Gunnel Vallquist

	Gunnel Vallquist
Född	19 juni 1918; Stockholm, Sverige
Död	11 januari 2016 (97 år); Stockholm
Yrke	Författare; Kritiker
Nationalitet	Sverige
Språk	Svenska
Verksam	1956–2016

Gunnel Vallquist, född 19 juni 1918 i Stockholm, död 11 januari 2016 i Bromma distrikt i Stockholm,^[1]^[2] var en svensk författare, översättare och kritiker. Hon var ledamot av Svenska Akademien sedan 1982. Hon tilldelades professors namn 1981.

Som katolik har Vallquist framför allt skrivit essäer i religiösa ämnen. Som hennes magnum opus brukar räknas den svenska översättningen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, utgiven 1965–1982.

Biografi

Vallquist föddes 1918 i Stockholm som dotter till överstelöjtnanten Johan Gunnar Vallquist (1892-1938)^[3] och översättaren Lily Vallquist, född Söderberg. Hon gifte sig arton år gammal, 1936, med yrkesofficeren Folke Diurlin;^[4] de skildes 1939 och Vallquist gifte aldrig om sig.^[5] Efter studier i romanska språk, litteraturhistoria och nordiska språk vid Uppsala universitet blev hon filosofie magister 1946.

Efter studierna flyttade hon till Frankrike och kom där i kontakt med den svenske författaren Sven Stolpe. Vallquist hade vid det laget konverterat till katolicismen, och sedan åren som student börjat skriva för romersk-katolska tidskrifter. Från Frankrike fortsatte hon sitt arbete som kulturskribent och essäist vid bland annat BLM, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 1952. Hennes magnum opus, översättningen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, påbörjade hon år 1950. Som kulturskribent kom Vallquist att introducera en del fransk litteratur till Sverige.

Under ett par år på 1950-talet var Vallquist bosatt i Rom. Hon påbörjade där en biografi över Giorgio La Pira, en florentinsk förgrundsgestalt under den katolska efterkrigstiden.

Vallquists första bok, Något att leva för (1956), var en essäsamling. Även hennes övriga utgivna böcker har bestått av sakprosa, men med tiden med tilltagande skönlitterära stråk. I sin Dagbok från Rom (fyra band, 1964–1966) rapporterade hon från Andra Vatikankonciliet, katolska kyrkans omvälvande kyrkomöte. Centrala kyrkopolitiska och aktuella teologiska spörsmål har varit återkommande ämnen för Vallquists författarskap.

Vallquist invaldes i Svenska Akademien 1 april 1982 och tog sitt inträde 20 december samma år. Hon efterträdde författaren Anders Österling på stol nr 13. I maj 2016 meddelades det att Vallquist skulle komma att efterträdas i Svenska Akademien av Sara Stridsberg; när så också skedde blev hon den första (och hittills enda) kvinnliga akademiledamot som efterträtts av en annan kvinna.

Priser och utmärkelser

1958 – Boklotteriets stipendiat
1960 – Författarnas pris till kritiker
1966 – Elsa Thulins översättarpris
1966 – Letterstedtska priset för översättningen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt
1972 – Deverthska kulturstiftelsens stipendium
1975 – Natur & Kulturs kulturpris
1976 – Teologie hedersdoktor vid Lunds universitet
1981 – Professors namn av Sveriges regering
1982 – Ledamot av Svenska Akademien
1984 – Letterstedtska priset för översättningen av den avslutande sjunde delen av Prousts På spaning efter den tid som flytt
1985 – Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris
2005 – Litteris et Artibus

Bibliografi

Något att leva för (Bonnier, 1956)
Giorgio La Pira: borgmästare och profet (1957)
Ett bländande mörker (Bonnier, 1958)
Till dess dagen gryr: anteckningar 1950–1958 (Bonnier, 1959)
Vägar till Gud (Bonnier, 1960)
Den oförstådda kärleken (Bonnier, 1961)
Helgonens svar (Bonnier, 1963)
Dagbok från Rom (Bonnier, 1964–1966; fyra delar)
Kyrkor i uppbrott (Verbum, 1968)
Följeslagare: essayer (Bonnier, 1975)
Morgon och afton (Proprius, 1976)
Sökare och siare: essayer (Bonnier, 1982)
Anders Österling: inträdestal i Svenska Akademien (Norstedt, 1982)
Steg på vägen (Bonnier, 1983)
Helena Nyblom (Norstedt, 1987)
Katolska läroår: Uppsala-Paris-Rom (Bonnier, 1995)
Vad väntar vi egentligen på?: texter om kristen enhet 1968–2002 (Cordia, 2002)
Texter i urval (Cordia, 2008)
Herre, låt mig få brinna (Silentium, 2009)

Översättningar (urval)

Georges Bernanos: Den våldtagna (Nouvelle histoire de Mouchette) (Norlin, 1948)
René Descartes: Descartes (i urval och med inledning av Paul Valéry, Bonnier, 1950)
Georges Simenon: Min vän kommissarie Maigret (Mon ami Maigret) (Bonnier, 1952)
Marguerite Yourcenar: Kejsar Hadrianus' minnen (Mémoires d'Hadrien) (Forum, 1953)
Simone Weil: Att slå rot (L'enracinement) (Bonnier, 1955)
Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt (À la recherche du temps perdu) (Bonnier, 1964–1982)
Paul Claudel: Korsets väg (Le chemin de la croix) (översatt tillsammans med Olov Hartman, Proprius, 1983)
Isak Syriern: Andliga tal (Proprius, 1992)

Referenser

Noter

^ Akademiledamoten Gunnel Vallquist död, Sveriges Television, läst 11 januari 2016
^ ”Gunnel Vallquist +11.1.2016”. Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby. http://ekumeniskakommuniteten.se/aktuellt/2016/01/11/gunnel-vallquist-11-1-2016/. Läst 12 januari 2016.
^ ”Personakt för Johan Gunnar Vallquist, Född 1892-03-10 Lunnagården, Vilske-Kleva (R)”. www.kbarosenius.se. http://www.kbarosenius.se/Rank/p62f87a5d.html. Läst 14 januari 2016.
^ Stockholms stadsarkiv, Engelbrekts kyrkoarkiv, volym E I:31 (lysningsbok 1936), nr 343
^ Sveriges befolkning 1990

Företrädare:
Anders Österling

Svenska Akademien,
Stol nr 13
1982–2016

Efterträdare:
Sara Stridsberg

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[1] Akademiledamoten Gunnel Vallquist död, Sveriges Television, läst 11 januari 2016

[2] ”Gunnel Vallquist +11.1.2016”. Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby. http://ekumeniskakommuniteten.se/aktuellt/2016/01/11/gunnel-vallquist-11-1-2016/. Läst 12 januari 2016.

[3] ”Personakt för Johan Gunnar Vallquist, Född 1892-03-10 Lunnagården, Vilske-Kleva (R)”. www.kbarosenius.se. http://www.kbarosenius.se/Rank/p62f87a5d.html. Läst 14 januari 2016.

[4] Stockholms stadsarkiv, Engelbrekts kyrkoarkiv, volym E I:31 (lysningsbok 1936), nr 343

[bef90-5] Sveriges befolkning 1990

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]