Ljusterö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ljusterö (olika betydelser).
Ljusterö
Uppgifter år 2007, SCB
Län Stockholms län
Kommun Österåkers kommun
Landskap Uppland
Församling Ljusterö-Kulla
Landareal 6 205 ha
Högsta höjd 52 m ö.h.
Folkmängd, permanent 1 591
Folkmängd, sommar ca 30 000
Landförbindelse Trafikverkets färja, fr. fastlandet vid Östanå slott
Läge WGS84 59°31′34″N 18°37′25″Ö / 59.52611°N 18.62361°Ö / 59.52611; 18.62361Koordinater: 59°31′34″N 18°37′25″Ö / 59.52611°N 18.62361°Ö / 59.52611; 18.62361
Ljusterös läge i Stockholms skärgård.

|

Ljusterö.
Ung älgtjur som äter äpplen på en tomt i Kårboda på Ljusterö, Stockholms län, november 2013.

Ljusterö, som ligger i Österåkers kommun, är den största ön i Stockholms skärgård som saknar broförbindelse med fastlandet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Ön ingår sedan 1869 i Ljusterö socken, från att tidigare varit uppdelad i Norra Ljusterö församling och Södra Ljusterö församling. Landskommunen uppgick 1967 i Österåkers landskommun som 1974 uppgick i Vaxholms kommun men utbröts 1983 för att bilda Österåkers kommun.[1] Församlingen uppgick 1998 i Ljusterö-Kulla församling.[2]

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden tillhör det svenska urbergets äldsta formationer, de bergskedjor som bildades för 1500–800 miljoner år sedan och som under den senaste istiden för c:a 10 000 år sen slipades av när den upp till 4 km tjocka isen i olika perioder ökade i utbredning från nord-nordväst i riktning mot syd-sydost, vilket gett upphov till släta klipphällar med tygliga skrapmärken från stora stenar som var infrusna i isen, på företrädesvis nordsidan på Ljusterö och närliggande öar. När inlandsisen drog sig tillbaka vid tiden ungefär år 8000 f.Kr. låg skärgården djupt under den dåtida havsnivån och landhöjningen inleddes som pågår än idag med ungefär 0,5 cm per år. Man kan vid jordskärningar på 3–4 meter i skogen långt från strandlinjen hitta snäckor i jorden från tiden när Ljusterö var havsbotten. Stora delar av Ljusterö har en mycket kalkrik jordmån. Först för c:a 1000 år sen det vill säga under Vikingatid (800–1050 e.Kr.) hade större öar bildats av de högsta höjderna som kunde utgöra boplaster. Fram till för bara något hundratal år sedan var Ljusterö delad i två öar, norra och södra Ljusterö vid Mjölnarström, även om man kunde vada över. Uppdelningen i Södra och Norra Ljusterö har behållits sen dess. Östra Lagnö i den norra delen av Ljusterö är skild från övriga Ljusterö men räknas som tillhörande Ljusterö fastland genom broförbindelsen vid Klintsundet[3].

Natur[redigera | redigera wikitext]

De obebyggda delarna av Ljusterö består huvudsakligen av skog. Terrängen är svagt kuperad av bergsformationer med höjder på maximalt 20–25 meter över havet och mellanliggande relativt stora partier med bördigt slättland som till största delen är uppodlad eller utgör ängs- och betesmark. Enstaka högre bergsformationer finns på södra Ljusterö där Ljusterö huvud utgör öns högsta punkt med 52 meter över havet Det finns 15 namngivna insjöar på Ljusterö; Insjön (vid östra Tranvik), Flyn, Tappen, Mjölnarsjön, Kavelsjön, Kärren, Stupsjön, Måssjön, Sundviksjön, Kyrksjön, Skären, Mörtsjön, Kobban, Fladen och ytterligare en med namnet Insjön (på Östra Lagnö). Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar mark i två områden som bildar Östra Lagnö-Själbottna naturreservat med en markareal på totalt 155 ha. I naturreservatet liksom vid Bössarvikens norra strand på norra Ljusterö och på många andra platser finns en unik flora.

