Djurgårdens IF Fotboll

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 03.59 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Djurgårdens IF Fotboll
Grundad12 mars 1891 (fotboll 1899)
HemortSverige Stockholm, Sverige
HemmaarenaTele2 Arena
Kapacitet30 000
OrdförandeLars Erik Sjöberg
VDSverige Henrik Berggren
(sedan 9 december 2013)[1]
TränareSverige Özcan Melkemichel
(sedan 1 december 2016)[2]
Ass. tränareSerbien Ivan Ristić
Målvaktstränare:
Grekland Nikos Gkoulios
(sedan 2016)
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Svenska mästare11 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005)
Svenska cupen4 (1990, 2002, 2004, 2005)
Allsvenska
säsonger
62 (senast 2017)
Placering i
allsvenskans
maratontabell
7:a
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division
25 (senast 2000)
Övrigt
SupportrarJärnkaminerna
Djurgårdens Supporters Club
Ultra Caos Stockholm
WebbplatsDIF.se
Nuvarande säsong

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen inom idrottsföreningen Djurgårdens IF, vilken är baserad i Stockholm. Fotbollssektionen bildades 1899. Djurgårdens IF har – till och med 2017 – spelat 62 säsonger i Allsvenskan och vunnit den sju gånger, under säsongerna 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003 och 2005. Djurgårdens IF ligger på sjundeplats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF är en av Sveriges största fotbollsföreningar och har cirka 13 000 medlemmar.[3]

Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen. Man har dock vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF samt vid europacupmatcher haft Råsundastadion som hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar föreningen på Tele2 Arena, där den nu spelar alla sina hemmamatcher.

DIF har haft fyra storhetstider då samtliga SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Laget har vunnit SM-guld 11 gånger och Svenska cupen fyra gånger. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Historia

Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena, och 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gais-spelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor[4], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."[5] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.[6] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.

Einar "Stor-Klas" Svensson tränade laget mellan 1935 och 1944.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.[7] Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.[8]

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.[9]

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.[10] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.[11] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg[12], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.[13]

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talet.[14][15] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.[16] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Tommy Söderberg ledde laget till final i SM-slutspelet 1988.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.[17] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.[17]

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.[18]

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.[19][20] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.[21]

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.[22] Den allsvenska comebacken startade som de flesta på 1990-talet; laget lyckades inte vinna en match förrän den sjunde omgången och låg länge i allsvenskans bottenskikt. Men från omgång sex och framåt ryckte laget upp sig och slogs till sist om guldet, men fick nöja sig med en andraplats.[23] Nästkommande säsong blev en succé; Djurgården tog sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.[24] Europaspelet under 2000-talet har gett blandade resultat; som längst har laget nått till den andra omgången i Uefacupen, och till den tredje kvalomgången i UEFA Champions League.[25] Årtiondet har varit ett av sektionens tre mest framgångsrika med sex titlar hittills, tre i allsvenskan och tre i Svenska cupen.

Djurgården har i övrigt inte vunnit ett Stockholmsderby sedan den 19 september 2011, då de vann med 1-0 mot AIK på Råsunda.

Säsongen 17/18 slutade djurgården på tredje plats vilket innebär Europa spel 2018, det ör första gången på 10 år Djurgården spelar i Europa

Arenor

Tele2 Arena
Stockholms stadion
Råsundastadion
Tranebergs IP

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie och cupmatcher spelades, derbyn spelades av säkerhetsskäl och publikskäl på Råsunda i Solna. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 48 894 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda, och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården förlora mot AIK med 0–2 på Stadion.[26][27]

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.[28] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.[29] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.[28]

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion.[30] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.[9] Under 1950- och 1960-talet spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.[31] På senare tid har Råsunda även använts vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.[32]

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen[33] och flera förslag har arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare [34] eller en arena på Storängsbotten.[35] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.[35] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.[36] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.[36][37]

Torsdagen den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 [38]. Dagen efter – fredagen den 7 oktober 2011 – beslutade Djurgårdens styrelse att man bestämt sig för att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 samt gett klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan [39]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena, blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halva säsongen 2013. Djurgården blev, tillsammans med sina konkurrenter Hammarby IF som också spelar på Tele2 Arena, ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter [40]. Djurgården har valt den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2015 är statistiken följande:[41]

