns det en förening: Wikimedia Sverige. De jobbar däremot mycket med sånt, och har flera samarbeten med myndigheter, förningar, bibliotek, museum etc. En del av deras arbete handlar om mångfald, inte sällan kritiserat av typen "Jag ser inget problem har jag förutsättningar att skriva på Wikipedia har alla det".

Men de gör annat också, som att ha kontakt med skolor. Börja med att kolla in deras webbsida, [3] och wiki, [4], som du också finner via webbsidan. Det är en mycket transparent förening. Kanske kan du dra ett lass, eller bidra med strå! LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.23 (CET)

@LittleGun Tack för info och förklaring till irritationen. Jag ska försöka tänka på hur jag uttrycker mig så jag undviker att sätta dina känslor i svallning (jag menar inte det ironiskt).

Jag kan som person framstå som väldigt tvärsäker och självsäker, och vet att det kan väcka anstöt. Men det är till viss del en bild man kan få. Jag har inte alltid rätt och dessutom lätt för att byta åsikt efter nyfunnen kunskap, vilket då kan reta upp vissa ännu mer.

Jag ska försöka vara tydligare med vad som är min åsikt och vad jag tror mig veta.

Bidra till Wikimedia kanske kan vara något för framtiden, tack för tipset. Just nu är jag ganska fullsmetad med styrelseuppdrag, varav de flesta på ideell basis, så känner inte att jag har kapacitet att dra ett strå till stacken i ytterligare en förening (även om jag tenderar att spendera alldeles för mycket tid här på WP).

Jag gissar att svWP redan idag spelar en ganska stor roll som kunskapskälla kanske särskilt för en yngre generation. Det framgår inte minst av ett WP stadigt är en av de mest välbesökta sajterna i Sverige. Det vore stimulerande att få bidra till ungdomars lärande och förmåga till kritiskt tänkande. Så jag ska absolut kolla in webbsidan mer. Har varit inne där tidigare och det var föreningen Wikimedia jag hade i åtanke när jag nämnde att jobba mot Skolverket.

Till sist vill jag be dig, trots att jag uppenbarligen äger en förmåga att oavsiktligt irritera dig, att vara återhållsam med att kalla mina resonemang "förvirrade" och mina åsikter "hittepå" FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 23.39 (CET)

FWIlkens: Att kalla ditt resonemang "förvirrat" var onödigt. Jag kunde varit tydlig med att jag hade svårt att förstå det, och att det mest liknade ett cirkelresonemang.

Jag har aldrig kallat dina åsikter hittepå, vad jag vet. Däremot så påstod jag att det du fastslog som en sanning var hittepå. Och det var det ju, eftersom du inte har några källor eller kan bevisa att påståendet stämmer (att det inte är något problem alls och till och med är "önskat läge" med skev könsfördelning).

Jag hade nog inte kallat det hittepå om det inte varit så att du så snabbt krävt källa på mitt svar, trots att du själv inte hade, eller har, någon. LittleGun (diskussion) 14 mars 2023 kl. 21.31 (CET)

Det är lugnt! Tack för att du beaktade min synpunkt och bemödade dig att svara. FWIlkens (diskussion) 14 mars 2023 kl. 23.55 (CET)

FWIlkens: För någon vecka sedan visste du inte om det var fler män än kvinnor som skrev på Wikipedia. Det är det. Väldigt mycket fler. 90% män enligt utvärdering av WMF 2017, [5]. Lägsta siffran jag hört är 83%. Tror det var en enskild språkversion. LittleGun (diskussion) 15 mars 2023 kl. 08.12 (CET)

Jag har förstått att det förhåller sig så. Det förvånar mig inte. Och det är en förklaring till att resultatet ser ut som det gör. FWIlkens (diskussion) 15 mars 2023 kl. 08.43 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Den bistra men uppenbara sanningen är att SvWP helt med stöd av egen vilja och italiga diskussioner har formaliserat en tung orsak till obalansen. Relevanssynen (beskriven i relevanskriterierna) värderar uttryckligen titlar och yrken, positioner, högre utbildning o s v. Därigenom bekräftas bilden att de som "förtjänar" omnämnande här bör befinna sig ganska högt upp på en status-och framgångsstege. Eftersom samhällsutvecklingen ännu inte (och absolut inte historiskt) har skapat jämställda förutsättningar för män och kvinnor, är det självklart att just de personer som lever upp till våra relevanskriterier, d v s oftast män, också får artiklar som beskriver deras yrkesverksamhet. Det effektivaste sättet att hantera frågan är att förändra synen på relevans, genom att i högre grad värdera andra artikelegenskaper än de som i hög grad är, och alltid har varit, kopplade till en formell karriär och "makt" i ett mansdominerat samhälle. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 07.52 (CET)

Ja, det är jag också helt övertygad om. Nu har i varje fall historikerna också börjat röra sig ditåt. Så vi kommer få lite hjälp med det. Och kanske kommer det förändra källvärderingen i stort.

Och det är inte bara historiska grejor. Se hur avfärdande vi diskuterar influensers till exempel. Och visst är det fishy att "41% of biographies nominated for deletion were women despite only 17% of published biographies being women." för att citera den engelska artikeln w:en:Gender bias on Wikipedia.

Jag tycker det är jättekonstigt att slå fast att det inte finns ett problem eller att vi inte missar relevant information. I varje fall om man inte har en väldigt elitistisk syn på kunskap, vilket inte är ovanligt och historiskt gängse.

För även om vi har en unikt stor bas, ska vi komma ihåg att andelen som redigerar med fördel kan räknas i miljondelar utan att siffrorna ser konstiga ut, även för svenskspråkiga Wikipedia som är ett litet språkområde men med stor aktivitet. Så det finns helt klart en bias, och informationstapp, som är ännu större. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 08.48 (CET)

Jag har lite funderingar efter att ha läst denna diskussion: Graferna @Larske gjorde ovan. Går det att få en graf på "Levande människor i Sverige efter kön" (där de utan man eller kvinna placeras till kvinnor, då de nog är en underrepresenterad grupp med)? Hur ser könsaspekten ut om vi jämför Wikipedia med andra uppslagsverk? Är vi sämre eller bättre, för det är väl där vi ser hur väl vårt neutralitetsmål fungerar? Relevansen har ändrats nu, så att det inte bara är de med statusjobb från förr som får artiklar, utan även "häxor" har nu bra källor så de fått artiklar.

@FWIlkens, ett engagemang i Wikimedia kan räcka med medlemsskap för att visa stöd för det de gör. Kostar 100 kr. Sedan kanske man kan gå på en wikifika, vilket inte är wikimedia utan "privat initiativ". De är trevliga. Första onsdagen i månaden i Stockholm. Dock inget tvång något av det. MVH Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 09.06 (CET)

Jag tycker inte att det är rätt väg att gå att luckra upp relevanskriterierna för att få fler artiklar om kvinnor. Främst för att det även skulle resultera i fler artiklar om mindre relevanta män. Jag är dock för en omprövning när det gäller den gamla ståndpunkten "man är inte relevant bara för att man är någons mamma/hustru/syster". Jag skulle gärna se fler artiklar mödrar, hustrur och systrar som har haft en framstående position i samhället just för att de är en del av en betydelsefull släkt. Det ligger även i linje med riktlinjen Wikipedia:Strukturering. /ℇsquilo 8 mars 2023 kl. 09.11 (CET)

Prästens fru var ju en framstående person i samhället förr, och hade ju en hel del uppdrag pålagt sig enbart för den gift sig med en med ett ämbete, vilket denna krönika beskriver ganska bra enbart hur det skulle varit för 60 år sedan i Åbo. Då, med ditt tankesätt så är ju dessa "äldre" fruar ganska relevanta med, då de var högt uppsatta personer i samhället. I denna länk presenteras alla i slaktkursen med namn, men en av dem får sin titel utskriven, "prästfrun Maria Sickeldal"... (inte en slump jag valden den länken, utan det är prästen Lennart Sickeldals fru som nämns). Jag, personligen, ser inget fel i att upphöja denna post till relevant för prästfruar från säg 60-talet och bakåt, då prästen var en maktfaktor i lokalsamhället. Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 10.10 (CET)

@Esquilo: Min synpunkt gäller främst att vi själva har möjlighet att påverka fördelningen och att vi även gör det sedan WPs begynnelse. Relevans, eller encyklopedisk relevans, är inget självklart definierat begrepp utan ett resultat av våra egna konsensusbekräftade bedömningar. Om vi vill att uppslagsverket ska bli mindre mansdominerat har vi själva makten att skapa nya definitioner, som inte behöver bygga på (och därmed konserverar) traditionellt manliga meriter som yrkeskarriär och beslutande "makt". Om en reformerad relevanssyn leder till att även fler män, som vi inte ser som relevanta idag, kommer kunna att omnämnas här så är det inte en konsekvens av sänkta, utan av förändrade, relevenskriterer. Och huvudmålet bör kanske inte vara 50/50, utan att grunderna för synen på traditionellt kvinnliga meriter ges ett större utrymme i relevansbedömningarna. Det här vore för övrigt ett intressant ämne för någon seminarieövning någon gång, kanske i WMSVs regi. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 10.45 (CET)

Det är inte bara Wikipedia:Relevans som påverkar vårt urval av artiklar. Wikipedia:Verifierbarhet också det i hög grad, och där kan vi inte lika lätt påverka vilka personer som omnämns i källor eller inte. /ℇsquilo 8 mars 2023 kl. 11.12 (CET)

En relevant observation, Esquilo. Verifierbarhet borde t o m kanske vara en viktigare grund för inkludering än den typ av meritbaserad relevans som manifesteras genom våra kriterier. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 11.31 (CET)

Som jag ser det så går relevans och verifierbarhet hand i hand. Ricjac 8 mars 2023 kl. 13.24 (CET)

Källbelagt och sant är inte relevant. Vilken färg Löfven hade på sina slipsar går enkelt att verifiera varje dag under hans statsministerskap. Inte är det relevant för det.

Jag vill inte heller luckra upp våra relevanskriterier, eller källkrav. Men jag tänker att det finns luckor och styvmoderlighet i vad som är relevant, där vi missar något väsentligt i vad hälften av världens befolkning pysslat med. Att det är ett problem tycker jag är visat, när till och med klart relevanta kvinnor raderas.

Tyvärr har jag ingen lösning, bara tydliga spår av att vi missar saker. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 17.32 (CET)

@LittleGun Klart är att relevanskriterierna är föremål för en levande praxis med ständiga omprövningar. Kanske kommer kriterierna för biografier på 10-15 års sikt att vidgas än mer om artikelbasen är robustare/stadigare och wikidatafunktionen blir nästan lika självklar som filer från Commons nuförtiden är. När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor så blir det fel väg att gå genom att artificiellt försöka kompensera numerärt för äldre tiders samhällssyn i biografier för personer som varit avlidna i 150 år eller mera. Om radikalismen är så hårt gången borde någon i så fall återuppväcka Lsjbot för att skapa fler kvinnoartiklar. Jag påstår inte att någon verkligen vill dra det så långt... Ytterligare ett problem i dikotomin mellan män och kvinnor, som är grunden för hela den här diskussionen, är att den fashionabla Woke-ideologin har svårt att definiera vad som är en man, kvinna eller något helt annat. Ricjac 9 mars 2023 kl. 16.28 (CET)

@Ricjac, intressant tanke med att återuppväcka Lsjboten och massproducera artiklar om kvinnor. Kan du förklara hur det skulle fungera? Vilken databas tänkte du man kunde använda? Eftersom du skriver om det så antar jag att du har sett någon bra databas att utgå ifrån. Om du bara försöker ironisera diskussionen utan att ha läst igenom den gör du bara helt fel. @FWIlkens kom med några påståenden i början utifrån hur han såg på saken, och har sedan insett att det faktiskt finns en snedfördelning som vi borde kunna jobba bort. Alla inser att det i personartiklar om döda för 100 år sedan så är det många fler män än kvinnor som har relevans, men ser man till nutida nobelpristagare där kvinnan som fick noblepriset fick sin artikel raderad men inte mannen fast de forskade på samma sak och fick priset tillsammans så är det snett. Se källa i diskussionen. Att, som FWilkens uppmärksammade oss på, artikeln brandman är 3 gånger så lång som modell eller mannekäng är också något vi kan tänka på. Att det finns 3 gånger så många kvinnosjukdomar som manssjukdomar, men inte fanns någon bra mall för det är en sak jag tänkte på för några år sedan och fixade till. Enkelt men det gjorde uppslagsverket jämlikare utan att någon person riskerade att radikaliseras. Vill du inte göra något för att minska snedfördelningen så behöver du inte, men ironisera en bra diskussion som för upp intressanta tankar är onödigt. Adville (diskussion) 9 mars 2023 kl. 17.14 (CET)

@Adville: Givetvis var förslaget om Lsjbot retoriskt, då jag inte känner till någon lämplig kombination av datakällor som den kan använda för det ändamålet utan att det blir knas. Men det speglar även ivrigheten bland frasradikaler att "nu måste vi göra något"! Ricjac 10 mars 2023 kl. 18.14 (CET)

Ja, det är fel att "artificiellt försöka kompensera" för äldre tiders samhällssyn. Problemet är att Wikipedia verkar cementera den, när vi använder samma syn på relevans. Och den absolut är ingen naturlag.

Eftersom det inte är någon naturlag är "dåtidens relevanssystem" inte mindre artificiell än dagens eller morgondagens.

Men med gårdagens så verkar vi missa kunskap, och en kunskapsbank, och det tycker jag är synd.

Woke-ideologin och deras nya syn på kön är inte ett faktiskt problem för Wikipedia och den här diskussionen ännu. Det återstår att se om den blir det. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 18.02 (CET)

@LittleGun: Än så länge har den postmoderna Woke-synen inte fått något genombrott i det svenska språkområdet, men med tanke på den sävliga anpassligheten bland allehanda konformister är det nog bara en tidsfråga innan så är fallet. Jag tycker ärligt talat att relevanskriterierna överlag inte alls återspeglar "dåtidens samhällssyn" och faktiskt är ganska flexibla för att kunna inkludera såväl kvinnor och manspersoner utanför den absoluta samhällseliten. Många av kriterierna verkar dessutom effektivt i egalitärt syfte, i stil med Jantelagen, för att aktivt försvåra för allehanda entreprenörer, elefantskötare, hotellchefer och släktforskare från att bre på och överdriva sina egna insatser och betydenhet. Ricjac 10 mars 2023 kl. 18.14 (CET)

@Ricjac, tänkte förtydliga här: jag ser inget självändamål att vi skall kämpa för att få 50-50 män-kvinnor alla tidsåldrar. Kvinnorna var underordnade förr, och är det fortfarande i vissa bakåtsträvande kulturer såsom i talibanområden. Där kan vi omöjligt uppnå det, även om vi tar med kvinnliga frihetskämpar som knappt nämns i källor. Relevanskriterierna är även duktiga att hindra förskönande povartiklar om sig själv, vilket du beskriver lite med glimten i ögat. Det jag försöker se är hur kvinnor som på olika sätt är relevanta, men vi ser dem inte med de glasögon vi har på oss nu. Förut så fanns knappt några artiklar om svenska "höxor", men nu har det skapats en hel del. Sedan kan man fundera på om man är relevant för en egen artikel om man, som Alice Samuels, är känd för att hennes förstorade klitoris ledde till hennes för tidiga och plötsliga död framtvingad av kyrkan (1593). Hur kan vi få fler artiklar om kvinnliga fotbollsspelare? Kanske der finns databaser så man kan skapa artiklar om dem a "sportLsjbot"? Men då kommer även samma databas/er att användas om männen (med all rätt). Vill jag göra detta jobbet för att försöka jämna ut kvoten i modern tid? Nej är svaret, för jag har så många andra roliga projekt, m2n jag hjälper gärna till med förarbetet eller bolla tankar. Mvh Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 20.49 (CET)

Jag undersökte kategoriträdet med PetScan för några år sedan för att få mer konkreta siffror på om det var några kategorier av artiklar som särskilt bidrog till ojämställdheten, med fokus på svenskar.

För personer födda innan år 1800 är antalet artiklar relativt få, men under 1800-talet skedde ett antal förändringar som ledde till att antalet personer som kunde bli relevanta för artiklar ökade. Om man tittar närmare på de artikelkategorier som exploderar under denna period verkar en bidragande orsak vara professionalisering av samhället, vilket mestadels verkar ha varit förbehållet män. Vi har också väldigt omfattande täckning för denna period. Trots farhågor om recentism har födda på 1980-talet fortfarande färre artiklar än vart och ett av decennierna under 1900-talets första halva. Det görs ett omfattande arbete med att plocka fram glömda kvinnor från arkiven, men det arbetet är kvalitativt och jag har svårt att se hur det ska kunna kompensera för de tusentals gamla gubbar som fortfarande lätt kan importeras. Att vara mer tillåtande till artiklar om mammor och hustrur skulle kunna bättra på statistiken.

För födda efter andra världskriget ökar antalet kvinnor betydligt, men det är fortfarande inte jämställt. Att det fortfarande inte är jämställt bland personer i nu yrkesaktiv ålder kan till största delen förklaras av ett fenomen växte fram under 1900-talet: professionella idrottare, i synnerhet lagidrotten. Av de 2426 artiklar vi har om svenska män födda under 1990-talet är 2049 kategoriserade som någon form av idrottare, vilket är 84 procent.

Nedanstående tabeller visar kategoriträden "Svenskar" efter kön och födelsedecennium, den andra tabellen med alla idrottare bortsorterade.

Alla svenskar Född Män Kvinnor Kvot 1850-talet 1914 312 6,13 1860-talet 2500 480 5,21 1870-talet 2752 551 4,99 1880-talet 3674 608 6,04 1890-talet 3584 614 5,84 1900-talet 4034 828 4,87 1910-talet 4319 1017 4,25 1920-talet 4335 1029 4,21 1930-talet 3805 1243 3,06 1940-talet 4716 1859 2,54 1950-talet 3926 1733 2,27 1960-talet 4107 2144 1,92 1970-talet 4026 2225 1,81 1980-talet 3049 1835 1,66 1990-talet 2426 1020 2,47 2000-talet 511 175 2,92 2010-talet 8 7 1,14

Utan idrottare Född Män Kvinnor Kvot 1850-talet 1902 311 6,12 1860-talet 2463 474 5,20 1870-talet 2655 542 4,90 1880-talet 3348 595 5,63 1890-talet 3267 592 5,19 1900-talet 3710 794 4,67 1910-talet 3982 982 4,05 1920-talet 3925 984 3,99 1930-talet 3386 1174 2,88 1940-talet 4149 1755 2,36 1950-talet 3300 1627 2,03 1960-talet 3202 1898 1,69 1970-talet 2777 1920 1,45 1980-talet 1255 1251 1,00 1990-talet 377 444 0,85 2000-talet 42 44 0,95 2010-talet 8 7 1,14

För senare generationer är den stora mängden idrottsmän nästan ensam orsak till att statistiken vältrar över från ganska jämställd till väldigt ojämställd. Om jag förstått saken rätt så behöver en säsong i Allsvenskan ha minst 352 spelare. Räkna sedan med fler sporter och lägre divisioner och det blir tusentals artiklar. En skevhet till nackdel för kvinnor där får stort genomslag. Om våra kriterier är utformade så att vi inte kan få paritet mellan kvinnliga och manliga lagidrottsspelare kan vi lika gärna lämna walkover om vi vill ha jämställt i helheten.

Jag kan för lite för att säga om det går att få jämställda siffror för lagidrottsspelare, så jag fokuserar på siffrorna med dessa bortsorterade och kan konstatera att vi då faktiskt har i princip lika många biografier om män och kvinnor födda på 1980-talet, vilket jag hoppas vi kan bibehålla. Skillnaden för 1970-talet är "bara" 857 personer. Som en del av ett större projekt borde vi kunna identifiera och skapa artiklar om tillräckligt många kvinnor födda på 1970-talet för att stänga glappet även där. Klarar vi det kanske vi även kan stänga andra glapp. Väsk ✎ 8 mars 2023 kl. 11.33 (CET)

Tack. Det var lite detta jag ville se. Det visar att vi inte är så dåliga som många gör gällande. För att fylla ut glappet även med idrottare kanske man skulle gå till supporterklubbar för kvinnliga lagidrotter. Damallsvenskan i fotboll kunde vara bättre, som exempel. Dock tror jag det är bättre fokusera på "icke-idrottare", och kanske ändra relevansen så exempelvis "prästfruar" blir relevanta från 60-talet och bakåt, då det faktiskt var deras yrke/ämbete (se min länk ovanför). Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 11.53 (CET)

Att jämföra antalet artiklar om kvinnor med de om män är ett grovt mått på jämställdhet. Men som tidigare påpekats är det inte säkert att det är jämställdheten på Wikipedia som mäts. Jag ogillar tänkesättet att om ett mätetal ser dåligt ut, så skall man göra insatser på att förbättra mätetalet istället för det som det är tänkt att spegla. Vi kan lite extremt tänka oss att man skapar korta artiklar om varenda mor till sedan tidigare relevanta vi kan hitta belägg för, även om artiklarna sedan bara säger att NN var mamma till MM. Jättebra för mätetalet, men det gör inte att uppslagsverket blir mer jämställt, och knappast heller mer användbart. Däremot kan det säkert en bra idé att se över och jobba mer systematiskt med artiklar om kvinnliga idrottare, för där verkar det ju som Väsk påpekar finnas en faktisk obalans.

andejons (diskussion) 8 mars 2023 kl. 12.16 (CET)

Det blir såklart knäppt när vi tar sjukt mansdominerade domäner och försöker göra varannan damernas där. Den procent kvinnor som agerat där klara så klart cuten på samma sätt. Det intressanta är väl vad kvinnor som inte var präster, idrottsmän eller militärer gjorde. Och varför inte det är relevansgrundande. Och vilka verktyg för källhantering vi saknar.

