Stigmatisering (sociologi)

Stigmatisering i sociologisk mening innebär ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dom", ett förakt mot grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen. Vanliga offer för stigmatisering i det västerländska samhället är exempelvis HBT-personer, bidragstagare, invandrare och personer med fysiska defekter eller vissa sjukdomar. Även personer som öppet uttalar motstånd mot den gängse samhällsnormen kan drabbas av stigmatisering, exempelvis homofober och nationalister. Begreppet används främst av dem som vill tydliggöra och motarbeta existerande stigmatisering, samt av forskare som söker samband mellan avvikande beteenden och det omgivande samhällets reaktioner.

I boken Stigma - den avvikandes roll och identitet definierar socialpsykologen Erving Goffman stigma som ett djupt misskrediterande attribut hos en individ. Det tenderar att reducera henne till att vara endast det som själva stigmat symboliserar. Goffman anger tre olika typer av stigma:

1. Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp
2. Karaktärsstigman, exempelvis ett missbruk.
3. Gruppstigman, bland annat religion, etnicitet, klass och kön (däribland transperson).

Andra menar^{[källa behövs]}} att dessa attribut i sig inte är så viktiga som de ojämna maktförhållanden som alltid^{[källa behövs]} utgör grogrunden för stigmatisering i samhället.

Se även

• Stämplingsteorin
• Diskriminering
• Stigmatisering, ett kristet mirakel

Externa länkar

• Sverige mot rasism om stigmatisering
• DN Kultur: Stigmatisering - ett gammalt ord i tiden