Hoppa till innehållet

Sesam (växt): Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m References
Påbörjad översättning
Rad 6: Rad 6:
| range_map =
| range_map =
| range_map_caption =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2 = Sesamum indicum 2.jpg
| image2_caption =
| image2_caption = Sesamplanta.
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| domain = Eukaryota
Rad 27: Rad 27:
| species = S. indicum
| species = S. indicum
| taxon = Sesamum indicum
| taxon = Sesamum indicum
| taxon_authority = [[Linné]], 1753
| taxon_authority = [[Carl von Linné|Linné]], 1753
| synonyms =
* ''Dysosmon amoenum'' <small>Raf.</small>
* ''Sesamum africanum'' <small>Tod.</small>
* ''Sesamum occidentalis'' <small>Heer & Regel</small>
* ''Sesamum oleiferum'' <small>Sm.</small>
* ''Sesamum orientale'' <small>L.</small>
* ''Volkameria orientalis'' <small>(L.) Kuntze</small>
<small>För fler synonyme, se [http://species.wikimedia.org/wiki/Sesamum_indicum Wikispecies].</small>
|synonyms_ref = <ref>{{cite web
|url=http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/kew-2588550
|title=The Plant List: A Working List of All Plant Species
|access-date=14 January 2015}}</ref>
}}
}}


'''Sesam''', (''Sesamum indicum'') är en [[art]] i släkte [[sesamer]] i [[familj (biologi)|familjen]] [[sesamväxter]] och odlas i [[Kina]], Nordafrika, [[Indien]], [[Centralamerika|Central]]- och [[Sydamerika]].
'''Sesam''' (''Sesamum indicum'') är en blommande växt i släkte [[sesamer]] (''Sesamum'') inom [[familj (biologi)|familjen]] [[sesamväxter]]. Flera vilda släktingar förekommer i Afrika och även ett antal i Indien. Den odlas över stora delar av den tropiska regionen för sina ätbara fröns skull, vilka växer i frökapslar. År 2018 producerades sex miljoner ton, där [[Sudan]], [[Myanmar]] och [[Indien]] är de största producenterna.<ref name=faostat/>


Sesamfrön är ett av de äldsta kända skördade [[Vegetabilisk olja|oljefröna]], och har odlats i över 3000 år. Släktet ''Sesamum'' omfattar många arter, där flertalet förekommer i [[Subsahara]]. Den odlade arten ''S. indicum'' härstammar från Indien<ref name="Y. P. S. Bajaj" /> och är härdig mot torka och överlever där många andra grödor inte kan växa.<ref name=rram /><ref name=drl2 /> Sesam har ett av de högsta oljeinnehållen av alla frön. Med sin kraftiga nötiga smak är sesamfrön en vanlig ingrediens i mat över stora delar av världen.<ref name="rhan"/><ref name=esopl /> Likt andra frön och mat så kan den framkalla [[allergi]]er hos vissa.
== Synonymer ==
För vetenskapliga synonymer, se [http://species.wikimedia.org/wiki/Sesamum_indicum Wikispecies].


== Användning ==
== Etymologi ==
Ordet "sesam" härstammar från [[latin]]ets ''sesamum'' och [[grekiska]]ns ''sēsamon'', som i sin tur härleds från antika [[semitiska språk]], däribland [[ackadiska]]ns ''šamaššamu''.<ref>{{webbref|titel=Definition: Teel, Sesame|författare=Merriam-Webster Dictionary|url=http://www.merriam-webster.com/dictionary/sesame}}</ref> Från dessa språkliga rötter har ord som generellt refererar till "olja, eller rinnande fett" uppstått.<ref name="bedigian">{{cite book|title=Sesame: The genus Sesamum|author=Bedigian, D|year=2010|page=400|isbn=978-1-4200-0520-2|publisher=CRC Press|url=https://books.google.com/books?id=o9PLBQAAQBAJ&q=sesame+from+arabic+semsem&pg=PA400}}</ref><ref>{{cite web|title=Sesame (Sesamum indicum L.)|publisher=Gernot Katzer's Spice Pages|url=http://gernot-katzers-spice-pages.com/engl/Sesa_ind.html}}</ref>
Sesamfröna är rika på [[mineral]]er, [[E-vitamin]], fleromättat [[fett]] och [[protein]]. De säljs både utan och med skal. Med skal erhålls större andel [[järn]] och [[kalcium]].


== Ursprung och historia ==
Det går att använda fröna till bakning av [[bröd]], till att göra [[vegetarisk]]a [[pastej]]er såsom [[hummus]] eller till att göra vegetariska färser. Ihop med vatten kan man göra sesammjölk. Fungerar även bra rostade i sallader. Ur sesamfrön utvinns också [[sesamolja]], som används både som matolja och för medicinskt bruk.
Sesamfrön anses vara det äldsta oljefrögrödan som människan använt.<ref name="rram">{{cite web|title=Sesame: New Approaches for Crop Improvement|author1=Raghav Ram |author2=David Catlin |author3=Juan Romero |author4=Craig Cowley |name-list-style=amp |publisher=Purdue University|year=1990|url=http://www.hort.purdue.edu/newcrop/proceedings1990/v1-225.html}}</ref> Släktet omfattar många arter där de flesta lever vilt. Flertalet av dessa vilda arter lever i Subsahara. Den odlade arten ''S. indicum''<ref name="Y. P. S. Bajaj">{{cite book|title=Medicinal and Aromatic Plants, Volume 10 |author =T. Ogasawara, k.Chiba, m.Tada in (Y. P. S. Bajaj ed )|publisher=Springer, 1988|isbn=978-3-540-62727-2|year =1988}}</ref><ref>''Proceedings of the Harlan Symposium'' 1997- [http://www2.bioversityinternational.org/publications/Web_version/47/begin.htm The Origins of Agriculture and Crop Domestication] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120527094040/http://www2.bioversityinternational.org/publications/Web_version/47/begin.htm |date=2012-05-27 }} Retrieved 2012-06-17</ref> härstammar från Indien.<ref>{{cite book|title=Sesame: The genus Sesamum|editor =Dorothea Bedigian|year=2010|publisher=CRC Press|isbn=978-0-8493-3538-9}}</ref><ref>D Zohary, M Hopf – [https://books.google.com/books?id=C1H6_XWJS_gC&pg=PA140&dq=wild+sesame+native&hl=en&sa=X&ei=2_zdT6j0Dc2s8QObpLm_Cw&ved=0CFUQ6AEwBQ#v=onepage&q=wild%20sesame%20native&f=false Domestication of Plants in the Old World: The Origin and Spread of Cultivated Plants in West Asia, Europe, and the Nile Valley] Oxford University Press, 2000 {{ISBN|0-19-850356-3}} Retrieved 2012-06-17</ref>


Arkeologiska lämningar indikerar att sesam började brukas på Indiska subkontinenten för 5500 år sedan.<ref name="Sesame Coordinators">{{cite web|title=Sesame|author=Sesame Coordinators|publisher=Sesaco|url=http://www.sesaco.net/index.htm}}</ref><ref>{{cite web|title=Sesame|author=E.S. Oplinger |author2=D.H. Putnam |display-authors=etal |publisher=Purdue University|url=http://www.hort.purdue.edu/newcrop/afcm/sesame.html}}</ref>
Sesamfrön kan vara starkt allergiframkallande hos vissa personer och orsaka kraftiga allergiska reaktioner som kan resultera i dödsfall.<ref>{{Webbref|url=https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/sesam?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg==&_t_q=Sesamfr%C3%B6&_t_tags=language:sv,siteid:67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=90.230.83.190&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_23c5cdeb-f8c8-46dd-a0e5-79fe3cf8e7cc_sv&_t_hit.pos=4|titel=Sesam|hämtdatum=2018-01-31|verk=www.livsmedelsverket.se|språk=sv}}</ref>
Förkolnaden rester av sesamfrön har återfunnits i arkeologiska utgrävningar och daterats till 3500-3050&nbsp;f.Kr.<ref>D Bedigian and J R Harlan – [https://doi.org/10.1007%2FBF02859136] Retrieved 2012-06-17</ref> Dokumenterad handel med sesam mellan [[Mesopotamien]] och Indien förekom 2000&nbsp;f.Kr.<ref>D Q Fuller (University College London) – [https://scholar.google.co.uk/scholar?cluster=13998651107363032560&hl=en&as_sdt=0,5] – ''Further Evidence on the Prehistory of Sesame'' 2003</ref> Det är möjligt att [[Induskulturen]] exporterade sesamolja till Mesopotamien, där det var känt som ''ilu'' på [[sumeriska]] och ''ellu'' på [[ackadiska]].<ref>{{Cite book|last=Martha|first=T. Roth|title=The Assyrian Dictionary of the Oriental Institute of the University of Chicago (CAD) Volume 4, E|year=1958|isbn=978-0-91-898610-8|location=Chicago|pages=106}}</ref>

