Burundi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 3°S 30°Ö / 3°S 30°Ö / -3; 30

Republika y'u Burundi
Flagga Statsvapen
ValspråkUnité, Travail, Progrès
(svenska: Enighet, Arbete, Framsteg)
Nationalsång: Burundi bwacu
Huvudstad
(och största stad)
Bujumbura
Officiella språk kirundi, franska
Demonym burundier[1]
Statsskick Republik
 -  President Pierre Nkurunziza
 -  Regeringschef Pierre Nkurunziza
Självständighet från Belgien 
 -  Deklarerad 1 juli 1962 
 -  Erkänd 1 juli 1962 
Yta
 -  Totalt 27 830 km² (142:a)
 -  Vatten (%) 7,8 %[2]
Befolkning
 -  2014 års uppskattning 10 395 931[3] (91:a)
 -  Befolkningstäthet 373,5/km² (29:e)
BNP (PPP) 2011 års beräkning
 -  Totalt $5 184 milj (153:e)
 -  Per capita $614 
Valuta Burundisk franc (BIF)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Heha, 2 670 m ö.h.
 -  Största sjö Tanganyikasjön
 -  Längsta flod Nilen
Nationaldag 1 juli
Nationalitetsmärke BU
Landskod BI, BDI
Landsnummer 257

Burundi, formellt Republiken Burundi,[1] är en stat i Östafrika gränsande till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Burundi

De första tutsierna antas ha invandrat från Etiopien på 1400-talet och besegrade urinvånarna hutuerna.[4] Med grannlandet Rwanda i norr utgjorde Burundi (i äldre kartböcker från kolonialtiden även kallat Urundi[5]) området Rwanda-Urundi med i stort sett gemensam historia till 1960-talet. Redan på 1700-talet upprättades ett feodalt kungarike under tutsihärskare.

Burundi var en del av kolonin Tyska Östafrika under 18901919, men blev med Rwanda ett belgiskt mandatområde mellan 1919 och 1945. FN hade mandatet från 1945 till 1962.[4] 1962 blev Burundi ett självständigt kungadöme (systerstaten Rwanda blev republik). Efter en kupp 1966 infördes republik, men styret blev samtidigt militärdiktatur. Tutsierna, som gynnats under den tidiga kolonialtiden, behöll den politiska makten. De svåra etniska motsättningarna har lett till upprepade blodiga sammanstötningar mellan hutu och tutsi. Hutus utsattes t.ex. för svåra massakrer 1972 och 1988.

Burundis första demokratiskt valda president mördades i oktober 1993, efter fyra månader på sin post. Efter tutsimilitärers mord på den nyligen valde presidenten Ndadaye (hutu) utbröt en terrorvåg. Sedan dess har omkring 200 000 burundier försvunnit i utbrett, ofta intensivt, etniskt våld mellan hutuer och tutsier. Många hundratusen har flytt, antingen inom landet eller till grannländerna, framför allt Tanzania. Den överenskommelse om maktdelning mellan folkgrupperna som slöts 1994 bröts av en tutsiledd militärkupp 1996. Konflikten beräknas ha kostat tiotusentals människoliv sedan 1995.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Burundi är en inlandsstat strax söder om ekvatorn. Landet begränsas i väster av en gren av den östafrikanska gravsänkan Rift Valley med Tanganyikasjön.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Från sjön höjer sig landet österut till en högplatå, 1 500–2 000 m ö.h., med savann och stäpp. Det tropiska klimatet på strandslätten vid sjön modereras på högplatån som är torrare och mindre het.[6]

Allmänt råder ekvatorklimat, men den årliga genomsnittstemperaturen varierar med höjden över havet, från 23 till 17oC. Den genomsnittliga årsnederbörden är ungefär 1500 mm och regntiden infaller dels från februari till maj, dels från september till november. Det förekommer översvämningar, jordskred och torrperioder.

Några av landets miljöproblem är jorderosion och för stor skogsavverkning. Det återstår endast lite skogbevuxen mark, eftersom det mesta av skogen avverkats för användning som bränsle. Detta hotar även det djurliv som finns i skogen.

All elektricitet framställs av vattenkraft.

Landanvändning[redigera | redigera wikitext]

Nästan hälften av markytan (44 procent) i Burundi är odlingsbar. I dag är 9 procent av marken uppodlad och 36 procent används som betesmark.[7] Jorderosion till följd av exploatering av ny mark är dock redan ett problem.

En obetydlig del av marken, 140 kvadratkilometer, är konstbevattnad.

Vatten[redigera | redigera wikitext]

Landet får i genomsnitt omkring 1 500 mm regn årligen, huvudsakligen under två regnperioder (februari-maj och september-november). De största vattnen i landet är Tanganyikasjön i sydväst och Kagerafloden. Landets totala vattenyta är 2 180 kvadratkilometer.[8]

Omkring 40 procent av de urbana hushållen hade år 2001 färskvatten indraget. 77 procent av befolkningen i staden och 42 procent av befolkningen på landet hade tillgång till färskvatten.[9]

Den totala genomsnittliga färskvattenförbrukningen är 38 kubikmeter vatten per person och år (2000), att jämföra med Sveriges 296 kubikmeter. 77 procent av färskvattnet går till jordbruk, 6 procent till industrin och 17 procent till hushåll.

