Göteborgs universitet

Från Wikipedia
Version från den 22 juni 2017 kl. 13.26 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4beta3))

Göteborgs universitet
Engelska: University of Gothenburg
Latin: Universitas Gothoburgensis
MottoTradita innovare innovata tradere
Motto på svenskaAtt förnya det överlämnade och lämna det förnyade vidare[1]
Grundat1954
ÄgandeformStatligt
RektorPam Fredman
Lärarkår3 441 (2015)[3]
Studerande25 000 (helår, 2015)
SäteGöteborg, Sverige
MedlemskapEUA
Webbplatswww.gu.se

Göteborgs universitet är ett svenskt statligt universitet med åtta fakulteter, 37 000 studenter, varav 25 000 helårsstudenter, och 6 000 anställda. Inom universitetet finns musik-, konst-, samhälls-, och naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Grundutbildningen sker nära forskningen, och studenterna möter ofta internationellt erkända forskare. År 2000 fick universitetets professor Arvid Carlsson nobelpriset i medicin.

Göteborgs universitet är miljöregistrerat enligt EMAS och miljöcertifierat enligt ISO 14001. Universitetet är placerat som nummer 185 när det jämförs med världens 500 bästa universitet (rankningen Times Higher Education oktober 2009).[4]

Huvudbyggnaden för Göteborgs universitet uppfördes i Vasaparken 1904-07 efter ritningar av arkitekterna Ernst Torullf och Erik Hahr. Byggnaderna ersatte de tidigare undervisningslokalerna vilka inrymdes i en före detta läroverksbyggnad. Huvudbyggnaden är statligt byggnadsminne sedan 18 mars 1993.[5]

Den 20 april 2017 utnämndes Eva Wiberg av regeringen till rektor vid Göteborgs universitet med ett förordnande på sex år från och med den 1 juli 2017[6].

Historik

Huvudartikel: Göteborgs högskola

Dessa ämnen företräddes av 7 professorer och antalet studenter var från starten 15 men ökade redan under första terminen till 22 (varav 4 kvinnor). Verksamheten startade i en hyrd lokal i hörnet av Södra Vägen och Parkgatan (tidigare Realgymnasiet eller Schillerska skolan).

  • 1893 beviljades högskolan examensrätt
  • 1898 inrättas två nya professurer, i semitiska språk samt jämförande språkforskning och sanskrit
  • 1901 inrättas professurer i nationalekonomi, geografi och etnografi, samt statskunskap med statistik
  • 1902, 16 september, ägde den första doktorsdisputationen rum. Det var fil lic Adolf Wallerius som försvarade sin avhandling "Platon mot Protagoras och sensulismen".[7]
  • 1904 erhöll högskolan rätt att anställa och bedöma akademiska disputationer
  • 1904 två nya professurer, engelska språket och litteratur (utbruten från germanska språk) samt klassiska språk (grekiska utbruten från latin)
  • 1907 erhöll högskolan full självständighet och likställighet med statsuniversiteten (Uppsala och Lund), dessutom invigdes universitetets byggnad i Vasaparken
  • 1923 grundades Handelshögskolan i Göteborg
  • 1949 startade Medicinska Högskolan i Göteborg

Göteborgs universitets historia

  • Den 1 juli 1954 inrättades "Kungl. Universitetet i Göteborg" genom ett kungligt brev 4 juni samma år.[8] Det var genom en sammanslagning av Göteborgs högskola och Medicinska högskolan i Göteborg som universitetet förverkligades.
  • 1950- och 1960-talen var en stark expansionstid för universitetet och antalet studerande ökade från cirka 500 i slutet av 1940-talet till cirka 21 000 i slutet av 1960-talet
  • 1964 inrättades de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna genom en uppdelning av den filosofiska fakulteten
  • 1967 inrättades den odontologiska fakulteten
  • 1971 införlivades Handelshögskolan i Göteborg med universitetet och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten
  • 1977 i samband med högskolereformen införlivades ytterligare ett tiotal tidigare självständiga utbildningar i universitetet: Förskoleseminariet, Seminariet för huslig utbildning, Journalisthögskolan, Konstindustriskolan, Lärarhögskolan, Musikhögskolan, SIHUS (vårdlärarut- bildning), Socialhögskolan, Statens Scenskola, SÄMUS (musiklärarutbildning) och Valands konstskola.
  • 2015 invigdes Segerstedtinstitutet, en organisation mot våldsbejkande extremism, av statsminister Stefan Löfven.[9]

