Narcissistisk personlighetsstörning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
K2969140 (Diskussion | Bidrag)
mIngen redigeringssammanfattning
K2969140 (Diskussion | Bidrag)
mIngen redigeringssammanfattning
Märken: Möjligt klotter VE
Rad 14: Rad 14:
| MeshID = D010554
| MeshID = D010554
}}
}}
'''Narcissistisk personlighetsstörning''', förkortat '''NPD''', eller '''narcissistiskt personlighetssyndrom''' är ett [[personlighetsstörning|personlighetssyndrom]] vars kännetecken är överdriven självhävdelse, bristande [[självkännedom]], överdriven men skör [[självkänsla]], överskattad men skör [[självbild]], ett stort behov av att vara viktig och en brist på [[empati]]. NPD är varaktigt och kan härledas till barndomen.
'''Narcissistisk personlighetsstörning''', förkortat '''NPD''', eller '''narcissistiskt personlighetssyndrom''' är ett [[personlighetsstörning|personlighetssyndrom]] vars kännetecken är överdriven självhävdelse, bristande [[självkännedom]], överdriven men skör [[självkänsla]], överskattad men skör [[självbild]], ett stort behov av att vara viktig och en brist på [[empati]]. NPD är varaktigt, är associerat med en annorlunda struktur i hjärnan<ref name=":9" /> och kan härledas till barndomen.


Personer med NPD tenderar att se sig själva som “undantagsmänniskor” för vilka vanliga regler inte gäller och att de har unika egenskaper som andra inte har.<ref name=":1">Ekselius, L. (2017). ''Personlighetssyndrom:'' kliniska riktlinjer för utredning och behandling'', s. 46. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.''</ref> NPD ingår i [[DSM-5]] i kluster B ([[antisocial personlighetsstörning|antisocial]], narcissistisk, [[Emotionellt instabil personlighetsstörning|borderline/EIPS]], [[Histrionisk personlighetsstörning|histronisk]]).
Personer med NPD tenderar att se sig själva som “undantagsmänniskor” för vilka vanliga regler inte gäller och att de har unika egenskaper som andra inte har.<ref name=":1">Ekselius, L. (2017). ''Personlighetssyndrom:'' kliniska riktlinjer för utredning och behandling'', s. 46. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.''</ref> NPD ingår i [[DSM-5]] i kluster B ([[antisocial personlighetsstörning|antisocial]], narcissistisk, [[Emotionellt instabil personlighetsstörning|borderline/EIPS]], [[Histrionisk personlighetsstörning|histronisk]]).
Rad 39: Rad 39:


=== "Skör" eller "dold" narcissism ===
=== "Skör" eller "dold" narcissism ===
Dessa drag (i engelskan "fragile" eller "covert") kännetecknas av avund, bitterhet, en överdriven bild av sina egna rättigheter, mindervärdeskomplex och skamkänslor. Personen kan känna sig missförstådd, ouppskattad och att världen svikit sina löften mot hen. Detta kan uttryckas som ett dåligt självförtroende och ett lidande, skygghet, kritikkänslighet samt en rädsla för att misslyckas och att vara i centrum.<ref name=":6">{{Tidskriftsref|rubrik=Female Narcissism: Assessment, Aetiology, and Behavioural Manifestations|url=http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/00332941211027322|tidskrift=Psychological Reports|år=2022-12|hämtdatum=2023-11-22|issn=0033-2941|sid=2833–2864|volym=125|nummer=6|doi=10.1177/00332941211027322|pmc=PMC9578082|pmid=34154472|språk=en|förnamn=Ava|efternamn=Green|förnamn2=Rory|efternamn2=MacLean|förnamn3=Kathy|efternamn3=Charles}}</ref><ref name=":7" /> Att detta egentligen är symptom på narcissism har kunnat missas även i kliniska sammanhang.<ref name=":8" /> Den underliggande grandiosa självbilden kan istället komma fram på subtila och [[Passivt‐aggressivt beteende|passivt-aggressiva]] sätt eller i hemmiljön. Vidare det kan finnas en uppfattning att man har rätt att kontrollera sin partner genom otillbörlig kontroll eller manipulation<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Gender Differences in Narcissism and Courtship Violence in Dating Couples|url=http://dx.doi.org/10.1007/s11199-008-9403-9|tidskrift=Sex Roles|år=2008-03-04|hämtdatum=2023-11-22|issn=0360-0025|sid=802–813|volym=58|nummer=11-12|doi=10.1007/s11199-008-9403-9|förnamn=Kathryn M.|efternamn=Ryan|förnamn2=Kim|efternamn2=Weikel|förnamn3=Gene|efternamn3=Sprechini}}</ref>. Att ha mer av dessa drag är vanligare bland kvinnor och är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. borderline/EIPS, [[depression]] och [[ångest]].<ref name=":7">{{Tidskriftsref|rubrik=Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes|url=http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376|tidskrift=American Journal of Psychiatry|år=2008-11|hämtdatum=2023-11-21|issn=0002-953X|sid=1473–1481|volym=165|nummer=11|doi=10.1176/appi.ajp.2008.07030376|språk=en|förnamn=Eric|efternamn=Russ|förnamn2=Jonathan|efternamn2=Shedler|förnamn3=Rebekah|efternamn3=Bradley|förnamn4=Drew|efternamn4=Westen}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Clinician Emotional Responses and Therapeutic Alliance When Treating Adolescent Patients With Narcissistic Personality Disorder Subtypes: A Clinically Meaningful Empirical Investigation|url=https://guilfordjournals.com/doi/10.1521/pedi.2020.34.supp.42|tidskrift=Journal of Personality Disorders|år=2020-03|hämtdatum=2023-11-21|issn=0885-579X|sid=42–62|volym=34|nummer=Supplement|doi=10.1521/pedi.2020.34.supp.42|språk=en|förnamn=Annalisa|efternamn=Tanzilli|förnamn2=Ivan|efternamn2=Gualco}}</ref><ref name=":6" />
Dessa drag (i engelskan "fragile" eller "covert") kännetecknas av avund, bitterhet, en överdriven bild av sina egna rättigheter, mindervärdeskomplex och skamkänslor. Personen kan känna sig missförstådd, ouppskattad eller att världen svikit sina löften till hen. Detta kan uttryckas som ett dåligt självförtroende eller ett lidande, skygghet, kritikkänslighet samt en rädsla för att misslyckas och att vara i centrum.<ref name=":6">{{Tidskriftsref|rubrik=Female Narcissism: Assessment, Aetiology, and Behavioural Manifestations|url=http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/00332941211027322|tidskrift=Psychological Reports|år=2022-12|hämtdatum=2023-11-22|issn=0033-2941|sid=2833–2864|volym=125|nummer=6|doi=10.1177/00332941211027322|pmc=PMC9578082|pmid=34154472|språk=en|förnamn=Ava|efternamn=Green|förnamn2=Rory|efternamn2=MacLean|förnamn3=Kathy|efternamn3=Charles}}</ref><ref name=":7" /> Att detta är symptom på narcissism kan kräva ett tränat öga även i kliniska sammanhang.<ref name=":8" /> Den underliggande grandiosa självbilden kan istället komma fram på subtila och [[Passivt‐aggressivt beteende|passivt-aggressiva]] sätt eller i hemmiljön. Vidare det kan finnas en uppfattning att man har rätt att kontrollera sin partner genom otillbörlig kontroll eller manipulation<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Gender Differences in Narcissism and Courtship Violence in Dating Couples|url=http://dx.doi.org/10.1007/s11199-008-9403-9|tidskrift=Sex Roles|år=2008-03-04|hämtdatum=2023-11-22|issn=0360-0025|sid=802–813|volym=58|nummer=11-12|doi=10.1007/s11199-008-9403-9|förnamn=Kathryn M.|efternamn=Ryan|förnamn2=Kim|efternamn2=Weikel|förnamn3=Gene|efternamn3=Sprechini}}</ref>. Att ha mer av dessa drag är vanligare bland kvinnor och är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. borderline/EIPS, [[depression]] och [[ångest]].<ref name=":7">{{Tidskriftsref|rubrik=Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes|url=http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376|tidskrift=American Journal of Psychiatry|år=2008-11|hämtdatum=2023-11-21|issn=0002-953X|sid=1473–1481|volym=165|nummer=11|doi=10.1176/appi.ajp.2008.07030376|språk=en|förnamn=Eric|efternamn=Russ|förnamn2=Jonathan|efternamn2=Shedler|förnamn3=Rebekah|efternamn3=Bradley|förnamn4=Drew|efternamn4=Westen}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Clinician Emotional Responses and Therapeutic Alliance When Treating Adolescent Patients With Narcissistic Personality Disorder Subtypes: A Clinically Meaningful Empirical Investigation|url=https://guilfordjournals.com/doi/10.1521/pedi.2020.34.supp.42|tidskrift=Journal of Personality Disorders|år=2020-03|hämtdatum=2023-11-21|issn=0885-579X|sid=42–62|volym=34|nummer=Supplement|doi=10.1521/pedi.2020.34.supp.42|språk=en|förnamn=Annalisa|efternamn=Tanzilli|förnamn2=Ivan|efternamn2=Gualco}}</ref><ref name=":6" />


