Nordens demografi

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Nordens demografi
Nordiska rådets medlemsländer
Befolkning27 800 000

Nordens demografi behandlar ämnen såsom nativitet, mortalitet och migration i de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. De nordiska länderna har en relativt likartad demografisk struktur; åldrande befolkningar,[1] nettoinvandring samt förhållandevis hög summerad fruktsamhet vid jämförelse med EU:s genomsnitt.[2] Länderna är i regel glest befolkade med undantag för Danmark som har en hög befolkningstäthet.

År 2021 hade Färöarna Nordens högsta fruktsamhetstal på 2,3 barn per kvinna följt av Island, Grönland och Åland på 1,8 barn per kvinna. Lägst fruktsamhetstal hade Finland med 1,5 barn per kvinna.[2]

Prognoser gör gällande att Nordens befolkning kommer att vara 29,5 miljoner år 2040.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Sveriges historiska befolkning

Nordens demografiska historia är präglad av perioder med skiftande mortalitet, nativitet och migration.

Migration[redigera | redigera wikitext]

Se även: Emigrationen från Sverige till Nordamerika och Svenskars emigration till Sydamerika

På samma sätt som andra demografiska fenomen i de nordiska länderna delar de liknande mönster av in- och utvandring. Under 1800-talet utvandrade danskar, finländare, islänningar, norrmän och svenskar till Amerika. Mellan 1820 och 1920 emigrerade över två miljoner skandinaver till USA[3][4] och enligt American Community Survey 2019 angav omkring 1,2 miljoner personer dansk härkomst, 650 tusen personer finländsk härkomst, 50 tusen personer isländsk härkomst, 4,3 miljoner personer norsk härkomst, 1,1 miljoner personer skandinaviskt härkomst och 3,5 miljoner personer svensk härkomst.[5]

Historiskt sett har det förekommit befolkningsrörelser mellan de nordiska länderna, och dessa rörelser pågår fortfarande. I Sverige finns den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar, som tillsammans med sina barn och barnbarn uppgår till ungefär 719 000 personer (2016).[6] År 2021 fanns det omkring 39 tusen personer i Norge födda i Sverige.[7]

Vanliga utomnordiska födelseländer i de nordiska länderna[a]
Land Danmark[b] Finland[c] Island[d] Norge[e] Sverige[f] Totalt
Polen Polen &&&&&&&&&&048366.&&&&&048 366 &&&&&&&&&&&05465.&&&&&05 465 &&&&&&&&&&023117.&&&&&023 117 &&&&&&&&&0107442.&&&&&0107 442 &&&&&&&&&0100706.&&&&&0100 706 &&&&&&&&&0285096.&&&&&0285 096
Syrien Syrien &&&&&&&&&&034912.&&&&&034 912 &&&&&&&&&&&08271.&&&&&08 271 &&&&&&&&&&&&0664.&&&&&0664 &&&&&&&&&&036147.&&&&&036 147 &&&&&&&&&0197201.&&&&&0197 201 &&&&&&&&&0277175.&&&&&0277 175
Irak Irak &&&&&&&&&&022059.&&&&&022 059 &&&&&&&&&&021725.&&&&&021 725 &&&&&&&&&&&&0451.&&&&&0451 &&&&&&&&&&023356.&&&&&023 356 &&&&&&&&&0145586.&&&&&0145 586 &&&&&&&&&0213177.&&&&&0213 177
Iran Iran &&&&&&&&&&020306.&&&&&020 306 &&&&&&&&&&&09800.&&&&&09 800 &&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311 &&&&&&&&&&019975.&&&&&019 975 &&&&&&&&&&086838.&&&&&086 838 &&&&&&&&&0137230.&&&&&0137 230
Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&036635.&&&&&036 635 &&&&&&&&&&&07728.&&&&&07 728 &&&&&&&&&&&02524.&&&&&02 524 &&&&&&&&&&026433.&&&&&026 433 &&&&&&&&&&056969.&&&&&056 969 &&&&&&&&&0130289.&&&&&0130 289
Somalia Somalia &&&&&&&&&&011041.&&&&&011 041 &&&&&&&&&&013171.&&&&&013 171 &&&&&&&&&&&&0161.&&&&&0161 &&&&&&&&&&027811.&&&&&027 811 &&&&&&&&&&068290.&&&&&068 290 &&&&&&&&&0120474.&&&&&0120 474
Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&034632.&&&&&034 632 &&&&&&&&&&010117.&&&&&010 117 &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 &&&&&&&&&&014295.&&&&&014 295 &&&&&&&&&&056871.&&&&&056 871 &&&&&&&&&0116065.&&&&&0116 065
Rumänien Rumänien &&&&&&&&&&039380.&&&&&039 380 &&&&&&&&&&&05039.&&&&&05 039 &&&&&&&&&&&02505.&&&&&02 505 &&&&&&&&&&016664.&&&&&016 664 &&&&&&&&&&036738.&&&&&036 738 &&&&&&&&&0100326.&&&&&0100 326

