Genushistoria

Från Wikipedia

Genushistoria, den del av historievetenskapen som studerar kön som social konstruktion. Genushistoriker studerar såväl individer som organisationer, ideologier och identiteter. Ett stort genombrott var när den amerikanska historikern Joan Kelly-Gadols i sin artikel "Did Women have a Renaissance?" från 1977, ifrågasatte epokindelningen i västerländsk historia. Hon visade på att renässansen ledde till större frihet för män, medan kvinnor ofta fick mindre frihet om man jämför med medeltiden.[1][2]

Genomslag

'Fribrytning' från kvinnohistoria

I början på 1990-talet var rösterna många som förespråkade en övergång från kvinnohistoria till genushistoria. Joan Scott hade 1986 i sin artikel "Gender: A Useful Category of Analysis" argumenterat för att man inte kunde undersöka enbart kvinnors förflutna, eftersom kvinnor endast existerade i relation till män.[3][4]

Kritik

Övergången gick dock inte helt utan motstånd. Somliga ansåg att detta tankesätt bara var menat att tilltala män inom disciplinen, då det upplevdes antyda att kvinnors historia inte kunde diskuteras utan dem.[5] Betydligt senare, år 2005 ställde sig två forskare, Joanne Bailey (Cambridge University) och John Arnold (University of London), frågan om uppkomsten av genushistoria gömmer kvinnor från historien återigen (ursprungligen: "Is the rise of gender history 'hiding' women from history once again?"). Artiklarna publicerades i den åttonde utgåvan av History in Focus, kallad "Gender", från Institute of Historical Research i London[6]. Slutsatsen i Baileys artikel uttryckte att det fanns större möjlighet att synliggöra kvinnor i historien nu när genus etablerats som en egen disciplin, men hon underströk också vikten av att säkerställa kommunikation och samarbete mellan kvinnohistoriker och genushistoriker.[7] Arnold å andra sidan lutade sig mot arbete av Judith Butler, som sade att genus som koncept är "ostabilt" och "flytande", och inte kan ses isolerat, enbart strukturellt,[8] vilket enligt Arnold skulle innebära att 'kvinnor' inte har någon separat mening från 'män' i den kontexten. Utifrån detta drog han följande slutsats:[9]

If the 'women' we imagine 'recovering' from the medieval past are women seen as easily separable from the men around them, experiencing a notably different kind of life by dint of their femaleness, and possessed of a stable core of womanhood, then, yes, gender history is hiding these women.

Genus i tekniken

Teknik är något som historiskt sett kopplats samman med maskiner inom industrin och militären, områden som dominerats av män, vilket resulterade i att teknik kodades som maskulint. Starkt bidragande var den kraftigt mansdominerade ingenjörskonstens snabba framväxt under 1800- och 1900-talen som ledde till att de allra flesta arbeten där maskinhantering ingick, innehades av män.[10][11]

Mejeriindustrin

Ett undantag var mejeriindustrin där majoriteten av maskinhanteringen i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet sköttes av kvinnor, 'mejerskor'. Även här skedde dock ett skifte. Då tekniken utvecklades och mejeripersonalen inte längre behövde vara i direkt kontakt med den (för män) tabubelagda mjölken, ersattes 'mejerskan' gradvis av 'mejeristen'. Vid 1940-talets början var över två tredjedelar av alla mejeriarbetare i Sverige män.[12]

Källor

  1. ^ Nationalencyklopedin, på internet, besökt 12 december 2009, uppslagsord: genushistoria
  2. ^ ”Did women have a Renaissance? (Chapter 7 of Becoming visible) | University of Winchester” (på engelska). winchester.rl.talis.com. https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html. Läst 3 december 2017. 
  3. ^ Scott, Joan W. (1986). ”Gender: A Useful Category of Historical Analysis”. The American Historical Review 91 (5): sid. 1053–1075. doi:10.2307/1864376. http://www.jstor.org/stable/1864376. Läst 3 december 2017. 
  4. ^ ”The Development of Gender History - Dictionary definition of The Development of Gender History | Encyclopedia.com: FREE online dictionary” (på engelska). www.encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/international/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/development-gender-history. Läst 5 december 2017. 
  5. ^ ”The Development of Gender History - Dictionary definition of The Development of Gender History | Encyclopedia.com: FREE online dictionary” (på engelska). www.encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/international/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/development-gender-history. Läst 3 december 2017. 
  6. ^ ”History in Focus: Gender (Introduction)”. www.history.ac.uk. https://www.history.ac.uk/ihr/Focus/Gender/index.html. Läst 5 december 2017. 
  7. ^ Joanne Bailey. ”Is the rise of gender history 'hiding' women from history once again?”. https://www.history.ac.uk/ihr/Focus/Gender/articles.html. Läst 5 december 2017. 
  8. ^ 1956-, Butler, Judith, (2006). Gender trouble : feminism and the subversion of identity. Routledge. ISBN 9780415389556. OCLC 63679948. https://www.worldcat.org/oclc/63679948 
  9. ^ John Arnold. ”Is the rise of gender history 'hiding' women from history once again?”. https://www.history.ac.uk/ihr/Focus/Gender/articles2.html. Läst 5 december 2017. 
  10. ^ Wajcman, Judy (2010-01-01). ”Feminist theories of technology”. Cambridge Journal of Economics 34 (1): sid. 143–152. doi:10.1093/cje/ben057. ISSN 0309-166X. https://academic.oup.com/cje/article/34/1/143/1689542. Läst 5 december 2017. 
  11. ^ 1958-, Oldenziel, Ruth, (1999). Making technology masculine : men, women and modern machines in America, 1870-1945. Amsterdam University Press. ISBN 9789053563816. OCLC 302365878. https://www.worldcat.org/oclc/302365878 
  12. ^ Lena Sommestad. Att skapa genus: teknik och kvinnlighet i svenska mejerier.