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Burundi har delvis exploaterade naturtillgångar i form av nickel, uran, kobolt, koppar, platina och vanadin. Man har flera elproducerande vattenkraftverk. Det finns odlingsbar mark som inte är uppodlad.[7]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Burundis provinser

Burundi är indelat i 17 provinser: Bubanza · Bujumbura Mairie · Bujumbura Rural · Bururi · Cankuzo · Cibitoke · Gitega · Karuzi · Kayanza · Kirundo · Makamba · Muramvya · Muyinga · Mwaro · Ngozi · Rutana · Ruyigi

Politik[redigera | redigera wikitext]

Burundi är, till skillnad från Rwanda, ett demokratiskt land som hade val 2005 där Hutu-rebellen från Burundiska inbördeskriget, Pierre Nkurunziza vann.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Burundi är ett naturtillgångsfattigt, inlandsland med en underutvecklad industrisektor (ett s.k. U-land) . Landets ekonomi domineras av jordbrukssektorn som genererar ca 30% av BNP-värdet och sysselsätter över 90 % av befolkningen. Burundis främsta exportvara är kaffe och te, som står för 90 % av inkomsterna från utrikeshandeln, även om exporten är en relativt liten del av BNP. Dominerande exportmottagare är Schweiz, Storbritannien, Belgien och Pakistan. Importhandeln domineras av Saudiarabien, Belgien, Kenya och Uganda.

Burundis exportinkomster och dess förmåga att betala för importvaror beror framförallt på väderförhållanden och internationella kaffe- och tepriser. Tutsiminoriteten, som utgör ca 14 % av befolkningen, dominerar kaffehandeln. Huvudsakliga matgrödor är kassava, sötpotatis och ris. Planer finns att utveckla bomull- och risodlingImboslätten samt att etablera bevattningssystem för ris och socker i Mossuoområdet. Fisket i Tanganyikasjön har betydelse för försörjningen. Mineralproduktion är låg, men stora fyndigheter av vanadin och uran undersöks. Olja har upptäckts under Tanganyikasjön och i Ruzizidalen.

Burundis BNP växte årligen med ca 4 % mellan 2006-2009. Politisk stabilitet och ett fredsavtal i inbördeskriget har förbättrat biståndsflödet och den ekonomiska aktiviteten. Biståndsberoende väntas bestå en lång tid framöver, dels för utvecklingsprojekt men även för att täcka budget- och handelsunderskott.

Underliggande problem som en hög fattigdom, låg utbildningsnivå, ett svagt rättssystem och en låg administrativ kapacitet riskerar att rasera planerade ekonomiska reformer. 2007 gick landet med i Östafrikanska gemenskapen, vilket väntas öka den regionala handelsvolymen. Burundis stora utmaning för ekonomisk tillväxt blir att behålla tillräcklig skattedisciplin och fred. Samt att minska den statliga korruptionen som hindrar en hälsosam utveckling för den privata sektorn, genom ständigt ändrade lagar och regler.[10] Det är under perioder och vissa regioner brist på mat, medicin och elektricitet. Endast hälften av barnen går i skolan.

Den största fackliga centralorganisationen heter Confédération des Syndicats du Burundi och har omkring 12 000 medlemmar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Burundi är ett av kontinentens minsta och fattigaste länder och mycket tättbefolkat. Den största etniska gruppen är hutu (ca 80 %), ett jordbrukande bantufolk som invandrade redan på 1000-talet. Ledande folkgrupp är tutsi (knappt 15 % av invånarna), boskapsägande nomader som norrifrån invaderade landet på 1400-talet och skapade ett feodalsystem med hutufolket som tvångsarbetare. Områdets ursprungsbefolkning, pygméerna (twa), är en obetydlig minoritet (1 %). Officiellt språk är franska (sedan den belgiska kolonialtiden) samt bantuspråket kirundi. Formellt är drygt 80 % kristna (katolska kyrkan dominerar starkt). Omkring hälften av befolkningen är läs- och skrivkunnig.

Aids är ett stort hälsoproblem i Burundi. 2001 var över 8 % av den vuxna befolkningen smittad och antalet dödsfall fram till samma år var 40 000.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 153 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 94 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 158 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 172 av 179

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. Sid. 69. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 
  2. ^ ”Country Comparison: Area” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 30 oktober 2014. 
  3. ^ ”Country: Benin”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bn.html. Läst 30 oktober 2014. 
  4. ^ [a b] Atmore Anthony, red (1981). Två miljoner år: berättelsen om människan (2. uppl). Stockholm: Reader's digest [Det bästa]. Libris 7593140. ISBN 91-7030-043-7 (inb.) 
  5. ^ Putzger, Friedrich Wilhelm (1954) (på tyska). W. Putzges Historischer Schulatlas: grosse Ausgabe (63. Aufl.). Bielefeld: Vlg von Velhagen & Klassing. Libris 2901144 
  6. ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  7. ^ [a b] Human Rights Watch faktablad
  8. ^ CIA Factbook
  9. ^ http://www.wssinfo.org/pdf/country/BDI_wat.pdf
  10. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/by.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]