Maria Pavlovna av Ryssland
-
- För andra personer med liknande namn se Marie av Mecklenburg-Schwerin (Maria Pavlovna av Ryssland) eller storfurstinnan Maria Pavlovna av Ryssland (1786-1859).
Maria Pavlovna, storfurstinna av Ryssland, född 18 april 1890 i Sankt Petersburg, Ryssland, död den 13 december 1958 i Konstanz, Västtyskland.
Maria Pavlovna var dotter till storfurst Pavel Aleksandrovitj av Ryssland (1860-1919) och prinsessan Alexandra av Grekland, och kusin med den sista tsaren Nikolaj II av Ryssland. Hennes halvbror Vladimir Paley (1897-1918) var poet och mördades av bolsjevikerna tillsammans med deras far.
Hon gifte sig den 3 maj 1908 i Tsarskoje Selo, Sankt Petersburg, Ryssland, med prins Wilhelm av Sverige. Efter hemkomsten till Stockholm byggdes Oakhill (nuvarande italienska ambassaden) på Djurgården för prinsparets räkning. Deras äktenskap blev mycket olyckligt och upplöstes 13 mars 1914. De fick ett barn, sonen Lennart.
Under tiden i Sverige hade Maria svårt att anpassa sig till det formella hovlivet och chockerade ofta genom sitt informella sätt. Då hon en gång spelade tennis och uppmanades att röra mer på benen, ropade hon tillbaka: "Jag kan inte ha korta kjolar på för jag har så fula ben!", ett uttalande som ansågs mycket chockerande.
Samma år som skilsmässan återvände Maria till sitt hemland och arbetade hos Röda Korset under Första världskriget. På sommaren 1917 gifte Maria om sig med en ryss, furste Sergej Michailovitj Putjatin. Paret fick en son, Roman, född 1918, men sonen dog knappt ett år gammal. Under första världskriget arbetade hon som sjuksköterska men tvangs vid ryska revolutionen fly till Paris via Rumänien (där hon togs om hand av sin släkting drottning Marie) tillsammans med sin make, från vilken hon dock skilde sig 1923.
Under tiden i Paris öppnade Maria en ateljé för konsthantverk och efter sin andra skilsmässa fortsatte hon att ägna sig åt denna verksamhet, ateljén sålde bland annat kläder till Chanel. Hon ägnade sig även åt fotografering i New York. I mitten av 1930-talet återvände hon tillfälligt till Sverige och återfick 1937 sitt svenska medborgarskap. Från 1942 var hon bosatt i Buenos Aires och ägnade sig där bland annat åt måleri. Hon lämnade USA efter landets inträde på de allierades sida i andra världskriget, då hon ansåg att det var ett erkännande av den ryska revolutionen och Sovjetunionen. Mot slutet av sitt liv bodde hon i Konstanz i närheten av sin son Lennart och hans familj.
Hon ärvde formellt sin farbror storfurst Sergej Alexandrovitj av Ryssland 1905. Maria Pavlovna fick välja möblerna från Sergeiska palatset i Sankt Petersburg och hennes bror ärvde fastigheten.
Den 28 mars 1908 bestämdes att Maria Pavlovna skulle få det astronomiska apanaget av 3 1/2 miljoner. Det informerades att beloppet "förelagts och gillats af kejsaren". Detta apanage skulle dock stå kvar i Ryssland under apanagedepartementets vård och överflyttas till Sverige först sedan eventuella barn uppnått myndig ålder. Kejsaren hade sagt till Mengden , att han ansåg sig ha rätt att göra denna bestämmelse "...Enär ifrågavarande medel blott genom kejsarens och storfurstinnans farbröders frivilliga avstående från anspråk på storfurst Serges kvarlåtenskap/arv efter Tsar Alexander den II i sin helhet. [1]kommit storfurstinnan Maria Pavlovna och hennes bror storfurst Dmitry Pavlovitch tillgodo".[2]
Se även tidningartikeln i Svd 17/6 1908 avseende hemgiften. [3]
[redigera] Källor
- ^ http://sv.wikisource.org/wiki/Fil:Stpetersburg28mars1908.gif
- ^ Den kursiva texten är funnen vid forskning i Prins Wilhelms arkiv. Hennes smyckessamling överlämnades av kronprins Gustaf Adolf i London under 1920-talet (källa Maria Pavlovnas memoarer).
- ^ http://sv.wikisource.org/wiki/Fil:Svd17-6-08.jpg
- Prins Wilhelms arkiv
- Maria Pavlovna, "Boken om mitt liv", Stockholm 1930
- Hertiginnan Marias hemgift på Wikisource
- Lars Elgklou: Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj., Askild & Kärnekull Förlag AB, Stockholm 1978. ISBN 91-7008-882-9.
[redigera] Litteratur
- Griberg, Sara (2010). ”Maria Pavlovna - skandalprinsessan”. Populär historia (nr. 3): sid. s. 48-51. ISSN 1102-0822.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör prinsessan Maria