Härfågel
Från Wikipedia
| ?Härfågel Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Akut hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Praktfåglar Coraciiformes |
| Familj: | Härfåglar Upupidae |
| Släkte: | Upupa |
| Art: | Härfågel U. epops |
|
|
|
| §Upupa epops Auktor: Linné, 1758 |
|
 Utbredningskarta över härfågel dock utan taxonen africana, senegalensis, waibeli och marginata. Se text.
häckningsområde permanent område vinterkvarter |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Härfågel (Upupa epops) är en fågel inom familjen härfåglar. Den är mycket sällsynt i Sverige.
Innehåll |
[redigera] Taxonomi och utbredning
Härfågeln är nära besläktad med tättingar och tillhör släktet Upupa och familjen Upupidae. Idag placeras familjen oftast inom ordningen praktfåglar (Coraciiformes) men förs också ibland till den egna ordningen Upupiformes. Härfågeln delas i sin tur upp i ett antal underarter men vissa taxonomer har dock gett några av dessa underarter artstatus. Exempelvis har underarten africana fått artstatus (Upupa africana) av Sibley & Monroe (1990). Sibley (1996) behandlar underarten senegalensis som en separat art Upupa senegalensis.
Madagaskarhärfågel (Upupa marginata) har ofta behandlats som en underart till härfågel eller som en underart till Upupa africana, av exempelvis Sibley & Monroe (1990) och av Hoyo et al. (2001), men av Dowsett & Dowsett-Lemaire (1993) som en separat art.
[redigera] Utbredning
Härfågeln finns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika.[1]
Världspopulationen består delvis av flyttfåglar medan de sydligare populationer är stannfåglar. Den Europeiska populationen flyttar i augusti till oktober till övervintringsområden i Afrika, för att återkomma i april till maj.[2]
[redigera] Underarter i taxonomisk ordning och dess utbredning
- Upupa epops epops - häckar i stora delar av palearktis.
- Upupa epops major - häckar i Egypten
- Upupa epops ceylonensis synonym med orientalis - häckar i Indien och på Sri Lanka.
- Upupa epops saturata - häckar i östra Sibirien, Mongoliet och Kina.
- Upupa epops longirostris - häckar i Assam, Burma, Thailand, Laos, Vietnam och Kambodja. Tidigare häckade den även på Malackahalvön.
- Upupa epops senegalensis behandlas ibland som en egen art. Se ovan - häckar i Sahel, från Senegal och Gambia till Etiopien, Somalia och norra Kenya.
- Upupa epops waibeli - häckar i nordöstra Kamerun, allra sydligaste Chad, Centralafrikanska Republiken, allra sydligaste Sudan, norra Zaire och nordvästligaste Uganda.
- Afrikansk härfågel (Upupa epops africana) behandlas ibland som en egen art. Se ovan - häckar i Afrika söder om ekvatorn, från södra Zaire, södra Uganda och södra Kenya till södra Kapprovinsen.
- Madagaskarhärfågel (Upupa epops marginata) behandlas ibland som en egen art. Se ovan - Endemisk för Madagaskar.
[redigera] Härfågelns förekomst i Sverige
Den invandrade till Sverige sent - under första halvan av 1800-talet - men försvann omkring 1920. En senare återetablering verkar nu till största delen ha dött ut och det är osäkert om fågeln häckar i Sverige. De senaste häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område i Sverige där härfågeln oftast ses.
Härfågeln är i Sverige upptagen på Röda listan: CR D (akut hotad, mycket liten population)
[redigera] Utseende
Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55-80 gram.[3]
Fjäderdräkten är klarorange till blekt beige, med svarta och vita ränder på vingen, ryggen och stjärten. På huvudet har den en fjäderkrona eller fjäderkam, med svarta toppar. Kammen kan resas rakt upp men ligger oftast nedfälld och ser då mera ut som en nacktofs. Den rör sig fladdrigt och flaxigt, men kan vara mycket svår att upptäcka.
[redigera] Läte
Lätet är ett trestavigt "opp-opp-opp", som har givit fågeln dess latinska och engelska namn (upupa respektive hoopoe).[1]
Medan lätena hos epops och africana är identiska så är lätet hos marginata ganska annorlunda med ett mycket distinkt och långt "purr".
[redigera] Häckning
Härfågeln bygger bo i trädhål, bland stenblock och ofta i stenmurar.[3] Boet ligger omkring 1,5 meter över marken.
5-8 grå eller gula 26 millimeter stora ägg läggs. Dessa ruvas av honan i 16-18 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 26-29 dagar.[3]
[redigera] Biotop och föda
Fågeln är beroende av ett öppet odlingslandskap. Härfågeln livnär sig av bland annat stora insekter och små ödlor[3] i betade hagar och plockar gärna i spillning efter föda.
[redigera] Övrigt
Härfågeln förekommer i grekisk mytologi, där en människa, Tereus, förvandlades till härfågel. I klassisk kinesisk poesi brukar härfågeln beskrivas som en budbärare från himlen, som ofta bär nyheter om våren.[1]
Falstaff Fakir skrev:
- Upupa epops-kalops
- kan man propsa i en mops.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b c] Hoopoe i engelskspråkiga Wikipedia 5 augusti 2006
- ^ Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm: Norstedts, sid. 301-303. ISBN 91-1-913142-9.
- ^ [a b c d] Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1986). Fågelliv i Europa, Juhani Vuorinen (övers.). Stockholm: Bonnier Fakta, sid. 146. ISBN 91-34-50909-7.
[redigera] Källor
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Härfågel.
