Jussi Björling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jussi Björling
Press photo of Jussi Björling.jpg
Jussi Björling vid ett av sina sista framträdanden. Skansen, Stockholm 20 augusti 1960.
Födelsenamn Johan Jonatan Björling
Pseudonym(er) Erik Odde
Född 2 februari 1911
Borlänge, Sverige
Död 9 september 1960 (49 år)
Siarö, Sverige
Genre(r) Opera
Roll Tenor
År som aktiv 1930–1960

Johan Jonatan "Jussi" Björling, född 2 februari 1911 i Borlänge i Kopparbergs län (Dalarna),[1][2] död 9 september 1960 på Siarö i Stockholms skärgård, var en svensk opera- och konsertsångare (tenor). Han utnämndes till hovsångare 1944, belönades med Litteris et Artibus 1945 och invaldes som ledamot 675 av Kungliga Musikaliska Akademien 1956.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jussi Björling föddes i Stora Tuna socken[4] i Borlänge och var bror till sångarna Olle Björling och Gösta Björling. De tre bröderna skolades först i sång av sin far, sångaren David Björling, och turnerade under namnet Björlingkvartetten i Nordamerika och Norden. Sedan fadern dött hamnade Jussi Björling som springpojke i Ystad, där violinisten och bassångaren Salomon Smith ordnade kontakt med operasångaren Martin Öhman, för vilken Jussi sedan provsjöng 1928[5]. Han fick 21 augusti 1928 provsjunga för Kungliga Operans chef John Forsell, som i sin anteckningsbok noterade "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt"[6][7] Han antogs därefter till Stockholms musikkonservatorium, med samme John Forsell samt Tullio Voghera (1879–1943) som lärare.

Första gången som Jussi Björling framträdde i en operaroll var den 21 juli 1930 på Kungliga teatern i Stockholm i rollen som lykttändaren i Puccinis Manon Lescaut. Hans debut i en huvudroll ägde rum en månad senare, i rollen som Don Ottavio i Mozarts Don Juan. Björling fick anställning på Operan 1931 och blev kvar där till 1938, en expansiv period med cirka 40 nya stora roller, främst inom den franska och italienska repertoaren. Genombrottet för Björling kom när han 1931 uppträdde på Tivoli i Köpenhamn och en samstämmig kritikerkår lovordade hans sång. Den internationella karriären tog fart först 1935 i Europa och 1937 i USA. Björling slog igenom internationellt i Wien 1936 som Rodolphe i Bohème, Manrico i Trubaduren och Radamès i Aida. Metropolitan, La Scala i Milano, Covent Garden i London, operan i Wien, Chicago och San Francisco – överallt gjorde han succé. Hans paradroller var exempelvis i Rigoletto, Tosca, Aida, Bohème och Faust. Med avbrott för kriget, var Metropolitan i New York från 1938 och fram till hans död Björlings huvudscen. Under samma period gästspelade Björling 128 gånger på Operan i Stockholm.[8] Han sjöng även in lite mera schlagerbetonade sånger under pseudonymen Erik Odde.

Före en konsert i London den 15 mars 1960 drabbades Björling av en hjärtattack, och sex månader senare avled han vid familjens sommarställe på Siarö i Stockholms skärgård på grund av ytterligare en hjärtattack natten till den 9 september. Hans fru larmade räddningstjänsten och en helikopter var snabbt på plats – med professor Sander Izikowitz och makarnas dotter Ann-Charlotte – men kunde endast konstatera dödsfallet.[9] Jussi Björlings begravning i Engelbrektskyrkan den 19 september 1960[10] direktsändes i radio och tv. Han är gravsatt på Stora Tuna kyrkogård.[11]

Jussi Björlings änka Anna-Lisa Björling gav 1970 i uppdrag till Stiftelsen Kungliga Teaterns Solister att förvalta en minnesfond och tilldela sångstipendier till sångsolister vid Operan, Jussi Björlingstipendiet.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Byst av Jussi Björling utanför Sankt Jacobs kyrka i Stockholm.

Namnet Björling togs 1857 av målarmästaren Per Samuel Björling (1836-98), tidigare Björn, i Östanå, Ovanåkers socken. Dennes dotter Johanna var enligt familjetraditionen den första i släkten som uppvisade "märklig sångarbegåvning". Stamfadern för den björlingska släkten var Olof Hansson ("levde 1518"), bergsman i Starbo i Norrbärke socken samt nämndeman i Norrbärke[12], fjorton generationer från Jussi Björling.