De flesta landlevande större däggdjur som finns på fastlandsidan i Roslagen finns också representerade på ön som hare, räv, grävling, rådjur och älg. Havsörnsbon finns på eller i närheten av Ljusterö. Även varg har observerats. [4] [5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bolby, en av de äldsta byarna på Ljusterö. Foto: Tidigt 1900-tal.
Erik Jöransson Tegel
Litografi av Johan Henric Strömer.
Sädesmagasinet på Väsby gård sägs vara Ljusterös äldsta träbyggnad
Marums gård Ljusterö juli 2009-01
Sommarlandskap från Justerö (Oscar Törnå, 1892). Anm. Ljusterö i detta fall stavat av konstnären som Justerö.
Linanäs ångbåtsbrygga på södra Ljusterö, omkring år 1900.
S/S Ljusterö, byggd 1908 av Bergsunds Mekaniska Verkstad, Stockholm. 1908 till Ångbåts AB Ljusterö, såld 1908 till Ångbåts AB Ljusterö och såld 1951, upphuggen i Hamburg 1955
Ljusterö skola 2014
Ljusterö bibliotek 2014
Inne på Ljusterö bibliotek 2014.
Ljusteröfärjan M/S Jupiter lägger ut från Ljusterö färjläge

Ljusterös äldsta historia och kultur präglas av näringarna jordbruk, jakt och fiske där fisket med närheten till fiskerika vatten under lång tid var en mycket viktig del i befolkningens försörjning. Senare när skog röjdes successivt och förvandlades till odlingsbar mark kom jordbruket att svara för huvuddelen av försörjning.

Ljusterö tre öar[redigera | redigera wikitext]

Ljusterös historia är fram till 1800-talet till stor del uppdelad i Norra Ljusterö, Södra Ljusterö och i sydost Grönsö, eftersom landhöjningen ännu inte hade skapat en sammanhängande ö.

Namnet Ljusterö[redigera | redigera wikitext]

Första gången Ljusterö omnämns är troligen år 1301, med stavningen Liuter i kung Valdemars segelled, en seglingsbeskrivning över Sveriges ostkust i Valdemar Sejrs jordebok.[6]

Ljusterö nämns i skrift 1322 som Sudhralyustra i betydelsen ”södra ljuster” när ärkebiskop Olof byter till sig Södra Ljusterö. Södra ljuster har förklarats med att Ljusterös två sydligaste spetsiga uddar liknar formen av ett ljusters spetsar med hullingar [7] utan att en källa uppgivits. Förklaringen är osäker. På 1300-talet fanns inte den typen av noggrant uppmätta kartor, speciellt inte i skärgården, som erfordras för att se likheten med ett ljusters form. Ljuster var förr i tiden ett vanligt fångstredskap för fisk, speciellt för ål, vilket ligger närmare till hands som förklaring till namnet.

Forntid[redigera | redigera wikitext]

Redan under vendeltiden (cirka 550 e.Kr.) fanns det en fast befolkning på Ljusterö. Spåren av gamla gravar är ännu i dag synliga intill flera av byarna på ön. De äldsta fynden är från byn Bolby på södra Ljusterö där man för c:a 100 år sen grävde ut en stor grav från järnåldern, men som dessvärre visade sig vara tom. Uppe på den nordligaste delen av norra Ljusterö, vid gården Sillinge, fann drängen Josef Jansson år 1923 två utsökt vackra och ovanliga guldarmringar, tillverkade av snodda och tvinnade guldtenar och med en sammanlagd vikt på närmare 0,4 kg. Ringarna lämnades till Historiska museet.

1300-talet[redigera | redigera wikitext]

1301 stadfäste kung Birger Magnusson ett byte av jord mellan Abjörn Sixtensson och Karl Gregersson (Folkungaättens oäkta gren), i bytet ingick Södra Ljusterö, nämnt som Sydra Lystra.:

