Schizoid personlighetsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Schizoid personlighetsstörning
latin: persona pathologica schizoides
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F60.1
ICD-9 301.20
MedlinePlus 000920
MeSH engelsk

Schizoid personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos och personlighetsstörning. Störningen karaktäriseras av brist på intresse för sociala relationer, en tendens till en ensam livsstil och emotionell kyla. För att kunna ställa diagnosen krävs att den sammanlagda effekten av de uppfyllda kriterierna måste vara så pass allvarlig att den bereder den enskilde påtagliga besvär i vardagslivet.

Schizoid personlighetsstörning är en differentialdiagnos till vissa psykossjukdomar, däribland schizotyp störning, schizofreni (varav namnet) samt Aspergers syndrom. Den har med andra ord vissa gemensamma drag med dessa tillstånd.[1][2][3] Tillsammans med bland annat paranoid personlighetsstörning kännetecknas störningen av ett vad omgivningen kan uppfatta som udda och excentriskt beteende. Den domineras vidare av så kallade negativa symtom, det vill säga funktionsbortfall (av känslomässig och social art), dock ej, såsom vid schizofreni, i kombination med vanföreställningar och hallucinationer.[1]

Det är en av de ovanligare personlighetsstörningarna, men med sämst funktionalitet för den som är drabbad. På grund av den låga prevalensen är den inte mycket utforskad.[4] Det har föreslagits att störningen består av två typer, där den ena domineras av känslomässig avflackning och avtrubbad affekt, och den andra av social isolering och undvikande av umgänge. Personer med schizoid personlighetsstörning är ointresserade av umgänge; isoleringen beror dock inte på rädsla för att bli sårade, avvisade eller liknande.[4]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Schizoid personlighetsstörning är ovanligt.[5] En uppskattning och en enkät gjord i USA uppskattar att prevalensen är mellan 3,1 och 4,9 procent hos den allmänna befolkningen.[6]

Diagnostiseringskriterier enligt ICD-10[redigera | redigera wikitext]

Enligt ICD-10 karaktäriseras schizoid personlighetsstörning av följande:[7][8]

  • Känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet.
  • Begränsad kapacitet att uttrycka antingen positiva eller negativa känslor mot andra.
  • Föredrar ihärdigt ensamma aktiviteter.
  • Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana.
  • Oberörd av antingen beröm eller kritik.
  • Känner glädje av få, om några, aktiviteter.
  • Oberörd av sociala normer.
  • Upptagen med fantasier och själviakttagelser.
  • Avsaknad av sexualdrift gentemot andra.

Diagnostiseringskriterier enligt DSM-V[redigera | redigera wikitext]

Enligt DSM-V karaktäriseras schizoid personlighetsstörning av att personen har ett mönster av avståndstagande från andra människor och få känslouttryck i interpersonella situationer. Besvären börjar oftast i tidig vuxenålder och framkommer i flera olika situationer. Personen uppfyller minst fyra av följande kriterier för diagnos:[6]

  • Varken längtar efter eller gillar nära relationer, inklusive familjerelationer
  • Väljer nästan alltid ensamma aktiviteter
  • Har lite, om några, intressen för sex
  • Finner nöje i få, om några, aktiviteter
  • Saknar nära vänner eller bekanta förutom närstående familj
  • Verkar likgilting mot beröm eller kritik från andra
  • Uppvisar känslomässig kyla, avtrubbning eller begränsad känslomässig påverkan av andras känslor

Andra kännetecken enligt DSM-V[redigera | redigera wikitext]

Följande kännetecken kan förekomma hos personer med schizoid personlighetsstörning enligt DSM-V, men är inte ett krav för diagnos:[6]

  • Särskilda svårigheter i att uttrycka ilska, även om personen i fråga provoceras.
  • Oklara målsättningar i livet
  • Passiva förhållningssätt till dåliga livsvillkor/omständigheter eller till viktiga händelser i livet
  • Få vänner, dejtar sällan, gifter sig sällan
  • Kan arbeta och fokusera effektivt i isolation, men i sociala situationer kan det bli ansträngande
  • Korta psykoser kan förekomma, i synnerhet vid stresspåfrestning
  • Kan förekomma premorbit till (före) schizofreni eller vanföreställningssyndrom.
  • Allvarlig depression kan förekomma hos personer med schizoid personlighetsstörning.

De personlighetsstörningar som finns sida vid sida med schizoid personlighetsstörning är schizotypal personlighetsstörning, paranoid personlighetsstörning eller undvikande personlighetsstörning.[6]

Differentialdiagnoser[redigera | redigera wikitext]

Innan schizoid personlighetsstörning kan diagnostiseras måste följande uteslutas:[6]

  • Autism - det kan i vissa fall vara mycket svårt att särskilja mildare former av autism
  • Personlighetsförändringar till följd av ett annat medicinskt tillstånd
  • Andra personlighetsstörningar
  • Personens personlighet - personer som isolerar sig/är ensamma behöver inte nödvändigtvis ha schizoid personlighetsstörning, om de inte uppvisar oförmåga att anpassa sig och att deras sociala inflexibilitet orsakar grav social funktionsnedsättning eller svårigheter för individen.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det finns få studier gällande behandling av schizoid personlighetsstörning. Kognitiv beteendeterapi och medicinering har studerats sparsamt och visat viss framgång.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Se The DSM-IV Personality Disorders, ed. W. John Livesley, s. 58
  2. ^ F21 ICD-10
  3. ^ F60.1 i ICD-10
  4. ^ [a b] Skodol, Andrew E., et al. "Personality disorder types proposed for DSM-5." Journal of Personality Disorders 25.2 (2011): 136-169.
  5. ^ [a b] Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia (2006) Nr. 9 Personlighesstörningar - kliniska riktlinjer för utredning och behandling ISSN 1402-1749 s. 54-56
  6. ^ [a b c d e] Jeste, Dilip V. et al. (2014) (på engelska). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: Fifth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. sid. 652-655. ISBN 978-0-89042-554-1 
  7. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines. Världshälsoorganisationen. http://www.who.int/classifications/icd/en/bluebook.pdf. Läst 27 mars 2017 
  8. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research. Världshälsoorganisationen. 1993. http://www.who.int/classifications/icd/en/bluebook.pdf. Läst 27 mars 2017