Vaxholms kommun

Vaxholms kommun
Vaxholms stad
Kommun
SloganSkärgårdens huvudstad
Kommunens vapen.
Vaxholms kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortVaxholm
Inrättad1 januari 1971[1]
UtbrutetÖsteråkers kommun (1983)
(Österåkers församling)
Befolkning, areal
Folkmängd11 817 ()[2]
Areal107,07 kvadratkilometer ()[3]
- därav land57,63 kvadratkilometer[3]
- därav vatten49,44 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet205,05 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°24′00″N 18°17′00″Ö / 59.4°N 18.283333333333°Ö / 59.4; 18.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2908[4]
Anställda675 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0187[6]
GeoNames2663537
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vaxholms kommun (även kallad Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.

Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland. Den omfattar omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, men kommunen har också en lång tradition av turistnäringen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen på 2010-talet styrdes kommunen inledningsvis av Alliansen, efter valet 2018 tog en mittenkoalition över. Efter valet 2022 styrs Vaxholm av ett samlingsstyre bestående av M, S, V, KD och L.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).

Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.

Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Vaxholms kommunkod fortsatte att gälla för den sammanslagna kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.[8]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.[9]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[10]

Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.[11]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.

Ett relativt kargt skärgårdslandskap utgör östra delen av Vaxholm. Berggrunden domineras av gnejs och dess strukturer återspeglas i öarnas och fjärdarnas form. Bergarten pegmatit förekommer vid Ytterby på Resarö, där man fram till 1933 bröt mineralen fältspat och kvarts. Halvön Bogesundslandet med stora orörda bestånd av ädellövskog upptar västra delen av kommunen, exempel på sådana områden finns vid Bogesunds slottspark och Frösvik. Gammal hällmarkstallskog finns vid skogssjön Dammstakärret.[12]

Till några av de större öarna hör Vaxön, som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen, där Vaxholms fästning ligger.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns två naturreservat i Vaxholms kommun. Det kommunala reservatet Kullö naturreservat bildades 2004 i samarbete med Kullö reservatsförening. Syftet är att "tillgodose behovet av områden för närrekreation", att "besökare ska kunna ta del av områdets olika skiftande karaktärer" samt att "bevara de värdefulla livsmiljöerna som det gamla kulturlandskapet har gett upphov till". Det statliga reservatet Bogesundslandet bildades 2015 i syfte att "bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området".[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling

Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.[14]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex tätorter i Vaxholms kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Sedan valet 2022 styrs Vaxholm av ett majoritetsstyre bestående av Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.[15]

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen, som fick förnyat förtroende efter valet 2014.[16]

Under mandatperioden 2018-2022 styrde en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Koalitionen beskrev i ett gemensamt program att "fler invånare ska få större delaktighet i planfrågor, genomföra bymiljöväg utmed Rindövägen, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Söderfjärdsskolan, utveckla vattenvägarna med snabba elbåtar från Rindö och Vaxö och förstärka fritidsgårdsverksamheten på Vaxön, Rindö och Resarö".[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022-
Ordförande M Hanna Backström
Förste vice ordförande KD Kjetil Rindal
Andre vice ordförande Wp Fredrik Ardefors

Källa:[18]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
M Ann Losman-Flood 1994–2002
M Karin Enström 2002–2006
M Hans W. Berglund 2006–2010
M Karin Enström 2010–2012
M Per Mosseby 2012
C Lena Hallberg 2013–2014
M Karin Enström 2014–2022
M Hanna Backström 2022-

Mandatfördelning i Vaxholms kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDPKPWAXCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197015574
15574
3189,5
247
1973218211610
218211610
4992,1
3811
197631768510
31768510
4992,0
3514
197931676512
31676512
4990,1
3316
198221212311
2122311
3190,9
2110
198511112511
112511
3190,0
2110
19881102459
102459
3187,8
2011
199118144112
84412
3189,2
1912
199411115310
115310
3188,0
1813
199819223212
9223212
3183,97
1813
200221025210
21025210
3183,70
1714
200617123116
72316
3186,92
1912
20101724413
724413
3188,14
1813
201416353310
6353310
3188,60
1516
2018241284217
2428427
3190,74
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023-
Ordförande M Tina Runhem
Förste vice ordförande V Sara Strandberg
Andre vice ordförande Wp Per-Håkan Öström