Publiksiffror

Organisation och ekonomi

Organisation

Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr556680-5320
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerLars-Erik Sjöberg
Styrelseordförande
Henrik Berggren
Vd
Antal anställda46 – December 2016
Historik
Grundat13 maj 2005
Avknoppat frånDjurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning 138,405 miljoner SEK
Rörelseresultat 36,178 miljoner SEK
Vinst efter skatt 35,809 miljoner SEK
Tillgångar 87,857 miljoner SEK
Eget kapital 36,77 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDjurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Övrigt
FotnoterStatistik från 2016 års bokslut.[42]

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har drygt 12 000 medlemmar (November 2013). Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005[43] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare[44].

Verkställande direktörer (för elitverksamheten)

  • 2007–2011: Alf Johansson
  • 2011–2013: Johan Ahlborg
  • 2013–: Henrik Berggren

Ordföranden (för föreningen)

Ekonomi

DIF Invest AB
Org.nr556304-6985
TypPublikt aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerHans Stenberg
Styrelseordförande
Per Bouveng
Vd
Historik
Grundat1998
Ekonomi
Omsättning 50 000 SEK
Rörelseresultat -280 000 SEK
Vinst efter skatt 1,343 miljoner SEK
Tillgångar 6,476 miljoner SEK
Eget kapital 3,422 miljoner SEK
Övrigt
WebbplatsDIFinvest.se
FotnoterStatistik från 2016 års bokslut.[45]
Sponsorintäkter genereras bland annat genom reklam på matchtröjan. Här visas hemma- och bortatröjan för säsongerna 2002-2003.

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.[46]

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.[47] Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.[48] Under 1920- och 1930-talet var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan flertalet gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.[47] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.[49] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.[50]

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.[51][52] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.[53] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.[53]

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.[54] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.[54] Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.[21] Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.[55] Där gick flertalet finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.[56]

Supportrar

Tifo innan matchen mot IFK Göteborg den 24 april 2006.

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.[57] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.[57] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.[58]

Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.[59] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.[60] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.[61]

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby på Råsunda. Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.[62] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Rivaler

Djurgårdens största rivaler är AIK och Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år. Dock är det smeknamnet något som få Djurgårdare tagit till sig, då man inte ser sig som en tvilling till AIK, och inte vill förknippas med klubben. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.[63]

Meriter

  • Svenska cupen:
    • Vinnare (4): 1989–90, 2002, 2004, 2005
    • Finalist (4): 1951, 1974–75, 1988–89, 2012-13
  • Fotbollsturneringen Nackas minne (1977–1990, 2003–2004):
    • Vinnare: 1990
    • Finalist: 2004

Rekord

Sportsliga resultat

Allsvenskan, senaste åren

Allsvensk placering sedan 1987
Plats 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
1 X X X
2 X
3 X X X
4 X
5 X X
6 X X X X
7 X X X X
8
9 X
10 X
11 X
12 X
13 X
14 X X
- Division 1 Division 1 Division 1 Division 1 Division 1 Superettan

Svenska cupen (sedan år 1986)

Svenska cupen sedan 1986
Plats 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 1991 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 12/13 13/14
Seger X X X X
Final X X
Semi X X
Kvart X X
8-del X X X X X X X X
16-del X X X X X X
Sämre X X X

Notering: 8-del säsongerna 2012/13 och 2013/14 avser gruppspelet.

Europacuper, senaste åren

Text i fet stil innebär spel i huvudturnering efter framgångsrikt kvalspel.