Eventuellt odlades sesam i Egypten redan under den [[Ptolemeiska dynastin]],<ref>I Shaw – [https://books.google.com/books?id=092jP1lBhtoC&printsec=frontcover#v=onepage&q=Ptolemy%20I&f=false Oxford University Press, 2003] {{ISBN|0-19-280458-8}} Retrieved 2012-06-17</ref> medan annat indikerar att det var först under [[Nya riket]].<ref>[https://www.google.co.uk/search?tbo=p&tbm=bks&q=inauthor:%22Charles+Freeman%22&source=gbs_metadata_r&cad=8 Charles Freeman] – ''Egypt, Greece, and Rome: Civilizations of the Ancient Mediterranean'' Oxford University Press, 29 Apr 2004 {{ISBN|0-19-926364-7}} Retrieved 2012-06-17</ref><ref name="Serpico, White">{{cite book|title=Ancient Egyptian Materials and Technology|author =M Serpico & R White – (editors; P T Nicholson, I Shaw-translator)|publisher=Cambridge University Press, 23 Mar 2000|isbn=978-0-521-45257-1|date =2000-03-23}}</ref><ref>A R David – [https://books.google.com/books?id=RulD63Y3BlAC&pg=PA42&dq=Ptolemaic+period&hl=en&sa=X&ei=iRDeT6-aC8Sc8gPXvdTHCw&ved=0CDYQ6AEwAA#v=onepage&q=Ptolemaic%20period&f=false Handbook to Life in Ancient Egypt] Oxford University Press, 28Oct 1999 {{ISBN|0-19-513215-7}} Retrieved 2012-06-17</ref> I Egypten kallades det för ''sesemt'', och ingår i listan över medicinalväxter i ''[[Papyrus Ebers|Ebers papyrusrulle]]'', som uppskattas vara över 3600 år gammal. Arkeologiska studier i Turkiet indikerar att sesam odlades och pressades till olja åtminstone för 2750 år sedan i det forntida riket [[Urartu]].<ref name="esopl">{{cite web|title=Sesame|author1=E.S. Oplinger |author2=D.H. Putnam |publisher=Purdue University|url=http://www.hort.purdue.edu/newcrop/afcm/sesame.html|display-authors=etal}}</ref><ref name="Sesame Coordinators"/><ref>{{cite book|title=The Book of Edible Nuts|author=Frederic Rosengarten|publisher=Dover Publications|year=2004|isbn=978-0-486-43499-5}}</ref>

Odlandet av sesam gynnades av dess förmåga att växa i områden där andra grödor inte kunde växa. Det är en härdig växt som behöver lite jordbruksstöd - den växer under torka, vid höga temperaturer, utifrån fukt som fins kvar i marken efter [[monsun]]en eller till och med när det inte har regnat alls eller om det regnat för mycket. På så sätt kunde bönder odla grödan i utkanten av öknen.<ref name="drl2">{{cite web|title=Phenology of Sesame|author=D. Ray Langham|publisher=American Sesame Growers Association|url=http://www.sesamegrowers.org/langham144-182.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20110628021818/http://www.sesamegrowers.org/langham144-182.pdf|url-status=dead|archive-date=2011-06-28}}</ref>

== Botanik ==
[[Fil:Flower of Sesamum indicum.jpg|thumb|Blomma av ''S. indicum''.]]
[[Fil:Sesame in Hainan - 05.JPG|thumb|Frökapsel.]]

Sesam är en [[Annueller|ettårig växt]] som blir 50–100&nbsp;cm hög, med motstående blad på 4–14&nbsp;cm avstånde från varandra. De breda lansformade bladen varierar från 5&nbsp;cm breda vid basen till 1&nbsp;cm på den blommkvisten. Blommorna är klockformade, 3–5&nbsp;cm långa, med fyrabladig öppning. Blomorna kan variera i färg, och gå i vitt, blått eller lila. Även sesamfröna varierar i färg beroende på [[kultivar]]. De vanligaste bland fröna som säljs i butik är vitaktiga. Andra vanliga färger är sandfärgade, bruna, guldaktiga, rödaktiga, grå eller svarta. Dessa färger går igen i fruktkött och kärnhus.
[[Fil:Leiden University Library - Seikei Zusetsu vol. 20, page 006 - 胡麻 - Sesamum indicum L., 1804.jpg|thumb|''Sesame Eleusine coracana'' (L.) Gaertn. i [[Seikei Zusetsu]]-jordbruksencyklopedi.]]

Sesamfrukten är en kapsel, ofta med fin behåring, med fyrkantigt tvärsnitt och vanligtvis en kort trekantigt grenfäste. Kapseln mäter 2–8&nbsp;cm, med en diameter på 0,5–2&nbsp;cm och antalet kammare varierar från fyra till tolv. Frukten brister (''dehiscens'') för att släppa ifrån sig fröna genom att spricka utmed [[Septum (biologi)|skiljeväggar]] som går från toppen och nedåt eller utmed två [[apikal]]a porer, beroende på kultivar.

Sesamfrön är små men de tusentals olika [[Varietet (botanik)|varieteterna]] varierar i storlek. Vanligtvis är de 3–4&nbsp;mm långa, 2&nbsp;mm breda och 1&nbsp;mm tjocka. De är äggformade, något tillplattade och något tunnare vid fröärret (hilum) än i motsatta änden.<ref>{{Cite journal|last1=Tunde-Akintunde|first1=T. Y.|last2=Akintunde|first2=B. O.|date=2004-05-01|title=Some Physical Properties of Sesame Seed|url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1537511004000236|journal=Biosystems Engineering|language=en|volume=88|issue=1|pages=127–129|doi=10.1016/j.biosystemseng.2004.01.009|issn=1537-5110}}</ref> Fröskalet (testa) kan vara slätt eller ribbat.

== Odling ==

Sesamvarieteter har utvecklats för många olika jordar. Högavkastande varieteter trivs bäst på väldränerade, bördiga jordar med medelstruktur och neutralt [[pH]]. Dessa har emellertid låg tolerans för jord med hög salthalt och vattensjuka förhållanden. Kommersiella sesamplantor kräver 90–120 frostfria dagar. Varma förhållanden över 23&nbsp;°C gynnar tillväxt och avkastning. Även om sesamplantor kan växa på fattig jord, ger ordentligt gödslade marker den högsta avkastningen.<ref name=esopl /><ref name=Jefferson>{{cite web|title=Sesame: high value oilseed|author=TJAI|publisher=Thomas Jefferson Agriculture Institute|year=2002|url=http://www.extension.iastate.edu/alternativeag/cropproduction/pdf/sesame_crop_guide.pdf}}</ref><!--Initiation of flowering is sensitive to photoperiod and sesame variety. The photoperiod also affects the oil content in sesame seed; increased photoperiod increases oil content.--> Oljehalten i fröet är omvänt proportionell mot dess proteininnehåll.