Och, för säkerhets skull: Det är bedrövligt att det finns fler lejonstatyer än vilda lejon, men lösningen är såklart inte att slå sönder lejonstatyer. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 17.41 (CET)

Om barnafödande hade varit relevansgrundande, så hade artiklar om kvinnor varit i tydlig majoritet.

På tal om vilken bias i utformning av artiklar kan reka att, rent anekdotiskt, jämföra omfattning på artiklarna om mannekäng eller fotomodell med brandman.

Vad gäller snedfördelning i antal artiklar så gissar jag att utöver biografier om idrottare, så bidrar väl även militärer till snedfördelningen, eftersom män av naturliga skäl är kraftigt överrepresenterade i den gruppen, i synnerhet historiskt. FWIlkens (diskussion) 8 mars 2023 kl. 23.20 (CET)

FWIlkens, av ren nyfikenhet: Menar du nu att det finns ett problem? LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 06.38 (CET)

Du är nu inne på det jag ville komma åt, nämligen kan det vara så att om det skulle tillkomma fler artiklar inom branscher som är kvinnodominerade, som t.ex fotomodeller, eller artiklar som kanske i första hand läses av kvinnor t.ex. smink, skulle vi då dels jämna ut gapet, dels locka en annan skrivargrupp?NnieAndersson (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.32 (CET)

Jag tänker att det finns fler än en dimension till att kvinnliga artikelämnen är underrepresenterade och underutvecklade och vice versa för manliga artikelämnen:

1. I den mån WP:s regler och användarinterface i sig själva bidrar till att kvinnliga skribenter eller kvinnliga artikelämnen diskrimineras, så kallad strukturell diskriminering, så är det av värde att sådan diskriminering elimineras.

2. Om det finns ett allvarligt menat mål att "samla all världens kunskap" så menar jag att en metod som bygger på frivillighet och obetalt arbete utgör en allvarlig begränsning på grund av preferensskillnader mellan män och kvinnor. Jag utgår då från preferens och beteendeskillnader mellan könen på gruppbasis som är belagda, oavsett om de betraktas som socialt konstruerade eller medfödda.

3. Jag anser att det vore olyckligt om WP började kvotera artiklar eller på annat sätt särbehandla artikelämnen eller skribenter beroende på kön. Detta inkluderar att få till en jämnare könsfördelning på bekostnad av WP-artiklarnas encyklopediska kvalitet.

Dessa tre punkter menar jag kan bli problem. I vilken utsträckning de utgör ett problem idag är jag mer osäker på, men jag skulle misstänka att själva interfacet kan ge upphov till strukturell diskriminering. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.47 (CET)

Jag ska lägga till att det finns metoder som kan användas för att motverka att preferensskillnader, och kanske särskilt att de blir självförstärkande. Jag lägger till brasklappen att det är min åsikt. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.50 (CET)

Jag inser nu att jag behöver lägga till att eventuell strukturell diskriminering i regler och interface (även om jag misstänker att det främst kan förekomma i utformningen av användarupplevelsen) också kan vara "allvarliga", dvs det är inte givet att betydenheten av punkt 2 vs punkt 1 som förklaring till snedfördelning skulle vara given. Snedfördelning i kvinnlinga artikelämnen och skribenter till följd av könsskillnader i preferenser kan kanske till och med elimineras genom anpassning av användarupplevelsen? FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.57 (CET)

Mina tankar:

1. Här tror jag de flesta är överens.

2. Här kan man ha olika uppfattning. Egentligen spelar det ju ingen roll, då ingen användare kan förväntas ha plikter här. Har man förslag på hur problemen i punkt kan lösas är det ju välkommet. Tror man inte det eller inte har några förslag, menar jag att det inte finns något krav att göra det. Sedan behöver man inte heller klandra de som försöker hitta lösningar.

3. Jag kan inte se att wikipedia skulle särbehandla användare på grund av kön. Användare har inget kön. De kan kopplas till personer bakom som kanske har det, ibland vill användare gå ut ett kön - det kan vara verkligt eller påhittat (man behöver inte alls identofiera sig med det kön man angett på sin använarsida) men det bör hursomhelst vara irrelevant.

Artiklar är däremot mer komplext. Många biografiska personer ÄR relevanta på grund av sitt kön. Vi har vissa fasta relevanskriterier i vissa kategorier, men med är ju mest för att underlätta bedömning. En riksdagsledamot är relevant på grund av att det anses att genom att genom att ha invalts i riksdagen blivit tillräckligt uppmärksammad för att vara tillräckligt relevant för en artikel utan vidare fumdering. Någon som upptagits i Nordisk familjebok anses ha uppmärksammats tillräckligt för vidare funderingar skall vara överflödiga. En torpare som det skrivits biografier och spelats in filmer om är relevant oavsett hur relevant det är att vara torpare. Soldater eller smeder som uppmärksammats för att de är kvinnor är relevanta - även om det kan ses som att de är relevanta på grund av sitt kön. Sedan är jag skeptisk till åtgärder som att göra prästfruar automatiskt relevanta. Inte minst för att jag tycker alla präster redan hänger på gärsgår'n. Jag kan dock se att kategorier som textilkonstnärer, dansare, keramiker (keramiker är väl främst från 1900-talet som kvinnor kommit att dominera) ofta hamnar utanför relevansdiskussionerna för att de sällan drar till sig intresse från de vanligaste skribenterna. FBQ (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.25 (CET)

Jag tror att @Esquilo är inne på något viktigt vad gäller verifierbarheten. Kvinnor har blivit mindre uppmärksammade och omskrivna än män, det är en fråga som gäller samhället som helhet och inte bara wp. Därmed kan det finnas många kvinnor som är relevanta även enligt nuvarande relevanskriterier - men där det är svårare att hitta källor som styrker relevansen. Men utöver detta håller jag med @Janders och andra om att relevanskriterierna bör ses över för att inkludera människor (oavsett kön) som har gjort en viktig gärning eller uppmärksammats av andra skäl men som faller utanför de nuvarande kriterierna. Ett exempel är hur litterära och andra utmärkelser bedöms. För författare och översättare (som inte är relevanta genom mängden av publicerade verk) krävs att de har vunnit ett "kvalificerat" pris, exemplifierat av priser som ges till ett fåtal personer om året. Priser och utmärkelser för andra insatser (samhällsinsatser, konst etc.) kan jag inte alls hitta bland relevanskriterierna. Med en strikt tolkning av detta så är en person som fått exempelvis Raoul Wallenbergpriset inte relevant. Lyckligtvis finns ändå artiklar om de flesta av RW-pristagarna - men vi borde diskutera nya kriterier för utmärkelser av denna typ. Chandra Varena (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.28 (CET)

OBS! Jag menar att snedfördelningen i artiklar är ett symtom på en bias och det är ett problem. Vi fixar inte problemet med att åtgärda 50/50 kvinnor/män i våra artiklar eller att vi börjar chansa på vad som är "kvinnliga ämnen".

Hur vi ska göra vet jag inte. Men jag tror alltid det är bra att erkänna problemet. Som att det finns få för lejon i det vilda. Vilket inte fixas med att ta bort lejonstatyer. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.30 (CET)

@LittleGun En nyfiken fråga tillbaka: Ser du det som ett problem att det råder en könsmässig snedfördelning i antalet artiklar om militärer, och kanske särskilt militärer i stridande förband? FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.48 (CET)

Nej. Det ser jag som självklart. Eftersom män är i majoritet. Samma med vetenskapsmän. Där är män också i majoritetet. Så självklart finns det fler manliga vetenskapsmän som har artiklar.

Men, jag ser det som ett jätteproblem när en kvinna som är relevant blir raderad, men inte hennes manliga kollega på samma meriter. Inte förrän båda delade på samma Nobelpris fick den kvinnliga vetenskapsmannen en artikel. Vilket framgår av dina efterfrågade källor.

Våra relevanskriterier Våran relevanshantering premierar alltså inte bara manligt dominerade områden, utan även män inom dessa områden. Snacka om superkvotering! LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 11.30 (CET)

Fortsatt diskussion

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Vår inställning till relevans präglas av synen att inflytande/betydelse/viktighet är relaterad till positionen i en hierarkisk maktstruktur, typ den som återfinns inom militären. Det vi ser mer och mer i det moderna samhället är att inflytande kan fåsi en mer horisontell maktstruktur, som Greta Thunberg och Elsa Widding. Och kanske är det så att män mer är benägna att värdera inflytande/betydelse i vertikala maktstrukturer är de horisontella? Yger (diskussion) 9 mars 2023 kl. 11.32 (CET)

Intressant tanke. Och kanske är det inte bara i det moderna samhället. Utan något som existerat parallellt innan med. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 11.45 (CET)

Spontant instämmer jag i att @Ygers och @LittleGuns synpunkter ger anledning att fundera över vad som skapar relevans och hur WP kan anpassa sin relevanshantering för att bättre spegla olika maktstrukturer. Det låter för mig som om vi tänker väldigt lika i frågan.

Jag tror alla instämmer i att artiklar om blivande kvinnliga nobelpristagare som raderas ger skäl till att reflektera över relevanshanteringen. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 12.17 (CET)

Givetvis har det funnits informella positioner även tidigare, men de har sällan fått tydligt genomslag i skriftliga källor och är därför svåra att belägga. Vi har artiklar om ett antal "kloka gummor" men det finns säkert fler kvinnor av detta slag som skulle platsa i uppslagsverket än de som finns i kategorin Svenska botare. Sedan är det ett ofrånkomligt faktum att många som fått sin position på grund av männens befattningar, som biskopinnor, landshövdingskor och överstinnor, gjorde stora insatser och skulle förtjäna egna artiklar. Automatisk relevans för prästfruar i allmänhet är jag mer tveksam till. Biografiska data finns visserligen i allmänhet i herdaminnena, men ofta kan det vara svårt nog att hitta mer än rena befordringsuppgifter om deras män och hur mycket svårare blir det då inte att göra vettiga biografier om hustrurna. Vi kan dock ge dem omdirigeringar med Wikidataposter. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.18 (CET)

Jag är inte ute efter att värdera "befattningars (som prästfru) tyngd, utan inflytande vilket kommer av kontakter med andra. Med internet har möjligheten kommunicera med andra fått helt nya möjligheter och tidigare kommunikationsinstrument som tidningar, var vinklade åt maktfrågor, även om några få var "kvinnotidningar". Däremot fanns ju på 1700- och 1800-talet salonger ofta med en kvinna i centrum, som kan visa det även gick förr, men annars var mitt inlägg med fokus på tiden från 1990-talet. Yger (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.28 (CET)

Det är också intressant att se att den naturliga lösningen hela tiden är "hur får vi kvinnorna relevanta på männens domäner". Visst är det uppenbart att det finns en "perspektivbrist"?

Det blir lätt lite platt; "jamen vi skriver väl lite mer om smink då".

Bra att insikten om ett problem verkar ha breddat stöd i varje fall. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.38 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Snedfördelningen är ett faktum. Det finns saker vi kan göra för att minska den, men precis som för män är det ofta de som kommit i konflikt med andra och exempelvis dragits inför domstol det finns mest material om, som de som beskylldes för att vara häxor. När det gäller prästerskapet är det ett känt faktum att det är de mest grälsjuka som oftast får mer omfattande biografier i herdaminnena, åtminstone vad gäller äldre tider, före 1800-talet. Bråkstakar lämnar helt enkelt större spår i historien oavsett kön eller samhällsklass. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 17.25 (CET)

Snedfördelningen är ett faktum. Men det är fortfarande bara ett symtom. Problemet är att vi alltid värderat "typiskt manlig" verksamhet högre.

Det är ingen naturlag.

Det betyder också att vi förutom de rena biografierna har en "typiskt manligt" perspektiv genomgående i artikelutbudet. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 18.13 (CET)

Det är möjligt att vi värderar typiskt manlig verksamhet högre, men framför allt är det den som det finns tillgängliga källor till, särskilt vad gäller tiden före 1970. Det är ett faktum som även om det inte är en naturlag är omöjligt för oss att påverka när det gäller antalet biografier. Däremot finns det givetvis andra sätt att lyfta fram även kvinnlig verksamhet genom tiderna. Att göra våra relevanskriterier snävare för att rensa bort ett stort antal män vore en mycket olycklig väg att gå och den har jag inte heller sett någon förespråka. Att på ett konstlat sätt öka antalet kvinnor genom att låta prästfruar få egna artiklar trots att det, hur betydelsefulla de än var i lokalsamhället, oftast inte finns mer att skriva än när de föddes, vilka som var deras föräldrar, vem de gifte sig med, vad deras barn hette och när de dog, ser jag inte heller som en framkomlig väg. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 22.30 (CET)

Jag vet inte var du fått årtalet 1970 ifrån och jag delar inte åsikten att det tvunget är ett faktum. Faktum är att vi tittat på ett begränsat ställe. Det är inte ett faktum att det är enda stället. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 10.09 (CET)

Årtalet 1970 är ungefärligt och grundar sig på att det var under 1960- och 1970-talen som kvinnor i större utsträckning trädde fram i offentligheten som självständiga yrkeskvinnor. Visst kan det finnas mer att gräva fram i arkiven även om enskilda kvinnor från tiden dessförinnan, precis som jag framhållit i tidigare inlägg, men källmaterialet är begränsat och var vi än letar kommer det totalt sett ändå alltid att bli fler män som biograferas för tiden före det senaste halvseklet om vi inte exempelvis ger även deras fruar automatisk relevans, vilket jag är tveksam till på grund av artiklarnas ofrånkomliga torftighet. Jag skulle dock välkomna att mer material från hembygdsböcker införlivas i uppslagsverket. Där förmedlas ofta muntliga traditioner som kan vara av stort värde. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2023 kl. 10.51 (CET)

LittleGun Jag är lite nyfiken på ditt resonemang.

Du skriver att "Det är också intressant att se att den naturliga lösningen hela tiden är "hur får vi kvinnorna relevanta på männens domäner". Visst är det uppenbart att det finns en "perspektivbrist"?

Det blir lätt lite platt; "jamen vi skriver väl lite mer om smink då".". När jag läser resonemanget så ser det ut som två begränsningar i din text; varken utveckla typiskt kvinnliga områden men heller inte få in kvinnor på manliga domäner. Vill du utveckla resonemanget och vilken lösning du ser? Eller har jag missförstått?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.35 (CET)

Ja, NnieAndersson, jag märker att jag inte blir riktigt förstådd. En förklaring är såklart att jag inte har något svar själv, och jag har inte riktigt rätt ord. För enkelhetens kan vi väl kalla det manligt och kvinnligt.

Huvudpoäng är att jag ser ett problem. Jag ser det på grund av symtom. Problemet jag ser är att vi har en bias på grund av att vi har ett manligt perspektiv. Symtom på det är tex att vi har (en snedfördelad) majoritet artiklar om män och är dåliga på att skriva om till exempel smink. Jättebra att skriva mer artiklar om kvinnor på manliga domäner. Jättebra att skriva om smink. Då tar vi till viss del bort dessa två symtom. Men vi har inte löst problemet: Perspektivet. Vi skriver om smink som män för män, kan man säga. Vi lutar oss på arkivuppgifter och källor som hanterat manliga områden, och säger "det är så det ser ut". Jag tror vi missar källor. Jag tror de finns. Och historikerna har märkt detta, så förhoppningsvis finns det koder kommer knäckas längre fram. Tyvärr vet jag knappt vad jag efterfrågar. Men, jag tror det är en bra början att se problemet (att vi missar en stor del av kunskapsbanken), och sen inte stirra oss blinda på att det som gjort män relevanta måste vara samma saker som gör kvinnor relevanta (som att vinna framgång i idrott eller militära karriärer till exempel).--LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.47 (CET)

Tack för förtydligandet LittleGun. Jag tror också du är inne på rätt spår och att det tåls att diskuteras hur en sådan breddning ska göras på ett bra sätt.NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.33 (CET)

Det är samma som jag för fram: tona ner kravet på formell makt (=tung befattning) i synen på relevans och öka betydelsen av inflytande även i de fall formell makt saknas. Evelyn Forssberg är ett bra exempel på en som enligt vår traditionella syn inte är relevant, men enligt en ny syn kunde ses som relevant, där även saker som existens av minnesorden stärker hon hade inflytande Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.45 (CET)

Anna Maria Lenngren är också redan sedd som relevant fast utan befattning, men med inflytande och erkänd författare/poet Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.56 (CET).

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ok, så egentligen en breddning av relevanskriterierna så som många uttryckt ovan kan man tänka?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.59 (CET)

Rent tekniskt ja, men mer att vi ändrar synen på vad som är meriterande för relevans. Det öppnar tex för en ann utgångspunkt när vi diskuterar relevans för internetaktiva. Vi kanske för dessa mer bör trycka på saker som att de haft inflytande en längre tid och inte bara varit dagsländor (i likhet med hur vi ser på dokusåpastjärnor). Men i övrigt ge dem mer erkänsla just för deras inflytande Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.04 (CET)

Ja, vi pratar nog om samma saker. Exempel är svårt, för de lutar sig ideligen på vårt befintliga sätt att se vad som är relevansskapande. Men ett bra exempel är att vi behandlar internetfenomen väldigt styvmoderligt, enligt mig. Frågan är liksom vad som behandlades på det sättet historiskt. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.55 (CET)

Våra relevanskriterier speglar en traditionell könsuppdelning, där män gjorde karriär i det offentliga, näringslivet och andra miljöer som betraktades som samhällsbärande. Kriterierna pekar ut utbildning, titlar och social position som tunga relevansgrundande egenskaper. Då är det självklart att de personer (dvs främst män) som innehar just den typen av befattningar som vi, prydligt uppräknade i våra relevanskriterier, betraktar som relevanta kommer att dominera i våra artiklar.

Det är inte WPs sak att förändra verkligheten, men den traditionella synen på meriter både begränsar underlaget och skapar en skev verklighetsbild. Vi kan därför fundera över hur vi kan vidga relevanssynen genom att identifiera andra områden i samhället som ger utrymme för kvinnor, deras verksamheter och inflytande. Några exempel, som jag kommer på just nu: Kvinnor syns och hörs mer och mer i modern musikproduktion, inte bara som artister utan även som låtskrivare och producenter. Konstmusikens upphovsmän och utövare är generellt en bortglömd grupp i SvWP, och även där finns det många kvinnor som borde kunna få en artikel här. Detsamma gäller kvinnor som är verksamma inom opinionsbildning och samhällsdebatt i sociala medier, poddar o dyl. Det är nog dags att omvärdera en del som lite svepande har dömts bort som "internetfenomen". Kvinnoidrotten får allt större utrymme. "Civilsamhället", frivilligorganisationer o dyl drivs i hög grad av kvinnor. Kvinnliga entreprenörer och "affärsänglar" jobbar oftavid sidan om de stora och etablerade företagen. Många tongivande kvinnor hörs i skol- och pedagogikdebatten. O s v. Många av dessa drivande personer exkluderas idag p g a av att de inte besitter de traditionellt manliga meriterna titel, position inom näringslivet eller politiken, "rätt idrott" mm.

