Skolmat i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skolmatsal i Högalids folkskola 1930

Skolmat erbjuds gratis för alla skolelever i Sverige. Skolmat för de fattiga infördes på 1800-talet, en tid efter införandet av allmän skolplikt. Skolmat också för andra elever infördes i många kommuner efter ett riksdagsbeslut 1945. Det dröjde till 1973 innan gratis skolmat serverades i alla skolorna.

När skolorna först blev tillgängliga för alla barn på 1800-talet var gratis mat inte tillgängligt för alla barn. Det var bara de allra fattigaste barnen som fick stöd med mat i skolan, resten av barnen fick ta med sig mat själva eller gå hem på rasterna för att äta. 1945 beslutade riksdagen att skolmaten skulle vara tillgänglig för alla barn och bidrog med 50 öre/måltid, det var dock upp till kommunerna ifall mat skulle serveras till alla. 1912 lade socialdemokraten Fredrik Ström fram en motion om att det behövdes ökat anslag för kostnadsfri mat i skolan. Idag är skolmaten kostnadsfri för alla elever och det är kommunerna som bestämmer om skolmaten i detalj.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet när det beslutades att alla barn skulle gå i skolan tog de med sig egen mat att äta eller gick hem på raster för att äta. Dock kom många av barnen från fattiga familjer och hade inte råd med näringsrik mat och detta uppfattades som ett skäl de presterade sämre i skolan. [1] På 1800-talet började mat serveras på skolor runt om i Sverige, skolmaten var dock inte tillgänglig för alla. Maten serverades främst åt dem som inte hade råd med egen mat, resterande fick ta med egen mat till skolan. Den mat som serverades till de allra fattigaste barnen var mest gröt eller soppa. I vissa fall skänktes det mat till skolorna från snälla invånare i byn.

1937 kunde skolorna ge ut mat till de behövande genom att kommunerna kunde ta emot statsbidrag, då var det ungefär 13 procent av eleverna i Sverige som fick ta emot skolmat[2]. 1945 fattade riksdagen ett beslut om att skolmaten skulle bli gratis i skolorna men det var upp till kommunerna ifall de skulle ordna mat åt eleverna[3]. Staten bidrog med 50 öre/måltid. Beslutet gjorde det möjligt för de kommuner som ville erbjuda gratis skolmat till eleverna att få stöd från staten i form av pengar. Det fanns krav på den mat som skulle serveras i skolan, det skulle vara en varm måltid med ett glas mjölk, bröd och smör. Måltiden skulle komplettera maten som serverades i hemmet. Det var viktigt med god hygien när maten lagades i skolan, det var viktigt att händerna tvättades noggrant. Maten skulle serveras av skolpersonalen och vakter anställdes till matsalarna, en vakt per 100 elever anställdes. Eleverna skulle även ha gott bordsskick i matsalen, det skulle råda en relativ tystnad, detta skulle bidra till att barnen lärde sig goda matvanor och ett gott bordsskick[1]. 1965 serverades mer än hälften av eleverna skolmat. Snabbast utvecklades det i skolorna i Stockholm och i norra Sverige. Allt fler skolor fick skolmatsalar och skolkök. Under 1950-talet kom de första frysta varorna till skolköken.[1] I slutet av 1960-talet slutade staten bidra med pengar till skolmaten, ansvaret gick över till enbart kommunen att finansiera skolmaten. Det var inte förrän 1973 som det fanns gratis skollunch överallt i Sverige.[4]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

År 1937 bidrog staten livsmedelsförsörjningen i skolan för första gången. Ett antal skoldistrikt ute på landsbygden fick dela på en summa på 200 000 kronor. Beloppet växte årligen därefter. Mellan 1942 och 1943 ökade budgeten med en miljon kronor och tre år senare var bidraget tre miljoner. Anledningen till den stora ökningen var bland annat att Sverige också upplevde en svår ekonomisk situation under andra världskriget och behovet av ökad matförsörjning var stort. Det var länsstyrelserna som beslöt vilka skoldistrikt som skulle få bidrag och hur mycket varje skulle få. Både kommunens behov av statsbidrag och elevernas behov av bespisning skulle bedömas, och man tog hänsyn till följande faktorer: skattetryck i kommunen, arbetslöshet i kommunen, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst och antalet barn med långa skolvägar eller annan jämförbar omständighet.[5] Under 1970-talet fortsatte utvecklingen i både samhället och skolans måltider. Årtiondet kännetecknas av stor urbanisering. 1970-talet kännetecknas också av en kraftig ökning av andelen arbetande kvinnor samtidigt som en kraftig ökning av lönerna för skolmatsals personal i kombination med en måttlig höjning av livsmedelspriserna och livsmedelsindustrin, vilket resulterade i att själv beredningen blev dyrare än att använda olika förarbetade produkter. De skolkök som byggdes på 1970-talet var små och sparsamt utrustade.[6]

Skolmatens syfte[redigera | redigera wikitext]

För att skolbarn ska kunna prestera väl krävs näringsrik mat. Maten delas in i fyra grupper som är viktig för en näringsrik kost. Delarna är basmat, proteintillskott, vitamin- och mineraltillskott samt energitillskott. De fyra grupperna utgör tillsammans den mat som behövs för att kunna prestera väl, både i skolan och på fritiden. Av det totala energiintaget under en dag ska skollunchen stå för 25 till 35 procent. Tallriksmodellen används som grund för näringsrika måltider. Tallriksmodellen är indelad i tre delar: kolhydratrik mat, proteinrik mat samt frukt och grönt. Genom en näringsrik skollunch blir elever mätta, vilket leder till förbättrad skolprestation under hela dagen. År 2013 publicerade Livsmedelsverket en artikel och skrev att mätta elever koncentrerade sig bättre på lektionerna och att när eleverna var mätta så bidrog de till en lugnare klassrumsmiljö under eftermiddagen. Livsmedelsverket skrev också att hungriga elever har svårare att ta till sig kunskap.[7]

Fredrik Ströms motion[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraten Fredrik Ström lade fram en motion 1912 om att det behövdes större anslag för kostnadsfri skolmat under den rådande kristiden. Enligt den motion som Ström lade fram så fick enbart 2300 av 26000 skolbarn mat i skolan, cirka 900 fick mat genom donationer, resterande fick alltså ta med egen mat. Ström ville att fler barn skulle få mat i skolan, samt att de skulle få ett mål om dagen under vissa dagar på skolloven.[8] Ström ville att skolorna i Stockholm skulle få mer pengar från staten för att kunna ge ut mer gratis mat till eleverna.[1]

Ström skriver i sin motion:

”Redan under normala tider finns det i en stad af Stockholms storlek massor af familjer, där barnen aldrig fä äta sig mätta; särskilt i arbetarefamiljer med stora barnskaror är svälten ofta en daglig gäst. I våra dagar, då man från skilda läger, men framför allt från håll, där man säger sig särskilt värna om det nationella, hör predikas, hur viktigt det är, att landets befolkningssiffra icke går tillbaka, bör det vara så mycket angelägnare att värna om det uppväxande släktet.”[8]

Klara Västra Kyrkogata 14-16, Klara folkskola. Skolmatsal. Pojkar i handelsrealskolans klass 1 C äter grönsakssoppa. Ragnhild Haarstad

Ordning i matsalen 1947[redigera | redigera wikitext]

Ordningsregler, förslag från Överlärarkollegiet

1947 publicerade överlärarkollegiet ett förslag på ordningsbestämmelser i matsalen. Förslaget kom från Paul Andersson, Edstam och Sandén som var överlärare på kollegiet. Bespisningsvakterna i folkskolan ville ha ordning i skolmatsalarna, därför kom Överlärarkollegiet med ett förslag på regler som skulle gälla i matsalen.

