Saint Kitts och Nevis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Federation of Saint Kitts and Nevis
Federation of Saint Christopher and Nevis
Flagga
ValspråkCountry Above Self
Nationalsång: O Land of Beauty!
Huvudstad
(och största stad)
Basseterre
Officiellt språk engelska
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Samuel Weymouth Tapley Seaton
 -  Premiärminister Timothy Harris
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 19 september 1983 
Area
 -  Totalt 261 km² [1](194:e)
 -  Vatten (%) 0 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 52 329 [1](190:e)
 -  Befolkningstäthet 200 inv./km² (52:a)
BNP (PPP) 2017 års beräkning
 -  Totalt 1,54 miljarder USD[2] (175:e)
 -  Per capita 27 130,2 USD (51:a)
BNP (nominell) 2017 års beräkning
 -  Totalt 951 miljoner USD[2] (176:e)
 -  Per capita 16 704,1 USD[2] 
HDI (2014) 0,752[3] (77:e)
Valuta östkaribisk dollar (XCD)
Tidszon UTC-4
Topografi
 -  Högsta punkt Mount Liamuiga, 1 156 m ö.h.
Nationaldag 19 september
Landskod KN, KNA, 659
Toppdomän .kn
Landsnummer 1-869
Saint Christopher och Nevis.

Saint Kitts och Nevis, officiellt Federationen Saint Kitts och Nevis[4] och även Saint Christopher och Nevis, är en stat i Västindien, Nordamerika. Landet består av två vulkaniska öar, Saint Kitts som är 168 km² och Nevis som är 93 km². Öarna skiljs åt av ett tre kilometer brett sund kallat The Narrows. Kitts är en kortform av Christophers och landets konstitution nämner båda namnformerna Saint Kitts och Nevis samt Saint Christopher och Nevis.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Saint Kitts kallades Liamuiga av kariberna som bebodde öarna när Christoffer Columbus kom till ön år 1493. Namnet finns kvar på vulkanen Mount Liamuiga som dominerar ön. Ön namngavs förmodligen till Sant Jago, Sankt Jakob, av Columbus. Vid senare kartmätningar förväxlades den med en annan ö som fått namnet San Cristobal efter Christoffer Columbus skyddshelgon Sankt Kristoffer. Saint Kitts kallades därför San Cristobal på 1600-talet och då var Kit ett smeknamn för Kristoffer. Därför kallades ön informellt på engelska Saint Kit's Island vilket så småningom blev dagens Saint Kitts.

Ön Nevis kallades för Oualie, vilket ungefär betyder de vackra vattnens land, av kariberna. Namnet anspelade antagligen på de många färskvattenkällor och varma källor som finns på den vulkaniska ön. Columbus namngav egentligen ön San Martin men den förväxlades med den ö som idag heter Saint Martin. Dagens namn är en omvandling av ett senare spanskt namn på ön: Nuestra Señora de las Nieves, ungefär Vår Fru av snöandet. Det anspelar på en myt som omgärdar byggandet av basilikan Santa Maria Maggiore i Rom. Enligt traditionen fick påven en uppenbarelse att bygga ett altare på den snöfläck som bildats på Esquilinen, en av Roms kullar. Varför ön döptes efter just den legenden är oklart men möjligen kan de vita moln som ofta omgärdar vulkanen föra tankarna till snöfall i ett varmt klimat. När engelsmännen kom till ön kallades den också för Dulcina, ungefär Den söta, men Nuestra Señora de las Nieves hade fått fäste och förkortades och anglifierades så småningom till Saint Nevis.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Christofer Columbus kom till Saint Kitts 1493; ön beboddes då av kariber. Britter bosatte sig på öarna 1623. År 1967 fick öarna självstyre. 1971 gjorde ön Anguilla uppror och lämnade landet. Saint Kitts och Nevis blev en självständig stat 1983. År 1998 företogs en folkomröstning på Nevis angående om man skulle bli självständigt från Saint Christopher, men den tvåtredjedels-majoritet som krävdes för detta uppnåddes inte. Nevis har dock idag en ganska långtgående autonomi med en egen folkvald församling, en biträdande generalguvernör och en egen administration ledd av en ''premier''.[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

  • Naturtillgångar: odlingsbar mark

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt men mildras av de ständigt blåsande havsvindarna. Regntiden varar från maj till november. Juli–oktober förekommer orkaner.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Saint Kitts och Nevis är indelat i 14 administrativa områden, församlingar, (parishes): Christ Church Nichola Town, Saint Anne Sandy Point, Saint George Basseterre, Saint George Gingerland, Saint James Windward, Saint John Capesterre, Saint John Figtree, Saint Mary Cayon, Saint Paul Capesterre, Saint Paul Charlestown, Saint Peter Basseterre, Saint Thomas Lowland, Saint Thomas Middle Island och Trinity Palmetto Point.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Landets ekonomi var fram till 1970-talet dominerad av socker och denna gröda dominerar fortfarande jordbruket, men andra näringar, såsom turism och tillverkningsindustri, har blivit allt viktigare. Turismen är idag Saint Kitts och Nevis viktigaste inkomstkälla och det minskade resandet efter terroristattackerna i New York den 11 september 2001 har drabbat landet hårt.

Ett annat stort problem för landet är en hög skuldsättning. Ansträngningar görs för att diversifiera ekonomin och bland annat utveckla jordbrukssektorn, som tidigare var helt inriktad på sockerproduktion, och få fram en mer kunskapsbaserad ekonomi. På Nevis har man också kommit förhållandevis långt med satsningar på alternativ energi. Ett av regionens första vindkraftverk har färdigställts och man försöker nu få finansiering för ett större bergvärmeprojekt, som skulle kunna tillhandahålla all el som behövs för både Nevis och St Kitts och även räcka till för export.[5]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningstillväxt: 0,75 % (2016)
  • Födelsetal: 13,3 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 7,1 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: 1,2 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Spädbarnsdödlighet: 8,6 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 6,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 11,2 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Antal barn/kvinna: 1,78 (2016)
  • Befolkningens medianålder: 34,5 år (2016)
    • Mäns medianålder: 34,7 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 34,3 år (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 75,7 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 73,3 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 78,2 år (2016)
  • Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 28,4 % (2014)
  • Könsfördelning (hela befolkning): 1 man per kvinna.
  • Religiös tillhörighet: Anglikaner, andra protestanter, katoliker.
  • Etnicitet: Huvudsakligen svarta, en del britter, portugiser och libaneser.

Siffror tagna från CIA World Factbook.[1]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Landet har ett federalt folkvalt parlament, nationalförsamlingen, med elva ledamöter som utses i allmänna val, varav tre från Nevis, samt dessutom tre senatorer som utses av generalguvernören.

I valet 2015 förlorade St Kitts Labour Party (SLP) sin tidigare majoritet och sin tjuogåriga regeringsinnehav och en ny allians, Team Unity, bestående av People’s Action Movement (PAM), Concerned Citizens Movement (CCM och People’s Labour Party, (PLP) fick sju av de elva platserna i parlamentet. SLP fick bara tre mandat och Nevis Reformation Party ett mandat. Valet föregicks av en lång process med ett försök från oppositionens sida att få till stånd en misstroendeomröstning. Det var också kontroverser om nya valkretsindelningar, som dock aldrig blev godkända. Räkningen av rösterna blev också föremål för dispyt och stoppades av chefen för valmyndigheten innan den var helt färdig.

Som ny premiärminister tillträdde Timothy Harris den 18 februari 2015. Han förklarade efter sin valseger att folket hade uttalat att de ville ha förändring och utlovade en arbetsplan för den nya regeringen så att övergången skulle kunna gå snabbt. Premiärministern försäkrade också att han skulle verka för stabilitet för federationen och att den nya regeringen var näringslivsvänlig. Han uppgav att han redan tagit kontakt med potentiella investerare för landet.[5]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Landets mest kände idrottsman är sprintern Kim Collins som tog VM-guld på 100 m vid VM i friidrott 2003. Cricket är populärt och även fotboll: Det nationella laget heter "Sugar boyz".[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Saint Kitts and Nevis”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 13 april 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sc.html. Läst 24 maj 2017. 
  2. ^ [a b c] ”St. Kitts and Nevis 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=87&pr1.y=9&c=361&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 24 maj 2017. 
  3. ^ ”Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 24 maj 2015. http://www.hdr.undp.org/en/countries/profiles/KNA. Läst 5 december 2016. 
  4. ^ Länder, territorier och valutor
  5. ^ [a b c d] ”Om St Kitts och Nevis | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-St-Kitts-och-Nevis/. Läst 26 december 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]