Vi ska alltså inte i första hand söka efter fler kvinnor bland de stora "manliga grupperna". De finns lika ofta inom helt andra samhällssektorer. Och allmänt gäller (och det är min käpphäst) att vi måste ha ett utrymme för individuella relevansbedömningar som inte i första hand bygger på kriterierna i sig (speciellt när de används för exkludering), utan på en god förmåga att tolka och uppfatta vem/vilka som är intressanta för den publik som väljer att söka information här. Janders (diskussion) 10 mars 2023 kl. 16.33 (CET)

Jag håller med @Janders om att strikt formaliserade relevanskriterier kan leda till att personer och företeelser som rimligtvis har ett allmänintresse ändå exkluderas från svwp. En aspekt av detta har jag tagit upp som en ny diskussionspunkt nedan - Relevanskriterier - folkrörelser och nätverk. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 16.59 (CET)

@Janders, som jag ser det skall relevanskriterierna vara vägledande och inte tvingande. Ser vi till diskussionen om frisören feån norrland som @LittleGun fick över relevansribban så går det ditåt (ursäkta, glömt namnet).

En artikel jag skriver nu är om en barnboksförfattare, 2 böcker, som var underground i Sydafrika och kämpade mot apartheid och där fick barn med sin dåvarande fru och barnets mest kända låt (ink mix) har spelats nästan 600 000 000 gånger på Spotify. Relevansen med 2 kristna barnböcker är tunn, knappt över ribban, men aktiviteten i Sydafrika är dokumenterad via böcker från Diakonia och dottern har sin egen artikel. Sydafrikadelen är lite åt det som @Chandra Varena skriver om med folkrörelser. Det är ett under stt det finns dokumenterat med namn, då det var en livsfarlig aktivitet under 80-talet där man jobbade anonymt, dock viktigt att lyfta fram personer bakom den historia som vi annars bara känner via böcker såsom En torr vit årstid. Finns källor och man är nästanrelevant inom olika områden så kanske det kan leda till relevans via mängden? Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.34 (CET)

Jag ser inte att relevanskriterierna per se är problemet eller ett symtom för problemet. Jag tycker att relevanskriterier är bra. Det är inte så att relevanskriterierna för vetenskapsmän eller militärer premierar manliga vetenskapsmän eller manliga militärer. Det är att relevanskriterier finns framförallt för ämnesområden som kan definieras som manliga. Det finns symtomatiskt relevanskriterier för "idrottsevenemang" samt "andra evenemang". LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.50 (CET)

@LittleGun, för att jag inte är säker om du missförstod mig eller inte: relevanskriterierna är bra. De behövs för att inte vad som helst skall släppas fram (jag till exempel). De är bra för idrott, där är det snarare wikipedianer som skriver om kvinnor som saknas. Vad jag menade var att en person som ligger på gränsen i flera olika relevanskriterier kanske kan knyta ihop säcken så den precis kommer över relevansen fast vart kriterium för sig skulle ge avslag. Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.56 (CET)

Absolut, jag förstod. Men det var off-topic.--LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.22 (CET)

Bara en idé: Om vi skulle öppna upp för artiklar om kvinnor som valt att möjliggöra sina mäns karriärer, så skulle det finnas gott om utrymme att skapa en bättre balans mellan antalet artiklar. Det gäller såklart vice versa även om det historiskt varit mindre vanligt förekommande att en man stannat hemma och tagit hand om familjen. Jag kommer själv från en familj där min mor möjliggjorde min fars karriär som diplomat. Hennes intresse vid sidan om min fars jobb, sociala tillställningar och familjen, bestod främst av att måla akvareller och smyckestillverkning, dock av förklarliga skäl utan några noterbara kommersiella framgångar.

Dock kan det förstås ifrågasättas huruvida dessa (företrädesvis) kvinnor skulle vara intressanta för den publik som söker information här. Det skulle dock kunna förhålla sig tvärtom, att det skapar ett intresse. Svårt att veta innan det testats. En utmaning skulle förstås vara verifierbarhet. FWIlkens (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.56 (CET)

Men då skulle detta ju bygga på mannens befattning vilket jag ser som att bygga på och tunna ut dagens lite traditionella kriterier. Jag vill i stället lyfta fram och belöna de insatser kvinnor gjort som berört många men som vi inte velat ta på allvar, typ Evelyn Forssberg som var med i massor av styrelser i lokala grupper Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.23 (CET)

Ja, precis. Vi hamnar på nåt sätt alltid där.

Och du har rätt, FWIlkens, utmaningarna är verifierbarheten, och huruvida relevansen visas eller beskrivs eller ens finns.

Sen är inte Wikipedias uppdrag att skapa intresse. Vi ska redovisa.

Jag måste nog vara tydlig igen. Jag menar att snedfördelningen är ett symtom på ett problem. Inte problemet i sig. Så om vi nu kämpar igenom att alla som fött barn någonsin är relevanta och låter en bot skapa artiklarna så löser inte det problemet. Det skapar inte artiklar ur ett annat perspektiv. För att fortsätta pajigheten: Det skapar inte mer artiklar om smink. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.34 (CET)

Jag tycker Chandras kommentar till artikeln om Evelyn är bra och belyser det jag vill föra fram Med tanke på den tiden samhällsklimat så var det väldigt med svårare för en kvinna än för en man att alls bli omnämnd på det sätt som refereras ovan. Kvinnors insatser gjordes mycket mera i skymundan och uppmärksammades mindre. Jag tycker därför att det som framkommit om henne är fullt tillräckligt för att hon ska vara relevant. Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.47 (CET)

Nu är jag mer inne på nutidshistoria än vad det ni pratar om men jag tänker till exempel på Listan över Årets kvinnor 2023, som jag jobbar med just nu. Flera av kvinnorna, däribland Eugenia Iashchuk och Linnéa Lindquist, är personer som jag trodde skulle märkas med relevanskontroll (det har de ännu inte gjorts). De har inga fina titlar eller har vunnit några fina priser (nåja utöver Expressens lista). Men jag tänker att de är personer som av och till synts i media under några år och påverkar utan att ha stora följarskaror på sociala medier. Sådana personer tycker jag man kan utveckla Wikipedia med.NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 20.18 (CET)

När det gäller Eugenia Iashchuk är för mig dokumentären i Sveriges Television det som ger relevans. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2023 kl. 08.06 (CET)

Jag hittade den här diskussionen eftersom jag såg en artikel ifrågasättas på relevansgrund för att en forskare skulle vara minst docent (Diskussion:Tora Wall : iofs från 2017 så kravet kan ha ändrats). Det här kan jag tycka är en regel som greppar efter precis den sorts kvantitativa måttstock som - förutom att den inte är ett lämpligt mått i sig - också utsätter kvinnor. Eftersom att bli docent är en del av den akademiska meriteringen, där det finns många studier som indikerar att kvinnors lägre representation på de högre nivåerna har andra anledningar än kompetens, så utsätts kvinnor för en fortsatt misrepresentering i och med att måttet sedan används för att stänga ute dem i andra sammanhang, som Wikipedia. Man kan vara en internationellt renommerad och för allmänheten intressant forskare utan att vara docent. Att vara docent är utöver detta ingen som helt garant för att det skall finnas ett allmänt intresse för individen och dennas forskning, så måttet är både irrelevant från båda håll. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.14 (CET)

@LittleGun Det här är för övrigt ett svar även på din kommentar "Det är inte så att relevanskriterierna för vetenskapsmän eller militärer premierar manliga vetenskapsmän eller manliga militärer." Det beror på hur de ser ut. Om man tittar på nedanstående citat, så skulle jag säga att vara prefekt eller docent i sig knappast är relevant nog för att förmoda ett allmänintresse. Man kan, som jag säger ovan, vara en internationellt renommerad och för allmänheten intressant forskare utan att vara docent. Dock, eftersom det finns inskrivet i relevansreglerna, så finns det en god möjlighet att färre artiklar om docenter, och fler artiklar om forskare som inte är docenter ifrågasätts, vilket i sin tur gynnar män eftersom de akademiska strukturerna gynnar män. Förutom det kan jag tycka att texten är otydlig.

"En akademiker kan ha en egen artikel i Wikipedia om hon eller han är ledamot av ett exklusivt akademiskt samfund (Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Akademien etc), har tilldelats ett internationellt erkänt forskningspris (Nobelpriset, Fieldsmedaljen etc), är rektor, prefekt, professor, docent etc., som har citerats i många vetenskapliga publikationer, eller på annat sätt visat sig vara en mer framstående och uppmärksammad forskare än vad som är normalt för varje person som disputerat i ämnet." Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.27 (CET)

Merry: Njae, vi är i stort sett överens. Men: Alltså vi premierar ämnesområden relevans där män typiskt dominerat eller har typiskt har intresse. Min poäng är att för militärer och vetenskapsmän så ser "relevanskriteriernas bokstav" likadana ut för kvinnor som män, på det sättet premier de inte män. Men eftersom militärer och vetenskapsmän domineras av män blir det automatiskt fler artiklar om män.

Egentligen så ska en kvinnlig militär och en kvinnlig vetenskapsman med samma meriter, och de meriterna uppfyller relevanskriterierna, också båda vara självklart relevanta.

Nu finns det ett exempel på en vetenskapsman som var kvinna (Strickland) och fick sin artikel raderad, medan hennes manliga kollegas artikel fick vara kvar, trots samma meriter. Inte förrän de delade Nobelpriset för sitt gemensamma arbete fick hennes artikel vara kvar:[6]. Det är det jag menar med "snacka om superkvotering" [av män] här:[7], och därför jag ändrade från "relevanskriterier" till "relevanshantering" i det inlägget. LittleGun (diskussion) 14 mars 2023 kl. 21.21 (CET)

Kravet ska inte tolkas som att det utesluter den som inte är docent. Om man är docent så är man, enligt kriterierna , självklart relevant men man kan vara det även utan docenttiteln. Det är i alla fall min tolkning av det hela. Chandra Varena (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.28 (CET)

Jag tycker vi är mycket tydliga när det gäller de som avlagt doktorsexamen. Vi ser de som grundläggande seriösa och om de utgivit 2-3 böcker vid sidan om doktorsavhandlingen ses de som relevanta. Docent är en sidogren till relevans för doktorer som är mindre viktig än publikationer Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.33 (CET)

Men är docenttiteln överhuvudtaget intressant här? Eller prefekt? Vissa prefekter är så klart relevanta, men det har sannolikt att göra med deras gärning utanför prefektrollen. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.37 (CET)

det är inte en maktposition som ger relevans utan om deras akademiska gärning. Doktorsexamen visa på stor kompetens Docent att denna kompetens erkänts, böcker att den uppmärksammats. Prefekt säger inget om deras akademiska kompetens och gärning Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.40 (CET)

Har en person allmänintresse för att hen är kompetent? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.44 (CET)

Jag tycker kanske att man skall skilja på huruvida en person är en bra källa (=kompetent) eller en bra person att skriva en artikel om (= allmänintresse)? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.46 (CET)

är därför vi kräver mer än bara doktorsexamen så den har lämnat avtryck Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.48 (CET)

Så den som inte har en doktorsexamen men givit avtryck har inget allmänintresse? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.49 (CET)

jovisst men publikationer + doktorsexamen smäller högre än samma publikationer men utan doktorsexamen. Men fler publikationer utan examen smäller högre än få publikaner med dokstorsexamen Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.56 (CET)

Det känns uppriktigt sagt mer som någon betat av akademiska titlar, utan att koppla mot allmänintresse, men om listningen av dessa används för att ifrågasätta relevans i sig själv, som i den artikeln jag refererar till, så är det viktigt att man frågar sig hur man kopplar docent mot allmänintresse.

Ni kan ju ha en annan uppfattning, men min erfarenhet är att varken doktor eller docent (och absolut inte prefekt) är en indikation på renommé. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.41 (CET)

rätt men en doktor som publicerat böcker ger renomme (som jag redan skrivit) Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.47 (CET)

Ja, men behöver man då lista docent- och prefekttitlarna i sig? Om de inte har en koppling? Eller är det för att utestänga de som publicerat böcker med inte är docenter? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.49 (CET)

det är lite fel hur det är skrivet men det är inte styrande för praxis Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.51 (CET)

Det argumentet hade inte hållit vare sig i forskning eller i reglering. Är det fel skall det väl skrivas om? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.52 (CET)

JA ta gärna upp det på diskussionssidan till där det står. Vi är all här frivilligt och har inga plikter Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.54 (CET)

Nej, det inser jag =) Jag försöker mest få med mitt argument (för den här tråden) att vad som ser ut som ett objektivt mått kan ha diskriminering inbakat, och att det därför är viktigt att det finns en förståelse för vad måttet innebär genom hela processen. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.03 (CET)

Men det är ju därför denna tråd startat så där är vi ense. Men just i det du tar upp är det erkänd kompetens som står i ve centrum och inte titlar (och du inte anser doktorsexamen bara är en titel, jag ser det som ett kompetensbevis) Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.07 (CET)

För i så fall är vi precis där jag började argumentationen: de som gjort avtryck inom forskningen men inte avancerat titelmässigt inom akademin stängs ute, vilket kommer ge färre kvinnor. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.51 (CET)

Nej de är inte utestängda det finns flera vägar till relevans och för forskare finns det många vägar Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.52 (CET)

Riksarkivets SBL bias ? presenteras

Vill ni lära mer om Riksarkivets urval som indirekt påverkar vad WIkipedia skriver om så kommer dom att prata om det "Vem kommer med i Svenskt biografiskt lexikon och varför?" 24 mars 11:30. Jag har bloggat om deras urval och regler och hur lite dom levererar på listan Historiens 100 viktigaste svenskar se blogpost 2017 - 2023 kan jag konstatera att flera hinner dö på listan än dom producerar nya biografier - tidslinje

• jmf SBL och Statens historiska museum som kan vara en annan snedfördelning att fundera över
• hur Litteraturbanken väljer och vilka SBL skriver om av dessa enl. WIkidata. Är det ett bra urval?
• vilka partier personer tillhör som dom skriver biografier om enl. Wikidata

Tror vi inte bara skall fundera över man/kvinna dimensionen bra är även att som ovan peka på vad andra källor levererar se blog Wikidata checks gender diversity där jag ser årpcent kvi nor i dom samlingar Wikidata kopplar ihop sig med har... - Salgo60 (diskussion) 9 mars 2023 kl. 08.51 (CET)

Dom har inte släppt föreläsningen på youtube eller liknande? Hörde du den och vet om den var intressant? Den kunde kanske vara intressant att lyssna på om den går lite djupare om man har möjlighet att lyssna när man själv vill.FBQ (diskussion) 22 mars 2023 kl. 08.17 (CET)

Skulle tro att den kommer att dyka upp under rubriken "Lunchföredrag från Riksarkivet" på den här sidan, men eftersom föreläsningen är först på fredag får du nog vänta några dagar. Larske (diskussion) 22 mars 2023 kl. 15.26 (CET)

Årets nyuppladdade bild 2022

Aromia moschata on Heracleum sphondylium, eller myskbock på björnloka.

Stort grattis till Simiha, som vann omröstningen om årets nyuppladdade bild för 2022 med sin bild på en myskbock på en björnloka.

Ping också till alla fotografer och bildintresserade om att lägga till nyuppladdade bilder till Månadens nyuppladdade bilder, samt att nominera och rösta på bilderna som laddades upp under februari. /Haxpett (diskussion) 8 mars 2023 kl. 14.21 (CET)

Grattis Simiha! Mycket trevlig bild. /Ariam (diskussion) 8 mars 2023 kl. 14.30 (CET)

Bilden kommer med på huvudsidan vid nästa uppdatering. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 mars 2023 kl. 18.09 (CET)

Grattis, Simiha! Du har bidragit med fler bilder, till exempel Valdemarsviks järnvägsstation sedd från flera olika vinklar. Snygga och användbara. Per W (diskussion) 11 mars 2023 kl. 09.01 (CET)

Tack, alla🤗, vilken glad överraskning ⚡! Fantastiskt att den skimrande Aromia moschata får posera på huvudsidan i några dagar.😊 Visste ni för övrigt att det finns dom som skådar långhorningar, i stället för fåglar - och att Långhorningar har en "egen" Facebook-sida! Simiha (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.55 (CET)

Relevanskriterier - folkrörelser och nätverk

Diskussionen om fördelningen män/kvinnor i artikelämnena har öppnat för en bredare diskussion om relevanskriterierna. I den långa listan över vad vem och vad som kan vara relevant saknar jag folkrörelser och nätverk som inte arbetar i den traditionella föreningsformen men som kan ha många följare/medlemmar och stor genomslagskraft i sociala medier. I konsekvens med detta saknar jag också personer som är eller har varit drivande i sådana nätverk och/eller är kända som debattörer på sociala medier utan att det i någon högre grad uppmärksammats i traditionella massmedia. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.28 (CET)

Mycket intressant ingång. Tänker du på någon/något speciellt som du kan ta som exempel? Jag tänker spontant på till exempel Henrik Wahlström, numera ambassadör på Hjärnfonden men vet inte om han är en sådan som du syftar på.NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 20.11 (CET)

Mycket av samhällsengagerad verksamhet görs idag i andra former än genom politiska partier eller etablerade organisationer. Till exemempel miljö- och klimatrörelser och nätverk för asylrätt och flyktingmottagande. Sådana rörelser/nätverk kan vara relevanta på grund av sin roll i samhällsdebatten oavsett formell organisationsform. Därmed kan även deras förgrundsgestalter vara relevanta. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 21.23 (CET)

Sådana som jag skulle kalla debattörer, tänker jag då spontant. Jag är ju fortfarande inne på diskussionen ovan och tänker att relevanskriterierna kanske skulle bli bättre om man ställde krav på uppmärksamhet snarare än att det ska ha släppts en skiva eller två och vem den ska vara utgiven av. Frågan är ju hur man mäter uuppmärksamhet. En tweet kan ju vara delad ett visst antal gånger, en tidning kan tryckas i en viss upplaga, Youtube kan vi se visningar och Instagram följare. Hur mäter man spridning av hashtagar så som Metoo och jagvetvadensnippaär? Helt enkelt hur formulerar man relevanskriterierna så de är inkluderande men ändå tydligare?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 22.17 (CET)

Jag tror att man kan mäta användningar av hashtags. Men det kanske inte behövs några kvantitativa krav, utan snarare är en bedömningsfråga. Krav på uppmärksamhet, men inte preciserat. För "Youtubare och influerare" finns ett väldigt tänjbart relevanskriterium: "Har eller har haft höga tittarsiffror i förhållande till språk- och ämnesområdet." Man kan skriva liknande om debattörer och (nät)aktivister och om digitala grupper eller kampanjer som de du nämner. I vissa fall kan vi antagligen vara helt överens om att personen/företeelsen är eller har varit tillräckligt viktig för att vara relevant, även om gränsen för detta inte kan kvantifieras. I andra fall får vi diskutera oss fram till en lösning, så som i så många andra frågor. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 22.36 (CET)

Det skulle kunna utveckla sig till en intressant och tämligen animerad diskussion när konsensus om relevans för företrädare för olika ideologiska ståndpunkter ska uppnås.

