Sibley-Ahlquists taxonomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sibley-Ahlquists taxonomi är en taxonomi för fåglar, baserat på analyser av DNA-DNA-hybridisering. Taxonomin publicerades under 1980- och 1990-talet av Charles Sibley och Jon Ahlquist. Det råder diskussioner kring denna taxonomi och inte alla ornitologorganisationer har accepterat den fullständigt, men den har förändrat synsättet på fåglars taxonomi. Den amerikanska American Ornithologists' Union, en stor och anrik ornitologisk organisation bestående främst av professionella ornitologer, har accepterat systemet nästan i sin helhet. I den taxonomi som presenteras av Ericson et al (2006) har flera stora förändringar skett i jämförelse med Sibley-Ahlquists taxonomi.[1]

De svenska namn som används här nedan är nästan uteslutande myntade tidigare än denna taxonomi, och kan i vissa fall betraktas som olämpliga eller missvisande.

Palaeognathae[redigera | redigera wikitext]

Ratitae[redigera | redigera wikitext]

Strutsfåglar (Struthioniformes)[redigera | redigera wikitext]

Ordningen strutsfåglar har utvidgats till att omfatta även de enligt Sibley-Ahlquist föråldrade ordningarna Rheiformes, Casuariiformes och Apterygiformes.

  1. Strutsar (Struthionidae)
  2. Nanduer (Rheidae)
  3. Kasuarer (Casuariidae)
  4. Kivier (Apterygidae)

Tinamiformes[redigera | redigera wikitext]

  1. Tinamoer (Tinamidae) (ej standardiserat namn, även stubbstjärthöns)

Neognathae[redigera | redigera wikitext]

Galloanserae[redigera | redigera wikitext]

Gallomorphae[redigera | redigera wikitext]

Craciformes[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, utbruten ur Hönsfåglar.

  1. Hockohöns (Cracidae) (ej standardiserat namn, även trädhöns)
  2. Storfothöns (Megapodiidae)
Hönsfåglar (Galliformes)[redigera | redigera wikitext]
  1. Fälthöns (Phasianidae)
  2. Pärlhöns (Numididae)
  3. Tofsvaktlar (Odontophoridae)

Anserimorphae[redigera | redigera wikitext]

Andfåglar (Anseriformes)[redigera | redigera wikitext]
  1. Värnfåglar (Anhimidae)
  2. Skatgäss (Anseranatidae)
  3. Visseländer (Dendrocygnidae)
  4. Egentliga andfåglar (Anatidae)

Turnicae[redigera | redigera wikitext]

Turniciformes[redigera | redigera wikitext]

  1. Springhöns (Turnicidae)

Picae[redigera | redigera wikitext]

Hackspettartade fåglar (Piciformes)[redigera | redigera wikitext]

  1. Honungsgökar (Indicatoridae)
  2. Hackspettar (Picidae)
  3. Asiatiska barbetter (Megalaimidae)
  4. Afrikanska barbetter (Lybiidae)
  5. Tukaner (Ramphastidae)

Coraciae[redigera | redigera wikitext]

Galbulimorphae[redigera | redigera wikitext]

Jakamar- och trögfåglar (Galbuliformes)[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, dessa fåglar räknas annars till hackspettartade fåglar

  1. Jakamaner (Galbulidae)
  2. Trögfåglar (Bucconidae)

Bucerotimorphae[redigera | redigera wikitext]

Bucerotiformes[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

  1. Hornkorpar (Bucorvidae)
  2. Näshornsfåglar (Bucerotidae)
Upupiformes[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

  1. Härfåglar (Upupidae)
  2. Skratthärfåglar (Phoeniculidae) (ibland även kallade trädhärfåglar)
  3. Rhinopomastidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)

Coraciimorphae[redigera | redigera wikitext]

Trogoniformes[redigera | redigera wikitext]
  1. Trogoner (Trogonidae)
Praktfåglar (Coraciiformes)[redigera | redigera wikitext]
  1. Blåkråkor (Coraciidae)
  2. Markblåkråkor (Brachypteraciidae)
  3. Kuroler (Leptosomidae) (ej standardiserat namn, även gökblåkråkor)
  4. Motmoter (Momotidae)
  5. Todier (Todidae)
  6. Kungsfiskare (Alcedinidae)
  7. Trädkungsfiskare (Halcyonidae)
  8. Vattenkungsfiskare (Cerylidae)
  9. Biätare (Meropidae)

Coliae[redigera | redigera wikitext]

Musfåglar (Coliiformes)[redigera | redigera wikitext]

  1. Musfåglar (Coliidae)

Passerae[redigera | redigera wikitext]

Cuculimorphae[redigera | redigera wikitext]

Gökfåglar (Cuculiformes)[redigera | redigera wikitext]

En del familjer har brutits ut till den separata ordningen turakoer.

  1. Gökar (Cuculidae)
  2. Sporrgökar (Centropodidae) (ej standardiserat namn)
  3. Coccyzidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)
  4. Hoatziner (Opisthocomidae) (ej standardiserat namn, även stinkfåglar)
  5. Crotophagidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)
  6. Neomorphidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)

Psittacimorphae[redigera | redigera wikitext]

Papegojfåglar (Psittaciformes)[redigera | redigera wikitext]

Även kakaduorna tillhör denna ordning, men osäkert om som en separat familj Cacatuidae, eller om arterna inräknas under Papegojor.

  1. Papegojor (Psittacidae)

Apodimorphae[redigera | redigera wikitext]

Seglarfåglar (Apodiformes)[redigera | redigera wikitext]
  1. Seglare (Apodidae)
  2. Trädseglare (Hemiprocnidae)
Trochiliformes[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, utbruten ur Apodiformes.

  1. Kolibrier (Trochilidae)

Strigimorphae[redigera | redigera wikitext]

Musophagiformes[redigera | redigera wikitext]

Ny ordning, utbruten ur Cuculiformes.

  1. Turakoer (Musophagidae)
Ugglor (Strigiformes)[redigera | redigera wikitext]

I denna taxonomi inkluderas ordningen skärrfåglar (Caprimulgiformes) (det vill säga familjen nattskärror med flera) bland ugglorna.

  1. Tornugglor (Tytonidae)
  2. Egentliga ugglor (Strigidae)
  3. Ugglenattskärror (Aegothelidae)
  4. Grodmunnar (Podargidae)
  5. Asiatiska grodmunnar (Batrachostomidae)
  6. Oljefåglar (Steatornithidae)
  7. Potoer (Nyctibiidae) (ej standardiserat namn, även tandnattskärror)
  8. Öronnattskärror (Eurostopodidae)
  9. Nattskärror (Caprimulgidae)

Passerimorphae[redigera | redigera wikitext]

Duvfåglar (Columbiformes)[redigera | redigera wikitext]

Familjen flyghöns har förts till ordningen storkfåglar.

  1. Dronter (Raphidae)
  2. Duvor (Columbidae)
Tran- och rallfåglar (Gruiformes)[redigera | redigera wikitext]

Familjen Turnicidae har brutits ut ur Tran- och rallfåglarna, och förs till den nyskapade ordningen Turniciformes.

  1. Solrallar (Eurypygidae)
  2. Trappar (Otididae)
  3. Tranor (Gruidae)
  4. Ralltranor (Aramidae)
  5. Simrallar (Heliornithidae)
  6. Trumpetare (Psophiidae)
  7. Seriemor (Cariamidae)
  8. Kaguer (Rhynochetidae)
  9. Rallar (Rallidae)
  10. Duvrallar (Mesitornithidae) (ej standardiserat namn, även mesiter)
Storkfåglar (Ciconiiformes)[redigera | redigera wikitext]

Denna ordning har utökats väsentligt och omfattar förutom vad som även tidigare kallades för storkfåglar (Ciconiiformes) även de enligt Sibley-Ahlquist obsoleta ordningarna pingvinfåglar, lomfåglar, doppingfåglar, petrellfåglar, pelikanfåglar, rovfåglar, vadarfåglar samt familjen flyghöns.

Det svenska namnet storkfåglar härrör till den användning det latinska namnet haft tidigare, vilket kanske inte längre är så lämpligt för denna utökade ordning.