Spelare

Spelartruppen 2017[64]

Sedan 2003 innehar Djurgårdens supportrar nummer 1.[65] Djurgårdens supporterklubb Järnkaminerna valde att låna ut tröjnummer 1 till Andreas Isaksson i och med hans återkomst till Djurgården under transferfönstrets sista dag sommaren 2016.[66]

Senast uppdaterad: 8 augusti 2017.
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
1 Sverige Andreas Isaksson 3 oktober 1981 (42 år) Turkiet Kasımpaşa Sverige Östra Torp GIF
30 Sverige Tommi Vaiho 13 september 1988 (35 år) Sverige GAIS Sverige IF Brommapojkarna
Försvarare
3 Sverige Elliot Käck 18 september 1989 (34 år) Sverige IK Sirius Sverige Djurgårdens IF
4 Sverige Jacob Une Larsson 8 april 1994 (30 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
5 Norge Niklas Gunnarsson 27 april 1991 (33 år) Norge Vålerengen Norge Pors Grenland
12 Sverige Jonathan Augustinsson 30 mars 1996 (28 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
13 Sverige Jonas Olsson 10 mars 1983 (41 år) England West Bromwich Albion Sverige Landskrona BoIS
15 Elfenbenskusten Souleymane Kone 1 maj 1996 (28 år) Armenien Ararat Yerevan Elfenbenskusten ASEC Mimosas
19 Sverige Marcus Hansson 12 februari 1990 (34 år) Norge Tromsø Sverige Åbyggeby
22 Sverige Felix Beijmo 31 januari 1998 (26 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
Mittfältare
6 Sverige Jesper Karlström 21 juni 1995 (28 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige Hammarby IF
7 Sverige Magnus Eriksson (A) 8 april 1990 (34 år) Danmark Bröndby Sverige AIK
8 Sverige Kevin Walker 3 augusti 1989 (34 år) Sverige GIF Sundsvall Sverige Varbergs BoIS
9 Bosnien och Hercegovina Haris Radetinac 28 oktober 1985 (38 år) Sverige Mjällby AIF Serbien Novi Pazar
10 Sverige Kerim Mrabti 20 maj 1994 (29 år) Sverige IK Sirius Sverige Enköpings SK
16 Sverige Kim Källström Lagkapten 24 augusti 1982 (41 år) Schweiz Grasshopper Sverige BK Häcken
58 Nederländerna Othman El Kabir 17 juli 1991 (32 år) Sverige AFC United Nederländerna Blauw-Wit
Anfallare
11 Sverige Amadou Jawo 26 september 1984 (39 år) Sverige IF Elfsborg Sverige IK Frej
20 Senegal Aliou Badji 10 oktober 1997 (26 år) Senegal Casa Sports Senegal Casa Sports
21 Norge Julian Kristoffersen 10 maj 1997 (27 år) Danmark FC Köpenhamn Norge FK Örn Horten
24 Zimbabwe Tino Kadewere 5 januari 1996 (28 år) Zimbabwe Harare City Zimbabwe Prince Edward School
44 Nigeria Haruna Garba 17 januari 1994 (30 år) Förenade arabemiraten Dubai CSC

Tillgängliga ungdomsspelare

Nr Land Pos Namn
23 Sverige  MF Joseph Ceesay
25 Sverige  MV Oscar Jonsson
31 Sverige  F Marcus Enström
36 Sverige  MF Filip Tasic

Utlånade spelare

Nr Land Pos Namn
2 Sverige  F Tim Björkström (utlånad till Östersunds FK under säsongen 2017)
14 Sverige  MF Besard Sabovic (utlånad till IF Brommapojkarna under säsongen 2017)
21 Sydafrika  MF Mihlali Mayambela (utlånad till Degerfors IF under säsongen 2017)
23 Sverige  MF Joseph Ceesay (utlånad till IK Frej under säsongen 2017)
Nr Land Pos Namn
25 Sverige  MV Oscar Jansson (utlånad till Enskede IK under säsongen 2017)
31 Sverige  F Marcus Enström (utlånad till Vasalunds IF under säsongen 2017)
36 Sverige  MF Filip Tasic (utlånad till Arameisk-Syrianska IF under säsongen 2017)

För säsongsövergångar, se övergångar vintern 2016/2017.