Jag instämmer med @Chandra Varenas som vanligt kloka ord. FWIlkens (diskussion) 11 mars 2023 kl. 00.30 (CET)

Gällande hashtaggar kan man visserligen mäta antal omnämnanden på https://www.social-searcher.com/social-mention/ mfl liknade sajter. Men vi bör bara ta med sådant som analyseras tillräckligt djupt i trovärdiga källor som är oberoende av fenomenet, och som har en nedtecknad historik. Så lägg fokus på att kräva ett visst antal sådana källor. Det vi vill undvika är tillfälligt trendande begrepp som snabbt faller i glömska. Så inför ett tidskriterie. En tröghet i systemet. Vid fenomen som varit kända länge kan vi vara mer generösa i övriga krav. Ett bra exempel att utgå ifrån är relevanskriterierna för musik där ett av alternativen är: "Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media (till exempel dagstidningar, statliga/kommersiella radiokanaler, men inte privata bloggar, skoltidningar, fanzines etc) och är inte ett nytt och tillfälligt band." Det alternativet kan användas för körer som har verkat på en ort mycket länge och har utvecklats till en institution, men som inte har gett ut en skiva.Tomastvivlaren (diskussion) 11 mars 2023 kl. 01.14 (CET)

Att ha någon sorts tidskriterium är bra, men inte heller det behöver preciseras tror jag. "Lång tid" för en kör eller annan företeelse som har blivit viktig lokalt och, med @Tomastvivlarens välvalda ord, utvecklats till en institution, är antagligen längre än "lång tid" för en kampanj på internet. Även detta är en bedömningsfråga. För internetfenomen är jag tveksam till kravet på djup analys i oberoende källor och nedtecknad historik. Rörelser som agerar på Internet gör just detta, och man kan spåra historiken i deras eget agerande men de ägnar sig långt ifrån alltid åt att skriva sin egen historik och de uppmärksammas långt ifrån alltid av mer traditionella media. Kan vi hitta oberoende källor så är det förstås bra, men om en hemsida eller facebookgrupp har funnits och visat aktivitet i X år så är det i sig en källa till att så är fallet. Chandra Varena (diskussion) 11 mars 2023 kl. 03.24 (CET)

Frågan är om man ska lägga till att den ska ha fått oberoende uppmärksamhet, vilket kanske är självskriven genom att det är verifierbart. Jag tänker då på att det finns rätt många hashtags till exempel som använts under lång tid, tänker på till exempel #litenblirstor (Instagram), men som knappast är relevant för en egen artikel. Detta kan jämföras med #jagvetvadensnippaär som i skrivande stund har 5000+ (Instagram) men som det finns oberoende källor på i traditionell media.NnieAndersson (diskussion) 11 mars 2023 kl. 07.29 (CET)

Ett annat problem är att ju att hashtagar ofta sprids via botar i påverkanskampanjer, jag upplever det sällan är någon relevant måttstock. I historiskt perspektiv är det ju ofta betydligt enklare att se vad som verkligen fått genomslag, men i samtiden är det ju svårare.FBQ (diskussion) 11 mars 2023 kl. 09.35 (CET)

Medhåll! Det som är stort i ens egna filterbubbla kan vara obetydligt i ett större sammanhang. Ricjac 15 mars 2023 kl. 10.28 (CET)

Det svenska samhällets värdegrund

Jag har lagt ned litet jobb på att skriva ett avsnitt om det svenska samhällets värdegrund i artikeln Värdegrund. Avsnittet ifrågasätts i sin helhet på diskussionssidan, liksom avsnittets källor. Delta gärna i samtalet på artikelns diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 12 mars 2023 kl. 11.35 (CET)

Veckans tävling/Spårburet III

Vid midnatt startar en ny härlig tävling som heter Spårburet III. Låt oss skapa ett oförglömligt frossande i vagnar, signalsystem och annat upphetsande från spårtrafikens varma värld. -- LevandeMänniska ^(talk), 12 mars 2023 kl. 17.43 (CET)

Hjälp att reda ut en kategori

Jag "hittade" kategorin Kategori:Svenska ideella organisationer och började reda ut den. Men jag inser att jag inte förstår riktigt. Som jag förstår det skiljer vi på Ideella föreningar och Ideella organisationer.

I Kategori:Svenska ideella organisationer framgår att vi har en annan Kategori för föreningar, Kategori:Föreningar i Sverige. I den förstnämnda kategorin finns ett antal artiklar om sådana föreningar som jag menar enbart borde ligga i Kategori:Föreningar i Sverige (och dess eventuella underkategorier) så som Aktiv Ungdom, Löparakademin och Svenska Cykelsällskapet. I underkategorin Kategori:Svenska ideella organisationer efter verksamhet finns också Kategori:Föreningar vid svenska gymnasieskolor och Kategori:Intresseföreningar i Sverige, båda ligger även i Kategori:Föreningar i Sverige. Ska det vara såhär eller är det hoprört?NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 19.40 (CET) Kategori:Föreningar i Sverige

det är mycket hoprört och utan rimlig logik. OCh det gäller mer i området än just de saker du tar upp i detta Yger (diskussion) 12 mars 2023 kl. 19.59 (CET)

Misstänkte det, men någonstans måste man börja. Jag är villig att göra en insats med att sortera om någon vill bolla med mig hur jag ska tänka.NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 20.18 (CET)

Strukturen borde vara Organisation är "högsta" nivån, under den finns förening, nätverk mm. Ideell org är en undergrupp till org, ideeell förening är en undergrupp till förening och till ideell org. Sedan har vi dumheten att för de i sverige är det inte konsekvent, ibland är de x i Sverige, ibland svenska x Yger (diskussion) 12 mars 2023 kl. 20.41 (CET)

så egentligen borde det vara gjort redan på Kategori:Organisationer efter typ. Sedan flytta in Kategori:Föreningar som en undergrupp till Kategori:Ideella organisationer.

Trädet skulle då bli:

1. Kategori:Ideella organisationer
   1. Kategori:Ideella organisationer i Sverige
2. Kategori:Föreningar
   1. Kategori:Föreningar i Sverige (som också blir en undergrupp till Kategori:Ideella organisationer i Sverige. Är jag på banan? NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 20.57 (CET)

Nej NnieAndersson, "Föreningar" är inte en underkategori till "Ideella organisationer". Och "Föreningar i Sverige" är inte en underkategori till "Ideella organisationer i Sverige". Det finns föreningar som inte är ideella, så "Föreningar" måste ligga helt vid sidan av "Ideella organisationer".

-- Larske (diskussion) 12 mars 2023 kl. 21.13 (CET)

Tillägg: Jag antog att du med "undergrupp" menade "underkategori", annars får du förklara vad du menar med "undergrupp". I trädet du skissade saknas nivåerna "Föreningar efter land" och "Ideella organisationer efter land" och texten inom den påbörjade men ej avslutade parentesen är alltså inte korrekt.

--Larske (diskussion) 12 mars 2023 kl. 21.27 (CET)

JA läs lite noggrannare hur jag skrev Yger (diskussion) 12 mars 2023 kl. 21.21 (CET)

Ok, jag tyckte det lät konstigt det var därför jag frågade upp. Men då gör jag ett nytt försök. I min värld finns inget som heter Ideella organisationer det heter Ideella föreningar. Så i min värld är trädet såhär (kraftigt förenklat för att det ska vara begripligt och mycket uteslutet):

• Kategori:Organisationer
  • Kategori:Företag
    • Kategori:Aktiebolag
    • Kategori:Handelsbolag
    • Kategori:Kommanditbolag osv.
  • Kategori:Nätverk osv.
  • Kategori:Föreningar
    • Kategori:Ideella föreningar
      • Kategori:Ideella föreningar i Sverige
        • Kategori:Ideella sportföreningar i Sverige
        • Kategori:Ideella biståndsföreningar i Sverige
      • Kategori:Ekonomiska föreningar i Sverige
        • Kategori:Kooperativ i Sverige osv.
      • Kategori:Bostadsrättsföreningar i Sverige
      • Kategori:Samfällighetsföreningar i Sverige

Återigen, kraftigt förenklat med fokus på den delen som handlar om föreningar och Ideella organisationer i Sverige. Jag kan göra ett utkast på hela Kategoriträdet så vi är överens, men jag tror ni förstår vart jag vill komma.NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 22.20 (CET)

Började på ett utkast i Användare:NnieAndersson/sandlåda3 som utgår från att Ideella organisationer i Sverige slås samman med Ideella föreningar.NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 22.37 (CET)

Jag tror att strukturen helst ska vara ännu mer förenklad än i exemplet och att fokuset bör vara på vad verksamheten handlar om snarare än hur den är juridiskt registrerad. Det tror jag är lämpligt av pragmatiska skäl. Det är knappast någon som blandar ihop t.ex. kvinnojourer och kulturföreningar, men fler som inte vet vad en organisation är registrerad som och som därför riskerar att göra fel i kategoriseringen. Inte minst om organisationen är aktiv i ett annat land än Sverige.

Sen funderar jag, som en detalj, över om vi alls ska ha någon Kategori:Nätverk. För närvarande är den ett allmänt hopkok av både företeelse som saknar formell organisation till vanliga organisationer och samarbeten mellan organisationer. Gunnar Larsson (diskussion) 13 mars 2023 kl. 01.03 (CET)

@NnieAndersson det är ett jättejobb du vill ta dig an, och välbehövligt. Jag tror som @Gunnar Larsson att en kategorisering som utgår från verksamheten är mera användbar än en som utgår från organisationsform. Det viktiga med Malmö FF är att det är en fotbollsklubb, inte om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening eller någon sorts bolag eller stiftelse. Ofta är det helt ointressant (eller okänt) vilken organisatorisk form en samhällsaktör har, det viktiga är vad de sysslar med (till exempel ARKiS (Arkitektur i skolan) eller Refugees Welcome). "Nätverk" har ingen egen artikel i svwp och är mycket svårdefinierat och är, som jag ser det, olämpligt som kategori. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 09.00 (CET)

Instämmer med @Gunnar Larsson och @Chandra Varena. Rent generellt ägnar vi för mycket tid åt kategorisering. Min känsla är att kategorier används tämligen lite av den läsande allmänheten, de är främst ett verktyg för wikipedianer att hålla ordning på artiklarna. I många fall så är det bättre med mer generella kategorier och vid behov använda Petscan för att få fram de artiklarna som är både A och B. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 09.11 (CET)

Jo, Kitayama, du har rätt i att man bör använda petscan. Därför behöver man inte ha kategorin ideella föreningar i Sverige utan man kan ha ideella föreningar och organisationer i Sverige. Per W (diskussion) 13 mars 2023 kl. 10.44 (CET)

Det ligger mycket i det Kitayama skriver. Själv har jag mer och mer gått över till att både här och i wikidata bara klassa sker som organisation (men från rätt land), dvs inte dela upp i mer eller ens om de är ideella. Men företag utanför. Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 10.55 (CET)

Kategorier kan bli för små, så ibland blir nätet alltför finmaskigt, men generellt anser jag att kategorisering är viktig för att samla artiklar som hör ihop på olika grunder. Jag hoppas att vi aldrig hamnar i den situationen att de avskaffas, hur väl tioåringen som nästa tråd handlar om än utvecklas. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.04 (CET)

Kategorier behövs - men vi måste hantera dem på ett sätt som är bra för alla intressenter. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.30 (CET)

Jag tror att kategorierna fyller en funktion för att vi som jobbar med WP ska få en överblick över vad som finns och därmed kunna se vad som saknas. Men det förutsätter att strukturen är tydlig och intuitivt lätt att förstå. Därmed är det viktigare att kategorisera utifrån spontant uppfattbara fakta - till exempel att Aktiv Ungdom är en ungdomsorganisation - än att kategorisera organisationen efter grundningsår eller formell hemvist eller juridisk organisationsform eller något annat som man hade kunna välja. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.31 (CET)

Håller med Gunnar Larsson, Chandra Varena och Kitayama. Förutom det som redan sagts är det vanligare att organisationsformen byts ut än att verksamheten gör det, så det är mer övergripande och långsiktigt att kategorisera efter verksamheten. //Essin (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.50 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Tack för engagemanget. Betyder det här att det egentligen borde göras om i Kategori:Organisationer i Sverige och struktureras om därifrån? För det låter som att ni är överens om att det är Kategori:Föreningar i Sverige som försvinner och införs i Kategori:Svenska ideella organisationer. Är jag på banan då? I så fall ska jag göra ett utkast.NnieAndersson (diskussion) 13 mars 2023 kl. 20.37 (CET)

Hur det ska lösas konkret - hur kategoriträdet ska byggas - har jag egentligen ingen uppfattning om. Mina kommentarer är/var på ett mera allmänt plan. Men jag hoppas att ni hittar en lösning som reder ut nuvarande röra. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 21.00 (CET)

Skatteverket har strikta regler för att en förening skall klassas som ideell, så alla föreningar är inte ideella. Så förening kan kategoriseras som en organisation, Ideella föreningar kan kategoriseras som en förening och som en ideell organisation Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 06.41 (CET)

10 år med Wikidata

10-årskalas

Även om Wikidata funnits sedan 29 oktober 2012, var det först i mars 2013 som Svenskspråkiga Wikipedia på allvar började anslutas till Wikidata. Om man tittar i sidhistoriken ser man klart och tydligt att det oftast var då som de gamla språklänkarna ersattes av Wikidatalänkar. Därför kan vi här i dagarna fira 10 år med Wikidata. J 1982 (diskussion) 13 mars 2023 kl. 13.31 (CET)

Om det nu är något att fira. Tanken må vara god, men Wikidata har både försvårat redigeringsarbetet och skapat problem med undermåliga och dåligt specificerade källor som dessutom skapar problem i VE. Kyllo (diskussion) 13 mars 2023 kl. 14.06 (CET)

Wikidata 10-årsanimation.

Tjoho! Grattis oss och världen! Vill dessutom slå ett slag för denna jubileumsvideo som gör mig glad varje gång jag ser den. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 mars 2023 kl. 14.43 (CET)

När Wikidata kom, slapp vi äntligen besväret med att lägga upp artikellänkar till Wikipedias alla övriga språkversioner, något som jag minns som en klar lättnad – om det ändå hade stannat vid det. Det är inte så ofta som jag lägger upp en artikel som är helt ny för hela Wikipedia, men någon gång har det hänt. Numera, sedan WD kom, närmast fasar jag för det. När det gäller mitt "basområde", steklar, och helst bin, klarar jag till nöds av det, men roligt känns det inte. Självfallet inser jag att det finns olika förhållningssätt till WD bland alla oss Wikipedianer, men för min del har WD tagit bort mycket av glädjen med att editera. Och som alltid är vi på Wikipedia så illans dåliga på att skriva lättlästa instruktioner, typ läroböcker, i stället för dessa korta små policies och riktlinjer, som mer handlar om vad en får och inte får göra, och inte hur en lättast gör det. Jag "prenumererade" ett tag på dessa "Wikidata weekly summaries", men det slutade jag snabbt med – där samlades ju å andra sidan allt, specialinformation som bara intresserade några få, blandat med information som var viktig för alla. Tänk om det hade funnits en rejäl, digital lärobok i stället, med en vettig kapitelindelning och den instruktiva innehållsförteckning vi får gratis med wiki-funktionen. / ^Ternarius_Disk 13 mars 2023 kl. 14.51 (CET)

Men det finns ingen/inget som kräver att WD poster skapas när en artikel skapas. Jag går själv varje dag igenom alla nyskapade artiklar och fixar WD poster om dessa saknas, just för att det skall fungera utan att någon känner tvång (eller belastning i artikelskapande) Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.10 (CET)

Jag brukar skapa språklänken till andra versioner via wikidata, och det är enkelt. Nya wikidataposter gör jag nästan aldrig, men har snart 3 artiklar klara som saknas på andra versioner, så då blir det väl till att göra det och be någon kontroller efteråt att jag gjort rätt, tex @LevandeMänniska som brukar vara duktig på att hjälpa till där. Grattis till oss, för WD är bra, även om jag inte lärt mig uppskatta det helt än. Adville (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.16 (CET)

Som med alla Wikimediaprojekt tar man WD i sin egen takt, eller struntar helt i det. Ingen kommer morra eller gläfsa åt de som inte skapar WD-objekt eller lägger in språklänkar till nya artiklar i WD. Sedan håller jag absolut med @Ternarius om att WD skulle må bra av en lättskriven "Starta såhär"-guide. -- LevandeMänniska ^(talk), 13 mars 2023 kl. 15.26 (CET)

Det var bekvämt och riktigt att lägga interwikilänkarna i en databas. De (och auktoritetsdata) borde dock ha lagts i Wikipedias databas och inte blandats ihop med Wikidata som är ett projekt med andra mål. Plumbum208 (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.43 (CET)

Just på grund av att interwikin sköts av Wikidata har fler fått upp ögonen för den databasen. Detta har också lett till objekten efterhand fått fler uppgifter. Så jag anser tvärtom att det varit avgörande för WD:s framgång att det tagit hand om detta istället för att det lagts i en egen databas. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.57 (CET)

Wikidata är en rejäl förbättring med hur det var på den gamla tiden med manuella språklänkar. Ett problem och irritationsmoment är dock de otaliga cirkelreferenser till andra Wikipediaversioner som förekommer i källhänvisningar. Ricjac 14 mars 2023 kl. 12.49 (CET)

En annan aspekt med Wikidata som jag inte gillar är att Wikidata har kommit att styra hur vi organiserar våra artiklar. Wikidata har av naturliga skäl data på "atomnivå", medan ett ämne i många fall mår bättre av en sammanhållen artikel. Ett fiktivt exempel från geografins värld. En ögrupp med 12 små öar behandlas bäst som en enda artikel i Wikipedia så läsaren får överblick och sammanhang. I Wikidata så blir det 13 objekt och risken är stor för att vi får 13 stubbar istället för en riktig artikel. Ett till exempel från i dag. I Wikidata så ska det vara en post för varumärket Zeta och en post för företaget Di Luca & Di Luca. Hos oss mår ämnet bättre av en artikel med en omdirigering från det andra ordet. Detta är inte Wikidatas fel. Det är vi som låter Wikidatas datamodell styra vår artikelstruktur. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.24 (CET)

Jag håller med om att Wikidata driver fragmentisering av artiklar och att det har negativa konsekvenser, men jag tror inte att Wikidata är ensamt skyldigt (meta:Mergism är mycket äldre än Wikidata!) utan att t ex kategorisering också har den effekten. Wikidatakoppling och kategorisering av omdirigeringar kan minska den. Ibland använder jag också mall:interwiki extra för att komma runt att Wikidata kan ha objekt med mycket närliggande ämnen med litet överlapp av språkversioner.

När jag städar Lsjbotartiklar har jag rätt ofta nytta av att Wikidata inte bara innehåller iw-länkar, eftersom grundläggande egenskaper som instans av (P31) och inom administrativt område (P131) (motsvarande Wikipediakategorier) samt identifierare i andra databaser kan hjälpa till för att hitta dubblettobjekt och skilja mellan liknande objekt, t ex administrativa enheter på olika nivåer med samma namn. Mer avancerade egenskaper som folkmängder undviker jag oftast, framför allt för att jag upplever det som alldeles för krångligt att lägga in ordentliga källhänvisningar. Kanske är det fler än jag som har det problemet och det är därför som så mycket material på Wikidata fortfarande är dåligt källbelagt... //Essin (diskussion) 13 mars 2023 kl. 17.17 (CET)

@Essin, jag har också svårt lägga in källor, eller ändra källor. Inte riktigt förstått hur man gör,vilket leder till att jag ibland inte bryr mig om ändra felaktigheter där... synd Adville (diskussion) 13 mars 2023 kl. 18.01 (CET)

Fragmentiseringen beror även på att vi försöker harmonisera oss med enwp, och enwp är väldigt fragmentiserat jämfört med svwp. Men vad eller vem hindrar att vi slår ihop små och överlappande artiklar? Ibland kan man till och med ha flera wikidata-baserade faktarutor i samma artikel.

Wikidata har stärkt Wikipedias globala perspektiv, vilket är bra. Men införandet har gått mycket långsammare än jag trodde. Vi blir allt färre wikipedianer, och behöver verktyg för att automatisera uppdatering och underhåll av gamla artiklar. Jag hade hoppats att wikidata, och även commons datatabeller, skulle lösa vårt problem med inaktuell statistik i många diagram och tabeller, men så har det inte blivit. Bl.a. för att vi har få bottar som laddar upp data från scb, eurostat, oecd, FN, worldindata.org, osv till wikidata eller commons. Och för att man på enwp föredrar manuellt uppdaterade faktarutor, tabeller och diagram, och därmed följer vi andra efter. Och för att statmallarna fortfarande är enklare att länka till.

