Längdhopp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Längdhopp är en gren inom friidrotten där de tävlande skall hoppa så långt som möjligt och landa i en sandgrop. Hopparen springer 15-25 meter mot hoppgropen på en ansatsbana och gör avstamp från en planka / zon, det är en fördel att hoppa precis innan den röda delen av plankan, eftersom man mäter från plankan, inte där man gör avstamp. Zon är till för yngre ungdomar, då man mäter från avstampet. Efter plankan finns en övertrampsplanka med plastelina på. Om hopparen gör ett avtryck i plastelinan räknas hoppet som ett övertramp och hoppet blir ogiltigt och inget resultat registreras.

Tävlingen går till så att deltagare har tre försök att nå resultat. När dessa tre omgångar är avklarade får de åtta med bäst resultat hoppa ytterligare tre hopp i en finalomgång. Om kvalhoppningen har skett i olika gropar får samtliga finalister sex nya hopp i samma grop för att förhållandena ska vara lika. I större mästerskap har man oftast en kvalgräns för att komma till final, vilket kan leda till att det blir fler än åtta i final.

I längdhopp och tresteg sker även vindmätning vid samtliga hopp. Om det är en medvind på mer än 2 m/s får resultatet ej räknas som någon form av rekord. Hoppet är dock giltigt för tävlingen. Det är samma regel som gäller för sprintlopp på 200m och kortare.

Grenen är olympisk sedan starten 1896, då Ellery Clark vann med ett hopp på 6,35 m, och ingår i alla större friidrottsmästerskap. Längdhopp ingår även i damernas sjukamp och herrarnas tiokamp. I de tidigaste moderna olympiska spelen (1896-1912) förekom även stående längdhopp, dvs längdhopp utan någon ansatslöpning.

Rekord, damer, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Område Resultat Rekordinnehavare Land Stad, datum
Världsrekord 7,52 Galina Tjistjakova  Sovjetunionen Leningrad 11 juni 1988
Afrika 7,12 Chioma Ajunwa  Nigeria Atlanta 2 augusti 1996
Asien 7,01 Weili Yao Kina Folkrepubliken Kina Jinan 5 juni 1993
Europa 7,52 Galina Tjistjakova  Sovjetunionen Leningrad 11 juni 1988
Nordamerika 7,49 Jackie Joyner-Kersee USA Förenta staterna New York 22 maj 1994/Sestriere 31 juli 1994
Oceanien 7,00 Bronwyn Thompson  Australien Melbourne 7 mars 2002
Sydamerika 7,26 Maurren Higa Maggi  Brasilien Bogotá 26 juni 1999

Mästerskapsrekord, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Rekordinnehavare Land Stad, datum
Olympiskt rekord 7,40 Jackie Joyner-Kersee USA Förenta staterna Seoul 29 september 1988
VM-rekord 7,36 Jackie Joyner-Kersee USA Förenta staterna Rom 4 september 1987
EM-rekord 7,30 Heike Drechsler  Östtyskland Split 28 augusti 1990

Rekord, herrar, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Område Resultat Atlet Land Stad, datum
Världsrekord, utomhus 8,95 Mike Powell USA Förenta staterna Tokyo 30 augusti 1991
Afrika 8,46 Cheikh Tidiane Touré  Senegal Bad Langensalza 15 juni 1997
Asien 8,48 Mohamed Salman Al Khuwalidi  Saudiarabien Sotteville 2 juli 2006
Europa 8,86 Robert Emmiyan  Sovjetunionen Tsakhkadzor 22 maj 1987
Nordamerika 8,95 Mike Powell USA Förenta staterna Tokyo 30 augusti 1991
Oceanien 8,49 Jai Taurima  Australien Sydney 28 september 2000
Sydamerika 8,73 Irving Saladino  Panama Hengelo 24 maj 2008

Mästerskapsrekord, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Atlet Land Stad, datum
Olympiskt rekord 8,90 Bob Beamon USA Förenta staterna Mexiko City 18 oktober 1968
VM-rekord 8,95 Mike Powell USA Förenta staterna Tokyo 30 augusti 1991
EM-rekord 8,41 Robert Emmiyan  Sovjetunionen Stuttgart 29 augusti 1986

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett av idrottshistoriens mest legendariska rekord sattes av längdhopparen Bob Beamon vid OS i Mexico City 1968, då han i den tunna luften hoppade 8,90 m. Rekordet var 55 centimeter längre än någon tidigare hoppat och stod sig i 23 år. Det långvarigaste längdhoppsvärldsrekordet var dock de 8,13 m som Jesse Owens hoppade 1935. Det rekordet slogs först efter 25 år när Ralph Boston 1960 hoppade 8,21 m.

Damer, personbästa över 7,20 meter, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Pl. Resultat Atlet Land Stad, datum Anmärkning
1 7,52 Galina Tjistjakova  Sovjetunionen Leningrad 11 juni 1988 Världsrekord
2 7,49 Jackie Joyner-Kersee USA Förenta staterna New York 22 maj 1994 Nationsrekord
3 7,48 Heike Drechsler  Östtyskland Neubrandenburg 9 juli 1988 Nationsrekord
4 7,43 Anișoara Stanciu Flag of Romania (1965-1989).png Rumänien Bukarest 4 juni 1983 Nationsrekord
5 7,42 Tatjana Kotova  Ryssland Annecy 23 juni 2002
6 7,39 Jelena Belevskaja  Sovjetunionen Bryansk 18 juli 1987
7 7,38 Inessa Kravets Olympic flag.svg OSS Kiev 13 juni 1992
8 7,33 Tatjana Lebedeva  Ryssland Tula 31 juli 2004
9 7,31 Jelena Khlopotnova  Sovjetunionen Alma Ata 12 september 1985
10 7,31 Marion Jones USA Förenta staterna Eugene 31 maj 1998
11 7,27 Irina Simagina  Ryssland Tula 31 juli 2004
12 7,26 A Maurren Higa Maggi  Brasilien Bogotá 26 juni 1999 Nationsrekord
13 7,24 Larisa Berezhnaja  Sovjetunionen Granada 25 maj 1991
14 7,21 Helga Radtke  Östtyskland Dresden 26 juli 1984
= 7,21 Ludmila Kolchanova  Ryssland Sotji 27 maj 2007
16 7,20 Vali Ionescu-Constantin Flag of Romania (1965-1989).png Rumänien Bukarest 1 augusti 1982
= 7,20 Irena Ozenko  Sovjetunionen Budapest 12 september 1986
= 7,20 Jelena Sinchukova  Sovjetunionen Budapest 20 juni 1991
= 7,20 Irina Mushailova  Ryssland Sankt Petersburg 14 juli 1994

