Djurgårdsvarvet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Djurgårdsvarvet är ett skeppsvarv vid DjurgårdsstadenDjurgården i Stockholm, grundat på 1860-talet. Efter att åren 1979–2010 ha förfallit, påbörjades omfattande renoveringar 2009 på initiativ av bland andra Kungliga Djurgårdsförvaltningen och den ideella föreningen Stockholms sjögård. Efter genomförd upprustning är skeppsvarvet ett centrum för renoveringar och underhåll av klassiska träbåtar, samt mötesplats för äldre båtkultur.

Parallellt med upprustningen av Djurgårdsvarvet genomfördes också en upprustning och marksanering av intilliggande Beckholmen, där ett fartygsvärncenter etablerats.

Djurgårdsvarvet i januari 2010. Upprustningen har startat, bland annat arbetet med kajerna och renoveringen av de äldre husen. Skorstenen som revs 2006 är återuppbyggd. Längst till höger syns gamla slupskjulet som totalrenoverades och inhyser sedan år 2013 Oaxen krog.
Djurgårdsvarvet i januari 2010. Upprustningen har startat, bland annat arbetet med kajerna och renoveringen av de äldre husen.
Skorstenen som revs 2006 är återuppbyggd. Längst till höger syns gamla slupskjulet som totalrenoverades och inhyser sedan år 2013 Oaxen krog.


Historik[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdsvarvet 1928.
Djurgårdsvarvet och Djurgården 7 1966.

Djurgårdsvarvets föregångare anlades 1712 av Johan Lampa. År 1735 köpte Ephraim Lothsack varvsområdet som låg lite längre västerut vid dagens Gröna Lund. Under honom upplevde varvet en blomstringsperiod. Två stenbyggnader uppfördes: en bostad för varvets chef Ephraim Lothsack 1741, senare kallat Apotekshuset, och ett hus för varvskontor och bostäder även kallat Räntmästarhuset tillkom 1769. Inredningen på varvsägarbostadens övervåning utfördes på 1760-talet av skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman.[1] Kvartersnamnet Lodsachska varvet påminner än idag om Lothsack.

Här byggdes och reparerades hundratals fartyg. Kung Gustav III:s skepp Amphion, som utgjorde hans högkvarter i Finland under Ryska kriget 1788-90, byggdes på Djurgårdsvarvet och när Fredrik Henrik af Chapmans ostindienfarare Gustav III löpte av stapelbädden var både kungen, drottningen och änkedrottningen närvarande. Efterhand blev dock varvet för litet för produktionen av större fartyg och 1862 lades varvet ned. Därefter användes området för stadens järnvåg som flyttats hit från JärngravenSödermalm. På varvsområdet kom senare Gröna Lund att anläggas.[2] Kvartersnamnet Lodsachska varvet på dagens Gröna Lund påminner än idag om Lothsack.

Öster om detta område låg Grönland, en herrgård med tillhörande byggnader. Då Stockholms Ångslups AB bildades på 1860-talet kom man att anlägga en uppläggningsplats med reparationsverkstad för sina fartyg här. Senare förekom även viss ombyggnad av fartyg på platsen, som fick namnet "Nya Djurgårdsvarvet".[2] Fram till 1970-talet byggdes bland annat sjöräddningskryssare här, men sedan förföll området med fallfärdiga byggnader och en ihopsjunken kajanläggning. När Waxholmsbolaget lämnade varvet tog Arne Timmerling [3] över slipen och utförde renoveringar och reparationer under namnet Djurgårdsvarvet. Djurgårdsvarvet heter sedan 2006 Shipsforsale Sweden AB och har i dag enbart verksamhet inom köp- och försäljning av fartyg.

Upprustning[redigera | redigera wikitext]

På 1980-talet fanns det planer på att riva hela varvet och bygga nio våningar höga bostadshus på platsen, men planerna förverkligades inte och finanskrisen kom emellan. Istället beslöts efter starka protester mot exploateringen av området att varvet skulle bevaras och rustas upp. Upprustningen började 2010 och beräknas vara färdig i september 2011. Majoriteten av de äldre byggnaderna kommer att renoveras och den gamla skorstenen som revs 2006 har återuppbyggts. Varvet kommer när renoveringen bli färdig att bli ett centrum för träbåtsrenovering.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: DJURGÅRDEN 1:31-32 OCH 1:35 BELLMANSHUSET, LÅGA LÄNGAN OCH MJÖLNARGÅRDEN.
  2. ^ [a b] Nya Djurgårdsvarvet, historik
  3. ^ Robert Aschberg (10 mars 2007). ”Arne - en mäklare man kan lita på”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/robertaschberg/article10898517.ab. Läst 1 januari 2010. 
  4. ^ Eva-Karin Gyllenberg (15 november 2009). ”Djurgårdsvarvet väcks till liv igen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/djurgardsvarvet-vacks-till-liv-igen-1.994757. Läst 1 januari 2010. 
  • Informationsskyltar på platsen
  • Kungliga Djurgården, en kulturhistorisk vandring, W&W, 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]