Ljusterö

Wikipedia

För andra betydelser, se Ljusterö (olika betydelser).

---

Ljusterö Uppgifter år 2007, SCB
Län	Stockholms län
Kommun	Österåkers kommun
Landskap	Uppland
Församling	Ljusterö-Kulla
Landareal	6 205 ha
Högsta höjd	52 m.ö.h.
Folkmängd, permanent	1 591
Folkmängd, sommar ca	30 000
Landförbindelse	Vägverksfärja, fr. fastlandet vid Östanå
Läge GPS 84	59°31′47.9″N 18°38′3.6″O / 59.529972, 18.634333

Ljusterö är en av de största öarna i Stockholms skärgård och tillhör Österåkers kommun.

Innehåll 1 Administrativ historik 2 Geologi 3 Natur 4 Historia 5 Offentlig sektor - Österåkers kommun, Ljusterö 5.1 Utbildning 5.1.1 Förskolor 5.1.2 Grundskolor 5.1.3 Gymnasieskolor 5.1.4 Hantverk-, Konst- & Musikskolor 5.1.5 Folkhögskolor 5.1.6 Bibliotek 5.2 Vårdmottagningar 5.3 Tandvård 5.4 Äldreboende 5.5 Kommunikationer 5.6 VA, sophantering och återvinningscentral 5.7 Brandförsvar 6 Kyrka och församlingar 7 Flerbostadsområden 8 Näringsliv 9 Sportanläggningar 10 Turism & sevärdheter 11 Bildgalleri 12 Kuriosa 13 Referenser och fotnoter 14 Externa länkar

[redigera] Administrativ historik

Ljusterö gamla socken var egen kommun fram till 1967, då den gick upp i Österåkers kommun. År 1974 gick hela Österåkers kommun upp i Vaxholms kommun, men sedan 1983 tillhör Ljusterö på nytt Österåkers kommun.

[redigera] Geologi

Berggrunden tillhör det svenska urbergets äldsta formationer, de bergskedjor som bildades för 1500–800 miljoner år sedan och som under den senaste istiden för c:a 10 000 år sen slipades av när den upp till 4 km tjocka isen i olika perioder ökade i utbredning från nord-nordväst i riktning mot syd-sydost, vilket gett upphov till släta klipphällar med tygliga skrapmärken från stora stenar som var infrusna i isen, på företrädesvis nordsidan på Ljusterö och närliggande öar. När inlandsisen drog sig tillbaka vid tiden ungefär 8000 f. Kr. låg skärgården djupt under den dåtida havsnivån och landhöjningen inleddes som pågår än idag med ungefär 0.5 cm per år. Först för c:a 1000 år sen d.v.s. under Vikingatid (800-1050 e. Kr.) hade större öar bildats av de högsta höjderna som kunde utgöra boplaster. Fram till för bara något hundratal år sedan var Ljusterö delad i två öar, norra och södra Ljusterö vid Mjölnarström, även om man kunde vada över. Uppdelningen i Södra och Norra Ljusterö har behållits sen dess. Östra Lagnö i den norra delen av Ljusterö är skild från övriga Ljusterö men räknas som tillhörande Ljusterö fastland genom den fasta broförbindelsen vid Klintsundet^[1].

[redigera] Natur

De obebyggda delarna av Ljusterö består huvudsakligen av skog. Terrängen är svagt kuperad av bergsformationer med höjder på maximalt 20-25 m.ö.h. och mellanliggande relativt stora partier med bördigt slättland som till största delen är uppodlad eller utgör ängs- och betesmark. Enstaka högre bergsformationer finns på södra Ljusterö där Ljusterö Huvud utgör öns högsta punkt med 52 m.ö.h. Det finns 15 namngivna insjöar på Ljusterö; Insjön (vid östra Tranvik), Flyn, Tappen, Mjölnarsjön, Kavelsjön, Kärren, Stupsjön, Måssjön, Sundviksjön, Kyrksjön, Skären, Mörtsjön, Kobban, Fladen och ytterligare en med namnet Insjön (på Östra Lagnö). Skärgårdsstiftelen äger och förvaltar mark i två områden som bildar Östra Lagnö-Sjäbottna naturreservat med en markareal på totalt 155 ha. I naturreservatet liksom vid Bössarvikens norra strand på norra Ljusterö finns en unik flora.

