Tor Andræ

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Tor Andræ
Tor Andræ
Tor Andræ
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Linköpings stift, biskop
Period 1935 - 1947
Företrädare Sven Erik Aurelius
Efterträdare Torsten Ysander

Akademisk titel Teologie doktor 1921
Född 9 juli 1885 i Vena socken
Död 24 februari 1947 (61 år)
i Linköping[1]
Grav Tor Andræ (Uppsala)

Tor Julius Efraim Andræ, född 9 juli 1885[1] i Vena socken i Kalmar län,[2] död 24 februari 1947 i Linköping,[1] var en svensk kyrkoman, religionshistoriker och orientalist, vid sin död biskop i Linköpings stift (1935–1947). Han var son till kyrkoherden Anders Johan Andræ och Ida Nilsson.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen i Linköping 1903 studerade Andræ vid Uppsala universitet där han blev filosofie kandidat i semitiska språk och litteraturhistoria 1906. Andræ blev teologie licentiat 1912 och utnämndes året efter till komminister i Delsbo. Efter doktorsexamen 1921 blev han kyrkoherde i Gamla Uppsala 1924. Mellan 1927 och 1929 hade han tjänsten som professor i religionshistoria vid Stockholms högskola och blev därefter professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid Uppsala.

Som akademiker ägnade sig Andræ särskilt åt att studera islam och Muhammeds liv och gärningar. Han deltog också i redigerandet av kyrkohandböcker och 1937 års psalmbok (1936–1941?).

År 1935 utnämndes han till biskop i Linköpings stift. När Bondeförbundets partiledare Pehrsson-Bramstorp samma år bildade "semesterregeringen" kallades Andræ till posten som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet.

Efter Nathan Söderbloms bortgång 1932 invaldes Andræ i Svenska Akademien. År 1935 blev han ledamot av Vitterhetsakademien.

Han gifte sig 1913 med Ellen Gustafsson (1889–1965), dotter till målarmästaren Per Erik Gustafsson och Sophia Katarina Nielsén. De fick sönerna Håkan Andrae (1914–2014), Staffan Andrae (1916–1996), Anders Johan Andrae (1919–2000) och Carl Göran Andræ (född 1930).[3]

Tor Andræ gravsattes den 2 mars 1947 på Uppsala gamla kyrkogård.[4]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Andrae, Tor Julius Efraim
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1890: Tor Julius Efraim
  3. ^ ANDRÆ, Tor Julius Efraim i Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934 / s 7.
  4. ^ ”Visa gravplats”. Svenska Gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=200004815&LOPNR=17947&FOR_NAMN=Tor&EFTER_NAMN=Andr%C3%A6&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 16 juni 2013. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska Dagbladets årsbok 1947, s. 255
  • Svensén, Bo. De Aderton. Svenska Akademiens ledamöter under 200 år. Norstedts 1992, s. 190
  • Otto Cantzler: Prelater & Potentater, Noteria förlag 1995, ISBN 91-85694-82-7


Företrädare:
Nathan Söderblom
Svenska Akademien,
Stol nr 16

1932-1947
Efterträdare:
Elias Wessén
Företrädare:
Axel Hägerström
Inspektor vid Östgöta Nation i Uppsala
1933–1937
Efterträdare:
Adolf Natanael Lindqvist
Företrädare:
Arthur Engberg
Sveriges ecklesiastikminister
sommaren 1936
Efterträdare:
Arthur Engberg