Västerviks kommun

	Västerviks kommun
	Kommun
	Vapen för Västerviks kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Västerviks kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Landskap	Småland
Läge	57°45′0″N 16°38′0″Ö / 57.75000°N 16.63333°Ö
Centralort	Västervik
Areal	2 026,92 km² (2015-01-01); 45:e största (av 290)
- land	1 874,47 km²
- vatten	152,45 km²
Folkmängd	36 434 (2023-12-31); 73:e största (av 290)
Befolkningstäthet	19,44 invånare/km²; 181:a högsta (av 290)
Geonames	2664201
Kommunkod	0883
Tätortsgrad (%)	81 (2015)
Antal anställda	3 025 (2014-11)
	Webbplats: www.vastervik.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Västerviks kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Västervik.

Kommunen är Götalands största kommun till ytan på fastlandet och räknas som en egen arbetsmarknadsregion.

Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Småland och har Östersjön med Tjusts skärgård i öster. Västerviks kommun gränsar i söder till Oskarshamns kommun, i sydväst till Vimmerby kommun, båda i Kalmar län, samt i nordväst till Kinda kommun och i norr till Åtvidabergs kommun och Valdemarsviks kommun, alla i Östergötlands län.

Västerviks kommun ligger i Tjustbygden, ett av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Blackstad, Dalhem, Gamleby, Gladhammar, Hallingeberg, Hjorted, Lofta, Loftahammar, Odensvi, Törnsfall, Ukna, Västra Ed och Västrum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerviks stad som 1863 bildade en stadskommun. Överums landskommun bildades 1931 genom utbrytning ur landskommunerna Dalhem, Gamleby, Lofta, Ukna och Västra Ed.

I Gamleby landskommun fanns från kommunreformen 1862 Gamleby municipalköping och dessutom inrättades där 1 mars 1918 Gamleby municipalsamhälle. Dessa båda upplöstes med utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Gamleby (av de tidigare kommunerna Gamleby, Lofta och Odensvi), Gladhammar (av Gladhammar, Törnsfall och Västrum), Locknevi (av Blackstad och Locknevi), Tjust-Ed (av Tryserum, Västra Ed och Östra Ed), Uknadalen (av Gärdserum, Hannäs och Ukna) samt Överum (av Dalhem och Överum). Landskommunerna Hallingeberg, Hjorted och Loftahammar samt Västerviks stad förblev oförändrade.

1967 införlivades Gladhammars landskommun i Västerviks stad. Västerviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerviks stad, landskommunerna Gamleby, Hallingeberg, Hjorted, Loftahammar och Överum samt en del ur Locknevi landskommun (Blackstads församling), en del ur Uknadalens landskommun (Ukna församling) och en del ur Tjust-Eds landskommun (Västra Eds församling).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Västerviks domsaga och ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blå sköld ett enmastat skepp av guld.

Sedan 1500-talet hade Västerviks stad ett skepp i sitt sigill. När man på 30-talet ville få ett vapen fastställt så föreslog Riksheraldikerämbetet ett enmastat sådant, vilket det också blev. Efter kommunbildningen övertog kommunen vapnet och registrerade det 1974. Fyra andra enheter hade vapen från 1950-talet, Hallingeberg, Gladhammar, Loftahammar och Överum, vars giltighet upphörde.

Gladhammars landskommun
(1953–1966)
Hallingebergs landskommun
(1955–1970)
Loftahammars landskommun
(1951–1970)
Överums landskommun
(1953–1970)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Västerviks kommun 1810–2010^[7]^[8]

År			Invånare
1810			23 304
1850			31 716
1900			39 217
1910			39 587
1920			41 232
1930			41 824
1940			41 240
1950			42 177
1960			42 562
1970			42 312
1980			41 263
1990			39 908
2000			37 433
2010			36 206

All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Geografi

Västervik präglas av närheten till Tjusts skärgård. Trakten kännetecknas av en mycket sönderskuren kust med ett stort antal öar. Inlandet har likaledes en mångfald av insjöar. Det kala berget går ofta i dagen även i kommunens inre delar. En betydande del av markytan är tallskog men det finns även större bestånd av bl.a. ek och björk. Gran förekommer i viss omfattning i inlandet men är mindre vanlig i kustbandet.

En mindre del är uppodlad. Jordbruket har av tradition varit mer inriktat på djurhållning än växtodling.

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[9]:

Tätorter

Det finns tio tätorter i Västerviks kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Västervik	21 178
2	Gamleby	2 758
3	Ankarsrum	1 234
4	Överum	1 160
5	Gunnebo	1 022
6	Piperskärr	579
7	Loftahammar	435
8	Hjorted	326
9	Edsbruk	324
10	Totebo	237

Kommunikationer

I nord-sydlig riktning genomkorsas den östra delen av kommunen av E22. Norr om Gamleby avtar länsväg 213 åt öster och i Gamleby avtar riksväg 35 åt nordväst och länsväg 135 åt väster. I höjd med Gunnebo avtar riksväg 40 åt väster.

Från nordväst sträcker sig Tjustbanan från Linköping som trafikeras av regiontåget Kustpilen med stopp vid Överums bruk, Gamleby, Tjustskolan och centrala Västervik. Från nordost mot sydväst löper Smalspårsjärnvägen Hultsfred–Västervik.

Politik

Mandatfördelning i Västerviks kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

39

15

7

2

9

39

15

7

9

75

87,7

68

1973

5

35

19

4

2

10

5

35

19

4

10

75

89,7

62

13

1976

3

34

3

19

4

2

10

34

19

4

10

75

90,9

59

16

1979

3

37

5

14

4

2

10

37

5

14

4

10

75

89,3

55

20

1982

3

38

1

7

11

1

2

12

38

7

11

12

75

89,9

50

25

1985

3

36

2

6

9

5

2

12

36

6

9

5

12

75

88,5

48

27

1988

4

34

3

5

11

6

2

10

4

34

5

11

6

10

75

84,2

49

26

1991

3

25

2

4

10

4

3

12

3

25

4

10

4

3

12

63

84,4

41

22

1994

3

32

2

10

2

10

3

32

10

63

85,1

41

22

1998

7

26

3

1

7

2

5

12

7

26

3

7

5

12

63

77,86

39

24

2002

5

24

2

4

8

6

4

10

5

24

4

8

6

4

10

63

77,14

38

25

2006

3

22

2

1

3

6

2

22

3

22

3

6

22

63

78,95

34

29

2010

2

21

2

1

2

1

4

2

1

21

4

21

57

82,17

31

26

2014

2

21

3

5

1

5

3

1

13

21

3

5

3

13

57

83,77

30

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

Västervik är vänort till Tønder i Danmark, Bamble i Norge, Närpes i Finland, Akranes på Island och Ventspils i Lettland.^[10]

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
^ http://www.ddb.umu.se/folknet/ DDB UMU
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Internationellt arbete, nätverk och vänorter”. https://www.vastervik.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete-natverk-och-vanorter/. Läst 11 maj 2024.

Se även

Externa länkar

Västerviks kommun
Wikimedia Commons har media som rör Västerviks kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ttp://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid

[8] ttp://www.ddb.umu.se/folknet/ DDB UMU

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”Internationellt arbete, nätverk och vänorter”. https://www.vastervik.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete-natverk-och-vanorter/. Läst 11 maj 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]