Sesam är klarar torka väl, delvis på grund av dess omfattande rotsystem. Det kräver dock tillräcklig med fukt för att den ska gro och under dess tidiga tillväxt. När plantan upplever perioder av torka eller överskott av vatten är avkastningen betydligt lägre. Fuktnivåer före plantering och under blomning påverkar avkastningen mest. De flesta kommersiella sorter av sesam klarar inte vattensjuka jordar. Nederbörd sent på säsongen förlänger tillväxten och minskar mängden frökapslar som öppnar sig, som istället lossnar och sprider fröna.
<!--
=== Bearbetning ===
Sesamfrön skyddas av frökapseln som brister när fröna är mogna. När detta sker varierar varför bönder ibland skär av plantorna och placerar em stående tillsammans i väntan på att de mognat och alla kapslar öppnat sig. The discovery of an [[indehiscent]] mutant (analogous to [[Shattering (agriculture)|nonshattering]] domestic grains) by Langham in 1943 began the work towards the development of a high-yielding, dehiscence-resistant variety. Although researchers have made significant progress in sesame breeding, harvest losses due to early dehiscence continue to limit domestic US production.<ref>{{cite web|url=http://www.hort.purdue.edu/newcrop/afcm/sesame.html|title=Sesame|publisher=Alternative Field Crops Manual, the University of Wisconsin and University of Minnesota|author=E.S. Oplinger|author2=D.H. Putnam|author3=A.R. Kaminski|author4=C.V. Hanson|author5=E.A. Oelke|author6=E.E. Schulte|author7=J.D. Doll|name-list-style=amp|date=1990}}</ref>

Since sesame is a small, flat seed, it is difficult to dry it after harvest because the small seed makes movement of air around the seed difficult. Therefore, the seeds need to be harvested as dry as possible and stored at 6% moisture or less. If the seed is too moist, it can quickly heat up and become rancid.<ref name="rhan"/>

After harvesting, the seeds are usually cleaned and hulled. In some countries, once the seeds have been hulled, they are passed through an electronic colour-sorting machine that rejects any discolored seeds to ensure perfect colour, because sesame seeds with consistent appearance are perceived to be of better quality by consumers, and sell for a higher price.

Immature or off-sized seeds are removed and used for [[sesame oil#Manufacturing process|sesame oil production]].
-->
== Produktion och handel ==
{| class="wikitable" style="float:right; clear:left; width:18em;"
! colspan=2|Produktion av sesamfrön, 2018
|-
! style="background:#ddf; width:75%;"| Land
! style="background:#ddf; width:25%;"| <small>Produktion (ton)</small>
|-
|<center> {{SUD}}</center> ||<center>981,000</center>
|-
|<center> {{MYA}}</center> ||<center>768,858</center>
|-
|<center> {{IND}}</center> ||<center>746,000</center>
|-
|<center> {{NGA}}</center> ||<center>572,761</center>
|-
|<center> {{CHN}}</center> ||<center>431,500</center>
|-
| <center>'''Världen'''</center> ||<center>'''6,015,573'''</center>
|-
|colspan=2|<center><small>Källa: [[FAOSTAT]], [[FN]]<ref name="faostat">{{cite web|url=http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC |title=Sesame seed production in 2018, Crops/World Regions/Production Quantity from pick lists|date=2020|publisher=UN Food and Agriculture Organization Corporate Statistical Database (FAOSTAT)|access-date=15 November 2020}}</ref></small></center>
|}

År 2018 var världsproduktionen av sesamfrön 6 miljoner ton, där [[Sudan]], [[Myanmar]] och [[Indien]] stod för störta produktionen.<ref name=faostat/>

Vita och andra ljusa sesamfrön är de vanligaste i Europa, Amerika, Västasien och Indien. De svarta och mörkfärgade fröna produceras främst i Kina och Sydostasien.<ref name="feedipedia">Heuzé V., Tran G., Bastianelli D., Lebas F., 2017. Sesame (Sesamum indicum) seeds and oil meal. Feedipedia, a programme by INRA, CIRAD, AFZ, and FAO. https://www.feedipedia.org/node/26 Last updated on June 22, 2017, 16:08</ref>

=== Handel ===
Japan är den största importören av sesam. Sesamolja, främst från rostade frön, är en viktig ingrediens i japansk matlagning och traditionellt den vanligaste användingsformen. Kina är den näst största och även där handlar det främst om sesamolja. Kina exporterar även lågprisfrön som inte går till oljetillverkning, främst till Sydostasien.Andra stora importörer är USA, Kanada, Nederlämnderna, Turkiet och Frankrike.

Sesamfrön är en högt värderad [[avsalugröda]] med priser so varierar på US$800 och $1700 per ton mellan åren 2008 och 2010.<ref>{{cite web|title=Oil seed prices and futures|publisher=Commodity Prices|date=July 2010|url=http://www.agricommodityprices.com/futures_prices.php?id=144}}</ref><ref>{{cite web|title=Sesame|author=Mal Bennett|publisher=Ag Market Research Center|url=http://www.agmrc.org/media/cms/sesame_38F4324EE52CB.pdf}}</ref>
<!--
Sesame exports sell across a wide price range. Quality perception, particularly how the seed looks, is a major pricing factor. Most importers who supply ingredient distributors and oil processors only want to purchase scientifically treated, properly cleaned, washed, dried, colour-sorted, size-graded, and impurity-free seeds with a guaranteed minimum oil content (not less than 40%) packed according to international standards. Seeds that do not meet these quality standards are considered unfit for export and are consumed locally. In 2008, by volume, premium prices, and quality, the largest exporter was India, followed by Ethiopia and Myanmar.<ref name="rhan"/><ref>{{cite web|title=Sesame Export Statistics|publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations|year=2011|url=http://faostat.fao.org/site/342/default.aspx}}</ref>-->


== Näringsinnehåll och kemisk sammansättning ==
{|
{|
|----- align="center"
|----- align="center"
Rad 61: Rad 138:
| [[Järn]] || 2,4 mg (oskalade 10,5 mg)
| [[Järn]] || 2,4 mg (oskalade 10,5 mg)
|}
|}
<!--
{{Nutritional value
| name = Whole sesame seeds, dried
| caption = Whole, dried sesame seeds
| serving_size = 100 grams
| kcal = 573
| carbs = 23.4
| fat = 49.7
| protein = 17.7
| sugars = 0.3
| satfat = 7.0
| transfat =
| monofat = 18.8
| polyfat = 21.8
| omega3fat =
| omega6fat =
| fiber = 11.8
| starch =
| water = 4.7 g
| calcium_mg = 975
| iron_mg = 14.6
| phosphorus_mg = 629
| magnesium_mg = 351
| manganese_mg =
| sodium_mg = 11
| potassium_mg = 468
| zinc_mg = 7.8
| vitA_ug =
| vitA_iu = 9
| betacarotene_ug =
| lutein_ug =
| thiamin_mg = 0.79
| riboflavin_mg = 0.25
| niacin_mg = 4.52
| pantothenic_mg =
| vitB6_mg = 0.79
| folate_ug = 97
| vitB12_ug =
| vitC_mg = 0
| vitE_mg = 0.25
| vitK_ug =
| source_usda = 1
| note = [https://ndb.nal.usda.gov/ndb/foods/show/3620 Link to Full USDA Database Entry]
}}
-->
Hela sesamfrön är rika på B-vitaminer och mineral, som [[järn]], [[magnesium]], [[kalcium]], [[fosfor]] och [[zink]]. Biprodukten efter oljeutvinning, som ibland kallas sesamoljemjöl är rik på protein och används som foder inom kyckling- och köttindustrin.<ref name="rhan">{{cite web|title = Sesame profile|author = Ray Hansen|date = August 2011|publisher = Agricultural Marketing Resource Center|url = http://www.agmrc.org/commodities-products/grains-oilseeds/sesame/}}</ref><ref name=esopl /><ref name="feedipedia" />