Resultat markerade med A är noterade på hög höjd (2000 meter över havsnivån)

Damer, personbästa från och med år 2000, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Längdhopp kvinnor är en av de friidrottsgrenar där mycket svårslagna rekord och resultat registrerades under de dopingintensiva decennierna i slutet av 1900-talet. Det bästa resultatet efter millennieskiftet är Tatjana Kotovas 7,42 m från 2002. Det är det 12:e längsta hoppet någonsin, och hon är den 5:e bästa hopparen någonsin. En av favoriterna inför längdhoppsfinalen vid OS i London 2012 var amerikanskan Brittney Reese. Hennes personbästa – 7,19 m från år 2011 – var det 141:a längsta hoppet i världen och med detta hopp var hon den 20:e bästa hopparen någonsin. Statistiken visar att de kvinnliga längdhopparna hoppade 10–15 cm kortare under början av 2000-talet jämfört med 1980-talet.

Plats bland
hoppare
Plats bland
alla hopp
Resultat Atlet Land År
1 1 7,52 Galina Tjistjakova  Sovjetunionen 1988
5 12 7,42 Tatjana Kotova  Ryssland 2004
8 29 7,33 Tatjana Lebedeva  Ryssland 2004
11 54 7,27 Irina Meleshina-Simagina  Ryssland 2004
15 116 7,21 Ludmila Kolchanova  Ryssland 2007
20 141 7,19 Brittney Reese USA Förenta staterna 2011
23 187 7,16 Elva Goulbourne  Jamaica 2004
26 223 7,13 Olga Kucherenko  Ryssland 2010

Herrar, personbästa över 8,50 meter, utomhus[redigera | redigera wikitext]

Världsrekorden i längdhopp för män har ökat från ungefär sju och en halv meter i slutet av 1800-talet till närmare nio meter idag. Många av världsrekorden har stått sig länge. Irländaren Peter O'Connors 7,61 m från 1901 slog inte förrän 1923 av amerikanen Edward Gourdin. Jesse Owens, USA, hoppade 8,13 m år 1935 och var därmed först över åtta meter. Det rekordet stod sig i 25 år tills det slogs av landsmannen Ralph Boston 1960. Amerikanen Bob Beamons 8,90 i den direktsända OS-finalen i Mexico City 1968 innebar att det tidigare världsrekordet, som innehades av Igor Ter-Ovanesyan, Sovjetunionen, slogs med hela 55 cm. Beamons "oslagbara" rekord skulle stå sig fram till 1991, då Mike Powell hoppade 8,95 m i Tokyo. Nämnde Powell har även hoppat 8,99 m i stark medvind, vilket medför att resultatet inte räknas som ett rekord. Som tabellen nedan visar, har åtta män hoppat över 8,70 meter:

Pl. Resultat Atlet Land Stad, datum Anmärkning
1 8,95 Mike Powell USA Förenta staterna Tokyo 30 augusti 1991 Världsrekord
2 8,90 A Bob Beamon USA Förenta staterna Mexiko City 18 oktober 1968 OS-rekord
3 8,87 Carl Lewis USA Förenta staterna Tokyo 30 augusti 1991
4 8,86 A Robert Emmiyan  Sovjetunionen Tsakhkadzor 22 maj 1987 Europarekord
5 8,74 Larry Myricks USA Förenta staterna Indianapolis 18 juli 1988
= 8,74 A Eric Walder USA Förenta staterna El Paso 2 april 1994
7 8,73 Irving Saladino  Panama Hengelo 24 maj 2008 Sydamerikanskt rekord
8 8,71 Iván Pedroso  Kuba Salamanca 18 juli 1995 Nationsrekord
9 8,66 Loúis Tsátoumas  Grekland Kalamáta 2 juni 2007 Nationsrekord
10 8,63 Kareem Streete-Thompson USA Förenta staterna Linz 4 juli 1994
11 8,62 James Beckford  Jamaica Orlando 5 april 1997 Nationsrekord
12 8,60 Dwight Phillips USA Förenta staterna Linz 8 augusti 2004
13 8,56 Yago Lamela  Spanien Turin 24 juni 1999 Nationsrekord
14 8,54 Lutz Dombrowski  Östtyskland Moskva 28 juli 1980 Tyskt rekord
15 8,53 Jaime Jefferson  Kuba Havanna 12 maj 1990
16 8,52 Savante Stringfellow USA Förenta staterna Palo Alto 21 juni 2002
17 8,51 Roland McGhee USA Förenta staterna São Paulo 14 maj 1995
17 8,50 Llewellyn Starks USA Förenta staterna Rhede 7 juli 1991

Resultat markerade med A är noterade på hög höjd (2000 meter över havsnivån)

Se även[redigera | redigera wikitext]