=== Grandios narcissism ===
=== Grandios narcissism ===
Dessa drag (i engelskan "grandiose" eller "overt") kännetecknas bl.a. av öppen [[Grandios personlighet|grandiositet]], en överdriven bild av sina egna rättigheter, maktsökande, kontrollbehov, en brist på ånger och en ökad risk för utåtagerande beteenden (fysisk aggression).<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Grandiose and Vulnerable Narcissism: A Nomological Network Analysis: Variants of Narcissism|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x|tidskrift=Journal of Personality|år=2011-10|hämtdatum=2023-11-21|sid=1013–1042|volym=79|nummer=5|doi=10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x|språk=en|förnamn=Joshua D.|efternamn=Miller|förnamn2=Brian J.|efternamn2=Hoffman|förnamn3=Eric T.|efternamn3=Gaughan|förnamn4=Brittany|efternamn4=Gentile|förnamn5=Jessica|efternamn5=Maples|förnamn6=W.|efternamn6=Keith Campbell}}</ref> Att ha mer av dessa drag är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. [[Antisocial personlighetsstörning|antisociala]] och [[Paranoid personlighetsstörning|paranoida]] personlighetssyndrom och [[Beroende|substansberoende]] men det verkar inte finnas något samband med andra negativa känslor förutom ilska.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes|url=http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376|tidskrift=American Journal of Psychiatry|år=2008-11|hämtdatum=2023-11-21|issn=0002-953X|sid=1473–1481|volym=165|nummer=11|doi=10.1176/appi.ajp.2008.07030376|språk=en|förnamn=Eric|efternamn=Russ|förnamn2=Jonathan|efternamn2=Shedler|förnamn3=Rebekah|efternamn3=Bradley|förnamn4=Drew|efternamn4=Westen}}</ref> Dessa drag är mer kända och är vanligare bland män.<ref name=":6" />
Dessa drag (i engelskan "grandiose" eller "overt") kännetecknas bl.a. av öppen [[Grandios personlighet|grandiositet]], en överdriven bild av sina egna rättigheter, maktsökande, kontrollbehov, en brist på ånger och en ökad risk för utåtagerande beteenden (fysisk aggression).<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Grandiose and Vulnerable Narcissism: A Nomological Network Analysis: Variants of Narcissism|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x|tidskrift=Journal of Personality|år=2011-10|hämtdatum=2023-11-21|sid=1013–1042|volym=79|nummer=5|doi=10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x|språk=en|förnamn=Joshua D.|efternamn=Miller|förnamn2=Brian J.|efternamn2=Hoffman|förnamn3=Eric T.|efternamn3=Gaughan|förnamn4=Brittany|efternamn4=Gentile|förnamn5=Jessica|efternamn5=Maples|förnamn6=W.|efternamn6=Keith Campbell}}</ref> Att ha mer av dessa drag är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. [[Antisocial personlighetsstörning|antisociala]] och [[Paranoid personlighetsstörning|paranoida]] personlighetssyndrom och [[Beroende|substansberoende]] men det verkar inte finnas något samband med andra negativa känslor förutom ilska.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes|url=http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376|tidskrift=American Journal of Psychiatry|år=2008-11|hämtdatum=2023-11-21|issn=0002-953X|sid=1473–1481|volym=165|nummer=11|doi=10.1176/appi.ajp.2008.07030376|språk=en|förnamn=Eric|efternamn=Russ|förnamn2=Jonathan|efternamn2=Shedler|förnamn3=Rebekah|efternamn3=Bradley|förnamn4=Drew|efternamn4=Westen}}</ref> Dessa drag är mer kända och att ha mer av dem är vanligare bland män.<ref name=":6" />


==Svårigheter i relationer==
==Svårigheter i relationer==

Att inte ta de beteenden som associeras med NPD personligt utan lära känna igen dem som omfattande och varaktiga problem med sociala funktioner och reglering av självkänslan kan vara ett sätt för omgivningen att få distans och förståelse.


Nära relationer påverkas i hög grad negativt av den NPD-drabbades problematik.<ref name=":5" /> Ett flertal personer med syndromet kan må bra och fungera relativt väl i vänskaper och arbetsliv så länge de kan få sin självbild bekräftad av andra. Eftersom de då kan uppleva att omgivningen godkänt deras beteenden kan de känna sig överraskade, bedragna eller svikna om beteendena slutar fungera eller när relationer avslutas. Syndromet medför svårigheter att reglera självkänslan inifrån.<ref name=":8">Caligor E, Levy KN, Yeomans FE. Narcissistic personality disorder: Diagnostic and clinical challenges. Am J Psychiatry. 2015;172(5):415-422. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723</ref>
Nära relationer påverkas i hög grad negativt av den NPD-drabbades problematik.<ref name=":5" /> Ett flertal personer med syndromet kan må bra och fungera relativt väl i vänskaper och arbetsliv så länge de kan få sin självbild bekräftad av andra. Eftersom de då kan uppleva att omgivningen godkänt deras beteenden kan de känna sig överraskade, bedragna eller svikna om beteendena slutar fungera eller när relationer avslutas. Syndromet medför svårigheter att reglera självkänslan inifrån.<ref name=":8">Caligor E, Levy KN, Yeomans FE. Narcissistic personality disorder: Diagnostic and clinical challenges. Am J Psychiatry. 2015;172(5):415-422. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723</ref>
Rad 53: Rad 55:
Relationer kan vara av transaktionell eller utnyttjande natur (nyttotermer).<ref>American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. doi:10.1176/appi.books.9780890425596</ref><ref>ersonlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen, 2017. ISBN 978-91-7741-014-0. </ref> Personen med NPD kan agera som om en annan person inte längre existerar eller vilja hämnas upplevda oförrätter. De kan även reagera mycket negativt på att bli avvisade.<ref>Ellison WD, Acuff MC, Kealy D, Joyce AS, Ogrodniczuk JS (August 2020). "Narcissism and Quality of Life: The Mediating Role of Relationship Patterns". The Journal of Nervous and Mental Disease. Lippincott Williams & Wilkins. 208 (8): 613–618. doi:10.1097/nmd.0000000000001170. PMID 32229790. S2CID 213949270.</ref> NPD kan medföra ett svartvitt tänkande (s.k. [[Klyvning (psykisk försvarsmekanism)|splitting]]) och brist på förmåga att kunna se saker utifrån ett annat perspektiv än deras eget, även om det kan innebära att andra behandlas hänsynslöst.<ref>Siegel, J. P. (2006). "Dyadic splitting in partner relational disorders". Journal of Family Psychology. 20 (3): 418–422. doi:10.1037/0893-3200.20.3.418. PMID 16937998.</ref> Samband med paranoia och uttalad aggression har observerats i svårare fall.<ref>Lenzenweger MF, Clarkin JF, Caligor E, Cain NM, Kernberg OF. Malignant Narcissism in Relation to Clinical Change in Borderline Personality Disorder: An Exploratory Study. Psychopathology. 2018;51(5):318-325. doi: 10.1159/000492228. Epub 2018 Sep 5. PMID: 30184541.</ref> Människor tenderar att delas upp i fack, exempelvis goda (följsamma) och onda (alla som inte är följsamma).<ref>Alexander Abdennur. The Narcissistic Principle of Equivalence. pp. 88a–89.</ref> Till följd av den bristande självinsikten är det vid NPD vanligt att se sig som ett offer för andra människor och negativa minnen tenderar att vara till egen fördel och överdrivna.<ref name=":3">McCullough ME, Emmons RA, Kilpatrick SD, Mooney CN. Narcissists as "victims:" The role of narcissism in the perception of transgressions. Pers Soc Psychol Bull. 2003;29(7):885-893. doi:10.1177/0146167203029007007</ref> Vidare är det vanligt att mena att man blivit illa behandlad om det kommer upp frågor om trasiga förhållanden.<ref name=":4">Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>
Relationer kan vara av transaktionell eller utnyttjande natur (nyttotermer).<ref>American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. doi:10.1176/appi.books.9780890425596</ref><ref>ersonlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen, 2017. ISBN 978-91-7741-014-0. </ref> Personen med NPD kan agera som om en annan person inte längre existerar eller vilja hämnas upplevda oförrätter. De kan även reagera mycket negativt på att bli avvisade.<ref>Ellison WD, Acuff MC, Kealy D, Joyce AS, Ogrodniczuk JS (August 2020). "Narcissism and Quality of Life: The Mediating Role of Relationship Patterns". The Journal of Nervous and Mental Disease. Lippincott Williams & Wilkins. 208 (8): 613–618. doi:10.1097/nmd.0000000000001170. PMID 32229790. S2CID 213949270.</ref> NPD kan medföra ett svartvitt tänkande (s.k. [[Klyvning (psykisk försvarsmekanism)|splitting]]) och brist på förmåga att kunna se saker utifrån ett annat perspektiv än deras eget, även om det kan innebära att andra behandlas hänsynslöst.<ref>Siegel, J. P. (2006). "Dyadic splitting in partner relational disorders". Journal of Family Psychology. 20 (3): 418–422. doi:10.1037/0893-3200.20.3.418. PMID 16937998.</ref> Samband med paranoia och uttalad aggression har observerats i svårare fall.<ref>Lenzenweger MF, Clarkin JF, Caligor E, Cain NM, Kernberg OF. Malignant Narcissism in Relation to Clinical Change in Borderline Personality Disorder: An Exploratory Study. Psychopathology. 2018;51(5):318-325. doi: 10.1159/000492228. Epub 2018 Sep 5. PMID: 30184541.</ref> Människor tenderar att delas upp i fack, exempelvis goda (följsamma) och onda (alla som inte är följsamma).<ref>Alexander Abdennur. The Narcissistic Principle of Equivalence. pp. 88a–89.</ref> Till följd av den bristande självinsikten är det vid NPD vanligt att se sig som ett offer för andra människor och negativa minnen tenderar att vara till egen fördel och överdrivna.<ref name=":3">McCullough ME, Emmons RA, Kilpatrick SD, Mooney CN. Narcissists as "victims:" The role of narcissism in the perception of transgressions. Pers Soc Psychol Bull. 2003;29(7):885-893. doi:10.1177/0146167203029007007</ref> Vidare är det vanligt att mena att man blivit illa behandlad om det kommer upp frågor om trasiga förhållanden.<ref name=":4">Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>