En studie indikerar att konsumption av sesamfrön kan ha mindre effekt på både det [[Systole|systoliska]] och [[Diastole|diastoliska]] [[blodtryck]]et.<ref name="pmid28387047">{{cite journal | vauthors=Khosravi-Boroujeni H, Nikbakht E, Natanelov E, Khalesi S | title=Can sesame consumption improve blood pressure? A systematic review and meta-analysis of controlled trials | journal= [[Journal of the Science of Food and Agriculture]] | volume=97 | issue=10 | pages=3087–3094 | year=2017 | doi= 10.1002/jsfa.8361 | pmid = 28387047 }}</ref>

Sesamfrön innehåller [[lignaner]] som [[sesamolin]], [[sesamin]], [[pinoresinol]] och [[lariciresinol]].<ref>{{cite journal | last1 = Milder | first1 = Ivon E. J. | last2 = Arts | first2 = Ilja C. W. | last3 = Betty | last4 = Venema | first4 = Dini P. | last5 = Hollman | first5 = Peter C. H. | year = 2005 | title = Lignan contents of Dutch plant foods: a database including lariciresinol, pinoresinol, secoisolariciresinol and matairesinol | journal = British Journal of Nutrition | volume = 93 | issue = 3| pages = 393–402 | doi = 10.1079/BJN20051371 | pmid=15877880| doi-access = free }}</ref><ref>{{cite journal|journal=J Agric Food Chem|year=2011|volume=59|issue=7|pages=3214–9|doi=10.1021/jf104311g|title=Identification of methanol-soluble compounds in sesame and evaluation of antioxidant potential of its lignans|vauthors=Kuo PC, Lin MC, Chen GF, Yiu TJ, Tzen JT|pmid=21391595}}</ref>

== Inom matlagning ==
[[Fil:Sesame oil.jpg|thumb|Sesamfrön är en rik på sesamolja.]]

Sesamfrön är en vanlig ingrediens inom många kök. De används hela för sin rika, nötiga smak. De kan användas i brödbak, både i degen, exempelvis i olika kex, hårdbröd eller kakor, eller som topping ovanpå, exempelvis på hamburgerbröd och matbröd. Ungefär 75% av Mexickos sesamskörd upphandlas av [[McDonald's]]<ref name=MCSESAME>{{cite web |url=http://www.webmd.com/allergies/news/20090316/sesame-allergies-on-the-rise-in-us |title=Sesame Seed Allergy Now Among Most Common Food Allergies |first=Charlene |last=Laino |work=WebMD Health News |date=March 16, 2009 |location=Washington, DC}}</ref> till deras hamburgerbröd.<ref name=GLOBALSESAME>{{cite news |url=https://news.google.com/newspapers?nid=1350&dat=19921027&id=IVhPAAAAIBAJ&pg=5841,7320341 |title=McDonald's Now Exporting from Mexico |agency=Reuters |newspaper=The Toledo Blade |date=October 27, 1992 }}</ref> Malda sesamfrön används även till att göra [[vegetarisk]]a [[pastej]]er och vegetarisk färs. Ihop med vatten kan man även göra sesammjölk.

I Asien är det vanligt att man strör sesamfrön på maträtter, exempelivs på viss [[sushi]].<ref>{{Cite web|date=2020-10-05|title=Third-culture breakfast: Asia-inspired morning feasts from Hetty McKinnon|url=http://www.theguardian.com/food/2020/oct/06/third-culture-breakfast-asia-inspired-morning-feasts-from-hetty-mckinnon|access-date=2020-12-15|website=the Guardian|language=en}}</ref> I Japan r det vamligt med sesamfrön i sallader och bakad snacks, och rostade sesamfrön används för att göra smaksättaren ''[[gomashio]]''. Inom östasiatiska kök, som i Kina används sesamfrön och olja i rätter som ''[[dim sum]]'', ''[[Jin deui]]'' ([[kantonesiska]]: ''jin deui'') och i vietnamesiska ''[[bánh rán]]''. Sesamsmak, genom bruk av olja eller rostade eller råa frön, är vanligt i koreansk matlagning, och används bland annat för att [[marinad|marinera]] kött och grönsaker. När man gör [[tempura]] blandar man ofta sesam- och [[bomullsfröolja]] för [[fritering]].

Sesam, eller ''simsim'' som det kallas i Östafrika, används också inom det afrikanska köket. I [[Togo]] är fröna en huvudingrediens för soppor och i [[Demokratiska republiken Kongo]] och i norra [[Angola]] serveras ''wangila'', en rätt av malda sesamfrön, ofta med rökt fisk eller hummer.
[[File:Pasteli varieties.JPG|thumb|stående|Tre olika sorters sesamfrögodis.]]
Sesamfrön och -olja används rikligt i Indien. I stora delar av landet blandas sesamfrö med upphettat [[jaggery]] (en sorts rörsocker), [[socker]] eller [[palmsocker]] till [[krokant]]liknande godisbollar. I [[Punjab (Indien)|Punjab]] och [[Tamil Nadu]] kallas den ''pinni'' på [[Urdu]] och ''ell urundai'' på [[tamil]] och ''ellunda'' på [[malajsiska]]. I [[Manipur]] använda svart sesam för att göra ''[[chikki]]'' och även kallpressad olja. I [[Assam]] används svart sesam för att göra ''til pitha'' och ''tilor laru'' (sesamfröbollar), och till kött för att laga ''til mangko'' under ''[[bihu]]''.

Inom det tamilska köket används mycket sesamolja. Mjölet ''[[Milagai podi]]'' görs på sesamfrön och torkad chili, och används fsom smakförstärkare. Sesamolja används här även som ett konserveringsmedel och för att mildra hettan i den starka maten och inläggningarna.

Sesamfrökakor och kex, både söta och salta är populära i delar av Amerika, exempelvis i [[Charleston, South Carolina]]. Sesamfrön, som där också kallas för ''benne'', tros ha medförts dit av Västafrikanska på 1600-talet. I [[Karibien|karibiska]] köket görs kakor av sesamfrö och sockcer, som påminner om [[krokant]]. Inom de mexikanska köket kallas sesamfrön för ''ajonjolí''. Det används främst för att reda såser, som ''[[mole]]'' och ''[[adobo]]''. Sesamfrön strös gärna även på matbröd eller kex, så kallade ''alegrías''.

Sesam är en viktig ingridiens i många kök i [[Mellanöstern]]. Sesamfrön används för att göra röran ''[[tahini]]'', som används i en mängd typiska rätter som ''[[hummus]]'' och konfekten ''[[halvah]]''. På samma sätt är den en vanlig ingrediens i köken kring [[Levanten]], som i kryddblandningen ''[[za'atar]]'', som är populär över hela Mellanöstern.<ref>{{cite web|url=http://www.thekitchn.com/inside-the-spice-cabinet-zaatar-seasoning-blend-82566|title=Inside the Spice Cabinet: Za'atar Seasoning Blend}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.thespruce.com/zaatar-middle-eastern-spice-mixture-2355844|title=Make Your Own Za'atar Spice Mix and Kick the Flavor up a Notch}}</ref>

I södra och östra Asien, och i Mellanöstern görs ett populärt godis av sesamfrön som blandas med [[honung]] eller [[sirap]] och som sedan rostas. I Japan görs den [[tofu]]liknande ''goma-dofu'' av sesampasta och stärkelse.

På [[Sicilien]] görs ''giuggiulena'', som är en sorts sesamkakor, och ''giurgiulena'' som är en sorts nougatliknande sesamgodis och som ofta serveras till Jul. Båda namnen är allternativa stavningar av sicilianskans ord för sesamfrö.

Sesamolja används både som smasättare men även som matlagningsolja och olika sorter har olika kvaliteter för olika bruk.