Urbanisering[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över Nordens största tätorter

Urbaniseringsgraden i de nordiska länderna skiljer sig något, men samtliga länder är urbaniserade till mer än 80 procent. 2023 var urbaniseringsgraden i Danmark och Finland 86 procent, på Grönland 88 procent, i Island 94 procent, i Norge 84 procent och i Sverige 89 procent.[11]

Nr Tätort Land Invånare Yta

km²

Befolkningstäthet

invånare per km²

Referensdatum

för angivet invånarantal

1 Stockholm Sverige &&&&&&&&01617407.&&&&&01 617 407[12] &&&&&&&&&&&&0422.430000422,43[12] &&&&&&&&&&&03828.8200003 828,82 31 december 2020
2 Köpenhamn Danmark &&&&&&&&01345562.&&&&&01 345 562[13] &&&&&&&&&&&&0291.800000291,80[14] &&&&&&&&&&&04611.2500004 611,25 1 januari 2022
3 Helsingfors Finland &&&&&&&&01340363.&&&&&01 340 363[15] &&&&&&&&&&&&0721.350000721,35[15] &&&&&&&&&&&01858.1300001 858,13 31 december 2021
4 Oslo Norge &&&&&&&&01064235.&&&&&01 064 235[16] &&&&&&&&&&&&0276.&50000276,05[16] &&&&&&&&&&&03855.2300003 855,23 1 januari 2022
5 Göteborg Sverige &&&&&&&&&0607882.&&&&&0607 882[12] &&&&&&&&&&&&0230.920000230,92[12] &&&&&&&&&&&02632.4400002 632,44 31 december 2020
6 Tammerfors Finland &&&&&&&&&0353704.&&&&&0353 704[15] &&&&&&&&&&&&0291.610000291,61[15] &&&&&&&&&&&01212.9400001 212,94 31 december 2021
7 Malmö Sverige &&&&&&&&&0325069.&&&&&0325 069[12] &&&&&&&&&&&&&078.33000078,33[12] &&&&&&&&&&&04149.9900004 149,99 31 december 2020
8 Århus Danmark &&&&&&&&&0285273.&&&&&0285 273[13] &&&&&&&&&&&&&098.40000098,40[14] &&&&&&&&&&&02899.4000002 899,40 1 januari 2022
9 Åbo Finland &&&&&&&&&0283305.&&&&&0283 305[15] &&&&&&&&&&&&0285.380000285,38[15] &&&&&&&&&&&&0992.730000992,73 31 december 2021
10 Bergen Norge &&&&&&&&&0267117.&&&&&0267 117[16] &&&&&&&&&&&&&090.60000090,60[16] &&&&&&&&&&&02948.3100002 948,31 1 januari 2022

Språk[redigera | redigera wikitext]

Nordiska språkFastlandsnordiska:
  Danska
  Norska
Önordiska:
Se även: Nordiska språk