Det skapas sällan nya Wd-baserade faktamallar på svwp. Det har stannat lite i utvecklingen, för att det är svårt. Om vi hade använt samma Lua-moduler som en del andra språk hade vi kanske kopiera deras faktarutemallar och haft många fler nu.Tomastvivlaren (diskussion) 13 mars 2023 kl. 18.55 (CET)

I det sista har du fel. Bara senaste två veckorna har Atippa1 skapat 2-3 nya. Utvecklingen har inte heller stannat av, jag som patrullerare ser att allt fler nya artiklar fylls i med WD data, och att alltfler utnyttjar WD mallar i artiklar. JAg är mycket glad över utvecklingen kring Wikidata och ser det går framåt mycket bra! Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.02 (CET)

Strålande, jag hade fel, sedan jul har antalet mallar som använder data från Wikidata faktiskt ökat från 95 till 103. Enbart dewp och enwp har fler än svwp numera.Tomastvivlaren (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.49 (CET)

Och jag med några andra har åtgärdat cirka 8000 artiklar som hade helt tomma WD poster sedan i somras, bara 10000 kvar! Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.55 (CET)

Heja oss och wikidata! QubeCube (diskussion) 13 mars 2023 kl. 21.20 (CET)

Ett exempel på en "nyttig" Wikidata-mall är {{Ortsfakta WD}} som har anpassats för att hantera USA. Det gör det mycket lätt att skapa artiklar om små orter i USA. Inte mycket text, men mycket matnyttigt i mallen. Lsjbot skapade ju förgreningssidor för USA och jag har åtgärdat många rödlänkar på dessa genom att skapa mallbaserade artiklar. Det skulle förmodligen vara möjligt att med en bot skapa en mycket stor mängd artiklar baserat på denna mall. Det är det rätta sättet att masskapa artiklar. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.30 (CET)

@Kitayama de som skapar artiklar slaviskt efter Wikidatas modellering gör helt enkelt fel. Här ska vi skapa artiklar på den nivå och i den ämnessammansättning som vi finner lämpligt. Sedan får man på Wikidatas sida se till så att objekten för artiklarna hänger ihop på ett vettigt sätt. (Sen blir det ju så att om man skapar artiklar som inte har samma sammansättning som andra språkversioner så kan man få behöva hjälpa interwikilänkandet på egen hand för att inte bli en länklös "öde ö".) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 mars 2023 kl. 20.06 (CET)

Mallen {{Interwiki extra}} är en nödlösning som jag anser bör undvikas. Den gör visserligen att man från svwp kan hitta till halvrelaterade artiklar i andra språkversioner, men från de andra språkversionerna är det ingen som hittar till svwp-artikeln (om inte en motsvarande mall läggs in även där). Larske (diskussion) 13 mars 2023 kl. 20.23 (CET)

För att besvara @Kitayama:s och @Essin:s diskussion om fragmentering av artikelämnen och liknelsen med en ögrupp som har använts. Wikidata förutsätter inte på något sätt att varje objekt ska motsvaras av en artikel på Wikipedia. Tvärtom. Det har till och med nyligen möjliggjorts att direkt i objektet ange omdirigering till korrekt samlingsartikel på Wikipedia. I exemplet med ögruppen så skulle ju ögruppen rimligtvis också ha ett objekt precis som alla dom andra små öarna som ingår. I bästa fall så skulle alla dom små öarnas objekt på Wikidata länka till Wikipedias omdirigering till ögruppens samlingsartikel så att andra inte får för sej att det saknas artiklar för dom ämnena. På samma sätt som vi borde ha omdirigeringar från dom individuella öarna till samlingsartikeln bör också dessa omdirigeringar kopplas samman med sitt respektive Wikidata-objekt så att läsare där vet att det finns en samlingsartikel på Wikipedia. Sabelöga (diskussion) 13 mars 2023 kl. 23.29 (CET)

Exakt! Det jag tog upp är inte ett problem med Wikidata, det är ett problem med den kultur som uppstått här. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 23.31 (CET)

Införandet av en gemensam databas för språklänkar var ett viktigt första steg. Men det blottade det gamla problemet att artiklar på två olika språk länkade till varanda trots att de inte riktigt handlade om samma sak. Det problemet löstes genom det andra steget; att tillföra semantisk data till objekten, så att alla oavsett språk kan komma överens om vad ett visst objekt är för något och ifall artiklarna på de språk man behärskar faktisk ska länkas till det objektet. Men det var ungefär här det började gå överstyr. Om en artikel om en ö även behandlade en by, en fyr och ett naturskyddsområde så klämdes de ofta in i samma wikidataobjekt också. Det är dock något som till största delen har åtgärdats. Att nya egenskaper kunde skapas lite hipp som happ utan närmare eftertanke gjorde att de ofta missbrukades till saker som de aldrig var tänkta för (minns d:Property:P107). Det gjorde även att onödigt specifika egenskaper skapades i stället för mer generella. Det har blivit bättre, men fortfarande är ungefär en fjärdedel av de tillgängliga egenskaperna olämpliga att använda. Dessutom var det ett misstag att låta egenskaper och externa identifierare dela namnrymd. /ℇsquilo 14 mars 2023 kl. 08.21 (CET)

Det är nyttigt att Wikidata tvingar en att tänka över vad en artikel egentligen handlar om, och det är bra att det finns metoder för att iw-länka mellan artiklar som hör till olika objekt (jag hade fram tills nu missat sitelinks to redirects som alltså bara är ett halvår gammalt och föregicks av "Bonnie and Clyde"-diskussionen), men jag menar att Wikidata ändå bidrar till en bild av att Wikipediaartiklar om salamitunna ämnen är det normala, det enklaste att hantera och det som föredras. Ibland är det inte heller självklart vilket ämne som är en del av ett annat. I Esquilos exempel kan t ex naturskyddsområdet omfatta en ö och omgivande hav, och det är tänkbart att två språkversioner skriver varsin artikel som mest handlar om naturen på ön, men definierar dem som artiklar om naturskyddsområdet respektive ön. Om man tror att tvåspråkiga läsare har nytta av att kunna gå direkt mellan dessa två artiklar, hur ska man göra? Interwiki extra har fördelen att det inte kräver lika stora kunskaper i det andra språket som att skapa iw-kopplade omdirigeringar hit och dit. Eller ska man skapa ett "Bonnie and Clyde"-objekt som samlar ön och naturskyddsområdet (och byn och fyren och...) och flytta iw-länkarna dit? //Essin (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.08 (CET)

@Larske Samma resultat som på enwp där man har klumpat ihop småartiklar till större, samt länkat omdirigeringarna till wikidata. T. ex Grýla (folktro) och Julkatten, som leder till ”Icelandic Christmas folklore”, som i sin tur oftast leder till Jólasveinar och liknande på andra språk. Dagsuddare (diskussion) 14 mars 2023 kl. 12.09 (CET)

@Larske I princip håller jag med dig, men om man håller den principen för hårt kommer det att leda till att man inte får några interwikilänkar alls i vissa artiklar om man inte "harmoniserar" ämnesnivån över olika språkversioner. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2023 kl. 14.56 (CET)

Själv brukar jag använda {{Wikidata-omdirigering}} i splittrade artiklar om offentliga ämbeten som på enwp ofta för stats- och regeringschefsnivå är IMHO helt i onödan delade på en om själva ämbetet och en separat lista över ämbetsinnehavare. Ett exempel är artikeln om Sveriges statsminister som på svwp innehåller själva ämbetsartikeln (huvudartikel) och listan (wikidatamall och omdirigering till föregående). Ricjac 14 mars 2023 kl. 19.15 (CET)

Att Wikidatalänka i dag skall vara lika självklart som det var att interwikilänka år 2011. J 1982 (diskussion) 17 mars 2023 kl. 16.56 (CET)

"Finska" kommunnamn i Sverige

På senare tid har någon lagt in finska "namn" i inledning till artiklar om kommuner i Sverige. Detta med hänvisning till ett "finskt förvaltningsområde". I mitt tycke känns det lite märkligt. Kommuner i Sverige (utom möjligen några längst i norr) har inga avvikande finska namn. Den handlar ju här bara om en finsk genitivändelse följt av ordet "kunta". Det borde nästan även en icke-finsktalande kunna räkna ut ändå. Vill man ha med den informationen kan man lägga in den inne i artikeln med förklaringen att kommunen ingår i ett sådant "förvaltningsområde". Andhanq (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.46 (CET)

Jag jobbar ju en del med svenska kommunerna i projektet Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur. Tanken är att det ska framgå tydligt att det är ett finskt och eller samiskt förvaltningsområde i avsnittet befolkning. Men... jag ser ingen mitsättning i att det även står det finska och/eller samiska namnet i inledningen. Det är ett ord och personligen tycker jag att det berikar artikeln. Däremot tycker jag inte att det behöver framgå att det är ett finskt förvaltningsområde i ingressen.NnieAndersson (diskussion) 13 mars 2023 kl. 22.15 (CET)

Vissa ortnamn, särskilt i norr, är ju av finskt ursprung och/eller har en specifik finsk variant och då kan det kännas mer motiverat som Haparanda / Haaparanta, Luleå / Luulaja, Stockholm / Tukholma. Men namn som Norrtälje eller Österåker (å finns inte i finska) känns lite konstiga. De flesta läsare känner nog inte till det här med "förvaltningsområde" och studsar till lite när de läser ett finskt namn (eller snarare en översättning av ordet kommun) alldeles i inledningen. Om man däremot lägger in det i texten med en länk till begreppet Finskt förvaltningsområde, som väl rätt okänt utanför den berörda gruppen, skulle det ju kunna vara allmänbildande. Sen vet jag inte om själva kommunnamnet ingår i det som omfattas av den här lagen, eller om det mer handlar om viss service på finska. --Andhanq (diskussion) 14 mars 2023 kl. 00.02 (CET)

Jag hade aldrig hört talas om begreppet innan, vilket verkligen är en brist. Men jag tycker inte vi ska ha med det genomgående ingressen som ett alternativnamn, eftersom det trots allt inte innebär tvåspråkighet och vi är Wikipedia på svenska. Det skulle bara förvirra och undra varför vi inte har andra språk (som Gothenburg tex). Men absolut ett avsnitt, som berättar att det är ett finskt förvaltningsområde, under vilket namn och kanske från när eller så. Det finns säkert undantag, men jag tycker det ska mycket till innan det hamnar i ingressen. LittleGun (diskussion) 14 mars 2023 kl. 07.42 (CET)

Vi är svenska Wikipedia, vi ska ange det svenska namnet, att kommunen är finsk förvaltningsområdet kan självklart nämns men vad kommunen heter på finska behöver man inte ange anser jag. Vi gör visserligen tvärtom när det tex gäller Åbo, Torneå och Vasa som heter annat på finska tex där anger vi även finska namnet men det ligger ju i ett annat land där finska är huvudspråket och svenska ett större minoritetsspråk. --AleWi (diskussion) 14 mars 2023 kl. 19.54 (CET)

Jag stöder borttag, förutom det som nämns så gör det ineledningen onödigt tyngre Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 21.27 (CET)

Jag vet inte om jag håller med er. Om det här hade varit kommuner i ett annat land och vi blivit varse att kommunen/regionen haft mer än ett administrativt språk, så hade vi sannolikt skrivit dit dem. Det gör vi åtminstone i faktamallen. Sedan blir det kanske absurt i vissa fall, såsom om artikeln Sydafrika hade inletts med namnet på svenska och sedan på 11 officiella språk. Men det känns inte riktigt som vi är ända där. 98.128.181.224 15 mars 2023 kl. 08.05 (CET)

En rimlig jämkning här hade kanske varit att ange det alternativa namnet för de orter som har en exonym (t.ex. Haparanda, Luleå), men inte för dem som har samma namn på finska? Och rimligen bara på Sveriges officiella minoritetsspråk. Det finns förstås ingen anledning att skriva Gothenburg eller Estocolmo, men de samiska och finska namnen på kommunerna uppe i norr tycker jag är högst relevanta om de skiljer sig från de svenska namnen. —Lundgren8 (d · b) 15 mars 2023 kl. 17.18 (CET)

Jag stödjer Lundgren8 vad gäller inledningen. Per W (diskussion) 15 mars 2023 kl. 22.20 (CET)

Jag tycker ändå inte det passar i introt. Eftersom Sverige , eller Luleå, trots allt inte är tvåspråkigt blir det bara förvirrande. Det kanske finns undantag, men jag tycker det ska vara mer specifikt än "uppe i norr" i såfall. Mycket bättre i ett eget avsnitt. Jag skulle dessutom gärna se avsnittet "Exonymer" för de städer som har såna. Och apropå 12 språk för Sydafrika; det blir ändå hela 6 språk för svenska orter. Jag hävdar att det stjälper mer än det hjälper för förståelsen. LittleGun (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.01 (CET)

Luulaja är ett namn på ett officiellt språk (nationellt minoritetsspråk). Dessutom är det ett språk som vissa kommunala tjänster kan använda. Därför bör det stå med i inledningen. Per W (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.45 (CET)

Se också denna redigering om en region. Hur ska vi tänka kring infoboxar? Per W (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.08 (CET)

Då gäller det väl att avgöra hur relevant "språkligt förvaltningsområde" är och hur det blir tydligt i infoboxen vad det handlar om. Kanske med en egen länkad rubrik? Infoboxen ska ju med kortfattade faktapunkter sammanfatta artikeln. Behöver saker nyanseras eller förklaras är den inte jättelämplig. Exonymer tycker jag spontant inte hör till infoboxen, vi tog ju just bort smeknamn. För regioner är det väl okej att ha ett eget avsnitt också, om det är vettigt för "förvaltningsområdet".--LittleGun (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.17 (CET)

Vi bör jämföra med infoboxar från andra länder med flera språk. Per W (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.46 (CET)

@LittleGun Jag kan inte se att det skulle bli 6 språk för varje ort. För det första finns det inte en enda kommun som har jiddisch eller romani som administrativt språk. Det kanske finns några enstaka kommuner som har finska, samiska och tornedalsfinska, det ger kanske 4 språk i färre artiklar än jag har fingrar på en hand. Orter har så vitt jag vet ingen skyldighet att erbjuda sina tjänster på något språk alls, bara kommuner och regioner.

Och vad gäller Sydafrika tror jag det bara kan vara aktuellt med 12 språk i just artikeln Sydafrika, för jag tror inte varje litet hörn av landet är 11-språkigt. 98.128.181.224 16 mars 2023 kl. 21.38 (CET)

Jag valde max. Och jag valde svenska och de fem minoritetsspråken, som ju gäller i alla kommuner. Så här skulle ett intro se ut om man bortser från romani chib och mienkäli där Stockholm verkar heta Stockholm och vad Stockholm verkar heta på de andra språken:

Stockholm, jiddish: שטאקהאלם (Shtakhalm), sapmi: Ŝthklm, finska: Tukholma, är Sveriges huvudstad

Jag tycker det förvirrar med än hjälper, särskilt om man utlämnar två. Så bättre men likväl mer förvirrande än tydligt, eftersom Sverige trots allt inte är sexspräkigt:

Stockholm, jiddish: שטאקהאלם (Shtakhalm), sapmi: Ŝthklm, finska: Tukholma, mienkäli och romani chib: Stockholm, är Sveriges huvudstad

Jag är också en stor vän av POMMF. Jag menar att Wikipedia på svenska, snabbt ska komma fram till vad uppslagsordet handlar om på svenska. LittleGun (diskussion) 17 mars 2023 kl. 04.09 (CET)

Det finns fem olika samiska språk i Sverige (eller dialekter, om man så vill - gränserna är ju något godtyckliga). Det största av dessa har dock bara några tusen talare, de minsta kanske runt hundra (Sapmi är namnet på samernas land, inte deras språk).

För orter med svenska namn tycker jag främsta anledningen att ta upp namn på andra språk är om dessa faktiskt används på platsen i någon betydande omfattning, eller om svenskspråkiga av någon annan anledning rimligen kan råka på det (t.ex. på trafikskyltar eller kartor). Av de svenska minoritetsspråken gäller detta huvudsakligen för meänkieli i Tornedalen och samiska i Norrlands inland. I praktiken ser nog långt fler svensktalande det arabiska namnet på Stockholm än det pitesamiska en given dag.

andejons (diskussion) 17 mars 2023 kl. 07.30 (CET)

Återigen @LittleGun, varför skulle artikeln om orten Stockholm inledas med text på några andra språk än svenska? Förvaltningsområdena gäller kommuner och regioner, inte orter! 98.128.181.224 17 mars 2023 kl. 08.21 (CET)

Ojojojoj! Stockholms stad då... LittleGun (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.41 (CET)

Orter i Sverige har vi en ordning för. Det är Lantmäteriet som är bästa källan där. Vägskyltar kan ge en vink om när dubbel/trippel namnsättning kan vara en bra idé för orter. 98.128.181.224 18 mars 2023 kl. 20.26 (CET)

Jag har nu ogjort inläggen av finska namn i första raden i ingressen för de kommun, län och regioner jag hittade som var inlagda av ett ip-nummer.Yger (diskussion) 16 mars 2023 kl. 08.13 (CET)

Bra, Yger. Jag tänkte göra det med, m3n du var först. Jag ser ett feltänk av flera här ovanför. Detta är inte svenska Wikipedia, utan Svenskspråkiga Wikipedia. Då skall det i ingressen stå på svenska och även på landets språk som vi skriver om. I Finland är det Åbo först, sedan Turku. Helt enligt de premisserna. I ex Jokkmokk är det på svenska och samiska. Även det ok. Dock inte att lägga in finska för varje kommun i Sverige, då detta inte är finskspråkiga Wikipedia. Adville (diskussion) 16 mars 2023 kl. 09.44 (CET)

Jag håller till stora delar med. Men jag skulle hellre se att Wikipeida efter svenskt namn skriver namnet på "lokalt språk" i stället för "landets språk". Och då skulle man kunna motivera att om kommunen ligger inom finskt förvaltningsområde, så kan finska räknas som ett lokalt språk. Däremot är jag skeptiskt till att det är tillräckligt för att namnet ska finnas med i ingressen, särskilt i fall då bara genitivändelse och ordet "kommun" skiljer sig från den svenska benämningen. Boivie (diskussion) 16 mars 2023 kl. 11.19 (CET)

@Boivie, otydligt av mig! De samiska språken är ju lokala språk, exakt vad du påpekar. Men finskan bör ändå inte vara i ingressen då det inte är "ort på lokalt språk" utan det är ju ett "inflyttat språk". Längre ner i artikeln är det helt ok, då det skall stå att det är ett finskt förvaltningsområde i artikeln. Där passar det finska namnet. Adville (diskussion) 16 mars 2023 kl. 11.38 (CET)

Adville: Jag tror inte att finskan är mer inflyttad till Tornedalen är svenskan. Snarare tvärtom. Och åtminstone precis som sapmi är meänkieli ett lokalt språk där. LittleGun (diskussion) 17 mars 2023 kl. 04.32 (CET)

Ja? Svenskan först, då det är svenskspråkiga Wikipedia, sedan de lokala språken som du nämner. Sedan kan man längre ner i artikeln nämna att det är ett finskt förvaltningsområde och vad det heter på finska. Jag tycker inte vi skall skriva vad ex Stockholm heter på alla minoritetsspråk heller direkt i första meningen. Det kan också nämnas längre ner i artikeln, eftersom det fortfarande inte är Svenska wikipedia, utan svenskspråkiga. Vi skall inte krångla till det för oss (Lite samma sak som @Andejons skriver om lite högre upp). Börjar vi skriva om minoritetsspråk i artiklarna så faller vi i "svenska wikipedia-fällan". Adville (diskussion) 17 mars 2023 kl. 09.35 (CET)

Det finns tre kommunartiklar, Uppsala, Piteå och Övertorneå, där det fortfarande står "...kunta" i inledningen.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 3) artiklar i Kategori:Sveriges kommuner som innehåller texten kunta.

Larske (diskussion) 16 mars 2023 kl. 15.06 (CET)

tack! Den första var en miss av mig men de två senare var inlagda för länge sedan Yger (diskussion) 16 mars 2023 kl. 17.06 (CET)

På skylten till kommunhuset i Övertorneå står det "Matarengin kunta" på raden under Övertorneå kommun. Jokkmokks kommunhus har även skyltat på nord- och lulesamiska språk, som ni kan se i artikeln Jokkmokks kommun. /Portunes (disk) 24 mars 2023 kl. 12.42 (CET)

Wikipedia:Artikelnomineringar

På Wikipedia:Artikelnomineringar finns nu några nominerade artiklar med varierarde ämnesval. Titta gärna på dessa artiklar och se om de är någon du vill rösta på. Det skulle vara roligt om det kan bli lite fart på Wikipedia:Artikelnomineringar igen, som tidvis har fört en tynande tillvaro. Sjunnesson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 10.26 (CET)

Ja, det skulle verkligen behövas fler röster. Just nu finns det fem nomineringar. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2023 kl. 21.57 (CET)

Flaggbild2 (Afghanistan)

Noterade idag att mall:Flaggbild2 ger en bild på talibanernas flagga, Afghanistan. Är detta diskuterat och i så fall vart (ej på Flaggbild2:s diskussionssida)?NnieAndersson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.10 (CET)

Jag har inte koll på hur man redigerar eller använder sådana mallar. Men vad gäller artikeln Afghanistan har vi kommit fram till att inte använda någon av flaggorna i infoboxen om landet men däremot visa båda på lämpligt ställe i artikeln. Diskussion:Afghanistan#Afghanistan_flagga? Chandra Varena (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.20 (CET)

Detta är ett problem i och med att det blir fel i artiklar, när flaggan använts i mallar, som exempel se Sidiq Walizada. Afghanistans landslag ska inte visas med talibanernas flagga. Höstblomma (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.31 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jo, den diskussionen har jag läst tidigare och även artikeln om Afghanistans flagga där det är lämnat tomt efter 2021. Det har därför jag reagerade när jag såg att flaggan dök upp i Eda kommun. Kanske borde det även lämnas tomt när man använder den mallen.NnieAndersson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.33 (CET)

Håller för övrigt helt med dig Höstblomma.NnieAndersson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.35 (CET)

Mallen {{Flaggbild2}} har en optionell parameter, variant, med vilken man kan styra val av flagga. Vilka flaggvarianter som finns framgår av {{Landsdata Afghanistan}}. Om variant inte anges blir det en defaultflagga. I november gjorde JokingGold0 några "Småändringar", se denna diff.

Det verkar som om åtminstone en av ändringarna inte var så liten.

• innan ändringen
• efter ändringen

@JokingGold0: för en kommentar.