U19-Truppen 2017

Senast uppdaterad: 13 mars 2017.[67]
Nr Land Pos Namn
Sverige  MV Edvin Holst (-99)
Sverige  MV Isac Hildingsson (-98)
Sverige  F Alexander Abrahamsson (-99)
Sverige  F Alfred Hjälmhammar (-99)
Sverige  F Anton Bergholm (-99)
Sverige  F Daniel Johnsson (-99)
England  F Cameron Streete (-99)
Sverige  F Gabriel Flores Englert (-99)
Sverige  F Patrik Pettersson Hafooka (-99)
Sverige  F Robin Waldholm (-99)
Nr Land Pos Namn
Sverige  MF Adrian Hamidi (-00)
Sverige  MF Ahmad Bonnah (-00)
Sverige  MF Dalvin Bangura (-98)
Sverige  MF Joel Wigsen (-99)
Sverige  MF Linus Pettersson Parnevik (-98)
Sverige  MF Michel Rosencrantz Montero (-99)
Sverige  MF Noel Holm (-99)
Sverige  MF Oliver Granberg (-00)
Sverige  A Alex Mutic (-98)
Sverige  A Arnold Ehn (-99)

U17-Truppen 2017

Senast uppdaterad: 13 mars 2017.[68]
Nr Land Pos Namn
Sverige  MV Adrian Löf (-00)
Sverige  MV Jonathan Constantinou (-00)
Sverige  F Karl Josefsson (-01)
Sverige  F Kevin Siiteri (-00)
Sverige  F Sebastian Bergström (-00)
Sverige  F Sebastian Fabrin (-00)
Sverige  F Yonis Hakim (-01)
Sverige  MF Filip Kanold (-00)
Sverige  MF Henry Sletsjöe (-00)
Nr Land Pos Namn
Sverige  MF Johan Björck (-00)
Sverige  MF Linus Laurén (-00)
Sverige  MF Marcus Sigurdh (-01)
Sverige  MF Marcus Åstrand (-01)
Sverige  MF Rei Schollin (-00)
Sverige  A Agaton Pourshahidi (-01)
Sverige  A Hisham Shnawa (-00)
Sverige  A Oscar Pettersson (-00)
Sverige  A Youssef Zlailouh (-00)

Noterbara spelare

Stefan Rehn, spelare i DIF 1984–89, 2000–02.

Följande spelare benämns på fotbollssektionens webbplats som "DIF-hjältar":[69][70]

Namn Antal säsonger Säsonger Matcher Mål
Arne Arvidsson (målvakt) 13 1952–65 241 0
Tommy "Baloo" Berggren 13 1970–82 291 55
John "Jompa" Eriksson 10 1951–60 123 69
Olle "Lill-lappen" Hellström 9 147 6
Vito Knezevic 12 1977–88 245 19
Sven Lindman 16 312 49
Hans "Tjalle" Mild 11 179 7
Leif "Leffe" Nilsson 9 211 3
Ove Nilsson (målvakt) 7 1946-53 109 0
Sigvard "Sigge" Parling 11 1949–60 195 12
Ronney Pettersson (målvakt) 13 1958–70 114 0
Stefan Rehn 9 1984–89, 2000–02 187 49
Gösta "Knivsta" Sandberg 15 1951–1966 322 77
Teddy Sheringham 1 1985 21 13

Lista över Djurgårdens lagkaptener

Följande spelare har burit kaptensbindeln

Säsong Serie Lagkapten Vicekaptener
2017 Allsvenskan Kim Källström Magnus Eriksson
2016 Allsvenskan Kevin Walker vice 1: Kebba Ceesay
2015 Allsvenskan Emil Bergström
2014 Allsvenskan Emil Bergström
2013 Allsvenskan Erton Fejzullahu
2012 Allsvenskan Joona Toivio
2011 Allsvenskan Joel Riddez
2010 Allsvenskan Pa Dembo Touray
2009 Allsvenskan Markus Johannesson vice 1: Daniel Sjölund, vice 2: Mikael Dahlberg
2008 Allsvenskan Markus Johannesson
2007 Allsvenskan Markus Johannesson Toni Kuivasto och Mattias Jonson
2006 Allsvenskan Markus Johannesson
2005 Allsvenskan Markus Johannesson Toni Kuivasto och Johan Arneng
2004 Allsvenskan Markus Karlsson Andreas Johansson och Johan Arneng
2003 Allsvenskan Markus Karlsson Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson
2002 Allsvenskan Markus Karlsson
2001 Allsvenskan Magnus Pehrsson Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson
2000 Superettan Magnus Pehrsson/Magnus Samuelsson Markus Karlsson
1999 Allsvenskan Stefan Alvén

Guldbollen

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:[71]

Allsvenska skytteligan

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fyra gånger:[72]

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Tränare

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.[73]

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan.