Kung Birger av Sverige kungör att herr Abjörn Sixtensson och Karl Gregersson i hans närvaro gjort ett egendomsbyte, varvid herr Abjörn tilldelade Karl ön "sydhralustra" (Södra Ljustran på Värmdö), vilken kungen givit Abjörn, med tillägor och i utbyte av denne fick ett gods i Salsta (Tensta socken, Norunda härad), med tillägor på villkor, att om avkastningen av nämnda ö överstiger avkastningen från godset i Salsta, så måste Karl ersätta mellanskillnaden åt herr Abjörn med annan avkastning i Norunda härad eller tvärtom, ifall godset i Salsta ger mer avkastning än ön. Alltså godkänner och stadfäster kungen detta byte. Sigillanter är utfärdaren, hans bror hertig E(rik), hans marsk Th(orkel) samt kontrahenterna Abjörn och Karl.
— av Svenskt Diplomatarium SDHK-nr: 1932 [8], 1301-01-05, Riksarkivet

1322 nämns när ärkebiskop Olof Björnsson bytte sina gårdar i Valla[förtydliga] mot Nils Ambjörnssons ö Sudhralyustra. Ljusterö var då tre öar, norra Lystran, södra Lystran, samt Grönsö, öster om södra Lystran. (Nils Ambjörnsson var son till Ambjörn Sixtensson).

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Norra Ljusterö blev under senare delen av 1500-talet förlänat till greve Per Brahe d.ä.Rydboholms slott. I den äldsta bevarade fogderäkningen för Värmdö skeppslag från 1535 är bland andra följande sex gårdar på Ljusterö omtalade: Bolby, Väsby, Ösby, Gärdsvik, Inneby och Mörtsunda. Gärdsvik och Inneby finns belagda ännu tidigare.

År 1535 omtalas 28 skattebönder på Ljusterö, (18 på Norra Ljusterö och 10 på Södra Ljusterö). Under de nästa 40 åren tillkom bara två gårdar, men mellan år 1632 och år 1719 fördubblades gårdarna, till cirka 100.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

I början av 1600-talet fanns det 3248 fjärdingar motsvarande cirka 406 tunnland eller 200 ha uppodlad mark, och 16 byar på ön, ett relativt högt antal för en så pass liten ö som Ljusterö. [9]

År 1606 förlänades Södra Ljusterö till sekreteraren Erik Göransson Tegel, son till Erik XIVs rådgivare Jöran Persson. Tegel uppbar skatt från alla Södra Ljusterös gårdar, med undantag för Hummelmora och Edö.[6]

År 1641 blev fältmarskalk Lennart Torstenson genom donationsbrev innehavare av hela Norra Ljusterö under Väsby säteri. Efter Torstenssons död 1651 tog hans änka Beata De la Gardie över säteriet. Under hennes tid fick Mellansjö ett kapell vid nuvarande Oppgården, samt hennes egen huskaplan innan man anställde en ny präst. Beata De la Gardie, gifte om sig med Per Brahe den yngre, men var periodvis bosatt på Väsby säteri.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet ingick både södra och norra Ljusterö i Värmdö skeppslag och Värmdö socken. Aktuella fjärdingar var Södra Ljusterö, Norra Ljusterö och Svartsjö. Ännu år 1719 löd Lagnöområdet och Siarö under Åkers skeppslag och Riala socken.

År 1719 hade hela Stockholms skärgård en befolkning på totalt cirka 2800 personer, varav cirka 700 personer bodde på Ljusterö[10]. Runt 400 av dem kan identifieras till namn, framför allt i mantalslängder. Den uppodlade marken hade ökat till cirka 250 hektar, och de största gårdarna fanns vid Bolby, Gärdsvik och vid Mellansjö. Slog skördarna fel kunde man få skördebidrag. År 1719 fick flera bönder råg till utsäde från Stockholms slottsmagasin under Ulrika Eleonoras (1688–1741) tid som regent (1719–1720).

