Uppehållstillstånd inom Europeiska unionen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd inom Europeiska unionen.

Uppehållstillstånd inom Europeiska unionen utfärdas av de nationella myndigheterna till tredjelandsmedborgare som avser att vistas tillfälligt eller permanent i en medlemsstat. Utfärdande av uppehållstillstånd omfattas i stor utsträckning av nationell rätt, men vissa gemensamma bestämmelser finns även inom unionsrätten, däribland utformningen av uppehållstillstånden.

Unionsmedborgare åtnjuter uppehållsrätt i hela Europeiska unionen och behöver därför inte uppehållstillstånd vid bosättning i en annan medlemsstat. Tredjelandsmedborgare som endast avser att stanna en kortare tid i unionen, till exempel för turism eller affärsbesök, behöver inte heller uppehållstillstånd, men kan däremot behöva visum om inte personen i fråga omfattas av visumfrihet. Inom Schengenområdet utfärdas visum i enlighet med den gemensamma viseringspolitiken.

Enhetlig utformning[redigera | redigera wikitext]

Uppehållstillstånd som utfärdas inom Europeiska unionen utformas enligt en enhetlig utformning som finns fastställd i en förordning.[1] Bestämmelserna omfattar även Island, Liechtenstein Norge och Schweiz genom deras särskilda associeringsavtal till Schengensamarbetet.

En ny enhetlig utformning antogs under 2017. Tekniska specifikationer för den nya enhetliga utformningen antogs av kommissionen den 30 november 2018.[2] Den nya utformningen började tillämpas den 1 mars 2020, 15 månader efter att kommissionen hade antagit de tekniska specifikationerna. Irland, som står utanför stora delar av den gemensamma invandringspolitiken, har valde att ansluta sig till förordningen under 2020.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1954 av den 25 oktober 2017 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
  2. ^ Kommissionens genomförandebeslut C(2018)7767 av den 30 november 2018 om tekniska specifikationer för en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland och om upphävande av beslut C(2002)3069
  3. ^ KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2020/1730 av den 18 november 2020 om bekräftelse av Irlands deltagande i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.