  1. "Det åligger överläraren att med hänsynstagande till nedan nämnda allmänna bestämmelser efter överläggning med bespisnings vakten och vederbörande kokerska dels lämna såväl vakten som bespisnings personalen så klara besked som möjligt i fråga om be heter i förhållandet till varandra och till eleverna, dels meddela föreskrifter i fråga vakthållning, servering, vädring och eventuellt andra hygieniska förhållanden."
  2. "Finns det bespisnings vakt anställd så är det denna som ser till att eleverna uppför sig under måltiderna samt det är vakten som ska rapportera till kokerskan hur många elever som bor utanför Stockholm som åt av maten."
  3. "Kokerskan ska vara närvarande i matsalen."
  4. "För befrämjandet av ordningen under måltiderna bör god samverkar äga rum mellan bespisnings personalen och de vakthavande. Bespisning Personalen bör sålunda på allt sätt stödja de vakthavande 1 deras arbete med vakthållningen, och de vakthavande bör medverka till att bespisningspersonalens arbete kan försiggå utan störningar."
  5. "För att ordning skall hållas bör en vakt per 100 elever anställas, om måltiden äger rum i flera olika lokaler bör det finnas en vakt i varje lokal."
  6. "Om elever från andra skolor spisar i folkskolans lokaler bör samma regler gälla för dom, vaktning skall ske under samma omständigheter."
  7. "Förhållningsregler för elever som skall följas:
  • Relativ tystnad och bra bordsskick skall förekomma vid måltider.
  • Eleverna får inte lämna lokalen förrän måltiden ätits upp, förutsatt att maten som serveras är av en mindre portion.
  • Om eleven vid flera tillfällen utan giltigt skäl uteblir från bespisningen skall det anmälas till överläraren.
  • Om en elev önskar att inte spisa i skolans matsal krävs ett meddelande från målsman som lämnas till klassläraren som sedan meddelar överlärare expeditionen.
  • Elever som uppför sig störande kan avvisas till annan matplats, tilldelas en ny tid för sin måltid eller avvisas från sin måltid.
  • Om elev inte lämnar in sina föreskrivna kuponger inom anbefalld tid, stängs eleven av från bespisningen tills kupongerna lämnats in."[9]


Typiska matsedlar mellan 1930 och 1974[redigera | redigera wikitext]

Skolmåltid i Sorsele i slutet av 1970-talet.

Matsedel år 1930[redigera | redigera wikitext]

  • Måndag: Fruktsoppa, smör, bröd och ost
  • Tisdag: Leverstuvning med bröd och mjölk
  • Onsdag: Fisk (stekt eller kokt), mjölk, smör och bröd
  • Torsdag: Ärtsoppa med bröd och mjölk
  • Fredag: Grahamsgröt med fruktmos eller socker, mjölk, smör och bröd
  • Lördag: Risgrynsvälling med russin, smör, bröd och ost

Matsedel år 1940[redigera | redigera wikitext]

  • Måndag: Bräckt korv med stuvning av vitkål och potatis
  • Tisdag: Köttfärs eller köttbullar med stuvade makaroner
  • Onsdag: Sillpudding
  • Torsdag: Kålsoppa med potatis, rotsaker och fläsk
  • Fredag: Fläskpannkaka med morotsstrimlor och lingonsylt
  • Lördag: Blodpudding med lingonsylt

Matsedel år 1956[redigera | redigera wikitext]

  • Måndag: Risgrynsgröt med mjölk och grovt bröd
  • Tisdag: Köttbullar, sås, potatis och råsallad
  • Onsdag: Stekta fiskbullar med potatis
  • Torsdag: Griljerad fläskkorv med sås och potatis
  • Fredag: Pölsa
  • Lördag: Plommonkräm med mjölk och rågbulle med ost

Matsedel år 1966[redigera | redigera wikitext]

  • Måndag: Blodkorv med lingon och glass till efterrätt
  • Tisdag: Stekt fläsk med bruna bönor och en halv apelsin
  • Onsdag: Stekta fiskpanetter med stuvad spenat och potatis
  • Torsdag: Rotmos med köttkorv och senap
  • Fredag: Kalvkött med dillsås, potatis och tomat
  • Lördag: Fruktris med mjölk och frukostfranska

Matsedel år 1974[redigera | redigera wikitext]

  • Måndag: Köttfärssås med spaghetti, äppeljuice
  • Tisdag: Grillat kycklinglår med sås, ris, isbergssallad med gurka
  • Onsdag: Stekt strömmingsflundra med potatismos och rivna morötter
  • Torsdag: Ärtsoppa med fläsktärningar och senap, grov smörgås och äpple
  • Fredag: Korv Stroganoff med ris och råkostsallad

Hämtad från stockholmskällan[1]

Dagens lagstiftning om skolmat[redigera | redigera wikitext]

I den nya skollagen har rätten till kostnadsfria skolluncher för elever i de obligatoriska skolformerna kompletterats med ett krav på att måltiderna ska vara näringsriktiga (Skollag 2010:800; 10 kap. Grundskolan, 10 §, Grundsärskolan 11 kap. 13 §, Specialskolan 12 kap. 10 §, Sameskolan 13 kap. 10 §). Nya lagkravet tillämpas den 1 juli 2011 och gäller offentliga som fristående skolor. Den tillsynsansvariga myndigheten är Skolinspektionen. Skollagen innehåller ingen precisering av begreppet ”näringsriktig”. Regeringen har betonat att de svenska näringsrekommendationerna ska vara en utgångspunkt av vad som är en näringsriktig måltid samt att ”…det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna”[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Skolmat under 150 år”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-ater/skolmat/. Läst 1 juni 2022. 
  2. ^ ”Skolmatens Historia”. Pitea.se. https://www.pitea.se/bokhyllan/Informationsmaterial/webb/maltider/Skolmatens%20historia.pdf. Läst 1 november 2022. 
  3. ^ ”Bonden i skolan - Skolmat”. www.bondeniskolan.se. https://www.bondeniskolan.se/bonden1/smart-mat/skolmat/. Läst 6 januari 2021. 
  4. ^ Radio, Sveriges. ”Lång resa mot fri och allmän skolmat - Eftermiddag i P4 Värmland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/5369166. Läst 6 januari 2021. 
  5. ^ ”En bricka för alla”. Linköpings universitet. 27 november 2022. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:18709/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 oktober 2022. 
  6. ^ [https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24728/1/gupea_2077_24728_1.pdf ”Skolmaten – ”så här vill vi ha det”, säger gymnasieelever”]. Göteborgs Universitet. 1 september 2010. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24728/1/gupea_2077_24728_1.pdf. Läst 2 oktober 2022. 
  7. ^ Atle, Fransson, Wicktoria, Anna (2013). [http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:698939/FULLTEXT01.pdf Eleverna och skolmaten En studie om hur lunchvanor påverkar eleverna]. Linnéuniversitet. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:698939/FULLTEXT01.pdf. Läst 15 februari 2021 
  8. ^ [a b] ”Motion angående ökade anslag till den kostnadsfria bespisningen av skolbarn - Stadsfullmäktige 1912”. Stockholmskällan. 21/08-1912. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27148. Läst 1 juni 2022. 
  9. ^ ”Ordningsbestämmelser i skolmatsalen 1947 - förslag från Överlärarkollegiet”. Stockholmskällan. 29/8-1974. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24927. Läst 13/1-2021. 
  10. ^ [https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_2_bedomning_dokumentation_naringsriktiga_skolluncher_hanteringsrapport.pdf ”Bedömning och dokumentation av näringsriktiga skolluncher”]. Livsmedelsverket. 1 november 2013. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_2_bedomning_dokumentation_naringsriktiga_skolluncher_hanteringsrapport.pdf. Läst 2 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]