Marums gård och Ålöns tegelbruk[redigera | redigera wikitext]

Marums lantbruksgård (fastighetsbeteckning Marum 1:7) och ön Ålön strax väster om Ljusterö, köptes 1725 av den framstående Stockholmshandlaren Hans Lenman (1683–1739), gift med Märta Kohl (1691–1734). På Ålön anlade han ett tegelbruk som blev Stockholms skärgårds största tegelbruk. Bruket lades ner på 1860-talet[11]. Marums gårds herrgårdsbyggnad[12] och flygelbyggnader, som påbörjades av Lenman, är uppförd i tegel från Ålöns tegelbruk. Byggnaderna stod färdiga först på 1740-talet några år efter Lenmans död. Norr om gården finns ett sankt område kallat Maren som gett gården sitt namn. Idag (2009) är gården i privat ägo med uthyrning av stallplatser för ridhästar.[13]

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

1869 uppgick Södra Ljusterö församling i Norra Ljusterö församling som namnändrades till Ljusterö församling och Ljusterö landskommun bildades. Till socknen tillfördes också mindre områden (öar) från Värmdö socken och Kulla socken.[14]

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Den 1 mars 1936 fick Ljusterö electricitet [15] när Ljusterö Electriska AB bildades, den första abonnenten var poststationsföreståndare Gottfrid Jansson, Högsbo i Linanäs. Året efter,1937, fanns redan 35 abonnenter på elkraft, och 1964 var antalet abonnenter 1605.[16]

Vaxholmsbolaget, privata skutor och färjor hade länge transporterat fordon över till Ljusterös tre färjelägen mot fastlandet: Mörtsunda, Tranvik, Linanäs och nuvarande läge, Småskärsudd, när Vägverket den 11 november 1955 etablerades den nuvarande färjelinjen Ljusteröleden med färjor som kunde bära 22 bilar. [17] [18]

Landskommunen uppgick 1967 i Österåkers landskommun som 1974 uppgick i Vaxholms kommun men utbröts 1983 för att bilda Österåkers kommun.[1] Församlingen uppgick 1998 i Ljusterö-Kulla församling.[19]

Antalet bofasta sjönk under perioden, 1964 fanns 781 personer, 1968 692, och år 1971 fanns 696 folkbokförda på Ljusterö. Sedan dess har antalet bofast bara stigit. 1975 bodde här 745 personer, år 1980 var antalet 875, och 1985 hade siffran ökat till 969. År 1990 bodde 1194 personer på Ljusterö, år 2000 bodde det 1433 på ön, och under 2000-talet ökade folkmängden till över 1500 fast boende personer.[20]

Statistiska centralbyrån räknade år 2014 följande som småorter: Linanäs med folkmängd 176 personer, Laggarsvik 140 personer, Lillström 87 personer, Mellansjö med 82 personer, Västernäs 77 personer, Ingmarsö 62 personer, Nolsjö 61 personer.

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Samtliga ortnamn på Ljusterö har sitt ursprung i enskilda byar eller större gårdar.

Huvudorten är Linanäs på södra Ljusterö. Övriga ortnamn med relativt tät bebyggelse är främst; Arnö, Bolby, Dragboda,Grundvik, Gärdsvik, Hummelmora, Hästede, Inneby, Knektudden, Kårboda, Kårnäs, Laggarsvik, Lervikstorp, Lillström, Linanäs, Marum, Mellansjö, Nolsjö, Nolvik, Sillviken, Stensvik, Staveström, Svedlandet, Tranvik, Ugglan, Väsby strand, Västernäs, Västra Lagnö (väster om Klintsundet) Åsättra, Ängsvik, Öran och Östra Lagnö.

Säterier[redigera | redigera wikitext]

Säterier var skattebefriade gårdar som innehades av adelsätter.

Större bebyggda öar i anslutning till Ljusterö[redigera | redigera wikitext]

Edö, Grinda, Hummelmoraön, Huvön, Ingmarsö, Siarö, Svartsjö, Västerholmen, Ålön, Äpplarö och Örsö.

Fiske[redigera | redigera wikitext]

Fiske med not var en stor näring. Stornoten ägdes gemensamt av byn och man hjälptes åt att fiska. Färsk och salt fisk kunde bytas mot spannmål. En tunna saltsill (cirka 125 liter) byttes mot två tunnor råg. Man deltog också i det säsongsbundna fisket i ytterkärgården efter torsk och strömming vid Horsten och Grönskär.

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

År 1715 fanns en skuta om 80 läster, 28 kajutbåtar (30 läster) och 12 skötbåtar.

1908-1930 trafikerade S/S Ljusterö Stockholm-Linanäs-Marum. [21]

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Förskolor[redigera | redigera wikitext]

1 förskola i kommunal regi med 2 avdelningar vid Mellansjö. 1 fritidsgård vid Ljusterö skola.

