Hoppa till innehållet

Tomelilla kommun

Tomelilla kommun
Kommun
Tomelilla kommunhus
SloganGlada Tomelilla[1]
Kommunens vapen.
Tomelilla kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortTomelilla
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 641 ()[2]
Areal397,51 kvadratkilometer ()[3]
- därav land396,01 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1,5 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet34,45 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°33′N 13°57′Ö / 55.55°N 13.95°Ö / 55.55; 13.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets (–)
Simrishamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0886[4]
Anställda975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1270 (–)[6]
1160 (–)[7]
GeoNames2668364
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tomelilla kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Tomelilla.

Tomelilla kommun ligger på Österlen och gränsar till Simrishamns, Kristianstads, Hörby, Sjöbo och Ystads kommun.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Andrarum, Benestad, Bollerup, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Kverrestad, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tosterup, Tranås, Tryde, Ullstorp, Östra Ingelstad och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tomelilla municipalsamhälle inrättades i Tryde landskommun 22 januari 1887 och upplöstes 1921 när Tomelilla köping bildades genom utbrytning ur denna landskommun och Ullstorps landskommun. Smedstorps municipalsamhälle inrättades 3 oktober 1890 och upplöstes vid utgången av 1954.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Brösarp (av de tidigare kommunerna Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Andrarum och Ravlunda), Glemmingebro (av Bollerup, Glemminge, Ingelstorp, Tosterup och Övraby), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Onslunda (av Onslunda, Spjutstorp och Tranås) samt Smedstorp (av Kverrestad och Smedstorp). Samtidigt uppgick landskommunerna Benestad, Ramsåsa, Tryde och Ullstorp i Tomelilla köping.

1969 införlivades i Tomelilla köping landskommunerna Smedstorp och Onslunda samt huvuddelen ur Brösarps landskommun (alla församlingar utom Ravlunda) och en del ur den då upplösta Hammenhögs landskommun (Östra Ingelstads församling). Tomelilla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tomelilla köping och delar ut Glemmingebro landskommun (Tosterups, Bollerups och Övraby församlingar).[8]

Kommunen ingick från bildandet till 20 november 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga, och ingår sen dess i Ystads domsaga.[9]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet växlar från varierande skogsmarker med blandskog i norr till ett öppet, böljande jordbrukslandskap med bördiga moränleror runt centralorten i söder. Berggrunden skiftar också från urberg i norr till sandsten och alunskiffer, för att sedan övergå till lerskiffer i söder.

Längs den natursköna Verkeån i norr finns imponerande isälvsavlagringar vid Brösarps backar, där stäppartade torrängar och hedar breder ut sig. Den södra slättbygden genomsyras av den geologiskt och botaniskt intressanta Fyledalen, där de botaniskt värdefulla extremrikkärren vid Benestads backar pryder sluttningarna.[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Brösarp-Tranås församling, Smedstorps församling och Tomelillabygdens församling.

Distrikt (socknar) inom Tomelilla kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

Det finns sju tätorter i Tomelilla kommun.[12]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Tomelilla &&&&&&&&&&&06826.&&&&&06 826
2 Brösarp &&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719
3 Onslunda &&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524
4 Smedstorp &&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
5 Lunnarp &&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
6 Skåne-Tranås &&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226
7 Spjutstorp &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2010-2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. De två partierna kom även överens om delat ordförandeskap för ordförande i kommunstyrelsen. Socialdemokraten Torgny Larsson var ordförande 1 januari 2011 till den 31 december 2012 och moderaten Magnus Björkman var ordförande från 1 januari 2013 till den 31 december 2014.[13]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[14]
Ordförande C Leif Sandberg
Förste vice ordförande SD Per-Olof Örnsved
Andre vice ordförande S Anne-Maj Råberg

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSPISDKVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701513715
151375
4184,1
37
19731414616
141466
4187,3
356
1976141458
141458
4189,2
3110
1979141359
141359
4187,1
338
19821511339
151339
4186,8
329
19851511249
151249
4185,5
3110
19881621148
1621148
4181,1
2912
1991141103211
14103211
4180,4
2912
19941723829
1723829
4182,0
2912
19982141372210
214372210
4174,15
2516
2002215126429
21526429
4171,63
2516
200611214262211
124262211
4174,97
1821
201011221662110
12266210
4177,89
2120
20141112198117
112987
4181,49
2516
20182101108118
2101088
4183,27
2516
2022291126119
291269
4181,87
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2015 hölls ett nytt val av kommunstyrelsen för perioden 1 januari 2016 till 31 december 2018. Valet var nödvändigt då kommunstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden endast blev valda på ett ettårigt mandat.[15]

Presidium 2016–2018
Ordförande C Leif Sandberg
Förste vice ordförande M Per-Martin Svensson
Andre vice ordförande S Torgny Larsson

Källa:[16]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  John Johansson (M) 1 januari 1999[17] 31 december 2002[17][18]
  Kristina Jönsson (M) 1 januari 2003[19] 15 september 2009[19]
  Margith Svensson (M) 15 september 2009[20] 31 december 2010[20]
  Torgny Larsson (S) 1 januari 2011[21] 31 december 2012[21]
  Magnus Björkman (M) 1 januari 2013[22] 31 december 2014[22]
  Leif Sandberg (C) 1 januari 2015-

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av jordbruks- och serviceföretag. Bland de större företagen kan nämnas Skånemejerier, Swegon, Lindsténs Elektriska och Ingelsta Kalkon.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Riksvägarna 11 och 19 utgör viktiga förbindelser som genomkorsar kommunen. Järnvägen Ystad-Simrishamn är en annan viktig transportlänk.