Jussi Björling var son till sångaren David Björling och Ester Björling, född Sund (1882-1917). David Björling var född i Hälsingland, men uppvuxen i Finland i trakten av Björneborg och flyttade i unga år tillbaka till Sverige. David Björlings föräldrar var Lars Johan Björling och Matilda Lönnqvist och det var farmodern Matilda som gav Jussi Björling smeknamnet "Jussi" som sedan kom att bli hans namn.[13] David Björling utbildade sig till verktygssmed och fick arbete i Borlänge.[13]

Med Ingrid Anna Linnéa Hellström (1907-53) fick Jussi Björling 1928 sonen Rolf Björling, även han operasångare (tenor).[14]

Jussi Björling gifte sig 1935 i Stockholm med Anna-Lisa Berg, dotter till kammarmusikern John Berg. Med hustrun Anna-Lisa fick han barnen Anders, (född 1936)[15], Lars (född 1939)[16] och Ann-Charlotte Björling (född 1943).

Den 9 april 1936 fick Jussi Björling dottern Kickie (Birgitta Kickie Hansson, gift med Frans Lennart Ekman), med ungdomsförälskelsen Eva Zander (1901-1995) i Asarum.[17] Dit hade Björlingkvartetten kommit 1922 och då lärt känna Sven Bosson Zander, Evas far, som i egenskap av kyrkvaktmästare stod för deras konsertarrangemang. Kickie adopterades vid födseln av Jussi Björlings ekonomiske rådgivare, advokat Gösta Hansson, och dennes fru Ebba Falck-Hansson.[18]

Jussi Björlings grav i Stora Tuna.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt den journal som barnmorskan förde vid förlossningen, föddes han den 5 februari [i ett hus på Magasinsgatan], men den 2:a var det datum som registrerades i födelseboken, som uppges i Musikaliska akademiens matrikel och som även Jussi själv firade som sin födelsedag. Källa: Berglund, Torsten (red.) (1997). Svenska antavlor (Band IV : häfte 5). Sveriges Släktforskarförbund. Sid. 242. ISSN 0349-1714 
  2. ^ Jussi Björling Sällskapet, Biografi
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84 (2., reviderad och utökad upplaga). Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X 
  4. ^ Nilgert, Edvin, red (1960). Uppslagsverket Vårt sekel. Borås. Libris 671027 [sidnummer behövs]
  5. ^ Berglund, (1997), s. 241
  6. ^ Larsén, Carlhåkan (20 mars 2002). ”Jussi Björling – tenor på turné”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/jussi-bjorling-–-tenor-pa-turne/. Läst 2012-01-29. 
  7. ^ Salomonson, Tina: "Märkvärdigt bra", "Fenomen", Norstedtsbloggen, 2010-10-22. Läst 2012-01-29.
  8. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Jussi Björling
  9. ^ Nycop, Carl-Adam (1976). 75 år Sverige. Höganäs: Bra böcker. Sid. 182 
  10. ^ Lindorm, Per-Erik (red.) (1960). Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid. 217 
  11. ^ Åstrand, Göran (1999). Här vilar berömda svenskar. Sid. 26 
  12. ^ Berglund, (1997), s. 257
  13. ^ [a b] Stenius, sid 18
  14. ^ Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003 (Version 3.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 
  15. ^ Stenius, s. 57
  16. ^ Stenius, s. 91
  17. ^ Szabad, Carl, red (2002). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  18. ^ ”Folkets Jussi”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2960&grupp=12285. Läst 6 februari 2011. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stenius, Yrsa (2002). Tills vingen brister: en bok om Jussi Björling. Stockholm: Bromberg. Libris 8463866. ISBN 91-7608-904-5 (inb.) (Bromberg) 
  • Berglund, Torsten (red.) (1997). Svenska antavlor (Band VI : häfte 6). Sveriges Släktforskarförbund. Sid. 241-257. ISSN 0349-1714 
  • Svensson, Stina (red.) (1953). Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953. Stockholm: P A Norstedt & Söners Förlag. Sid. 124 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Här följer länkar till olika framträdanden med Jussi Björling som lagts ut på Youtube: