Hoppa till innehållet

Amisulprid

Från Wikipedia
Strukturformel

Amisulprid är ett antiemetiskt[1][2] och antipsykotiskt läkemedel vilket i låga doser behandlar illamående men även depression det i låga doser ger en ökning av dopaminaktiviteten. I högre doser är Amisulprid ett effektivt medel för behandling av schizofreni och akut psykos. Studier har visat att Amisulplrid är lite mer effektivt än Olanzapin[3] i terapeutiska doser.

Amisulprid har olika handelsnamn för olika användningsområden. Som antiemetiskt kallas det Barhemsys och som antipsykotika Solian och marknadsförs för behandling av dystymi under varumärket Deniban.

Kemiskt sett är Amisulprid ett benzamidderivat[4] med en struktur och kemi som liknar den för Sulpirid och Sultoprid.

Amisulprid är förknippat med påtaglig prolaktinstegring, vilket kan orsaka amenorré och galaktorré hos kvinnor. Amisulprid ger sällan viktökning.[5][6][7][8]

Amisulprid "upptäcktes" år 1975[9] och tillhandhölls av läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis. Amisulprid introducerades av Sanofi-Aventis första gången i England under november år 1997.[10][11] Efter att patentet gick ut under år 2008 finns även generiska läkemedel med substansen. Amisulprid är inte ett registrerat läkemedel i Sverige.

Amisulprid administreras vanligen 2 gånger dagligen.[12] Beredningsformer av amisulprid är tabletter, oral lösning[13] och injektion.[14]

Amisulprid binder till ett lågt antal receptorer, men receptorer som är inblandade för dess farmakologiska verkan är: 5-HT2B, 5-HT7, dopamin D2 och dopamin D3 samt GHB-receptorn. Alla tros ha en viktig roll för amisulprids fungerade farmakologiska tillvägagångssätt.

Syntetiseringen och historia

[redigera | redigera wikitext]

Amisulprid syntetiserades år 1975[9] och var bland de sista antipsykotiska benzamidderivat som syntetiserades. Tidigare av samma serie var bland annat Sulpirid, som syntetiserades 1964.[9]

Tillgänglighet på olika marknader

[redigera | redigera wikitext]

Amisulprid är inte godkänd av Food and Drug Administration för användning inom USA, men den används i vissa länder i Europa (bland annat i Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz, Ryssland och England) samt i Israel, Mexiko, Indien, Nya Zeeland och Australien för att behandla psykoser och schizofreni.[15][16]

Amisulprid är inte registrerat som läkemedel i Sverige, men kan användas efter tillstånd (licens) från Läkemedelsverket då läkaren ansöker åt patienten till läkemedelsverket för få den till användning.

Överdoser av amisulprid har kopplats till torsades de pointes.[17]

Effektivitet

[redigera | redigera wikitext]

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, amisulprid var rankad tvåa. Den demonstrerade hög effektivitet. 11% mer effektiv än olanzapin (3:e), 32-35% mer effektiv än haloperidol, quetiapin, och aripiprazol, och 25% mindre effektivitet än klozapin (1:a).[3]

I en studie minskade ångest mätt med HAM-A total medelvärde signifikant mer med amisulprid 50 mg/dag (63%) än med fluoxetin 20 mg/dag (54%; P = 0.021).[18] En annan studie nyligen[19] anför att amisulprid är en första hands behandling för akut psykos. I Sverige betraktas amisulprid som ett tredje hands medel för behandling av schizofreni och alternativ till klozapin. [20]

Från studie som jämförde effekten bedöms Amisulprid (Solian) jämförbart med Olanzapin och Risperdal för dess effektivitet.[21]

Farmakokinetik

[redigera | redigera wikitext]

Amisulprid har en eliminationshalveringstid på 14.5 till 17.3 timmar.[22][23] Amisulprid når maximal plasmakoncentration efter 3–4 timmar.[8] Jämviktskoncentration uppnås efter ungefär 2–3 dagar.[24]

Det har studerats hur mat hade effekt på absorptionen av Amisulprid. Mat visade sig kunna öka upptag av medicinen med 1.5 gånger.[25]

Amisulprid har visat sig ha en kraftig dopamin D2-ockupans i striatum.[26][27]

Amisulprid vid de lägre doserna stimulerar delvis dopamin D2-receptorn men vid högre doser så blockeras dopamin D2-receptorn. Låga doser av Amisulprid resulterar i en ökning av dopaminaktiviteten och därför har låga doser av amisulprid använts för att behandla klinisk depression.

Amisulprid har visat sig ha hög affinitet till GHB-receptorn. Amisulprid och dess släkting sulpirid har visats binda till och stimulera GHB-receptorn[28] i doser som används terapeutiskt. På grund av detta tror man att amisulprids och sulpirids stimulering av GHB-receptorn[28] kan bidraga till effektiviteten i behandlingen av psykoser. Enligt den forskning som bedrivits på Amispulprid anser man att D2 och särskilt GHB är effektkällor.