Genom norra delen av kommunen sträcker sig Skåneleden/Österlenleden.[10]

Österlens folkhögskola ligger i Tomelilla.

Demografi
Tomelilla kommun
TomelillaKyrkomiljö21500001483579.jpg
Tomelilla kyrkomiljö.
Könsfördelning
Män50,3 % (2022)
Kvinnor49,7 % (2022)
Medelålder
Män44,2 år (2022)
Kvinnor45,1 år (2022)
Hushåll
Ensamstående46,0 %
Sammanboende49,0 %
Övriga hushåll5,0 %
Födelseland
Sverige86,7 %
Utanför Sverige13,3 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Tomelilla kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
12 976
1975
  
12 605
1980
  
12 664
1985
  
12 321
1990
  
12 442
1995
  
12 573
2000
  
12 372
2005
  
12 682
2010
  
12 914
2015
  
13 132
2020
  
13 663
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 707, eller 13,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 132 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 841, eller 6,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 447 den 31 december 2002).[24]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Tomelilla kommun 13 132 personer. Av dessa var 1 395 personer (10,62 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[25]

Den 1 juli 2006 öppnades ett Hasseåtage-museum i Tomelilla.

I Tomelilla kommun finns flera gallerier och konstnärer med egna ateljéer. I centralorten Tomelilla ligger Tomelilla Konsthall med en bildkonstskola för barn och ungdom, och Tomelilla Jazzarkiv för mogen ungdom.

Christinehofs slott i Andrarum norr om Tomelilla är välkänt för sina utomhuskonserter med internationellt berömda artister och andra publikdragande arrangemang.

Tomelilla var centrum för AB Svenska Ords filminspelningar på 1970- och 80-talen, och på biografen Rio hade alla bolagets filmer världspremiär.

Den tredje torsdagen i juli varje år hålls Tomelilla marknad i centrala Tomelilla. På Kronovalls slott vid Sankt Olof finns vintillverkning och andra kulinariska kulturvärden.

Kommunsymboler

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en balkvis ställd flygande glada i silver.

Det tog nära 50 år och ett antal kommunombildningar innan Tomelilla kunde anta ett kommunvapen som den sista av Skånes kommuner. 1954 låg flera förslag på bordet, varav ett med vildsvin. Inget accepterades. På 1960-talet gjordes nya försök, också de utan resultat. Som symbol användes sedan bilden av en staty som finns på torget i Tomelilla. Denna infogades också i en sköld och fungerade som vapen. Då bilden inte uppfyllde de heraldiska reglerna kunde den inte dock registreras som ett sådant och få det skydd en registrering innebär. 2002 kunde det nuvarande vapnet med en glada så äntligen antas av kommunen och senare registreras i PRV.

Även Glemmingebro hade ett vapen vars giltighet upphört 1971 i samband med att den tidigare landskommunen delades mellan Tomelilla och Ystad.

Kommunfågel

[redigera | redigera wikitext]
Den röda gladan är Tomelillas kommunfågel och avbildas även i kommunvapnet.
  1. ^ läs online, www.tomelilla.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 5 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik Ingelstads domsaga
  10. ^ [a b] ”Tomelilla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tomelilla. Läst 8 maj 2024. 
  11. ^
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Vid midnatt är maktskiftets timme slagen”. Sydsvenskan. 31 december 2012. http://www.sydsvenskan.se/2012-12-31/vid-midnatt-ar-maktskiftets-timme-slagen. Läst 6 mars 2017. 
  14. ^ ”Kommunfullmäktige”. Tomelilla kommun. https://tomelilla.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.1015.html. Läst 15 september 2024. 
  15. ^ ”Centern tappade mandat till SD i ovanligt Tomelillaval”. Ystads Allehanda. 26 oktober 2015. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/centern-tappade-mandat-till-sd-i-ovanligt-tomelillaval/. Läst 12 februari 2017. 
  16. ^ ”Kommunstyrelsen”. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213001428/https://www.tomelilla.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017. 
  17. ^ [a b] ”Förtroendevald Johansson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045201/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=2&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017. 
  18. ^ Per Nilsson (7 december 2002). ”Kommunalrådet avtackades”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/kommunalradet-avtackades/. Läst 6 mars 2017. 
  19. ^ [a b] ”Förtroendevald Kristina Jönsson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045158/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=74&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017. 
  20. ^ [a b] ”Förtroendevald Margith Svensson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045505/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=198&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017. 
  21. ^ [a b] ”Förtroendevald Torgny Larsson (s)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045928/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=20&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017. 
  22. ^ [a b] ”Förtroendevald Magnus Björkman (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045833/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=489&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017. 
  23. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017. 
  24. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017. 
  25. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]