Härfågel
| Härfågel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Praktfåglar Coraciiformes |
| Familj | Härfåglar Upupidae |
| Släkte | Upupa |
| Art | Härfågel U. epops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Upupa epops | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Utbredningskarta över härfågel dock utan taxonen africana, senegalensis, waibeli och marginata. Se text.
häckningsområde permanent område vinterkvarter |
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Härfågel (Upupa epops) är en fågel inom familjen härfåglar och återfinns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika. Den har en karaktäristisk och kraftfullt färgad fjäderdräkt i svart, vitt och orange och när den är exalterad reser den en fjäderplym på huvudet. Även dess läte är vittljudande och distinkt.
Innehåll |
[redigera] Taxonomi och utbredning
Härfågeln är nära besläktad med tättingar och tillhör släktet Upupa och familjen Upupidae. Idag placeras familjen oftast inom ordningen praktfåglar (Coraciiformes) men förs också ibland till den egna ordningen Upupiformes. Härfågeln delas i sin tur upp i ett antal underarter men vissa taxonomer har dock gett några av dessa underarter artstatus. Exempelvis har underarten africana fått artstatus (Upupa africana) av Sibley & Monroe (1990). Sibley (1996) behandlar underarten senegalensis som en separat art Upupa senegalensis.
Madagaskarhärfågel (Upupa marginata) har ofta behandlats som en underart till härfågel eller som en underart till Upupa africana, av exempelvis Sibley & Monroe (1990) och av Hoyo et al. (2001), men av Dowsett & Dowsett-Lemaire (1993) som en separat art.
[redigera] Utbredning
Härfågeln finns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika.[2] Världspopulationen består delvis av flyttfåglar medan de sydligare populationer är stannfåglar. Den Europeiska populationen flyttar i augusti till oktober till övervintringsområden i Afrika, för att återkomma i april till maj.[3]
[redigera] Underarter i taxonomisk ordning
Följande uppräkning följer Clements et al., 2011:[4]
- epops-gruppen
- U. e. epops - häckar i stora delar av palearktis.
- U. e. major - häckar i Egypten
- U. e. orientalis - häckar i nordvästra Indien.
- U. e. ceylonensis - häckar i centrala och södra Indien och på Sri Lanka.
- U. e. saturata - häckar i östra Sibirien, Mongoliet och Kina.
- U. e. longirostris - häckar i Assam, Burma, Thailand, Laos, Vietnam och Kambodja. Tidigare häckade den även på Malackahalvön.
- senegalensis/waibeli-gruppen
- U. e. senegalensis - häckar i Sahel, från Senegal och Gambia till Etiopien, Somalia och norra Kenya. Behandlas ibland som en egen art. Se ovan.
- U. e. waibeli - häckar i nordöstra Kamerun, allra sydligaste Chad, Centralafrikanska Republiken, allra sydligaste Sudan, norra Zaire och nordvästligaste Uganda.
- africana-gruppen
- U. e. africana (Afrikansk härfågel) - häckar i Afrika söder om ekvatorn, från södra Zaire, södra Uganda och södra Kenya till södra Kapprovinsen. Behandlas ibland som en egen art. Se ovan.
Madagaskarhärfågel (Upupa marginata) som är endemisk för Madagaskar behandlas ibland som underart till härfågeln. Se ovan.
[redigera] Förekomst i Sverige
Arten etablerade sig sent i Sverige - under första halvan av 1800-talet - men försvann omkring 1920. En senare återetablering verkar nu till största delen ha försvunnit och det är osäkert om fågeln överhuvud taget häckar i Sverige. De senaste häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område i Sverige där härfågeln oftast ses. Härfågeln togs därför i Sverige upp på 2005 års Röda listan som akut hotad (CR). I 2010 års rödlista anges den som nationellt utdöd.[5]
[redigera] Utseende och läte
.jpg)
Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55-80 gram.[6]
Fjäderdräkten är klarorange till blekt beige, med svarta och vita ränder på vingen, ryggen och stjärten. På huvudet har den en fjäderkrona eller fjäderkam, med svarta toppar. Kammen kan resas rakt upp men ligger oftast nedfälld och ser då mera ut som en nacktofs. Den rör sig fladdrigt och flaxigt, men kan vara mycket svår att upptäcka.
