Kulturen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kulturhistoriska museet)
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. För tidningen Kulturen, se Tidningen Kulturen; för årsskriften utgiven av Kulturen i Lund, se Kulturen (årsskrift); för studieförbundet, se Kulturens Bildningsverksamhet. Se även Kultur.
Kulturen i Lund
Kulturens huvudbyggnad, juni 2010.JPG
Kulturens huvudbyggnad, det så kallade "Vita huset" eller "Bondpinan"
Information
Etablerat 1882
Plats Lund, Sverige
Typ av museum Kulturhistoriskt museum
Besökare per år 73 354 (2013)[1]
Museichef Anki Dahlin
Webbplats kulturen.com

Kulturen förvaltar sju museer, två friluftsmuseer och ett antal kulturhistoriska byggnader. Huvuddelen av verksamheten är lokaliserad på Kulturen i Lund, men det bedrivs även verksamhet i filialer på andra ställen i Lund, därutöver i Helsingborg, Östarp, Borgeby och Bosjökloster. Kulturen ägs av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, som är en ideell förening med cirka 3 500 medlemmar som stödjer verksamheten. På Kulturen finns Sveriges största samling av kulturhistoriska föremål från södra Sverige, stora samlingar av jämförande föremål från hela världen och norra Europas största medeltidsarkeologiska samling.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skårbystenen 1, en av flera runstenar som är placerade framför Kulturens huvudbyggnad.

Kulturen grundades 1882 av Georg Karlin som var dess chef till 1933. Karlin såg det gamla bondesamhället försvinna och ville rädda byggnader, redskap, möbler och kläder från den gamla folkkulturen. Detta har resulterat i en omfattande och unik samling om cirka 2 miljoner föremål.

På sommaren 1882 ställdes föremålen ut i Huaröds prästgård. Karlin hade redan vid den här tiden planer på att flytta en gammal korsvirkesgård från Flesma till Lund för att inrymma samlingarna. För det fortsatta insamlandet bildades på hösten 1882 Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. 1884-1886 förvarades samlingarna på vinden till "Kuggis", en nu riven byggnad i Lundagård. Då universitetet därefter behövde lokalerna, fick samlingarna magasineras. 1888 kunde museet öppnas på nytt i förhyrda lokaler i Weibullska gården vid Stora Gråbrödersgatan. Den 2 september 1891 flyttade man in i Tollska huset.[2]

1890 förvärvade styrelsen Tollska gården, som tidigare tillhört Per Henrik Ling. Redan från början var Karlins tanke att museet skulle planeras efter paviljonssystemet, med en rad olika byggnader, var och en belysande en särskild kulturhistorisk miljö. Först att uppföras blev "Borgarhuset" som kom på plats redan 1891. Det är en av de byggnader som kom att hårdast kritiseras ur kulturhistoriskt sammanhang – byggnaden är en ganska fri rekonstruktion av ett borgarhus i korsvirke. Delar av byggnaden hämtades från det rivna Lembkeska korsvirkesgården men förebilden vid uppförandet var en byggnad på en tapet av den flamländske konstnären Hans Knieper på Nationalmuseet i Köpenhamn. Huset invigdes 1892 samtidigt med loftboden från Uranäs i Åseda socken och högloftstugan från Nybygdens by i Jämshögs socken. Karlin inköpte även en loftbod från Möcketorp i Älghults socken 1894 uppfördes Bosebo kyrka på området.[2]

1908 kunde området utvidgas utmed Adelsgatan genom inköp av Lindforska gården tillsammans med studentkasernerna Locus Peccatorum och Locus Virtutum. 1907 inköptes ytterligare ett par fastigheter i det så kallade stadskvarteret. Detta området utvidgades ytterligare genom inköp av det Weibullska huset vid Adelsgatan 1925.[2]