=== Nedsatt empati ===
Att inte ta de beteenden som associeras med NPD personligt utan lära känna igen dem som omfattande och varaktiga problem med sociala funktioner och reglering av självkänslan kan vara ett sätt för omgivningen att få distans och förståelse.
Den affektiva empatin (medkänslan med andra) är starkt nedsatt vid NPD och sträcker sig vanligen till dem själva och eventuellt några närstående. Den kognitiva empatin (den inlärda förståelsen att t.ex. tårar brukar betyda att någon är ledsen) är dock i regel väl bevarad<ref name=":10" /> vilket kan misstolkas som affektiv empati av omgivningen (“är du ledsen?”). Den bevarade kognitiva empatin ligger till grund för den välutvecklade manipulativa förmågan hos personer med NPD<ref name=":11">{{Tidskriftsref|rubrik=The dark side of empathy in narcissistic personality disorder|url=https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2023.1074558/full|tidskrift=Frontiers in Psychiatry|år=2023-03-30|hämtdatum=2023-11-28|issn=1664-0640|volym=14|doi=10.3389/fpsyt.2023.1074558|förnamn=Ester|efternamn=di Giacomo|förnamn2=Elena|efternamn2=Andreini|förnamn3=Ottavia|efternamn3=Lorusso|förnamn4=Massimo|efternamn4=Clerici}}</ref> som i sin tur är knuten till beroendet av andra människor för beundran och känsla av att vara viktig (i litteraturen kallat "''narcissistic supply"'').<ref name=":11" /><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Symptom severity and mindreading in narcissistic personality disorder|url=https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0201216|tidskrift=PLOS ONE|år=2018-08-15|hämtdatum=2023-11-28|issn=1932-6203|sid=e0201216|volym=13|nummer=8|doi=10.1371/journal.pone.0201216|språk=en|förnamn=Elena|efternamn=Bilotta|förnamn2=Antonino|efternamn2=Carcione|förnamn3=Teresa|efternamn3=Fera|förnamn4=Fabio|efternamn4=Moroni|förnamn5=Giuseppe|efternamn5=Nicolò|förnamn6=Roberto|efternamn6=Pedone|redaktör=Timo Gnambs}}</ref>

Vid NPD dock gör bristerna i affektiv empati och mentaliseringsförmåga (att "ställa sig i andras skor") det svårare för dessa personer att i längden kunna förutsäga känslor och beteenden hos andra och synen på andra kan delvis vara baserad på projektioner (sådant som egentligen handlar om dem själva). NPD är associerat med en stor överskattning av förmågan att läsa av andra; NPD-drabbade kan ha den felaktiga uppfattningen att de kan "se igenom" andra eller "läsa" andras tankar<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Mind-Reading and Metacognition: Narcissism, not Actual Competence, Predicts Self-Estimated Ability|url=http://link.springer.com/10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e|tidskrift=Journal of Nonverbal Behavior|år=23/2004|hämtdatum=2023-11-28|issn=0191-5886|sid=187–209|volym=28|nummer=3|doi=10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e|språk=en|förnamn=Daniel R.|efternamn=Ames|förnamn2=Lara K.|efternamn2=Kammrath}}</ref> trots ständiga tecken på motsatsen i form av svårigheter i relationer.

===Manipulativa drag ===
Användning av [[psykologisk manipulation]] (projektion och [[projektiv identifikation]], [[gaslighting]], rationalisering, skuldbeläggande m.m.) ingår i NPD i varierande grad.<ref>Casale S, Rugai L, Giangrasso B, Fioravanti G. Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists. J Psychol. 2019;153(4):402-413. doi: 10.1080/00223980.2018.1564229. Epub 2019 Jan 22. PMID: 30668276.</ref> Den manipulativa förmågan är ofta välutvecklad men är vid NPD huvudsakligen ett resultat av ett försvar och upprätthållande av självbilden, något som skiljer det från [[Antisocial personlighetsstörning|antisocialt personlighetssyndrom]] (samsjuklighet förekommer).


Vissa mönster som kan förekomma vid denna problematik (med eller utan överlapp med andra personlighetssyndrom) har identifierats i studier. I början av relationen kan den andra personen (som utgör s.k. "narcissistic supply") överrösas med komplimanger, gåvor eller smicker, s.k. "''love bombing''"<ref name=":4" /> för att plötsligt bli nedvärderad och kritiserad på en överraskande detaljrik nivå efter en tid. Detta kan skapa förvirring och obehag hos personen som blivit granskad efter detaljer som kan vändas till något negativt, eller personlig information (ömma punkter) som delats i ett tidigt skede kan vändas emot hen. Både tidigare händelser och nuet kan förvrängas på ett sätt som är anpassat specifikt för personen som kan börja tvivla på sitt jag och sin verklighetsuppfattning (gaslighting);<ref>March, E., Kay, C.S., Dinić, B.M. et al. “It’s All in Your Head”: Personality Traits and Gaslighting Tactics in Intimate Relationships. J Fam Viol (2023). https://doi.org/10.1007/s10896-023-00582-y</ref> andra personer kan dras in för att påverka personen (triangulering; att ställa personer mot varandra),<ref name=":4" /> liksom förnekelse eller rationaliserande<ref>Kampe L, Bohn J, Remmers C, Hörz-Sagstetter S. It's Not That Great Anymore: The Central Role of Defense Mechanisms in Grandiose and Vulnerable Narcissism. Front Psychiatry. 2021 Jun 11;12:661948. doi: 10.3389/fpsyt.2021.661948. PMID: 34177651; PMCID: PMC8226035.</ref>; "det är inte två mot en, vi är bara några vänner som pratar". Kritik och elaka påståenden (ofta överdrifter, ömma punkter, osanningar eller projektioner) kan presenteras som omtanke "jag är så ''orolig'' för dig". Orättvisor eller negativa beteenden kan rationaliseras genom hänvisningar till framtiden och gemensamma mål; personen kan då acceptera situationen i hopp om bättre tider för att dessutom känna sig skuldbelagd när tålamodet till sist sinar. Dysfunktionella relationer kan förlängas genom en växling mellan missnöje och värme.<ref name=":0">Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref> Vid NPD ses ofta en skicklighet i rationalisering och övertalning, ett letande efter ömma punkter<ref name=":10">{{Tidskriftsref|rubrik=The role of identity instability in the relationship between narcissism and emotional empathy.|url=http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/pap0000159|tidskrift=Psychoanalytic Psychology|år=2018-04|hämtdatum=2023-11-19|issn=1939-1331|sid=237–243|volym=35|nummer=2|doi=10.1037/pap0000159|språk=en|förnamn=Rossella|efternamn=Di Pierro|förnamn2=Marco|efternamn2=Di Sarno|förnamn3=Emanuele|efternamn3=Preti|förnamn4=Valentina E.|efternamn4=Di Mattei|förnamn5=Fabio|efternamn5=Madeddu}}</ref><ref name=":11" /> och ett avfärdande av andras upplevelser som irrationella, själviska eller ologiska. Som en följd av syndromet kan de med denna problematik tolka framgångsrik manipulation eller gränsmässiga överträdelser som ett godkännande, varpå de kan bli ställda och reagera mycket negativt när den andra personen hittar tillbaka till sitt eget perspektiv, reagerar och kanske även söker stöd hos andra. Uppbrott kan vara plötsliga från båda sidor.<ref name=":4" />
===Manipulativa drag===
Användning av [[psykologisk manipulation]] (projektion och [[projektiv identifikation]], [[gaslighting]], rationalisering, skuldbeläggande m.m.) ingår i NPD i varierande grad.<ref>Casale S, Rugai L, Giangrasso B, Fioravanti G. Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists. J Psychol. 2019;153(4):402-413. doi: 10.1080/00223980.2018.1564229. Epub 2019 Jan 22. PMID: 30668276.</ref> Den manipulativa förmågan är ofta välutvecklad men är vid NPD huvudsakligen ett resultat av ett försvar av självbilden, något som skiljer det från [[Antisocial personlighetsstörning|antisocialt personlighetssyndrom]] (samsjuklighet förekommer).


