Hoppa till innehållet

Myntort

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

En myntort är en plats där myntprägling äger rum.

Myntorter i Sverige

Vikingatid och medeltid

Sverige har sedan vikinga- och medeltiden haft ett stort antal olika myntorter, både inom riket och i olika besittningar. De första svenska mynten lät Olof Skötkonung prägla på 990-talet i Sigtuna som var Sveriges enda myntort tills präglingen upphörde på 1030-talet.[1] Efter mer än hundra år utan svensk myntprägling återupptogs verksamheten i mitten på 1100-talet, då i Lödöse och på Gotland.[2]

Mellan 1250 och 1290 var antalet myntorter i Sverige som flest. I Magnus Ladulås testamente från 1285 framgår att mynthus förekom på åtta svenska orter: I Västerås, Uppsala, Örebro, Nyköping, Skara, Skänninge, Söderköping och Jönköping.[3][4] Även Lödöse och Kalmar var aktiva som myntorter under delar av perioden.[5] Under 1300-talet avvecklades ett system med myntindragningar och behovet av många myntorter minskade. Vid slutet av medeltiden präglades mynt enbart i Västerås, Stockholm och på Gotland.

Nyare tid till nutid

Under sin tid som riksföreståndare och kung introducerade Gustav Vasa myntprägling i Hedemora, Arboga och Åbo. Under 1500- och 1600-talet var Sala silvergruva och Falu koppargruva mycket betydelsefulla för svensk mynttillverkning.[6] Efter 1658 och fram till 1831 fungerade Stockholm och Avesta som kungliga myntorter men även bröderna Abraham och Jacob Reenstierna hade under senare halvan av 1600-talet ett privat bolag som präglade plåtmynt i tornedalska Kengis.[7][8] På samma sätt bedrevs vid mitten av 1700-talet privat prägling av plåtmynt vid Ljusnedals bruk i Härjedalen och från Fröå gruva och Åreskutan i Jämtland utvanns material som präglades vid närliggande Huså och Semlan. [9][10]

År 1832 brann kopparbruket i Avesta ned och kopparpräglingen flyttades till Stockholm[11] som därmed blev ensam myntort i Sverige. Så förblev det fram tills regeringen beslutade att decentralisera mynttillverkningen från Stockholm till Eskilstuna.[12] Kungliga Myntverket (från 2002 AB Myntverket) fortsatte där tillverkningen mellan 1974 och 2008. Efter att svensk myntning privatiserats[13] köptes myntverket av finska statens bolag Suomen Rahapaja Oy. Under 2011 lades all verksamhet i Eskilstuna ned.[14] Sedan dess präglas alla svenska mynt i Vanda.[15]

Lista över svenska myntorter

Många äldre årtal är svåra att verifiera. I flera fall är det osäkert exakt när och hur länge myntverk var aktiva. Årtalen i tabellen baseras på uppskattningar från Numismatiska forskningsgruppen på Stockholms Universitet.[1][2]

Lödöse museum har utställningar om mynt och arkeologiska fynd från orten som var ett viktigt medeltida handelscentrum.
Industriområdet Koppardalen i Avesta som på 1640-talet fick ett myntverk.
Ort År som myntort
Sigtuna 994-1018, 1022-1035, 1180-1290
Lödöse 1150-1275, 1290-1365
Gotland 1140-1554
Örebro 1250-1354
Uppsala 1180-1290, 1522, 1589
Nyköping 1210-1354, 1586-1593, 1625-1629, 1632-1665
Västerås 1250-1439, 1480-1520, 1522-1535, 1538-1540, 1574-1575
Söderköping 1250-1389, 1453-1470, 1521-1523, 1614-1618
Kalmar 1290-1380, 1603-1604, 1620-1627
Skänninge 1250-1285
Jönköping 1250-1354
Skara 1275-1290
Stockholm 1363-1520, 1523-1538, 1542-1543, 1556-1974
Hedemora 1521
Arboga 1522-1526, 1627-1632
Svartsjö 1542-1550
Åbo 1522-1525, 1556-1558
Vadstena 1563, 1568, 1586-1587, 1611-1618
Gripsholm 1598
Göteborg 1609-1611, 1621-1627, 1635-1636
Säter 1624-1642
Sala 1631, 1633, 1639-1641
Norrköping 1626-1627
Avesta 1642-1761, 1768-1832
Landskrona 1675-1676
Kristianstad 1677, ev. 1678
Kengis 1675-1701
Ljusnedal 1746-1755
Huså 1748
Semlan 1752
Eskilstuna 1974–2011

Se även

Källor

  1. ^ ”mynt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mynt. Läst 12 november 2021. 
  2. ^ ”Myntorter Medeltid: 1180-1200”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-medeltid/1180-1200. Läst 12 november 2021. 
  3. ^ ”Magnus Birgersson - Svenskt Biografiskt Lexikon (art av Herman Schück)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10148. Läst 13 november 2021. 
  4. ^ Jonsson, K. (1984). ”Myntningen under Valdemar 1250-1275 och Magnus ladulås 1275-1290. Myntkontakt nr 4/5 1984”. Myntkontakt. 
  5. ^ ”Myntorter Medeltid: 1250-1290”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-medeltid/1250-1290. Läst 13 november 2021. 
  6. ^ ”Myntorter Nyare tid - Institutionen för arkeologi och antikens kultur”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid. Läst 13 november 2021. 
  7. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1658-1718”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1658-1718. Läst 13 november 2021. 
  8. ^ Nordin, Jonas M.; Ojala, Carl-Gösta (2017-07-03). ”Copper worlds: a historical archaeology of Abraham and Jakob Momma-Reenstierna and their industrial enterprise in the Torne River Valley, c. 1650–1680”. Acta Borealia 34 (2): sid. 103–133. doi:10.1080/08003831.2017.1397397. ISSN 0800-3831. https://doi.org/10.1080/08003831.2017.1397397. Läst 13 november 2021. 
  9. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1719-1809”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1719-1809. Läst 13 november 2021. 
  10. ^ [https://www.jamtli.com/wp-content/uploads/2017/11/02-kulturhistorisk_utredning_froa_gruva_2013.pdf ”Fröå gruva: Kulturhistorisk utredning angående bildande av kulturreservat”]. Jamtli. 18 juni 2013. https://www.jamtli.com/wp-content/uploads/2017/11/02-kulturhistorisk_utredning_froa_gruva_2013.pdf. Läst 13 november 2021. 
  11. ^ Svensk uppslagsbok Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Sweden. Delegation för lokalisering av statlig verksamhet (1970-72). Decentralisering av statlig verksamhet--ett led i regionalpolitiken.. Allmänna förlaget. ISBN 91-38-01301-0. OCLC 48410126. https://www.worldcat.org/oclc/48410126. Läst 13 november 2021 
  13. ^ Sveriges riksbank (14 november 2001). ”Myntverket i Eskilstuna säljs till finska myntverket”. Pressmeddelande. Läst 2 september 2016.
  14. ^ ”Svenska medaljer kan bli norska”. Dagens Nyheter. 1 juni 2011. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/svenska-medaljer-kan-bli-norska/. Läst 13 november 2021. 
  15. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1974-2007”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1974-2007. Läst 12 november 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Myntort&oldid=49929251”