Lomma kommun är en kommun i Skåne län , som ingår i Stormalmö . Centralort är Lomma .
I väster ligger Öresund , i norr avgränsas kommunen av Kävlingeån och Kävlinge kommun , i öster ligger Lunds och Staffanstorps kommun och i söder Burlövs kommun .
Områdets historia sträcker sig lång tillbaka i tiden. Det strategiska läget mellan Kävlingeåns och Höje ås mynningar i Öresund har medfört en befolkning som kan spåras tillbaka till stenåldern . 1085 grundades Lomma och många ortnamn i bygden kan härledas till den rikedom som uppstod genom handel och kyrka i närbelägna Lund .
Kommunens område motsvarar socknarna: Borgeby , Fjelie , Flädie och Lomma . Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar landskommuner med samma namn.
Lomma municipalsamhälle inrättades i Lomma landskommun 12 september 1900. 1951 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Lomma köping .
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen " Flädie av de tre dåvarande landskommunerna Borgeby , Fjelie och Flädie. Den 1 januari 1963 inkorporerades hela Flädie landskommun i Lomma köping.
Lomma kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lomma köping.[ 5]
Omkring 2010 har kommunens yta utökats när den nordvästra delen av den konstgjorda halvön Spillepengens deponi/återvinning kommit att ligga i Lomma kommun även om den övriga delen ligger i Burlövs kommun .
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Malmö domsaga och ingår sedan 2005 i Lunds domsaga .[ 6]
Blasonering : I rött fält ett ankare och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar .
Vapnet fastställdes för den dåvarande Lomma köping 1960. Ankaret syftar på hamnen och muren på ett tegelbruk, som grundats på 1600-talet . Vapnet registrerades hos PRV för kommunen 1974.
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +35%.[ 7]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Lomma kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 8]
Det finns 3 tätorter i Lomma kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr
Tätort
Befolkning
1
Lomma &&&&&&&&&&012368.&&&&&0 12 368
2
Bjärred &&&&&&&&&&&09844.&&&&&0 9 844
3
Flädie &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0 231
Socialdemokraterna (Sverige) var största partiet i kommunfullmäktige vid valen 1970-1982 och Moderaterna har varit största parti sedan valet 1985 och fick även egen majoritet vid valet 2010. Näst största parti var Moderaterna i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 och 1976, Moderaterna i valen 1979 och 1982 samt Socialdemokraterna sedan 1985. I valen 1985 och 1988 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[ 9]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Lomma kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 7 av de 8 riksdagspartierna representerade. Vänsterpartiet fanns representerade i fullmäktige vid valen 1998 och 2002.
Presidium 2014–2018
Ordförande
M Claes Hedlund
Förste vice ordförande
M Mozhgan Zachrison
Andre vice ordförande
S Karl-Gustav Nilsson
Källa:[ 10]
Presidium 2015–2018
Ordförande
M Anders Berngarn
Förste vice ordförande
M Robert Wenglén
Andre vice ordförande
S Lisa Bäck
Källa:[ 11]
Nämnd
Ordförande 2015–2018
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
M Robert Wenglén
M Lena Wahlgren
S Lars Carlén
Kultur- och fritidsnämnden
M Carin Hansson
M Emma Köster
S Karl-Gustav Nilsson
Miljö- och byggnadsnämnden
M Jerry Ahlström
M Patric Bystedt
S Lennart Nilsson
Socialnämnden
M Sofia Forsgren-Böhmer
L Britt Hjertqvist
S Conny Bäck
Tekniska nämnden
M Alf Michelsen
M Lennart Månsson
S Rune Netterlind
Valnämnden
M Bo Nilsson
M Robert Wenglén
S Conny Bäck
Källa:[ 12]
Mandatfördelning i Lomma kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SPI SD BLV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 21 8 7 9 45 92,5 1973 20 11 4 10 45 95,1 1976 17 13 4 11 45 95,3 1979 16 10 5 14 45 94,5 1982 17 9 3 16 45 94,8 1985 16 1 6 6 16 45 93,8 1988 15 3 2 4 6 15 45 90,9 1991 13 2 2 3 5 2 18 45 91,3 1994 16 2 2 3 4 1 17 45 91,1 1998 1 13 2 1 2 2 3 3 18 45 87,32 2002 1 13 1 1 1 1 2 6 2 17 45 87,78 2006 11 1 1 2 2 5 1 22 45 89,36 2010 8 2 1 2 2 5 1 24 45 90,48 2014 10 3 3 2 5 1 21 45 92,00 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Namn
Tillträdde
Avgick
Thore Månsson (C )
1 november 1973[ 13]
31 oktober 1998[ 13]
Claes Hedlund (M )
1 november 1998-[ 14]
Namn
Tillträdde
Avgick
Olof Bergman (M )
1 januari 1974[ 15]
31 december 1988[ 15]
Nils Linde (M )
1 januari 1989[ 16]
31 december 1997[ 16]
Thomas Håkansson (M )
1 januari 1998[ 17]
31 augusti 2009[ 17]
Anders Berngarn (M )
1 september 2009-[ 18]
Fridolf, Gunborg (1992). Litteratur om Lomma kommun Libris 1542794
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b c d ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.^ ”Kommunfullmäktige” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=kf . Läst 14 mars 2017 . ^ ”Kommunstyrelsen” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks . Läst 14 mars 2017 . ^ ”Nämnder/Styrelser” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/namndstyrelse.asp . Läst 14 mars 2017 . ^ [a b ”Historik för Månsson, Thore (C)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69 . Läst 14 mars 2017 .
^ ”Historik för Hedlund, Claes (M)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69 . Läst 14 mars 2017 . ^ [a b ”Historik för Bergman, Olof (m)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=14 . Läst 14 mars 2017 .
^ [a b ”Historik för Linde, Nils (m)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=106 . Läst 14 mars 2017 .
^ [a b ”Historik för Håkansson, Thomas (M)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=78 . Läst 14 mars 2017 .
^ ”Historik för Berngarn, Anders (M)” . TroInt . https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=332 . Läst 14 mars 2017 .
Sverige