Det är inte ovanligt att vid NPD uppvisa en blyghet, skygghet och ett dåligt självförtroende i kombination med en skörhet och ett lidande.<ref>Jauk E, Kanske P. Can neuroscience help to understand narcissism? A systematic review of an emerging field. Personal Neurosci. 2021 May 28;4:e3. doi: 10.1017/pen.2021.1. PMID: 34124536; PMCID: PMC8170532.</ref> Omgivningen kan försöka anpassa sig och tillmötesgå personen med NPD och ibland ser de inte orimligheten i vad som pågår förrän de upplever det omöjligt att säga, ge eller göra rätt. Vid NPD kan det finnas fördelar med att känna sig sårad, felbehandlad eller missförstådd.<ref name=":3" /> Vidare är det mer troligt att bete sig generöst när andra ser.<ref name=":2" />
Vissa mönster som kan förekomma vid denna problematik (med eller utan överlapp med andra personlighetssyndrom) har identifierats i studier. I början av relationen kan den andra personen överrösas med komplimanger, gåvor eller smicker, s.k. "''love bombing''"<ref name=":4" /> för att plötsligt bli nedvärderad och kritiserad på en överraskande detaljrik nivå efter en tid. Detta kan skapa förvirring och obehag hos personen, som blivit granskad efter detaljer som kan vändas till något negativt. Både tidigare händelser och nuet kan förvrängas på ett sätt som är anpassat specifikt för personen som kan börja tvivla på sitt jag och sin verklighetsuppfattning (gaslighting);<ref>March, E., Kay, C.S., Dinić, B.M. et al. “It’s All in Your Head”: Personality Traits and Gaslighting Tactics in Intimate Relationships. J Fam Viol (2023). https://doi.org/10.1007/s10896-023-00582-y</ref> andra personer kan dras in för att påverka personen (triangulering; att ställa personer mot varandra),<ref name=":4" /> liksom förnekelse eller rationaliserande<ref>Kampe L, Bohn J, Remmers C, Hörz-Sagstetter S. It's Not That Great Anymore: The Central Role of Defense Mechanisms in Grandiose and Vulnerable Narcissism. Front Psychiatry. 2021 Jun 11;12:661948. doi: 10.3389/fpsyt.2021.661948. PMID: 34177651; PMCID: PMC8226035.</ref>; "det är inte två mot en, vi är bara några vänner som pratar". Kritik och elaka påståenden (ofta överdrifter, ömma punkter, osanningar eller projektioner) kan presenteras som omtanke "jag är så ''orolig'' för dig". Orättvisor eller negativa beteenden kan rationaliseras genom hänvisningar till framtiden och gemensamma mål; personen kan då acceptera situationen i hopp om bättre tider för att dessutom känna sig skuldbelagd när tålamodet till sist sinar. Vid NPD ses ofta en skicklighet i rationalisering och övertalning, att identifiera potentiella ömma punkter<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=The role of identity instability in the relationship between narcissism and emotional empathy.|url=http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/pap0000159|tidskrift=Psychoanalytic Psychology|år=2018-04|hämtdatum=2023-11-19|issn=1939-1331|sid=237–243|volym=35|nummer=2|doi=10.1037/pap0000159|språk=en|förnamn=Rossella|efternamn=Di Pierro|förnamn2=Marco|efternamn2=Di Sarno|förnamn3=Emanuele|efternamn3=Preti|förnamn4=Valentina E.|efternamn4=Di Mattei|förnamn5=Fabio|efternamn5=Madeddu}}</ref> och att avfärda andras upplevelser som irrationella, själviska eller ologiska. Som en följd av syndromet kan de med denna problematik tolka framgångsrik manipulation eller gränsmässiga överträdelser som ett godkännande, varpå de kan bli ställda och reagera mycket negativt när andra hittar tillbaka till sina egna perspektiv och reagerar. Uppbrott kan vara plötsliga från båda sidor.<ref name=":4" />


På längre sikt kan den nedsatta självinsikten, ensidigheten samt den påtagliga bristen på empati och mentaliseringsförmåga som NPD innebär leda till isolering och lidande för den NPD-drabbade. De kan ha svårt att behålla privata förhållanden och arbetsrelationer i större utsträckning om de inte får adekvat vård och stöd i att lära sig mer funktionella sociala strategier.
Det är inte ovanligt att vid NPD uppvisa en blyghet, skygghet och ett dåligt självförtroende i kombination med en skörhet och ett lidande.<ref>Jauk E, Kanske P. Can neuroscience help to understand narcissism? A systematic review of an emerging field. Personal Neurosci. 2021 May 28;4:e3. doi: 10.1017/pen.2021.1. PMID: 34124536; PMCID: PMC8170532.</ref> Omgivningen kan försöka anpassa sig och tillmötesgå personen med NPD och ibland ser de inte orimligheten i vad som pågår förrän de upplever det omöjligt att säga, ge eller göra rätt. Vid NPD kan det finnas fördelar med att känna sig sårad, felbehandlad eller missförstådd.<ref name=":3" /> Vidare är det mer troligt att bete sig generöst när andra ser.<ref name=":2" /> Dysfunktionella relationer kan förlängas genom en växling mellan missnöje och värme.<ref name=":0">Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>


=== Familjerelationer ===
På längre sikt kan den nedsatta självinsikten, ensidigheten samt den påtagliga bristen på empati och inlevelseförmåga som NPD innebär leda till isolering och lidande för den NPD-drabbade. De kan ha svårt att behålla privata förhållanden och arbetsrelationer i större utsträckning om de inte får adekvat vård och stöd i att lära sig mer funktionella sociala strategier. Skilsmässor och separationer är vanliga.<ref name=":1" />
Skilsmässor och separationer är vanliga.<ref name=":1" /> Vidare leder NPD ofta till en komplicerad relation till barnen, mönster som kan kvarstå när barnen blivit vuxna. Vidare indikerar forskning på att NPD är associerat med att gränslöst försöka kontrollera vuxna barns relationer och att se sina svärdöttrar eller svärsöner som konkurrenter.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=The children of narcissus: Insights into narcissists' parenting styles|url=http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2017.06.019|tidskrift=Personality and Individual Differences|år=2017-10|hämtdatum=2023-11-28|issn=0191-8869|sid=249–254|volym=117|doi=10.1016/j.paid.2017.06.019|förnamn=Claire M.|efternamn=Hart|förnamn2=Reece D.|efternamn2=Bush-Evans|förnamn3=Erica G.|efternamn3=Hepper|förnamn4=Hannah M.|efternamn4=Hickman}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=“Never Learned to Love Properly”: A Qualitative Study Exploring Romantic Relationship Experiences in Adult Children of Narcissistic Parents|url=http://dx.doi.org/10.3390/socsci12030159|tidskrift=Social Sciences|år=2023-03-07|hämtdatum=2023-11-28|issn=2076-0760|sid=159|volym=12|nummer=3|doi=10.3390/socsci12030159|förnamn=Minna|efternamn=Lyons|förnamn2=Gayle|efternamn2=Brewer|förnamn3=Anna-Maria|efternamn3=Hartley|förnamn4=Victoria|efternamn4=Blinkhorn}}</ref>


===Känslighet för kritik och motgångar===
===Känslighet för kritik och motgångar===


Vid NPD eller narcissistiska drag kan det uppstå blandade känslor inför personer med större materiella eller sociala tillgångar eller status än de själva, då många gärna associeras med dessa samtidigt som en känsla av konkurrens och ett hot mot den egna självbilden kan växa fram. Nedsättande beteende gentemot personer med högre status kan förekomma.<ref>Campbell, W. K., Bush, C. P., Brunell, A. B., & Shelton, J. (2005). Understanding the social costs of narcissism: The case of the tragedy of the commons. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(10), 1358–1368. doi: 10.1177/0146167205274855</ref><ref>Grapsas, S., Brummelman, E., Back, M. D., & Denissen, J. J. A. (2019). The “why” and “how” of narcissism: A process model of narcissistic status pursuit. Perspectives on Psychological Science. doi: 10.1177/1745691619873350</ref> Andra människor kan bli som en spegel för personer med NPD, som jämför sig med dem. Då självbilden är bräcklig är de generellt mycket känsliga för kritik, också konstruktivt framförd sådan samtidigt som de själva kan kritisera andra ofta för olika saker, inklusive sådant som lika gärna kan handla om dem själva ([[Projektion (psykologi)|projektion]]). Om samsjuklighet med depression finns kan [[suicid]]risken hos den som haft stora drömmar öka till en hög nivå under en period, om drömmarna inte infriats när personen börjar åldras.<ref name=":5">Ekselius, L. (2017). ''Personlighetssyndrom:'' kliniska riktlinjer för utredning och behandling'', s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.''</ref>
Vid NPD eller narcissistiska drag kan det uppstå blandade känslor inför personer med större materiella eller sociala tillgångar eller status än de själva, då många gärna associeras med dessa samtidigt som en känsla av konkurrens och ett hot mot den egna självbilden kan växa fram. Nedsättande beteende gentemot personer med högre status kan förekomma.<ref>Campbell, W. K., Bush, C. P., Brunell, A. B., & Shelton, J. (2005). Understanding the social costs of narcissism: The case of the tragedy of the commons. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(10), 1358–1368. doi: 10.1177/0146167205274855</ref><ref>Grapsas, S., Brummelman, E., Back, M. D., & Denissen, J. J. A. (2019). The “why” and “how” of narcissism: A process model of narcissistic status pursuit. Perspectives on Psychological Science. doi: 10.1177/1745691619873350</ref> Andra människor kan bli som en spegel för personer med NPD, som jämför sig med dem. Då självbilden är bräcklig är de generellt mycket känsliga för kritik, också konstruktivt framförd sådan samtidigt som de själva kan kritisera andra ofta för olika saker, inklusive sådant som lika gärna kan handla om dem själva ([[Projektion (psykologi)|projektion]]). Om samsjuklighet med depression finns kan [[suicid]]risken hos den som haft stora drömmar öka till en hög nivå under en period, om drömmarna inte infriats när personen börjar åldras.<ref name=":5">Ekselius, L. (2017). ''Personlighetssyndrom:'' kliniska riktlinjer för utredning och behandling'', s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.''</ref>