Grundskola[redigera | redigera wikitext]

1 grundskola i kommunal regi vid Mellansjö. Skolan hade 2014 cirka hundra elever från förskoleklass (ca 10) till nian (ca 90).[22] Skolan har en rektor och en biträdande rektor vilka också är rektorer för skolan på Ingmarsö. Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/13 framgår att 80 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen i alla ämnen jämfört med 77 procent i riket. [23]

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Biblioteksfilialierna för Österåkers Bibliotek på Ljusterö och Ingmarsö ligger i anslutning till skolorna. Biblioteket är öppet onsdagar 13-18, fredagar 10-12, 13-15. Åldersgränsen för boklån är sex år, boklånet och första lånekortet är gratis och lånetiden är i allmänhet fyra veckor.


Österåkers kommun har under 2014 byggt ut IT-stödet på Ljusterö bibliotek. Utökningen består av 3 stationära datorer, 2 bärbara datorer, 2 läsplattor för test av litteratur på läsplatta, projektor för visning på duk, 2 skrivare samt IT-support på plats.

Gruppboende[redigera | redigera wikitext]

På Emilia Gården arbetar personer som har olika funktionsnedsättningar. Där finns snickeri, vävstolar, ljusstöpning och betonggjutning. Föremålen som tillverkas säljs i en egen butik. Emilia gården har en integrerad gruppbostad.


Vårdmottagning[redigera | redigera wikitext]

1 deltids distriktsköterskemottagning med läkare i Mellansjö.

Äldreboende[redigera | redigera wikitext]

1 anläggning i kommunal regi[24].

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö är starkt beroende av den reguljära färjeförbindelsen Ljusteröleden. Sedan 11 november 1955 finns en trafikverksfärja mellan Småskärsudden på Ljusterö och Östanå på fastlandet, avstånd cirka 0,63 distansminuter. Innan den nuvarande avgiftsfria färjeförbindelsen upprättades fanns det tidigt många privata företag som mot avgift erbjöd transporter till och från ön, inkluderat transporter av fordon. Båt- och färjeförbindelser fanns tidigt vid Mörtsunda brygga, Tranvik och Linanäs.

Från Stockholm och Vaxholm finns båtförbindelse med skärgårdsbåtar. Waxholmsbolaget trafikerar ett flertal bryggor på Ljusterö, såsom Grundvik, Linanäs, Väsbystrand, Stensvik, Laggarsvik, Åsättra och Hummelmora. Blidösundsbolaget trafikerar Ljusterö med ångfartyget S/S Blidösund till enbart Gärdsviks ångbåtsbrygga veckoslutsdagar fredag-söndag tiden 14 juni-16 augusti.[25]

SL trafikerar ön med busslinje 626.

VA, sophantering och återvinningscentral[redigera | redigera wikitext]

Ett begränsat område på Södra Ljusterö i Linanäs är anslutet till kommunal dricksvattenförsörjning från fastlandet. Avlopp med eget reningsverk. Fastigheterna på Norra Ljusterö tar dricksvatten från borrade eller grävda brunnar. Enskilda avlopp. Sophämtning sker via Österåkers kommun. Återvinningscentral finns vid Brännbacken i Åkersberga. Grovavfall hämtas på ön 2 gånger per år för vidare transport till Brännbacken. Återvinningsbehållare för glas och papper finns vid färjeläget på Ljusterö.

Brandförsvar[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö har ett eget brandförsvar, anslutet till Storstockholms Brandförsvar med brandstation vid Lillström. Tidigare hade man endast ett sk. brandvärn men numera finns alltid 5 deltidsbrandmän beredda. De rycker ut främst vid bränder men även vid många andra sorters olyckor. Deltidsbrandmännen har exempelvis utrustning och utbildning på att använda defibrillator och larmas därför ut vid akuta hjärtstopp i väntan på ambulans.

Kyrka och församling[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö kyrka 2014
Ljusterö församlingshem, uppförd som prästgård 1870.

