Vaxholms kommun (även Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.
Kommunen har i dag (2010) 11 000 innevånare och omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Till några av de större öarna hör Vaxön som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen, som gett namn åt kommunen.
Administrativ historik [redigera]
Vaxholms stad omfattade ursprungligen endast Vaxön (utom den västligaste udden som tillhörde Östra Ryds socken). Rindö tillfördes 1913 och Tynningö, Skarpö med flera öar tillfördes 1950. I samband med 1970-talets stora kommunreform, som också innebar att stadsbegreppet togs bort 1971, lades Vaxholm (4 952 invånare) år 1974 samman med Österåkers kommun (19 806 invånare). Centralort blev Åkersberga i den tidigare Österåkersdelen medan den tidigare staden Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, namngav den nya kommunen. Denna konstruktion visade sig dock inte hålla länge och många invånare i den gamla Vaxholmsdelen strävade [3] efter en separation.
År 1983 delades Vaxholms kommun. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) i Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) i Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och fick bilda en "rekonstruerad" och något större Vaxholms kommun än den som fanns före sammanläggningen, med då cirka 6000 invånare. Återstoden bildade en ny Österåkers kommun med drygt 25 000 invånare.
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.[4]
Vaxholm är en av de 14 kommuner, vars namngivare tidigare haft stadsstatus, i Sverige, som idag kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.[5]
Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.
Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställas av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.
Det finns fyra tätorter i Vaxholms kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005 enl SCB:s tätortsavgränsning. Centralorten är i fet stil.
De huvudsakliga kommundelarna [redigera]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
4 786 |
| 1975 |
|
4 874 |
| 1980 |
|
4 851 |
| 1985 |
|
6 325 |
| 1990 |
|
6 779 |
| 1995 |
|
8 215 |
| 2000 |
|
9 286 |
| 2005 |
|
10 123 |
| 2010 |
|
10 965 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
PKP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
15 |
|
|
5 |
7 |
|
4 |
|
31 |
89,5 |
|
| 1973 |
2 |
18 |
|
2 |
11 |
6 |
|
10 |
|
49 |
92,1 |
|
| 1976 |
3 |
17 |
|
6 |
8 |
5 |
|
10 |
|
49 |
92,0 |
|
| 1979 |
3 |
16 |
|
7 |
6 |
5 |
|
12 |
|
49 |
90,1 |
|
| 1982 |
2 |
12 |
1 |
|
2 |
3 |
|
11 |
|
31 |
90,9 |
|
| 1985 |
1 |
11 |
1 |
|
2 |
5 |
|
11 |
|
31 |
90,0 |
|
| 1988 |
1 |
10 |
2 |
|
4 |
5 |
|
9 |
|
31 |
87,8 |
|
| 1991 |
1 |
8 |
1 |
|
4 |
4 |
1 |
12 |
|
31 |
89,2 |
|
| 1994 |
1 |
11 |
1 |
|
5 |
3 |
|
10 |
|
31 |
88,0 |
|
| 1998 |
1 |
9 |
2 |
|
2 |
3 |
2 |
12 |
|
31 |
83,97 |
|
| 2002 |
2 |
10 |
|
|
2 |
5 |
2 |
10 |
|
31 |
83,70 |
|
| 2006 |
1 |
7 |
1 |
|
2 |
3 |
1 |
16 |
|
31 |
86,92 |
|
| 2010 |
1 |
7 |
2 |
|
4 |
4 |
|
13 |
|
31 |
88,14 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Kommunikationer [redigera]
I början av 1960-talet fanns gemensamma planer inom storstockholms norra skärgårdskommuner att bebygga Bogesundslandet med flerbostadshus där Stockholms tunnelbana skulle dras vidare från Ropstens slutstation via Lidingös centrala delar över till Bogesund. Ett principbeslut togs av Lidingö stadsfullmäktige 1966 att verka för att dra ut tunnelbanan till Lidingö med möjlighet till en fortsättning över till Bogesund, men dessa planer skrinlades senare.
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
- ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009.
- ^ SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad
Externa länkar [redigera]
Sverige