Kritikkänsligheten och svårigheterna att hantera motgångar, ifrågasättanden eller oönskade uppbrott kan upplevas mycket obehagliga för omgivningen. Omgivningen kan mötas av en överrumplande och stark aggression, anklagelser och förklaringar till varför det är de själva som är problemet, inte personen med NPD. Sådana anklagelser och projektioner kan komma med en ilska och finess som är svår för andra att värja sig emot i stunden och ett svartvitt budskap, “antingen är man med eller emot” ([[psykoanalys|psykoanalytikern]] Heinz Kohut myntade 1972 termen ''“narcissistic rage”''; narcissistiskt raseri), hur andra påverkas saknar då betydelse, det viktiga vid NPD är att slippa skämmas.<ref>Kohut, H. (1972). Thoughts on narcissism and narcissistic rage. The Psychoanalytic Study of the Child, 27, 360–400. https://doi.org/10.1080/00797308.1972.11822721</ref><ref>Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>
Kritikkänsligheten och svårigheterna att hantera motgångar, ifrågasättanden eller oönskade uppbrott kan upplevas mycket obehagliga för omgivningen. Omgivningen kan mötas av en överrumplande och stark aggression, anklagelser och förklaringar till varför det är de själva som är problemet, inte personen med NPD. Sådana anklagelser och projektioner kan komma med en ilska och finess som är svår för andra att värja sig emot i stunden och ett svartvitt budskap, “antingen är man med eller emot” ([[psykoanalys|psykoanalytikern]] Heinz Kohut myntade 1972 termen ''“narcissistic rage”''; narcissistiskt raseri), hur andra påverkas saknar då betydelse, det viktiga vid NPD är att slippa skämmas.<ref>Kohut, H. (1972). Thoughts on narcissism and narcissistic rage. The Psychoanalytic Study of the Child, 27, 360–400. https://doi.org/10.1080/00797308.1972.11822721</ref><ref>Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>
Rad 85: Rad 93:
Det är mycket ovanligt att de narcissistiska dragen i sig är den huvudsakliga orsaken till att patienter söker vård. När patienter påbörjar behandling för NPD beror det vanligtvis på grund av svårigheter i livet, [[psykisk ohälsa]] såsom [[depression]]<ref name="ronningstam2016">{{cite journal|last=Ronningstam|first=Elsa|date=|year=2016|title=New Insights Into Narcissistic Personality Disorder|url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder|journal=[[Psychiatric Times]]|volume=33|issue=2|page=11|pages=|via=}} {{Wayback|url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |date=20180817061541 }} {{Webbref |url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-01-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180817061541/http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |arkivdatum=2018-08-17 }}</ref> eller påtryckningar från vänner eller närstående. Delvis beror obenägenheten att söka vård på att drabbade har dålig sjukdomsinsikt på grund av en överdrivet positiv självbild.<ref name="Cal2015">{{cite journal|last1=Caligor|first1=Eve|last2=Levy|first2=Kenneth N.|last3=Yeomans|first3=Frank E.|date=May 2015|title=Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic and Clinical Challenges.|url=|journal=[[The American Journal of Psychiatry]]|volume=172|issue=5|pages=415–22|doi=10.1176/appi.ajp.2014.14060723|pmid=25930131|via=}}</ref>
Det är mycket ovanligt att de narcissistiska dragen i sig är den huvudsakliga orsaken till att patienter söker vård. När patienter påbörjar behandling för NPD beror det vanligtvis på grund av svårigheter i livet, [[psykisk ohälsa]] såsom [[depression]]<ref name="ronningstam2016">{{cite journal|last=Ronningstam|first=Elsa|date=|year=2016|title=New Insights Into Narcissistic Personality Disorder|url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder|journal=[[Psychiatric Times]]|volume=33|issue=2|page=11|pages=|via=}} {{Wayback|url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |date=20180817061541 }} {{Webbref |url=http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-01-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180817061541/http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder |arkivdatum=2018-08-17 }}</ref> eller påtryckningar från vänner eller närstående. Delvis beror obenägenheten att söka vård på att drabbade har dålig sjukdomsinsikt på grund av en överdrivet positiv självbild.<ref name="Cal2015">{{cite journal|last1=Caligor|first1=Eve|last2=Levy|first2=Kenneth N.|last3=Yeomans|first3=Frank E.|date=May 2015|title=Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic and Clinical Challenges.|url=|journal=[[The American Journal of Psychiatry]]|volume=172|issue=5|pages=415–22|doi=10.1176/appi.ajp.2014.14060723|pmid=25930131|via=}}</ref>


Läkemedel kan användas för att behandla psykisk ohälsa och symptom som ofta förekommer i samband med NPD, till exempel depression, ångest och impulsivitet. <ref name="mayo2" />
Läkemedel (psykofarmaka) kan användas för att behandla psykisk ohälsa och symptom som ofta förekommer i samband med NPD, till exempel depression, ångest och impulsivitet. <ref name="mayo2" />


==Orsaker==
==Orsaker==


Syndromet är associerat med en annorlunda struktur i [[prefrontalkortex]] och [[Insula (anatomi)|insula]] i de främre delarna av [[hjärnan]].<ref>Nenadić, I., Lorenz, C. & Gaser, C. Narcissistic personality traits and prefrontal brain structure. Sci Rep 11, 15707 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-94920-z</ref> Både genetiska faktorer, barndomstrauman (inklusive avvisanden eller övergivanden) såväl som överdrivet prestationsbetonat beröm under barndomen har kopplats till NPD.<ref>{{Bokref|titel=Narcissistic Personality Disorder|url=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK556001/|utgivare=StatPearls Publishing|datum=2023|hämtdatum=2023-11-19|förnamn=Paroma|efternamn=Mitra}}</ref>
Syndromet är associerat med en annorlunda struktur i [[prefrontalkortex]] och [[Insula (anatomi)|insula]] i de främre delarna av [[hjärnan]].<ref name=":9">Nenadić, I., Lorenz, C. & Gaser, C. Narcissistic personality traits and prefrontal brain structure. Sci Rep 11, 15707 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-94920-z</ref> Både genetiska faktorer, barndomstrauman (inklusive avvisanden eller övergivanden) såväl som överdrivet prestationsbetonat beröm under barndomen har kopplats till NPD.<ref>{{Bokref|titel=Narcissistic Personality Disorder|url=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK556001/|utgivare=StatPearls Publishing|datum=2023|hämtdatum=2023-11-19|förnamn=Paroma|efternamn=Mitra}}</ref>


Individer kan kortvarigt uppvisa symptom på samma syndrom, t.ex. under ett pågående trauma eller på grund av en hjärnsjukdom, vilket då kallas [[personlighetsförändring]].
Individer kan kortvarigt uppvisa symptom på samma syndrom, t.ex. under ett pågående trauma eller på grund av en hjärnsjukdom, vilket då kallas [[personlighetsförändring]].

Versionen från 28 november 2023 kl. 20.49

Narcissistisk personlighetsstörning
Narkissos av Jules-Cyrille Cave. Bedårad av sin egen spegelbild.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F60.8
ICD-9301.81
Medlineplus000934
MeSHsvensk engelsk

Narcissistisk personlighetsstörning, förkortat NPD, eller narcissistiskt personlighetssyndrom är ett personlighetssyndrom vars kännetecken är överdriven självhävdelse, bristande självkännedom, överdriven men skör självkänsla, överskattad men skör självbild, ett stort behov av att vara viktig och en brist på empati. NPD är varaktigt, är associerat med en annorlunda struktur i hjärnan[1] och kan härledas till barndomen.

Personer med NPD tenderar att se sig själva som “undantagsmänniskor” för vilka vanliga regler inte gäller och att de har unika egenskaper som andra inte har.[2] NPD ingår i DSM-5 i kluster B (antisocial, narcissistisk, borderline/EIPS, histronisk).

Syndromet skiljer sig från den naturliga narcissismen alla människor har; känslan av att vilja vara omtyckt och en sund förmåga att se sitt eget värde.

För att minska stigmatisering byttes benämningen "personlighetsstörning" i den svenska översättningen av DSM-5 ut till förmån för "personlighetssyndrom", vilket också är den benämning som används av den svenska sjukvården.[3]

Diagnos

Diagnosen har ingen egen rubrik i den internationella standarden ICD-10 utan inkluderas i "övriga specificerade personlighetsstörningar". För att en diagnos ska kunna ställas behöver personen enligt ICD-10 och i enlighet med samtliga personlighetsstörningar först uppfylla de allmänna kriterierna; det är inte ovanligt att en person har ett förstärkt personlighetsdrag eller låggradigt uppfyller flera kriterier för denna typ utan att personen för den skull har ett fullt utvecklat personlighetssyndrom. En personlighetsstörning föreligger, enligt ICD-10, när personens varaktiga beteendemönster kraftigt avviker från gemene man i personens närmiljö och detta beteendemönster kraftigt påverkar bland annat personens relationer till andra. Beteendet kan härledas till barndomen och framträder oftast under tidig vuxenålder.[4]

I manualen finns kriterier för diagnos i bilagan Diagnostic criteria for research.[5] En person med NPD uppvisar minst fem av följande symptom:[6]

  1. Har överdrivna känslor av att vara viktig och betydande.
  2. Fantiserar ofta om till exempel rikedom, framgång, makt eller kärlek.
  3. Anser att den bara ska umgås med eller associera sig med viktiga personer.
  4. Har ett överdrivet behov av beundran.
  5. Har orealistiska uppfattningar om sina egna rättigheter.
  6. Utnyttjar andra för att uppnå sina mål.
  7. Saknar eller har bristande empati.
  8. Tror att andra är avundsjuka på denne, men kan också själv vara avundsjuk på andra.
  9. Beter sig högfärdigt eller arrogant.