Institutioner

Göteborgs universitets huvudbyggnad för administration i Vasaparken, strax söder om Vasaplatsen.
  • Sahlgrenska akademin:
    • Institutionen för biomedicin
    • Institutionen för kliniska vetenskaper
    • Institutionen för medicin
    • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
    • Institutionen för odontologi
    • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Naturvetenskapliga fakulteten:
    • Institutionen för biologi och miljövetenskap
    • Institutionen för fysik
    • Institutionen för geovetenskaper
    • Institutionen för kemi och molekylärbiologi
    • Institutionen för kulturvård
    • Institutionen för marina vetenskaper
    • Institutionen för matematiska vetenskaper


  • Humanistiska fakulteten:
    • Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
    • Institutionen för historiska studier
    • Institutionen för kulturvetenskaper
    • Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
    • Institutionen för språk och litteraturer
    • Institutionen för svenska språket
  • Handelshögskolan:
    • Ekonomisk-historiska institutionen
    • Företagsekonomiska institutionen
    • Juridiska institutionen
    • Kulturgeografiska institutionen
    • Institutionen för nationalekonomi med statistik
  • Utbildningsvetenskapliga fakulteten
    • Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS)
    • Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL)
    • Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP)
    • Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI)

Studentkårer

Studentkårerna vid Göteborgs universitet är samordnade i Göteborgs universitets studentkårer, GUS.

Sedan 1 juli 2010 verkar följande kårer vid Göteborgs universitet.

Samtliga kårer utom HHGS är medlemmar i GUS.

Personer

Alumner och anställda

Rektorer

Referenser

Noter

  1. ^ Göteborgs universitet: Promotionsskrift 2013.
  2. ^ http://www.gu.se/omuniversitetet
  3. ^ Inkluderar anställda lärare/forskare, doktorander samt 538 professorer.[2]
  4. ^ Academic Ranking of World Universities Arkiverad 25 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ "Göteborgs universitet", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  6. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 april 2017). ”Ny rektor för Göteborgs universitet”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/04/ny-rektor-for-goteborgs-universitet/. Läst 26 maj 2017. 
  7. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 354
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1955, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1955 ISSN 0347-7223 s. 896
  9. ^ ”Forskare bojkottar nya Segerstedtinstitutet”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/forskare-bojkottar-nya-segerstedtinstitutet-1.126258. Läst 12 mars 2017. 

Källor

  • Sylwan, Otto (1916). Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916. Göteborgs högskolas årsskrift, 99-0161311-6 ; 22:2. Göteborg. Libris 868253 
  • Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
  • Lindberg, Bo; Nilsson Ingemar (1996). Göteborgs universitets historia, vol. I-II. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. Libris 7774909. ISBN 91-88768-04-X 
  • Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637626. ISBN 91-7360-180-2 
  • Weibull, Curt (1991). ”Medicinska högskolan och tillkomsten av Göteborgs universitet.”. Profiler och projekt : Göteborgs universitet hundra år : aktuell humanistisk forskning (Göteborg : Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden, Univ., 1991): sid. 13-22.  Libris 2642517
  • Kinding, Thomas (1966). Etthundrafemtio terminer: ur göteborgsstudenternas historia med ett urval av kårens efterlämnade papper : jämte en avslutande artikel av Leif Magnusson. Göteborg: Filosofiska fakulteternas studenförening. Libris 1806812 

Externa länkar

v • r
Statliga högskolor och universitet i Sverige
Universitet
Högskolor
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_universitet&oldid=40118805”