Finspångs kommun

	Finspångs kommun
	Kommun
	Vapen för Finspångs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Finspångs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Östergötlands län
Landskap	Östergötland, Närke
Läge	58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.70917°N 15.78694°Ö
Centralort	Finspång
Areal	1 215,04 km² (2015-01-01); 94:e största (av 290)
- land	1 055,25 km²
- vatten	159,79 km²
Folkmängd	21 694 (2023-12-31); 119:e största (av 290)
Befolkningstäthet	20,56 invånare/km²; 174:e högsta (av 290)
Geonames	2714901
Kommunkod	0562
Tätortsgrad (%)	80 (2015)
Organisationsnummer	212000-0423
Antal anställda	2 275 (2014-11)
	Webbplats: www.finspong.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Finspångs kommun är en kommun i norra delen av Östergötlands län. Centralort är Finspång.

Kommunen är den nordligaste i landskapet Östergötland, med en mycket liten del, nordväst om Igelfors, i landskapet Närke. Den gränsar till Norrköpings, Motala och Linköpings kommuner i Östergötlands län, Hallsbergs och Örebro kommuner i Örebro län samt Vingåkers och Katrineholms kommuner i Södermanlands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hällestad, Regna, Risinge och Skedevi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Finspångs köping bildades 1942 genom en ombildning av Risinge landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Hävla (av de tidigare kommunerna Regna och Skedevi) medan Hällestads landskommun samt Finspångs köping förblev opåverkade.

Finspångs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Finspångs köping och landskommunerna Hävla och Hällestad.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld.

Vapnet, som föreslogs av Riksheraldikerämbetet, fastställdes av Kunglig Majestät år 1944. Järnhanteringens symbol är kombinerad med ätten De Geers vapen. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i Patent- och registreringsverket år 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Finspångs kommun 1970–2010

År			Invånare
1970			24 699
1975			24 799
1980			24 614
1985			23 703
1990			23 291
1995			22 996
2000			21 477
2005			20 888
2010			20 747
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[7]:

Tätorter

Nr	Tätort	Befolkning
1	Finspång	&&&&&&&&&&012440.&&&&&012 440
2	Rejmyre	&&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900
3	Lotorp	&&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701
4	Falla	&&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
5	Sonstorp	&&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0429
6	Hällestad	&&&&&&&&&&&&0336.&&&&&0336
7	Ljusfallshammar	&&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
8	Grytgöl	&&&&&&&&&&&&0263.&&&&&0263
9	Butbro	&&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
10	Borggård	&&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
11	Igelfors	&&&&&&&&&&&&0214.&&&&&0214

Vägar och järnvägar

Kommunen genomkorsas av riksväg 51 och nås från sydväst av länsväg 215. Järnvägen till Finspång, som utgår från Kimstad på Södra stambanan, har inte haft persontrafik sedan 1960-talet då den breddades från 891 mm smalspår till normalspårsbredd; den är den enda kvarvarande delen av järnvägen som gick från Örebro södra station till Norrköpings östra station, Västervik och Åtvidaberg.

Politik

Mandatfördelning i Finspångs kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

33

9

6

1

5

33

9

6

5

55

91,5

46

9

1973

1

33

12

3

1

5

33

12

3

5

55

93,6

46

9

1976

1

32

10

4

1

7

32

10

4

7

55

92,4

42

13

1979

3

30

9

4

2

7

3

30

9

4

7

55

90,6

42

13

1982

2

33

8

2

8

33

8

55

91,4

44

11

1985

4

29

1

6

1

8

4

29

6

8

55

90,3

40

15

1988

4

27

2

3

5

6

2

6

4

27

3

5

6

55

86,7

40

15

1991

4

25

1

3

5

6

3

8

4

25

3

5

6

3

8

55

86,8

39

16

1994

6

28

3

5

4

2

7

6

28

3

5

4

7

55

86,8

35

20

1998

8

25

1

3

2

4

8

25

3

4

8

51

81,17

28

23

2002

6

25

4

5

6

25

4

5

6

51

80,82

29

22

2006

6

23

1

5

4

3

9

6

23

5

4

3

9

51

81,29

26

25

2010

4

20

2

1

4

3

2

9

4

20

2

4

3

2

9

45

82,57

23

22

2014

4

20

2

4

3

2

8

4

20

2

4

3

2

8

45

84,05

26

19

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Finspångs kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]