Amisulprid har en stark 5-HT7-antagonism.[29][30] Antidepressiva egenskaper hos läkemedlet kunde framhållas.

Amisulprid liksom Sulpirid och Sultoprid binder inte till 5-HT2A[31]. muskarina kolinerga receptorer eller till histaminreceptorerna. Det binder inte heller till alfa1-adrenoreceptorerna.

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Biverkningar av amisulprid inkluderar stegring av prolaktin, vilket orsakar amenorré och galaktorré hos kvinnor. Illamående förekommer och mindre vanligt är viktökning. Extrapyramidala bieffekter får 11% av de som tar medlet. Sömnlöshet förekommer bland 10% av användarna. Andra biverkningar inkluderar ångest (7%) och agitation (5%).[8] Allergisk reaktion kan inträffa. Mindre vanligt är att få förlängt Qt intervall (vilket kan orsaka allvarliga hjärtarrytmier). Överdoser av amisulprid har dock kopplats till torsades de pointes.[17]

Viktuppgifter

[redigera | redigera wikitext]

I en 4 veckors studie för psykossjukdomar rapporterade 5.2% av deltagarna att de gick upp i vikt (genomsnittlig viktuppgång på 2.73 kg).[5][6] I en period vid 8 veckor rapporterade 8.2% av deltagarna att de gick upp i vikt (genomsnittlig viktuppgång på 4.34 kg).[5][6]

Vid rapporterade biverkningar, där 921 personer hade Amisulprid rapporterade 6% av deltagarna att de får viktökning.[8]