Norra delen av den nuvarande ön tillhörde ursprungligen Riala församling, ur vilken den utbröts 1631 och bildade kapellförsamlingen Norra Ljusterö. Södra delen av ön tillhörde ursprungligen Värmdö församling, ur vilken den utbröts på 1600-talet för att bilda kapellförsamlingen Södra Ljusterö. Dessa båda kapellförsamlingar sammanslogs 1868 till Ljusterö församling som blev eget pastorat med egen kyrkoherde. År 1977 blev Ljusterö annex under Roslags-Kulla. Dessa församlingar slogs 1997 samman tillLjusterö-Kulla församling.

Ljusterö kyrka med prästgård ligger vid Mellansjö, tre kilometer från färjeläget på norra Ljusterö.

Den åttakantiga vitmålade träkyrkan uppfördes ursprungligen 1751-55 som ersättning för det kapell som byggdes på slutet av 1500-talet vilken hade en fristående klockstapel. Det nya kapellet uppfördes med liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Kapell, klockstapel och prästgård finns angivna på Johan Nessners kartor från år 1726 och år 1733. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1894, då också kyrktornet tillkom som ersatte den tidigare fristående klockstapeln.[26]

Direkt öster om kyrkan ligger en gulmålad prästgård som uppfördes 1870. Den tidigare prästgården har byggts om till församlingshem. [27]

Flerbostadsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Bostadsrättsföreningen Ljusterö Torg. 10 st 2-våningshus med totalt 52 lägenheter i anslutning till Ljusterö torg.
  • Bostadsrättsföreningen Roslagens Pärla. 15 st lägenheter fördelade på olika typ av hus vid Västra Lagnö. Föreningens markareal: 2 hektar (sjötomt).

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö torg 2014.
Ljusterö Tempo och Ljusterö krog

Ett 80-tal småföretag finns registrerade på Ljusterö, de flesta med 1 upp till 3 anställda. Många av företagen utgörs av bygg- och markberedningsföretag, hantverkare, små och medelstora båtvarv, rörmokare, glasmästare, målare, elektriker, mäklarföretag, hårvårdsföretag m.fl. samt ett mindre antal konsthantverkare. På Ljusterö finns också ett antal aktiva lantbruk med djurhållning. Många bofasta pendlar till arbeten på fastlandet över dagen eller kombinerar sin verksamhet på ön med arbete på fastlandet.

Ljusterö har två centra, Ljusterö torg mitt på Ljusterö cirka tre kilometer från färjeläget med livsmedelsbutik, postkontor, bankservice, frisör, olika typer av butiker, mindre tjänsteföretag och en restaurang. Det andra centret ligger vid Linanäs på södra Ljusterö med flera restauranger, livsmedelsbutik, bageri och en stor betongbrygga för den reguljära skärgårdstrafiken till Ljusterö samt bensinstation för båtar. En större brädgård som även för ett begränsat sortiment med övriga byggvaror finns mitt på ön vid Mjölnarström.

Sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]

  • Ljusterö golfbana vid Väsby. 18-hålsbana, driving range, övningsgreen och puttinggreen.
  • Ljusterö Idrottssällskap (LIS). Fotbollsplan, boule och två grustennisbanor belägna vid Laggarsviksvägen.

