Kristian X av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristian X
Fotografi av kung Kristian från 1925
Kung av Danmark
Regeringstid 14 maj 1912–20 april 1947
(&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 år och &&&&&&&&&&&&0341.&&&&&0341 dagar)
Företrädare Fredrik VIII
Efterträdare Fredrik IX
Valspråk Min Gud, mitt land, min ära
Kung av Island
Regeringstid 1 december 1918–17 juni 1944
(&&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 år och &&&&&&&&&&&&0199.&&&&&0199 dagar)
Företrädare Sig själv
(kung av Danmark)
Efterträdare Sveinn Björnsson
(Islands president)
Gemål Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin
Barn Fredrik IX
Knud
Ätt Glücksburgska ätten
Far Fredrik VIII
Mor Louise av Sverige
Född 26 september 1870
Charlottenlunds slott utanför Köpenhamn
Död 20 april 1947
(&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 år och &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206 dagar)
Amalienborg i Köpenhamn
Begravd Roskilde domkyrka

Kristian X, (danska: Christian 10.), född 26 september 1870, död klockan 23.04 den 20 april 1947, var kung av Danmark från den 14 maj 1912 och kung av Island från 1918 till 1944.

Han var son till Fredrik VIII av Danmark och drottning Louise, prinsessa av Sverige och Norge samt bror till kung Håkon VII av Norge. Kristian X var vidare syssling med kung Gustaf VI Adolf av Sverige.

Valspråk: Min Gud, mit land, min ære.

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Kristian föddes som äldste son till Fredrik VIII av Danmark och drottning LouiseCharlottenlunds slott i Gentofte kommun, Danmark. Han döptes i kapelletChristiansborgs slott den 31 oktober 1870 av Hans Lassen Martensen, Själlands stift.

Kristian blev student 1889, löjtnant 1888, kapten 1898, överste 1906 och generalmajor 1908. Han hade ett stort militärintresse, och intresserade sig därutöver för idrott, jaktsegling, teater med mera. 1906 blev han kronprins, och besteg vid faderns död 14 maj 1912 Danmarks tron.[1]

Åren som kung[redigera | redigera wikitext]

Kristian företog täta resor til Danmarks olika provinser, 1921 besökte han Grönland, 1921, 1926 och 1930 Island. I grunden en konstitutionell monark hävdade han flera gånger sina egna ståndpunkter, såsom under grundlagsstriden 1914 och 1920, då han djupt engagerad frågan om Mellanslesvig 29 mars avskedade Carl Theodor Zahles regering. Juli 1920 då Danmark fick tillbaka delar av södra Jylland red han över den gamla dansktyska gränsen på en vit häst.[2]

Under den tyska ockupationen 1940-1945 blev kung Kristian X en samlingsgestalt för det danska folket. Han fortsatte sin dagliga ridtur genom Köpenhamn.

I oktober 1942 kastades han av sin häst, skadades allvarligt och hämtade sig aldrig helt. Han dog den 20 april 1947, till följd av skadorna efter ridolyckan.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 26 april 1898 med hertiginnan Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Fredrik IX av Danmark (1899–1972), gift med Ingrid av Sverige.
  2. Prins Knud av Danmark (1900–1976), gift med Caroline-Mathilde av Danmark.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Beck-Glücksburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Kristian IX
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Karolina av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Fredrik VIII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
Kung Kristian X
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I av Sverige & Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Karl XV av Sverige & Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Josefina av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Sverige & Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lovisa av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise av Preussen
 
 
 

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

1888 utnämndes han till riddare av Serafimerorden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 50-51 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 51