Narcissistiska drag är relativt vanliga medan förekomsten av fullt utvecklad NPD i befolkningen uppskattas vara under en procent, kliniskt fastställd diagnos är ovanligt.[7] Både grandiosa och mer introverta (sårbara, sköra) drag förekommer. Det finns empiriskt verifierade underkategorier och ett överlapp mellan dem finns då de inte är ömsesidigt uteslutande. I kriterierna görs ingen uppdelning mellan underkategorier utan de kan betraktas som olika sidor av samma diagnos.[8]

"Skör" eller "dold" narcissism

Dessa drag (i engelskan "fragile" eller "covert") kännetecknas av avund, bitterhet, en överdriven bild av sina egna rättigheter, mindervärdeskomplex och skamkänslor. Personen kan känna sig missförstådd, ouppskattad eller att världen svikit sina löften till hen. Detta kan uttryckas som ett dåligt självförtroende eller ett lidande, skygghet, kritikkänslighet samt en rädsla för att misslyckas och att vara i centrum.[9][10] Att detta är symptom på narcissism kan kräva ett tränat öga även i kliniska sammanhang.[11] Den underliggande grandiosa självbilden kan istället komma fram på subtila och passivt-aggressiva sätt eller i hemmiljön. Vidare det kan finnas en uppfattning att man har rätt att kontrollera sin partner genom otillbörlig kontroll eller manipulation[12]. Att ha mer av dessa drag är vanligare bland kvinnor och är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. borderline/EIPS, depression och ångest.[10][13][9]

Grandios narcissism

Dessa drag (i engelskan "grandiose" eller "overt") kännetecknas bl.a. av öppen grandiositet, en överdriven bild av sina egna rättigheter, maktsökande, kontrollbehov, en brist på ånger och en ökad risk för utåtagerande beteenden (fysisk aggression).[14] Att ha mer av dessa drag är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. antisociala och paranoida personlighetssyndrom och substansberoende men det verkar inte finnas något samband med andra negativa känslor förutom ilska.[15] Dessa drag är mer kända och att ha mer av dem är vanligare bland män.[9]

Svårigheter i relationer

Att inte ta de beteenden som associeras med NPD personligt utan lära känna igen dem som omfattande och varaktiga problem med sociala funktioner och reglering av självkänslan kan vara ett sätt för omgivningen att få distans och förståelse.

Nära relationer påverkas i hög grad negativt av den NPD-drabbades problematik.[16] Ett flertal personer med syndromet kan må bra och fungera relativt väl i vänskaper och arbetsliv så länge de kan få sin självbild bekräftad av andra. Eftersom de då kan uppleva att omgivningen godkänt deras beteenden kan de känna sig överraskade, bedragna eller svikna om beteendena slutar fungera eller när relationer avslutas. Syndromet medför svårigheter att reglera självkänslan inifrån.[11]

Storartade fantasier behöver inte nödvändigtvis handla om berömmelse, materiella tillgångar eller stor makt. Den personliga makten kan vara viktigare.[17] En grandios självbild och överlägsenhet kan visa sig både genom öppen arrogans (t.ex. nedvärderanden, dubbla måttstockar, oförmåga eller ovilja att be om ursäkt[18]) eller mer subtilt och passivt-aggressivt genom t.ex. miner, tystnad eller komplimanger som samtidigt blir nedvärderande eller på annat sätt negativa; “snygga jeans, du ser smalare ut” eller "dold talang". Ytlig självkritik kan användas för att få bekräftelse och komplimanger. Personer med NPD har svårigheter med gränser,[19] kan anse sig ha rätt, ha svårt att medge misstag eller ansvar av betydelse och att ge andra människor genuina komplimanger om det inte finns ett specifikt mål, såsom att främja en viktig relation.

Relationer kan vara av transaktionell eller utnyttjande natur (nyttotermer).[20][21] Personen med NPD kan agera som om en annan person inte längre existerar eller vilja hämnas upplevda oförrätter. De kan även reagera mycket negativt på att bli avvisade.[22] NPD kan medföra ett svartvitt tänkande (s.k. splitting) och brist på förmåga att kunna se saker utifrån ett annat perspektiv än deras eget, även om det kan innebära att andra behandlas hänsynslöst.[23] Samband med paranoia och uttalad aggression har observerats i svårare fall.[24] Människor tenderar att delas upp i fack, exempelvis goda (följsamma) och onda (alla som inte är följsamma).[25] Till följd av den bristande självinsikten är det vid NPD vanligt att se sig som ett offer för andra människor och negativa minnen tenderar att vara till egen fördel och överdrivna.[26] Vidare är det vanligt att mena att man blivit illa behandlad om det kommer upp frågor om trasiga förhållanden.[27]

Nedsatt empati

Den affektiva empatin (medkänslan med andra) är starkt nedsatt vid NPD och sträcker sig vanligen till dem själva och eventuellt några närstående. Den kognitiva empatin (den inlärda förståelsen att t.ex. tårar brukar betyda att någon är ledsen) är dock i regel väl bevarad[28] vilket kan misstolkas som affektiv empati av omgivningen (“är du ledsen?”). Den bevarade kognitiva empatin ligger till grund för den välutvecklade manipulativa förmågan hos personer med NPD[29] som i sin tur är knuten till beroendet av andra människor för beundran och känsla av att vara viktig (i litteraturen kallat "narcissistic supply").[29][30]

Vid NPD dock gör bristerna i affektiv empati och mentaliseringsförmåga (att "ställa sig i andras skor") det svårare för dessa personer att i längden kunna förutsäga känslor och beteenden hos andra och synen på andra kan delvis vara baserad på projektioner (sådant som egentligen handlar om dem själva). NPD är associerat med en stor överskattning av förmågan att läsa av andra; NPD-drabbade kan ha den felaktiga uppfattningen att de kan "se igenom" andra eller "läsa" andras tankar[31] trots ständiga tecken på motsatsen i form av svårigheter i relationer.

Manipulativa drag

Användning av psykologisk manipulation (projektion och projektiv identifikation, gaslighting, rationalisering, skuldbeläggande m.m.) ingår i NPD i varierande grad.[32] Den manipulativa förmågan är ofta välutvecklad men är vid NPD huvudsakligen ett resultat av ett försvar och upprätthållande av självbilden, något som skiljer det från antisocialt personlighetssyndrom (samsjuklighet förekommer).

Vissa mönster som kan förekomma vid denna problematik (med eller utan överlapp med andra personlighetssyndrom) har identifierats i studier. I början av relationen kan den andra personen (som utgör s.k. "narcissistic supply") överrösas med komplimanger, gåvor eller smicker, s.k. "love bombing"[27] för att plötsligt bli nedvärderad och kritiserad på en överraskande detaljrik nivå efter en tid. Detta kan skapa förvirring och obehag hos personen som blivit granskad efter detaljer som kan vändas till något negativt, eller personlig information (ömma punkter) som delats i ett tidigt skede kan vändas emot hen. Både tidigare händelser och nuet kan förvrängas på ett sätt som är anpassat specifikt för personen som kan börja tvivla på sitt jag och sin verklighetsuppfattning (gaslighting);[33] andra personer kan dras in för att påverka personen (triangulering; att ställa personer mot varandra),[27] liksom förnekelse eller rationaliserande[34]; "det är inte två mot en, vi är bara några vänner som pratar". Kritik och elaka påståenden (ofta överdrifter, ömma punkter, osanningar eller projektioner) kan presenteras som omtanke "jag är så orolig för dig". Orättvisor eller negativa beteenden kan rationaliseras genom hänvisningar till framtiden och gemensamma mål; personen kan då acceptera situationen i hopp om bättre tider för att dessutom känna sig skuldbelagd när tålamodet till sist sinar. Dysfunktionella relationer kan förlängas genom en växling mellan missnöje och värme.[35] Vid NPD ses ofta en skicklighet i rationalisering och övertalning, ett letande efter ömma punkter[28][29] och ett avfärdande av andras upplevelser som irrationella, själviska eller ologiska. Som en följd av syndromet kan de med denna problematik tolka framgångsrik manipulation eller gränsmässiga överträdelser som ett godkännande, varpå de kan bli ställda och reagera mycket negativt när den andra personen hittar tillbaka till sitt eget perspektiv, reagerar och kanske även söker stöd hos andra. Uppbrott kan vara plötsliga från båda sidor.[27]

Det är inte ovanligt att vid NPD uppvisa en blyghet, skygghet och ett dåligt självförtroende i kombination med en skörhet och ett lidande.[36] Omgivningen kan försöka anpassa sig och tillmötesgå personen med NPD och ibland ser de inte orimligheten i vad som pågår förrän de upplever det omöjligt att säga, ge eller göra rätt. Vid NPD kan det finnas fördelar med att känna sig sårad, felbehandlad eller missförstådd.[26] Vidare är det mer troligt att bete sig generöst när andra ser.[18]

På längre sikt kan den nedsatta självinsikten, ensidigheten samt den påtagliga bristen på empati och mentaliseringsförmåga som NPD innebär leda till isolering och lidande för den NPD-drabbade. De kan ha svårt att behålla privata förhållanden och arbetsrelationer i större utsträckning om de inte får adekvat vård och stöd i att lära sig mer funktionella sociala strategier.