De flesta landlevande större däggdjur som finns på fastlandsidan i Roslagen finns också representerade på ön som hare, räv, grävling, rådjur och älg. Havsörnsbon finns på eller i närheten av Ljusterö.

[redigera] Historia

Norra och Södra Ljusterö

Ljusterös historia är fram till 1800-talet till stor del uppdelad i Norra Ljusterö och Södra Ljusterö, eftersom landhöjningen ännu inte hade skapat en sammanhängande ö.

Namnet Ljusterö

Ljusterö nämns i skrift 1322 som Sudhralyustra i betydelsen "södra ljuster". Södra ljuster har förklarats med att Ljusterös två sydligaste spetsiga uddar liknar formen av ett ljusters spetsar med hullingar ^[2] utan att en källa uppgivits. Förklaringen är osäker. Ljuster var förr i tiden ett vanligt fångstredskap för fisk, speciellt för ål, vilket ligger närmare till hands som förklaring. Ålön väster om Ljusterö antyder att vattnen runt Ljusterö var rikt på ål som företrädesvis fångades med ljuster.

Forntid

Det fanns en fast befolkning redan under vendeltiden (cirka 550 e.Kr.). De äldsta fynden är från byn Bolby. Spåren av de gamla gravarna är ännu i dag synliga intill flera av byarna på ön. Uppe på nordligaste delen av norra Ljusterö, vid gården Sillinge, fann drängen Josef Jansson år 1923 två utsökt vackra och ovanliga guldarmringar, tillverkade av snodda och tvinnade guldtenar och med en sammanlagd vikt på närmare 0,4 kilo. Ringarna lämnades till Historiska museet. På Södra Ljusterö, i byn Bolby, grävdes för cirka hundra år sedan en 20 meter stor järnåldersgrav ut, men den visade sig vara tom.

1300-talet

1301 stadfäste kung Birger Magnusson ett byte av jord mellan Ambjörn Sixtensson och Karl Gregersson (Läma), i bytet ingick Södra Ljusterö, nämnt som Sydra Lystra.

1322 nämns när ärkebiskop Olof Björnsson bytte sina gårdar i Valla mot Nils Ambjörnssons ö Sudhralyustra. Ljusterö var då två öar, norra och södra. (Nils Ambjörnsson var son till Ambjörn Sixtensson).

1500-talet

Norra Ljusterö blev under senare delen av 1500-talet förlänat till greve Per Brahe d.ä. på Rydboholms slott. År 1641 blev fältmarskalk Lennart Torstensson genom donationsbrev innehavare av hela Norra Ljusterö. Hans änka, Beata De la Gardie, var periodvis bosatt på Väsby säteri.

I den äldsta bevarade fogderäkningen för Värmdö skeppslag från 1535 är bland andra följande sex gårdar på Ljusterö omtalade: Bolby, Väsby, Ösby, Gärdsvik, Inneby och Mörtsunda. Gärdsvik och Inneby finns belagda ännu tidigare.

År 1535 omtalas 28 skattebönder på Ljusterö, (18 på Norra Ljusterö och 10 på Södra Ljusterö). Under de nästa 40 åren tillkom bara två gårdar, men mellan år 1632 och år 1719 fördubblades gårdarna, till cirka 100.

1600-talet

I början av 1600-talet fanns det 3248 fjärdingar motsvarande cirka 406 tunnland eller 200 ha uppodlad mark. 1606 förlänades Södra Ljusterö till Erik Göransson Tegel, son till Erik XIVs rådgivare Jöran Persson.

1700-talet

Under 1700-talet ingick både södra och norra Ljusterö i Värmdö skeppslag och Värmdö socken. Aktuella fjärdingar var Södra Ljusterö, Norra Ljusterö och Svartsjö. Ännu år 1719 löd Lagnöområdet och Siarö under Åkers skeppslag och Riala socken.