Turism & sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö hembygdsmuseum 2014
  • Turistinformation finns tillgänglig vid Ljusterö torg.
  • Gästhamn med ett 10-tal bryggplatser (1–4 m vattendjup) och bensinstation för båtar vid Klintsundet och vid Linanäs brygga.
  • Skärgården rakt österut utanför Ljusterö tillhör några av de mest berömda områdena i Stockholms skärgård med oändligt många öar med släta klipphällar och vindskyddade vikar för båtlivet, däribland Kallskärs skärgård, Ängsskärs skärgård, Lygna skärgård, Stora Nassa skärgård, Lilla Nassa skärgård, Gillöga skärgård och längst ut Svenska Högarna för att bara nämna några i den yttre skärgården. Många ögrupper inom dessa områden är så kallade fågelskyddsområden som inte får beträdas under häckningsperioder som finns angivet i båtsportkorten. I den inre delen av skärgården omkring farleden nord-syd finns också många fina öar inom ett avstånd på tio distansminuter från Ljusterö. Klintsundet vid norra Ljusterö med en öppningbar bro mellan Västra Lagnö (en del av Ljusterö) och Östra Lagnö utgör ett populärt stopp för båtfolket från fastlandet för tankning och den sista bunkringen före vidare färd ut till den yttre skärgården. Vintertid när isen lagt sig är fjärden Gällnan utanför Klintsundet öster om Ljusterö ett populärt område för långfärdsskridskoåkning.
  • Naturreservat. Längst upp på den norra delen av Östra Lagnö finns ett stort naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län.
  • Den norra stranden i det inre av Bössarviken med ett stort bestånd av bland annat orkidéväxterna Adam & Eva. Där finns också ett stort antal mycket gamla och välväxta ekar, där den största har en ålder av c:a 350 år.
  • Ljusterö huvud. Från utsiktsberget Ljusterö huvud på västra sidan av ön har man vid klart väder ett siktavstånd på c:a 3 mil och kan se stora delar av Furusundsledens södra del. Mot sydväst kan man skönja Globen i Stockholm. På bergstoppen finns resterna av ett stort betongfundament för kanoner som byggdes samtidigt med Siaröfortet under andra världskriget.
  • Siaröfortet. På den västra sidan av Norra Ljusterö i Furusundsleden ligger Kyrkogårdsön med Siaröfortet, en ö med sex gamla luftvärnsbunkrar från andra världskriget som är ett populärt utflyktsmål med anordnad guidad visning. På Kyrkogårdsön finns ett vandrarhem som drivs i STF:s regi.
  • Marums gård. Marums gårds mangårdsbyggnad är en vitputsad större säteribyggnad i sten i tre våningar med två flygelbyggnader, färdigställda i början av 1740-talet. Marums gård är den enda större herrgårdsbyggnaden på ön och en av de få byggnader i sitt slag i hela Stockholms skärgård. Gården är byggnadsminnesförklarad sedan 1983.
  • Ljusterö kyrka.
  • Ljusterö hembygds- & båtmuseum i Mellansjö.
  • Björklidens gårdsmuseum vid Åsättra med samlingar från ett självförsörjande skärgårds liv. Även en tele-avdelning med bl.annat telefoner, växlar, datorer och radioapparater.
  • Konsthantverk (keramik och textil) i Mjölnarströms gamla skola.

Ljusterö vindkraftpark[redigera | redigera wikitext]

Ljusterö vindkraftpark 2014

På våren 2008 presenterades en plan på uppförande av ett stort antal vindkraftverk på Ljusterö på privata lantbruksfastigheter. Totalt handlade det om 23 st vindkraftverk med 2 MW generatoreffekt per kraftverk som beräknats kunna leverera totalt 126 500 MWh per år. Idag (2008) finns ett vindkraftverk på knappt 1 MW generator effekt på en privat lantbruksfastighet och ytterligare ett verk på samma fastighet planeras att uppföras. De nya kraftverken får en tornhöjd på 100 meter och en totalhöjd över marknivå inklusive rotor på 150 meter. Planerna på att uppföra ett så stort antal stora vindkraftverk i skärgårdsmiljö mötte ett kraftigt motstånd från många fastighetsägare på ön när det blev allmänt känt i mitten på 2008, vilket på hösten 2008 ledde till att en ideell föreningen grundades (med namnet "För Ljusterö natur och miljö") med syfte att värna om Ljusterös natur och miljö med som första mål att stoppa en vindkraftsutbyggnad enligt presenterad plan. Ett stort antal vindkraftverk ute i skärgården strider principiellt mot de riktlinjer[28] för placering av vindkraftverk i Stockholmsregionen som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län och som presenterades i december 2007. Förutsättningarna för vindkraftverk inom Österåkers kommun utreddes av SWECO under 2008 på uppdrag av kommunen. Rapporten utgör en del av kommunens beslutsunderlag liksom Österåkers översiktsplan som fastställdes 2006.[29]Tillsvidare har kommunen aviserat att tillstånd för ett mindre antal vindkraftverk kan bli aktuellt i tre områden, två på fastlandet och ett mindre område på Ljusterö i anslutning till befintligt vindkraftverk.[30]. Den 25 maj 2009 togs ett beslut av Österåkers kommunstyrelse att skyddsavståndet mellan vindkraftverk över en viss installerad effekt och bostadsbebyggelse ska uppgår till minst 1000 meter på Ljusterö och övriga skärgårdsöar och minst 700 meter inom kommunens övriga fastlandsområden.[31]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri Ljusterö, Stockholms läns museum[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Ljusterö är den längsta sammanhängande ön i Stockholms skärgård, inräknat den fasta broförbindelsen mellan Västra Lagnö och Östra Lagnö vid Klintsundet. Från den nordligaste udden till den sydligaste är det c:a 30 km.
  • Det kortaste avståndet till fastlandet är c:a 850 meter, mellan Småskärsudden och Ennäsudden.