Familjerelationer

Skilsmässor och separationer är vanliga.[2] Vidare leder NPD ofta till en komplicerad relation till barnen, mönster som kan kvarstå när barnen blivit vuxna. Vidare indikerar forskning på att NPD är associerat med att gränslöst försöka kontrollera vuxna barns relationer och att se sina svärdöttrar eller svärsöner som konkurrenter.[37][38]

Känslighet för kritik och motgångar

Vid NPD eller narcissistiska drag kan det uppstå blandade känslor inför personer med större materiella eller sociala tillgångar eller status än de själva, då många gärna associeras med dessa samtidigt som en känsla av konkurrens och ett hot mot den egna självbilden kan växa fram. Nedsättande beteende gentemot personer med högre status kan förekomma.[39][40] Andra människor kan bli som en spegel för personer med NPD, som jämför sig med dem. Då självbilden är bräcklig är de generellt mycket känsliga för kritik, också konstruktivt framförd sådan samtidigt som de själva kan kritisera andra ofta för olika saker, inklusive sådant som lika gärna kan handla om dem själva (projektion). Om samsjuklighet med depression finns kan suicidrisken hos den som haft stora drömmar öka till en hög nivå under en period, om drömmarna inte infriats när personen börjar åldras.[16]

Kritikkänsligheten och svårigheterna att hantera motgångar, ifrågasättanden eller oönskade uppbrott kan upplevas mycket obehagliga för omgivningen. Omgivningen kan mötas av en överrumplande och stark aggression, anklagelser och förklaringar till varför det är de själva som är problemet, inte personen med NPD. Sådana anklagelser och projektioner kan komma med en ilska och finess som är svår för andra att värja sig emot i stunden och ett svartvitt budskap, “antingen är man med eller emot” (psykoanalytikern Heinz Kohut myntade 1972 termen “narcissistic rage”; narcissistiskt raseri), hur andra påverkas saknar då betydelse, det viktiga vid NPD är att slippa skämmas.[41][42]

Hälsoeffekter

NPD leder till lidande för den drabbade, samtidigt som förändring är en utmaning på grund av syndromets karaktär och tillgången på adekvata behandlingsmöjligheter vid specifikt NPD är ännu begränsad. Många känner en inre tomhet.[43] Relativt få personer med syndromet känner till att de har det och samsjukligheten både med andra personlighetssyndrom, psykiska åkommor såsom depression och fysiska sjukdomar är stor.[44] Självmordrisken kan vara förhöjd.[2][45]

Anhöriga eller partners som inte har syndromet kan bli utmattade av den psykologiska manipulation och psykiska misshandel som inom forskningen fått namnet "narcissistic abuse" (narcissistisk misshandel), något som kan leda till att de tror att det som händer är deras eget fel, ångest, depression och i svåra fall C-PTSD, traumabindning och reaktioner liknande Stockholmssyndromet, självmord har rapporterats.[46][47] En studie fann att bördan hos partners och familjemedlemmar var 1,5 standardavvikelser högre än vid neuroticism och psykossjukdom och högre än vid borderline/EIPS. Förekomsten av depression och ångest hos dem var mycket hög (69% respektive 82%).[48]

Sammanfattningsvis är effekterna på hälsan negativa för både NPD-drabbade och närstående.

Behandling

Personer med personlighetssyndrom, inklusive NPD, är en sårbar och utmanande patientgrupp och ett professionellt förhållningssätt är av största vikt.[49] Syndromet kan behandlas med samtalsterapi eller psykoterapi[50] men hur effektiv behandlingen blir beror bl.a. annat på hur villig personen är att förändra sitt beteende och tänkesätt.[51]

Offentligt finansierad evidensbaserad behandling för NPD erbjuds i Sverige via Psykiatri Sydväst i Huddinge. Behandlingen är baserad på s.k. mentaliseringsterapi (MBT), i vilken ett av syftena är att stärka deltagarnas förmåga att se sig själva utifrån och andra inifrån.[52]

Det är mycket ovanligt att de narcissistiska dragen i sig är den huvudsakliga orsaken till att patienter söker vård. När patienter påbörjar behandling för NPD beror det vanligtvis på grund av svårigheter i livet, psykisk ohälsa såsom depression[53] eller påtryckningar från vänner eller närstående. Delvis beror obenägenheten att söka vård på att drabbade har dålig sjukdomsinsikt på grund av en överdrivet positiv självbild.[54]

Läkemedel (psykofarmaka) kan användas för att behandla psykisk ohälsa och symptom som ofta förekommer i samband med NPD, till exempel depression, ångest och impulsivitet. [50]

Orsaker

Syndromet är associerat med en annorlunda struktur i prefrontalkortex och insula i de främre delarna av hjärnan.[1] Både genetiska faktorer, barndomstrauman (inklusive avvisanden eller övergivanden) såväl som överdrivet prestationsbetonat beröm under barndomen har kopplats till NPD.[55]

Individer kan kortvarigt uppvisa symptom på samma syndrom, t.ex. under ett pågående trauma eller på grund av en hjärnsjukdom, vilket då kallas personlighetsförändring.