Till Kulturen hör Kulturens museum och friluftsmuseum i Lund, vanligen kallat Kulturen i Lund, därutöver även Kulturens Östarp som är en gård som införskaffades 1923 och bevarats på plats, skalden Esaias Tegnérs tidigare bostad Tegnérmuseet, Lunds äldsta bevarade handelsbod Hökeriet och underjordiska Drottens Kyrkoruin i Kattesundsområdet i Lund som visar den utgrävda grunden till medeltida Drottens kyrka och även resterna efter Lunds äldsta träkyrka som byggdes av Sven Tveskägg omkring år 990. Drottens Kyrkoruin nyinvigdes den 18 december 2006 med ny belysning och en ny utställning. Kulturens verksamhet omfattar även Livets museum i Lund, Medicinhistoriska museet i Helsingborg, Norlindsmuseet på Borgeby Slott och Bosjöklosters mölla.

Kulturen i Lund[redigera | redigera wikitext]

Kulturen i Lund är ett museum och friluftsmuseum som sträcker sig över två kvarter i centrala Lund. Det är beläget vid Tegnérsplatsen nära Lunds domkyrka. Friluftsmuseet är Sveriges näst äldsta efter Skansen i Stockholm.

1890 köptes den fastighet som idag kallas Herrehuset, med ett stort bostadshus, damm, trädgård och lusthus. Bostadshuset gavs en ny barockfasad och ett antal andra byggnader flyttades till området. Fyra av dessa skulle berätta om det gamla riksdagssystemet indelat i adel, präster, borgare och bönder. 1892 invigdes Kulturen som Sveriges och världens andra friluftsmuseum. I byggnaderna visades samlingarna ordnade efter olika teman.

Under de kommande åren köptes de intilliggande fastigheterna. Stadskvarteret byggdes upp i omgångar 1907-1930. Idag utgår verksamheten från stora museisamlingar av såväl sydsvenskt kulturhistoriskt material som världskultur. I de drygt trettio kulturhistoriska byggnaderna visas utställningar om kulturhistoria, hantverk, konst och design.

Friluftsmuseet i Lund[redigera | redigera wikitext]

Dekanhuset.
Locus Peccatorum.

Friluftsmuseet erbjuder en rik varierad kulturmiljö med historiska, sociala och geografiska dimensioner. Här finns en kombination av gatumiljöer, trädgårdar och byggnader med föremålssamlingar. Byggnaderna på området utgörs både av sådana som ursprungligen uppförts på plats och sådana som flyttats dit som museibyggnader sedan museet öppnade 1892.

Friluftsmuseet anlades efter det så kallade paviljongsystemet med inspiration från 1800-talets världsutställningar. Det nyskapande med Kulturens friluftsmuseum var att publiken fick uppleva historiska byggnader, föremål och utemiljöer tillsammans, som en helhet. Det vanliga på museer då var att föremålen visades i montrar i särskilda utställningsbyggnader. Kulturen visade boende- och verksamhetsmiljöer från de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – dvs. stånden i Sveriges riksdag, före införandet av tvåkammarriksdagen 1866. Till det ursprungliga friluftsmuseet har fler tomter med befintliga historiska hus lagts till och fler byggnader har flyttats dit.

Några av byggnaderna redovisas nedan.

Allmogehallen[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden uppfördes 1853 som stall och uthus till de två bostäderna i Vita huset. Tomten var delad i två delar, en för varje familj, avgränsad av en hagtornshäck. I byggnaden fanns stall med spiltor för nio hästar, foderhus, loge och vedbod. I ett nu rivet hus fanns dessutom gödselstad, svinhus och tre dass. 1917 köpte staden Lund fastigheten och använde den för bland annat renhållningsverket.

1927 köpte Kulturen fastigheten och byggde om den för utställningar om jordbruks- och allmogehistoria. De öppnades 1929 och byggnaden kallas sedan dess Allmogehallen.

Arbetarbostaden[redigera | redigera wikitext]

Huset mot gatan byggdes 1849 av murargesällen Måns Persson Bergsten. På bottenvåningen fanns två lägenheter och på ovanvåningen tre rum. Som mest bodde här och i Gårdshuset 16 personer. Gården är typisk för svenska städer med stenbeläggning, uthus och dass. Fastigheten köptes av Kulturen 1924, och beboddes fram till 1960-talet.

