Anankastisk personlighetsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anankastisk personlighetsstörning
latin: persona pathologica anankastica
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F60.5
ICD-9 301.4
MedlinePlus 000942
MeSH svensk engelsk

Anankastisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning, som liknar tvångssyndrom.

I DSM-IV kallas den tvångsmässig personlighetsstörning, men i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10 benämns störningen anankastisk personlighetsstörning. Den förväxlas ofta med tvångssyndrom, men har ett antal skillnader. Bland annat är tvångsbeteendena i tvångsmässig personlighetsstörning egosyntona, det vill säga att de överensstämmer med personens mål och moraliska övertygelser.

Mellan 2,1% och 7,9% av den allmänna befolkningen lider av störningen.[1]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

För att en person ska sägas ha en anankastisk personlighetsstörning krävs först att de allmänna kriterierna på personlighetsstörning uppfylls. Detta innebär bland annat att den egna personligheten och de egna attityderna ställer till problem för individen, att personlighetsdragen har utvecklats från och med barndomen (är inte plötsligt uppkomna), att beteendet inte beror på annan psykisk ohälsa, och att beteendemönstret är allmänt disharmoniskt.

Den anankastiska typen av personlighetsstörningen kännetecknas av tvivel och aktsamhet, perfektionism och upptagenhet vid detaljer, organisation, regler eller schemaläggningar, upptagenhet till den grad att de personliga relationerna blir lidande, pedanteri och kvarhållande vid konventioner, envishet och oförmåga att anpassa sig, och en tendens att insistera orättmätigt för att andra ska göra saker på personens sätt. En person som lider av störningen har sällan riktigt nära vänner och är ofta ensam i livet, det vill säga har ingen partner. Vid kombination med tvångssyndrom bör man särskilt ge akt på om personen ifråga har överdrivna tendenser till att rycka i dörrar/kolla spisen/släcka lampor. Ju fler upprepningar desto allvarligare är tillståndet. Måste personen kontrollera allt uppemot 10 gånger är sinnesstörningen kraftig.[2]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Samtalsterapi är den vanligaste behandlingsformen, men medicin kan förskrivas om personen har problem med ångest och depression.[3] Två vanliga terapiformer är kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Obsessive–compulsive personality disorder, 23 december 2011.
  1. ^ Jeste, Dilip V. et al. (2014) (på engelska). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: Fifth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. sid. 681. ISBN 978-0-89042-554-1 
  2. ^ Se F60.5 ICD-10
  3. ^ ”Obsessive-compulsive personality disorder: MedlinePlus Medical Encyclopedia” (på en). medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/ency/article/000942.htm. Läst 30 juni 2017. 
  4. ^ ”OCPD Fact Sheet”. International OCD Foundation. https://iocdf.org/wp-content/uploads/2014/10/OCPD-Fact-Sheet.pdf. Läst 30 juni 2017.