År 1719 hade hela Stockholms skärgård en befolkning på totalt cirka 2800 personer, varav cirka 700 personer bodde på Ljusterö^[3]. Runt 400 av dem kan identifieras till namn, framför allt i mantalslängder. Den uppodlade marken hade ökat till cirka 250 hektar, och de största gårdarna fanns vid Bolby, Gärdsvik och vid Mellansjö. Slog skördarna fel kunde man få skördebidrag. År 1719 fick flera bönder råg till utsäde från Stockholms slottsmagasin.

Säterier

• Hummelmora säteri
  
• Marums säteri finns nämnt som Värmdö skeppslags största höproducent i början av 1700-talet.
  
• Väsby säteri

Ålöns tegelbruk

Marums lantbruksgård köptes på 1730-talet av den välbärgade Stockholmshandlaren Hans Lenman. På ön Ålön väster om Ljusterö, som ingick i Marums gårds mark, anlade han ett tegelbruk. Marums gårds herrgårdsbyggnad som byggdes på 1740-talet är uppförd i tegel från Ålöns tegelbruk.

Fartyg

År 1715 fanns en skuta om 80 läster, 28 kajutbåtar (30 läster) och 12 skötbåtar.

Fiske

Fiske med not var en stor näring. Stornoten ägdes gemensamt av byn och man hjälptes åt att fiska. Färsk och salt fisk kunde bytas mot spannmål. En tunna saltsill (cirka 125 liter) byttes mot två tunnor råg. Man deltog också i det säsongsbundna fisket i ytterkärgården efter torsk och strömming vid Horsten och Grönskär.

Ljusterö kyrka

Den åttakantiga vitmålade träkyrkan vid Mellansjö uppfördes ursprungligen 1751-55 som ersättning för det kapell som byggdes på slutet av 1500-talet som hade en fristående klockstapel. Kapell, klockstapel och prästgård finns angivna på Johan Nessners kartor från år 1726 och år 1733. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1894, då också kyrktornet tillkom som ersatte den tidigare fristående klockstapeln.

Båt- och färjeförbindelser

Ljusterö är starkt beroende av en reguljär färjeförbindelse. Innan den nuvarande avgiftsfria färjeförbindelsen^[4] upprättades av Vägverket fanns det tidigt många privata företag som mot avgift erbjöd transporter till och från ön, inkluderat transporter av fordon. Båt- och färjeförbindelser fanns tidigt vid Mörtsunda brygga, Tranvik och Linanäs.

[redigera] Offentlig sektor - Österåkers kommun, Ljusterö

[redigera] Utbildning

[redigera] Förskolor

1 förskola i kommunal regi med 2 avdelningar vid Mellansjö. x i enskild regi. 1 fritidsgård vid Ljusterö skola.

[redigera] Grundskolor

1 grundskola i kommunal regi vid Mellansjö.

[redigera] Gymnasieskolor

saknas

[redigera] Hantverk-, Konst- & Musikskolor

saknas

[redigera] Folkhögskolor

saknas

[redigera] Bibliotek

Biblioteksfilial i Ljusterö skola.

[redigera] Vårdmottagningar

1 deltids distriktsköterskemottagning med läkare i Mellansjö.^[5]

[redigera] Tandvård

Folktandvårdsmottagning saknas. Tandläkarmottagningar i enskild regi saknas.

[redigera] Äldreboende

1 anläggning i kommunal regi^[6].

[redigera] Kommunikationer

• Vägverksfärja: Reguljär trafik med Vägverksfärja mellan Småskärsudden på Ljusterö och Östanå på fastlandet. Avstånd c:a 0.63 distansminuter.
  
• Skärgårdsbåtar: Från Stockholm och Vaxholm finns båtförbindelse. Waxholmsbolaget trafikerar ett flertal bryggor på Ljusterö, såsom Grundvik, Linanäs, Väsbystrand, Stensvik, Laggarsvik, Åsättra och Hummelmora. Bildösundsbolaget trafikerar Ljusterö med S/S Blidösund veckoslutsdagar Fredag-Söndag under sommaren.
  
• Busstrafik: SL trafikerar ön med busslinje 626.