-- Larske (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.40 (CET)

Jag bytte tillbaka defaultflaggan till den gamla i alla fall. Vi bör tänka på konsekvensen i praktiken, här blev det inte så bra, med idrottare som plötsligt fick talibanflagga i sina infoboxar fast de inte tävlat under den flaggan. Höstblomma (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.45 (CET)

Det verkar vettigt att återställa det så Höstblomma. Tack också för informationen Larske jag hade ingen aning om att man kan ändra variant. Det kan ju vara bra att veta till en annan gång.NnieAndersson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 22.20 (CET)

Mer om kvinnor/män

Löst kopplat till diskussionen om statistik ovan bjuder dagens Wikimedia research showcase på titlarna Men Are elected, women are marriedː events gender bias on Wikipedia och Twitter reacts to absence of women on Wikipediaː a mixed-methods analysis of #VisibleWikiWomen campaign, och presentationerna sänds på youtube 17.30 onsdag 15 mars (men går att se i efterhand också). För att skaffa en egen (anekdotisk?) uppfattning inför den första presentationen går det att jämföra några slumpvis listade gifta par och se hur tidigt och hur mycket det står om make/maka för respektive person. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 mars 2023 kl. 09.35 (CET)

För att underlätta jämförelsen har jag tagit resultatet av ovanstående fråga, som det såg ut i morse, och kompletterat med artikelstorlekarna och kvoten mellan dessa för samtliga 9 059 par.

Här är några observationer:

• Största artikel om en man: Barack Obama (176 710 tecken), 32,50 gånger så stor som Michelle Obama (5 437 tecken)
• Minsta artikel om en man: Herman av Hainaut (274 tecken), 0,10 gånger så stor som Richilde av Hainaut (2 733 tecken)
• Största artikel om en kvinna: Mariah Carey (157 304 tecken), 68,39 gånger så stor som Nick Cannon (2 300 tecken) och 202,97 gånger så stor som Tommy Mottola (775 tecken)
• Minsta artikel om en kvinna (exklusive omdirigeringar): Karen Zerby (314 tecken), 0,16 gånger så stor som David Berg (1 958 tecken)
• Största artikel om en man som är mindre än artikeln om motsvarande kvinna: Cornelis Johannes van Houten (80 688 tecken) vilket är 0,99 gånger så stor som Ingrid van Houten-Groeneveld (81 224 tecken)
• Största artikel om en kvinna som är mindre än artikeln om motsvarande man: Angelina Jolie (72 464 tecken) vilket är 0,84 gånger så stor som Brad Pitt (86 056 tecken)
• Största kvot (exklusive omdirigeringar): 90,98 för det Ugandiska politikerparet Yoweri Museveni (69 420 tecken) och Janet Museveni (763 tecken)
• Näst största kvot (exklusive omdirigeringar): 77,88 för Nero (103 112 tecken) och Poppaea Sabina (1 320 tecken)
• Minsta kvot: 0,0049 för paret Tommy Mottola (775 tecken) och Mariah Carey (157 304 tecken)
• Näst minsta kvot: 0,0059 för paret James Dougherty (604 tecken) och Marilyn Monroe (102 120 tecken)
• För tre par är artikelstorlekarna för honom och henne exakt lika stora:
  • Karl II av Pfalz och Wilhelmine Ernestine av Danmark (1 678 tecken)
  • Kim Byung-Joo och Kim Mi-Jung (1 585 tecken)
  • Alexander II av Skottland och Joan av England (1 526 tecken)

Den sorterbara tabellen med data för alla 9 059 par finns här i Sandlådan. Obs! sidan är omkring 1,6 Mbyte så den är lite "tung".

--Larske (diskussion) 15 mars 2023 kl. 18.00 (CET)

Jag petade just i artikeln rhenium och noterade forskarparet Ida Noddack och Walter Noddack, som upptäckte grundämnet och tillsammans skrev drygt 100 forskningsartiklar. Idas artikel på svwp är 7 740 tecken (29 546 tecken på enwp), Walter saknar artikel på svwp (5 005 tecken på enwp). Ida nominerades till nobelpriset i kemi 4 gånger och Walter 9 gånger. (De längre artiklarna om Ida Noddack är framförallt orsakade av att hon ensam redan 1934 påpekade att neutronbestrålning av uran kunde leda till kärnklyvning. En artikel som i stort ignorerades.) Plumbum208 (diskussion) 15 mars 2023 kl. 21.27 (CET)

Pågående diskussion om artikeln Värdegrund

Jag vill göra gemenskapen uppmärksammad på en fastkörd diskussion rörande i vilken mån det är fastslaget och därmed verifierbart att det svenska samhället har, eller omfattas av, en gemensam värdegrund. Samtalet skulle må bra av fler röster. Janders (diskussion) 15 mars 2023 kl. 13.36 (CET)

Frågan som diskuteras på diskussionssidan handlar om huruvida hela avsnittet ska raderas i enlighet med ett förslag från @Janders. De skäl jag har uppfattat är att det skulle kunna uppfattas förvirrande, innehåller felaktiga uppgifter eller saknar information. Alternativt att avsnittet av ideologiska skäl inte anses lämpligt. Om avsnittet är ute och cyklar borde det gå att källbelägga enkelt.

Jag skriver detta bara för att förtydliga vad diskussionen handlar om.

Avsnittet ska självklart inte diskuteras här utan på artikelns diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 15 mars 2023 kl. 14.10 (CET)

Astrid Lindgren-artikeln

Hej! Kan någon avgöra vilka externlänkar i artikeln om Astrid Lindgren som bör rensas. Den nuvarande länknivån (12 st) är definitivt inte acceptabel och jag skulle vilja ha synpunkt vilka som bör tas bort innan något misstag sker. Tacksam för svar. Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.09 (CET)

Arkens arkiv och samlingar och Litteraturbanken bör kunna tas bort pronto. Det räcker med länken till Libris. Commons verkar också rätt överflödig, det är rätt gott om bilder i artikeln.NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.24 (CET)

Tycker även att artikeln "Astrid Lindgrens originalmanuskript dechiffreras. Läst 14 okt 2020." kan tas bort och de sista två klippen kan flyttas till artikeln om Mio Min Mio och den andra till den artikeln som den berör, om det finns. Vad tycker du?NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.28 (CET)

Bra initiativ! Jag är väldigt restriktiv till externa länkar, dessa tycker jag räcker:

• {{Wikiquotelänk}}
• {{commons|Category:Astrid Lindgren}}
• Officiell webbplats
• Astrid Lindgren-sällskapet

En hel del av de gallrade finns redan via Auktoritetsdata, och filmer och böcker och sånt finns länkar bland annat via navigeringsmallarna.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.29 (CET)

Håller med både @NnieAndersson: och @LittleGun:. Vi gör så! Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.31 (CET)

Jag tycker alltid att länkar till Litteraturbanken är relevanta att ha med för svenska författarskap, förutsatt att något eller några av författarens verk finns där. Det är ett helt centralt infrastrukturprojekt för den svenska litteraturhistorien och att kunna ta del av författarnas verk är en av de absolut viktigaste saker en extern länk kan erbjuda. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 18.34 (CET)

Jag tycker dock att ser mycket illa ut när en artikel innehåller 12 (!) länkar. Men nu har det fixats. Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.37 (CET)

Absolut, och det var rimligt att rensa. Men jag tycker att Litteraturbanken hör hemma i externa länkar hos alla författarskap som finns presenterade där, och att det är minst lika viktigt som en länk till Astrid Lindgren-sällskapet, till exempel. Jag ser det som mer sannolikt att våra läsare vill läsa någonting av Lindgren (vilket går att göra där) än att de är intresserade av en intresseförening om författaren. Det är ett något steg högre upp på engagemangstrappan. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 18.43 (CET)

Men varför litteraturbanken hellre än Libris? Eller åkte Libris också bort i gallringen?NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 19.35 (CET)

Libeis bör vara med för en överblick över litteraturen. Jag är beredd att kompromissa om Litteraturbanken. La därför tillbaka dessa två. NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 19.41 (CET)

libirs låter jag alltid vara kvar och lägger även in den ibland Yger (diskussion) 16 mars 2023 kl. 19.44 (CET)

Håller med om att både Libris och Litteraturbanken är bra externa länkar som bör finnas på alla författare om det finns något innehåll där. För en så känd person som AL tycker jag att man kan acceptera några extra externa länkar, särskilt som Wikiquote och Commons knappt ens är "externa". jssfrk (d|b) 16 mars 2023 kl. 19.51 (CET)

Libris finns ju som länk i auktoritetsdata. Nu har jag aldrig förstått syftet auktoritetsdata, men där kunde väl litteraturbanken också finnas? LittleGun (diskussion) 16 mars 2023 kl. 20.24 (CET)

Tycker faktiskt det är rätt tveksamt om Litteraturbankens fyra böcker av Lindgren, varav ingen tillhör hennes mer kända, är tillräckligt för att motivera en länk dit. Libris är nästan alltid relevant, men Litteraturbanken är vanligen betydligt mer intressant för författare vars upphovsrätt har gått ut.

andejons (diskussion) 16 mars 2023 kl. 21.29 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det kanske är jag som missat Litteraturbanken, hade aldrig sett det förut. Men tyckte också den var rätt fattig på information, men då kanske förklaringen är att det mest knyter an till upphovsrätten. Men jag protesterar inte högljutt mot att den är kvar, låt den ligga. Men Libris tycker jag ska vara med . Auktoritetsdata förstår inte jag heller LittleGun mer än att den inte syns i "läsläge", därför känns det viktigt att den länken finns synlig också.NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 21.38 (CET)

"Extra externlänkar går bra för en riktigt känd person". Nej, absolut inte. Wikipedia är en uppslagsbok och ingen länksamling och jag har mycket svårt att förstå varför externlänkar skall vara fler än fyra som riktlinjerna tillåter. Det kanske bara är jag som har svårt för externlänkar (t.ex. när jag skapar mina Disney-artiklar som Kalle Ankas björnäventyr har jag aldrig externa länkar då källor är viktigare än e.länkar), men att en person är extra känd är ingen ursäkt för att ha för många länkar. Den nuvarande länknivån i Astrids artikel är rimlig. Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 22.52 (CET)

Om överflödiga externa länkarna innehåller relevant information är det alltid bättre att inarbeta dessa bland artikelns referenser än att bara radera. Ricjac 17 mars 2023 kl. 03.37 (CET)

@Colapojken: Tja, jag har inte svårt att tänka mig en person som har fullödiga poster både på Commons, Wikisource, Wikispecies och Wikiquote. Då är bara systerprojekten fyra länkar. Ska man då undvika att lägga in fler relevanta länkar, eller ska man stryka bland systerprojekten? Och varför i så fall? jssfrk (d|b) 17 mars 2023 kl. 09.08 (CET)

Wikipedias systerstersidor är inte inräknade i de 3–4 länkar som man bör ha som riktmärke enligt riktlinjen. Det är som sagt ett riktmärke och ingen definitiv regel. Vissa omfattande artiklar kan ha ytterligare några relevanta externa länkar. Kortare artiklar kan ha färre än tre länkar som är relevanta. Det viktiga är att man utgår från relevans och artikeln i övrigt. Avsnittet ska inte upplevas som en länkkatalog, så antalet bör därför begränsas och målsidorna vara relevanta. Kyllo (diskussion) 17 mars 2023 kl. 09.25 (CET)

Jag ser i nuläget fortfarande ingen anledning till att använda fler länkar än nödvändigt, oavsett kändisskap. Att en person är jättekänd (i detta fall världskänd) är ingen godtagbar anledning till att överskrida externlänksgränsen per riktlinjer. Colapojken (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.25 (CET)

Jag brukar tänka, att jag gör läsaren en tjänst genom, att infoga vissa externa länkar (typ biblioteksdatabaser, musikbibliotek, Runeberg &c), emedan just dessa sidor kan vara svåra för en icke insatt att finna. Vem som helst kan googla på våra artikelsubjekt, varför länksamligen bör vara av särskilt kvalitativt värde därest läsaren önskar mer information eller åtkomst till medier vilka inte finns på exempelvis YouTube. Lantgård (diskussion) 17 mars 2023 kl. 19.38 (CET)

Artiklar om politiker

Jag uppmärksammade att en redigering av artikeln om Ida Karkiainen som lade till uppgifter om hennes så kallade Hitlerhälsning gjordes ogjord med hänvisning till diskussionssidan. På diskussionssidan framgår det att uppgiften inte anses relevant eftersom artikeln ska handla om hennes politiska gärning och politiska karriär och det (än så länge) inte framkommit att dessa uppgifter påverkat hennes politiska gärning och karriär.

Jag instämmer i denna avvägning. Att öppna upp för allehanda uppgifter och skriverier riskerar att snabbt skapa problem med OVIKT i artiklar, särskilt om politiker.

I enlighet med denna avvägning raderade jag avsnittet "Kontroverser" i artikeln om Oscar Sjöstedt som bland annat innehåller uppgifter om att han i sin ungdom ska ha närvarat vid en spelning arrangerad av ett nazistiskt nätverk (ett argumentationsfel kallat associationsskuld) och att han i en video skrattat åt uppgifter om grova övergrepp på judar.

Min radering återställdes av @Tournesol. Jag tar därför upp detta till diskussion här i avsikt att uppnå likabehandling av artikelsubjekt oavsett deras partitillhörighet. FWIlkens (diskussion) 17 mars 2023 kl. 10.53 (CET)

Observera min redigeringskommentar (jag som återställde Karikainens artikel):- Tag upp det för diskussion på diskussionssidan... Dvs jag skrev inte att det inte skall stå utan att det är dags för en ny diskussion. Samma sak borde du ha gjort i Sjöstedts exempel: Tagit upp det på diskussionssidan innan det raderades eftersom det redan finns i artikeln. Diskutera alltid det som kan tänkas bli kontroversiella ändringar innan det sker. Adville (diskussion) 17 mars 2023 kl. 12.03 (CET)

Jag skulle nog säga att det i bägge dessa fall finns anledning att kortfattat beskriva historierna i respektive artikel. Men skälen är olika. I fallet Karkiainen är själva uppståndelsen en intressant faktor, även om det bara handlar om en av okänd anledning utsträckt armposition, frusen i en hundradels sekunds exponering på en filmruta. Men oväsendet många år efteråt bidrog att sätta bilden av henne, och det kan vara motiverat att nämna. I Sjöstedts fall handlar det däremot om en dokumenterad och bekräftad del av hans bakgrund, som fördjupar bilden av honom. Men det finns ingen anledning att överbetona någon av händelserna i texterna. Janders (diskussion) 17 mars 2023 kl. 12.13 (CET)

@FWIlkens, att raderar på det sättet du nu gjort i många politiska artiklar kan uppfattas som demonstrativt, särskilt när du samtidigt lägger en fråga här. Jag kommer nu att återställa alla. Adville (diskussion) 17 mars 2023 kl. 12.49 (CET)

@adville Jag vill be dig att inte återställa raderingar som gjorts av andra skäl än de som tas upp till diskussion här. Jag har bland annat raderat information om domar för mindre brott, som raderats med en annan motivering.

Jag har inte raderat mer information efter att jag tagit upp ämnet här. Jag värjer mig mot grundlösa påståenden om att jag skulle agera demonstrativt. Däremot menar jag att det utgör demonstrativt agerande att urskiljningslöst återställa en användares redigeringar. FWIlkens (diskussion) 17 mars 2023 kl. 12.57 (CET)

Det var inte så mycket som det såg ut som (gällde självklar det idag och inte bakåt i tiden). Nu finns det diskussioner i ämnena. Jag återställde vad en kyrkopolitiker (och... talman) anser om evolutionen och två förtalsdomar hos en annan politiker. Båda från Sd. Tidigare har Tournesol återställt det här ovan, och @Janders har uttalat sig här. Min återställning av förtalsdomarna behöver diskuteras, är de encyklopediska? Adville (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.35 (CET)

I de båda fall som nämns i första inlägget instämmer jag med FWIlkens. Inget av det anförda bör stå i artiklarna och politiker från alla partier bör behandlas lika. Däremot håller jag med Adville om att diskussionen i varje enskilt fall bör tas i anslutning till respektive artikel. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.06 (CET)

@Tostarpadius: Visst ska alla partier "behandlas lika". Men om det också innebär ett identiskt utfall, så måste även allting annat vara fullt ut jämförbart. Men det är det inte. Det krävs alltså ändå individuella bedömningar i varje enskilt fall. Janders (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.39 (CET)

@Janders: Precis. Det är därför det bör föras en diskussion i anslutning till varje enskild artikel. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.53 (CET)

Jag tycker @Tostarpadius med det inlägget slår huvudet på spiken. Det uppfattade jag f.ö. var @Advilles synpunkt också. Och sätter därmed punkt för min medverkan i just den här tråden. FWIlkens (diskussion) 17 mars 2023 kl. 15.25 (CET)

Jag ansluter mig till Janders resonemang här - det är så vi resonerat tidigare. När händelserna uppmärksammats med personen namngiven i etablerade media som i de här fallen bör uppgifterna finnas med i biografin. Sedan handlar det om hur de bör beskrivas, det måste avgöras från fall till fall.FBQ (diskussion) 18 mars 2023 kl. 09.25 (CET)

Med viss risk för att jag inte hängt med i alla redigeringar som skett i olika artiklar om politiker på senare tid så vill jag ändå framföra min åsikt (som jag också trodde motsvarade mångårig praxis): vi ska vara mycket restriktiva med att ta upp "affärer" och "kontroverser". Dessa bör egentligen bara nämnas om det finns politiska eller rättsliga konsekvenser (t.ex. att politikern tvingats avgå). Om någon hade lagt in text om Karkiainens Hitlerhälsning så hade jag återställt det. Wikipedias biografier kan inte skrivas av politiska motståndare. Självklart ska alla "behandlas lika".--Gotogo (diskussion) 18 mars 2023 kl. 11.32 (CET)

Så har vi ju inte gjort tidigare. Vi hade ju omfattande diskussioner i artikeln om Dick Harrison om hans relation som doktorandhandledare. Nu är han ju inte politiker, men det borde ju i så fall göra det än mindre relevant för artikeln

FBQ (diskussion) 18 mars 2023 kl. 12.16 (CET)

Eftersom @Gotogo tar upp min ursprungliga frågeställning, och inte har tagit del av de redigeringar/diskussioner som förevarit, så återkommer jag till diskussionen. Min tolkning av diskussionerna är att konsensus idag är att artiklar om politiker ska handla om hela personen, inte bara de delar som enskilt skapar relevans. Allt som är relevant i politikerns liv, dvs även det som inte är relevansgrundande i sig, ska presenteras. Det tolkar jag som att det idag existerar konsensus om att t.ex. Karkiainens Hitlerhälsning är relevant för artikeln om Karkiainen. Att "oväsendet" om den händelsen har bidragit till att "sätta bilden av henne", och det kan vara motiverat att nämna i artikeln. När händelser uppmärksammats med politikern namngiven i etablerade media så är det relevansskapande. Denna princip ska vara applicerbar på alla artiklar om politiker, men att relevansen ändock måste bedömas från fall till fall. FWIlkens (diskussion) 18 mars 2023 kl. 12.18 (CET)

Rent filosofiskt kan jag tycka att det är problematiskt att artiklar om politiker som ett resultat av den inställningen ofrånkomligen kommer att vinklas mot förtroendeskadande händelser (eftersom förekomsten i media av förtroendestärkande händelser är sällsynt). Artiklar om politiker, i synnerhet kontroversiella sådana, riskerar per definition att bli OVIKT vad gäller information som journalister anser är förtroendepåverkande. FWIlkens (diskussion) 18 mars 2023 kl. 12.25 (CET)

Man kan givetvis se det som att artiklar om politiker kommer att vinklas mot förtroemdeskadande uppgifter. Jag kan inte säga att det inte är en risk. Att å andra sidan säga att alla icke brottsliga handlingar eller uttalanden en politiker gett upphov till skall förtigas. Jag ser det inte som särskilt lämpligt ur ett demokratiskt perspektiv. Sedan kan man ju möjligen hävda att wikipedia inte klarar av att ge medborgarna användbar information inom området och det är bättre att de söker information på annat håll.FBQ (diskussion) 18 mars 2023 kl. 16.47 (CET)

Det finns sedan länge en etablerad praxis hur vi hanterar denna typ av info, Gotogo summerar den bra. Det är möjligt den praxisen behöver ses över och modifieras men det görs inte en av enstaka tråd som här, praxisen är känd och praktiserad av väldigt många och väldigt få av dessa följer denna tråd. Jag föreslår därför vi inte diskutera detta generellt utan hanterar detta artikel för artikel, för att bli skarpare i hur vi ser på praxis/justerad praxis. Diskussionen har ju tex antytt att synen på hon som uppfattas göra hitlerhälsning borde ses över.Yger (diskussion) 18 mars 2023 kl. 17.00 (CET)