Referenser och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  2. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  3. ^ Bron mellan Västra och Östra Lagnö är en manuellt öppningsbar svängbro, benämnd Klintsundet. Segelfri höjd vid stängd bro 3 meter. Se även Sjöfartsverket.
  4. ^ Vargar skrämde upp kvinnor i träd
  5. ^ Rovdjursobservation
  6. ^ [a b] E. Alfred Jansson: Ljusterö under gångna tider, 1960.
  7. ^ Nationalencyklopedin.
  8. ^ SDHK-nr: 1932Svenskt Diplomatarium
  9. ^ ”Hembygdens historia”. Ljusterö hembygdsförening. http://www.ljusterohembygd.se/historia.html. 
  10. ^ Stockholms skärgårds befolkning på 1700-talet enligt Bertil Hedenstierna.
  11. ^ Hans Lenman ägde även ett tegelbruk på Kungsholmen i Stockholm och ligger begraven i Kungsholms kyrka.
  12. ^ Uppgifter har förekommit att Marums herrgårdsbyggnad en tid skulle ha utnyttjats som jaktslott av Drottning Kristina (1626-1689) vilket kan dementeras av att hon avled 1689, långt före nuvarande huvudbyggnad uppfördes.
  13. ^ Marums Gård, webbplats.
  14. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  15. ^ stensvik.info
  16. ^ Sidan 26, Ljusterö, om bygd och folk från stenålder till nutid, av Carl Åkerberg, 1965
  17. ^ Trafikverkets information om Ljusteröleden:historik
  18. ^ Ljusterö- Att integrera en Stockholmsnära ö i en växande storstadsförort utan att förlora skärgårdskaraktären, examensarbete av Aline Eriksson 2008
  19. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  20. ^ Ljusterö hembygdsförening 80 år av Ulla Söderman, Anita Köwenhagen och Maud Löfberg, Ljusterö hembygdsförening, Skriftserie nr 44, 2011
  21. ^ fartyg.se:SS Ljusterö
  22. ^ [http://www.osteraker.se/service/hittaservice/forskolorochskolor/grundskolor/ljusteroskola.4.1f86c0e614421c414ce1bb8.html#.VHRaKouG9Qg Ljusterö skola, osteraker.se ]
  23. ^ Skolinspektionsrapporten, Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Ljusterö skola Österåkers kommun
  24. ^ Görjansgården Servicehus, Mellansjö.
  25. ^ S/S Blidösund från Stockholm, Skeppsbron fredag kl. 16:45 till Gärdsviks ångbåtsbrygga 19:20. Från Gärdsviks ångbåtsbrygga söndag kl. 16:50 till Stockholm, Skeppsbron 19:35.
  26. ^ Ljusterö-Kulla församling ljustero-kullaforsamling.se
  27. ^ [http://rosersbergsbygg.se/Hem/ljuster%C3%B6-pr%C3%A4stg%C3%A5rd_2322.html Rosersbergs Byggnads
  28. ^ Länsstyrelsens planeringsunderlag för vindkraft i Stockholms län. Rapport 2007:12, dec. 2007. ISBN 978-91-7281-259-8
  29. ^ Österåkers översiktsplan, 2006. PDF, 13 Mbyte.
  30. ^ Pressmeddelande Österåkers kommun, 13 februari 2009.
  31. ^ Pressmeddelande Österåkers kommun 25 maj, 2009, Vindkraft.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]