Danmarks monarki
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
.jpg)
Danmark är en konstitutionell monarki där landets statschef är kung eller regerande drottning som tillsätts efter en av Folketinget (Danmarks lagstiftande församling) i lag fastställd tronföljd.
Danmark har varit en monarki så långt tillbaka i tiden som det finns skriftliga källor över landets historia. Mellan 1660 och 1848 rådde envälde. Huset Oldenburg har regerat Danmark sedan 1448 och grenen Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg tillträdde tronen 1863.
Margrethe II (född 1940) är Danmarks drottning sedan den 14 januari 1972. Hennes äldste son, kronprins Frederik (född 1968) är landets tronföljare.
Ämbetsuppgifter
Den danska monarken är enligt Danmarks rikes grundlag innehavaren av den högsta verkställande makten, men den utövas enligt grundlagen av Danmarks statsminister och andra ministrar i monarkens namn, eller av monarken efter regeringens anmodan. Monarken är den som utser och entledigar landets statsminister, som är den ledamot av Folketinget som är ledare för det största partiet eller den största koalitionen av partier, enligt parlamentarismens grundprincip. Formellt sett är monarken högste befälhavare för Danmarks väpnade styrkor. Monarkens underskrift tillsammans med ansvarig ministers namnteckning krävs för att lagar, förordningar och andra rättsakter ska äga giltighet.
Monarken är herre och stormästare för landets statsordnar – Elefantorden och Dannebrogorden - samt har alltjämt rätten att adla, även om den sällan används. Monarken måste enligt grundlagen vara medlem av Danska folkkyrkan som är den evangelisk-lutherska statskyrkan.
Representationslokaler och residens
Representation och residens
Lista över Danmarks monarker
Se Lista över Danmarks regenter
Tronföljd
Tronföljdslagen från 1953 (Tronfølgeloven) begränsar arvsrätten till Danmarks tron till Kristian X:s legitima ättlingar. Innan 1953 års lag antogs gällde agnatisk primogenitur, d.v.s. att enbart män kunde ärva tronen. Om ändringen 1953 inte hade genomförts hade Fredrik IX, som saknade en son, inte efterträtts av sin äldsta dotter Margrethe utan av sin bror Prins Knud. Man ändrade sålunda till agnatisk-kognatisk primogenitur, likt vad som gällt länge i Storbritannien.
Sedan 2009 har Danmark kognatisk primogenitur, likt vad som gällt i Sverige sedan 1980, d.v.s. att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön.
Se även
Nordiska statschefsämbeten
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Monarchy of Denmark, tidigare version.
Fotnoter
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||||||||