Obs: för senaste huvudtränarna redovisas facit även säsong för säsong, det vill säga "isolerat".

År[74] Tränare[74] M V O F P
2017 (totalt) Özcan Melkemichel 0 0 0 0 0
2016 (totalt) Mark Dempsey

Pelle Olsson

30 14 1 15 43
2016 (isolerat) Mark Dempsey [75] 14 9 1 4 28
2016 (isolerat) Pelle Olsson 16 5 0 11 15
2015 (isolerat) Pelle Olsson 30 14 9 7 51
2014 (isolerat) Pelle Olsson 30 11 10 9 43
2014-2016 (totalt) Pelle Olsson 76 30 19 27 109
2013 (totalt) Per Mathias Høgmo

Anders Johansson

Martin Sundgren

Magnus Pehrsson

30 12 8 10 44
2013 (isolerat) Per Mathias Høgmo 22 11 7 4 40
2013 (isolerat) Anders Johansson

Martin Sundgren

3 1 0 2 3
2013 (isolerat) Magnus Pehrsson 5 0 1 4 1
2012 (isolerat) Magnus Pehrsson 30 8 13 9 37
2011 (isolerat) Magnus Pehrsson 24 10 5 9 35
20112013 (totalt) Magnus Pehrsson 59 18 19 22 73
20102011 Lennart Wass
Carlos Banda
36 11 8 17 41
2009 Andrée Jeglertz 18 5 3 10 18
2009 Andrée Jeglertz
Zoran Lukić
12 3 2 7 11
2007–2008 Siggi Jónsson 56 22 16 18 82
2006 Anders Grönhagen 6 3 1 2 10
2004–2006 Kjell Jonevret 60 32 15 13 111
2004 Zoran Lukić 12 3 4 5 13
1999–2003 Zoran Lukić
Sören Åkeby
120 70 18 28 232
1998–1999 Michael Andersson
Peter Grim
40 20 6 14 66
1997 Roger Lundin 26 17 6 3 57
1994–1996 Anders Grönhagen 78 37 15 26 126
1993 Bo Petersson 26 13 7 6 46
1992 Thomas Lundin 18 6 5 7 23
1990–1991 Lennart Wass 40 15 13 12 58
1987–1989 Tommy Söderberg 70 34 20 16 88
1985–1986 Björn Westerberg 48 23 9 16 55
1982–1984 Hans Backe 70 38 20 12 96
1980–1981 Arve Mokkelbost 52 13 11 28 37
1979 Gösta Sandberg
Lars Arnesson
26 7 8 11 22
År[74] Tränare[74] M V O F P
1979 Alan Ball Sr[76] 0 0 0 0 0
1975–1978 Bengt Persson 104 39 34 31 112
1972–1974 Antonio Durán 74 30 18 26 78
1967–1971 Gösta Sandberg 110 51 30 29 132
1964–1966 Torsten Lindberg 66 35 14 17 84
1960–1963 Walter Probst 85 46 17 22 109
1960 George Raynor 3 0 1 2 1
1959 Birger Sandberg
Knut Hallberg
11 7 3 1 17
1957–1959 Lajos Szendrödi 44 20 17 7 57
1955–1957 Kjell Cronqvist 44 21 9 14 51
1954–1955 Frank Soo 22 14 5 3 33
1950–1954 David Astley 88 37 20 31 94
1944–1950 Per Kaufeldt 124 59 15 50 133
1935–1944 Einar Svensson 172 86 33 53 205
1932–1934 Rudolf Kock
Samuel Lindqvist
48 22 13 13 57
1929–1932 Samuel Lindqvist 60 44 9 7 97
1923–1929 Bertil Nordenskjöld[77] 108 51 20 37 122
1922 John Smith Maconnachie[78]

Förklaringar:

