Hoppa till innehållet

Illeism

Från Wikipedia
Stilfigurer

DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio

JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke

ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma

STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon

TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi

UPPREPNING
Allitteration
Anadiplos
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi

UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis

ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Illeism (från latinets ille, "han, det") är ett fenomen där någon hänvisar till sig själv i tredje person istället för första person. Illeism används ibland inom litteraturen som en stilfigur. I verkliga livet kan illeism användas för att återge ett antal olika stilistiska lintentioner eller ofrivilliga omständigheter.

Inom vardagligt tal

[redigera | redigera wikitext]

I olika sammanhang kan illeism användas för att underbygga ett självbefrämjande, som Bob Dole ibland använde som en komisk effekt genom sin politiska karriär.[1] Detta uppmärksammades under presidentvalet i USA 1996 och satiriserades kraftigt i media under flera år efteråt.

Julius Caesar använder sig av illeism i De Bello Gallico[2]

Deepanjana Pal från det indiska nyhetsnätverket Firstpost noterade att fenomenet att prata i tredje person "är en klassisk teknik som har använts av flera generationers manusskrivare i Bollywood-branschen för att skapa en figurs aristokrati, makt och auktoritet".[3] Alternativt kan självhänvisning i tredje person associeras med självironi och att man inte tar sig själv alltför mycket på allvar (eftersom överdriven användning av pronomen "jag" anses ofta att vara ett tecken på narcissism och egocentrism[4]) såväl som excentricitet i allmänhet.

I vissa österländska religioner, exempelvis hinduism eller buddhism, ses detta ibland som ett tecken på upplysning, eftersom det innebär att en individ lösgör sin själ (atman) från kroppen (maya). Kända illeister som gör detta inkluderar Swami Ramdas,[5] Ma Yoga Laxmi,[6] Anandamayi Ma,[7] och Mata Amritanandamayi.[8] Jnana yoga uppmanar sina utövare att hänvisa till sig själv i tredje person.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ "When the president is ready to deploy, Bob Dole is ready to lead the fight on the Senate Floor". Bob Dole pratar om Strategic Defense Initiative på NCPAC-konferensen 1987.
  2. ^ Alexander, Catherine M. S., red (2003). The Cambridge Shakespeare Library: Shakespeare's times, texts, and stages. Cambridge University Press. sid. 101. ISBN 9780521808002. https://books.google.com/books?id=rATFdWxoxREC 
  3. ^ ”Rahul Gandhi, blurring lines between filmi and real politicians”. Firstpost. 28 januari 2014. http://www.firstpost.com/politics/rahul-gandhi-blurring-the-divide-between-filmi-politicians-and-real-ones-1362609.html. Läst 6 augusti 2014. 
  4. ^ Raskin, Robert (1988). ”Narcissism and the Use of Personal Pronouns”. Journal of Personality 56 (2): sid. 393–404. doi:10.1111/j.1467-6494.1988.tb00892.x. 
  5. ^ ”Swami Ramdas”. bhagavan-ramana.org. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111002182825/http://bhagavan-ramana.org/swamiramdas.html. Läst 7 oktober 2015. 
  6. ^ ”Osho World Online Magazine :: February 2013”. Oshoworld.com. Arkiverad från originalet den 4 november 2013. https://web.archive.org/web/20131104235445/http://oshoworld.com/onlinemag/feb13/htm/Special_Report.asp. Läst 18 september 2013. 
  7. ^ ISBN 0199368635
  8. ^ ”rediff.com: The Rediff Interview/Mata Amritanandmayi”. rediff.com. http://www.rediff.com/news/2002/aug/02inter1.htm. Läst 7 oktober 2015. 
  9. ^ ”Hinduism-The Religious Life”. uwyo.edu. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151022044734/http://www.uwyo.edu/religionet/er/hinduism/hrlife.htm. Läst 7 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]