== Galleri ==
<gallery = perrow="4">
Fil:Sa white sesame seeds.jpg|Förstoring av ett vitt sesamfrö.
Fil:PikiWiki Israel 14731 Sesame Baskets.JPG|Sesamfrön strös ofta på bröd, kex och kakor.
Fil:Khao phan nga muan.jpg|''Khao phan'' med svarta seamfrön.
Fil:Bread Sticks With Sesame.jpg|Brödpinnar med sesamfrön.
Fil:"A Gingelly cake".jpg|Söt sesamkaka.
Fil:Sesame Seed Ball (Candy).jpg|Sesamfröbollar.
Fil:Til-Patti 2.jpg|''Til-patti'', en delikates från Indien.
Fil:Athens15 tango7174.jpg|''[[Simit]]'', ''koulouri'' eler ''gevrek'', ett ringformat bröd med sesamfrön
</gallery>
<!--
== Allergi ==
Sesamfrön kan vara starkt allergiframkallande hos vissa personer och orsaka kraftiga allergiska reaktioner som kan resultera i dödsfall.<ref>{{Webbref|url=https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/sesam?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg==&_t_q=Sesamfr%C3%B6&_t_tags=language:sv,siteid:67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=90.230.83.190&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_23c5cdeb-f8c8-46dd-a0e5-79fe3cf8e7cc_sv&_t_hit.pos=4|titel=Sesam|hämtdatum=2018-01-31|verk=www.livsmedelsverket.se|språk=sv}}</ref>
<!--
Sesame can trigger the same [[allergic reaction]]s, including [[anaphylaxis]], as seen with other [[food allergy|food allergens]].<ref name="adatia">{{cite journal | last=Adatia | first=A | last2=Clarke | first2=AE | last3=Yanishevsky | first3=Y | last4=Ben-Shoshan | first4=M | title=Sesame allergy: current perspectives (Review) | journal=Journal of Asthma and Allergy | volume=10 | year=2017 | issn=1178-6965 | pmid=28490893 | pmc=5414576 | doi=10.2147/JAA.S113612 | pages=141–151}}</ref> Sesame oil can also be an allergen source of the allergy-triggering proteins.<ref name=adatia/> Prevalence is higher in people who have allergic reactions to other foods.<ref name=adatia/> A cross-reactivity exists between sesame allergens and those of several other [[nut (fruit)|nuts]] or seeds, particularly peanuts.<ref name=adatia/><ref name="vwh">{{cite web |url =http://allergies.about.com/od/otherfoodallergies/a/sesameallergy.htm |title =Sesame seed allergy and cross-reactivity |publisher=VeryWell Health|date=4 October 2020|access-date=7 October 2020}}</ref>
As little as two sesame seeds, or one [[milligram|mg]] of sesame protein, may trigger allergic reactions in sesame-allergic individuals.<ref name=adatia/> The onset of the symptoms may occur within 20 minutes after ingestion of a sesame seed product.<ref name=adatia/> In addition to products derived from sesame, such as ''[[tahini]]'' and sesame oil, persons with sesame allergies are encouraged to avoid processed foods, including baked goods, [[tempeh]], and generic "vegetable oil".<ref name=adatia/><ref name=vwh/><ref name="hc">{{cite web | title=Sesame - A priority food allergen |url=https://www.canada.ca/en/health-canada/services/food-nutrition/reports-publications/food-safety/sesame-priority-food-allergen.html|publisher=Health Canada, Government of Canada|date=2017|access-date=7 October 2020}}</ref> In addition to food sources, individuals allergic to sesame have been warned that a variety of non-food sources may also trigger a reaction to sesame, including adhesive bandages, cosmetics, hair-care products, perfumes, soaps and sunscreens, drugs, some fungicides and insecticides, lubricants, ointments, and topical oils, and pet food.<ref name=hc/>

According to allergy experts, "standard skin and blood testing for food allergies [does not] predict whether a child has true sesame allergy."<ref>{{cite journal |vauthors=Permaul P, etal |title=Sesame allergy: role of specific IgE and skin-prick testing in predicting food challenge results |journal=Allergy and Asthma Proceedings |pages=643–48 |date=Nov 2009 |pmid=20031010 |doi=10.2500/aap.2009.30.3294 |volume=30 |issue=6 |pmc=3131114}}</ref> A food challenge under the direction of a physician may be required to properly diagnose a sesame allergy.<ref name=adatia/><ref name=vwh/><ref name=hc/>

===Prevalence and labeling regulations===
Prevalence of sesame allergy varies per geographic region, such as the [[North America]]n population having a prevalence of about 0.1%.<ref name=adatia/> In the United States, sesame is the ninth most common allergen, possibly affecting 1.5 million individuals.<ref name="cnn">{{cite news|author=Minali Nigam|title=1.5 million people in the US might have sesame allergies|work=CNN|date=5 August 2019|url=https://www.cnn.com/2019/08/05/health/sesame-allergy-us-study/index.html?no-st=1569530150|access-date=7 October 2020}}</ref><ref>{{cite web |last1=Clopton |first1=Jennifer |title=Adult-Onset Food Allergies Increasing, Confusing |url=https://www.webmd.com/allergies/news/20190111/adult-onset-food-allergies-increasing-confusing |website=WebMD |access-date=5 January 2021 |language=en}}</ref><ref>{{cite journal |vauthors=Ben-Shoshan M, Harrington DW, Soller L, etal |title=A population-based study on peanut, tree nut, fish, shellfish, and sesame allergy prevalence in Canada |journal=The Journal of Allergy and Clinical Immunology |volume=125 |issue=6 |pages=1327–35 |date=June 2010 |pmid=20451985 |doi=10.1016/j.jaci.2010.03.015 |doi-access=free }}</ref><ref>{{cite journal |url =http://www.jacionline.org/article/S0091-6749(10)00575-0/fulltext |title =US prevalence of peanut and sesame allergy|journal =Journal of Allergy and Clinical Immunology|volume =125|issue =6|pages =1322–1326|doi =10.1016/j.jaci.2010.03.029|pmid =20462634|year =2010|last1 =Sicherer|first1 =Scott H.|last2 =Muñoz-Furlong|first2 =Anne|last3 =Godbold|first3 =James H.|last4 =Sampson|first4 =Hugh A.}}</ref> Although the US [[Food and Drug Administration]] issued a request for information to consider package labeling for sesame,<ref>{{cite web |url=https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/statement-fda-commissioner-scott-gottlieb-md-fdas-new-consideration-labeling-sesame-allergies |title=Statement from FDA Commissioner Scott Gottlieb, M.D., on the FDA's new consideration of labeling for sesame allergies |date= 29 October 2018 |website=U.S. Food and Drug Administration |access-date=8 December 2019}}</ref> there was no change to identify sesame ingredients on US food labels, as of November 2019.<ref name="fsn">{{cite web |title=FDA may add sesame to list of major food allergens requiring label disclosure |url=https://www.foodsafetynews.com/2019/11/fda-may-add-sesame-to-list-of-major-food-allergens-requiring-label-disclosure/ |publisher=Food Safety News |access-date=7 October 2020 |date=5 November 2019}}</ref> One year later decision was drafted that food manufacturers voluntarily disclose when powdered sesame seeds are used as a previously unspecified spice or flavor, the label be changed to “spice (sesame)” or “flavor (sesame).” The FDA has stated they will begin to work on the final labeling guidelines in 2021.<ref>{{cite web |last1=Nutrition |first1=Center for Food Safety and Applied |title=FDA Issues Draft Guidance for Industry on Voluntary Disclosure of Sesame When Added as Flavoring or Spice |url=https://www.fda.gov/food/cfsan-constituent-updates/fda-issues-draft-guidance-industry-voluntary-disclosure-sesame-when-added-flavoring-or-spice |website=FDA |access-date=5 January 2021 |language=en |date=21 December 2020}}</ref>

Canada issued regulations to require food product labels to state the presence of sesame as an ingredient.<ref name=hc/> Sesame protein is one of the three most common allergens in Israel.<ref>{{cite journal |author=Aaronov, D.|title=Natural history of food allergy in infants and children in Israel |journal=Annals of Allergy, Asthma & Immunology |volume=101 |issue=6 |pages=637–40 |date=Dec 2008 |pmid=19119709 |doi=10.1016/S1081-1206(10)60228-1|display-authors=etal}}</ref> In the [[European Union]], identifying the presence of sesame either as an ingredient or unintended contaminant in packaged food is compulsory. The regulation (EC) 1169/2011 on food-labeling lists 14 allergens, including sesame, in packaged food must be clearly indicated on the label as part of the list of ingredients, using a distinctive typography (such as bold type or capital letters).<ref>{{cite web |title=Regulation (EG) 1169/2011 |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32011R1169|publisher=Eur-Lex - European Union Law, European Union|date=25 October 2011 |access-date=7 October 2020}}</ref>
-->

== I kulturen ==
Frökapselns naturliga öppnande, frönas oljerikedom och värde, har resulterat i flera myter.<ref>{{cite web|title=Sesamum indicum L. |author=Peter Griffee|publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |url=http://ecoport.org/ep?Plant=1937&entityDisplayCategory=full}}</ref> När sesamfröna är mogna spricker kapseln av sig själv med ett poppande läte. Den mest kända myten är berättelsen om "[[Ali Baba och de fyrtio rövarna]]" med frasen "sesam öppna dig", som magiskt öppnar en förseglad grotta.