Vid långtidsbehandling i en 6 månaders studie för schizofreni rapporterade 18% av deltagarna en ökning av kroppsvikten med 7% eller mer. Amisulprid hade därmed betydligt lägre viktuppgång än Risperidon där det setts viktuppgång hos 33%.[7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Amisulpride, 27 januari 2010.
  1. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28801850/
  2. ^ https://pubs.asahq.org/anesthesiology/article/126/2/268/18609/Intravenous-Amisulpride-for-the-Prevention-of
  3. ^ [a b] Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–962. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  4. ^ Curran, M. P.; Perry, C. M. (25 mars 2018). ”Amisulpride: a review of its use in the management of schizophrenia”. Drugs 61 (14): sid. 2123–2150. PMID 11735643. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11735643. 
  5. ^ [a b c] ”Clinical Assessment of Weight Gain with Atypical Antipsychotics – Blonanserin vs Amisulpride”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180114132623/http://pubmedcentralcanada.ca/pmcc/articles/PMC4525523/. Läst 14 januari 2018. 
  6. ^ [a b c] Deepak, T. S.; Raveesh, B. N.; Parashivamurthy, B. M.; Kumar, Ms Narendra; Majgi, Sumanth Mallikarjuna; Nagesh, H. N. (1 juni 2015). ”Clinical Assessment of Weight Gain with Atypical Antipsychotics - Blonanserin vs Amisulpride”. Journal of clinical and diagnostic research: JCDR 9 (6): sid. FC07–10. doi:10.7860/JCDR/2015/13007.6066. PMID 26266134. PMC: PMC4525523. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26266134. 
  7. ^ [a b] Juruena, MF; Juruena, MF; de, EP Sena; de, IR Oliveira (25 mars 2018). ”Safety and tolerability of antipsychotics: focus on amisulpride.”. Drug, healthcare and patient safety 2. doi:10.2147/DHPS.S6226. http://europepmc.org/articles/PMC3108712/. 
  8. ^ [a b c d] Stephen M. Stahl. ”A Pocket Guide to Atypical Antipsychotics”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170829072304/https://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 14 januari 2018. 
  9. ^ [a b c] Tomasz Hadryś och Joanna Rymaszewska. ”Amisulpride – is it as all other medicines or is it different? An update”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514132636/http://www.psychiatriapolska.pl/uploads/onlinefirst/ENGverHadrys_PsychiatrPolOnlineFirstNr142.pdf. Läst 14 maj 2021. 
  10. ^ Ayano, Getinet. ”Second Generation Antipsychotics: Pharmacodynamics, Therapeutic Effects Indications and Associated Metabolic Side Effects: Review of Articles”. Journal of Schizophrenia Research. http://austinpublishinggroup.com/schizophrenia/fulltext/schizophrenia-v3-id1027.php. 
  11. ^ Levi, Michael (6 juli 2016). Basic Notes in Psychopharmacology, Fourth Edition. CRC Press. https://books.google.se/books?id=l0izDAAAQBAJ&pg=PA22&lpg=PA22#v=onepage&q&f=false 
  12. ^ http://www.hawkesbay.health.nz/assets/Patient-Medication-Information/amisulpride-sulpiride.pdf
  13. ^ ”Solian Solution 100mg/ml - Summary of Product Characteristics (SmPC) - (eMC)”. www.medicines.org.uk. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012616/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/25310/SPC/Solian+Solution+100mg+ml. Läst 25 januari 2018. 
  14. ^ ”SOLIAN 200 mg/4 ml, solution injectable”. www.informationhospitaliere.com. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185113/http://www.informationhospitaliere.com/medicament-5695-solian-200-mg-4-ml-solution-injectable.html. Läst 26 januari 2018. 
  15. ^ Lecrubier Y, et al. (2001). ”Consensus on the Practical Use of Amisulpride, an Atypical Antipsychotic, in the Treatment of Schizophrenia.”. Neuropsychobiology "44" (1): ss. 41–6. doi:10.1159/000054913. PMID 11408792. 
  16. ^ Kaplan, Arline. (2004). ”Psychotropic Medications Around the World”. Psychiatric Times "21" (5). http://www.psychiatrictimes.com/showArticle.jhtml?articleID=175802519. 
  17. ^ [a b] Isbister G, Murray L, John S, Hackett L, Haider T, O'Mullane P, Gosselin S, Daly F (2006). ”Amisulpride deliberate self-poisoning causing severe cardiac toxicity including QT prolongation and torsades de pointes”. Med J Aust "184" (7): ss. 354–6. PMID 16584372. http://www.mja.com.au/public/issues/184_07_030406/isbister10786_fm.html. 
  18. ^ Smeraldi E (1998). ”Amisulpride versus fluoxetine in patients with dysthymia or major depression in partial remission: a double-blind, comparative study”. J Affect Disord "48" (1): ss. 47–56. doi:10.1016/S0165-0327(97)00139-0. PMID 9495601. 
  19. ^ Nuss, Philippe; Martina Hummer and Cédric Tessier (2007). ”The use of amisulpride in the treatment of acute psychosis”. Therapeutics and Clinical Risk Management "3" (1): ss. 3–11. doi:10.2147/tcrm.2007.3.1.3. PMID 18360610. 
  20. ^ Svenska Psykiatriska Föreningen.(2010) Schizofreni – kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Gothia Förlag, Stockholm.
  21. ^ Komossa, Katja; Rummel-Kluge, Christine; Hunger, Heike; Schmid, Franziska; Schwarz, Sandra; Silveira da Mota Neto, Joaquim I.; Kissling, Werner; Leucht, Stefan (20 januari 2010). ”Amisulpride versus other atypical antipsychotics for schizophrenia”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (1): sid. CD006624. doi:10.1002/14651858.CD006624.pub2. PMID 20091599. PMC: PMC4164462. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20091599. 
  22. ^ http://www.tsim.org.tw/journal/jour20-6/09.PDF
  23. ^ Magnani, M (1 januari 1994). Amisulpride: Pharmacological and biochemical aspects. "33". sid. 91–97. https://www.researchgate.net/publication/294649225_Amisulpride_Pharmacological_and_biochemical_aspects. 
  24. ^ Bergemann, Niels; Kress, Kai R.; Frick, Alex; Kopitz, Jürgen (oktober 2005). ”Amisulpride Has No Effect on Plasma Clozapine Concentrations”. Journal of Clinical Psychopharmacology 25: sid. 494–497. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125065320/https://pdfs.semanticscholar.org/d844/137687bc018dd3589995a73f92fd7a18120e.pdf. Läst 25 januari 2018. 
  25. ^ Jang, Yoo-Jung; Jeong, Tae Cheon; Noh, Keumhan; Baek, In-Whan; Kwon, Kwang-il; Kim, Eunyoung; Yoon, Young-Ran; Kang, Wonku (1 oktober 2014). ”Prandial effect on the systemic exposure of amisulpride”. Archives of Pharmacal Research 37 (10): sid. 1325–1328. doi:10.1007/s12272-014-0331-7. PMID 24469600. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24469600. 
  26. ^ Vernaleken, Ingo; Siessmeier, Thomas; Buchholz, Hans-Georg; Härtter, Sebastian; Hiemke, Christoph; Stoeter, Peter; Rösch, Frank; Bartenstein, Peter; et al. (1 december 2004). ”High striatal occupancy of D2-like dopamine receptors by amisulpride in the brain of patients with schizophrenia”. The International Journal of Neuropsychopharmacology 7 (4): sid. 421–430. doi:10.1017/S1461145704004353. PMID 15683553. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15683553. 
  27. ^ Martinot, J. L.; Paillère-Martinot, M. L.; Poirier, M. F.; Dao-Castellana, M. H.; Loc'h, C.; Mazière, B. (1 mars 1996). ”In vivo characteristics of dopamine D2 receptor occupancy by amisulpride in schizophrenia”. Psychopharmacology 124 (1-2): sid. 154–158. PMID 8935811. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8935811. 
  28. ^ [a b] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5603804/
  29. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19337725/
  30. ^ https://www.researchgate.net/publication/24249470_Amisulpride_is_a_potent_5-HT7_antagonist_Relevance_for_antidepressant_actions_in_vivo
  31. ^ https://ajp.psychiatryonline.org/doi/pdf/10.1176/ajp.155.4.505