Anankastisk personlighetsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anankastisk personlighetsstörning
latin: persona pathologica anankastica
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F60.5
ICD-9 301.4
MedlinePlus 000942
MeSH engelsk

Anankastisk personlighetsstörning eller tvångsmässig personlighetsstörning är en diagnos på en personlighetsstörning, som liknar tvångssyndrom.

I DSM-IV-diagnosmanual kallas den tvångsmässig, men i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10 kategoriseras den som anankastisk personlighetsstörning. Den förväxlas ofta med tvångssyndrom, men har ett antal skillnader. Bland annat är tvångsbeteendena i tvångsmässig personlighetsstörning egosyntona, det vill säga att de överensstämmer med personens mål och moraliska övertygelser. Beteendena är inte heller associerade med ångest eller obehagskänslor, utan rationaliseras istället, ofta som tidsbesparande eller praktiska.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

För att en person ska sägas ha en anankastisk personlighetsstörning krävs först att de allmänna kriterierna på personlighetsstörning uppfylls. Detta innebär bland annat att den egna personligheten och de egna attityderna ställer till problem för individen, att personlighetsdragen har utvecklats från och med barndomen (är inte plötsligt uppkomna), att beteendet inte beror på annan psykisk ohälsa, och att beteendemönstret är allmänt disharmoniskt.

Den anankastiska typen av personlighetsstörningen kännetecknas av tvivel och aktsamhet, perfektionism och upptagenhet vid detaljer, organisation, regler eller schemaläggningar, att personen är så upptagen och skrupellös med vad den ägnar sig åt att de personliga relationerna blir lidande, pedanteri och kvarhållande vid konventioner, envishet och oförmåga att anpassa sig, att personen insisterar orättmätigt på att andra ska göra saker på personens sätt, en person som lider av ovan syndrom har sällan riktigt nära vänner och är ofta ensam i livet, Dvs har ingen partner. Vid kombinbination med tvångssyndrom bör man särskilt ge akt på om personen ifråga har överdrivna tendenser till att rycka i dörrar/kolla spisen/släcka lampor. Ju fler upprepningar ju allvarligare är tillståndet. Måste personen kontrollera allt upp mot 10 gånger är sinnesstörningen kraftig.[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Obsessive–compulsive personality disorder, 23 december 2011.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se F60.5 ICD-10