Heavy Airlift Wing

Från Wikipedia
(Omdirigerad från HAW)
Hoppa till: navigering, sök
Heavy Airlift Wing
(HAW)
Heavy Airlift Wing Activation.jpg
Överlämning av förbandets fana i samband med den officiella invigning den 27 juli 2009
Datum 2009 –
Del av Nato
Förläggningsort Pápa Air Base, Pápa, Ungern
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Överste Frank Rombouts, NLDAF
Nuvarande stf befälhavare Överste Vakant
Flygplan
Transportflygplan C-17 Globemaster

Heavy Airlift Wing (HAW) är en europeisk flygflottilj som verkat sedan 2009. Flottiljen är en del av det trettioåriga multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC) och är förlagd till Pápa Air Base i Pápa, Ungern.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flottiljen invigdes officiellt den 27 juli 2009 och verkar med tre stycken Boeing C-17 Globemaster III. Flottiljen tillkom genom det europeiska flygsamarbetet Strategic Airlift Capability (SAC). Ett samarbete som uppstod för att underlätta transportförmågan hos mindre nationer, som normalt hyr flygplan för längre och tyngre transporter.

Sveriges riksdag gav i november 2008 Försvarsmakten/Flygvapnet i uppdrag att bygga upp den svenska delen i flottiljen.[1] Flygvapnet kommer sedan att ha 25 svenska officerare och civilanställda med familjer stationerade i Ungern.[2] Sverige kommer årligen att förfoga över 550 flygtimmar, vilket är ca 17% av samarbetet.[3] Endast USA kommer att förfoga över fler flygtimmar. Vidare blev flottiljens ställföreträdande befälhavare en svensk, Överste Fredrik Hedén. Heden blev även första svensk att utbildas på att flyga C-17 Globemaster III.[4]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Svensk verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Flottiljens chef överste John Zazworsky vid ceremonin av leveransen av den första C-17 Globemaster III den 14 juli 2009

Ett av flottiljens allra första uppdrag var att frakta ner 30 fordon av Galten till den svenska kontingenten i Afghanistan.[5]

De svenska flygtimmarna användes vidare under hösten och vintern 2009 genom att bland annat sända förstärkningar i form av Stridsfordon 9040C till den svenska kontingenten i Afghanistan.[6] Vidare har de även använts till att sända iväg Sveriges hjälpsändningar till Haiti i samband med Jordbävningen i Haiti 2010.[7] Den flygplats i Sverige som används i samband med dessa flygningar är Örebro flygplats.

All verksamhet i förbandet sker helt multinationellt med mixade besättningar och sektioner.

Den svenska delen av förbandet består av 23 individer med tjänstgöringstid 3-4 år, och samtliga lyder organisatoriskt under F 7 Såtenäs.

Ingående länder[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna i parentes anger antal flygtimmar per år som respektive nation reserverats sig för. Sverige är den nation efter USA som reserverat sig för flest flygtimmar. Totalt skall flottiljen producera 3500 flygtimmar per år.

Nationer från Nato

Nationer från Partnerskap för fred (PFF)

För att maximera nyttjandet av tillgänglia flygtimmar försöks i möjligaste mån flera nationers flyguppdrag planeras ihop, vilket kan leda till en start från hemmabasen i Ungern för att hämta last i Afghanistan för att köra till Sverige för att sedan åka till Norge och hämta materiel som skall vidare söderut. På så vis minimeras tomma flyg mellan uppdragen.

Flotta[redigera | redigera wikitext]

S/N SAC 03

Den 14 juli 2009 levererades den första Globemastern SAC 01. Leveransflygningen utfördes av besättning (piloter och lastmästare) från Norge, Sverige och USA. De två övriga flygplanen levererades i september och oktober samma år. [8][9] Flottiljens andra flygplan anlände till flottiljen den 21 september 2009[10] efter att levererats vid en ceremoni i Long Beach, USA. Flottiljen (Heavy Aiflift Wing) antog anropssignalen "Bartok" efter den ungerska kompositören Béla Bartók.[11]

Flygplan Beteckning Anropssignal Leveransdatum
Boeing C-17 Globemaster III SAC 1 Bartok 2009-06
Boeing C-17 Globemaster III SAC 2 Bartok 2009-09
Boeing C-17 Globemaster III SAC 3 Bartok 2009-10

Flottiljchefer[redigera | redigera wikitext]

Befälhavare Nation Tillträdde Avgick
Överste John D. Zazworsky, jr[12] USA Juni 2008 11 juni 2011
Överste Keith P. Boone[13] USA 11 juni 2011 4 februari 2013
Överste Frank Rombouts[14] Nederländerna 4 februari 2013 nuvarande

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagen.se (2008-03-13) Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter Prop.2007/08:56 Läst 9 december 2009
  2. ^ Forsvarsmakten.se (2009-03-13) Sveriges första C-17 snart klar Avläst 27 april 2009
  3. ^ Forsvarsmakten.se (2008-10-01) Svenskar bygger flygflottilj i Ungern Avläst 27 april 2009
  4. ^ Forsvarsmakten.se (2009-04-24) Förste svensken på C 17 Läst 30 mars 2011
  5. ^ Försvarsmakten (2009-07-28) C-17 levererad Läst 29 juli 2009
  6. ^ Na.se (2009-12-29) Jättelikt för säkerhets skull Läst 20 januari 2010
  7. ^ Nyteknik.se (2010-01-19) Tunga transportplan lyfter från Örebro till Haiti Läst 20 januari 2010
  8. ^ Forsvarsmakten.se (2009-07-08) Första besättningarna för C-17 Avläst 17 juli 2009
  9. ^ Af.mil (2009-07-16) 12-nation Heavy Airlift Wing takes flight with first C-17 Avläst 17 juli 2009 (engelska)
  10. ^ Nato.int (2009-09-28) First strategic flight in support of ISAF Läst 6 oktober 2009 (engelska)
  11. ^ Försvarsmakten (2009-10-05) Andra planet levererat Läst 6 oktober 2009
  12. ^ United States Air Force Biography COLONEL JOHN D. ZAZWORSKY, JR. Läst 30 mars 2010 (engelska)
  13. ^ United States Air Force Biography COL KEITH P BOONE Läst 2 juli 2011 (engelska)
  14. ^ Royal Netherlands Air Force[1] Läst 4 feb 2013 (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]