Kommunen är belägen vid Vättern och består av småkuperad terräng i söder och slättland i norr. Kommunen har sedan 1980-talet haft en nedåtgående befolkningstrend med en minskning från 6228 till 5236 år 2015.
1969 införlivades Alvastra landskommun i Ödeshögs landskommun. Ödeshögs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Ödeshögs landskommun.[7] Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (före 1 januari 1975 kallad Folkungabygden) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[8]
Södra delen av kommunen, kring Hålaveden, är småkuperat och skogsmark, medan norra delen, kring Omberg, utgörs av slättland med kalkhaltig odlingsmark.[9]
Ödeshögs kommun styrdes 2006-2016 av de fyra allianspartiernaKristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Folkpartiet åkte ut ur fullmäktige 2014 och ingick därmed inte längre i samarbetet. I november 2015 hoppade Moderaterna av samarbetet och ny samarbetspartner för Kristdemokraterna och Centerpartiet blev Socialdemokraterna.[16][17][18] Efter valet 2018 fortsatte samma koalition styra kommunen, vilka tillsammans innehar 23 av de 35 mandaten i fullmäktige.[19] Sedan valet 2022 styr Moderaterna tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet.[20]
Socialdemokraterna var det största partiet i valen 1970-2006 och Kristdemokraterna var det största partiet i valen 2010 och 2014. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-2002, Kristdemokraterna i valet 2006 och Socialdemokraterna i valen 2010 och 2014.[26]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Ödeshögs kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 6 av de 8 riksdagspartierna representerade. Vänsterpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1982-1991 och 1998-2010. Folkpartiet fanns representerade efter valen 1970-1998 samt 2006-2010. Av de nuvarande representerade riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Miljöpartiet sedan valet 1988 och Sverigedemokraterna sedan valet 2006. Ödeshögspartiet finns representerat sedan valet 2010. Ösjö Lokalparti fanns representerat efter valet 1985 till och med valet 1994.
Ödeshögs kommuns näringsliv är i hög grad präglat av industrisektorn, vilken utgör en betydande del av arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin står för cirka 15 procent av sysselsättningen och är därmed en av de främsta näringarna i kommunen. Trots detta har även jord- och skogsbruket en betydande närvaro och bidrar med cirka 11 procent av arbetstillfällena, vilket gör det till en betydelsefull sektor för regionen.
Inom industrisektorn finns en bredd av verksamheter, men det är tydligt att verkstadsindustrin har en viss dominans bland de större företagen. Några framstående aktörer inom tillverkningsindustrin inkluderar Danagårds Litho AB, som är specialiserat på tryckeri, Hallins Production AB, som fokuserar på tillverkning av rostfria produkter, och Ödeshögs Mekaniska AB, en etablerad mekanisk verkstad. Samtliga av dessa företag är lokaliserade i centralorten och bidrar till att ge en stabil ekonomisk grund för Ödeshögs kommun.[29]
67,6 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[31] som består av Ödeshögs församling.[32] Bland kyrkor i kommunen märks Heda kyrka som Svenska kyrkan beskriver som "en av Östergötlands märkligaste kyrkor", med stilar från olika tidsepoker.[33]
Blasonering: I rött fält en uppskjutande abbotstav, åtföljd på dexter sida av en uppåtgående måne och på sinister sida av en sexuddig stjärna, alla av guld.
Vapnet fastställdes 1951 för Alvastra landskommun och motivet är hämtat från sigillet för Alvastra klostersabbot under 1300-talet. Vid sammanläggningen av Alvastra och Ödeshögs landskommuner 1969 bidrog Ödeshög med namnet medan Alvastra bidrog med kommunvapnet. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen 1974.
"Dexter" och "sinister" är heraldisk terminologi för "höger" respektive "vänster", vilket dock ur betraktarens (din) synvinkel avser motsatt sida.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]