  • M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Se även

Huvudartiklar

Besläktade artiklar

Referenser

Noter

  1. ^ ”Organisationsförändringar inom Djurgården Fotboll”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 9 december 2013. Arkiverad från originalet den 15 december 2013. https://archive.is/20131215075103/http://dif.se/2013/12/09/organisationsforandringar-inom-djurgarden-fotboll/. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ ”Özcan Melkemichel klar som ny tränare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 1 december 2016. http://dif.se/ozcan-melkemichel-klar-som-ny-tranare-dif/. Läst 1 december 2016. 
  3. ^ http://fotbollensframtid.se/2013/11/13/djurgardens-ar-sveriges-storsta-fotbollsforening/
  4. ^ Gänger, 2007. sid. 287
  5. ^ Gänger, 2007. sid. 6
  6. ^ Gänger, 2007. sid. 190
  7. ^ Gänger, 2007. sid. 68
  8. ^ Gänger, 2007. sid. 201
  9. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 287
  10. ^ Gänger, 2007. sid. 210
  11. ^ Gänger, 2007. sid. 214
  12. ^ Gänger, 2007. sid. 218
  13. ^ Gänger, 2007. sid. 219
  14. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 126
  15. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 268
  16. ^ Gänger, 2007. sid. 52
  17. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 34-35
  18. ^ Gänger, 2007. sid. 40
  19. ^ Gänger, 2007. sid. 41
  20. ^ ”FAKTA: Publikskandaler”. Tidningarnas Telegrambyrå. http://fotbollskanalen.se/1.600730/2008/08/25/fakta_publikskandaler. Läst 25 augusti 2008. 
  21. ^ [a b] Anders Lundqvist (18 mars 2008). ”"Man ska inte sitta för länge på en post"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753236&rss=672. Läst 28 mars 2008. 
  22. ^ Gänger, 2007, sid 269
  23. ^ Gänger, 2007, sid 270
  24. ^ Gänger, 2007, sid 45
  25. ^ Gänger, 2007, sid 284-285
  26. ^ Lindahl, Jimmy. ”Allsvenskans högsta publiksiffror genom tiderna” (PDF). Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/toppublik.pdf. Läst 8 september 2007. 
  27. ^ Gänger, 2007. sid. 216
  28. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 14
  29. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 288
  30. ^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 31 oktober 2007. 
  31. ^ Gänger, 2007. sid. 67
  32. ^ ”Djurgården spelar på Råsunda 2004”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 november 2003. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092704/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=3881&typ=2. Läst 6 augusti 2007. 
  33. ^ Eva-Karin Gyllenberg (22 april 2009). ”Arenafrågan – detta har hänt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/arenafragan-detta-har-hant-1.849511. Läst 24 augusti 2008. 
  34. ^ ”Ny arena för Djurgården fotboll”. Cedervall Arkitekter. http://www.skolproj.se/i2.html. Läst 7 augusti 2007. [död länk]
  35. ^ [a b] Bo Lundquist. ”Lundquist: God Jul alla Djurgårdare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 28 december 2007. https://web.archive.org/web/20071228210842/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=8302&typ=1. Läst 9 januari 2008. 
  36. ^ [a b] Jan Bengtsson (14 juli 2010). ”Djurgården närmare en ny arena”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/djurgarden-narmare-en-ny-arena_4992041.svd. Läst 16 juli 2010. 
  37. ^ ”Ny Dif-arena kanske inte blir klar i tid: "Tveksamt"”. 29 juni 2010. http://www.fotbollskanalen.se/1.2191036/2011/06/29/ny_dif_arena_kanske_inte_blir_klar_i_tid_tveksamt. Läst 4 juli 2011. 
  38. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119064937/http://dif.se/2011/10/06/rekommendationen-stockholmsarenan-fran-2013/. Läst 6 januari 2012. 
  39. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120116043738/http://dif.se/2011/10/07/styrelsens-beslut-stockholmsarenan/. Läst 24 januari 2012. 
  40. ^ ”Arenaförseningen har bidragit till att Djurgården och Hammarby kunnat värva”. Fotbolltransfers.com. http://fotbolltransfers.com/site/news/22862. 
  41. ^ ”DIF:s hemmaarenor i Allsvenskan”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813001125/http://www.dif.se/sidor/?hemmaarenor. Läst 11 december 2007. 
  42. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/bokslut. 
  43. ^ ”Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/verksamhet. 
  44. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809071840/http://www.varenne.se/investeringar.php. Läst 17 november 2009. 