[redigera] Läte
Lätet är ett trestavigt "opp-opp-opp". Medan lätena hos underarterna epops och africana är identiska så är lätet hos marginata ganska annorlunda med ett mycket distinkt och långt "purr".
[redigera] Ekologi
Härfågeln bygger bo i trädhål, bland stenblock och ofta i stenmurar.[6] Boet placeras omkring 1,5 meter över marken. Den lägger 5-8 grå eller gula, 26 millimeter stora ägg som ruvas av honan i 16-18 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 26-29 dagar.[6] Arten är beroende av ett öppet odlingslandskap. Härfågeln livnär sig av bland annat stora insekter och små ödlor som den tar i betade hagar, och plockar gärna i spillning efter föda.[6]
[redigera] Härfågeln och människan
[redigera] Mytologi och folktro
På grund av härfågelns uppseendeväckande utseende och höga läte har den fått en framträdande plats i mytologi och folktro.[7] Den har i flera äldre källor beskrivits som rädd och ängslig men däremot orädd för människan, exempelvis av Johann Friedrich Naumann.[8] Detta har resulterat i många berättelser om att den varnar människorna vid fara.
Arten förekommer i grekisk mytologi, där en människa, Tereus, förvandlades till härfågel. I klassisk kinesisk poesi brukar härfågeln beskrivas som en budbärare från himlen, som ofta bär nyheter om våren.[2] Förr trodde man i Schweiz att man kunde bota snuva om man drack askan av en härfågel blandat med vin.[9] I Tusen och en natt står det att läsa att man kan få vem som helst att berätta sina hemligheter genom att placera ett härfågelshjärta under huvudet på personen när denne sover.[9]. Det berättas i Koranen att Kung Salomo hade med en härfågel på sina resor eftersom den hittade underjordiska källor med vatten.[9]
[redigera] Namn
Det är fågelns läte som har givit den dess vetenskapliga namn "upupa" vilket är latin och användes redan av Aristoteles.[7] Även dess engelska trivialnamn "hoopoe" är ljudhärmande.[2]
Dess svenska trivialnamn, som härstammar redan från medeltiden, har också uppstått ur dess läte.[7] "Härfågel" skulle vara en förändring av "oäringsfågel", som härleds från äring, vilket betyder "årets skörd". Oäring innebär sålunda ett missväxtår, och i folktron har härfågeln ansetts förebåda både krig och svält då dess läte tolkades som: "Upp! Upp! Upp! Ut! Ut!".[7][10]
[redigera] I litteraturen
Falstaff, fakir (Axel Wallengren) skrev:
- Upupa epops-kalops
- kan man propsa i en mops.
Bertil Malmberg använde härfågeln i en dikt om konstnärers sorg och lycka, där "frostiga bördan på vintriga vingar" bland annat syftar på den karakteristiska fjäderdräkten:
- Du Faidon och ni andra, en härfågel klingar
- aldrig för saknad, för ve och hunger,
- — aldrig för frostiga bördan på vintriga vingar,
- och svanen sörjer ej, när han klagosjunger.
- I klagosången
- bo sommarekon av böljegången,
- är doften av ängar —
- ja, blotta ordet klagan har silversträngar.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2009. Upupa epops. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
- ^ [a b c] Hoopoe i engelskspråkiga Wikipedia 5 augusti 2006
- ^ Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 301-303. ISBN 91-1-913142-9
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2011-12-27
- ^ Artdatabankens faktablad om härfågel
- ^ [a b c d] Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1986). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 146. ISBN 91-34-50909-7
- ^ [a b c d] Månadens P2-fågel: december 2004, Härfågel, Upupa epops
- ^ Härfogel i Alfred Brehm, Djurens lif (2:a upplagan, 1884), Foglarne
- ^ [a b c] Carl-Herman Tillhagen (1978) Fåglar i folktron, LTs förlag, Stockholm, ISBN 91-36-01184-3
- ^ U-äring: o-ärings-fógel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
[redigera] Källor
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
[redigera] Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Härfågel - Läte
- Wikimedia Commons har media som rör Härfågel