  1. Flyghöns (Pteroclidae)
  2. Frösnäppor (Thinocoridae)
  3. Stäpplöpare (Pedionomidae)
  4. Snäppor (Scolopacidae)
  5. Rallbeckasiner (Rostratulidae)
  6. Jacanor (Jacanidae)
  7. Slidnäbbar (Chionididae)
  8. Magellanpipare (Pluvianellidae)
  9. Tjockfotar (Burhinidae)
  10. Pipare (Charadriidae)
  11. Vadarsvalor (Glareolidae)
  12. Måsar (Laridae)
  13. Hökartade rovfåglar (Accipitridae)
  14. Sekreterarfåglar (Sagittariidae)
  15. Falkfåglar (Falconidae)
  16. Doppingar (Podicipedidae)
  17. Tropikfåglar (Phaethontidae)
  18. Sulor (Sulidae)
  19. Ormhalsfåglar (Anhingidae)
  20. Skarvar (Phalacrocoracidae)
  21. Hägrar (Ardeidae)
  22. Skuggstorkar (Scopidae)
  23. Flamingoer (Phoenicopteridae)
  24. Ibisfåglar (Threskiornithidae)
  25. Pelikaner (Pelecanidae)
  26. Storkar (Ciconiidae)
  27. Fregattfåglar (Fregatidae)
  28. Pingviner (Spheniscidae)
  29. Lommar (Gaviidae)
  30. Stormfåglar (Procellariidae)
Tättingar (Passeriformes)[redigera | redigera wikitext]
  1. Klippsmygar (Acanthisittidae)
  2. Pittor (Pittidae) (ej standardiserat namn, även juvelfåglar)
  3. Brednäbbar (Eurylaimidae)
  4. Asitier (Philepittidae)
  5. Tyranner (Tyrannidae) (ej standardiserat namn, även tyrannflugsnappare)
  6. Myrfåglar (Thamnophilidae)
  7. Ugnfåglar (Furnariidae)
  8. Myrtrastar (Formicariidae)
  9. Knottfåglar (Conopophagidae) (även kallad myggätare)
  10. Tapakuler (Rhinocryptidae) (ej standardiserat namn, även sångsmygar)
  11. Australkrypare (Climacteridae) (även kallad australträdkrypare)
  12. Lyrfåglar (Menuridae)
  13. Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae)
  14. Blåsmygar (Maluridae)
  15. Honungsätare (Meliphagidae)
  16. Pardaloter (Pardalotidae) (kallas även panterfåglar)
  17. Australhakar (Petroicidae)
  18. Blåfåglar (Irenidae) (kallas även blågyllingar och bladfåglar)
  19. Marksmygar (Orthonychidae)
  20. Australtimalior (Pomatostomidae) (kallas även sadelnäbbar)
  21. Törnskator (Laniidae)
  22. Vireor (Vireonidae) kallas även vireosångare)
  23. Kråkfåglar (Corvidae)
  24. Vårtkråkor (Callaeidae) (ej standardiserat namn, även vårtfåglar)
  25. Kråktrastar (Picathartidae)
  26. Sidensvansar (Bombycillidae)
  27. Strömstarar (Cinclidae)
  28. Flugsnappare (Muscicapidae)
  29. Starar (Sturnidae)
  30. Nötväckor (Sittidae)
  31. Trädkrypare (Certhiidae)
  32. Mesar (Paridae)
  33. Stjärtmesar (Aegithalidae)
  34. Svalor (Hirundinidae)
  35. Kungsfåglar (Regulidae)
  36. Bulbyler (Pycnonotidae)
  37. Hypocolier (Hypocoliidae) (ej standardiserat namn)
  38. Grässångare (Cisticolidae) (ej standardiserat namn)
  39. Glasögonfåglar (Zosteropidae)
  40. Sångare (Sylviidae)
  41. Lärkor (Alaudidae)
  42. Solfåglar (Nectariniidae)
  43. Bärpickare (Melanocharitidae) (även kallad bärspettar)
  44. Mesbärpickare (Paramythiidae)
  45. Sparvfinkar (Passeridae)
  46. Finkar (Fringillidae)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ericson et al (2006), Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils, Biology Letters, vol.2, sid:543-547, 10.1098/rsbl.2006.0523, nätpublicerad (pdf)9 aug 2006

Källor[redigera | redigera wikitext]