[redigera] VA, sophantering och återvinningscentral

Ett begränsat området på Södra Ljusterö i Linanäs är anslutet till kommunal dricksvattenförsörjning från fastlandet. Avlopp med eget reningsverk. Fastigheterna på Norra Ljusterö tar dricksvatten från borrade eller grävda brunnar. Enskilda avlopp. Sophämtning sker via Österåkers kommun. Återvinningscentral vid Brännbacken i Åkersberga. Grovavfall hämtas på ön 2 ggr per år för vidare transport till Brännbacken. Återvinningsbehållare för glas och papper vid färjeläget på Ljusterö.

[redigera] Brandförsvar

Ljusterö har ett eget brandförsvar, anslutet till Södra Roslagens Brandförsvarsförbund (SRB) med brandstation vid Lillström^[7].

[redigera] Kyrka och församlingar

Ljusterö tillhör sedan 1997 Ljusterö-Kulla församling. Ljusterö kyrka med prästgård ligger vid Mellansjö, fyra kilometer från färjeläget på norra Ljusterö.

[redigera] Flerbostadsområden

• Bostadsrättsföreningen Ljusterö Torg. 10 st 2-våningshus med totalt 52 lägenheter i anslutning till Ljusterö torg. Föreningens markareal: xx ha.
• Bostadsrättsföreningen Roslagens Pärla. 15 st lägenheter fördelade på olika typ av hus vid Västra Lagnö. Föreningens markareal: 2 ha (sjötomt).

[redigera] Näringsliv

Ett 80-tal småföretag finns registrerade på Ljusterö, de flesta med 3 eller färre anställda. Många av företagen utgörs av bygg- och markberedningsföretag, hantverkare, små och medelstora båtvarv, rörmokare, mäklarföretag, hårvårdsföretag m.fl. samt ett mindre antal konsthantverkare. På Ljusterö finns också ett antal aktiva lantbruk med djurhållning. Många bofasta pendlar till arbeten på fastlandet över dagen eller kombinerar sin verksamhet på ön med arbete på fastlandet.

Ljusterö har två centra, Ljusterö torg mitt på Ljusterö cirka tre kilometer från färjeläget med livsmedelsbutik, postkontor, bankservice, frisör, olika typer av butiker, mindre tjänsteföretag och en restaurang. Det andra centret ligger vid Linanäs på södra Ljusterö med livsmedelsbutik och restauranger. En större brädgård finns mitt på ön vid Mjölnarström.

[redigera] Sportanläggningar

• Ljusterö golfbana vid Väsby. 18-hålsbana, driving range, övningsgreen och puttinggreen.

[redigera] Turism & sevärdheter

• Turistinformation finns tillgänglig vid Ljusterö torg.
• Gästhamn med ett 10-tal bryggplatser (1-4 m vattendjup) och sjöbränslestation vid Klintsundet.
• Skärgården rakt österut utanför Ljusterö tillhör några av de mest berömda områdena i Stockholms skärgård med oändligt många öar med släta klipphällar och vindskyddade vikar för båtlivet, däribland Kallskärs skärgård, Ängsskärs skärgård, Stora Nassa skärgård, Lilla Nassa skärgård, Gillöga skärgård och längst ut Svenska Högarna för att bara nämna några i den yttre skärgården. Många ögrupper inom dessa områden är s.k. fågelskyddsområden som inte får beträdas under häckningsperioder som finns angivet i båtsportkorten. I den inre delen av skärgården omkring farleden nord-syd finns också många fina öar inom ett avstånd på tio distansminuter från Ljusterö. Klintsundet mitt på Ljusterö med en öppningbar bro mellan Västra och Östra Lagnö utgör ett populärt stopp för båtfolket från fastlandet för tankning och den sista bunkringen före vidare färd ut till den yttre skärgården. Vintertid när isen lagt sig är fjärden Gällnan utanför Klintsundet öster om Ljusterö ett populärt område för långfärdsskridskoåkning.
• Naturreservat. Längst upp på den norra delen av Östra Lagnö finns ett stort naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län.
• Den norra stranden i det inre av Bössarviken med ett stort bestånd av bland annat orkidéväxterna Adam & Eva. Där finns också ett stort antal mycket gamla och välväxta ekar, där den största har en ålder av c:a 350 år.
• Ljusterö huvud. Från utsiktsberget Ljusterö huvud har man vid klart väder ett siktavstånd till horisonten på c:a 26.2 km (14.2 distansminuter) innefattande sikt mot sydost in till Stockholm och Globen och öster ut till Möja.
• Siaröfortet. På den västra sidan av Norra Ljusterö i Furusundsleden finns Kyrkogårdsön med Siaröfortet, en ö med sex gamla luftvärnsbunkrar från andra världskriget som är ett populärt utflyktsmål med anordnad guidad visning. På Kyrkogårdsön finns ett vandrarhem som drivs i STF:s regi.
• Marums gård. Marums gårds mangårdsbyggnad är en vitmålad större herrgårdsbyggnad i sten i två våningar. Den enda större herrgårdsbyggnaden på ön. Gården är byggnadsminnesförklarad sedan 1983.
• Ljusterö kyrka.
• Ljusterö hembygds- & båtmuseum i Mellansjö.
• Björklidens gårdsmuseum med samlingar från ett självförsörjande skärgårds liv. Även en tele-avdelning med bla. telefoner, växlar, datorer och radioapparater.
• Konsthantverk (keramik och textil) i Mjölnarströms gamla skola.