Sesamfrön förekommer även i [[Hindi]]literatur, i [[ordspråk]]et "''til dharnay ki jagah na hona''", vilket syftar på en plats så trång att inte ens ett ytterligare sesamfrö får plats, och i "''in tilon mein teil nahee''", som syftar på en person som verkar hjälpsam men som inte är till någon hjälp när det verkligen gäller, och som bokstavligen betyder "ingen olja (finns kvar) i detta sesamfrö."


== Källor ==
== Noter ==
=== Noter ===
<references/>
<references/>


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commons|Sesamum indicum}}
{{commons|Sesamum indicum}}
*{{Wikispecies|Sesamum indicum}}
*{{fineli|id=385|namn=Sesamfrö}}
*{{fineli|id=385|namn=Sesamfrö}}

== ytterligare läsning ==
* {{cite journal|last1=Bedigian|first1=Dorothea |last2=Harlan|first2=Jack R.|title=Evidence for Cultivation of Sesame in the Ancient World|journal=[[Economic Botany]]|volume=40|issue=2|date=April–June 1986|pages=137–154 |doi=10.1007/BF02859136 |jstor=4254846 |s2cid=24408335 }}


[[Kategori:Se Växtindex]]
[[Kategori:Se Växtindex]]

Versionen från 21 februari 2021 kl. 19.03

Sesam
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljSesamväxter
Pedaliaceae
SläkteSesamer
Sesamum
ArtSesam
S. indicum
Vetenskapligt namn
§ Sesamum indicum
AuktorLinné, 1753
Synonymer
  • Dysosmon amoenum Raf.
  • Sesamum africanum Tod.
  • Sesamum occidentalis Heer & Regel
  • Sesamum oleiferum Sm.
  • Sesamum orientale L.
  • Volkameria orientalis (L.) Kuntze
För fler synonyme, se Wikispecies.
Sesamplanta.
Sesamplanta.

Sesam (Sesamum indicum) är en blommande växt i släkte sesamer (Sesamum) inom familjen sesamväxter. Flera vilda släktingar förekommer i Afrika och även ett antal i Indien. Den odlas över stora delar av den tropiska regionen för sina ätbara fröns skull, vilka växer i frökapslar. År 2018 producerades sex miljoner ton, där Sudan, Myanmar och Indien är de största producenterna.[2]

Sesamfrön är ett av de äldsta kända skördade oljefröna, och har odlats i över 3000 år. Släktet Sesamum omfattar många arter, där flertalet förekommer i Subsahara. Den odlade arten S. indicum härstammar från Indien[3] och är härdig mot torka och överlever där många andra grödor inte kan växa.[4][5] Sesam har ett av de högsta oljeinnehållen av alla frön. Med sin kraftiga nötiga smak är sesamfrön en vanlig ingrediens i mat över stora delar av världen.[6][7] Likt andra frön och mat så kan den framkalla allergier hos vissa.

Etymologi

Ordet "sesam" härstammar från latinets sesamum och grekiskans sēsamon, som i sin tur härleds från antika semitiska språk, däribland ackadiskans šamaššamu.[8] Från dessa språkliga rötter har ord som generellt refererar till "olja, eller rinnande fett" uppstått.[9][10]

Ursprung och historia

Sesamfrön anses vara det äldsta oljefrögrödan som människan använt.[4] Släktet omfattar många arter där de flesta lever vilt. Flertalet av dessa vilda arter lever i Subsahara. Den odlade arten S. indicum[3][11] härstammar från Indien.[12][13]

Arkeologiska lämningar indikerar att sesam började brukas på Indiska subkontinenten för 5500 år sedan.[14][15] Förkolnaden rester av sesamfrön har återfunnits i arkeologiska utgrävningar och daterats till 3500-3050 f.Kr.[16] Dokumenterad handel med sesam mellan Mesopotamien och Indien förekom 2000 f.Kr.[17] Det är möjligt att Induskulturen exporterade sesamolja till Mesopotamien, där det var känt som ilusumeriska och elluackadiska.[18]

Eventuellt odlades sesam i Egypten redan under den Ptolemeiska dynastin,[19] medan annat indikerar att det var först under Nya riket.[20][21][22] I Egypten kallades det för sesemt, och ingår i listan över medicinalväxter i Ebers papyrusrulle, som uppskattas vara över 3600 år gammal. Arkeologiska studier i Turkiet indikerar att sesam odlades och pressades till olja åtminstone för 2750 år sedan i det forntida riket Urartu.[7][14][23]

Odlandet av sesam gynnades av dess förmåga att växa i områden där andra grödor inte kunde växa. Det är en härdig växt som behöver lite jordbruksstöd - den växer under torka, vid höga temperaturer, utifrån fukt som fins kvar i marken efter monsunen eller till och med när det inte har regnat alls eller om det regnat för mycket. På så sätt kunde bönder odla grödan i utkanten av öknen.[5]

Botanik

Blomma av S. indicum.
Frökapsel.

Sesam är en ettårig växt som blir 50–100 cm hög, med motstående blad på 4–14 cm avstånde från varandra. De breda lansformade bladen varierar från 5 cm breda vid basen till 1 cm på den blommkvisten. Blommorna är klockformade, 3–5 cm långa, med fyrabladig öppning. Blomorna kan variera i färg, och gå i vitt, blått eller lila. Även sesamfröna varierar i färg beroende på kultivar. De vanligaste bland fröna som säljs i butik är vitaktiga. Andra vanliga färger är sandfärgade, bruna, guldaktiga, rödaktiga, grå eller svarta. Dessa färger går igen i fruktkött och kärnhus.

Sesame Eleusine coracana (L.) Gaertn. i Seikei Zusetsu-jordbruksencyklopedi.

Sesamfrukten är en kapsel, ofta med fin behåring, med fyrkantigt tvärsnitt och vanligtvis en kort trekantigt grenfäste. Kapseln mäter 2–8 cm, med en diameter på 0,5–2 cm och antalet kammare varierar från fyra till tolv. Frukten brister (dehiscens) för att släppa ifrån sig fröna genom att spricka utmed skiljeväggar som går från toppen och nedåt eller utmed två apikala porer, beroende på kultivar.

Sesamfrön är små men de tusentals olika varieteterna varierar i storlek. Vanligtvis är de 3–4 mm långa, 2 mm breda och 1 mm tjocka. De är äggformade, något tillplattade och något tunnare vid fröärret (hilum) än i motsatta änden.[24] Fröskalet (testa) kan vara slätt eller ribbat.

Odling

Sesamvarieteter har utvecklats för många olika jordar. Högavkastande varieteter trivs bäst på väldränerade, bördiga jordar med medelstruktur och neutralt pH. Dessa har emellertid låg tolerans för jord med hög salthalt och vattensjuka förhållanden. Kommersiella sesamplantor kräver 90–120 frostfria dagar. Varma förhållanden över 23 °C gynnar tillväxt och avkastning. Även om sesamplantor kan växa på fattig jord, ger ordentligt gödslade marker den högsta avkastningen.[7][25] Oljehalten i fröet är omvänt proportionell mot dess proteininnehåll.