Det jag ville peka på när jag inledde den här tråden var att likabehandling inte förefaller råda. Jag tror det vore bra om den praxis som påstås existera nedtecknas i t.ex. WP:POL. Då tror jag förutsättningarna för likabehandling ökar. FWIlkens (diskussion) 18 mars 2023 kl. 17.23 (CET)

Du gör en bra poäng. Karkiainens Hitlerhälsning blev extremt uppmärksammad när hon tillträdde och är förmodligen det som de flesta förknippar henne med. Ska sådant mörkas i artiklar om S-politiker så måste det naturligtvis mörkas i artiklar om SD-politiker också. Jaruayo (diskussion) 18 mars 2023 kl. 17.53 (CET)

Ja och du har ju fått respons på det, då är det för att få effekt dags gå över till konkreta fall, som det du nämner Denna diskussion kan på det sättet öppna för ändrad praxis men inte i sig ändra den. Om det nu är 50 personer som i ryggmärgen tänker som gotogo så ändras de inte den reflexen av att det skrivs något någonstans utan bara av att det byggs upp konkreta exempel, som successivt etablerar en ny praxis Yger (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.06 (CET)

@Jaruayo: Ingenting ska "mörkas". Om vi börjar tänka i de banorna är vi illa ute. Men allting ska värderas. Och det måste ske individuellt. Då blir "likabehandling" mer en filosofisk övning än en realitet. Det finns nämligen inga fullständigt likvärdiga villkor som kan "likabehandlas" i alla delar. Alla händelser är unika. Det enda vi kan göra är att försöka göra seriösa bedömningar med stöd av våra grundstatuter och vår praxis rörande relevans, sammanhang, saklighet och balans. Janders (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.11 (CET)

Med tanke på hur det ser ut på Wikipedia så finns det en överhängande risk att värderingen blir: S-politiker = god = nämn inte / SD-politiker = ond = nämn. Om vi ska vara realistiska. Jaruayo (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.18 (CET)

Ta det då fall för fall Yger (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.20 (CET)

Det är inte så lätt när "maktfördelningen" mellan vänster- och högeranvändare ser ut som den gör nu. Bättre i så fall att ha en tydlig linje. Jaruayo (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.25 (CET)

Med tanke på att det återkommande refereras till en sedan länge existerande praxis eller princip, finns det någon nackdel med att denna reflekteras i t.ex. WP:POL? FWIlkens (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.26 (CET)

Nej du är som alla välkommen att försöka dokumentera praxis. Men som Janders säger gång på gång, det är svårt generalisera, det är i de många konkreta och unika fallen praxis byggs upp. Yger (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.30 (CET)

Jag försöker gärna, men jag är efter denna diskussion osäker på vad som är konsensus, eftersom två olika principer har nämnts om varandra i denna diskussion. FWIlkens (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.44 (CET)

Jag ser inte de olika principerna, men du är naturligvis välkommen att skissa själv och öppna en diskussion på WP:POLs diskussionssida. Det kan nog bli bra. Janders (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.50 (CET)

Ja principen är ju mest att det skall vara ordentligt omskrivet, så att entydiga källor finns. Att det som står skall vara i respekt för individens integritet, och på något sätt vara relevant för gärningen som ger relevans, mer explicit eller mer implicit. Och det är denna sista del som ofta behöver bedömas i fall för fall. (och själv brukar jag inte delta i diskussioner om ny skrivningar av riktlinjer, då sådan bara skall dokumenera praxis inte skapa praxis) Yger (diskussion) 18 mars 2023 kl. 18.51 (CET)

Jag tycker ju egentligen inte att vi behöver en separat skrivning i WP:POL vad gäller skriverier om skandaler jämfört med andra biografier. Generellt anses ju uttryck för politiska åsikter privat i högre grad ha allmänintresse och vara värda att rapportera om, men om vi fortfarande följer den allmänna riktlinjen att det skall ha rapporteras i väl etablerade medier som följer pressombudsmannens riktlinjer med personen namngiven för att anses relevant har vi en grundlinje. Då har vi en linje som inte behandlar personer av olika politisk uppfattning olika. Jag upplever ju att det är den riktlinjen vi följt tidigare. Jag kan se att det finns skäl att göra enskilda undantag, och det finns fortfarande problem med hur händelserna skall beskrivas, men följer vi den riktlinjen har vi alla fall mindre att bråka om.FBQ (diskussion) 19 mars 2023 kl. 09.40 (CET)

Med risk för att framstå som petig, och jag inser att det sannolikt knappast var @FBQs avsikt att framställa frågan som ett "bråk", så tycker jag ändå att det förtjänas påpekas att min utgångspunkt för denna diskussion var en strävan ett uppnå likabehandling och minska risken för att WP grundlöst beskylls för systematisk särbehandling beroende på politisk färg. FWIlkens (diskussion) 19 mars 2023 kl. 20.36 (CET)

Ja, jag hoppas att det inte sågs som att jag försökte framställa det som ett bråk. Jag har lagt fram mina synpunkter, om jag skall vara ärlig har jag inte ens tittat på ändringarna i artiklarna Ida Karkiainen och Oscar Sjöstedt, för att undvika att grumla mitt omdöme - jag tycker som sagt att det generella regelverket bör vara formulerat oavsett vilka som "drabbas". Sedan vet jag inte hur olika vår syn i frågan är, oavsett tydliga regelverk så måste ju alltid saker behandlas från fall till fall - Karkiainen och Sjöstedt är ju inte identiska. Sedan gör alla användare här lite olika tolkningar av när saker bör skrivas ut i artiklarna - vissa arbetar mycket med biografier om levande personer, andra mera sällan, vissa har varit aktiva här länge, andra kortare tid. Men i slutändan får jag uppfattningen att de flesta delar uppfattningen att mediarapporteringen bör nämnas i båda biografierna.FBQ (diskussion) 20 mars 2023 kl. 00.44 (CET)

Enligt min mening bör endast sådant som på ett bestående sätt påverkat karriären finnas med, som exempelvis ministern som fick avgå trots att hon inte kört med otillåtet hög alkoholhalt – gränsen i Danmark ligger fortfarande på 0,5 promille (och låg länge på 0,8 när vi hade 0,2 i Sverige). En sådan sak måste givetvis stå med, men det som endast nämns i medierna vid tillfället och inte får några konsekvenser bör vi inte lagra här heller. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 05.27 (CET)

Här har jag annan uppfattning. "Tvingas avgå" är ju vanligen en sanning med modifikation, det handlar ju vanligen om att personen väljer att avgå. Ibland visserligen efter påtryckningar från partiet. Emellanåt är också kopplingen mellan avgång och uppmärksamhet oklar. FBQ (diskussion) 20 mars 2023 kl. 07.16 (CET)

Ja, hon valde klokt nog att avgå direkt. Jag använde inte heller ordet "tvingas" för detta exempel. Själv anser jag att hon hade kunnat sitta kvar, men så fungerar det tyvärr inte längre. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 07.46 (CET)

Jag menar att dessa snabba domar i media sätter demokratin ur spel i många fall. Förtroendet skall i normalfallet prövas i nästa val. Ibland fungerar det dock inte så. Jag har en gång kryssat en erfaren politiker som hamnade i blåsväder på grund av en incident under en valrörelse just för att visa att detta inte påverkade min bild av honom som folkvald. Strax efter valet avgick han ändå. Som väl är har detta inte fläckat hans eftermäle utan han har fått ett bestående sådant som till och med framgår i en av våra artiklar. För att ingen skall frestas skriva om detta nämner jag inte hans namn eller var han nämns. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 08.18 (CET)

Jag ansluter också till Janders resonemang. Jag vill också tillägga att vissa uppgifter kanske inte är rekevanta men uppgifter som fördjupar kunskapen om artikelsubjektet och dess senare utveckling är i allra högsta grad relevant. Om borttagning görs av andra skäl än rent encyklopediska ska det återställas. Vittvätt är inte något encyklopedier ska sysselsätta sig med. Det kan Metapedia eller andra politiskt driva projekt göra med stor begåvning och talang. dnm ^{(d | b)} 20 mars 2023 kl. 08.25 (CET)

Vem har förespråkat vittvätt i samtalet ovan? Frågan handlar helt och hållet om huruvida uppgifterna är encyklopediskt relevanta, det vill säga om de är så betydelsefulla att de inte bara fått en tillfällig uppmärksamhet utan varaktigt påverkar bilden av personen. Det är inte vår sak att gräva fram dylik information. Det är bättre att avlägsna för mycket i ett första skede än att låta det stå kvar om minsta osäkerhet råder. Medierna måste rapportera när drevet pågår, vi kan vänta tills dammet lagt sig och vi vet utgången. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 08.35 (CET)

Jag reagerade på samma sätt som @Tostarpadius på påståendet om vittvätt. Instämmer med det Tostarpadius skriver. FWIlkens (diskussion) 20 mars 2023 kl. 08.50 (CET)

Man kan naturligtvis hänga upp sig vid ett ordval som beskriver att ta bort information som kan uppfattas som misshaglig av artikelsubjektet eller i rent propagandistiska syften inom politiken, eller så kan man fokusera på det jag skriver, det vill säga att jag är direkt emot att man ska börja ta bort sådan information — med en förringande argumentation för att kunna dölja brister, brott eller skandaler hos artikelsubjekt och därigenom framlägga en partisk presentation, som till synes verkar "ren" och "neutral", med en avsikt att förbättra bilden av artikelsubjektet utifrån andra premisser än rent encyklopediska och att förbättra en image — när denna är encyklopedisk relevant. Jag anser att det är att vittvätta. Historiskt har detta många gånger varit ett problem. På samma sätt ska man inte heller nedlusa artiklar med encyklopediskt irrelevant information i motsatt syfte. Det ska finnas en tydlig encyklopedisk relevans som skapar en bättre kunskapsbild och förståelse av det artikeln avhandlar. dnm ^{(d | b)} 20 mars 2023 kl. 09.03 (CET)

Jag menar att snabba domar i media absolut kan sätta demokratin ur spel. Men, det kan ske ovsett om vi skriver om det hela eller inte. Om vi har kravet att det skall ha rapporterats i etablerade medier med personen namngiven har vi redan ett tämligen selektivt urvalskriterium. Dessutom har vi då en möjlighet att ge nyans åt bilden som framställts i media. Men om vi nu skall införa striktare kriterier i det här avseendet vad gäller politiker bör minst lika hårda kriterier gälla andra kända personer som inte är politiker. FBQ (diskussion) 20 mars 2023 kl. 09.06 (CET)

@FBQ: Självklart bör samma krav ställas på uppgifter i alla offentliga personers biografier. Det skall ha haft en bestående inverkan på karriären.

@Dnm: Bortse från uttrycket och se till saken. Ingen i detta samtal förespråkar att andra hänsyn än de strikt encyklopediska skall tas. En biografi i ett uppslagsverk skall inte innehålla allt som kan skrivas om en person utan endast det som är av mer än efemärt intresse. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 09.21 (CET)

Det största problemet med artiklar om politiker är att det först är när (tyvärr inte om) de gjort eller anklagas för att ha gjort något fel, olagligt, moraliskt klandervärt etc. som wikipedia-artikeln får någon utökning gällande gärningen. Dessvärre är det också då och för detta som det finns lättillgängliga källor.

Sen måste sånt här hanteras individuellt. Själv lutar jag (nu) mer åt att den socialdemokratiska eventuella hitlerhälsningen är mer relevant än det sverigdemokratiska nazistvurmandet. LittleGun (diskussion) 20 mars 2023 kl. 13.46 (CET)

Där håller jag med LittleGuns första stycke. Politiker är så mycket mer än sina "affärer" och skandaler. De leder och medverkar i en samhällsutveckling genom att initiera och fatta avgörande beslut som påverkar både individer och samhället i stort. Makthavarpositionen ska både uppmärksammas och granskas i medierna och uppslagsverket ska sammanfatta detta saklingt, balaserat och relevant. Men den vardagliga, men nog så viktiga, gärningen drunknar ofta bland uppmärksammade felsteg och kritiserade ställningstaganden. Det gäller både här och i nyhetsströmmarna.-- Janders (diskussion) 20 mars 2023 kl. 15.00 (CET)‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att Janders är något på spåret. "Affärer" och skandaler (där personen namngivits i trovärdig medial rapportering) kan ha relevans om de påverkar personens politiska gärning och/eller karriär. Av media uppmärksammade/granskade beslut som påverkar både individer och samhället i stort äger normalt sett relevans, medan "affärer" och skandaler av typen att någon i sin ungdom synts i fel sammanhang, utfört en moraliskt tvivelaktig handling eller utfört ett eller några mindre brott som inte fått någon större och varaktig betydelse för personen knappast äger encyklopedisk relevans.

Gärningen, karriären och beslut/opinionsbildning som påverkat individer och samhället i stort ska utgöra huvudfokus för artikeln, inte uppmärksammade felsteg och kritiserade ställningstaganden. Det skulle kunna vara en riktlinje som aktivt motverkar OVIKT till följd av medielogik.

Karkiainens kritiserade Hitlerhälsning menar jag då blir en irrelevant parentes, i alla fall med den information vi har nu, liksom att Sjöstedt i sin ungdom och på fyllan hängde på en kvinna till en nazikonsert, och hans morbida skratt åt hets/skändning mot/av judar som fångats på film. För att nämna några konkreta exempel.

Man kan utgå från vad som fortfarande anses relevant än idag i artiklar om politiker som verkade för 50 år sedan. Det är knappast "affärer" och skandaler som aldrig fick någon större och varaktig betydelse för personen. FWIlkens (diskussion) 20 mars 2023 kl. 17.17 (CET)

Det är dylika jämförelser vi behöver göra för att få perspektiv på saken. Från 1970-talet har vi i stort sett bara Geijeraffären och den har varaktigt påverkat allmänhetens bild av den dåvarande justitieministern. Den har även inspirerat romaner och filmer. Även om den inte ledde till någons avgång är det därmed självklart att den inte bara står i hans biografi utan också har en egen artikel. Vi vet först om några årtionden huruvida något liknande gäller för den senaste tidens "avslöjanden" och "skandaler" och först då går de att behandla encyklopediskt i mer omfattande ordalag. Till dess bör de som påverkat karriären nämnas och de som inte gjort det utelämnas. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 18.01 (CET)

Jag har föreslagit en förtydligande mening om encyklopedisk relevans på diskussionssidan till WP:BLP FWIlkens (diskussion) 20 mars 2023 kl. 18.07 (CET)

Jag är tveksam till en sådan tolkning av regelverket kring mediauppmärksamhet. Geijeraffären är av sådan dignitet att ytterst lite som dessa politiker skulle kunna göra skulle kunna nå upp i den digniteten. Men, jag skriver ytterst lite om levande personer och än mer sällan om politiker, så jag vet inte om jag kommer att engagera mig i diskussionen.FBQ (diskussion) 20 mars 2023 kl. 20.29 (CET)

Tidöavtalet

Det pågår en diskussion om ifall artikeln om Tidöavtalet ska innefatta ett avsnitt "Reaktioner och analys" eller om detta (just nu inte färdigskrivna) avsnitt ska utgå. Bra om flera tittar på detta och skriver sina synpunkter på artikelns diskussionssida.-- Chandra Varena (diskussion) 17 mars 2023 kl. 20.03 (CET)

Samtalet rör viktiga principer om vad som är encyklopediskt och därför vore det verkligen värdefullt med fler röster. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 12.41 (CET)

Ytterligare en funderingar kring kategorier, sport denna gång

Vad är skillnaden mellan kategorin Arenor i Sverige och kategorin Sportanläggningar i Sverige? Skellefteå_Kraft_Arena tillhör bägge. Per W (diskussion) 18 mars 2023 kl. 08.37 (CET)

Min tanke: Arenor används för annat än sport (främst konserter), sportanläggningar används endast för sport. Frågan är då: Finns det arenor som inte är sportanläggningar? I vart fall borde kategorin "Arenor i Sverige" borde ligga direkt under "Anläggningar i Sverige". Kitayama (diskussion) 18 mars 2023 kl. 08.52 (CET)

Det låter rimligt. Borde vi inte dokumentera vilka definitioner vi använder för att kunna förstå kategoriträdet? Per W (diskussion) 18 mars 2023 kl. 09.12 (CET) Arenor i Sverige tillhör både Sportanläggningar i Sverige och Sevärdheter i Sverige. Per W (diskussion) 18 mars 2023 kl. 09.14 (CET)

Det finns ett litet antal sådana artiklar:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 10) artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Arenor men inte i kategoriträdet Kategori:Sportanläggningar

Av dessa är det 5 som avser "koncept/typer" som Arena, Evenemangsarena och Tjurfäktningsarena och 5 som avser specifika arenor. Av de specifika arenorna tror jag att de flesta hellre borde kategoriseras som sportanläggningar, med undantag av en, tjurfäktningsarenan Plaza de Toros México eftersom tjurfäktning inte är kategoriserad som en sport.

Jag håller med Per W om värdet av dokumentation. Alla kategorier som inte har ett självklart "scope" bör ha en beskrivning överst på kategorisidan, gärna med förtydligande exempel på vad som ingår och vad som inte ingår. Det som var självklart för den som skapade kategorin en gång i tiden är inte alltid självklart för andra som kan ha andra referensramar. För kategoriträd av typen "X efter land" behöver en sådan beskrivning förstås inte upprepas för varje underkategori "Y-landiska X", det räcker om det klargörs på kategorisidan "X" vad det är för kriterier som används för att något ska anses höra till kategori "X", samt där det eventuellt skulle finnas något undantag om andra kriterier för X ska användas för något "Z-landiska X". Larske (diskussion) 18 mars 2023 kl. 11.24 (CET)

De flesta arenor används för sport i första hand (om tjurfäktning i dag eller gladiatorspel i Antikens Rom skall räknas som sport kan man diskutera), och konserter i andra hand. Det finns särskilda konserthus och konsertsalar, vars huvudsyfte är att levande musik skall spelas där. J 1982 (diskussion) 18 mars 2023 kl. 13.44 (CET)

Drar upp en udda fågel, Conventum Arena i Örebro, som inte är till för idrott alls, vad jag vet. Men den verkar heller inte vara kategoriserad som detta. jssfrk (d|b) 18 mars 2023 kl. 14.19 (CET)

Nej, Conventum Arena är ingen idrottsarena utan en mässhall. Det är nån som arbetade för Conventum som har ändrat texten från "mässanläggning" till "multiarena". DIEXEL (diskussion) 18 mars 2023 kl. 14.24 (CET)

Matilda Smedius

Hur skall vi lösa konflikten i Matilda Smedius? Det börjar med att ett antal roller stryks av en administratör, sedan läggs flera tillbaka av en vanlig användare. Jag stryker rollerna som även jag bedömer irrelevant men sedan har det konstant varit redigeringskrig om hur det skall se ut, trots att konsensus (vad jag tolkar det som) lagt på att inte alla roller kan stå med. Detta har sedan eskalerat och varit tröttsamt för oss båda. Hur skall detta lösas? Vi bör diskutera vidare här istället. Diskussionssidan är dessutom så pass lång att den kanske skall arkiveras. I övrigt gjorde både jag och den andre användaren fel! Colapojken (diskussion) 19 mars 2023 kl. 10.38 (CET)

Jag ser inte riktigt att "administratör" är relevant här. Jag utgår från att det är mig du syftar på, och jag kan inte minnas att jag i artikeln eller i dess diskussion använt någon funktionalitet som kräver administratörsskap (men jag kan naturligtvis ha fel). - Tournesol (diskussion) 19 mars 2023 kl. 10.41 (CET)

En sidokommentar: Du skriver "ett antal roller stryks av en administratör". Nej, de ströks av en användare. Det är endast administrativa åtgärder som kräver administratör som utförs av en administratör. När samma användare gör "vanliga" redigeringsåtgärder gör de det som "vanlig" användare. Jag skriver alltså detta som användare, inte som administratör. Detta är viktigt att hålla isär. Att en användare är administratör ger INTE användaren "högre status" när den agerar som vanlig användare - som i detta fall. Kitayama (diskussion) 19 mars 2023 kl. 10.49 (CET)

Tack båda för svar! Ja, det var dig Tournesol jag syftade på. Jag förstår hur det ligger till med det administrativa nu. Jag skulle också ha lite synpunkter hur konflikten jag och den andre användaren råkade utforma skall lösas. Colapojken (diskussion) 19 mars 2023 kl. 11.16 (CET)