[redigera] Bildgalleri

Ljusterö kyrka vid Mellansjö. Foto: Mars 2008.

Bild:Ljusterö Torg.jpg Ljusterö torg. Köp och servicecenter mitt på Ljusterö. Foto: kommer.

Bild:Ljusterö Färjeläge.jpg Ljusterö färjeläge vid Småskärsudden. Foto: kommer.

Bild:Ljusterö Klintsundet.jpg Ljusterö Klintsundet. Foto: kommer.

Bild:Ljusterö Gällnan.jpg Ljusterö östra, Gällnan. Foto: kommer.

Bild:Ljusterö Marums gård.jpg Marums gård. Foto: kommer.

Bild:Ljusterö Linanäs.jpg Linanäs. Foto: kommer.

Ek vid Bössarviken, Norra Ljusterö. Foto: Maj 2008.

Äng med Adam & Eva, Bössarviken, Norra Ljusterö. Foto: Maj 2008.

[redigera] Kuriosa

• Ljusterö är den längsta sammanhängande ön i Stockholms skärgård, inräknat den fasta broförbindelsen mellan Västra Lagnö och Östra Lagnö vid Klintsundet. Från den nordligaste udden till den sydligaste är det c:a 30 km.
• Det kortaste avståndet till fastlandet är c:a 850 meter, mellan Småskärsudden och Ennäsudden.

[redigera] Referenser och fotnoter

1. ^ Bron mellan Västra och Östra Lagnö är en manuellt öppningsbar svängbro, benämnd Klintsundet. Segelfri höjd vid stängd bro 3 meter. Se även Sjöfartsverket.
2. ^ Nationalencyklopedin.
3. ^ Stockholms skärgårds befolkning på 1700-talet enligt Bertil Hedenstierna.
4. ^ Vägverket invigde färjeförbindelsen Östanå-Småskärsudden den 11 november 1955.
5. ^ Distriktsköterskemottagning Ljusterö.
6. ^ Görjansgården Servicehus, Mellansjö.
7. ^ Ljusterö brandstation.

[redigera] Externa länkar

• Österåkers kommuns hemsida.
• Vägverkets färjetrafik -> Tidtabeller -> Ljusteröleden.
• Vaxholmsbolaget, båttrafik Stockholms norra skärgård -> Tidtabeller.
• Blidösundsbolagets hemsida.
• Ljusterös officiella hemsida.
• Ljusterö skolas egen hemsida.
• Östra Lagnös egen hemsida.
• Ljusterö företagarförening.
• Ljusterö Golfklubb.
• Ljusterö hembygdsförening.
• Björklidens gårdsmuseum.
• Stockholms läns museum.
• Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Själbottna och Östra Langö.
• Sjöstation Klintsundet, Ljusterö.
• Svenska gästhamnar -> Klintsundet
• Destination Stockholms skärgård, stuguthyrning.
• Stugvision, stuguthyrning i Sverige.