Historiskt och filosofiskt perspektiv

Andelen personer med narcissistisk problematik i varierande svårighetsgrad antas ha ökat under de sista årtiondena av 1900-talet. Detta förklaras vanligen i ljuset av moderniteten och att det moderna konsumtionssamhället fragmenterar kulturen och värden, och att individen därför tenderar att bli egoistisk, självupptagen och har svårt med nära relationer. Sigmund Freud menade däremot att narcissismen var medfödd, varmed syndromet för dennes anhängare förklaras som en regression till barnstadiet. I den skolans efterföljd argumenterade psykoanalytikern Heinz Kohut för att sådan störd narcissism bottnade i att personen som barn inte fått inre och yttre trygghetsbehov tillgodosedda, till exempel för att föräldrarna saknade empatisk förmåga.[56]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Nenadić, I., Lorenz, C. & Gaser, C. Narcissistic personality traits and prefrontal brain structure. Sci Rep 11, 15707 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-94920-z
  2. ^ [a b c] Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 46. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  3. ^ https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/personlighetssyndrom/
  4. ^ ICD-10 F60-F62 Introduction och Specific personality disorders, mixed and other personality disorders, and enduring personality changes
  5. ^ ICD-10 Diagnostic criteria for research, s. 211
  6. ^ Världshälsoorganisationen. ”The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders: Diagnostic criteria for research”. http://www.who.int/classifications/icd/en/GRNBOOK.pdf. Läst 30 juni 2017.  Narcissistic personality disorder
  7. ^ Ekselius, L. (2017).Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 42. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  8. ^ Jauk E, Kanske P. Can neuroscience help to understand narcissism? A systematic review of an emerging field. Personal Neurosci. 2021 May 28;4:e3. doi: 10.1017/pen.2021.1. PMID: 34124536; PMCID: PMC8170532.
  9. ^ [a b c] Green, Ava; MacLean, Rory; Charles, Kathy (2022-12). ”Female Narcissism: Assessment, Aetiology, and Behavioural Manifestations” (på engelska). Psychological Reports 125 (6): sid. 2833–2864. doi:10.1177/00332941211027322. ISSN 0033-2941. PMID 34154472. PMC: PMC9578082. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/00332941211027322. Läst 22 november 2023. 
  10. ^ [a b] Russ, Eric; Shedler, Jonathan; Bradley, Rebekah; Westen, Drew (2008-11). ”Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes” (på engelska). American Journal of Psychiatry 165 (11): sid. 1473–1481. doi:10.1176/appi.ajp.2008.07030376. ISSN 0002-953X. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376. Läst 21 november 2023. 
  11. ^ [a b] Caligor E, Levy KN, Yeomans FE. Narcissistic personality disorder: Diagnostic and clinical challenges. Am J Psychiatry. 2015;172(5):415-422. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723
  12. ^ Ryan, Kathryn M.; Weikel, Kim; Sprechini, Gene (2008-03-04). ”Gender Differences in Narcissism and Courtship Violence in Dating Couples”. Sex Roles 58 (11-12): sid. 802–813. doi:10.1007/s11199-008-9403-9. ISSN 0360-0025. http://dx.doi.org/10.1007/s11199-008-9403-9. Läst 22 november 2023. 
  13. ^ Tanzilli, Annalisa; Gualco, Ivan (2020-03). ”Clinician Emotional Responses and Therapeutic Alliance When Treating Adolescent Patients With Narcissistic Personality Disorder Subtypes: A Clinically Meaningful Empirical Investigation” (på engelska). Journal of Personality Disorders 34 (Supplement): sid. 42–62. doi:10.1521/pedi.2020.34.supp.42. ISSN 0885-579X. https://guilfordjournals.com/doi/10.1521/pedi.2020.34.supp.42. Läst 21 november 2023. 
  14. ^ Miller, Joshua D.; Hoffman, Brian J.; Gaughan, Eric T.; Gentile, Brittany; Maples, Jessica; Keith Campbell, W. (2011-10). ”Grandiose and Vulnerable Narcissism: A Nomological Network Analysis: Variants of Narcissism” (på engelska). Journal of Personality 79 (5): sid. 1013–1042. doi:10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x. Läst 21 november 2023. 
  15. ^ Russ, Eric; Shedler, Jonathan; Bradley, Rebekah; Westen, Drew (2008-11). ”Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes” (på engelska). American Journal of Psychiatry 165 (11): sid. 1473–1481. doi:10.1176/appi.ajp.2008.07030376. ISSN 0002-953X. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376. Läst 21 november 2023. 
  16. ^ [a b] Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  17. ^ Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 81. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  18. ^ [a b] Baskin-Sommers A, Krusemark E, Ronningstam E. Empathy in narcissistic personality disorder: From clinical and empirical perspectives. Personal Disord. 2014;5(3):323-333. doi:10.1037/per0000061
  19. ^ Kacel EL, Ennis N, Pereira DB. Narcissistic personality disorder in clinical health psychology practice: Case studies of comorbid psychological distress and life-limiting illness. Behav Med. 2017;43(3):156-164. doi:10.1080/08964289.2017.1301875
  20. ^ American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. doi:10.1176/appi.books.9780890425596
  21. ^ ersonlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen, 2017. ISBN 978-91-7741-014-0.
  22. ^ Ellison WD, Acuff MC, Kealy D, Joyce AS, Ogrodniczuk JS (August 2020). "Narcissism and Quality of Life: The Mediating Role of Relationship Patterns". The Journal of Nervous and Mental Disease. Lippincott Williams & Wilkins. 208 (8): 613–618. doi:10.1097/nmd.0000000000001170. PMID 32229790. S2CID 213949270.
  23. ^ Siegel, J. P. (2006). "Dyadic splitting in partner relational disorders". Journal of Family Psychology. 20 (3): 418–422. doi:10.1037/0893-3200.20.3.418. PMID 16937998.
  24. ^ Lenzenweger MF, Clarkin JF, Caligor E, Cain NM, Kernberg OF. Malignant Narcissism in Relation to Clinical Change in Borderline Personality Disorder: An Exploratory Study. Psychopathology. 2018;51(5):318-325. doi: 10.1159/000492228. Epub 2018 Sep 5. PMID: 30184541.
  25. ^ Alexander Abdennur. The Narcissistic Principle of Equivalence. pp. 88a–89.
  26. ^ [a b] McCullough ME, Emmons RA, Kilpatrick SD, Mooney CN. Narcissists as "victims:" The role of narcissism in the perception of transgressions. Pers Soc Psychol Bull. 2003;29(7):885-893. doi:10.1177/0146167203029007007
  27. ^ [a b c d] Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.
  28. ^ [a b] Di Pierro, Rossella; Di Sarno, Marco; Preti, Emanuele; Di Mattei, Valentina E.; Madeddu, Fabio (2018-04). ”The role of identity instability in the relationship between narcissism and emotional empathy.” (på engelska). Psychoanalytic Psychology 35 (2): sid. 237–243. doi:10.1037/pap0000159. ISSN 1939-1331. http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/pap0000159. Läst 19 november 2023. 
  29. ^ [a b c] di Giacomo, Ester; Andreini, Elena; Lorusso, Ottavia; Clerici, Massimo (2023-03-30). ”The dark side of empathy in narcissistic personality disorder”. Frontiers in Psychiatry 14. doi:10.3389/fpsyt.2023.1074558. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2023.1074558/full. Läst 28 november 2023. 
  30. ^ Bilotta, Elena; Carcione, Antonino; Fera, Teresa; Moroni, Fabio; Nicolò, Giuseppe; Pedone, Roberto (2018-08-15). Timo Gnambs. red. ”Symptom severity and mindreading in narcissistic personality disorder” (på engelska). PLOS ONE 13 (8): sid. e0201216. doi:10.1371/journal.pone.0201216. ISSN 1932-6203. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0201216. Läst 28 november 2023. 
  31. ^ Ames, Daniel R.; Kammrath, Lara K. (23/2004). ”Mind-Reading and Metacognition: Narcissism, not Actual Competence, Predicts Self-Estimated Ability” (på engelska). Journal of Nonverbal Behavior 28 (3): sid. 187–209. doi:10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e. ISSN 0191-5886. http://link.springer.com/10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e. Läst 28 november 2023. 
  32. ^ Casale S, Rugai L, Giangrasso B, Fioravanti G. Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists. J Psychol. 2019;153(4):402-413. doi: 10.1080/00223980.2018.1564229. Epub 2019 Jan 22. PMID: 30668276.
  33. ^ March, E., Kay, C.S., Dinić, B.M. et al. “It’s All in Your Head”: Personality Traits and Gaslighting Tactics in Intimate Relationships. J Fam Viol (2023). https://doi.org/10.1007/s10896-023-00582-y
  34. ^ Kampe L, Bohn J, Remmers C, Hörz-Sagstetter S. It's Not That Great Anymore: The Central Role of Defense Mechanisms in Grandiose and Vulnerable Narcissism. Front Psychiatry. 2021 Jun 11;12:661948. doi: 10.3389/fpsyt.2021.661948. PMID: 34177651; PMCID: PMC8226035.
  35. ^ Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.
  36. ^ Jauk E, Kanske P. Can neuroscience help to understand narcissism? A systematic review of an emerging field. Personal Neurosci. 2021 May 28;4:e3. doi: 10.1017/pen.2021.1. PMID: 34124536; PMCID: PMC8170532.
  37. ^ Hart, Claire M.; Bush-Evans, Reece D.; Hepper, Erica G.; Hickman, Hannah M. (2017-10). ”The children of narcissus: Insights into narcissists' parenting styles”. Personality and Individual Differences 117: sid. 249–254. doi:10.1016/j.paid.2017.06.019. ISSN 0191-8869. http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2017.06.019. Läst 28 november 2023. 
  38. ^ Lyons, Minna; Brewer, Gayle; Hartley, Anna-Maria; Blinkhorn, Victoria (2023-03-07). ”“Never Learned to Love Properly”: A Qualitative Study Exploring Romantic Relationship Experiences in Adult Children of Narcissistic Parents”. Social Sciences 12 (3): sid. 159. doi:10.3390/socsci12030159. ISSN 2076-0760. http://dx.doi.org/10.3390/socsci12030159. Läst 28 november 2023. 
  39. ^ Campbell, W. K., Bush, C. P., Brunell, A. B., & Shelton, J. (2005). Understanding the social costs of narcissism: The case of the tragedy of the commons. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(10), 1358–1368. doi: 10.1177/0146167205274855
  40. ^ Grapsas, S., Brummelman, E., Back, M. D., & Denissen, J. J. A. (2019). The “why” and “how” of narcissism: A process model of narcissistic status pursuit. Perspectives on Psychological Science. doi: 10.1177/1745691619873350
  41. ^ Kohut, H. (1972). Thoughts on narcissism and narcissistic rage. The Psychoanalytic Study of the Child, 27, 360–400. https://doi.org/10.1080/00797308.1972.11822721
  42. ^ Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.
  43. ^ D'Agostino A, Pepi R, Rossi Monti M, Starcevic V. The Feeling of Emptiness: A Review of a Complex Subjective Experience. Harv Rev Psychiatry. 2020 Sep/Oct;28(5):287-295. doi: 10.1097/HRP.0000000000000269. PMID: 32773487. Format:
  44. ^ Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 126. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  45. ^ Pompili M, Ruberto A, Girardi P, Tatarelli R. (2003). ”Suicidality in DSM-IV cluster B personality disorders. An overview.”. Suicidality in DSM-IV cluster B personality disorders. An overview. Annali dell’Istituto Superiore di Sanità. 40(4): 475–483. 
  46. ^ Day NJS, Townsend ML, Grenyer BFS. Pathological narcissism: An analysis of interpersonal dysfunction within intimate relationships. Personality and Mental Health. 2022 Aug;16(3):204-216. DOI: 10.1002/pmh.1532. PMID: 34783453; PMCID: PMC9541508.
  47. ^ Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.
  48. ^ Day NJS, Bourke ME, Townsend ML, Grenyer BFS. Pathological Narcissism: A Study of Burden on Partners and Family. J Pers Disord. 2020 Dec;34(6):799-813. doi: 10.1521/pedi_2019_33_413. Epub 2019 Feb 7. PMID: 30730784.
  49. ^ https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/personlighetssyndrom/
  50. ^ [a b] Mayo Clinic Staff (November 18, 2017). ”Narcissistic personality diorder - Diagnosis and treatment” (på engelska). www.mayoclinic.org. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/narcissistic-personality-disorder/diagnosis-treatment/drc-20366690. Läst 28 juni 2018. 
  51. ^ ”Narcissistic personality disorder: MedlinePlus Medical Encyclopedia” (på engelska). medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/ency/article/000934.htm. Läst 30 juni 2017. 
  52. ^ https://www.psykiatrisydvast.se/vard-hos-oss/oppenvard/personlighetsprogrammet/
  53. ^ Ronningstam, Elsa (2016). ”New Insights Into Narcissistic Personality Disorder”. Psychiatric Times 33 (2). http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder.  Arkiverad 17 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180817061541/http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder. Läst 12 januari 2019. 
  54. ^ Caligor, Eve; Levy, Kenneth N.; Yeomans, Frank E. (May 2015). ”Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic and Clinical Challenges.”. The American Journal of Psychiatry 172 (5): sid. 415–22. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723. PMID 25930131. 
  55. ^ Mitra, Paroma (2023). Narcissistic Personality Disorder. StatPearls Publishing. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK556001/. Läst 19 november 2023 
  56. ^ Johansson, Thomas. "Narcissism, fragmentering och ontologisk trygghet." (1994): 29-48.