Jag tycker det är så enkelt som att ifall rollerna är huvudroller eller betydelsefulla biroller och det finns källor till det, då ska de stå med. Vi ska inte begränsa bara för begränsandets skull. Är rollerna däremot av statistkaraktär (i det här fallet röstskådespelare, bara några få repliker) skall de inte stå med. Så brukar vi göra med alla andra och det jag ser ingen anledning till att det skulle vara något speciellt med denna. Sen är det helt riktigt det som Kitayama och Ternarius säger, administratörers åsikt väger inte tyngre än någon annans, och särskilt inte i icke-administrativa diskussioner. EstrellaSuecia (diskussion) 19 mars 2023 kl. 11.31 (CET)

@EstrellaSuecia: Rollerna som strukits är inte källbelagda och har inte uppmärksammats. Colapojken (diskussion) 19 mars 2023 kl. 11.47 (CET)

Min åsikt är att urvalet bör göras så strikt eller tillåtande att det ger en rimligt lång lista som är representativ för artikelsubjektets gärning. Det menar jag inte skulle vara specifikt för röstskådespelare utan i största allmänhet. Om en typ av insats i en film kräver ett eller flera år på heltid (säg huvudroll som skådespelare i en svit filmer, eller tung roll i en långkörarserie) känns det rimligt att lista en ganska stor andel av en skådespelares sådana insatser. Ett annat artikelsubjekt kanske är scenograf eller kameraman eller röstskådespelare och hinner jobba med mycket mycket fler filmer. Då får man - även om insatsen som kameraman kan källbeläggas - beskära lite hårdare för att listor i artiklarna skall tillföra artikeln något vettigt och inte bara bli en databas. Notera att jag talar om det generella fallet. Om ett varv byggde fjorton slagskepp under första världskriget kan vi lista allihop. Om en biltillverkare tillverkat sex miljoner bilar av nio bilmodeller listar vi kanske bilmodellerna. Om en tillverkare av videokassettbandspelare sålde tiotals miljoner enheter av hundratals modeller mellan 1982 och 1999 listar vi kanske modellserier snarare än individuella modeler, eller rentav ett urval av modellserier. - Tournesol (diskussion) 19 mars 2023 kl. 11.51 (CET)

Det är som bekant jag som lade tillbaka dom fyra listpunkterna som Tournesol tog bort. Naturligtvis kan inte alla hennes insatser nämnas i artikeln men jag gjorde bedömningen att eftersom hon spelar större roller i uppmärksammade verk anser jag dom vara relevanta att nämna i ett urval av hennes insatser. Röstskådespelare blir sällan uppmärksammade även om dom skulle spela flera huvudroller i uppmärksammade verk. Dessa är ändå relevanta att lista. Sabelöga (diskussion) 19 mars 2023 kl. 23.31 (CET)

@Sabelöga Om du kan källbelägga att dessa roller är betydande och relevanta, dvs röst åt huvudkaraktär eller någon av de viktigaste bikaraktärerna så tycker jag det ska stå med. Om det är en mindre roll än säg filmernas fem viktigaste karaktärer så tycker jag tyvärr inte det är relevant att ha med i urval. Men det är upp till dig att presentera källor. Huvudsaken är att redigeringskriget upphör. EstrellaSuecia (diskussion) 20 mars 2023 kl. 04.58 (CET)

Vi har ingen utrymmesbrist, så jag förstår inte varför inte alla roller får finnas med. Svårigheten att källbelägga är givetvis ett problem i sammanhanget, men det går enligt mening absolut inte att jämföra medverkan i en film med ett bands enskilda spelningar under en turné. Varje insats är som hela resan musikgruppen gör. Att TV-serier anses mindre viktiga är också svårbegripligt. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 05.16 (CET)

@Tostarpadius:, jag förstår hur du tänker men tyvärr kan inte allt stå med. Om jag fick bestämma helt fritt för mig själv på Wikipedia skulle alla anekdoter som finns om de tecknade kortfilmer jag skapar om stå med, men tyvärr måste man göra ett urval, annars är risken att kuriosan (eller vad det nu är) kan kännas detaljerad bara för att. I fallet Smedius finns inga källor till de roller som togs bort. Colapojken (diskussion) 20 mars 2023 kl. 09.59 (CET)

Självklart måste man göra ett urval, men medverkan i en film eller TV-serie är absolut inte information av kuriosakaraktär. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 10.09 (CET)

Källor för nästan alla uppgifter i avsnittet Filmografi i artikeln Matilda Smedius finns i respektive länkad artikel. Det är som tidigare nämnt bara enstaka som står utsatta i SFDb eller IMDb. Där framgår det i dom jag kontrolläst att det verkar röra sej om huvudroller eller större biroller listade längre upp i creditlistan. Detta skapar relevans anser jag och förtjänar att stå med.

@Tostarpadius Röstskådespelare kan medverka i hundratals verk varje år. Detta gör det snabbt oöverskådligt ifall vi skulle ha med alla roller dom någonsin medverkat i. Vi måste av praktiska skäl göra ett urval här. Sabelöga (diskussion) 20 mars 2023 kl. 14.59 (CET)

En begränsning till huvudroller eller motsvarande verkar i så fall rimlig. När jag skrev "alla roller" var det dem som angivits tidigare men tagits bort jag syftade på. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 15.08 (CET)

Jag tycker fortfarande att "källa i länkad artikel" låter som originalforskning. Om man ska gå efter den logiken ska även de (inte dom) källor som står i tabellen raderas, eller alla källor i hela artikeln eftersom "det står i respektive artiklar". Det blir som det en gång blev med Fem myror är fler än fyra elefanter när källös bakgrundsfakta lades till flera gånger trots uteslutning med motiveringen "källan är serien som finns på dvd".

Sedan behöver inte alla punkter ha en exakt utsatt punkt om man använder en källa som nämner flera roller eller nästan komplett filmografi, som jag gjorde när jag skapade Eddie Dunn. Den sista rollen har utsatt källa som nämner alla de roller som finns i tabellen. Svårare än så är det inte. I nuläget finns inga källor till rollerna med Smedius som ströks. Colapojken (diskussion) 20 mars 2023 kl. 18.12 (CET)

Jag anser tvärtom att källan i den länkade artikeln räcker, men givetvis måste det vara tillåtet att lägga in den i rollistan också. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2023 kl. 18.35 (CET)

Om "källa i länkad artikel" inte är egenforskning så måste väl ändå anses som det? Det känns enklare och mer praktiskt att ange källa i personlista också. Att klicka sig i genom varje artikel (speciellt om det är riktigt många) blir bara rörigt och bör undvikas. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 00.18 (CET)

@Colapojken Om källan är en DVD-utgåva (vilket går att bekräfta om man har möjlighet) får du eller den som lägger till informationen skriva ut det i en referens så utförligt som möjligt och ange vilken DVD-utgåva som åsyftas, distributör, utgivningsår, osv. om det finns fler att särskilja emellan. Dessutom behöver jag tydligen än en gång påminna dej att visa respekt för dina medredigerare och sluta klanka ner på andras språkpreferenser. Men nu tycker jag vi går ifrån ämnet så tillbaka till Matilda Smedius.

På vilket sätt är det originalforskning om källa finns i länkad artikel? Källan finns ju där man naturligtvis kan tänka sej att den finns! Att det blir mycket är olyckligt men ingen katastrof. Då får du helt enkelt gå igenom dom en efter en eller själv lägga in källan i personartikeln, men som sagt, ta inte bort information du vet är källbelagd. Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 00.39 (CET)

Bara för att det finns källa till all sorts information betyder inte det att det är fel. Man bör naturligtvis vara noggrann när man tar bort information, men i detta fall saknas källan i artikeln och efter den logiken skall då alla källor tas bort eftersom det "står i respektive artikel". Informationen som strukits har inte uppmärksammats ordentligt och även om det finns källor i respektive artikel säger det inte mycket om hur stort eller om hur uppmärksammat det är.

Dessutom är det inte att klanka ner med att rätta stavning. @Kitayama: rättade min stavning vid ett tillfälle, och det är inte minsta konstigt - tvärtom. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 00.46 (CET)

Det är drygt att klanka ner på mej eftersom vi nu här försöker diskutera en sakfråga när du kommer in och anklagar mej för att inte kunna stava. Dessutom, det fel du begick i exemplet du länkade till är av grammatisk karaktär vilket tyder på att du inte känner till, kan eller bryr dej om skillnaden mellan "de" och "dem". Kitayama kanske bara försökte hjälpa dej lära dej reglerna för när "de" respektive "dem" ska användas för att undvika irritation hos andra och så att du inte gör liknande fel i artiklar. I allmänhet verkar folk störa sej mer på felaktig användning av "de" och "dem" än vad dom stör sej på en konsekvent användning av "dom". Jag förslår du läser på mer om det svenska språket innan du slentrianmässigt börjar hyperkorrigera stavfel. Naturligtvis skiljer sej språket åt mellan en formell text och en diskussion såsom denna, men så länge man förstår varandra, vilket vi uppenbarligen gör, ska man kunna visa respekt för sina medredigerare och inte klanka ner på dom och för att dom gör "fel" enligt en konservativ eller ogenomtänkt syn på språk. Tillbaka till ämnet:

Har du granskat resten av artikeln? Var är källorna i sådana fall till resten av avsnittet då? Var är källorna på att NÅGOT i artikeln har uppmärksammats överhuvudtaget? Med din snäva syn på källbeläggning måste ju i sådana fall nästan hela avsnittet tas bort trots att det finns källor! Det ser jag inte heller att du har åberopat så jag frågar dej vad har du på fötterna? Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 01.17 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det finns i nuläget enbart fotnoter till fyra punkter i artikeln. Åtta roller lades tillbaka och ströks sedan, varpå fyra av åtta försågs med noter trots "länkad i artikel". Sedan försvann översta källan som nämner flera roller i och med att externlänkar kom till. Sedan förstår jag inte vad som är drygt klanka ner på med att enbart skriva inte dom. Trots allt har jag inte använt några fula ord. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 01.43 (CET)

Så varför tog du endast bort dom fyra jag lade till? Kollade du inte att bara åtta nämns i SFDb och två i IMDb? Alla andra listpunkter har ju källan i länkad artikel. Jag ser inte heller att någon här förutom du har haft några invändningar mot att ha källan där. Jag tog bort länken till SFDb eftersom den bara listar några få av alla dom som stod i listan så det kändes fel att den angavs som källa för hela avsnittet när så uppenbarligen inte var fallet. Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 12.21 (CET)

Därför att de saknade källa. Sfdb-länken listade Varning för vilda djur men bör nog förses med not vid punkten i lista. Det är det normala i en artikel. Efter logiken "källa i länkad artikel" skall alla källor plockas bort. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 13.06 (CET)

Så varför tog du då bara bort dom fyra jag la till och inte alla andra som också "saknade källa"? Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 13.08 (CET)

Då de redan uteslutits en gång tidigare. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 13.52 (CET)

Bara för att någon gjort något tidigare betyder inte det att det går bra att upprepa. Du behöver fortfarande förklara varför DU gör som du gör och inte bara luta dej på vad en administratör har gjort. Av vad som förekommit av diskussionen ovan tolkar jag det som att ingen har något emot att dessa roller läggs tillbaka eller att det på något sätt skulle vara något problem med källbeläggningen. Jag ämnar lägga tillbaka dom fyra rollerna om några dagar så länge ingen har något att invända. Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 21.59 (CET)

Två användare har bedömt informationen irrelevant, en användare har bedömt det som relevant. Och nej, lägg inte vi både bör redigera inte i artikeln på ett långt tag. Gör inte konflikten värre än vad den är. Fler användare bör säga sitt. Du kan även fråga @Tournesol: om varför informationen uteslöts du då anklagar mig för att ta bort informationen utan förklaring. Colapojken (diskussion) 21 mars 2023 kl. 23.10 (CET)

Nej, en användare har tagit bort informationen utan motivering och du hänvisar tillbaka till den personen. Detta blir snabbt cirkulärt. Om inte diskussionen kommer längre än så här återställer jag naturligtvis till den rimligare versionen i sinom tid. Men förhoppningsvis kommer vi fram till någon form av förståelse först. Andra ska ju få komma till tals först, hittills verkar det som att det mest är du och jag som diskuterar även om jag tolkar det som EstrellaSuecia, Tostarpadius och Tournesol håller med min ståndpunkt. Sabelöga (diskussion) 21 mars 2023 kl. 23.44 (CET)

@Sabelöga: Tycker du att vi skall pinga några fler användare som kanske kan ge råd/tips på hur detta kan sluta bra? Colapojken (diskussion) 22 mars 2023 kl. 01.46 (CET)

Vill du det så för all del, å andra sidan kanske det är bäst att låta folk naturligt komma in i diskussionen genom att dom helt enkelt hittar tråden och skriver en kommentar. Gör som du vill. Sabelöga (diskussion) 22 mars 2023 kl. 02.00 (CET)

Där satte du huvudet på spiken! Det kanske är bäst att låta användare hitta diskussion själva och känna vad de tycker. Det är nog bäst. Colapojken (diskussion) 22 mars 2023 kl. 02.03 (CET)

Välkommen till Veckans tävling Ukraina II

Senare ikväll, när natten går mot måndag och vecka 12, så startar Veckans tävling Ukraina II. Samtidigt pågår Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2023 så möjligheter till inspiration och dubbelt tävlande finns! Välkommen in! VisbyStar (diskussion) 19 mars 2023 kl. 20.19 (CET)

För den som tycker det är kul med att arbeta in kartor i artiklar hoppas jag det är okej att jag tipsar om de historiska kartor över Ukraina och platser/orter/befästningar i dagens Ukraina som vi på Riksarkivet laddat upp på Commons. DivadH (diskussion) 20 mars 2023 kl. 15.57 (CET)

Då var det ju nästan lite synd att jag skapade Mavka. Lisova pisnja redan i söndags.. Sabelöga (diskussion) 20 mars 2023 kl. 16.22 (CET)

Det var en lång och bra artikel Sabelöga! Vilken storfilm! Bra med tips på rödlänkar som också passar i tävlingen. VisbyStar (diskussion) 20 mars 2023 kl. 23.23 (CET)

Tack för ett bra tips DivadH! Det går så klart bra! Ett par av kartorna ligger i andra språkversioner så där kan man ju pröva att börja med en översättning. VisbyStar (diskussion) 20 mars 2023 kl. 23.05 (CET)

Svenska idrottare under 1900-talet

Ett initiativ till uppdelning av denna breda och med över 1 900 artiklar mycket stora kategori har startats av @jssfrk: på kategorins diskussionssida. Bidrag gärna med synpunkter där. Lantgård (diskussion) 20 mars 2023 kl. 13.14 (CET)

Kan inte ladda upp mp4-filer

Uppladdningsguiden tar inte mp4-filer och säger inte varför? Har försökt konvertera filerna till alla möjliga format utan att kunna ladda up dem ändå. Det handlar om korta videosnuttar, runt 30 sekunder på ca 100 MB. Videofilmerna är gjorda i Apples iMovie. Någon som har några tips? / FFswe (diskussion) 21 mars 2023 kl. 03.36 (CET)

MP4 är tyvärr inte fritt, utan något av formaten på Commons:File types#Video behöver användas. Okamratligt att uppladdningsguiden inte säger varför den säger stopp, men om du konverterar till Webm borde det funka att ladda upp. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 mars 2023 kl. 11.40 (CET)

Kanske det fungerar med video2commons? VisbyStar (diskussion) 21 mars 2023 kl. 19.55 (CET)

Lite tips kan finnas här: c:Help:Converting video. Kitayama (diskussion) 21 mars 2023 kl. 20.52 (CET)

Om någon är nyfiken på beslutshistoriken finns diskussionen när man lät bli att införa MP4 på Commons 2014 på c:Commons:Requests for comment/MP4 Video. /Julle (disk.) 22 mars 2023 kl. 02.00 (CET)

video2commons fungerar inte från min dator. Men tipsen på Help:Converting video fungerade! Arigato, @Kitayama:!👍 /FFswe (diskussion) 23 mars 2023 kl. 04.17 (CET)

Spårad i Phabricator (?)
Task T314977 Open

Video2Commons har varit trasigt ett tag, och det är dåligt med respons på tasken. Extern konvertering eller export i kompatibelt format funkar dock även om det krävs några extra steg. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 mars 2023 kl. 09.01 (CET)

Bläddra

Bästa @Sebastian har importerat mallen {{Bläddra}} från WMSE-wikin och hit, så närhelst årsbundna projektsidor enkelt behöver kopplas ihop går det att lägga till mallen och få länkar framåt och bakåt. Se till exempel Wikipedia:Projekt musik/Melodifestivalen 2019 för när åren på båda sidor finns, eller 2020 för hur parametrar används för att länka när året efter saknas och ska hoppas över. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 mars 2023 kl. 11.29 (CET)

WMF:s styrelse har ratificerat UCoC:s verkställighetsriktlinjer.

Board of Trustees have ratified the UCoC Enforcement Guidelines

You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.

Fler språk • Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello all, an important update on the UCoC Enforcement Guidelines:

The vote on the Enforcement Guidelines in January 2023 showed a majority approval of the Enforcement Guidelines. Just over three-thousand (3097) voters voted and 76% approved of the Enforcement Guidelines. There were 369 comments received and a detailed summary of the comments will be published shortly. You can view the vote statistics on Meta-wiki.

As the support increased, this signifies to the Board that the current version has addressed some of the issues indicated during the last review in 2022. The Board of Trustees voted to ratify the Enforcement Guidelines. The resolution can be found on Foundation wiki and you can read more about the process behind the 2023 Enforcement Guidelines review on Diff.

There are some next steps to take with the important recommendations provided by the Enforcement Guidelines. More details will come soon about timelines. Thank you for your interest and participation.

On behalf of the UCoC Project Team, DBarthel (WMF) (diskussion) 22 mars 2023 kl. 11.39 (CET)

Ofärdiga listor

(Nästa) veckas listiga tävling!

Nästa vecka, med start måndag 27 mars, handlar veckans tävling om listor. Redan nu är ni hjärtligt välkomna att lägga till tips på halvfärdiga, ouppdaterade, rödfärgade eller andra listor som behöver åtgärdas som inspiration till kommande tävlingsdeltagare. När tävlingen startar är ni även välkomna att vara med och komplettera alla listor. /Haxpett (diskussion) 22 mars 2023 kl. 14.02 (CET)

Inledning av diskussioner

Jag har nu varje gång märkt att varje gång jag startar diskussioner att det följer med ett extra mellanslag efter rubriken, utan anledning. Varför blir det så? Jag kommer ge länk till när jag raderat mellanslaget till denna diskussion. Är det något tekniskt strul eller vad är det? Colapojken (diskussion) 23 mars 2023 kl. 22.12 (CET)

Här tog jag bort mellanslaget, vad läggs extra mellanslag till? Colapojken (diskussion) 23 mars 2023 kl. 22.15 (CET)

Vilken av alla knapparna använder du för att starta en diskussion? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 mars 2023 kl. 22.43 (CET)

@Ainali: Här tryckte jag på "starta nytt avsnitt", sedan skrev jag det jag skulle, men ändå följde mellanslag med. Colapojken (diskussion) 23 mars 2023 kl. 22.52 (CET)

Det är nog inget mellanslag, det är en radbrytning "för mycket". Det beror nog på hur funktionen är implementerad i Mediawiki. Eftersom det inte syns för läsaren så är det inte något att bry sig om. Tips: Frågor av detta slag tar du bättre i Wikipedia:Wikipediafrågor. Kitayama (diskussion) 23 mars 2023 kl. 23.24 (CET)

@Colapojken När jag gör en sökning på denna sida efter frasen "starta nytt avsnitt" får jag exakt en träff, när du skrev det. Har du någon finess eller användarskript aktiverat som ger dig denna funktion? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 mars 2023 kl. 11.19 (CET)

Vad knappen heter och var den sitter beror på vilken Utseendeinställning man valt. I flera utseenden är det ett plustecken.

andejons (diskussion) 24 mars 2023 kl. 12.19 (CET)

Ledsen för sent svar @Ainali:. Jag redigerar från en I-pad och jag vet inte riktigt om det är det som gör det. Colapojken (diskussion) 24 mars 2023 kl. 18.20 (CET)

Som Kitayama skriver är det så Mediawikis funktion för nya avsnitt fungerar (sedan åtminstone 2005). En tomrad läggs före rubriken och en tomrad läggs mellan rubriken och texten. Det ska vara lika oavsett webbläsare eller typ av enhet man använder. Vet inte exakt varför det är så men kan tänka mig att utvecklarna tycker att wikikoden är mer lättläst då. /EnDumEn ✍ 24 mars 2023 kl. 22.06 (CET)