Berlingska huset[redigera | redigera wikitext]

Huset flyttades 1911 från Lilla Gråbrödersgatan i Lund till Kulturen. Det är Lunds äldsta bevarade korsvirkeshus och sannolikt byggt vid 1600-talets slut. Den höga tegelgrunden är från medeltiden och från ett hus som en gång var residens för sockenprästen i Nicolai församling. Det branta taket som är lagt med enkupigt tegel är typiskt för mer påkostade hus från den tiden. Huset har fått sitt namn efter boktryckarfamiljen Berling som bodde i huset under större delen av 1800-talet. De lekfulla tegelmönstren med bland annat väderkvarnar är ett tillägg gjort på Kulturen.

Borgarhuset[redigera | redigera wikitext]

I Malmö revs 1891 den Lembkeska korsvirkesgården från 1500-talet. Kulturen använde de snidade skulpturerna från huset och arkitekten Henrik Sjöström ritade en idealiserad bild av ett renässanshus. Huset som stod färdigt 1892, kallades först Malmöhuset, men sedan Borgarhuset. Det ingick i Kulturens gestaltning av exempel på bostäder från den gamla riksdagsindelningen i de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder.

På 1890-talet fanns några interiörer med exempel på borgerligt boende, men största delen var expeditionslokaler för museet och bostad för museets chef. Först 1917 fanns det utställningar i hela huset.

Dekanhuset[redigera | redigera wikitext]

Dekanhuset, alternativt Dekanresidenset, är ett medeltida tegelhus på Adelgatan i Kulturkvadranten.

Husets nedre del byggdes på 1200-talet som en del av ett bostadshus. Den övre delen stammar från 1400-talet. Huset låg tidigare på Kyrkogatan 17, men hotades av rivning. Karlin hade redan 1903 kämpat för att huset skulle bevaras på befintlig plats, men misslyckats. Istället inköpte han huset för Kulturens räkning och 1908 uppfördes det på sin nuvarande plats. Byggnaden var där den stod kraftigt ombyggd i senare tid och Karlin lät riva de modernare delarna, samtidigt som de medeltida delarna delvis fick rekonstrueras. Karlin döpte först huset till "Kalendehuset" då han ansåg att det varit de medeltida Kalendebrödernas gillehus. 1946 kunde dock stadsantikvarie Ragnar Blomqvist att byggnaden inte varit Kalendebrödernas gillehus, utan i slutet av medeltiden varit bostadshus åt dekanen, och har därefter kommit att kallas "Dekanhuset".[2]

Locus Peccatorum[redigera | redigera wikitext]

Locus Peccatorum (lat. "Syndernas hus") är en byggnad från början av 1700-talet i hörnet av Adelgatan och Sankt Annegatan i Lund. Den tjänade under 1700- och 1800-talen som så kallad studentkasern och ägdes under det tidiga 1800-talet av professorn och universitetsrektorn Anders Otto Lindfors (1781-1841).

År 1829 inträffade här den händelse som givit upphov till byggnadens namn. En sinnessjuk student, Jacob Wilhelm Blomdahl (1804-1830) slog ihjäl studiekamraten Andreas Emanuel Landén (1807-1829) under ett slagsmål. Gärningsmannen dömdes av universitetets konsistorium till döden och halshöggs ute på Norra Fäladen.[3][4]

Byggnaden tillhör Kulturen sedan år 1898.

Chefer för Kulturen[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (7 januari 2014). ”Landets museer behöll sin starka roll under 2013”. Pressmeddelande. Läst 15 juni 2014.
  2. ^ [a b c d] Karlin och Kulturen, Kulturens årsbok 1992
  3. ^ http://lundagard.se/2012/01/24/domd-till-doden-av-rektorn/
  4. ^ Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906, Lund 1907, s. 25-27.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Frostabygden 1958, Frosta Härads Hembygdsförening

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]