Hanafi
Från Wikipedia
 Denna artikel handlar om |
| Islamisk ordlista |
| De fem pelarna (sakramenten) |
| Shahadah (trosbekännelse) |
| Salah (bön) · Zakat (allmosa) · Ramadan (fasta) |
| Hajj (vallfärd) |
| Personer |
| Muhammed |
| Islamiska profeter |
| Kalif · Shiaimam |
| Sahaba |
| Heliga städer |
| Mekka · Medina · Jerusalem |
| Najaf · Karbala · Kufa |
| Kazimain · Mashhad · Samarra |
| Händelser |
| Hijra · Islamisk kalender · Eid ul-Fitr |
| Eid ul-Adha · Aashura · Arba'in |
| Byggnader |
| Moské · Minaret · Mihrab · Kabaa |
| Islamisk arkitektur |
| Religiösa funktionärer |
| Muezzin · Imam · Mulla |
| Ayatollah · Mufti |
| Skrifter och lagar |
| Koran · Hadith · Sunnah· Ijma |
| Fiqh · Fatwa · Sharia |
| Grupper |
| Sunni: Hanafiter · Hanbali · Maliki · Shafi'i |
| Shi'a: Ithna Asharia · Ismailiter · Zaiddiyah |
| Övriga: Ibadi · Khawarijer · Murjiter · Mu'taziliter |
| Rörelser |
| Sufism · Wahhabism · Salafism |
| Grupper / rörelser utanför huvudfåran |
| Ahmadiyyah · Nation of Islam |
| Zikri · Druser |
| Besläktade trosinriktningar |
| Babism · Bahai · Yazidi |
Hanafi är den största av de fyra sunnitiska rättskolorna (madhhabs) inom Islam. Denna skola är den fiqh som sammanställdes av Abu Hanifa Nu'man bin Thabit med assistans och i samarbete med Abu Yusuf, Muhammad, Zufar och andra.
Omkring 45% av sunniterna är hanafiter och skolan är dominerande bl.a. i Levanten och på Indiska halvön. Historiskt följdes hanafitisk islam i Osmanska riket och Stora moguls rike.
Hanafi har i ett historiskt perspektiv varit mer öppen mot användandet av förnuftet, alltså en motsats till Hanbalis mycket texttrogna tolkningar. I Hanafi fokuseras mer på de rationella system som den mänskliga logiken kan forma. Eftersom Hanifa inte betraktas som den enda grundaren av rättskolan är inte heller enbart hans metod gällande för hanafiter, även Abu Yusuf och Shaybani har stor auktoritet när det gäller att nå rätt svar. Hanafi använder sig av ra´y i form av istihsan, vilket innebär att tolkningar som inte följer qiyas (en form av etablerade regler för tolkning genom analogislut) men som är för det bästa, kan användas. Exempelvis ska tjuvar enligt en qiyas-tolkning få sin hand avhuggen, oavsett omständigheterna. Om någon stjäl på grund av omständigheter som svält kan handavhuggning tyckas orimligt och inte förenligt med det allmänna bästa, men med hjälp av istishan kan regeln undvikas och straffet bli mildare, då detta straff kan tolkas som inte vara det bästa i situationen.
