Herbert Hoover
| Herbert Hoover | |
 |
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 4 mars 1929–3 mars 1933 |
|
| Vicepresident | Charles Curtis |
|---|---|
| Företrädare | Calvin Coolidge |
| Efterträdare | Franklin D. Roosevelt |
|
|
|
| Ämbetsperiod 5 mars 1921–21 augusti 1928 |
|
| President | Warren G. Harding Calvin Coolidge |
| Företrädare | Joshua W. Alexander |
| Efterträdare | William F. Whiting |
|
|
|
| Född | Måndagen den 10 augusti 1874 West Branch, Iowa, USA |
| Död | 20 oktober 1964 (90 år) New York, New York, USA |
| Politiskt parti | Republikanerna |
| Yrke | Ingenjör |
Herbert Clark Hoover, född 10 augusti 1874, död 20 oktober 1964, var en amerikansk republikansk politiker, handelsminister 1921-1928 och president 1929-1933. Hoover var till en början verksam som gruvingenjör, bl a i Kina, och inledde sin politiska karriär under första världskriget, då han, i egenskap av ansvarig för livsmedelsförsörjningen i USA, på uppdrag av president Wilson, organiserade amerikanska hjälpsändningar av mat till det krigsdrabbade Europa.
Hoover försökte bekämpa den ekonomiska krisen under depressionen genom att uppmuntra företagen. Denna politik misslyckades totalt, och Hoover fick bära skulden för de svåra åren i USA i början av 1930-talet. I presidentvalet 1932 förlorade han stort mot Franklin D. Roosevelt.
Under 30-och 40-talet kritiserade han Roosevelt's New Deal-politik samt denne presidents internationalistiska utrikespolitik. Hoover var under senare delen av sitt liv en tongivande isolationist inom det republikanska partiet.
Efter Roosevelts död blev han rådgivare till den nye presidenten Harry S. Truman, som 1947 utsåg expresidenten att leda en kommission, Hooverkommissionen, med uppgift att se över departementsorganisationen. President Eisenhower utsåg honom till ordförande i den andra Hooverkommissionen, med likartat uppdrag, 1953.
Trots sin vänskap med president Truman kritiserade han dennes utrikespolitiska åtaganden i Europa och ansåg istället att man skulle rusta upp det militära försvaret i USA, särskilt inom flottan. Han var hårdför antikommunist och ansåg att västvärlden skulle förena sig mot den gudlösa kommunismen.
Han kritiserade dock USA:s krigsinsats i Koreakriget.
Strax före sin död 1964 gav han sitt stöd till republikanernas presidentkandidat, den konservative Arizonasenatorn Barry Goldwater.
Hoover var gift med Lou Henry Hoover. Han har fått ge namn åt Hooverdammen.
Innehåll |
[redigera] Hoovers politiska arv
Hans presidentbibliotek ligger i West Branch, Iowa .
Han grundlade Hoover Institution som är beläget vid Stanforduniversitet och som har haft många framstående utrikes- och säkerhetspolitiska tänkare inom det republikanska partiet som elever, bland annat den 2008 dåvarande amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice.
[redigera] Utnämningar till Högsta domstolen
Hoover utsåg tre domare till USA:s högsta domstol. Han bröt vid ett ett fall mot partilinjen genom att utse demokraten Benjamin Cardozo, med motiveringen att han ville ha en stark minoritet från oppositionspartiet i domstolen.
- Charles Evans Hughes, 1930 (Chefsdomare)
- Owen J. Roberts, 1930
- Benjamin N. Cardozo, 1932
[redigera] Bibliografi
- "American Individualism" (1922)
- "America's First Crusade" (1942)
- "Memoirs" (del 1-3, 1951-52)
[redigera] Media
[redigera] Externa länkar
-
Wikiquote har citat av eller om Herbert Hoover
- Wikimedia Commons har media som rör Herbert Hoover
- Claus Bernet: Herbert Hoover, in: BBKL, 30, 2009, 644-653: http://www.bautz.de/bbkl/h/hoover_h_c.shtml
|
|||||||||||||||||||||||