Sesam är klarar torka väl, delvis på grund av dess omfattande rotsystem. Det kräver dock tillräcklig med fukt för att den ska gro och under dess tidiga tillväxt. När plantan upplever perioder av torka eller överskott av vatten är avkastningen betydligt lägre. Fuktnivåer före plantering och under blomning påverkar avkastningen mest. De flesta kommersiella sorter av sesam klarar inte vattensjuka jordar. Nederbörd sent på säsongen förlänger tillväxten och minskar mängden frökapslar som öppnar sig, som istället lossnar och sprider fröna.

Produktion och handel

Produktion av sesamfrön, 2018
Land Produktion (ton)
Sudan Sudan
981,000
Myanmar Myanmar
768,858
Indien Indien
746,000
Nigeria Nigeria
572,761
Kina Kina
431,500
Världen
6,015,573
Källa: FAOSTAT, FN[2]

År 2018 var världsproduktionen av sesamfrön 6 miljoner ton, där Sudan, Myanmar och Indien stod för störta produktionen.[2]

Vita och andra ljusa sesamfrön är de vanligaste i Europa, Amerika, Västasien och Indien. De svarta och mörkfärgade fröna produceras främst i Kina och Sydostasien.[26]

Handel

Japan är den största importören av sesam. Sesamolja, främst från rostade frön, är en viktig ingrediens i japansk matlagning och traditionellt den vanligaste användingsformen. Kina är den näst största och även där handlar det främst om sesamolja. Kina exporterar även lågprisfrön som inte går till oljetillverkning, främst till Sydostasien.Andra stora importörer är USA, Kanada, Nederlämnderna, Turkiet och Frankrike.

Sesamfrön är en högt värderad avsalugröda med priser so varierar på US$800 och $1700 per ton mellan åren 2008 och 2010.[27][28]

Näringsinnehåll och kemisk sammansättning

Näringsinnehåll (100 g)
Energi 2 432 kJ (582 kcal)
Protein 18 g
Kolhydrater 18 g
Fett 53 g
- Varav fleromättat 22 g
Kalcium 110 mg (oskalade 1 160 mg)
Järn 2,4 mg (oskalade 10,5 mg)

Hela sesamfrön är rika på B-vitaminer och mineral, som järn, magnesium, kalcium, fosfor och zink. Biprodukten efter oljeutvinning, som ibland kallas sesamoljemjöl är rik på protein och används som foder inom kyckling- och köttindustrin.[6][7][26]

En studie indikerar att konsumption av sesamfrön kan ha mindre effekt på både det systoliska och diastoliska blodtrycket.[29]

Sesamfrön innehåller lignaner som sesamolin, sesamin, pinoresinol och lariciresinol.[30][31]

Inom matlagning

Sesamfrön är en rik på sesamolja.

Sesamfrön är en vanlig ingrediens inom många kök. De används hela för sin rika, nötiga smak. De kan användas i brödbak, både i degen, exempelvis i olika kex, hårdbröd eller kakor, eller som topping ovanpå, exempelvis på hamburgerbröd och matbröd. Ungefär 75% av Mexickos sesamskörd upphandlas av McDonald's[32] till deras hamburgerbröd.[33] Malda sesamfrön används även till att göra vegetariska pastejer och vegetarisk färs. Ihop med vatten kan man även göra sesammjölk.

I Asien är det vanligt att man strör sesamfrön på maträtter, exempelivs på viss sushi.[34] I Japan r det vamligt med sesamfrön i sallader och bakad snacks, och rostade sesamfrön används för att göra smaksättaren gomashio. Inom östasiatiska kök, som i Kina används sesamfrön och olja i rätter som dim sum, Jin deui (kantonesiska: jin deui) och i vietnamesiska bánh rán. Sesamsmak, genom bruk av olja eller rostade eller råa frön, är vanligt i koreansk matlagning, och används bland annat för att marinera kött och grönsaker. När man gör tempura blandar man ofta sesam- och bomullsfröolja för fritering.

Sesam, eller simsim som det kallas i Östafrika, används också inom det afrikanska köket. I Togo är fröna en huvudingrediens för soppor och i Demokratiska republiken Kongo och i norra Angola serveras wangila, en rätt av malda sesamfrön, ofta med rökt fisk eller hummer.

Tre olika sorters sesamfrögodis.

Sesamfrön och -olja används rikligt i Indien. I stora delar av landet blandas sesamfrö med upphettat jaggery (en sorts rörsocker), socker eller palmsocker till krokantliknande godisbollar. I Punjab och Tamil Nadu kallas den pinniUrdu och ell urundaitamil och ellundamalajsiska. I Manipur använda svart sesam för att göra chikki och även kallpressad olja. I Assam används svart sesam för att göra til pitha och tilor laru (sesamfröbollar), och till kött för att laga til mangko under bihu.

Inom det tamilska köket används mycket sesamolja. Mjölet Milagai podi görs på sesamfrön och torkad chili, och används fsom smakförstärkare. Sesamolja används här även som ett konserveringsmedel och för att mildra hettan i den starka maten och inläggningarna.

Sesamfrökakor och kex, både söta och salta är populära i delar av Amerika, exempelvis i Charleston, South Carolina. Sesamfrön, som där också kallas för benne, tros ha medförts dit av Västafrikanska på 1600-talet. I karibiska köket görs kakor av sesamfrö och sockcer, som påminner om krokant. Inom de mexikanska köket kallas sesamfrön för ajonjolí. Det används främst för att reda såser, som mole och adobo. Sesamfrön strös gärna även på matbröd eller kex, så kallade alegrías.

Sesam är en viktig ingridiens i många kök i Mellanöstern. Sesamfrön används för att göra röran tahini, som används i en mängd typiska rätter som hummus och konfekten halvah. På samma sätt är den en vanlig ingrediens i köken kring Levanten, som i kryddblandningen za'atar, som är populär över hela Mellanöstern.[35][36]

I södra och östra Asien, och i Mellanöstern görs ett populärt godis av sesamfrön som blandas med honung eller sirap och som sedan rostas. I Japan görs den tofuliknande goma-dofu av sesampasta och stärkelse.

Sicilien görs giuggiulena, som är en sorts sesamkakor, och giurgiulena som är en sorts nougatliknande sesamgodis och som ofta serveras till Jul. Båda namnen är allternativa stavningar av sicilianskans ord för sesamfrö.

Sesamolja används både som smasättare men även som matlagningsolja och olika sorter har olika kvaliteter för olika bruk.

Galleri

I kulturen

Frökapselns naturliga öppnande, frönas oljerikedom och värde, har resulterat i flera myter.[37] När sesamfröna är mogna spricker kapseln av sig själv med ett poppande läte. Den mest kända myten är berättelsen om "Ali Baba och de fyrtio rövarna" med frasen "sesam öppna dig", som magiskt öppnar en förseglad grotta.

Sesamfrön förekommer även i Hindiliteratur, i ordspråket "til dharnay ki jagah na hona", vilket syftar på en plats så trång att inte ens ett ytterligare sesamfrö får plats, och i "in tilon mein teil nahee", som syftar på en person som verkar hjälpsam men som inte är till någon hjälp när det verkligen gäller, och som bokstavligen betyder "ingen olja (finns kvar) i detta sesamfrö."