  45. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – DIF Invest AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5563046985/bokslut. 
  46. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 329
  47. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 333
  48. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 332
  49. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 336
  50. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 337
  51. ^ Gänger, 2007. sid. 249-258
  52. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 340
  53. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 344
  54. ^ [a b] ”Djurgårdsalliansen”. Djurgårdens IF Alliansförening. http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 28 mars 2008. 
  55. ^ Gill, Sophie (18 mars 2008). ”Nio av sexton allsvenska lag har riskkapitalbolag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_989805.svd. Läst 28 mars 2008. 
  56. ^ ”Årsredovisning för Djurgårdens IF Fotbollförening 2007” (PDF). Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 6 december 2008. https://web.archive.org/web/20081206135945/http://www.dif.se/sidor/foreningen/arsredovisning_2007.pdf. Läst 12 april 2008. 
  57. ^ [a b] Gudjonsson, Stefan; Grandin, Björne. ”Blue Saints / Järnkaminerna - Historia”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214041/http://www.jarnkaminerna.se/historia.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  58. ^ Järnkaminernas styrelse. ”Järnkaminerna Stockholm”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214502/http://www.jarnkaminerna.se/jk_info.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  59. ^ ”Bli medlem i Järnkaminerna Stockholm 2005”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228231908/http://www.jarnkaminerna.se/medlem.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  60. ^ ”Om Järnkaminerna Åland”. JK Åland. Arkiverad från originalet den 28 april 2007. https://archive.is/20070428123949/http://www.jarnkaminerna.aland.fi/omjk.htm. Läst 18 september 2007. 
  61. ^ AIK, DIF och Hammarby - Hur ser supportrarna ut egentligen? Arkiverad 31 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  62. ^ ”SPORT / CANAL+ Tifopris / Tidigare vinnare”. Canal+. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928011512/http://www.canalplus.se/page.asp?guid=189484A2-76C7-4759-A073-FD347ABCD88C. Läst 23 augusti 2024. 
  63. ^ Grimlund, Pavlidis, 2005. sid. 64
  64. ^ p”Herrar - DIF.se”. DIF.se. http://dif.se/truppen2017/. Läst 8 augusti 2017. 
  65. ^ ”Fansen får tröja nummer 1 från 2003”. Djurgården Fotboll. 27 mars 2002. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524221250/http://dif.se/2002/03/27/fansen-far-troja-nummer-1-fran-2003/. Läst 18 maj 2017. 
  66. ^ ”Välkommen hem ”Isak” – vi vill se dig spela i nummer 1”. Järnkaminerna. 12 augusti 2016. http://www.jarnkaminerna.se/2016/08/12/valkommen-hem-isak-vi-vill-se-dig-spela-i-nummer-1/. Läst 10 december 2016. 
  67. ^ ”U19-truppen”. dif.se. http://dif.se/u19-2/. Läst 13 mars 2015. 
  68. ^ ”U17-truppen”. dif.se. http://dif.se/u17-2/. Läst 13 mars 2015. 
  69. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825112925/http://www.dif.se/sidor/?historia_hjaltar_100_vito. Läst 16 december 2007. 
  70. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721232927/http://cgi.dif.se/sidor/?historia_hjaltar. Läst 19 juli 2015. 
  71. ^ ”Guldbollen”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=173801. Läst 31 december 2007. 
  72. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925-”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152386. Läst 31 december 2007. 
  73. ^ Gänger, 2007. sid. 69
  74. ^ [a b c d] Gänger, 2007. sid. 68-69
  75. ^ ”Mark Dempsey tar över DIF”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 3 augusti 2016. http://dif.se/mark-dempsey-tar-over-dif/. Läst 3 augusti 2016. 
  76. ^ Avskedades innan Allsvenskan startade.
  77. ^ Resultat i Svenska serien i fotboll 1922/1923 ej medräknade då uppgifter om hur många matcher Nordenskjöld tränade under den säsongen saknas.
  78. ^ Maconnachie tränade laget under hösten 1922, inga uppgifter visar dock hur många matcher han tränade laget i varpå denna sektion är tom.

Källor

  • Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2 
  • Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
  • Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4 

Externa länkar

Officiell webbplats
Supportersajter
Nyhetssidor