Hasselbacken, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Villa Hasselbacken.
Hasselbacken, 2009.

Hasselbacken är en anrik restaurang, till vilken det sedermera knutits ett hotell, med adress Hazeliusbacken 20 på Södra Djurgården i Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hasselbacken omkring 1900.
Portalen från Djurgårdsvägen 2011.
Hasselbackens entré mot Hazeliusbacken.

Platsen omtalas för första gången 1748. Vid denna tid låg öl- och våffelstugan Dunderhyttan i slänten nedanför dagens restaurang. Sedan 1760-talet är Hasselbackskrogen omtalad. Krogen var en röd koja, belägen på restaurangens nuvarande plats, som fått sitt namn efter de täta hasselsnåren som växte på platsen. Värdshuset omvandlades dock 1836 till grosshandlaren G. Michaelsons sommarnöje Ludvigsro.[1]

År 1852 köptes fastigheterna av konditor Wilhelm Davidson vilket blev inledningen på Hasselbackens glansperiod. Davidson uppförde en ny huvudbyggnad enligt Johan Fredrik Åboms ritningar och återtog det gamla namnet. 1853 kunde Restaurang Hasselbacken slå upp portarna. Till sig själv lät Davidson bygga Villa Hasselbacken som blev färdig 1866 och ligger direkt nordväst om restaurangen.

I ett närbeläget sommarnöje, som senare skulle gå under namnet Gubbhyllan, öppnade Davidson schweizeri.[2] År 1872 kom elden kom lös i byggnaden och brände ned hela Hasselbackens restaurang. Den byggnad som syns idag restes ur askan 1872-1874. Restaurangen blev vida känd, omtalad för sina grandiosa fester bland de högre klasserna. Byggnaden flyttades till Skansen på 1960-talet (nuvarande Tobaks- och tändsticksmuseum).

Restaurangskola och hotell[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1947 och 1969 bedrevs restaurangskola i lokalerna, och med åren tappade stället sin forna glans. Hasselbackspotatisen skapades 1953 av Leif Elisson från Värmland, som var kockelev på restaurangskolan.[3][4] 1984 köptes byggnaden in av fastighetsbolaget Fabege, och en omfattande restaurering och upprustning vidtog. På restaurangens baksida uppfördes en ny hotellbyggnad, och 1992 öppnade Scandic Hasselbacken som driver hotell, konferens och restaurang på platsen.[5]

Bellmanstatyn och Bellmaneken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Bellmanstatyn och Bellmanseken

Uppe på backen, nära Bellmanstatyn växer en grov ek som kallas Bellmanseken, under vilken Carl Michael Bellman lär ha skrivit Epistel 25.[6] Enligt Johan Erik Rydqvist (i skriften Djurgården förr och nu) kom även Gustav III hit inkognito för att se på folklivet.[7] Här firade Par Bricole också till en början Bellmansdagen årligen, den 26 juni. Till minne av Bellman rests 1872 en staty föreställande skalden, modellerad av Alfred Nyström och gjuten i zink.[1] Det var nära att eken fälldes för att få plats för statyn men placeringsfrågan löstes. 1969 beskrev Gunnar Brusewitz eken i sin bok Stockholm staden på landet, då var den en "bedrövlig spillra".[8] Trots detta står eken fortfarande kvar idag (2016).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ugglan
  2. ^ Gamla Stockholm s.64
  3. ^ Stefan Ekengren: "Hasselbackspotatis..." i tidningen Besöksliv 11 oktober 2013
  4. ^ Ylva Bergqvist: "Hasselbackspotatis på nytt sätt" i Lantliv 1/2015
  5. ^ Hasselbacken - Vår historia
  6. ^ Sällsamma platser: Bellmanseken Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Brusewitz (1969), s. 107
  8. ^ Brusewitz (1969), s. 108

Källor[redigera | redigera wikitext]

Brusewitz, Gunnar (1969). Stockholm, staden på landet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1789588 

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hasselbacken, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]