Noter

  1. ^ ”The Plant List: A Working List of All Plant Species”. The Plant List: A Working List of All Plant Species. http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/kew-2588550. 
  2. ^ [a b c] ”Sesame seed production in 2018, Crops/World Regions/Production Quantity from pick lists”. Sesame seed production in 2018, Crops/World Regions/Production Quantity from pick lists. UN Food and Agriculture Organization Corporate Statistical Database (FAOSTAT). 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. 
  3. ^ [a b] T. Ogasawara, k.Chiba, m.Tada in (Y. P. S. Bajaj ed ) (1988). Medicinal and Aromatic Plants, Volume 10. Springer, 1988. ISBN 978-3-540-62727-2. 
  4. ^ [a b] ”Sesame: New Approaches for Crop Improvement”. Sesame: New Approaches for Crop Improvement. Purdue University. 1990. http://www.hort.purdue.edu/newcrop/proceedings1990/v1-225.html. 
  5. ^ [a b] D. Ray Langham. ”Phenology of Sesame”. Phenology of Sesame. American Sesame Growers Association. http://www.sesamegrowers.org/langham144-182.pdf. 
  6. ^ [a b] Ray Hansen (August 2011). ”Sesame profile”. Sesame profile. Agricultural Marketing Resource Center. http://www.agmrc.org/commodities-products/grains-oilseeds/sesame/. 
  7. ^ [a b c d] ”Sesame”. Sesame. Purdue University. http://www.hort.purdue.edu/newcrop/afcm/sesame.html. 
  8. ^ Merriam-Webster Dictionary. ”Definition: Teel, Sesame”. http://www.merriam-webster.com/dictionary/sesame. 
  9. ^ Bedigian, D (2010). Sesame: The genus Sesamum. CRC Press. Sid. 400. ISBN 978-1-4200-0520-2. https://books.google.com/books?id=o9PLBQAAQBAJ&q=sesame+from+arabic+semsem&pg=PA400. 
  10. ^ ”Sesame (Sesamum indicum L.)”. Sesame (Sesamum indicum L.). Gernot Katzer's Spice Pages. http://gernot-katzers-spice-pages.com/engl/Sesa_ind.html. 
  11. ^ Proceedings of the Harlan Symposium 1997- The Origins of Agriculture and Crop Domestication Arkiverad 2012-05-27 Retrieved 2012-06-17
  12. ^ Dorothea Bedigian, red (2010). Sesame: The genus Sesamum. CRC Press. ISBN 978-0-8493-3538-9. 
  13. ^ D Zohary, M Hopf – Domestication of Plants in the Old World: The Origin and Spread of Cultivated Plants in West Asia, Europe, and the Nile Valley Oxford University Press, 2000 ISBN 0-19-850356-3 Retrieved 2012-06-17
  14. ^ [a b] Sesame Coordinators. ”Sesame”. Sesame. Sesaco. http://www.sesaco.net/index.htm. 
  15. ^ E.S. Oplinger. ”Sesame”. Sesame. Purdue University. http://www.hort.purdue.edu/newcrop/afcm/sesame.html. 
  16. ^ D Bedigian and J R Harlan – [1] Retrieved 2012-06-17
  17. ^ D Q Fuller (University College London) – [2]Further Evidence on the Prehistory of Sesame 2003
  18. ^ Martha, T. Roth (1958). The Assyrian Dictionary of the Oriental Institute of the University of Chicago (CAD) Volume 4, E. Chicago. Sid. 106. ISBN 978-0-91-898610-8. 
  19. ^ I Shaw – Oxford University Press, 2003 ISBN 0-19-280458-8 Retrieved 2012-06-17
  20. ^ Charles FreemanEgypt, Greece, and Rome: Civilizations of the Ancient Mediterranean Oxford University Press, 29 Apr 2004 ISBN 0-19-926364-7 Retrieved 2012-06-17
  21. ^ M Serpico & R White – (editors; P T Nicholson, I Shaw-translator) (2000-03-23). Ancient Egyptian Materials and Technology. Cambridge University Press, 23 Mar 2000. ISBN 978-0-521-45257-1. 
  22. ^ A R David – Handbook to Life in Ancient Egypt Oxford University Press, 28Oct 1999 ISBN 0-19-513215-7 Retrieved 2012-06-17
  23. ^ Frederic Rosengarten (2004). The Book of Edible Nuts. Dover Publications. ISBN 978-0-486-43499-5. 
  24. ^ Tunde-Akintunde, T. Y.; Akintunde, B. O. (2004-05-01). ”Some Physical Properties of Sesame Seed” (på engelska). Biosystems Engineering 88 (1): sid. 127–129. doi:10.1016/j.biosystemseng.2004.01.009. ISSN 1537-5110. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1537511004000236. 
  25. ^ TJAI (2002). ”Sesame: high value oilseed”. Sesame: high value oilseed. Thomas Jefferson Agriculture Institute. http://www.extension.iastate.edu/alternativeag/cropproduction/pdf/sesame_crop_guide.pdf. 
  26. ^ [a b] Heuzé V., Tran G., Bastianelli D., Lebas F., 2017. Sesame (Sesamum indicum) seeds and oil meal. Feedipedia, a programme by INRA, CIRAD, AFZ, and FAO. https://www.feedipedia.org/node/26 Last updated on June 22, 2017, 16:08
  27. ^ ”Oil seed prices and futures”. Oil seed prices and futures. Commodity Prices. July 2010. http://www.agricommodityprices.com/futures_prices.php?id=144. 
  28. ^ Mal Bennett. ”Sesame”. Sesame. Ag Market Research Center. http://www.agmrc.org/media/cms/sesame_38F4324EE52CB.pdf. 
  29. ^ ”Can sesame consumption improve blood pressure? A systematic review and meta-analysis of controlled trials”. Journal of the Science of Food and Agriculture 97 (10): sid. 3087–3094. 2017. doi:10.1002/jsfa.8361. PMID 28387047. 
  30. ^ Milder, Ivon E. J.; Arts, Ilja C. W.; Betty; Venema, Dini P.; Hollman, Peter C. H. (2005). ”Lignan contents of Dutch plant foods: a database including lariciresinol, pinoresinol, secoisolariciresinol and matairesinol”. British Journal of Nutrition 93 (3): sid. 393–402. doi:10.1079/BJN20051371. PMID 15877880. 
  31. ^ ”Identification of methanol-soluble compounds in sesame and evaluation of antioxidant potential of its lignans”. J Agric Food Chem 59 (7): sid. 3214–9. 2011. doi:10.1021/jf104311g. PMID 21391595. 
  32. ^ Laino, Charlene (March 16, 2009). ”Sesame Seed Allergy Now Among Most Common Food Allergies”. WebMD Health News. Washington, DC. http://www.webmd.com/allergies/news/20090316/sesame-allergies-on-the-rise-in-us. 
  33. ^ ”McDonald's Now Exporting from Mexico”. The Toledo Blade. Reuters. October 27, 1992. https://news.google.com/newspapers?nid=1350&dat=19921027&id=IVhPAAAAIBAJ&pg=5841,7320341. 
  34. ^ ”Third-culture breakfast: Asia-inspired morning feasts from Hetty McKinnon” (på engelska). the Guardian. 2020-10-05. http://www.theguardian.com/food/2020/oct/06/third-culture-breakfast-asia-inspired-morning-feasts-from-hetty-mckinnon. 
  35. ^ ”Inside the Spice Cabinet: Za'atar Seasoning Blend”. Inside the Spice Cabinet: Za'atar Seasoning Blend. http://www.thekitchn.com/inside-the-spice-cabinet-zaatar-seasoning-blend-82566. 
  36. ^ ”Make Your Own Za'atar Spice Mix and Kick the Flavor up a Notch”. Make Your Own Za'atar Spice Mix and Kick the Flavor up a Notch. https://www.thespruce.com/zaatar-middle-eastern-spice-mixture-2355844. 
  37. ^ Peter Griffee. ”Sesamum indicum L.”. Sesamum indicum L.. Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://ecoport.org/ep?Plant=1937&entityDisplayCategory=full. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sesam (växt).

ytterligare läsning

  • Bedigian, Dorothea; Harlan, Jack R. (April–June 1986). ”Evidence for Cultivation of Sesame in the Ancient World”. Economic Botany 40 (2): sid. 137–154. doi:10.1007/BF02859136.