Källa:[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
M Hans Håkansson 1994–2002
M Mikael Freimuth 2002–2006
M Bengt Hansson 2007–2009
M Per Mosseby 2009–2012
M Lars Lindgren 2012–2018
C Malin Forsbrand 2019–2022
M Tina Runhem 2023–

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, primärt genom kommunen. Tillverkningsindustrin stod för omkring fyra procent. Turistnäringen har varit viktig för näringslivet sedan kommunen fick dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm på 1850-talet. Utpendlingen till andra kommuner inom Storstockholms arbetsmarknad är stor, framförallt till Stockholms kommun. Enmans- och fåmansföretag utgjorde majoriteten av Vaxholms företag.[12]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274. Sedan 1926 har huvudön Vaxön broförbindelse med fastlandet likväl som reguljära färjeförbindelser med bland annat centrala Stockholm.[12]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
4 786
1975
  
4 874
1980
  
4 851
1985
  
6 325
1990
  
6 779
1995
  
8 215
2000
  
9 286
2005
  
10 123
2010
  
10 965
2015
  
11 380
2020
  
11 886
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[20]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 5 561 48,87 %
Gifta 4 372 38,42 %
Skilda 1 019 8,95 %
Änkor/änklingar 428 3,76 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[20]

  • Män: 5 638; 49,54 %.
  • Kvinnor: 5 742; 50,46 %.

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Vaxholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[20]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 442 21,46 %
15–24 år 1 266 11,12 %
25–54 år 4 232 37,19 %
55–64 år 1 255 11,03 %
65+ år 2 185 19,20 %

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 669, eller 13,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 023 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).[21]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vaxholms kommun.[22]

Födelseland 31 december 2021[22]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&039473.&&&&&039 473 81,96 % 80,00 %
2 Finland Finland &&&&&&&&&&&&0174.&&&&&0174 1,45 % 1,31 %
3 Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073 0,61 % 0,31 %
4 Polen Polen &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 0,51 % 0,91 %
5 USA USA &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 0,49 % 0,23 %
6 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052 0,43 % 0,51 %
7 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051 0,43 % 0,39 %
8 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 0,34 % 0,46 %
8 Iran Iran &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 0,34 % 0,80 %
10 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 0,28 % 0,43 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns ett flertal viktiga kulturmiljöer och byggnader, därför har en stor del av kommunen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. År 2022 fanns fyra statliga byggnadsminnenVaxholms kastell, Rindö redutt, Oskar Fredriksborgs fästning och Bogesunds slott inklusive slottspark och trädgård. Det fanns också fyra enskilda byggnadsminnen – Villa Akleja, Villa Ottarsberg, Edholma kvarn och Löwenströmska trädgården.[23]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.

Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109070758/https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/stadbenamningen.2050.html. Läst 8 november 2018. 
  12. ^ [a b c] ”Vaxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vaxholm. Läst 8 augusti 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.vaxholm.se. https://www.vaxholm.se/uppleva--gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat. Läst 8 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klart-med-nytt-styre-i-waxholm
  16. ^ Baumgarten, Michael; Vaxholm, F. P. (17 september 2014). ”Finns det demokratiska beslut?”. Vaxholm - den bästa platsen att leva i.. https://hejavaxholm.wordpress.com/2014/09/17/finns-det-demokratiska-beslut/. Läst 8 augusti 2022. 
  17. ^ ”Vaxholms nya styre är klart”. Tidningen Skärgården. 11 januari 2019. https://www.skargarden.se/vaxholms-nya-styre-ar-klart/. Läst 8 augusti 2022. 
  18. ^ ”Förtroendevalda Gislaveds kommun”. Gislaved kommun. Arkiverad från originalet den 19 april 2022. https://web.archive.org/web/20220419082438/https://vaxholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 19 april 2022. 
  19. ^ ”Förtroendevalda Vaxholms kommun”. Vaxholms kommun. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/e72d7961-4512-4729-80c1-688c41957530. Läst 19 april 2022. 
  20. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  22. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 
  23. ^ ”Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer”. www.vaxholm.se. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220808143721/https://www.vaxholm.se/bygga-bo--miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer. Läst 8 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]