I Norden talas flera språk varav flera med ömsesidig begriplighet dem emellan. I flera av länderna utbildas eleverna i andra nordiska länders språk, och i vissa delområden har dessa språk officiell minoritetsstatuts. Finland har obligatorisk svenskundervisning och Island har obligatorisk danskundervisning.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I tabellen redovisas endast länder med fler än 100 000 individer i de nordiska länderna samt endast om de är utomnordiska, alltså inte finländare som enbart i Sverige överstiger 100 000.
  2. ^ Data från 2023, kvartal 4.[8]
  3. ^ Data från 2022.
  4. ^ Data från 2023.[9]
  5. ^ Data från 2023.[10]
  6. ^ Data från den 31 december 2023.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkning”. www.norden.org. Nordiskt samarbete. https://www.norden.org/sv/information/befolkning. Läst 5 augusti 2023. 
  2. ^ [a b] ”Befolkningen i Norden”. www.norden.org. Nordiskt samarbete. https://www.norden.org/sv/information/befolkningen-i-norden. Läst 5 augusti 2023. 
  3. ^ ”Scandinavian Immigration” (på engelska). www.oregonhistoryproject.org. Oregon History Project. https://www.oregonhistoryproject.org/articles/historical-records/scandinavian-immigration/. Läst 5 augusti 2023. 
  4. ^ Olson, Kay Melchisedech (2002) (på engelska). Norwegian, Swedish, and Danish Immigrants, 1820-1920. Capstone. sid. 5. ISBN 978-0-7368-0798-2. https://books.google.com/books?id=C7r_x2p8TU4C&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Scandinavian+Americans&hl=en. Läst 6 augusti 2023 
  5. ^ ”PEOPLE REPORTING ANCESTRY” (på engelska). United States Census Bureau. https://data.census.gov/table?q=Ancestry&t=Ancestry&tid=ACSDT1Y2019.B04006. Läst 5 augusti 2023. 
  6. ^ Vuonokari, Kaisa; Laitinen, Merja; Karlsson, Veronica (24 februari 2017). ”Ruotsissa on nyt 719 000 suomalaistaustaista” (på finska). Sveriges Radio Finska (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/artikel/6638007. Läst 16 augusti 2022. 
  7. ^ ”Innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre” (på norskt bokmål). SSB. https://www.ssb.no/befolkning/innvandrere/statistikk/innvandrere-og-norskfodte-med-innvandrerforeldre. Läst 2 juli 2021. 
  8. ^ ”Statistics Denmark”. www.dst.dk. https://www.dst.dk/en/. Läst 27 februari 2024. 
  9. ^ ”Population by country of birth, sex and age 1 January 1998-2023” (på engelska). https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__mannfjoldi__3_bakgrunnur__Faedingarland/MAN12103.px/table/tableViewLayout1/?loadedQueryId=d6071e4c-c077-4a57-ae89-eaed7eac558a&timeType=item/. Läst 27 februari 2024. 
  10. ^ ”Immigrants and Norwegian-born to immigrant parents”. SSB. https://www.ssb.no/en/statbank/table/09817/tableViewLayout1/. Läst 27 februari 2024. 
  11. ^ ”Urbanization” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/urbanization/. Läst 5 augusti 2023. 
  12. ^ [a b c d e f] SCB; Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020 Läst 27 november 2021.
  13. ^ [a b] Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter byområde, alder og køn Läst 23 juli 2022.
  14. ^ [a b] Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter tid, byområder og landdistrikter og folketal,areal og befolkningstæthed Läst 23 juli 2022.
  15. ^ [a b c d e f] Statistikcentralen, Finland; Tätorter efter folkmängd och folktäthet, 2021 Arkiverad 3 april 2023 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 april 2023.
  16. ^ [a b c d] Statistisk Sentralbyrå, Norge; Tettsteders befolkning og areal Läst 3 april 2023.
  17. ^ ”Förslag på Island: byt ut danska till finlandssvenska i skolorna”. Hufvudstadsbladet. 26 juli 2018. https://www.hbl.fi/artikel/e698d5ea-b93a-4da6-9662-7de377a26532. Läst 5 augusti 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Norden
Stater
Danmark Danmark · Finland Finland · Island Island · Norge Norge · Sverige Sverige
Autonoma territorier
Kommunfria områden/Kulturområden
Jan Mayen Jan Mayen · Sápmi Sápmi · Svalbard Svalbard
Se även: Skandinavien
v • r
Europas demografi
Självständiga stater
Särskilda områden
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nordens_demografi&oldid=54518306”